Sök i Ratio Lex

Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning m. m. jämte motioner

1977-03-31 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens sida; riksdagen har ingen PDF av dokumentet
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Citera

Bet. 1976/77:NU24, Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1

NU 1976/77:24

Näringsutskottets betänkande
1976/77:24

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning

m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet)

avsnittet Internationellt energisamarbete och punkterna

E 1-4, 6-9 (organ och åtgärder på energiförsörjningsområdet) och F
13-17 (energiforskning, AB Atomenergi, m. m.) på driftbudgeten, I, F:1
(kraftstationer) och V:12 (Svenska Petroleum AB) på kapitalbudgeten
samt motioner med anknytning till dess punkter.

Punkten E 5 (Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.) behandlas

i ett senare betänkande.

ENERGIHUSHÅLLNING

1. Internationellt energisamarbete. Regeringen har genom propositionen
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfort
(s. 158-162) om det långsiktiga energisamarbetet inom ramen för det internationella

energiprogrammet.

Utskottet

I propositionen lämnas en redogörelse för hur det långsiktiga energisamarbetet

inom det internationella energiorganet, 1EA, har fortgått. Av redogörelsen

framgår bl. a. följande. En särskild kommitté för forskningsoch

utvecklingssamarbete har inrättats. Vidare har IEA:s styrelse i mars
1976 godkänt ett särskilt program för det långsiktiga samarbetet inom IEA.
Detta program som gäller för medlemsländerna har till syfte att bidra till
säkerhet i energitillförseln, till minskat beroende av importerad olja för
ländergruppen, till mer stabila förhållanden på världens oljemarknad och
till en rättvis fördelning av förmåner mellan de deltagande länderna. I propositionen

redovisas att det på en punkt i programmet är fråga om ett nytt
åtagande. Det gäller en bestämmelse om minimipris på olja på medlemsländernas

inhemska marknad. Medlemsländerna skall se till att importerad
olja inte säljs på deras inhemska marknader under ett pris motsvarande
7 US-dollar per fat f. o. b. (dvs. ca 185 kr/m3). Föredragande statsrådet påpekar

att inga tecken f. n. tyder på att världsmarknadspriset på råolja under
överskådlig framtid kommer att sjunka under det angivna priset. Även om
förslag med tiden väcks inom IEA att det skall sättas en högre nivå för
minimipriset skall riktpunkten liksom hittills vara att nivån ungefär skall
motsvara kostnadsnivån för alternativ energiproduktion inom IEA, dvs.
1 Riksdagen 1976/77. 17 samt. Nr 24

s. 2

NU 1976/77:24

2

den produktion som systemet är avsett att skydda. För beslut inom IEA
om att höja nivån för minimipriset krävs enighet. Riksdagen kommer framdeles

att få ta ställning till frågan om tillämpning av programmet såvitt
avser minimipris på olja, eftersom detta föranleder lagstiftning.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen för det långsiktiga energisamarbetet

inom ramen för det internationella energiprogrammet
till handlingarna.

2. Statens elektriska inspektion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 1 (s. 162 f.) och hemställer

att riksdagen till Stålens elektriska inspektion förbudgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 4 453 000 kr.

3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag under punkten E2 (s. 163-170) och hemställer

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag under punkten E3 (s. 170-172) och hemställer

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhets/örskning

för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.

5. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

punkten E4 (s. 172 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader förvissa nämnder för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 135 000 kr.

6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energisparande syfte. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag under punkten E 6 (s. 204-207) och hemställer

att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

7. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under punkten E7 (s. 207-212) och hemställer

s. 3

NU 1976/77:24

3

att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet förordat i fråga om riktlinjerna

för stödet åt landsbygdens elförsörjning,

2. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 15 000000 kr.

8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E8 (s. 212 f.) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.

9. Oljeprospektering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten

E9 (s. 213) och hemställer

att riksdagen till Oljeprospektering för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

10. Energiforskning. Regeringen har under punkten F 13 (s. 247-279) föreslagit

riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med
vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som,
inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000 kr. för budgetåret

1978/79 och 50000000 kr. för budgetåret 1979/80,

2. till Energiforskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag

av 114 300 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:860 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställs att riksdagen

hos regeringen anhåller om initiativ i syfte att möjliggöra uppförande
av vindenergiaggregat på Öland,

1976/77:881 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen
3.

hos regeringen begär en plan för förändring av industrins och trafikväsendets

struktur i riktning mot högre förädling och dämpad privatbilism,

6. hos regeringen begär förslag till direkt statligt engagemang i utveckling
och produktion av vind- och solenergianläggningar,

1976/77:971 av herr Silfverstrand m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1)
att riksdagen hos regeringen begär att pågående forskning angående samåkning

får fortsatt stöd,

s. 4

NU 1976/77:24

4

1976/77:1319 av herr Mellqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att begränsa energiåtgången inom
transportområdet och att forsknings- och utvecklingsarbetet inom trafiksektorn

målinriktas och förstärks.

Motiveringen till motionen 1976/77:1319 finns i motionen 1976/77:1318
om trafikpolitiken, vilken har hänvisats till trafikutskottet.

Motionen 1976/77:881 behandlas i övrigt delvis i utskottets betänkande
1976/77:23, delvis senare. Motionen 1976/77:971 har i övrigt behandlats
i skatteutskottets betänkande 1976/77:32.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av

direktör Bo Aler, AB Atomenergi,

direktör Olof Hörmander (ordförande) och civilingenjör Sigfrid Wennerberg,

delegationen (I 1975:02) för energiforskning,

generaldirektör Eric Pettersson (ordförande), överingenjör Harald Haegermark,

byrådirektör Per-Johan Svenningsson, professor Sune Berndt och
professor Torbjörn Westermark, nämnden för energiproduktionsforskning.

På utskottets begäran har därefter nämnden för energiproduktionsforskning

i samråd med AB Atomenergi skriftligen belyst konsekvenserna av
de minskade medelsramar som i propositionen anges för vissa programelement

inom delprogrammet Fissionsenergi.

Motionerna

Förslag som syftar till att åstadkomma en bättre hushållning med energi
läggs fram i de motioner utskottet behandlar i detta sammanhang. Förslagen
anknyter till olika aspekter av det nu pågående energiforskningsprogrammet.

I tre motioner föreslås olika åtgärder för att begränsa förbrukningen av
energi inom transportsektorn. I den motivering till yrkandet i motionen
1976/77:1319 som lämnas i motionen 1976/77:1318 hänvisas bl. a. till utredningar

som energisparkommittén och statens industriverk har gjort rörande

energiförbrukningen inom samfärdselsektorn. Dessa visar enligt motionärerna

att kraftfulla åtgärder för att minska energiförbrukningen inom
transportområdet är nödvändiga. Vidare är det nödvändigt att med olika
medel stimulera en övergång till kollektiva transportmedel. Motionärerna
anser att forsknings- och utvecklingsarbetet på transportområdet bör vitaliseras.

Detta arbete bör omfatta såväl övergripande och principiell grundforskning

som insatser på praktiska tillämpningsområden, t. ex. konstruktion
av energisnåla bilmotorer.

I motionen 1976/77:881 kritiseras allmänt regeringens energipolitik såsom
svävande och opportunistisk. Vidare anklagas det socialdemokratiska partiets

ledning för att inte tillräckligt kritiskt diskutera kärnkraften utifrån
arbetarrörelsens idéer. Motionärerna anser att en frigörelse från kärnkraften

s. 5

NU 1976/77:24

5

är möjlig men betonar att härför krävs styrande planering och konkreta
ingripanden. Sammansättningen av produktion och trafik måste gradvis förskjutas,

hävdar de. Förädlingsgraden måste höjas, rovdriften och utslagningen

dämpas. Regeringen vill emellertid inte ha någon form av styrande
planering, säger motionärerna. Den tror sig kunna muta storföretagen till
frivilligt sparande och ny teknik. Den vägrar att se sambandet mellan industrins

sammansättning och energipolitiken.

I motionen 1976/77:971 erinras om att en forskargrupp vid Chalmers
tekniska högskola f. n. undersöker möjligheterna att öka graden av samåkning

vid resor till och från arbetsplatsen. Gruppen har fått anslag för
forskningsprojektets forsta etapp. Motionärerna vill understryka att det är
viktigt att även projektets andra etapp utan dröjsmål får ekonomiska garantier.

De anser det angeläget att forskningsprojektet bedrivs skyndsamt
så att dess resultat kan ligga till grund för åtgärder i samband med riksdagens
energipolitiska beslut år 1978.

Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla berörs i två motioner.
Enligt motionen 1976/77:860 är Öland ett område som synes ha naturliga
förutsättningar för vindenergi. Motionären anser att planering av ett vindenergiaggregat

i första hand för försök men i ett senare skede även för
samverkan med kraftförsörjningssystemet på Öland snarast bör komma till
stånd. Som underlag för statsmakternas kommande energipolitiska beslut
är det värdefullt, anför han, att ha kunskap om vilka områden som kan
vara lämpliga för vindenergiproduktion.

I motionen 1976/77:881 uttalas att nya energikällor medvetet skall utvecklas

och inte får lämnas å sido därför att de på kort sikt inte anses
ge tillräckligt kommersiellt utbyte åt privatkapitalet.

17wj utredningar

Energikommissionen (I 1976:05; ordförande: generaldirektör Ove Rainer)
har tillkallats med uppdrag att förbereda statsmakternas nästa beslut
rörande energipolitiken. I direktiven anges att kommissionens huvuduppgift
är att samla, utvärdera och redovisa material samt göra nödvändiga kompletterande

studier som kan tjäna som underlag för regeringens ställningstaganden

och förslag till riksdagen år 1978 om den svenska energipolitikens
inriktning för tiden fram till år 1990. Kommissionen är oförhindrad att
därjämte också redovisa synpunkter och förslag avseende ett längre tidsperspektiv.

Kommissionens redovisning bör ha formen av alternativa energiprogram

för tiden fram till år 1990.

Vid utarbetandet av alternativt sammansatta försörjningssystem bör kommissionen

enligt direktiven göra en bedömning av möjligheterna att förse
Sverige med energi av olika slag. Denna måste göras mot bakgrund av
dels utvecklingstendenserna internationellt, t. ex. i fråga om olja, naturgas,
kol och kärnbränsle, dels de inhemska förutsättningarna för primärener
-

s. 6

NU 1976/77:24

6

giproduktion och för produktion av elektrisk energi, fjärrvärme m. fl. sekundära

energiformer. Det krävs även, uttalas det, en bedömning av utsikterna

till nya tekniska lösningar och system samt till utnyttjande av energislag

som hittills inte har haft någon nämnvärd betydelse i Sverige. Särskilt
intresse bör ägnas åt möjligheterna att utnyttja de förnyelsebara energikällorna.

Möjligheterna att härvidlag utvidga eller intensifiera nuvarande energiforskningsprogram

bör undersökas. Vid dessa bedömningar bör kommissionen

beakta de resultat som kommer fram inom energiforskningsprogrammet.

Kommissionen bör även försöka bedöma när de nya energiformerna
eller de nya tekniska lösningarna kan bli tillgängliga för en bredare introduktion

i vårt land och hur detta beror av de ambitionsnivåer som väljs
i fråga om forskningsinsatser samt vilka sidoeffekter på hälsa och miljö
eller annorledes som de kan väntas ha.

En central uppgift för kommissionen skall vara att utarbeta förslag till
åtgärder som medför en effektiv energianvändning. Kommissionen skall
vidare undersöka de medel som står till buds för att påverka energikonsumtionen.

Till de väsentliga frågor som här bör belysas hör inverkan av
olika prisnivåer och olika prissystem. Andra väsentliga frågor gäller effekterna

och den principiella inriktningen av ekonomiskt stöd till investeringar

med förbättrad energihushållning som syfte.

I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen analyserar
konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushållningsåtgärdcr och
anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas.

Delegationen för energiforskning (I 1975:02; ordförande: direktör Olof Hörntänder)

har i uppdrag bl. a. att till den 28 september 1977 ta fram underlag
för statsmakternas beslut om forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet

under en treårsperiod med början den 1 juli 1978. Enligt de tillläggsdirektiv

som regeringen den 10 februari 1977 meddelade för delegationens

arbete bör detta ändras i vad avser de alternativa förslag som
delegationen har att redovisa. Ett alternativ bör alltjämt innebära en i förhållande

till insatserna inom energiforskningsprogrammet under budgetåret
1977/78 oförändrad ambitionsnivå. Därutöver bör delegationen redovisa två
alternativ som innebär högre ambitionsnivåer. Härvid bör belysas främst
möjligheterna till ökade insatser vad gäller utvecklingen av förnyelsebara
energikällor. Sådana insatser bör innefatta även den forskning och utveckling
som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer för ett ökat utnyttjande

av dessa energikällor.

Utredningsarbete rörande energianvändning för transporter och samfärdsel

Inom ramen för delprogrammet Transportforskningssystemets utveckling
stöder transportforskningsdelegationen en undersökning av möjligheterna
att öka graden av samåkning vid resor till och från arbetsplatsen. Projektet
bedrivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, transportnämnden.

s. 7

NU 1976/77:24

7

energisparkommittén och stadsbyggnadskontoret i Göteborg. I projektbeskrivningen

anges syftet med studien vara att ge ökade kunskaper om hittillsvarande

och nu pågående samåkning i Sverige samt att ange principer
och förutsättningar för samt konsekvenser av en ökad samordning. Med
ledning av dessa kunskaper bör man kunna bedöma om och hur samåkning
bör stimuleras samt ange lämpliga metoder för att organisera samåkning
under normal- resp. krisförhållanden. Studien avses utföras i två etapper,
varav den första är att betrakta som en teoretisk förberedelse för den andra,
mera praktiskt orienterade delen. Denna omfattar genomförande och utvärdering

av ett antal i första hand företagsbaserade demonstrationsprojekt.
Projekten skall så långt möjligt samordnas med kommunernas och kollektivtrafikföretagens

egen planering. Till forskningsprojektet har för budgetåret

1976/77 beviljats 272 000 kr.

Forskning rörande vindenergi

Nämnden för energiproduktionsforskning anger i sin plan för programmet
Vindenergi att programmet omfattar alla de åtgärder som krävs intill dess
att en kommersiell utveckling kommer till stånd eller intill dess att statsmakterna

beslutar stödja en vindkraftsutveckling på annat sätt än genom
nämnden eller ett energipolitiskt beslut fattas att vindkraft inte skall nyttiggöras

i Sverige. Programmet består av två huvuddelar, av vilka den ena
avser nätanslutna system och den andra anläggningar för lokala behov.

Beträffande den pågående verksamheten redovisar nämnden var programmet

befinner sig i genomförandet av studier och försök. Detaljplaneringen
av fasen fullskaleprototyp har just påbörjats. Vidare redovisas att nämnden
våren 1976 hos SAAB-Scania AB beställde ett försöksaggregat med 15 kW
effekt och 18 m rotordiameter. Konstruktionen av aggregatet har avslutats
och tillverkning pågår. Vid förläggningsplatsen nära Älvkarleby i norra Uppland

har tornet nu färdigställts. Aggregatet kommer att provas av leverantören

under våren-sommaren 1977, varefter provningsprogrammet
kan inledas hösten 1977. Provningsperiodens längd uppskattas f. n. till
ca tre år.

En omfattande utredning har påbörjats, vari förutsättningarna för anläggning

av vindkraftverk i olika geografiska regioner undersöks. Hänsyn tas
därvid till restriktioner i form av konflikt med andra planintressen. Det
långsiktiga målet för dessa studier, som på nämndens uppdrag genomförs
av statens vattenfallsverk, är att ge underlag för bedömning av den tänkbara
utbyggnadsnivån såväl för hela Sverige som för regioner i Sverige.

Lokaliseringsstudierna inriktas f. n. på att finna tre lämpliga platser för
driltsprov med prototyper i full skala och/eller demonstration med en
gruppstation med tio aggregat. En plats bör härvid ligga i vattenfallsverkets
region; studierna skall i detta fall genomföras i samarbete mellan nämnden
och verket. En annan plats bör ligga i Sydkrafts region och motsvarande

s. 8

NU 1976/77:24

8

samarbete ske. En tredje plats bör ligga på Gotland.

I samband med lokaliseringsstudierna undersöks samverkan mellan vindkraftaggregat

och det övriga kraftsystemet. Detta arbete är av väsentlig betydelse

för de praktiska möjligheterna att koppla in vindkraft på nätet.

Nämnden anför vidare att intitialplanering av programfaserna fullskaleprototyp

och demonstrationsgrupp f. n. pågår. Fyra alternativa uppläggningar

på olika ambitions- och risknivåer utgör det preliminära resultatet
härav.

Utgångspunkten för studier av de alternativa uppläggningarna har varit
att så snart som möjligt genomföra en demonstration med en gruppstation
med tio aggregat. Detta antal bedöms vara det minsta som är representativt
för de förhållanden som kommer att råda vid drift mässig elproduktion med
vindkraft. Det har härvid visat sig att 1982-1983 är den tidigaste tänkbara
tidpunkten för en genomförd demonstration resulterande i elproduktion av
nämnvärd omfattning under förutsättning att utvecklingsarbetet får ske stegvis

och systematiskt.

Utskottet

De riktlinjer för energiforskningsprogrammets första treårsperiod som ingår

i 1975 års energipolitiska beslut anger syftet med forskningsverksamheten
vara att på lång sikt förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i
riktning mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning.

I inte ringa grad skall forsknings- och utvecklingsarbetet inriktas på de förnyelsebara

energikällorna.

Den totala medelsramen för huvudprogrammet Energiforskning, som omfattar

sex delprogram och löper på tre år, är 366 milj. kr. Till programmet
har hittills anvisats 236,2 milj. kr. För budgetåret 1977/78 föreslås att 129,8
milj. kr. skall anvisas, varav 114,3 milj. kr. tas upp under det nu ifrågavarande
anslaget. De återstående medlen inom ramen utgår under industridepartementets

kommittéanslag och från fonden för byggnadsforskning. Inom
programmet i övrigt föreslås större delen av återstående medel - 76 milj.
kr. - utgå till programmet Energiproduktion. Totalramen för detta program

är enligt riksdagens beslut 211 milj. kr., varav hittills 133,8 milj. kr.
har anvisats. Från programmet Energiproduktion har anslagits medel till
följande delprogram: Fissionsenergi, Spillvärmeutnyttjande, Organiska
bränslen som ersättning för olja. Nya bränslesystem, Fusionsenergi, Geotermisk

energi, Vindenergi och Övriga energiformer.

Vissa förändringar och tillägg till de tidigare angivna riktlinjerna för energiproduktionsforskning

anges nu i propositionen. I stort sett, anför föredragande

statsrådet, bör den tidigare omfattningen och inriktningen av de
olika programmen gälla även för budgetåret 1977/78. Han framhåller dock
utveckling av nya, främst förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste
uppgifterna inom energiforskningen. Ökade medel - totalt 25 milj. kr. -

s. 9

NU 1976/77:24

9

skall därför enligt propositionen utgå till delprogrammen inom dessa områden.

Anslagshöjningen möjliggörs genom en omdisposition av programmedlen

så att anslaget till forskning rörande fissionsenergi minskas. Av
den ursprungligen beräknade totalramen om 81 milj. kr. för ändamålet har
hittills 54,4 milj. kr. anvisats. Nu beräknas till detta delprogram 17 milj.
kr. för budgetåret 1977/78, vilket är 9,2 milj. kr. mindre än innevarande
budgetår. Denna minskning motiverar statsrådet med att någon fortsatt betydande

kärnenergiutbyggnad i Sverige inte längre är aktuell. Han anser
dock att vissa insatser rörande kärnkraftens säkerhets- och avfallsfrågor är
motiverade. Till programelementet Lättvattenreaktorers säkerhet beräknas
12 milj. kr., vilket i stort sett motsvarar vad nämnden för energiproduktionsforskning

har föreslagit. Fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser
inom programelementen Framtida reaktorsystem. Små lättvattenreaktorer
och Anrikning av uran samt Utvinning av uran anses däremot inte påkallade.

För att det skall bli möjligt att avsluta nu pågående projekt beräknas
2 milj. kr. för de tre förstnämnda av dessa programelement. För vissa kompetensuppehållande

arbeten beträffande avfallshantering och upparbetning
beräknas 3 milj. kr. Detta innebär en minskning med ca I milj. kr. i förhållande

till nuläget.

De förändringar i riktlinjerna för energiforskningsprogrammet som anges
i propositionen utgår från regeringens princip att en satsning på kärnkraft
inte skall ske om inte riskerna med hanteringen av det använda bränslet
och det högaktiva avfallet kan bemästras på ett betryggande sätt. Hittills
har tyngdpunkten i programmet Energiproduktion legat på forskning rörande
fissionsenergi. Omfördelningen inom programmet medger - inom den av
riksdagen fastställda medelsramen - att forskningen i ökad utsträckning
kommer att inriktas på att utveckla teknik för förnyelsebara energikällor
såsom solenergi, vindkraft och jordvärme.

Utskottet har samma syn på energipolitikens långsiktiga utformning i
Sverige som kommer till uttryck i propositionen. Den omdisposition av
resurserna mellan de olika delprogrammen som anges i propositionen är
enligt utskottets mening motiverad. Den kan emellertid medföra risk för
att det inom vissa forskningsprogram blir svårt att fullfölja arbetet. F. n.
pågår inom de programansvariga organen en utvärdering av de olika forskningsprojekten.

Resultatet härav skall redovisas för delegationen för energiforskning.

Det skall utgöra underlag för statsmakternas kommande beslut
om energiforskningens inriktning och omfattning sedan det nu pågående
treårsprogram mel har genomförts. Utskottet räknar med att, om så skulle
visa sig nödvändigt, regeringen kommer att överväga en utökning av ramen
för delprogrammet Energiproduktion bl. a. för att pågående forskningsprogram

skall kunna avslutas på ett rationellt sätt.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag om ett anslagsbelopp av
114,3 milj. kr. för energiforskning liksom förslaget om bemyndigande för
regeringen att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga
åtaganden i fråga om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet.

s. 10

NU 1976/77:24

10

I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner som
berör programmet Energianvändning för transport och samfärdsel samt delprogrammet

Vindenergi.

Tre motionsförslag anknyter till det förra programmet. Hemställan i motionen

1976/77:1319 går ut på att åtgärder skall vidtas för att begränsa energiåtgången

inom transportområdet och på att forsknings- och utvecklingsarbetet

inom trafiksektorn skall målinriktas och förstärkas. I motionen
1976/77:971 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära att pågående
forskning angående samåkning får fortsatt stöd. Enligt motionen
1976/77:881 skall riksdagen hos regeringen begära en plan för förändring
av industrins och trafikväsendets struktur i riktning mot högre förädling
och dämpad privatbilism.

Det här aktuella programmet är indelat i två delprogram - Transportsystemets

utveckling och Energianvändning i drivsystem. För hela programmet

föreslås i propositionen 8 milj. kr., varav 2 milj. kr. på det förra
delprogrammet och 6 milj. kr. på det senare. Forskningsverksamheten syftar
till att ta fram erforderligt underlag för statsmakternas fortsatta planering.
Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:1319 vill utskottet påpeka
att - som framgår av propositionen - ett flertal forskningsprojekt inom de
båda delprogrammen tar sikte på de frågor som berörs i motionen. Någon
förstärkning av anslaget till programmet är utskottet inte berett att tillstyrka.

Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:881 vill utskottet erinra
om att energikommissionen har i uppdrag bl. a. att undersöka vilka åtgärder
som står till buds för att påverka energikonsumtionen. Till de väsentliga
frågor som här bör belysas, anförs i direktiven, hör inverkan av olika prisnivåer.

Andra väsentliga frågor gäller effekterna och den principiella inriktningen

av ekonomiskt stöd till investeringar med förbättrad energihushållning

som syfte. I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen

analyserar konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushåll

ningsåtgärder och anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som
kan vidtas. Utskottet finner med hänsyn härtill inte skäl att förorda en
framställning till regeringen med anledning av yrkandet i motionen
1976/77:881.

Till det forskningsprojekt rörande samåkning som berörs i motionen
1976/77:971 har - som framgår av den föregående framställningen - anslag
lämnats för den första etappen. Enligt vad utskottet har inhämtat avser
transportforskningsdelegationen, som är det programansvariga organet, att
lämna stöd för projektets andra etapp. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande

motionsyrkande.

Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla tas upp i två motioner.

I motionen 1976/77:881 föreslås att riksdagen skall begära förslag till direkt
statligt engagemang i utveckling och produktion av vind- och solenergianläggningar.

Yrkandet i motionen 1976/77:860 syftar till att ett vindenergiaggregat

skall uppföras på Öland.

s. 11

NU 1976/77:24

11

I propositionen föreslås en kraftigt ökad satsning på utveckling av alternativa

energikällor. Som framgår av redovisningen i propositionen stödjer
staten utveckling av vind- och solenergianläggningar. Utskottet avstyrker
därför ifrågavarande yrkande i motionen 1976/77:881.

Inom ramen för delprogrammet Vindenergi utreds f. n. förutsättningarna
för att anlägga vindkraftverk i olika geografiska regioner. Utskottet utgår
från att undersökningarna även kommer att innefatta möjligheten att förlägga

ett vindkraftverk till Öland. En särskild framställning till regeringen
med anledning av motionen 1976/77:860 finner utskottet inte anledning
att förorda.

Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen

att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande

statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse

i samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden

om 80 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 50 000 000
kr. för budgetåret 1979/80,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Energiforskning

för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
114 300 000 kr„

3. beträffande forskning rörande energianvändning för transport och
samfärdsel

att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1319,

b) motionen 1976/77:971 yrkandet 1,

c) motionen 1976/77:881 yrkandet 3,

4. beträffande forskning rörande vindenergi
att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:881 yrkandet 6,

b) motionen 1976/77:860.

11. Grundläggande forskning för energiområdet. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under punkten F 14 (s. 279-281) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet
med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk

förpliktelse i samband med stöd till grundläggande
forskning för energiområdet som innebär åtaganden om
2 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1 000 000 kr. för budgetåret

1979/80,

2. till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 6 129 000 kr.

s. 12

NU 1976/77:24

12

12. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag under punkten F 15 (s. 294) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi
anvisar ett reservationsanslag av 44 750 000 kr.

13. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 16 (s. 294) och
hemställer

att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget

Atomenergi anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000
kr.

14. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under punkten F 17 (s. 294-296) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret

1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19500 000 kr.

STATENS VATTENFALLSVERK

15. Kraftstationer m. m. Regeringen har under punkten I. F:1 (s. 312-348)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge statens vatten fal Isverk att teckna borgen

för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav högst 110 000 000
kr. för lån till eldistributionsföretag,

2. medge att statens vattenfallsverk får disponera en från 500 000 000 kr.
till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

3. bemyndiga regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta dels en
tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef i Fe 25, dels
en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels en tjänst för avdelningsdirektör

i Fe 23/24,

4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag

av 2 265 000 000 kr.

1 motionen 1976/77:873 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
1.

hos regeringen begär skyndsamma förslag om effektutbyggnader vid
kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede,

2. hos regeringen begär skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna

att snabbt igångsätta effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk.

Motionen

Effektutbyggnad vid befintliga kraftverk som gör det möjligt att utvinna
mer elektrisk energi från redan utbyggda älvar bör, anser motionärerna.

s. 13

NU 1976/77:24

13

prioriteras. Förslaget motiveras bl. a. med att en stark opinion vänder sig
emot exploatering av de få älvar som ännu inte är utbyggda. Motionärerna

erinrar om att sysselsättningssituationen i Jokkmokks kommun
är bekymmersam. Nu pågående kraftverksbyggen kommer alt vara klara
under en nära framtid. Nya arbetstillfällen måste alltså tillskapas.

Förutom de effektutbyggnader som vattenfallsverket för fram i årets anslagsframställning

föreslår motionärerna att verket skall få i uppdrag att
bygga ut kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede. Vidare bör alla möjligheter

till kraftutbyggnader i andra kraftverk tas till vara. Genom sådana
utbyggnader kan ny energi skapas, säger motionärerna. Vidare kan de av
vatlenfallsverkets anställda som riskerar att bli arbetslösa beredas sysselsättning.

Utskottet

Statens vattenfallsverk har - enligt vad som redovisas i propositionen
-anmält att lönsamheten för effektutbyggnaden av kraftstationerna i Porjus,
Harsprånget och Ligga har försämrats. Med hänsyn till de allvarliga följder
för sysselsättningen i Luleälvsområdet som en senareläggning av utbyggnaden

av dessa kraftverk skulle föra med sig föreslår vattenfallsverket att
arbetena skall fullföljas planenligt men att verket skall ersättas för merkostnaderna.

Föredragande statsrådet biträder verkets förslag beträffande
de aktuella utbyggnaderna men tar inte ställning till verkets begäran om
kompensation för merkostnaderna.

Den i motionen berörda utbyggnaden av kraftverken i Messaure, Porsi
och Laxede ingår i verkets projektplanering. Verket påpekar i årets anslagsframställning

att i fråga om effektutbyggnader i Messaure, Porsi och Laxede
ytterligare måste undersökas om tidigare antagna, preliminära tidsplaner
kan bibehållas eller om en senareläggning bör ske. En redovisning av denna
omprövning avses komma att lämnas i nästa års anslagsskrivelse. Utskottet
förutsätter att verket - om det från elförbruknings- eller sysselsättningssynpunkt

finner detta behövligt - kommer att lägga fram förslag om utbyggnad

av de aktuella kraftverken.

Motionärerna önskar även att riksdagen hos regeringen skall begära en
skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna att snabbt igångsätta
effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk. Som utskottet nyss har påpekat

görs inom vattenfallsverket löpande en sådan projektplanering. Verket
har regelmässigt möjlighet att för regeringen redovisa och föreslå nya utbyggnader.

Någon särskild framställning till regeringen med anledning av
motionen finner utskottet därför inte påkallad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav
högst 110 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag.

s. 14

NU 1976/77:24

14

b) medger att statens vattenfallsverk får disponera en från
500 000 000 kr. till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

c) bemyndigar regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta
dels en tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef
i Fe 25, dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels
en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 23/24,

d) til) Kraftstationer ni. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 2 265 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:873.

16. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under punkten V:12 (s. 360 f.) och hemställer

att riksdagen till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB för
budgetåret 1977/78 anvisare» investeringsanslag av 12 500 000
kr.

Stockholm den 31 mars 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg ts). Sjönell (c), Hovhammar (m). Bengtsson
i Landskrona (s). Börjesson i Glömminge (c). Blomkvist ts). Andersson i
Örebro (fp), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Carlsson i Tyresö (s). Wijkman

(m), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund ts). Jonsson i Husum
(s) och Holger Bergqvist i Göteborg (fp).

Reservation

vid punkten 10 (Energiforskning) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona,

Blomkvist, Wååg, Carlsson i Tyresö, Pettersson i Lund och Jonsson
i Husum (alla s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "De
förändringar” och slutar med "inom energiområdet" bort ha följande lydelse:

De förändringar i gällande riktlinjer för programmet Energiproduktion
som anges i propositionen finner utskottet anmärkningsvärda. Det kan enligt
utskottets mening inte vara rationellt att för det sista året under programperioden

göra så betydande förändringar i anslagstilldelningen till olika delprogram.

Utskottet vill erinra om att det programansvariga organet, nämnden för

s. 15

NU 1976/77:24

15

energiproduktionsforskning, har framhållit att utvecklingsstödjande insatser
blir effektiva endast om de baseras på ett grundligt planeringsarbete och
om de stödda projekten inom varje insatsområde bringas att samverka i
ett sammanhållet handlingsprogram.

Omdispositionen drabbar främst programelementen Framtida reaktorsystem,

Anrikning av uran och Utvinning av uran. Det förstnämnda programelementet

har nämnden för energiproduktionsforskning i anslagsframställningen

för budgetåret 1977/78 givit högsta prioritet. Denna bedömning

baseras på nämndens programmål och på att programelementet
utgör ett insatsområde där andra organ inte delar ansvaret för att en
önskvärd utveckling kommer till stånd. I programelementen ingår bl. a.
bevakning av den internationella utvecklingen. De anvisade medlen torde
enligt vad utskottet inhämtat inte räcka till för upprätthållande av denna
bevakning ens på en betydligt reducerad nivå. Detta minskar bredden
i underlaget för framtida energipolitiska beslut. Utskottet finner det därför
befogat att ytterligare medel anvisas utöver de 2 milj. kr. som beräknas
i propositionen. Den ökade satsning på forskning rörande alternativa, förnyelsebara

energikällor som förordas i propositionen kan utskottet godta.
Härutöver är det väsentligt att ökade resurser ställs till förfogande för forskning

inom områdena Framtida reaktorsystem. Anrikning av uran och Utvinning

av uran. Utskottet förordar därför att den i propositionen föreslagna
medelsramen utökas med 6 milj. kr. avsedda för dessa programelement.

ft

Inom ramen för programelementet Framtida reaktorsystem finansieras bl. a.
forskning om bridreaktorer. Utskottet anser att denna forskning bör avvecklas

och att anslag härtill alltså inte bör lämnas.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Energiforskning

för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 120 300 000 kr.

opaginerad

GOTAB 53688 Slockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.