Sök i Ratio Lex

med anledning av propositionen 1976/77:44 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m. jämte motioner

1976-12-07 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1976/77:SfU13, med anledning av propositionen 1976/77:44 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77: 13

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77: 13

med anledning av propositionen 1976/77:44 om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring, m. m. jämte motioner

Propositionen

1 propositionen 1976/77:44 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att anta de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

3. lag om ändring i förordningen (1959:551) angående beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.

På grundval av ett betänkande från socialpolitiska samordningsutredningen,

Förtidspension vid alkoholmissbruk (Ds S 1976:4), läggs i propositionen
fram förslag om ändrade principer för bedömning av frågan om förtidspension

vid alkoholmissbruk m. m.

Vidare föreslås i propositionen bestämmelser om att särskilt studiesocialt
stöd för grundläggande utbildning av vuxna, utbildningsbidrag för doktorander

samt dagpenning under tjänstgöring till värnpliktiga m. fl. skall räknas
som pensionsgrundande inkomst för ATP.

1 propositionen läggs också fram förslag till gynnsammare regler om inkomstprövning

av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer

som har partiell förtidspension.

Nuvarande återbäringstaxa vid sjukgymnastisk behandling m. m. avses
bli ersatt av en enhetlig taxa som skall vara bindande för privatpraktiserande
vårdgivare som vill ansluta sig till försäkringen. I samband härmed föreslås
i propositionen vissa ändrade regler om sjukvårdsförmåner i den allmänna försäkringen.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

1 Riksdagen 1976177. II sami. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

2

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 2 kap. 6 §, 7 kap. 3 §, 11 kap. 2 och 4 §§ samt
18 kap. 13 och 20 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Regeringen äger föreskriva, att ersättning

enligt av regeringen fastställda
grunder skall utgå för försäkrads utgifter

för annan vård eller behandling
i anledning av sjukdom än i 2-4 §§
sägs ävensom för i samband med sadan

vård eller behandling företagna
resor. Motsvarande gäller i fråga om
försäkrads utgifter i anledning av resor
i samband med vård som vid sjukdom
meddelats av distriktssköterska eller
distriktsbarnmorska.

Ersättning för utgifter för annan behandling

med anledning av sjukdom
än som sägs i 2-/.W (sjukvårdande

behandling) utgår om
behandlingen ombesörjes av staten,
landstingskommun eller kommun, som
ej tillhör landstingskommun, eller lämnas

av sjukgymnast eller läkare, som
är uppförd pä en av allmän försäkringskassa

upprättad förteckning. Ersättning

utgår enligt grunder som regeringen

fastställer. I fråga om behandling

som lämnas av sjukgymnast
eller läkare som har uppförts på den
nämnda förteckningen fastställas
grunderna för ersättning för högst två
år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket.

För utgifter för konvalescentvård utgår

ersättning enligt grunder som regeringen

fastställer.

Ifråga om ersättning för försäkrads
utgifter för resor i samband med
sjukvårdande behandling eller konvalescentvård

eller för resor i samband
med vård som vid sjukdom har meddelats

av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska

äger 5§ första stycket
motsvarande tillämpning.

■Lagen omtryckt 1973:908.
2Senaste lydelse 1975:223.

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/66:13

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För hjälpmedel åt handikappade utgår ersättning enligt vad regeringen
föreskriver.

7 kap.
3 §3

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan

är nedsatt skall beaktas
den försäkrades förmåga att vid den
nedsättning av prestationsförmågan,
varom är fråga, bereda sig inkomst
genom sådant arbete, som motsvarar
hans krafter och färdigheter och som
rimligen kan begäras av honom med
hänsyn till hans utbildning och tidigare

verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden

och därmed
jämförliga omständigheter. I fråga
om äldre försäkrad skall bedömningen

främst avse hans förmåga och
möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst

genom sådant arbete som han
tidigare utfört eller genom annat för
honom tillgängligt lämpligt arbete.
Med inkomst av arbete likställes i
skälig omfattning värdet av hushållsarbete

i hemmet.

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan

är nedsatt skall beaktas
den försäkrades förmåga att vid den
nedsättning av prestationsförmågan,
varom är fråga, bereda sig inkomst
genom sådant arbete, som motsvarar
hans krafter och färdigheter och som
rimligen kan begäras av honom med
hänsyn till hans utbildning och tidigare

verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden

och därmed
jämförliga omständigheter. Bedömningen

skall göras efter samma grunder

oavsett arten av den föreliggande
nedsättningen av prestationsförmågan.

I fråga om äldre försäkrad skall
bedömningen främst avse hans förmåga

och möjlighet att bereda sig
fortsatt inkomst genom sådant arbete

som han tidigare utfört eller
genom annat för honom tillgängligt
lämpligt arbete. Med inkomst av arbete

likställes i skälig omfattning
värdet av hushållsarbete i hemmet.
Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 2
kap. 11 §, skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses nedsatt i
den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

11 kap.

2 54

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock
icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått
3Senaste lydelse 1976:279.

4Senaste lydelse 1975:1160.

1* Riksdagen 1976/ 77. II sami. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder
i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning

och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag g) timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligt stu- och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen

(1973:349) samt diestödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga, vapenfria

tjänstepliktiga och elever i bistånds-

och katastrofutbildning under
repetitionsutbildning, läkare under
försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande
utbildning för vuxna.

1 fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket
sägs för arbete som någon utfört för annans räkning utan att vara anställd
i dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2 g andra stycket sägs äga motsvarande
tillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller
annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt
utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade
sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.

Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk
medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk
juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande
över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen

förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare,
vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk
medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt
i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket

godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tillläggspension

enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses
såsom arbetsgivare.

4 §5

Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som
ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses
hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av regeringen med riksdagen.

Angående beräkningen av in- Angående beräkningen av inkomst

av anställning för försäkrad, komst av anställning, för vilken den

som är bosatt utomlands eller som el- försäkrade icke är skattskyldig här i rijest

avses med förbindelse enligt 2 § ket eller för vilken den försäkrade har

tredje eller Jjärde stycket eller som har att erlägga sjömansskatt, stadgas sär
att

erlägga sjömansskatt, stadgas sär- skilt,

skilt.

18 kap.
13 §6

Befattningshavare hos allmän försäkringskassa

tillsättas och entledigas
1)

direktör, föredragande för pensionsärenden

ävensom annan tjänsteman,

beträffande vilken regeringen

så föreskrivit, av riksförsäkringsverket;
2)

förtroendeläkare och förtroendetandläkare

av socialstyrelsen; samt

3) övriga tjänstemän av kassan.
Riksförsäkringsverket och social
5Senaste

lydelse 1974:510.

6Senaste lydelse 1974:510.

Befattningshavare hos allmän försäkringskassa

tillsättas och entledigas
1)

direktör, föredragande för pensionsärenden,

förtroendeläkare, förtroendetandläkare

ävensom annan
tjänsteman, beträffande vilken regeringen

så föreskrivit, av riksförsäkringsverket;

samt

2) övriga tjänstemän av kassan.

Riksförsäkringsverket skall vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

6

Nuvarande lydelse

styrelsen skola vid tillsättande och
entledigande av befattningshavare
hos kassan inhämta yttrande från
kassans styrelse.

För befattningshavare, för vilka
regeringen så föreskrivit, skola anställnings-

och arbetsvillkor som må
bestämmas genom avtal fastställas
under medverkan av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer

samt övriga anställnings- och arbetsvillkor

fastställas i den ordning regeringen

förordnar.

I den utsträckning regeringen förordnar må försäkringskassa inrätta ny
tjänst endast efter medgivande av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse

tillsättande och entledigande av befattningshavare

hos kassan inhämta
yttrande från kassans styrelse.

För befattningshavare, för vilka
regeringen så föreskrivit, skola anställnings-

och arbetsvillkor fastställas

under medverkan av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer.

Frågor om förtidspension, med
undantag av ärenden som avses i 7
kap. 1 § andra stycket, samt om
handikappersättning och vårdbidrag
avgöras i allmän försäkringskassa av
en pensionsdelegation, bestående av
åtta ledamöter. Dessa äro ordföranden

i kassans styrelse, som tillika för
ordet i delegationen, vice ordföranden

i kassans styrelse, två av socialstyrelsen

utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket

utsedda ledamöter
som skola hava särskild erfarenhet
av arbetsförhållanden och två av
landstinget eller, om kassans
verksamhetsområde utgöres av
kommun, av kommunfullmäktige
utsedda ledamöter. Då skäl äro därtill

må regeringen utse särskild ordförande

och vice ordförande i pensionsdelegation.

För annan ledamot än ordförande
och vice ordförande utses en supple
-

20 §7

Frågor om förtidspension, med
undantag av ärenden som avses i 7
kap. 1 § andra stycket, samt om
handikappersättning och vårdbidrag
avgöras i allmän försäkringskassa av
en pensionsdelegation, bestående av
åtta ledamöter. Dessa äro ordföranden

i kassans styrelse, som tillika för
ordet i delegationen, vice ordföranden

i kassans styrelse, två av riksförsäkringsverket

utsedda läkare, två
av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter

som skola hava särskild erfarenhet

av arbetsförhållanden och
två av landstinget eller, om kassans
verksamhetsområde utgöres av
kommun, av kommunfullmäktige
utsedda ledamöter. Då skäl äro därtill

må regeringen utse särskild ordförande

och vice ordförande i pensionsdelegation.

För annan ledamot än ordförande
och vice ordförande utses en supple
-

7Senaste lydelse 1974:962.

s. 7 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ant. Regeringen må föreskriva att för ant. Regeringen må föreskriva att för

envar av de av socialstyrelsen utsedda envar av de av riksförsäkringsverket

läkarna skola utses två suppleanter, utsedda läkarna skola utses två

suppleanter.

I allmän försäkringskassa må med regeringens medgivande finnas flera
pensionsdelegationer.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 6 § den 1 april 1977 och
i övrigt den 1 januari 1977.

2. Om regeringen finner anledning antaga att sjukvårdshuvudmans behov
av legitimerade sjukgymnaster skall bli otillräckligt tillgodosett, får regeringen

efter framställning av riksförsäkringsverket i den utsträckning som
behövs föreskriva att sjukgymnast ej skall förås upp eller vara uppförd på
förteckning hos allmän försäkringskassa som avses i 2 kap. 6 § första stycket.
Förordnande som här avses får bestå längst till utgången av år 1980.

3. I fråga om ersättning för foniatrisk behandling som lämnas av privatpraktiserande

vårdgivare får tills vidare äldre bestämmelser tillämpas.

4. 11 kap. 2 § j) och k) tillämpas första gången i fråga om förmån som
har utgivits under år 1976.

5. 11 kap. 4 § tillämpas första gången beträffande inkomst som har åtnjutits

under år 1976.

1** Riksdagen 1976177. II sami. Nr 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

8

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med årsinkomst avses i denna lag
den inkomst, för år räknat, som någon

kan antagas komma att åtnjuta
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas icke allmänt barnbidrag,

folkpension, tilläggspension
enligt lagen om allmän försäkring till
den del pensionen föranlett minskning

av pensionstillskott enligt 3 §
lagen om pensionstillskott eller av
barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäkring,
livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda

lag i vad den enligt samma
lagrum avdragits från pension eller
understöd som någon på grund av
skyldskap eller svågerlag må vara
föranledd att utgiva. Som inkomst
räknas icke heller vuxenstudiebidrag
enl igt studiestödslagen (1973:349) eller

utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning.

1 Lagen omtryckt 1973:909.

2 Senaste lydelse 1975:1187.

Föreslagen lydelse
5 §2

Med årsinkomst avses i denna lag
den inkomst, för år räknat, som någon

kan antagas komma att åtnjuta
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas icke allmänt barnbidrag,

folkpension, tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring till den del pensionen föranlett

minskning av pensionstillskott

enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barntillägg
enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen
om allmän försäkring, livränta som
avses i 17 kap. 2§ nyssnämnda lag
i vad den enligt samma lagrum avdragits

från pension eller understöd
som någon på grund av skyldskap
eiler svågerlag må vara föranledd att
utgiva. Som inkomst räknas icke
heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen

(1973:349) eller utbildningsbidrag

under arbetsmarknadsutbildning.

Vid inkomstberäkningen
skall för den som åtnjuter folkpension
i form av halv eller två tredjedelar av
hel förtidspension bortses från ett belopp

som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte däremot

svarande pensionstillskott, beloppet

i förekommande fall beräknat med

s. 9 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beaktande av bestämmelserna i 17
kap. 2 § lagen om allmän försäkring
och

b) den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med
tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för den
som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas

utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

s. 10 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

10

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1959:551) angående beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1959:551) angående beräkning

av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring1
dels att i 12 § ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”regeringen” i motsvarande form,
dels att i 10-12 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”.

dels att rubriken till förordningen
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Förordning angående beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen

om allmän försäkring

3

Inkomst av anställning, för vilken
skattskyldighet här i riket icke föreligger,

skall där den försäkrade är bosatt

utomlands eller avses med förbindelse

enligt 11 kap. 2§ tredje eller
fjärde stycket lagen om allmän försäkring,

bestämmas med ledning av särskild

uppgift från arbetsgivaren. Sådan

uppgift skall senast den 31 januari

året näst efter det år, som inkomsten

avser, avlämnas till den
myndighet, som enligt 1 § har att bestämma

den försäkrades pensionsgrundande

inkomst. 1 uppgiften
skall angivas den försäkrades fullständiga

namn, födelsetid och adress

samt 3 och 7 §§ förordningen skall
Föreslagen lydelse

Lag om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring

§2

Inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade icke är skattskyldig här
i riket, skall bestämmas med ledning
av särskild uppgift från arbetsgivaren.
Sådan uppgift skall senast den 31 januari

året näst efter det år, som inkomsten

avser, avlämnas till den
myndighet, som enligt 1 § har att bestämma

den försäkrades pensionsgrundande

inkomst. I uppgiften
skall angivas den försäkrades fullständiga

namn, födelsetid och adress

ävensom beloppet av den utbetalade

lönen eller ersättningen och
den tidrymd som denna avser. Vidare

skall i uppgiften angivas, huruvida

1 Förordningen omtryckt 1962:395.
Senaste lydelse av

10 § 1971:1173

11 § 1966:644

förordningens rubrik 1962:395.

2 Senaste lydelse 1971:1173.

s. 11 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

11

Nuvarande lydelse
ävensom beloppet av elen utbetalade
lönen eller ersättningen och den
tidrymd som denna avser. Vidare
skall i uppgiften angivas, huruvida
den försäkrade åtnjutit naturaförmåner

i form av kost eller bostad. Ett exemplar

av uppgiften skall inom tid
som nyss sagts av arbetsgivaren sändas

till den försäkrade.

Om skyldighet för arbetsgivare att
vid arbetsgivaruppgift enligt förordningen

angående uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

m. m. foga uppgift som avses

i första stycket stadgas i nämnda
förordning.

Uppmärksammas att pensionsgrundande

inkomst blivit oriktigt
beräknad på grund av felräkning,
misskrivning, annat uppenbart förbiseende

eller ovetskap om förhållande

som påverkar beräkningen av
den pensionsgrundande inkomsten,
skall, sedan den försäkrade erhållit
tillfälle att yttra sig, beräkningen
ändras, därest felaktigheten icke är
att anse såsom ringa. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning
då vid bestämmande av avgiftsunderlag

enligt förordningen angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m. m. belopp,

som ingår i inkomst av anställning,

ansetts icke skola inräknas i
avgiftsunderlaget eller belopp, som
ingår i inkomst av annat förvärvsarbete,

hänförts till sådant underlag.
Ändring, som i detta stycke sägs, må
icke ske efter utgången av sjätte året
efter det år, som inkomsten avser.

Föreslagen lydelse

den försäkrade åtnjutit naturaförmåner

i form av kost eller bostad. Ett
exemplar av uppgiften skall inom tid
som nyss sagts av arbetsgivaren sändas

till den försäkrade.

Om skyldighet för arbetsgivare att
vid arbetsgivaruppgift enligt lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter

enligt lagen om allmän försäkring,

m. m. foga uppgift som avses
i första stycket stadgas i nämnda lag.

§

Uppmärksammas att pensionsgrundande

inkomst blivit oriktigt
beräknad på grund av felräkning,
misskrivning, annat uppenbart förbiseende

eller ovetskap om förhållande

som påverkar beräkningen av
den pensionsgrundande inkomsten,
skall sedan den försäkrade erhållit
tillfälle att yttra sig, beräkningen
ändras, därest felaktigheten icke är
att anse såsom ringa. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning
då vid bestämmande av avgiftsunderlag

enligt lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m. m. belopp,

som ingår i inkomst av anställning,

ansetts icke skola inräknas i
avgiftsunderlaget eller belopp, som
ingår i inkomst av annat förvärvsarbete,

hänförts till sådant underlag.
Ändring, som i detta stycke sägs, må
icke ske efter utgången av sjätte året
efter det år, som inkomsten avser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har för ett år beräknats mer än en pensionsgrundande inkomst för försäkrad,

skall den pensionsgrundande inkomst, som icke bort beräknas,
undanröjas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången
beträffande inkomst som har åtnjutits under år 1976.

s. 13 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

i3

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrives att 28 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.1, skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

Arbetsgivaravgift, som uppbäres av riksförsäkringsverket, skall, där verket
ej medgivit annat betalningssätt, erläggas genom inbetalning till verkets
postgirokonto medelst inbetalningskort, vilka skola vara fogade vid räkning
som avses i 27 §. Inbetalning medelst sådant kort sker kostnadsfritt.

Avgiftsbelopp och räntor skola i Avgiftsbelopp och räntor skola i

den mån de inflyta eller utbetalas till den mån de inflyta eller utbetalas till

arbetsgivare fördelas mellan avgif- arbetsgivare fördelas mellan avgifter,

som avses i 1 § första stycket, ter, som avses i 1 § första stycket el
enligt

följande: ler eljest uppbäras med tillämpning av

denna lag, enligt följande:
preliminär avgift för visst utgiftsår, så som avgifterna ingå i summan
av de under samma utgiftsår debiterade preliminära avgifterna;

kvarstående avgift och överskjutande preliminär avgift, så som avgifterna
ingå i summan av motsvarande slutliga avgifter;

tillkommande avgift och avgifts- tillkommande avgift och avgiftsbelopp,

som visst år återbetalas enligt belopp, som visst år återbetalas enligt

31 § eller redovisas efter indrivning, så 31 §, så som avgifterna ingå i sum
som

avgifterna ingå i summan av de man av de slutliga avgifter som påförts

under nästföregående år debiterade vid närmast föregående årliga avgifts
slutliga

avgifterna; samt debitering; samt

särskild avgift och ränta, så som fördelning sker av det avgiftsbelopp,
på vilket den särskilda avgiften eller räntan beräknats.

Sedan den årliga avgiftsdebiteringen
avslutats, skall influten preliminär avgift

för utgiftsåret i fråga omfördelas
enligt de bestämmelser som gälla för
kvarstående avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Bestämmelserna i 28 § tredje stycket tillämpas första gången i fråga om preliminär

avgift för utgiftsåret 1975.

1 Lagen omtryckt 1974:938.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938.

s. 14 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

14

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77:20 av herr Aspling m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att punkten 2 övergångsbestämmelserna

erhåller följande såsom motionärernas förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag

Om regeringen finner anledning
antaga att sjukvårdshuvudmans behov

av legitimerade sjukgymnaster
skall bli otillräckligt tillgodosett, får
regeringen efter framställning av riksförsäkringsverket

i den utsträckning
som behövs föreskriva att sjukgymnast

ej skall föras upp eller vara uppförd

på förteckning hos allmän försäkringskassa

som avses i 2 kap. 6 §
första stycket.

Förordnande som här avses får bestå

längst till utgången av år 1980.

Motionärernas förslag

Om riksförsäkringsverket finner anledning

antaga att sjukvårdshuvudmans

behov av legitimerade sjukgymnaster

skall bli otillräckligt tillgodosett,

får verket i den utsträckning

som behövs föreskriva dels att
sjukgymnast ej skall föras upp på förteckning

hos allmän försäkringskassa

som avses i 2 kap. 6 § första stycket,

dels att offentligt anställd sjukgymnast

som minskar sin arbetstid i den
offentliga anställningen eller lämnar
denna ej längre skall vara uppförd pä
sådan förteckning.

Förordnande som här avses får bestå

längst till utgången av år 1980.

2. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utgångspunkterna

för tillämpningen av övergångsbestämmelserna,

1976/77:27 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen antar det
i propositionen 1976/77:44 intagna förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring med de ändringar att

a. 18 kap. 13 ii erhåller följande lydelse:

Befattningshavare hos allmän försäkringskassa tillsättas och entledigas

1. direktör, föredragande för pensionsärenden, ävensom annan tjänsteman

än förtroendeläkare och förtroendetandläkare, beträffande vilken regeringen

så föreskrivit, av riksförsäkringsverket; samt

2. förtroendeläkare, förtroendetandläkare och övriga tjänstemän av kassan.

Riksförsäkringsverket skall vid tillsättande och entledigande av befattningshavare

hos kassan inhämta yttrande från kassans styrelse.

För befattningshavare, för vilka regeringen så föreskrivit, skola anställ
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

15

nings- och arbetsvillkor fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer.

I den utsträckning regeringen förordnar må försäkringskassa inrätta ny
tjänst endast efter medgivande av riksförsäkringsverket.

b. punkten 2 övergångsbestämmelserna till samma lag erhåller den i motionen

1976/77:20 föreslagna lydelsen.

Motioner väckta vid riksmötet 1975/76

1975/76:305 (jfr 1975/76:269) av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen uttalar att reglerna beträffande ersättningen för privatläkarvård
bör ändras, så att de s. k. fritidspraktikerna kan ansluta sig till ersättningssystemet,

1975/76:309 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Troedsson
(m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att sådana åtgärder
vidtas att bestämmelsen om maximering till 3 000 försäkringsersatta patientbesök

per halvår slopas,

1975/76:680 (jfr 1975/76:679) av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson

i Örebro (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning

och förslag som syftar till att ersättning skall kunna utgå enligt
lagen om allmän försäkring för psykoterapeutisk behandling meddelad av
psykolog,

1975/76:1192 av herrar Karlehagen (c) och Pettersson i Örebro (c) vari
hemställs att riksdagen uttalar att patienter som söker offentligt anställd
läkare, som bedriver privatpraktik på tid utöver ordinarie arbetstid, skall
tillerkännas samma rätt till ersättning från sjukförsäkringen som vid konsultation

hos övriga privatpraktiserande läkare,

1975/76:1200 av herr Mundebo m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ersättning från
allmänna försäkringen för psykoterapi,

1975/76:2003 (jfr 1975/76:1979) av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs
bl. a. att riksdagen uttalar att offentliganställd läkare som önskar bedriva
privatpraktik på sin fritid skall tillerkännas samma rätt att ansluta sig till
den allmänna försäkringen som den som tillkommer icke offentliganställd
privatpraktiker,

1975/76:2069 (jfr 1975/76:2068) av herr Bengtsson i Göteborg m. fl. (c,
s, m, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
ersättning vid konsultation hos Doetors of Chiropractic skall ingå i det allmänna

sjukförsäkringssystemet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

16

1975/76:2077 (jfr 1975/76:2076) av herrar Romanus (fp) och Sellgren (fp)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av reglerna
för ersättning enligt allmänna försäkringen, att behandling vid rökavvänjningsklinik

blir berättigad till sjukvårdsersättning.

Av motionen 1975/76:2003 behandlas i detta betänkande endast ovannämnda,

med 2 betecknade yrkande. Yrkandet under 1 i denna motion
har utskottet behandlat i betänkandet SfU 1975/76:29, medan yrkandena
under 3 och 4 behandlats i betänkandet SfU 1976/77:1.

Utskottet

Vid 1975 års riksmöte väcktes en motion med yrkande att riksdagen
hos regeringen skulle påtala behovet av sådana ändringar i lagen om allmän
försäkring (AFL) att även alkoholism skulle ge möjlighet till förtidspension
när samhällets rehabiliterande resurser uttömts. Socialförsäkringsutskottet
(SfU 1975/76:8) biföll efter remissbehandling motionen och hemställde att
riksdagen hos regeringen skulle begära åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna

till förtidspension vid alkoholism. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets hemställan, och socialpolitiska samordningsutredningen fick
i uppdrag att utreda frågan.

På grundval av ett enhälligt delbetänkande från denna utredning (Ds
S 1976:4) läggs i propositionen fram förslag om ändrade principer för bedömning

av frågan om förtidspension vid alkoholmissbruk m. m. I propositionen

föreslås också - efter mönster av vad som numera gäller i fråga
om läkare och tandläkare - att den återbäringstaxa som tillämpas vid sjukgymnastisk

behandling m. m. skall ersättas av en enhetlig taxa som skall
vara bindande för privatpraktiserande vårdgivare vilka vill ansluta sig till
den allmänna försäkringen. Propositionen innehåller också förslag om gynnsammare

regler i fråga om inkomstprövning av hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg för folk pensionärer med partiell förtidspension och om att
vissa vid riksmötet 1975/76 beslutade förmåner, nämligen det särskilda studiestödet

för grundläggande utbildning av vuxna, utbildningsbidraget för
doktorander och dagpenningen vid repetitionsutbildning m. m., skall räknas
som pensionsgrundande inkomst för ATP. I propositionen föreslås slutligen
också vissa regler gällande tillsättning av läkare och tandläkare hos försäkringskassorna,

beräkning av pensionsgrundande inkomst i vissa fall för
i Sverige bosatta men utomlands sysselsatta försäkrade samt fördelning av
preliminära arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsslag.

Mot de i propositionen intagna bestämmelserna om att det vid grundläggande

utbildning av vuxna utgående särskilda studiesociala stödet m. fl.
förmåner skall jämställas med inkomst av anställning och således grunda
rätt till ATP har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker också de i propositionen framlagda förslagen om inkomstprövning

av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg för folkpen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

17

sionärer med partiell förtidspension, om beräkning av pensionsgrundande
inkomst i vissa fall för försäkrade utomlands och om fördelning av preliminära

arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsslag. I det följande kommer
utskottet att behandla de motioner som väckts med anledning av propositionen

samt vissa från föregående riksmöte uppskjutna motioner, vilka
ansetts lämpligen böra prövas i detta sammanhang. Dessförinnan vill utskottet

med anledning av förslaget om ändrade principer för bedömning
av frågan om förtidspension vid alkoholism m. m. framhålla följande.

Den i propositionen föreslagna författningsändringen och de riktlinjer för
bedömningen av rätten till förtidspension vid bl. a. alkoholmissbruk som
anges i propositionen är enligt utskottets mening väl ägnade att tillgodose
det syfte med en liberalisering av bestämmelserna som riksdagen åsyftat.
Utskottet anser det i likhet med samordningsutredningen angeläget att alkoholmissbruk

eller andra sjukdomstillstånd inte föranleder särbehandling
vid pensionsbedömningen och vill understryka det i propositionen gjorda
uttalandet om att bedömningen i dessa fall bör grunda sig inte bara på
en medicinsk-psykiatrisk undersökning och utvärdering utan även på relevanta

sociala omständigheter. Det avgörande måste alltid vara hur arbetsförmågan

påverkas i det enskilda fallet och inte arten av den sjukdom
som den försäkrade lider av. Utskottet finner det också angeläget att mycket
starkt betona vikten av att rehabiliteringsverksamheten byggs ut och effektiviseras.

Förslaget om en mildare bedömning av rätten till förtidspension
i de fall som avses i propositionen har tillkommit bl. a. för att söka stimulera
den försäkrade att själv i ökad omfattning medverka i rehabiliteringsprocessen

och kan enligt utskottets mening också innebära en sådan stimulans.
Pensionering vid alkoholmissbruk och andra sjukdomstillstånd får därför
under inga förhållanden ersätta meningsfulla rehabiliteringsåtgärder. Att
denna princip i alldeles särskilt hög grad bör gälla i fråga om yngre försäkrade
säger sig självt.

Förslaget i propositionen innebär ett delvis nytt synsätt på frågan om
förtidspension vid bl. a. alkoholism. Enligt utskottets mening kan de nya
principerna, rätt tillämpade, vara väl ägnade att förbättra situationen för
många av dem som berörs av lagstiftningen. Med hänsyn till svårigheterna
att förutse verkningarna av de nya bedömningsgrunderna är det emellertid
viktigt att riksförsäkringsverket noga följer upp erfarenheterna av en ändrad
praxis på området. Därvid bör - som framhålls i propositionen - verket
också beakta frågan om utbetalning av pension till annan än den försäkrade.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen på denna
punkt.

Ersättning från sjukförsäkringen utgår - förutom för läkarvård, tandvård
och sjukhusvård - även vid vissa s. k. sjukvårdande behandlingar. Närmare
bestämmelser härom finns intagna i kungörelsen (1962:387) angående ersättning

enligt lagen om allmän försäkring för vissa utgifter för vård eller

s. 18 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

18

behandling i anledning av sjukdom. Har vården eller behandlingen meddelats

i den offentliga vården utgör arvodet 42 kr., varav patienten erlägger
7 kr. i patientavgift och försäkringskassan återstoden. Har vården eller behandlingen

däremot ombesörjts av annan än sjukvårdshuvudman gottgör
försäkringskassan patienten med i regel tre fjärdedelar av det arvode han
erlagt till vårdgivaren.

1 ett i september i år avlämnat betänkande (Ds S 1976:2) föreslog riksförsäkringsverket

att nuvarande återbäringssystem vid behandling hos privatpraktiserande

sjukgymnaster m. fl. skulle ersättas med en bindande taxa
för privatpraktiserande vårdgivare som anmält sin anslutning till försäkringen.

För att, i samband med det nya ersättningssystemets införande,
den offentliga vårdens personalbehov skulle kunna tillgodoses i tillräcklig
utsträckning föreslog verket vissa etableringsregler som skulle gälla intill
utgången av år 1980. Enligt dessa hade verket, om det fanns anledning
anta att sjukvårdshuvudmans behov av legitimerade sjukgymnaster skulle
bli otillräckligt tillgodosett, möjlighet föreskriva att sjukgymnast inte skulle
föras upp på förteckning hos allmän försäkringskassa eller att offentligt anställd

sjukgymnast, som redan var uppförd på sådan förteckning och som
minskade sin arbetstid i den offentliga anställningen eller lämnade densamma,

inte längre skulle vara uppförd på förteckningen.

1 propositionen föreslås i fråga om etableringsbegränsningen den ändringen
i riksförsäkringsverkets förslag, att uppgiften att ta ställning till frågan om
särskilda etableringsregler t. v. bör anförtros regeringen, som bör få bemyndigande

att efter framställning av verket meddela föreskrifter som reglerar
rätten för sjukgymnaster att ansluta sig till försäkringen. I övrigt har verkets
förslag godtagits i propositionen.

Herr Aspling m. fl. begär i motionen 1976/77:20 att bestämmelserna om
etableringskontroll skall utformas i enlighet med riksförsäkringsverkets förslag.

Motionärerna vill också att riksdagen ger till känna att dessa bestämmelser

skall tillämpas så att hela nettotillskottet av sjukgymnaster tillfaller
den offentliga sektorn av sjukvården. De finner det beklagligt att regeringen
lagt fram förslag om ett försäkringssystem vid sjukgymnastisk behandling
utan att samtidigt ta ställning till den grundläggande etableringsfrågan. De
kan inte godta att regeringen ges fullmakt att avgöra dessa frågor utan att
riksdagen fått tillfälle att ta ställning till etableringsreglernas innehåll och
utformning och de hänvisar också till att Landstingsförbundet i yttrande
över riksförsäkrningsverkets förslag förutsatt att vården hos privatpraktiserande

sjukgymnaster inte tillåts överskrida den omfattning den hade enligt
riksförsäkringsverkets kvittoundersökning för år 1975. Samtidigt betonar
motionärerna nödvändigheten av att handläggningen av etableringsfrågorna
sker inom riksförsäkringsverket om man vill undvika att beslut i dessa
viktiga frågor fördröjs. Fru Skantz m. fl. ansluter sig i motionen 1976/77:27
till lagstiftningsyrkandet i motionen 1976/77:20.

Utskottet vill med anledning härav som sin mening uttala att det inte

s. 19 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

19

föreligger någon reell skillnad mellan etableringsbegränsningen i den utformning

den givits i propositionen och motionärernas förslag till sådan
begränsning. Anledningen till att departementschefen anser att det tills vidare

bör ankomma på regeringen att ta ställning till frågan om särskilda etableringsregler

är - som framgår av propositionen - att man i den regeringsförklaring

som lämnades vid detta riksmötes början förutskickat en
vidgning i rätten för offentliganställda läkare med s. k. fritidspraktik att
få ansluta sig till försäkringen liksom en översyn av tandvårdsförsäkringens
regler om etableringskontroll och att departementschefen i avvaktan på en
sådan översyn inte är beredd förorda bestämmelser som ger riksföräkringsverket

bemyndigande att föreskriva etableringsbegränsningar. Departementschefen

understryker emellertid angelägenheten av att ett nytt ersättningssystem

för privatpraktiserande sjukgymnaster inte bidrar till att skapa
en överströmning av vårdresurser från den offentliga sektorn till privatvård
och framhåller att riksförsäkringsverket därför med uppmärksamhet bör följa
utvecklingen och för regeringen anmäla behovet av åtgärder. Dessa uttalanden

utgör enligt utskottets mening en tillfredsställande garanti för att
regeringen kommer att se till att den offentliga sektorns behov av sjukgymnaster

m. fl. vårdgivare blir tillgodosett i erforderlig utsträckning. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna 1976/77:20 och 1976/77:27,
sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

Riksdagen antog 1974 (prop. 1974:104, SfU 1974:23, rskr 260) nya bestämmelser

om ersättning från den allmänna försäkringen för den läkarvård
som lämnas av privatpraktiserande läkare. Bestämmelserna innebär att ersättning

för utgifter för läkarvård utgår vid vård som lämnas av läkare som
är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning. Läkarens
arvode bestäms enligt en av regeringen fastställd läkarvårdstaxa. Denna
upptar sex olika grupper, varav gruppen 1 avser enkel konsultation eller
enkel behandling, exempelvis kontroll i samband med injektion eller omläggning.

Rätten till ersättning från försäkringen är begränsad till 3 000 besök
per halvår. Riksförsäkringsverket har härvid föreskrivit att besök hänförliga
till grupp 1 fr. o. m. den 1 juli 1975 tills vidare inte skall inräknas i antalet
ersättningsbara besök under ett kalenderår.

Alla privatpraktiserande läkare är i princip berättigade att bli uppförda
på förteckningen och därmed anslutna till försäkringssystemet. För läkare
som är anställda i den offentliga vården och vid sidan härav bedriver privatpraktik

är anslutningsrätten begränsad under en övergångstid av högst
tre år. Offentligt anställd läkare som har uppdrag som konsultläkare med
högst 15 timmar i veckan eller deltidstjänst inom rent hälsovårdande verksamhet

berörs dock inte av denna begränsning.

Motionärerna i motionerna 1975/76:305 av herr Ahlmark m. fl.,
1975/76:1192 av herrar Karlehagen och Pettersson i Örebro samt
1975/76:2003 (punkten 2) av herr Bohman m. fl. vill alla ha ett uttalande

s. 20 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

20

av riksdagen som syftar till att offentligt anställda läkare med privatpraktik,
utan de begränsningar som f. n. gäller, skall kunna anslutas till sjukförsäkringen.

Motionärerna pekar på de negativa verkningar som nuvarande
regler mot bakgrund av den rådande läkarbristen medfört genom att läkare
som inte kunnat vinna anslutning till försäkringen antingen upphört med
sin fritidspraktik utan att göra motsvarande arbetsinsats inom den offentliga
vården eller bedriver praktik utanför försäkringen med därav följande högre
vårdkostnader för patienterna.

Begränsningen av de s. k. fritidspraktikernas anslutning till försäkringen
bör ses mot bakgrund av att det ansetts angeläget att tillgängliga läkarresurser
inom den offentliga vården också utnyttjas i denna vård. En mycket betydande

majoritet inom socialförsäkringsutskottet och riksdagen ställde sig
bakom denna uppfattning vid behandlingen av förslaget till nuvarande bestämmelser.

Utskottet vill gärna understryka att det fortfarande hyser den principiella
inställningen att den offentliga vården även framdeles i första hand bör
prioriteras när det gäller sjukvårdsresurserna. Samtidigt anser utskottet det
viktigt, inte minst med hänsyn till patienterna, att man i största möjliga
utsträckning tar till vara tillgängliga läkarresurser. Utvecklingen efter läkarreformens

genomförande visar otvivelaktigt att reglerna om begränsningen

i fritidspraktikernas rätt att ansluta sig till försäkringen haft negativa
effekter av den art som motionärerna påtalar. Det är därför tillfredsställande
att regeringen i den deklaration som avgavs i oktober i år säger sig ha
för avsikt att vidga sjukförsäkringens ersättningsregler för privatläkarvård
så att även offentliganslällda läkare med fritidspraktik får rätt att ansluta
sig till försäkringen. Enligt vad utskottet erfarit ämnar riksförsäkringsverkets
läkarvårdsdelegation i dagarna ta upp överläggningar i frågan med Sveriges
läkarförbund. Utskottet förutsätter att man därvid skall kunna nå en lösning
av frågan om fritidspraktikernas anslutning till försäkringen, så att regeringen
utan onödigt dröjsmål kan förelägga riksdagen förslag om en sådan anslutning.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna. Någon
riksdagens åtgärd anser utskottet inte vara påkallad i nuläget, och utskottet
avstyrker följaktligen bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Som tidigare nämnts är en privatpraktiserande läkares rätt till ersättning
från försäkringen maximerad. Endast 3 000 patientbesök per halvår hos sådan
läkare ersätts nämligen via försäkringen.

Herr Wachtmeister i Staffanstorp och fru Troedsson begär i motionen
1975/76:309 att denna maximering skall slopas. Även om därigenom ett
begränsat antal läkare skulle få högre inkomst än som avsågs när taxan
utformades är det enligt motionärernas mening långt viktigare att inte i
onödan förlänga vårdköerna.

Bestämmelsen att mer än 3 000 besök per halvår inte skall berättiga till
ersättning från försäkringen tillkom - som antyds i motionen - för att inte

s. 21 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

21

ett fätal läkare med detta höga antal patientbesök skulle fä en oskälig inkomstökning

genom den nya läkarvårdstaxan. Ersättningsgränsen har satts
högt i förhållande till normalantalet besök. Med hänsyn härtill och då frågan
om antalet ersättningsberättigade patientbesök har nära samband med frågan
om läkarvårdstaxan och dess utformning och enligt utskottets mening därför
bör prövas av den til! riksförsäkringsverket knutna läkarvårdsdelegationen
avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:309.

Utskottet övergår härefter till de motioner som tar upp frågan om ersättning

för behandling som utförs av psykolog och kiropraktor. F. n. utgår
ersättning för sådan behandling i den mån den ombesörjs av sjukvårdshuvudman.

Behandling i privat vård ersätts däremot inte.

Herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro begär i motionen
1975/76:680 - med åberopande av uppgifter som lämnats i den till socialutskottet

hänvisade motionen 1975/76:679 - utredning i syfte att möjliggöra
ersättning enligt lagen om allmän försäkring för psykoterapeutisk behandling
meddelad av psykolog. Motionärerna pekar därvid bl. a. på den starkt ökade
efterfrågan på psykoterapi och på de långa väntetiderna för dem som önskar
komma under behandling av erfarna och kunniga psykoterapeuter. Ett liknande

yrkande har framställts i motionen 1975/76:1200 av herr Mundebo
m. fl., som anser att psykoterapeutisk och psykoanalytisk behandling utförd
av privatpraktiserande psykolog med godkänd utbildning bör jämställas med
behandling av privatläkare. I motionen 1975/76:2069 slutligen begär herr
Bengtsson m. fl., med hänvisning till motivering i den till socialutskottet
hänvisade motionen 1975/76:2068, förslag om att ersättning vid konsultation
hos s. k. Doetors of Chiropractic skall ingå i det allmänna sjukförsäkringssystemet.

I sistnämnda motion, som innehåller uppgifter om sådana kiropraktorers

utbildning, yrkesutövning och ställning i vissa andra länder,
begärs utredning av frågan om legitimation av Doetors of Chiropractic.

Utskottet har tidigare (jfr SfU 1973:25 och 1974:16) haft att behandla
frågan, huruvida kostnader för psykoterapeutisk behandling och behandling
hos Doetors of Chiropractic bör ersättas via den allmänna försäkringen. Utskottet

har därvid i fråga om psykologernas verksamhet understrukit angelägenheten

av en vidgning av gällande ersättningsregler. Även i fråga
om Doetors of Chiropractic har utskottet intagit en i princip positiv attityd
och uttalat att det enligt utskottets mening finns skäl som talar för att
man även i Sverige ger ökat erkännande åt denna grupp kiropraktorer. Utskottet

har emellertid samtidigt förklarat att en utvidgning av rätten till
ersättning för vård eller behandling från sjukförsäkringen förutsätter att ansvarsförhållandena

inom den verksamhet som avses och möjligheterna till
offentlig kontroll av densamma är tillfredsställande klarlagda. På förslag
av socialutskottet i betänkandet SoU 1975/76:44 begärde riksdagen i maj
1976 att frågan om legitimation av psykologer skulle prövas med förtur.
Utredningsuppdraget lämnades till medicinalansvarskommittén. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer kommittén att under innevarande månad av
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

22

lämna ett delbetänkande med förslag om offentlig legitimation av psykologer.

Förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med riksdagens

önskan.

Med anledning av den tidigare nämnda motionen 1975/76:2068 har socialutskottet

i sitt betänkande SoU 1976/77:9 begärt att motionen skall överlämnas

till medicinalansvarskommittén. Till stöd härför har utskottet anfört
att det kan vara motiverat att närmare pröva vilka möjligheter som finns
att inom den offentliga sjukvården ta till vara den kunskap och skicklighet
som seriöst arbetande kiropraktorer otvivelaktigt har då det gäller viss manipulationsbehandling

och att i samband därmed överväga frågan hur kiropraktorer

med examen som Doctor of Chiropractic eller motsvarande examen

skulle kunna inordnas bland de olika kategorier yrkesutövare som
finns inom sjukvården. Riksdagen har den 1 december i år bifallit socialutskottets

hemställan.

Av det anförda framgår att de frågor som aktualiserats i motionerna
1975/76:680, 1975/76:1200 och 1975/76:2069 redan är föremål för prövning.
I avvaktan på en slutlig lösning av frågan om legitimation av psykologer
och kiropraktorer är utskottet inte berett medverka till den i motionerna
begärda utvidgningen av sjukförsäkringens ersättningsregler. Utskottet avstyrker

följaktligen bifall till alla dessa motioner.

Försäkrads rätt till sjukvårdsersättning från sjukförsäkringen förutsätter
att vården meddelats vid sjukdom. Förebyggande åtgärder för att förhindra
sjukdom grundar således inte sådan rätt. Ett undantag härifrån gäller arbetsgivare,

vilka under vissa förutsättningar kan få gottgörelse även för hälsovårdande

åtgärder.

Herrar Romanus och Sellgren anser att behandling vid rökavvänjningsklinik

bör berättiga till sjukvårdsersättning och hemställer i motionen
1975/76:2077 att riksdagen hos regeringen begär förslag av sådant innehåll.

Socialstyrelsen fick år 1969 i uppdrag att verkställa en utredning om utveckling

av hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård (hälsokontroll

undersökningen ) samt att därvid undersöka hur denna verksamhet
kunde samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det
system som gäller för den av samhället bedrivna vården. Styrelsen skall
under utredningsarbetet i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen

av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas av den allmänna
försäkringen.

Då den av motionärerna väckta frågan enligt utskottets mening har direkt
samband med det av socialstyrelsen bedrivna utredningsarbetet och ett förslag

enligt vad utskottet inhämtat kan förväntas inom en snar framtid anser
utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen 1975/76:2077.

Utskottet har slutligen att ta ställning till den i motionen 1976/77:27
aktualiserade frågan om tillsättning av förtroendeläkare och förtroendetandläkare

hos de allmänna försäkringskassorna. Sådana läkare och tandläkare

s. 23 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

23

förordnas enligt gällande bestämmelser av socialstyrelsen efter inhämtande
av yttrande från kassan. Detsamma gäller i fråga om de två läkare som
skall ingå i kassornas pensionsdelegationer.

I skrivelse till regeringen i maj 1976 har socialstyrelsen i rationaliseringssyfte

föreslagit att det skall ankomma på riksförsäkringsverket att förordna
läkare och tandläkare hos kassorna. Riksförsäkringsverket har förklarat sig
inte ha något att erinra mot socialstyrelsens förslag.

I propositionen föreslås att tillsättningsförfarandet förs över till riksförsäkringsverket.

Fru Skantz m. fl. yrkar i motionen 1976/77:27 att förtroendeläkare och
förtroendetandläkare skall utses av försäkringskassorna själva. Motionärerna
framhåller att kassorna är mycket beroende av dessa läkare i sin verksamhet
och att det tidvis och i vissa delar av landet kan vara svårt att knyta läkare
och tandläkare till tjänsterna. Genom att flytta över tillsättningsförfarandet
till kassorna skulle man enligt motionärernas mening bättre uppnå den av
socialstyrelsen eftersträvade förenklade handläggningen av tillsättningsärendena.

Som tidigare nämnts skall enligt förslaget i propositionen såväl förtroendeläkare

och förtroendetandläkare som de två läkarna i kassornas pensionsdelegationer

i fortsättningen förordnas av riksförsäkringsverket. Ett bifall

till motionen skulle därför innebära att riksförsäkringsverket hade att
tillsätta två av läkarna hos kassorna, medan det skulle ankomma på dessa
att utse förtroendeläkare och förtroendetandläkare. En sådan ordning finner
utskottet föga tillfredsställande. Utskottet vill erinra om att tillsättningsförfarandet

f. n. sker i samråd med vederbörande kassa. Sådant samråd kommer

givetvis att äga rum även i fortsättningen. Det kan enligt utskottets
mening därför förutsättas att försäkringskassornas intressen blir vederbörligen

beaktade vid tillsättningen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till nu berörda yrkande i motionen

1976/77:27.

Mot förslaget i propositionen att foniatrisk behandling skall begränsas
till fall där behandlingen ombesörjs av sjukvårdshuvudman har utskottet
ingen invändning. Inte heller den i propositionen intagna författningstexten
föranleder någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

beträffande etableringsregler m. m. för sjukgymnaster m. fl.

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:44 och med
avslag på motionerna 1976/77:20 och 1976/77:27 (yrkandet b)
antar den i propositionen föreslagna lydelsen av punkten 2
övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

s. 24 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

24

beträffande tillsättning och entledigande av förtroendeläkare och förtroendetandläkare
2.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1976/77:27 (yrkandet a) antar den i propositionen föreslagna

lydelsen av 18 kap. 13 § lagen om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

beträffande förföttningsförslagen i övrigt

3. att riksdagen med bifall till propositionen antar de delar av
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring som inte behandlats under

1 och 2 ovan,

4. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension,

b. lag om ändring i förordningen (1959:551) angående beräkning

av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän
försäkring,

c. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter

enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

beträffande fritidspraktikernas rätt att ansluta sig till försäkringen

5. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:305,1975/76:1192 och
1975/76:2003 (yrkandet 2),

beträffande antalet ersättningsbesök hos privatpraktiserande läkare

6. att riksdagen avslår motionen 1975/76:309,
beträffande behandling hos psykolog och kiropraktor

7. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:680,1975/76:1200 och
1975/76:2069,

beträffande behandling på rökavvänjningsklinik

8. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2077.

Stockholm den 7 december 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c). Ringaby (m),
Augustsson (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c),
herrar Marcusson (s), Åkerlind (m), Lindström (s), fru Andersson i Täby
(c), herrar Larsson i Vänersborg (s), Gahrton (fp), Weinehall (c) och fru
Jönsson* (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

25

Reservationer

beträffande etableringsregler m. m. för sjukgymnaster m.fl.

1. av herrar Aspling (s). Augustsson (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik
(s), herrar Marcusson (s), Lindström (s) och Larsson i Vänersborg (s) vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Utskottet

vill” och slutar på s. 19 med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna ersättningssystemet med en bindande taxa
för de privatpraktiserande sjukgymnasterna och en enhetlig patientavgift
har sin förebild i de regler som numera gäller för läkare och tandläkare.
För tandvårdsförsäkringen gäller till utgången av år 1979 en särskild etableringsregel

som tillkommit för att motverka en överströmning av vårdresurser

från den offentliga sektom till privat vård och som innebär att
riksförsäkringsverket kan föreskriva bl. a. att privatpraktiserande tandläkare
inte skall anslutas till försäkringen om det finns anledning anta att folktandvårdens

behov av tandläkare skall bli otillräckligt tillgodosett.

Som tidigare nämnts innehöll riksförsäkringsverkets förslag om nya ersättningsregler

vid behandling hos bl. a. privatpraktiserande sjukgymnaster
bestämmelser om etableringsbegränsning utformade i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande regler för tandläkare. Legitimerade sjukgymnasters

riksförbund har förklarat sig berett biträda de av riksförsäkringsverket
föreslagna reglerna.

Utskottet finnér det angeläget att det nya ersättningssystemet inte bidrar
till att skapa en överströmning av vårdresurser från den offentliga sektorn
till privat vård. Vill man skapa betryggande garantier mot en sådan överströmning

bör enligt utskottets mening bestämmelserna, i all synnerhet
i övergångsskedet, kompletteras med till innehåll och utformning klart preciserade

etableringsregler. Några sådana regler finns inte i propositionen,
som endast innehåller förslag om att regeringen under vissa omständigheter
skall kunna meddela sådana bestämmelser men inga närmare upplysningar
om vilka principer som därvid skall tillämpas. För att beslut i de viktiga
etableringsfrågorna inte skall bli onödigt fördröjda måste det anses viktigt
att riksförsäkringsverket får möjlighet och medel att omedelbart vidta de
etableringsbegränsningar som erfordras för att säkerställa den offentliga sektorns

behov av vård. Utskottet anser därför - i likhet med motionärerna
- att det nya taxesystemet för sjukgymnaster m. fl. bör kompletteras med
föreskrifter av innehåll att riksförsäkringsverket - och inte regeringen - skall kunna föreskriva när sådana vårdgivare inte skall föras upp eller vara
uppförda på förteckning över till försäkringen anslutna.

Landstingsförbundet har i yttrande över riksförsäkringsverkets förslag understrukit

angelägenheten av att under en övergångsperiod vården hos privatpraktiserande

sjukgymnaster inte tillåts överskrida vissa angivna ramar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

26

innebärande att antalet sjukgymnaster som får anslutas till försäkringssystemet

inte blir fler än ca 2 OOO och att deras samlade årliga behandlingsvolym
inte tillåts nämnvärt överskrida 1,25 miljoner behandlingar. Den närmare
innebörden av Landstingsförbundets förslag är att hela nettotillskottet av
sjukgymnaster bör tillfalla den offentliga sektorn av sjukvården. Det redan
i dag stora och ständigt växande behovet av sjukgymnastiska behandlingar
inom framförallt långtidssjukvården utgör enligt utskottets mening ett starkt
stöd för förbundets uppfattning och utskottet anser att etableringsregeln
bör tillämpas med den sålunda angivna utgångspunkten.

dels att utskottet under punkten 1 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77:20 (yrkandet
1) och 1976/77:27 (yrkandet b) samt med anledning av propositionen

1976/77:44 antar det i förstnämnda motion som
Motionärernas förslag betecknade förslaget till lydelse av punkten

2 övergångsbestämmelserna till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

b. med bifall till motionen 1976/77:20 (yrkandet 2) ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om tillämpningen av nämnda
övergångsbestämmelser.

beträffande fritidspraktikernas rätt att ansluta sig till försäkringen

2. av herrar Aspling (s), Augustsson (s). Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik
(s), herrar Marcusson (s), Lindström (s) och Larsson i Vänersborg (s) vilka
anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som böljar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

De skäl för en begränsning av de offentliganställda läkarnas rätt att med
sjukförsäkringsmedel driva privatpraktik som låg bakom 1974 års riksdagsbeslut

äger enligt utskottets mening alltjämt i hög grad giltighet. Redan
i dag är ca 260 offentligt anställda läkare anslutna till försäkringen. Ett
något större antal står utanför densamma. Det kan enligt utskottets mening
inte uteslutas att en möjlighet att fritt etablera sig som privatpraktiker med
rätt att uppbära ersättning från sjukförsäkringen kan komma att minska
antalet vårdtillfällen inom den offentliga sektorn genom att många läkare
i offentlig tjänst kommer att reducera sin arbetstid i offentlig anställning
till förmån för fritidspraktik.

1974 års läkarvårdsreform bygger bl. a. på den förutsättningen att en till
riksförsäkringsverket knuten läkarvårdsdelegation med representanter för
- förutom verket - socialstyrelsen. Landstingsförbundet och läkarna skall
följa upp erfarenheterna av reformens verkningar i praktiken. Delegationen
har bl. a. till uppgift att särskilt uppmärksamma läkarnas benägenhet att
etablera sig som privatpraktiker.

Enligt utskottets mening bör det i första hand ankomma på läkarvårdsdelegationen

att föreslå eventuella ändringar i bestämmelserna om etableringsbegränsning

för fritidspraktiker.

s. 27 Kontrollera mot PDF

SfU 1976/77:13

27

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att sjukförsäkringssystemet för
privatpraktiserande läkare bygger på noga fastställda förutsättningar för privatetablering

för att slå vakt om att den offentliga vården inte skall gå
miste om tillgängliga personalresurser. Denna viktiga princip bör enligt utskottets

mening riksdagen upprätthålla även i fortsättningen. Utskottet avstyrker

därför bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 52637 Stockholm 1976

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk Del 3 s. 826 i texten