Sök i Ratio Lex

Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

1978-04-18 · 68 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens sida; riksdagen har ingen PDF av dokumentet
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 68 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Citera

Bet. 1977/78:CU27, Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1

Civilutskottets betänkande

CU 1977/78: 27

1977/78: 27

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa
anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)

under litt. B 3—B 8 (s. 19—73) samt IV: 12, IV: 13 och V: 12
(s. 122—171, 176—182) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats
i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till folkpensionärer

m. fl., som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna den ändring i inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag

som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna den ändring som förordats i regeringsprotokollet i fråga
om beslutanderätten beträffande bostadsbidrag i vissa fall,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lägsta
garanterade räntesatser och upptrappning av dem,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag

vid uthyrning av småhus i vissa fall,

7. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna i grunderna

för eftergift av hyresförlustlån,

8. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån

som förordats i regeringsprotokollet,

9. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån till samer
och övriga fjällbor som förordats i regeringsprotokollet,

10. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 90 000 000
kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år 1979,

11. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av den under 10
upptagna ramen för långivning under år 1978, om det behövs av sysselsättningsskäl,

12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om höjning

av bidragsandclen beträffande bidrag till förbättring av boendemiljön,

13. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändringar

av bidragsbeloppens storlek beträffande bidrag till förbättring av
boendemiljön,

14. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förskott
på bidrag till förbättring av boendemiljön,

15. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1978 med den om
1

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

s. 2

CU 1977/78: 27

2

fattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

16. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under
år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat
antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag
och pantvärde för bostadslån,

17. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under
vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning som den under
16 föreslagna ramen för år 1978,

18. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för
år 1978 i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

19. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 meddelas intill
ett belopp av 655 000 000 kr.,

20. medge att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån och
byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål
och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande
förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

21. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts

i det föregående besluta om ändring av den under 19 upptagna
ramen,

22. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till
ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus,

23. godkänna de ändringar av kostnadsgränsen vid nybyggnad av
småhus som förordats i regeringsprotokollet,

24. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om finplaneringstillägg

för småhus,

25. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter

får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1979,

26. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om bostadslån

för förvärv,

27. godkänna den i regeringsprotokollet föreslagna ändringen i fråga
om förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder,

28. godkänna de ändringar i reglerna för amortering av bostadslån
som förordats i regeringsprotokollet,

29. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om uthyrning

av äldre småhus med egnahemslån,

30. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förhandsbesked

om bostadslån,

31. godkänna de ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt

värdefull bostadsbebyggelse som förordats i regeringsprotokollet,

32. medge att beslut om förhöjt låneunderlag för sådan bostadsbebyggelse

som avses under 31 samt tilläggslån under vart och ett av åren

s. 3

CU 1977/78: 27

3

1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

33. medge att den under 32 angivna ramen får vidgas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

34. medge att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen för
de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån för vart och
ett av åren 1978 och 1979 bestäms till 25 000 000 kr.,

35. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/
79 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
190 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

f. till Byggnadsforskning ett anslag av 12 000 000 kr.,

36. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1978/79 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag

av 1 000 kr.,

37. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret

1978/79 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1977/78:

272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett omedelbart införande av prisstopp
på byggnadsmaterial t. o. m. utgången av år 1978,

282 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av den
del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst,

312 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av reglerna för inkomstprövning av förbättringslån

till bostäder i enlighet med vad i motionen anförts,

351 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om hyresgränser för
statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m. m. som förordas i
motionen,

2. att riksdagen godkänner de ändringar i inkomstprövningsreglema

s. 4

CU 1977/78: 27

4

som förordas i motionen,

3. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. (B 3, bostadsdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringen med
163 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 1 948 000 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenklat ansökningsförfarande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning av bostadsstödssystemen,

491 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en omläggning av bostadsstödet till
barnfamiljer och hushåll utan barn till att bli en helt statlig angelägenhet

och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag
därom,

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt
bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år fr. o. m. den 1 juli

1978,

3. att riksdagen beslutar att statligt bostadsbidrag till barnfamiljer
skall höjas till 1 350 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 juli 1978,

4. att riksdagen beslutar att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag

skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1978: för ensamstående 800 kr.,
för makar utan barn 900 kr., för hushåll med 1—2 barn 1 100 kr., för
hushåll med 3—4 barn 1300 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn
1 500 kr.,

5. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 100 i denna del
beslutar att bibehålla nedre hyresgränsen för bostadsbidrag vid 350 kr.
per månad,

6. att riksdagen beslutar höja inkomstgränserna för bostadsbidrag
med 6 000 kr. för barnfamiljer och 4 000 kr. för makar utan barn och
ensamstående att gälla fr. o. m. den 1 juli 1978,

7. att riksdagen beslutar att höja reduktionsgränsen för beräkning
när en reduktion med 24 % skall börja från 54 000 kr. till 60 000 kr.
fr. o. m. den 1 juli 1978,

492 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i
bilaga 16 av budgetpropositionen anvisar ett med 25 milj. kr. förhöjt
belopp till 60 milj. kr. för budgetåret 1978/79,

2. att riksdagen uttalar att bidragsvillkoren bör ändras så att i vissa
fall 100 % av kostnaderna täcks för den fysiska miljöupprustningen i enlighet

med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar att bestämmelser för statlig långivning för
bostadsbyggande bör kompletteras med krav på den fysiska miljöns utformning

i enlighet med vad som anförs i motionen,

496 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen

hemställer om skyndsamt förslag om utformningen av ett stat
-

s. 5

CU 1977/78: 27

5

ligt kostnadsansvar för samhällets bostadsstöd till pensionärerna, i enlighet

med vad som föreslagits i motionen 1977/78: 495,

499 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att
riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78: 497 uttalar
att bostadsbidragen betalas helt av staten enligt de normer som gäller
för Stockholms kommun,

630 av Olle Östrand (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

1. att köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen

bör utsträckas att gälla i fem år,

842 av Barbro Engman (s) vari, såvitt nu är i fråga, riksdagen föreslås

besluta

2. att ett samhällsägt fastighetsförvaltningsbolag bildas som övertar
förvaltningen av alla hyreshus exkl. hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag,

3. att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar alla bostadslån,

849 av Helge Klöver m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås mellan
olika bostadsupplåtelseformer,

853 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

begär en utredning angående möjligheten för äldre och handikappade

att med bibehållen trygghet längre bo kvar i sina vanliga bostäder

om larm installeras och samtidigt överväga ekonomiska och personella

konsekvenser härav,

854 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att
den övre lånegränsen för bostadslån som nu är 22/92 % av låneunderlag

resp. pantvärde sänks till 15/85 %,

855 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen till Lånefonden

för bostadsbyggande för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag

av 3 875 000 000 kr. (+ 170 milj. kr.),

856 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för
vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer
kollektiva boendeformer utarbetas,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 8 anvisar 25 000 000 kr. för att
utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och
inventarier i kollektivhus,

4. att riksdagen hos regeringen begär att de samhällsekonomiska och
sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

857 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna med förtur be
-

s. 6

CU 1977/78: 27

6

handlar och framlägger förslag till statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet

genom en bostads- eller samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller

kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till en
låg och fast ränta,

2. att riksdagen beslutar uttala att den garanterade räntenivån för
allmännyttiga och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställs till
3 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn till busens livslängd bestämmes

till 60 år, att gälla låneärenden där ansökan om preliminärt
beslut om bostadslån inkommit till förmedlingsorganet efter årsskiftet

1976—1977,

3. att riksdagen beslutar uttala att statliga bostadslån efter den 1 juli
1978 inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus

och småhus som inte skall bebos av låntagaren,

4. att riksdagen — om yrkandet 3 inte bifalles — avslår förslaget i
prop. 1977/78:100 om sänkning av den garanterade räntan för enskilt
ägda flerfamiljshus och småhus påbörjade 1977 och 1978 som inte bebos
av låntagaren,

5. att riksdagen — om yrkandet 2 inte bifalles — avvisar förslaget i
prop. 1977/78: 100 om att minska räntebidragen för alla hyres- och bostadsrättshus,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till
ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus hos allmännyttiga
bostadsföretag i syfte att dels hålla kostnaderna nere i nyproduktionen,
dels hejda kostnadsökningarna i det äldre bostadsbeståndet,

7. att riksdagen med ändring av förslaget i prop. 1977/78: 100 beslutar

att ramen för bostadsbyggnadsplanen skall omfatta en nybyggnadsram

motsvarande minst 75 000 lägenheter år 1978,

858 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen

begär en utredning om ändrade förvaltningsformer för flerfamiljshus

i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna,

862 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. en inventering av behovet av integrerade handikappbostäder,

2. förslag till åtgärder i syfte att en viss andel av all nybyggnation
skall bestå av handikappbostäder med dygnet-runt-service,

880 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar
sig för de i motionen 1977/78: 877 angivna riktlinjerna, innebärande att
åtgärder bör vidtas för ett statligt ekonomiskt stöd till kommunerna för
att stimulera till bättre bostadslösningar för socialt handikappade,

897 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prisstopp m. m. på byggnadsmaterial och skärpt kontroll

av entreprenadpriser på byggnadsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det till

s. 7

CU 1977/78: 27

7

grund för bostadspolitiska överväganden bör göras en fullständig redovisning

och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden

med betoning av bostadssektorn och att resultatet därav snarast
bör redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,
allt i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen — under förutsättning av bifall till hemställan under
1 ovan — godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt
tilläggslån för flerbostadshus,

1361 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen, med anledning

av vad som enligt det i budgetpropositionen (bil. 16) intagna
regeringsprotokollet anmälts för riksdagen om avkastningspantvärde vid
ombyggnad, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts,

1367 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är
i fråga, föreslås

2. att riksdagen anmodar regeringen

a. att införa omedelbart prisstopp på alla byggvaror,

b. att bostadsproduktionen under kommande budget ökas till att omfatta

igångsättning av 75 000 lägenheter med förskjutning mot ökat byggande

av flerfamiljshus och med inriktning att för nästföljande budgetår
nå upp till 100 000 lägenheter,

c. att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter 1957
med 1 procentenhet,

1369 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att
riksdagen beslutar att tillskjuta nödvändiga statliga medel för att täcka
in de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader

enligt beräkningsgrunder som bör kunna fastställas i överläggningar

med de SABO-anslutna bostadsföretagen,

1370 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av gällande regler och administration av bostadsanpassningsbidragen,

1373 av Börje Nilsson (s) och Tage Johansson (s) vari föreslås att
riksdagen beslutar uttala att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidragets

storlek slopas,

1375 av Ivar Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

anhåller om förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna
så att statligt vårdbidrag inte skall inräknas i inkomstunderlaget vid beräkningen

av bostadsbidragets storlek,

1378 av Åke Polstam (c) och Allan Åkerlind (m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller

1. att regeringen med uppmärksamhet följer eventuella konsekvenser
av sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus och vid behov
föranstaltar om erforderliga förändringar av detsamma,

2. att vid tillämpningen av 17 § bostadsfinansieringsförordningen ett

s. 8

CU 1977/78: 27

8

småhusbyggande med måttliga bostadsytor och god standard främjas,

1381 av Karl-Erik Strömberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av problemen i samband med fastighetsförvaltning,

1385 av Allan Åkerlind (m) och Åke Polstam (c) vari hemställs att
riksdagen måtte besluta uttala att ändringen av den garanterade räntan
görs på sådant sätt, att kostnadssänkningen med beaktande av skattekonsekvenserna

blir lika stor för flerbostadshus och småhus,

1679 av Rolf Dahlberg (m) och Göthe Knutson (m) vari hemställs
att riksdagen uttalar att med mindre antal småhus skall, i vad gäller
undantag från markvillkoret, avses högst 15 småhus,

1680 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter

att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv av sådan
fastighet kombineras med omfattande energibesparande renovering,

1684 av Oskar Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadslån för
servicehus m. m.,

1688 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

och om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostäder för äldre m. fl.,

1689 av Gabriel Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av bostadsfinansieringsförordningen

att sjukplatser, som är integrerade i bostadshotell,
jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten till
bostadslån.

Utskottet behandlar propositionens förslag om anslag till Bostadsstyrelsen,

Länsbostadsnämnderna och Statens planverk samt Bidrag till
översiktlig planering m. m. i betänkandet CU 1977/78: 28 med anledning
av förslag i propositionen 1977/78: 93 om riktlinjer för ansvarsfördelning
inom bostadsförsörjningen m. m. I betänkandet CU 1977/78: 15 behandlades

budgetpropositionens förslag om anslag till Allmänna samlingslokaler

och motionen 1977/78: 1675. Förslaget i budgetpropositionen
om anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. jämte motioner behandlas i anslutning till förslag i propositionen
1977/78: 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse.

s. 9

CU 1977/78: 27

9

Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m.

Nuvarande förhållanden m. m.

Uppgifter om bostadsbeståndet har presenterats i 1975 års folk- och
bostadsräkning (FoB 75). Av dessa uppgifter som redovisas i budgetpropositionen

(prop. 1977/78: 100 bil. 16 s. 135—136) framgår följande.

Uppgifterna avser bostadsbeståndet och vissa bostadsförhållanden
år 1975 samt förändringarna under perioden 1971—1975.

Antalet lägenheter var år 1975 ca 3 530 000 och antalet rumsenheter
ca 13 817 000. Ökningen sedan år 1970 var 11 % för antalet lägenheter
och 16 % för antalet rumsenheter.

Trots att nyproduktionen av färdigställda lägenheter minskade år för
år från ca 110 000 år 1970 till ca 74 500 år 1975 ökade bostadsbeståndet
mer än under den föregående femårsperioden. Nettotillskottet av lägenheter

var 349 000 åren 1971—1975 mot 306 000 åren 1966—1970.

Nettotillskottets fördelning på hustyper och mellan tätorter och glesbygd

förändrades avsevärt mellan de båda femårsperioderna. Antalet
lägenheter i småhus ökade avsevärt starkare åren 1971—1975, medan
tillskottet av flerfamiljshuslägenheter minskade. Andelen småhus av hela
bostadsbeståndet var trots detta oförändrad eller ca 42 %. Minskningen
av antalet lägenheter i glesbygd upphörde nästan helt.

De moderna lägenheterna utgjorde 86 % av bostadsbeståndet år
1975. Halvmoderna och omoderna lägenheter utgjorde vardera 7 %.
De båda sistnämnda grupperna omfattade tillsammans 484 000 lägenheter,

vilket var en minskning med 226 000 sedan år 1970. Det fanns
dock fortfarande kvar nära 50 000 lägenheter, motsvarande drygt 1 %
av beståndet, vilka saknade vatten och/eller avloppsledning inom lägenheten.

Lägenheternas storlek ökade mellan åren 1970 och 1975 från i genomsnitt

3,76 till 3,91 rumsenheter inkl. kök.

I flerfamiljshus dominerade fortfarande de mindre lägenhetstyperna.
Lägenheterna i flerfamiljshus om högst två rum och kök utgjorde 60 %
av beståndet, medan drygt 60 % av lägenheterna i småhus omfattade
minst fyra rum och kök.

Tabell 1

Lägenheter efter hustyp och lägenhetstyp år 1975

1 000-tal
lägen- heter

Därav i

; % högst

1 rok

2 rok

3 rok

4 rok

5+rok

Småhus

1 469

4

12

23

31

31

Övriga hus

2 061

26

34

28

8

3

Totalt

3 530

17

25

26

18

15

Källa: FoB 75

s. 10

CU 1977/78: 27

10

Skillnaderna mellan småhus och flerfamiljshus i fråga om Iägenhetsstorlek

ökade mellan åren 1970 och 1975. Genomsnittsstorleken på
lägenheterna var de båda åren 4,6 resp. 4,9 rumsenheter i småhus och
3,1 resp. 3,2 rumsenheter i flerfamiljshus.

Utnyttjandet av bostadsbeståndet förändrades mellan åren 1970 och
1975. Antalet lägenheter som var upplåtna till personer som inte var
mantalsskrivna på fastigheten ökade således starkt, från 75 000 till
124 000. Antalet lediga lägenheter mer än fördubblades, från 25 000
till 55 000.

Avgången av lägenheter mellan de båda senaste bostadsräkningarna
uppskattas till ca 120 000. Minskningen av antalet lägenheter gäller
såväl småhus som flerfamiljshus. Avgången under perioden beräknas
ha varit ca 56 000 lägre än under perioden 1966—1970.

Orsakerna till den minskade avgången har inte kunnat analyseras.
Då det gäller småhusen, som svarade för en avgång på 75 000 lägenheter,

är dock en väsentlig faktor att ändring av tvåfamiljshus till enfamiljshus

har minskat i omfattning. I fråga om flerfamiljshusen har
antalet rivningar minskat, bl. a. på grund av att modernisering nu sker
i större utsträckning än tidigare. Därutöver torde avgång på grund av
kontorisering ha minskat i omfattning.

Tillväxten i efterfrågan på lägenheter var större åren 1971—1975 än
under den närmast föregående femårsperioden. Den översteg också de
prognoser som har gjorts i olika sammanhang. Antalet hushåll ökade
med i genomsnitt 54 000 per år. Härtill kommer ökningen av antalet lägenheter

som var upplåtna till på berörd fastighet inte mantalsskrivna,
ca 10 000 per år.

Beträffande hushållsbildningen finns för några län uppgifter som entydigt

visar en stark ökning av hushållsbildningen bland ungdomar
under 25 år. Uppdelning av hushåll på grund av skilsmässor eller andra
orsaker har vidare haft stor betydelse för ökningen av antalet hushåll
i högre åldrar. Av samma länsmaterial kan utläsas en avsevärd förbättring

av utrymmesstandarden för alla hushållsgrupper. Det relativa
antalet trångbodda har ungefär halverats, vilket, översatt till riksnivå,
skulle innebära att omkring 8 % av hushållen är trångbodda. Trångboddheten

är framför allt stor bland familjer med flera barn.

En annan tendens, som framgår av det hittills redovisade länsmaterialet,

är att andelen hushåll som bor i småhus har ökat relativt starkt
bland flerbarnsfamiljer och minskat bland hushåll utan barn.

Nybyggnad

Under åren 1965—1974 färdigställdes ca 1 miljon lägenheter, vilket
var det mål för bostadspolitikens omfattning som 1965 års riksdag

s. 11

CU 1977/78: 27

11

ställde upp. Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper

under senare år framgår av följande tabell.

Tabell 2

Antalet påbörjade lägenheter 1970—1977

År

Påbörjade

lägenheter

Därav i
småhus

Därav i fler- familjshus

Andel småhus
( %) av samtliga

1970

100 000

30 850

69 250

30,8

1971

104 600

35 700

68 900

34,1

1972

98 500

42 750

55 750

43,4

1973

79 800

43 150

36 650

54,1

1974

81 000

53 450

27 550

66,0

1975

51 400

36 150

15 250

70,3

1976

57 250

42 650

14 650

75,0

1977

52 200

39 400

12 800

75,5

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Enligt preliminära uppgifter från SCB påbörjades i januari—februari
1978 hus med sammanlagt 6 730 bostadslägenheter, vilket innebär en
ökning med 20 % jämfört med samma period 1977. I småhus påbörjades
4 320 lägenheter.

Småhusandelen januari—februari 1978 var 64 %. Under de två första

månaderna 1977 var den 73 %.

I preliminär nationalbudget för år 1978 (s. 130) antas igångsättningen
för år 1978 uppgå till 51 000 lägenheter varav 36 000 i småhus. Antalet
inflyttningsfärdiga lägenheter år 1978 har beräknats till 50 000 varav
37 000 i småhus.

Samtliga kommuner redovisar i bostadsbyggnadsprogram det byggande

de efter bedömningar av behov och resurser ansett behövligt och möjligt

att påbörja.

Tabell 3

Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter 1977—1981

1977

1978

1979

1980

1981

1977—1981

Storstockholm

11 500

12 800

12 600

10 400

8 700

56 000

Storgöteborg

4 800

4 000

4 000

4 400

4 300

21 500

Stormalmö

3 600

4 100

3 700

3 100

3 600

18 100

Summa storstads-

områden

19 900

20 900

20 300

17 900

16 600

95 600

Övr. kommuner

52 100

50 800

47 200

44 300

42 100

236 500

Samtliga kommuner

72 000

71 700

67 500

62 200

58 700

332 100

De tre storstadsområdena svarar tillsammans för 29 % av det totala
antalet lägenheter. Storstadsområdenas andel har successivt minskat
från programomgången 1969—1973 då deras andel var 42 %. Jämfört
med närmast föregående programomgång har dock storstadsområdenas
andel av det planerade påbörjandet ökat med 1 procentenhet.

s. 12

CU 1977/78: 27 12

Tabell 4

Färdigställda bostadslägenheter efter byggherrekategori åren 1975,1976 och 1977

Alla

lägen-

heter

Byggherrekategori

Staten,

landsting,

kommuner

Allmän-

nyttiga

bostads-

företag

Bostads-

rätts-

före-

ningar

Privata

personer,

privata

företag

Alla hus

1975

75 499

922

19 285

3 423

50 869

1976

55 812

960

11 074

3 820

39 958

1977

54 878

852

9 295

5 318

39 413

Småhus

1975

47 057

290

1 060

223

45 484

1976

40 141

265

1 527

522

37 827

1977

40 750

156

2 169

1 095

37 330

Flerfamiljshus

1975

27 442

632

18 225

3 200

5 385

1976

15 671

695

9 547

3 298

2 131

1977

14128

696

7 126

4 223

2 083

I flerbostadshus har andelen lägenheter i hus med 1—2 våningar
ökat i huvudsak på bekostnad av andelen lägenheter i hus med 3 våningar,

vilket framgår av nedanstående procenttal.

Tabell 5

Färdigställda bostadslägenheter efter hustyp perioderna 1966—1970, 1970—1975
samt åren 1976 och 1977

Alla fler-

1—2 vån.

3 vån.

4—5 vån.

6 o.

bostadshus

fler vån.

1966—1970 (årsgenomsnitt) 100

16

51

10

23

1971—1976 (årsgenomsnitt) 100

23

31

13

32

1976 100

40

20

19

21

1977 100

48

16

13

23

Källa: SCB

Ombyggnad

Omfattningen av bostadslån för ombyggnad under budgetåren 1971/
72—1976/77 redovisas i följande tabell. Av tabellen framgår att långivningen

beträffande flerfamiljshus steg under de fyra första budgetår
tabellen omfattar. Under de två senaste budgetåren har långivningen
minskat. Långivningen beträffande småhus visar en helt annorlunda
utveckling. Under hela den period tabellen omfattar har långivningen
mätt i antal beslut, antal lägenheter och beträffande lånebeloppet ökat.
Under de två senaste budgetåren har låneomfattningen beträffande
beviljade lånebelopp mer än fördubblats.

s. 13

CU 1977/78: 27 13

Tabell 6

Beslut (preliminära) om bostadslån för ombyggnad

Antal

Antal

Lånebelopp

beslut

lägenheter

milj. kr.

Flerfamiljshus

1971/72

79

1 148

14,8

1972/73

155

2 309

24,8

1973/74

292

4 502

42,9

1974/75

857

14 388

113,8

1975/76

726

11 908

127,9

1976/77

534

8 222

116,5

Småhus

1971/72

1 982

2 073

41,5

1972/73

2 124

2 223

50,3

1973/74

2 663

2 757

70,0

1974/75

4 226

4 458

103,9

1975/76

7 062

7 362

191,4

1976/77

8 103

8 453

265,7

Källa: Bostadsstyrelsen

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga byggnadsmaterial
Regeringen

införde den 7 september 1973 prisstopp på trävaror, träbaserade

skivor, byggnadssnickerier och monteringsfärdiga trähus. Därvid

beslöts att som stoppriser skulle gälla de priser som tillämpades den

2 maj 1973.

Den 15 mars 1974 infördes prisstopp på flertalet övriga byggnadsmaterial,

såsom cement, betongvaror, gipsskivor, mineralull, el- och
WS-material. Med detta prisstopp och det tidigare införda prisstoppet
på trävaror m. m. omfattades i stort sett alla viktigare basmaterial inom
byggnadssektorn utom produkter inom järn- och stålområdet av prisstopp.

Det i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m. m. upphävdes
den 11 september 1974 och ersattes med anmälningsskyldighet enligt

3 b § allmänna prisregleringslagen. Den 21 december 1974 upphävdes
anmälningsskyldigheten för dessa produkter.

Det i mars 1974 införda prisstoppet på vissa byggnadsmaterial avvecklades

i etapper. I december 1974 upphävdes prisstoppet och ersattes

av anmälningsskyldighet för flertalet produkter. För mineralull,
cellplast, cement, gipsskivor och lättbetong bibehölls dock prisstoppet.
För de båda sistnämnda produkterna ersattes prisstoppet den 1 april
1975 med skyldighet att anmäla planerade prishöjningar. För cement
upphävdes samtidigt prisstoppet. Den 18 juni 1975 upphävdes prisstoppet

på mineralull och cellplast och ersattes med anmälningsskyldighet.

Samtidigt slopades den sedan december 1974 gällande anmälningsskyldigheten

för bl. a. betong, tapeter, golvmaterial, kalksandsten, takpannor,

tegel, glas, sanitetsporslin, värmepannor och radiatorer. Den

s. 14

CU 1977/78: 27

14

21 december 1975 upphävdes slutligen skyldigheten att anmäla planerade

prishöjningar för resterande produkter inom byggnadsmaterialområdet.

Den 16 juni 1976 infördes anmälningsskyldighet i fråga om sågtimmer

och massaved, trävaror, byggnad ssnickerier, monteringsfärdiga trähus

samt träbaserade skivor.

Fr. o. m. den 8 september 1976 infördes prisstopp på vissa trävaror
vid försäljning från sågverk. Den 25 mars 1977 infördes anmälningsskyldighet

för vissa byggnadsmaterial såsom isolerrutor, mineralull och
glasull.

I början av april 1977 beslöt regeringen om allmänt prisstopp fr. o. m.
den 7 april 1977 t. o. m. den 31 maj 1977.

Då det allmänna prisstoppet upphörde att gälla återinfördes fr. o. m.
den 1 juni 1977 prisreglering i allt väsentligt i den omfattning som gällde
vid det allmänna prisstoppets införande.

I anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan beslöt
regeringen den 1 september 1977 om allmänt prisstopp från den
2 september 1977. Detta prisstopp gällde t. o. m. den 31 oktober 1977.

Den 1 november 1977 återinfördes den prisreglering som gällde vid
det allmänna prisstoppets införande. Regeringen införde i slutet av år

Tabell 7

Prisutveckling pä några viktigare byggnadsmaterial 1973—mars 1978 ( Uppgifterna
avser priserna vid årets utgång)

1972 = 100

Produkt

1973

1974

1975

1976

1977

19781

Cement

105

139

156

178

195

209

Fabriksbetong

103

119

139

159

181

186

Lättbetong

121

126

147

162

188

200

Tegel

112

130

145

164

183

183

Kalksandsten

118

126

152

167

198

210

Gipsskivor

117

135

158

158

172

172

Board

115

130

143

154

172

186

Spånskivor

108

124

133

151

151

159

Dörrsnickerier

120

139

156

176

176

188

Fönstersnickerier

127

146

171

188

213

226

Inredningssnickerier

112

115

135

143

159

159

Parkett

123

139

171

195

221

221

Mineralull

113

132

154

166

182

193

Byggpapp

100

143

167

180

200

220

Sanitetsporslin

110

125

150

165

171

181

Badkar

112

123

133

149

163

174

Diskbänkar

115

120

132

153

163

169

Värmepannor

115

138

149

173

190

203

Radiatorer

110

127

143

167

173

185

Oljebrännare

100

120

136

144

162

175

Varmvattenberedare

105

123

131

150

164

179

Installationsledning

148

139

117

134

142

145

Elradiatorer

115

127

149

179

190

201

Lysrörsarmatur

107

130

150

162

178

183

Källa: SPK.

1 Avser pris 1978-03-31.

s. 15

CU 1977/78: 27

15

1977 prisstopp på takpannor av betong och i januari 1978 prisstopp på
murtegel och fasadtegel.

I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet

av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade
varor kvarstår prisstoppet.

Tabell 8

Prisutveckling pä vissa byggmaterial under perioden oktober 1977—mars 1978
i procent

Produkt Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars

Cement

7

Fabriksbetong

4

3

Lättbetong

7

Tegel

Kalksandsten

6

Gipsskivor

Spånskivor

5

Board

8

Mineralull

6

Dörrsnickerier

7

F önstersnickerier

6

Inredningssnickerier

Parkett

9

Plastgolv

6

6

Byggpapp

1

10

VVS-material

Sanitetsporslin

4

6

Badkar

7

Värmepannor

7

Radiatorer

7

Oljebrännare

4

8

Varmvattenberedare

9

El-materiel

Ledningar

1

2

Elradiatorer

6

Lysrörsarmatur

2

3

Källa: SPK

Tabell 9

Utvecklingen av konsumentprisindex och faktorprisindex för flerfamiljshus såvitt
avser byggnadsmaterial 1973—februari 1978 (Uppgifterna avser, där ej annat
anges, den 31 december resp. år)

1972 = 100

År Konsumentprisindex Byggnads
Månad

Totalt Bostad, bränsle och lyse material

(faktor
Hela

Enbart Enbart prisindex)

delposten bostad bränsle

och lyse

1973

107

110

107

122

115

1974

117

128

118

175

140

1975

129

137

127

186

151

1976

142

149

137

215

170

1977 I kvart.

151

162

150

225

185

1977 II kvart.

156

167

154

237

186

1977 III kvart.

162

170

155

241

190

1977 IV kvart.

164

172

157

250

194

1978 febr.

171

182

165

270

Källa: Statistiska centralbyrån

s. 16

CU 1977/78: 27

16

Hyror

Uppgifter om hyror i allmännyttiga företag och om hyresförändringar
i bostadsbeståndet lämnas i budgetpropositionen (s. 128—129).

Outhyrda lägenheter

Andelen outhyrda lägenheter i hela riket var störst för de under
andra halvåret 1974 färdigställda lägenheterna. Sedan har andelen sjunkit

t. o. m. l:a halvåret år 1976. Därefter har en svag ökning inträffat.
Noteras bör att såväl inom Storstockholmsområdet som inom gruppen
kommuner med mer än 75 000 invånare alla lägenheter färdigställda
under perioden 1976-07-01—1977-06-30 hade hyrts ut senast tre månader

efter färdigställandet. Andelen outhyrda lägenheter första halvåret

1977 var störst inom gruppen övriga kommuner samt inom Stormalmö.

Uppgifterna framgår av tabellen nedan.

Tabell 10

Andelen % outhyrda lägenheter i statsbelänade flerfamiljshus inom olika ortsgrupper

tre månader efter färdigställandet

Färdigstäl-

landeperiod

Stor-

stockholm

Stor-

göteborg

Stor-

malmö

Kommuner Övriga Hela
med mer än kommuner riket
75 000 inv.

1971

1 halvåret

3,2

7,4

1,2

2,4

4,2

3,9

2 halvåret

2,6

12,7

2,6

7,8

8,8

7,5

1972

1 halvåret

10,3

21,8

6,9

5,9

13,0

11,4

2 halvåret

12,1

24,9

13,7

7,7

8,4

10,9

1973

1 halvåret

14,8

12,4

15,3

10,2

13,3

13,2

2 halvåret

18,6

6,9

12,7

11,7

8,3

11,2

1974

1 halvåret

22,0

7,4

12,4

13,3

11,0

13,9

2 halvåret

13,2

8,8

11,8

9,2

7,3

9,6

1975

1 halvåret

14,2

0,9

4,0

11,0

6,6

9,0

2 halvåret

5,9

2,6

11,3

3,6

4,4

6,3

1976

1 halvåret

9,8

3,4

3,2

1,4

1,6

4,0

2 halvåret

0,0

1,9

6,4

0,0

7,0

4,1

1977

1 halvåret

0,0

1,7

6,3

0,0

9,0

4,6

Källa: SCB

s. 17

CU 1977/78: 27

17

Antalet outhyrda lägenheter kulminerade 1974-09-01 då mer än
26 500 av de sedan år 1967 färdigställda statsbelånade lägenheterna i
flerfamiljshus var outhyrda. Sedan dess har antalet minskat vid varje
undersökningstillfälle inom områdena. Inom gruppen övriga kommuner
kan en uppgång med ca 300 lägenheter noteras mellan 1977-03-01 och

1977-09-01. Totalt uppgick antalet outhyrda lägenheter till ca 14 400
den 1 september år 1977.

Tabell 11

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda

1967 och senare
Kommungrupper

Undersök-

Stor-

Stor-

Stor-

Kommuner

Övriga

Hela

ningstid-

stockholm

göteborg

malmö

med mer än

kommuner

riket

punkt

75 000 inv.

1972

1 mars

540

2 730

330

1 690

2 920

8 200

1 september

1 220

3 910

800

2 340

4 195

12 470

1973

1 mars

2 240

4 520

1 410

2 950

5 260

16 380

1 september

8 940

4 670

2 200

4 030

6 470

21 310

1974

1 mars

5 180

4 720

2 270

4 050

6 760

22 980

1 september

6 860

5 470

2 560

4 690

7 060

26 630

1975

1 mars

6 670

5 220

2 340

3 770

5 460

23 460

1 september

6 680

4 810

2 330

3 920

5 310

23 040

1976

1 mars

6 540

4 210

2 390

2 870

4 440

20 450

1 september

6 330

3 860

2 370

2 630

3 680

18 870

1977

1 mars

4 990

3 290

2 352

2 500

2 940

16 070

1 september

3 720

3 000

2 140

2 350

3 220

14 430

Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 12

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statligt belånade flerfamiljshus färdigställda

1967 och senare

Företagsformer

Undersöknings-

tidpunkt

Allmän-

nyttiga

företag

Koopera-

tiva

företag

Enskilda

företag

Samtliga

företag

1972

1 mars

5 360

1 760

1080

8 200

1 september

8 160

3 010

1 300

12 470

1973

1 mars

11 060

3 430

1 880

16 380

1 september

14 870

4 060

2 380

21 310

1974

1 mars

16 950

3 790

2 250

22 980

1 september

21 070

3 502

2 060

26 630

1975

1 mars

19 420

2 600

1440

23 460

1 september

19 400

2 260

1 380

23 040

1976

1 mars

17 640

1 750

1 060

20 450

1 september

16 530

1 480

860

18 870

1977

1 mars

14 550

940

580

16 070

1 september

13 230

720

480

14 430

Källa: Bostadsstyrelsen

2 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

s. 18

CU 1977/78: 27

18

Av tabell 12 framgår att antalet outhyrda lägenheter i olika företagsformer

i absoluta tal minskat vid varje undersökningstillfälle fr. o. m.
september 1974.

Tabell 13

Län för täckande av hyresförluster 1971—1977

Kalenderår/räkenskapsår

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Summa

1971—1977

Antal inkomna

ansökningar 157 261 362 373 284 180 4 1 621

Antal beviljade

lån 143 248 353 367 278 172 4 1 565

Beräknade hyresförluster

(sökt

belopp) milj. kr. 31,2 95,5 167,2 239,2 236,2 219,1 13,3 1001,7

Beviljat lånebelopp

milj. kr. 29,8 92,8 165,0 231,6 235,7 213,7 13,3 981,9

Antal avslags
beslut

14 13 9 6 6 2 - 50

Källa: Bostadsstyrelsen

Eftergift av hyresförlustlån hade t. o. m. december 1977 beviljats till
ett belopp av ca 195 milj. kr.

Utskottet

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning

De bostadspolitiska värderingarna kan i sina huvuddrag återföras till
de allmänt formulerade mål som statsmakterna antog år 1967. Sedermera
har riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 36) godtagit vissa riktlinjer
för bostadsbyggandet under de närmaste tio åren. De sålunda accepterade

målen utgår från uppfattningen att tillgången till en god och tillräckligt

rymlig bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. Vidare
gäller att synen på bostaden som en social rättighet inte kan gälla mer
än upp till en viss standardnivå. Samhället har sålunda inte anledning
att medverka till mera lyxbetonade inslag i bostadsbyggandet.

För att uppnå de uppställda målen har tidigare framhållits (prop.
1974:150) att statsmakterna inte har att ange någon boendeform som den
ideala och att det inte ankommer på statsmakterna att t. ex. söka styra
människor till enfamiljshus eller flerfamiljshus. Ansvaret för bostadsförsörjningen

på det lokala planet åvilar kommuner och bostadsföretag.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 4, föreslås att riksdagen begär att de
samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande

utreds.

Motsvarande motionsförslag behandlades av utskottet år 1977. Ut
-

s. 19

CU 1977/78: 27

19

skottet som då anförde att frågorna borde beaktas vid regeringens fortlöpande

överväganden avstyrkte bifall till motionen som avslogs av
riksdagen. Utskottet /inner inte skäl till ändrat ställningstagande. Motionsyrkandet

avstyrks sålunda.

Föredraganden tar i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bilaga 16
s. 146—149) upp frågan om bostadsbyggandets omfattning och inriktning

m. m. I propositionen konstateras att antalet färdigställda lägenheter

under 1970-talet minskat årligen. Är 1970 färdigställdes ca
110 000 lägenheter varav ca 75 000 i flerfamiljshus. År 1974 var motsvarande

antal ca 85 000 resp. ca 39 000. År 1977 färdigställdes ca
55 000 lägenheter varav knappt 41 000 var lägenheter i småhus. Bostadsbyggandet,

mätt i antalet färdigställda lägenheter, har alltså halverats
sedan 1970. Antalet färdigställda lägenheter i flerfamiljshus har minskat
från ca 75 000 lägenheter år 1970 till ca 14 000 år 1977. Antalet färdigställda

småhuslägenheter ökade avsevärt under 1974 och 1975 bl. a. till
följd av bestämmelserna om kompensation för mervärdeskatt. De båda
senaste åren har ca 40 000 lägenheter i småhus färdigställts. Trots en
absolut minskning i antalet färdigställda lägenheter i småhus har detta
färdigställande ökat relativt på grund av den kraftiga nedgången beträffande

färdigställda lägenheter i flerfamiljshus. Antalet påbörjade
lägenheter i småhus uppgick år 1976 till ca 42 500. År 1976 påbörjades
totalt drygt 57 000 lägenheter. Under år 1977 påbörjades byggandet av
drygt 52 000 lägenheter. Av dessa var drygt 39 000 eller ca 75 % småhus.

Andelen småhus av påbörjandet var sålunda ungefär densamma år
1976 som år 1977.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningama angav i sitt slutbetänkande

(SOU 1975: 51 s. 181) en årlig produktion av 75 000 lägenheter

som en långsiktig planeringsriktpunkt med en marginal om ± 10 000
lägenheter. Avgången av lägenheter bedömdes av utredningarna till ca
45 000 lägenheter per år.

För år 1977 fastställde riksdagen en ram om ca 65 000 lägenheter
jämte lokaler för det statligt belånade bostadsbyggandet. Byggandet
utan statliga lån angavs till 8 000 lägenheter. Totalt omfattade bostadsbyggnadsplanen

ett möjligt påbörjande om 73 000 lägenheter. Som framgått

ovan utnyttjades ramen endast delvis under år 1977, något som också
varit fallet under de senaste åren.

Antalet lägenheter med beslut om bostadslån till ombyggnad uppgick
år 1973 till ca 5 600. År 1976 var motsvarande siffra 16 700.

För beslut om bostadslån för nybyggnad förordas i budgetpropositionen

(s. 153) en ram med utrymme för en produktion av ca 60 000
lägenheter för år 1978. Vidare föreslås en ram på 8 000 lägenheter för
beslut om tillstånd för bostadsbyggande utan statliga lån. De båda ramarna

ger således utrymme för ett bostadsbyggande om ca 68 000
lägenheter. Härtill kommer liksom tidigare en projektreserv på 10 000

s. 20

CU 1977/78: 27

20

lägenheter m. m. för ramarna gemensamt. Föredraganden räknar med
att det faktiska bostadsbyggandet under år 1978 som det kommer till
uttryck i igångsättningsplaner blir lägre än vad ramarna ger uttryck för.
Under år 1978 beräknas det bli ca 60 000 lägenheter. I den preliminära
nationalbudgeten (prop. 1977/78:100 bilaga 1 till bilaga 1 s. 130) anförs
att igångsättningen kan antas uppgå till 51 000 lägenheter för år 1978.

För åren 1979 och 1980 föreslås bostadsbyggnadsplanen preliminärt
ha samma omfattning som den för år 1978 med undantag att planen för
dessa år inte bör omfatta någon projektreserv.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 7, föreslås att nybyggnadsramen för
år 1978 skall motsvara minst 75 000 lägenheter. I motionen 1367 (apk),
yrkandet 2 b, föreslås att igångsättningen under nästa budgetår skall
uppgå till 75 000 lägenheter med en förskjutning mot ett ökat byggande
av flerfamiljshus och att nybyggnadsramen budgetåret 1979/80 ges en
inriktning som medger att 100 000 lägenheter byggs.

Som ovan framgått ger de i budgetpropositionen föreslagna ramarna
utrymme för ett bostadsbyggande om 68 000 lägenheter i nyproduktionen.

Tillgängliga uppgifter tyder på ett bostadsbyggande av mindre
omfattning under år 1978. Skäl finns enligt utskottets mening därför
inte att tillstyrka förslagen i motionerna 857 (vpk) och 1367 (apk) beträffande

ramen för år 1978. Inte heller finner utskottet det lämpligt
att tillstyrka förslaget i motionen 1367 (apk) om bostadsbyggandet för
budgetåret 1979/80. Vad i budgetpropositionen föreslagits om den preliminära

bostadsbyggnadsplanen godtar utskottet. Frågan om bostadsbyggandets

omfattning för år 1979 kommer att närmare behandlas i
budgetpropositionen 1979. Beträffande en förskjutning mot ett ökat
byggande av flerfamiljshus vilar ansvaret för frågan om bostadsbyggandets

inriktning ytterst på de kommunala myndigheterna.

Förslagen i budgetpropositionen om bostadsbyggnadsplanen och nyjyggnadsramen

för år 1978 samt om omfattningen av ramarna för nybyggnad

för åren 1979 och 1980 har således inte givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande utöver vad ovan anförts. Inte
heller har förslaget i propositionen om projektreserv föranlett erinran.

Finansieringssystemet m. m.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära att regeringen

med förtur behandlar och lägger fram förslag rörande statlig
totalfinansiering genom en bostads- och samhällsbyggnadsbank som
tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar
till en låg och fast ränta. I motionen 842 (s), yrkandena 2 och 3, föreslås

riksdagen besluta att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar

alla bostadslån samt att riksdagen beslutar att ett samhällsägt
förvaltningsbolag bildas som tar över förvaltningen av alla hyreshus,

s. 21

CU 1977/78: 27

21

dock inte hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förordade utifrån bostadsförsörjningens

krav i betänkandet (SOU 1975:12) Totalfinansiering
att fullständig och integrerad finansiering införs på bostadssektorn.
Konsekvenserna för kapitalmarknaden har utretts av kapitalmarknadsutredningen

som i sitt i januari 1978 framlagda huvudbetänkande (SOU
1978:11) bl. a. behandlat bostadssektorns finansiering. Utredningens
analys av frågan om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet har
lett utredningens majoritet till slutsatsen att några väsentliga fördelar
inte är att vinna med en sådan reform — en slutsats som inte ändras
av att byggnadskreditgivningen under år 1977 inte var helt friktionsfri.
Kapitalmarknadsutredningens förslag remissbehandlas. Frågan om statlig

totalfinansiering har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen (SU
1967:100 s. 34, 1968:100 s. 12, 1969: 50 s. 16, 1970: 50 s. 15, CU 1971:
12 s. 25, 1972: 9 s. 16, 1973:19 s. 30, 1974: 36 s. 36—38, 43, 1975: 7
s. 18, 1975/76: 22 s. 28, 1976/77:18 s. 29). Frågan beträffande finansieringssystemets

utformning behandlades av riksdagen år 1974 (prop.
1974:150, CU 1974: 36) då även frågan om förvaltningen av bostäder
behandlades.

Frågorna om fullständig och integrerad finansiering påkallar enligt
utskottets mening inget initiativ från riksdagens sida. Utskottet vidhåller

sålunda sin tidigare intagna ståndpunkt i ärendet som innebär att
frågorna om totalfinansiering inte påkallar något initiativ från riksdagens

sida. Skäl saknas även att frångå tidigare principbeslut om
finansieringssystemet. Sedan utskottet senast behandlade frågor om totalfinansiering

m. m. har — som ovan framgått — kapitalmarknadsutredningens

betänkande lagts fram. Det remissbehandlas f. n. Enligt utskottets

mening bör resultatet av remissbehandlingen och den vidare beredningen

av såväl kapitalmarknadsutredningen som de båda boendeutredningarna

avvaktas. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund bifall till
motionerna 857 (vpk), yrkandet 1, och 842 (s), yrkandet 3.

Inte heller yrkandet 2 i motionen 842 (s) bör tillstyrkas. Frågan om
hur bostadsförvaltningen i princip skall utformas prövades av riksdagen

år 1974.

I motionen 1680 (m) föreslås riksdagen begära åtgärder så att kreditinstitutens

möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv
av sådan fastighet kombineras med omfattande energisparande renovering.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76: 22 s. 29 och 1976/77:18 s. 29) behandlat

yrkanden om kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre
småhus. Därvid har utskottet anfört att specifika förslag om bankernas
utlåningskapacitet, säkerhet och prioriteringar bör behandlas utifrån
andra utgångspunkter än de i motionen angivna. Frågan om energisparstöd

kommer utskottet att behandla senare under våren. Motionen
avstyrks.

s. 22

CU 1977/78: 27

22

Prisstopp på byggnadsmaterial m. m.

I motionen 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet 2 a, föreslås

riksdagen anmoda regeringen att omedelbart införa prisstopp på
byggvaror och byggnadsmaterial. I den förstnämnda motionen föreslås
prisstoppet gälla t. o. m. utgången av år 1978. Vidare har i motionen
897 (s), yrkandet 1, föreslagits ett riksdagens tillkännagivande till regeringen

av innebörden att prisstopp på byggnadsmaterial införs.

Allmänna prisregleringslagen är med undantag för vissa bestämmelser
i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning
(1977: 985) äger bl. a. lagens 3 § tillämpning t. o. m. den 20 december
1978. Enligt denna paragraf kan regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst.
Vid utgången av år 1977 gällde prisstopp bl. a. för sågade och hyvlade
trävaror vid försäljning från sågverk samt för takpannor av betong.
I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet
av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade varor kvarstår

prisstoppet.

Utskottet behandlade i november månad år 1977 frågan om prisstopp
på byggnadsmaterial och anförde därvid att regeringen utan riksdagens
åtgärd kunde förordna om prisstopp under den tid allmänna prisregleringslagen

var i tillämpning. Skäl fanns därför inte att föreslå riksdagen
ett tillkännagivande om prisstopp på byggnadsmaterial. Utskottet finner
inte anledning att ändra ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

I motionen 897 (s), yrkandet 1, föreslås även att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpt
kontroll av entreprenadpriserna på bostadsbyggnadsmarknaden. I yrkandet

2 i samma motion hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en fullständig redovisning och analys
av orsakerna till prisutvecklingen på byggmarknaden görs med betoning
av bostadssektorn samt att resultatet snarast redovisas för riksdagen.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har under åren 1976 och 1977
publicerat två utredningar som berör byggmaterialindustrin. Syftet med
den ena utredningen — Byggmaterialhandeln, Struktur och konkurrensförhållanden

— var att bredda underlaget för SPK:s prisövervakning
inom byggmaterialsektorn. I den andra utredningen — Byggmaterialindustrin,

Konkurrensformer och prissättningsprinciper — behandlas
översiktligt pris- och konkurrensförhållandena i 39 viktigare byggmaterialbranscher.

Vidare har statens industriverk fått i uppdrag av regeringen
att utreda vissa frågor inom byggnadsmaterialindustrin. Verkets utredning

— Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri — publicerades
år 1977. Utredningen omfattar en kartläggning och analys av byggnadsverksamhetens

och byggnadsmaterialindustrins struktur och utveckling

samt en bedömning av vissa utvecklingstendenser.

s. 23

CU 1977/78: 27

23

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) anförs att byggnadsmaterialindustrin

kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet. Vidare framgår av
budgetpropositionen (bil. 14. s. 61) att SPK erhållit personalförstärkning
för att följa pris- och konkurrensförhållandena inom byggsektorn.

Enligt vad utskottet erfarit kommer SPK under året bl. a. att analysera

pris- och konkurrensförhållandena i vad avser entreprenader på
byggnadsområdet. Inom SPK planerar man även att undersöka kalkyleringsprinciper

och kostnadsförhållanden vid gruppbebyggelse för småhus.

Redan nu pågår inom SPK prisundersökningar beträffande barnstugor.

De frågor som tas upp i motionen 897 (s) och som bl. a. rör en analys
av prisutvecklingen på byggmarknaden samt i samband därmed en
kontroll av entreprenadpriserna är enligt utskottet viktiga. När resultatet
av pågående och planerade utredningar slutförts bör ett underlag finnas
för att bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas beträffande prisfrågorna

på byggmaterialområdet. Utskottet anser att de åtgärder som
planeras inom SPK i allt väsentligt ligger i linje med vad som i motionen
897 (s) föreslagits. Något tillkännagivande finner utskottet således inte
erforderligt.

Bostadslån

Det s. k. markvillkoret innebär att bostadslån endast utgår om kommun,
landstingskommun eller av sådana kommuner helägt markaktiebolag
har upplåtit marken till lånesökanden. Vissa undantag från markvillkoret
finns. Regeringen kan i särskilda fall ge dispens från markvillkoret.
Frågan om på vilken nivå inom den statliga byggadministrationen dispensgivning

i fortsättningen skall ligga kommer utskottet (CU 1977/78:
28) att ta upp vid behandlingen av prop. 1977/78: 93 om riktlinjer för
ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen. Även frågan om markvillkoret

vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt behandlas i propositionen

1977/78: 93.

I motionen 1679 (m) föreslås ett uttalande med innebörden att med
ett mindre antal småhus skall — i vad gäller undantag från markvillkoret

— avses högst 15 småhus.

Markvillkoret infördes genom beslut av 1974 års riksdag (prop.
1974: 150, CU 1974: 36). Beträffande markvillkoret vid byggande av ett
mindre antal småhus uttalade utskottet (CU 1974: 36 s. 29) med anledning
av motion (c) att utskottet för sin del inte hade någon erinran mot att lån
för byggande av ett mindre antal småhus kan vara ett tänkbart dispensfall
då tillämpning av markvillkoret under normala omständigheter inte behövde

vidhållas. En uttalad avsikt var att småföretagen inom byggbranschen

skulle ges möjligheter att verka. Ett förslag av den typ som
förs fram i motionen 1679 (m) tar emellertid inte upp denna situation
utan skulle kunna betyda att markvillkoret sattes ur spel genom att

s. 24

CU 1977/78: 27

24

bebyggelse med småhus delades upp i etapper och alltså innebära att
vissa bostadspolitiska mål uppges. Motionen avstyrks.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen hemställa om
skyndsamt förslag till ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus
hos de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att hålla nere kostnaderna

i nyproduktionen och hejda kostnadsökningarna i det äldre beståndet.

I motionen 897 (s), yrkandet 3, hemställs att riksdagen godkänner

i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt tilläggslån
för flerbostadshus. Yrkandet förutsätter — enligt motionärerna — bifall
till yrkandet 1 i samma motion om ett tillkännagivande om prisstopp
m. m. på byggnadsmaterial. Lånet bör avse bostäder som igångsätts senast
den 31 december 1978. Lånet bör vara generellt och bör utgöra 10 % av
låneunderlaget.

Utskottet har ovan (s. 22—23) avstyrkt motionsförslagen om prisstopp
på byggnadsmaterial. Det samband som enligt vad som anförs i motionen
897 (s) bör finnas mellan frågan om prisstopp och frågan om tilläggslån

bör även enligt utskottets mening beaktas. Därmed finns inte skäl
till ytterligare sakgranskning av förslagen i motionerna 857 (vpk),
yrkandet 6, och 897 (s), yrkandet 3. Motionsyrkandena avstyrks.

I yrkandet 3, i motionen 857 (vpk), föreslås en begränsning av låntagarkretsen

så att statliga bostadslån efter 1978-07-01 inte längre skall
utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus
som inte skall bebos av låntagaren. Motsvarande motionsförslag behandlades

av utskottet i betänkandet CU 1976/77: 18 (s. 30—31). Efter att ha
redogjort för statsmakternas beslut år 1974 om riktlinjer för fördelning
av mark och byggherreuppdrag samt för riktlinjer för konkurrensen i
bostadsbyggandet avstyrkte utskottet bifall till motionsförslaget som avslogs

av riksdagen. Utskottet finner inte anledning frångå tidigare ställningstagande

i frågan.

Statsmakterna beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CU 1976/77:
18 s. 36—37) efter förslag i budgetpropositionen att höja de övre lånegränserna

vid nybyggnad för bostadslån för nybyggnad i huvudsak för
enskilt ägda hyreshus. Beslutet innebar att bostadslån för nybyggnad
kom att utgå med 22 % av låneunderlaget samt att lånet i säkerhetshänseende

placerades inom 92 % av pantvärdet för låntagare som tidigare

fått bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderlaget.

I motionen 854 (s) föreslås riksdagen besluta att den övre lånegränsen,

som nu sålunda är 22/92 % av låneunderlag resp. pantvärde, sänks
till 15/85 % för huvudsakligen enskilt ägda hyreshus.

När utskottet år 1977 hade att ta ställning till förslaget i budgetpropositionen

hade utskottet även att behandla motioner (s) (vpk) om att de
övre lånegränserna inte skulle höjas. Därvid anförde utskottet att de
motiveringar som fanns i motionerna närmast utgjorde en argumentering
mot statsmakternas ställningstaganden år 1974 till allmänna riktlinjer

s. 25

CU 1977/78: 27

25

för markfördelning och konkurrens i bostadsbyggandet, något som i sin
tur innebär att byggandet bör ske i olika företagsformer. En kommunal
vilja att i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvaltningsledet
borde enligt utskottets mening inte motverkas genom lånesystemet. Utskottet

avstyrkte de behandlade motionsyrkandena. De ställningstaganden

i frågan som utskottet intog år 1977 äger alltjämt giltighet. Utskottet

avstyrker alltså motionen 854 (s).

Föredraganden har i budgetpropositionen (bil. 16 s. 158—159) anmält
frågan om avkastningspantvärde vid ombyggnad och anför att ombyggnadsverksamheten

under senare år drabbats av stora kostnadsökningar
samt att systemet att begränsa pantvärdet med ledning av en s. k. avkastningsvärdekalkyl

grundad på beräknade hyror det första året efter ombyggnaden

bidrar till finansieringssvårighetema. Vidare behöver — enligt
föredraganden — inte någon självklar koppling mellan godtagbara produktionskostnader

och systemet med bruksvärdehyror finnas. Ett på visst
sätt beräknat avkastningsbaserat pantvärde bör då inte heller enligt vad
som anförts i propositionen leda till begränsning av i och för sig godtagbara

ombyggnadskostnader som ryms inom ramen för motsvarande nybyggnadspantvärde.

I motionen 1361 (s) anförs bl. a. att systemet att begränsa pantvärdet
genom att beräkna ett avkastningspantvärde riktar sig mot ingångsvärdet

och sålunda ytterst mot prisutvecklingen på äldre fastigheter. Enligt
motionärerna bör riksdagen slå fast vad föredraganden anfört att syftet
med bostadslångivningen är att främja behövliga och ändamålsenliga nyoch

ombyggnader samt för sin del tillägga att detta skall ske till rimliga
kostnader och att i långivningen inte skall ingå moment som pressar upp
priserna för äldre fastigheter, ökar vinsterna i den kommersiella fastighetshandeln

och därmed motverkar andra bostadspolitiska mål. Vad i
motionen anförs om avkastningspantvärde vid ombyggnad bör enligt
motionärerna riksdagen ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av anmälan i propositionen och förslaget
i motionen anföra följande. Motionärerna befarar att prisökning på
äldre fastigheter kan uppstå om reglerna om ett avkastningsbaserat pantvärde

vid ombyggnad av flerfamiljshus inte längre kommer att tillämpas,

något som torde grundas på att det s. k. ingångsvärdet i högre grad
än f. n. kommer att kunna finansieras med statliga lån. Ingångsvärdet,
dvs. skillnaden mellan låneunderlag och pantvärde vid ombyggnad, får
under vissa förutsättningar och till ett belopp motsvarande 40 % av den
godkända ombyggnadskostnaden räknas in i låneunderlaget. Dessa regler

avses inte förändras. Motionärernas farhågor om en prisökning på
saneringsfastigheter på grund av vad i regeringsprotokollet anförts om
ett avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde anser utskottet överdrivna.
Dessutom finns i bostadsfinansieringsförordningen regler om förlust på
statslånet — regler som innebär att bostadslån inte utgår om de hyror

s. 26

CU 1977/78: 27

26

eller årsavgifter som behövs för att täcka de årliga kostnaderna för fastigheten

beräknas bli så höga att påtaglig risk för förlust föreligger. Utskottet

godtar alltså vad i regeringsprotokollet anmälts om avkastningspantvärde

vid ombyggnad. Utskottet instämmer vidare med vad i regeringsprotokollet

anförts om att ett utökat samarbete mellan kommuner
och lånemyndigheter i vissa nu diskuterade frågor kan bidra till att förbättra

de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnader av flerfamiljshus.

Denna uppfattning synes delas av motionärerna. Något tillkännagivande

enligt förslaget i motionen 1361 (s) är enligt utskottets mening
sålunda inte erforderligt.

I budgetpropositionen (s. 157—160) behandlas frågan om ekonomiskt
stöd till lägenhetssammanläggningar. F. n. kan lån utgå till godtagbara
kostnader för lägenhetssammanläggning vid ombyggnad av lägenhet i
flerfamiljshus som inte uppfyller lägsta godtagbara standard. Vidare kan
bostadslån utgå för kostnader för ändrad lägenhetssammansättning i hus
som uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån om kostnaderna
för outhyrda lägenheter är betydande och kan väntas bestå under längre
tid. Som förutsättning för att bostadslån skall utgå gäller att ombyggnaden

antas minska kostnaderna för outhyrda lägenheter och att kommunen

går i borgen för lånet som för egen skuld.

Enligt föredraganden utgörs en väsentlig del av lägenheter i flerfamiljshus

av smålägenheter som uppfyller kravet på lägsta godtagbara
standard och där tomma lägenheter inte finns. Den ensidiga lägenhetsstrukturen

medför emellertid ensidig hushållssammansättning. För att
minska den ensidiga hushållssammansättningen kan lägenhetssammansättningen

i många områden behöva ändras. Ett hinder för att förändringen

skall kunna genomföras kan vara att lägenhetsförändringarna inte
anses medföra väsentlig ökning av bostadsvärdet. En uttrycklig bestämmelse

förordas av innebörden att lån till ombyggnad av flerfamiljshus
som avser ändrad lägenhetssammansättning får utgå utan hinder av
kravet på väsentlig ökning av bostadsvärdet, om åtgärderna medför
ökade förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning och ligger
i linje med kommunens bostadspolitiska intentioner. Även ombyggnad
av bostäder till lokaler som behövs i bostadsområdet avses omfattas av
det ovan framförda förslaget.

Utskottet godkänner vad i budgetpropositionen förordats om bostadslån

för ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus.

Frågan om omfattningen av det kommunala ansvaret för långivningen

för ändrad lägenhetssammansättning behandlar utskottet i betänkandet

CU 1977/78: 28.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge till känna vad
i motionen anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter.

Motionärerna anför att ett statligt bidrag på sikt bör införas

i syfte att stimulera sammanslagning av bostadslägenheter. Ett

s. 27

CU 1977/78: 27

27

sådant bidrag hade föreslagits av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna.

Bostadsstyrelsen har i stort sett anslutit sig till utredningarnas

förslag.

Som ovan framgått har i budgetpropositionen föreslagits att bostadslån

för ombyggnad skall kunna utgå för lägenhetssammanläggningar i
vissa fall. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen ett i motionen

begärt uttalande om att ett statligt bidrag på sikt skall införas för
att stimulera sammanslagningen av bostadslägenheter. Enligt utskottets
mening bör effekterna av förslaget i budgetpropositionen avvaktas innan

riksdagen ånyo tar upp frågan om utformningen av statens stöd
till lägenhetssammanläggningar.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås även ett riksdagens tillkännagivande

om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning. Motionärerna

efterlyser elasticitet i byggandet så att ändringar i lägenhetsindelningen

med hänsyn till konsumenternas anspråk och behov underlättas.

Enligt utskottets mening får frågor om nya byggsystem samt om
skilda brukares krav på bostaden fortlöpande beaktas i by gg forskningssammanhang

samt övervägas i det enskilda fallet.

I motionen 1688 (s), yrkandet 6, hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder
för äldre m. fl. Motionärerna erinrar om att frågan om de äldres
boendeförhållanden utreds och att föredraganden anmält (s. 46) att
dessa utredningsförslag bör tas upp i lämpligt sammanhang så snart
utredningsarbetet slutförts. Enligt motionärerna är det viktigt att på ett
tidigt stadium aktualisera bl. a. lånefrågorna för att ge underlag för den
kommunala planeringen. Regeringen bör ta initiativ till att översiktliga
utgångspunkter för kommunala bedömningar presenteras.

Frågan om de äldres boende behandlades av utskottet år 1976 med
anledning av en motion (s). Utskottet ansåg (CU 1975/76: 22 s. 23) att
en allmän genomgång av bostadsbyggnadsplaneringen sedd från de
äldres behovssynpunkt borde göras och att detta borde ges regeringen
till känna. Riksdagen följde utskottet. Uppdrag att göra en översikt
som belyser åldrande och boende gavs av bostadsdepartementet till institutionen

för byggnadsfunktionslära vid tekniska högskolan i Lund. Arbetet

har i februari 1978 redovisats av institutionen. Frågan bereds f. n.
i bostadsdepartementet. Material om de äldres boende har nyligen
presenterats av pensionärsundersökningen i kartläggningen Pensionär ’75
(SOU 1977: 98—100). I sammanhanget bör även nämnas att socialutredningen

i sitt slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg
(SOU 1977: 40) behandlat de äldres boende. Socialutredningens betänkande

har remissbehandlats.

Grundläggande utgångspunkter för inriktningen av bostadsbyggandet
i fråga om de äldres boende efterlyses i motionen 1688 (s). Som ovan

s. 28

CU 1977/78: 27

28

framgått har nyligen flera undersökningar och utredningar i frågan avslutats.

Enligt utskottets mening bör resultatet av beredningen av dem
avvaktas. Något tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s),
yrkandet 6, bör därför inte göras. Enligt vad föredraganden anfört kommer

förslagen att tas upp i lämpligt sammanhang så snart utredningsarbetet

avslutats.

I motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) tas upp frågan om
bostadslån för servicehus samt rätt till sådana lån för vissa sjukvårdsutrymmen.

I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin
mening ge till känna att låneunderlaget vid bostadslån för servicehus
bör omfatta samtliga utrymmen som behövs vid en rationell planering
av lokaler i sådana hus och sålunda i viss utsträckning omfatta även
sjukplatser som behövs i ett fungerande äldrevårdscenter. I motionen
1689 (fp, s, c, m, vpk) föreslås riksdagen begära en ändring i bostadsfinansieringsförordningen

så att sjukplatser, integrerade i bostadshotell,
jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten att
erhålla bostadslån.

Utskottet får med anledning av motionerna anföra följande. I motionerna

behandlas frågan om möjligheter att få bostadslån för sjukplatser
i servicehus. Motionärerna behandlar huvudsakligen frågan om servicehus

för äldre. Motionerna berör därmed den fråga som utskottet behandlat

ovan. Förutom i detta sammanhang nämnda utredningar behandlas

— enligt vad utskottet erfarit — den i motionerna upptagna
frågan av en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen. Arbetsgruppen arbetar

med sikte på att presentera förslag i frågan så att den kan övervägas

under hösten år 1978 i samband med beredningen av 1979 års
budgetproposition. Vidare bör erinras om att frågan om ansvaret för
de äldres vård — en fråga som tagits upp i motionen 1689 (fp, s, c, m,
vpk) — ytterst är en fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, primärkommunerna

och landstingskommunerna. Denna fråga har behandlats

av kommunalekonomiska utredningen i slutbetänkandet Kommunerna

(SOU 1977: 78). Remissbehandlingen av betänkandet avslutades

1978-04-15. Slutligen bör nämnas att socialutredningen i sitt slutbetänkande

(SOU 1977: 40 s. 139—140) behandlat frågan om finansieringen

av servicehus. Bl. a. anser utredningen att ytterligare erfarenheter

bör vinnas beträffande bl. a. möjligheten att tillgodose mycket
omfattande vård- och servicebehov inom ramen för serviceboendet.
Enligt utredningen bör frågan utvärderas inom förslagsvis fem år. En
arbetsgrupp inom Stockholms kommun har utarbetat ett program för
kollektivhus i anslutning till bostadshotell.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som nyligen avslutats eller
som inom kort kommer att avslutas är det enligt utskottets mening inte
lämpligt att nu begära förslag till ändring av bostadsfinansieringsförordningen.

Utskottet anser emellertid det viktigt att de i motionerna

s. 29

CU 1977/78: 27

29

upptagna frågorna löses. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt
att i 1979 års budgetproposition lämna förslag till riksdagen om omfattningen

och inriktningen av långivning beträffande sådana sjukplatser

som behandlas i motionerna. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I motionen 630 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna att den köpeskillingskontroll beträffande gruppbyggda småhus
som finns reglerad i 45 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) bör
utsträckas att gälla i fem år. F. n. är kontrolltiden två år. Köpeskillingskontrollen

infördes (prop. 1974: 150 s. 416—417, CU 1974: 36 s.
45) med anledning av förslag från boende- och bostadsfinansieringsutredningarna

i betänkandet Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974: 17).
Utredningarnas behandling av ämnet hade initierats av riksdagen (CU
1973: 19 s. 34) efter en motion. Utredningarna föreslog att kommunerna

skulle få besluta om kontroll under en period som inte borde överstiga

tre år. Statsmakterna beslöt om en generell kontroll under två år.

Bostadsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att — efter samråd
med Svenska kommunförbundet — dels kartlägga de medel som kommunerna

använder eller skulle kunna använda för att motverka spekulation

i småhusbyggande, dels redogöra för kartläggningen och de förslag

till åtgärder som den kan föranleda. Bostadsstyrelsen har 1978- 01-11 redovisat kartläggningsavsnittet. Enligt vad utskottet erfarit kommer

styrelsen under första halvåret 1978 att lämna förslag till regeringen

till åtgärder för att motverka spekulation beträffande småhus.
Frågan om förlängd köpeskillingskontroll kommer att behandlas i det
väntade förslaget.

Eftersom frågan om förlängd köpeskillingskontroll inom de närmaste
månaderna kommer att underställas regeringen finner utskottet det inte
erforderligt att föreslå ett riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i
motionen 630 (s), yrkandet 1.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 162—163) behandlar föredraganden
frågan om kostnadsgräns för småhus. F. n. gäller enligt BFF (17 §) att
bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus inte utgår om byggkostnaderna

för huset överstiger byggkostnaderna i orten för ett enfamiljshus av
normal standard med en lägenhetsyta av 125 m2 i ett plan med hel
källare och friliggande kallgarage. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar
till 17 § BFF är den högsta godtagbara byggnadskostnaden 200 000 kr.
eller undantagsvis 215 000 kr. Kostnadsgränsen omräknas med tidsoch

ortskoefficienter. Utanför beloppsgränsen ligger kostnader bl. a.
för värmeproducerande anläggning, viss isolering och anordningar för
värmereglering.

I anslagsframställningen har bostadsstyrelsen föreslagit att gränsen
skall ändras från att vara ett lånevillkor till att bli en maximigräns för

s. 30

CU 1977/78: 27

30

låneunderlag och pantvärde och att denna gräns skall sättas lägre än
den nuvarande.

Föredraganden anser sig inte kunna biträda bostadsstyrelsens förslag
beträffande kostnadsgränsens karaktär även om förslaget från administrativ

synpunkt har fördelar. Enligt föredraganden medför bostadsstyrelsens

förslag att det alltid skulle bli fördelaktigare att finansiera
även stora och dyra hus med statliga bostadslån. Kostnadsgränsen bör
därför även framdeles vara ett lånevillkor beträffande småhus. I propositionen

anförs att gällande bestämmelser bör inriktas på att främja
ett småhusbyggande inriktat på måttliga ytor och en funktionell men
inte lyxbetonad standard. Småhus av annan storlek och utformning bör
även fortsättningsvis kunna byggas men i så fall utan direkt bostadspolitiskt

stöd.

Beträffande kostnadsgränsens storlek anges den nuvarande gränsen —
200 000 kr. — medge att småhus om 200 m2 i ett plan byggs. Enligt
föredraganden har både ytor och utrustningsstandard i statsbelånade
småhus ökat under en lång följd av år. Kostnadsgränsen bör därför
kunna sänkas utan men för en god utrymmes- och utrustningsstandard.
Gränsen bör bestämmas till 190 000 kr. före omräkning med koefficienter.

Innanför gränsen bör ligga sådana energibesparande åtgärder
som föreskrivs i Svensk byggnorm (SBN). Utanför gränsen bör ligga
liksom f. n. kostnader för värmeproducerande anläggningar samt sådana

energibesparande åtgärder som inte föreskrivs i SBN. Innanför
gränsen bör ligga samtliga produktionskostnader utom kostnader för
tomt och grundberedning, lägestillägg och saneringstillägg, engångsavgifter

för elektrisk energi, räntor före bostadslånets utbetalning samt
vintermerkostnader. De av föredraganden föreslagna reglerna anges
medge lägenhetsytor i normala fall på omkring 160 m2 i hus med ett
och ett halvt plan och ca 150 m2 i ett plan, i båda fallen om husen byggs
utan källare. Hus med källare kan maximalt omfatta 120 m2. Större
ytor bör kunna medges sökande med stort hushåll m. m. Bestämmelserna

bör gälla småhus för vilka byggnadslov söks fr. o. m. 1980-01-01.

I motionen 1378 (c, m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller

att frågan om sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus

följs med uppmärksamhet och att regeringen vid behov vidtar erforderliga

åtgärder för att ändra lånetaket. Vidare föreslås att 17 §
BFF skall av regeringen tillämpas så att småhus med måttliga bostadsytor

och god standard främjas.

Vad i motionen anförs om ett småhusbyggande med måttliga bostadsytor

och god standard är i allt väsentligt helt i linje med vad föredraganden

anfört i budgetpropositionen (bil. 16 s. 162). Någon riksdagens
begäran med anledning av motionen i denna del är därför inte erforderlig.

s. 31

CU 1977/78: 27

31

Beträffande frågan om behov av erforderliga förändringar av kostnadsgränsen

finner utskottet det naturligt att frågan följs med uppmärksamhet

så att de i budgetpropositionen (s. 162) angivna och av
statsmakterna år 1974 antagna riktlinjerna för bostadspolitiken kan
fullföljas beträffande målsättningen att bereda invånarna rymliga bostäder

upp till en viss standard. Utskottet, som inte har någon erinran
mot vad i budgetpropositionen anförts, förutsätter således att de regler
som nu föreslås i propositionen om kostnadsgräns för småhus kommer
att noga följas av de bostadspolitiska organen.

Vad i budgetpropositionen (s. 163—168) föreslagits om finplaneringstillägg

för småhus, om långivningen för outhyrda lägenheter, om bostadslån

för förvärv, om förskott av bostadslån till miljöförbättrande
åtgärder, om amortering av bostadslån i vissa fall, om uthyrning av
äldre småhus med egnahemslån samt om förhandsbesked om bostadslån
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Frågor om ramar och anslag behandlar utskottet nedan (s. 46).

Räntebidrag

Räntebidrag utgår med belopp motsvarande skillnaden mellan de
faktiska räntekostnaderna för bostadslån och bottenlån inom låneunderlaget

för bostäder och en garanterad räntenivå för dessa lån. Kapitalkostnaden

för hus med räntesubvention bestäms huvudsakligen av en
garanterad ränta och bostadens produktionspris. Den garanterade räntan

är under det första året 6 % för småhus som bebos av låntagaren,
5 % om lånet avser ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av låntagare
som har möjlighet att göra avdrag för del av ombyggnadskostnaderna
vid inkomstbeskattningen samt om markkostnader ingår i låneunderlaget.

I övriga fall är den garanterade räntan 3,9 % under första året.
Den garanterade räntan räknas upp med 0,15 procentenheter vart och
ett av de första fern åren och därefter med 0,2 enheter vad beträffar
hyres- och bostadsrättshus. För småhus som bebos av låntagaren räknas
räntan upp med 0,2 enheter varje år. I budgetpropositionen (bil. 16
s. 31) anges att småhusägarnas kapitalkostnader ökar med omkring 0,1
enhet per år efter skatteavdrag. Uppräkningen innebär vidare att kapitalkostnaderna

stiger med ca 4 % årligen för nya hyres- och bostadsrättshus

och med 3 % för småhus som bebos av låntagaren. Mot bakgrund

av de senare årens kostnadsökningar i bostadsbyggandet förordas
i budgetpropositionen (s. 31—33) vissa ändringar beträffande de lägsta
garanterade räntesatserna och upptrappning av dem.

Föredraganden anför att prisstegringarna i bostadsbyggandet främst
drabbat hus som påbörjats under senare tid samt att prisstegringarna
varit högst för flerfamiljshusen. Effekterna på kapitalkostnaderna av

s. 32

CU 1977/78: 27

32

prisstegringarna blir större för hyres- och bostadsrättshus än för dem
som äger sin bostad, eftersom dessa kan utnyttja sin rätt till avdrag för
skuldräntor även för lån till s. k. överkostnader. Mot bakgrund av prisstegringarna

föreslås vissa åtgärder för att minska kapitalkostnaderna.
För hus påbörjade år 1977 föreslås att den lägsta garanterade räntan
sänks för hyres- och bostadsrättshus. Även för hus påbörjade år 1978
föreslås den garanterade räntan sänkt. Denna sänkning föreslås omfatta
alla hus. Förslagen i propositionen beträffande den lägsta garanterade
räntan vid nybyggnad och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus
framgår av följande tablå.

Hus påbörjade år Ny lägsta garanterad ränta, % Sänkning

1977 3,6 -0,3

1978 3,4 -0,5

Sorn ovan framgått är den garanterade räntan 5 % vid ombyggnad
av flerfamiljshus i vissa fall. De ändringar av den lägsta garanterade
räntan som föreslagits anges i propositionen inte böra gälla sådant ombyggnadslån.

I dessa fall kommer alltså även fortsättningsvis den lägsta
garanterade räntan att vara 5 % alternativt 3,9 %.

Vad beträffar den garanterade räntan för småhus som bebos av låntagaren

och som påbörjas år 1978 föreslås i budgetpropositionen motsvarande

sänkning som för hyres- och bostadsrättshus. Den garanterade
räntan föreslås alltså sänkt från f.n.6% till 5,5 %.

Avtrappningsreglerna för räntebidragen syftar till att utjämna kapitalkostnaderna

mellan hus uppförda vid skilda tidpunkter. Enligt vad som
anförts i budgetpropositionen bör detta syfte alltjämt gälla och ligga
till grund för ändringar i avtrappningsreglerna — ändringar som i sin
tur måste anpassas till stegringen av byggpriserna. Mot bakgrund härav
förordas att räntebidragen från 1980-01-01 avtrappas med 0,25 procentenheter

per år för hyres- och bostadsrättshus och med 0,35 procentenheter

per år för småhus som bebos av låntagaren.

Frågan om den garanterade räntenivån tas upp i flera motionsförslag.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta uttala

att den garanterade räntenivån för allmännyttiga och kooperativa
hyres- och bostadsrättshus fastställs till 3 % för hela lånetiden i låneärenden

där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit till
förmedlingsorganet efter 1976-12-31. Lånetiden bör bestämmas till 60
år. I yrkandet 5 i motionen föreslås riksdagen — om yrkandet 2 inte
bifalls — avvisa förslaget i budgetpropositionen om att minska räntebidragen

för alla hyres- och bostadsrättshus. Vidare föreslås i motionen,

yrkandet 4, riksdagen avslå förslaget i budgetpropositionen om
sänkning av den garanterade räntan för enskilt ägda flerfamiljshus och
småhus som inte bebos av låntagaren, allt under förutsättning att husen
påbörjades åren 1977 eller 1978. Yrkandet är villkorat av yrkandet 3

s. 33

CU 1977/78: 27

33

i samma motion, och det nu behandlade yrkandet framförs om yrkandet
3 inte bifalls. Sistnämnda yrkande har ovan (s. 24) avstyrkts av utskottet.

I motionen 1367 (apk), yrkandet 2 c, föreslås riksdagen anmoda
regeringen att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter
1957 med 1 procentenhet.

Frågan om den garanterade räntans storlek behandlas slutligen i
motionen 1385 (m, c). I motionen föreslås riksdagen besluta uttala att
ändringen av den garanterade räntan görs på sådant sätt att kostnadssänkningen

med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för
flerbostadshus och småhus.

Vad först gäller frågan om den lägsta garanterade räntan finner utskottet

det viktigt att olika åtgärder vidtas för att sänka kapitalkostnaderna

och därmed bidra till en stimulans för nyproduktionen framför
allt av hyres- och bostadsrättshus vilken under de senaste åren legat på
en låg nivå. Utskottet har ovan (s. 10—-12) lämnat uppgifter om den låga
påbörjandetakten för sådana hus under de senaste åren. Vidare bör
förslaget i propositionen bidra till att skapa och bibehålla rimliga kostnadsrelationer

mellan olika årgångar av hus. Utskottet har ingen erinran

mot vad i propositionen förordats om lägsta garanterade räntesatser
samt om upptrappningen av dem. Förslagen i motionen 857 (vpk),
yrkandena 2, 4 och 5, om den garanterade räntenivån samt om att för
vissa låntagarkategorier de föreslagna garanterade räntesatserna inte
skall gälla avstyrks. Vidare avstyrks förslaget i motionen 1367 (apk),
yrkandet 2 c, om sänkning av basräntan med en procentenhet. Som utskottet

ovan erinrar om fastslog statsmakterna år 1974 det önskvärda
i att byggandet sker i olika företagsformer. Enligt utskottets mening
kan det knappast hävdas att 1974 års beslut skall försvåras eller snedvridas

genom olika lånevillkor på det sätt som föreslagits i de nu behandlade

motionerna.

Vad sedan gäller förslaget i motionen 1385 (m, c) om den garanterade

räntan och skattekonsekvenserna för småhus finner utskottet
inte anledning föreslå sänkning utöver den som förordas i budgetpropositionen.

Effekterna av kapitalkostnaden för lån för s. k. överkostnader
blir som ovan framgått större för hyres- och bostadsrättshus än för
småhus genom att den som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till
avdrag för skuldräntor också för dessa lån. Genom förslaget i propositionen

får rimlig avvägning beträffande kapitalkostnaderna i nyproduktionen

mellan olika upplåtelseformer anses gälla även i fortsättningen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 849 (s) i vilken

hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås

mellan olika upplåtelseformer. Motionärerna anför att den subventionerade

räntan är mycket ofördelaktigare i dag för de boende för
upplåtelseformerna bostadsrätt eller hyresrätt än för dem som äger sin

3 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

s. 34

CU 1977/78: 27

34

bostad och att det från samhällsekonomisk synpunkt måste vara mycket
viktigt att neutralisera skillnaden mellan upplåtelseformerna. Vidare
anförs att bostadsbyggandet drabbats av stora produktionskostnadsökningar

samt att kapitalkostnaderna för lån som behövs för att täcka
överkostnadema till största delen subventioneras i äganderättsfallet
genom den möjlighet till avdrag för skuldräntor som finns.

Som ovan nämnts fattade riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU
1974: 36) beslut om de regler för bl. a. bostadsfinansiering som i huvudsak

gäller f. n. Dåvarande bostadsministern anförde (prop. 1974: 150
s. 406—407) — efter att ha diskuterat och föreslagit skillnader i den
garanterade räntan beroende på upplåtelseform — att de av honom
förordade kapitalkostnadsnivåerna (6 % för småhus som bebos av låntagaren

och 3,9 % för övriga låntagare för det år huset färdigställs)
tillgodosåg syftet att uppnå en väsentligt ökad utjämning mellan olika
besittningsformer. Vad i propositionen föreslagits omfattades av en stor
riksdagsmajoritet. Förutom syftet att utjämna kapitalkostnaderna mellan

olika upplåtelseformer innebar 1974 års beslut också att kapitalkostnaderna

mellan bostäder byggda olika år skulle utjämnas. Även
detta syfte vann stöd av en bred riksdagsmajoritet.

För att stimulera ett ökat byggande särskilt av flerfamiljshus har olika
åtgärder vidtagits under de senaste åren. Sålunda har under perioden
november 1976—februari 1978 åtgärder vidtagits som inneburit att
lånetaket höjts med ca 22 % för flerfamiljshus. För småhus har den höjts
med ca 17 %. Skillnaden anges i budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) bero
på en oförmånligare kostnadsutveckling för flerfamiljshus än för småhus.

Vidare justerade riksdagen genom beslut i december 1977 den schablonmässiga

intäktsberäkningen för en- och tvåfamiljshus (småhus).
Justeringen innebär att den lägsta procentsatsen fr. o. m. 1979 års taxering

skall vara 3 i stället för som tidigare 2. Motivet för en höjning var
bl. a. att motverka en förändring i balansen mellan de ekonomiska villkoren

för boende i olika ägandeformer.

Utskottet vill för egen del anföra följande. Frågan om kostnadsneutralitet

i boendet är väsentlig. Som ovan framgått var en av utgångspunkterna

i 1974 års bostadspolitiska reform att i möjligaste mån försöka

uppnå detta syfte. Olika faktorer medför emellertid att systemet
utsätts för spänningar och att justeringar kan behöva göras bl. a. mot
bakgrund av kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet, något som i sin
tur medför en ökning av kapitalkostnaderna. Dessa kostnader blir större
för hyres- och bostadsrättshus än för hus med äganderätt beroende på
att de som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor

även för överkostnadslån. Ovan har utskottet godtagit vad i
propositionen förordats om nya lägsta garanterade räntesatser för olika
upplåtelseformer — förslag som innebär en relativt större sänkning i

s. 35

CU 1977/78: 27

35

hyres- och bostadsrättsfallet. Även olikheten beträffande höjningen av
lånetaket mellan olika upplåtelseformer under de senaste 16 månaderna

får anses bidra till kostnadsneutralitet liksom justeringen av
intäktsschablonen för småhus. De av en bred riksdagsmajoritet år 1974
accepterade riktlinjerna för att uppnå kostnadsneutralitet bör enligt utskottet

fortfarande vara en av utgångspunkterna i det statliga bostadsfinansieringssystemet.

Enligt utskottets mening är det emellertid inte
möjligt att uppnå fullständig kostnadsneutralitet, något som förordas
i motionen. En målsättning i sammanhanget bör därför vara den som
anfördes av dåvarande bostadsministern år 1974, nämligen en väsentligt

ökad utjämning mellan olika upplåtelseformer. Utskottet finner alltså

inte erforderligt att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen

849 (s) om fullständig kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer.

De förändringar av gällande regler som regeringen — med bibehållande

av 1974 års reform — beslutat eller föreslagit riksdagen
finner utskottet vara viktiga inslag i systemet för att rimlig kostnadsneutralitet

även fortsättningsvis kommer att upprätthållas.

Vad i propositionen föreslagits om räntebidrag vid uthyrning av småhus

i vissa fall har inte givit utskottet anledning till erinran.

Anslagsfrågan behandlas nedan (s. 46).

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 178—181) föreslås riksdagen godkänna

ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse. I propositionen behandlas frågan om regler för
uppsägning i samband med övertagande av tilläggslån. De föreslagna
reglerna innebär att behov av tilläggslån skall omprövas i samband
med försäljning av fastighet efter ombyggnad. Därvid bör prövas om
lånet helt eller delvis kan sägas upp, om försäljningspriset ger anledning

anta att fastigheten kan bära en högre kapitalkostnad. I propositionen

redogörs även för de närmare omständigheter som bör föreligga
för att en uppsägning skall bli aktuell. Regler föreslås träda i kraft under

innevarande budgetår.

I propositionen föreslås också att de antikvariska myndigheterna
åläggs prioritera ombyggnadsföretag som enligt deras mening bör utföras

med statligt stöd inom en årlig kostnadsram.

Vidare redovisas för riksdagens kännedom frågan om den övre gränsen

för tilläggslån.

Vad i propositionen anförts om de ändrade grunderna för tilläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse tillstyrks av utskottet.

Ram- och anslagsfrågorna behandlas nedan (s. 46—47).

s. 36

CU 1977/78: 27

36

Bostadsbidrag

Det statliga bostadsbidraget (SBB), som infördes 1972-04-01, utgår
till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjs inom
familjen. Även i andra fall kan statligt bostadsbidrag utgå. Bidraget,
som är inkomstprövat, utgår med 900 kr. per barn och år. Storleken
av bidraget är oförändrad sedan det infördes. För att bl. a. öka betalningsförmågan

för hushåll med stor försörjningsbörda föreslås i budgetpropositionen

(bil. 16 s. 23) att SBB höjs från 900 kr. per barn och
år till 1 260 kr. per barn och år fr. o. m. 1979-01-01 — en höjning med
40 %.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 3, föreslås SBB höjt till 1 350 kr. per
barn och år fr. o. m. 1978-07-01.

Utskottet kan inte biträda förslaget i motionen om ytterligare höjning
av SBB. I sammanhanget bör erinras om att de allmänna barnbidragen
höjts fr. o. m. 1978-04-01 — en höjning som delvis kompenserar barnfamiljerna

för kostnadsökningar. Förslaget i budgetpropositionen tillstyrks.

Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Det statskommunala bostadsbidraget (SKBB) utgår med 80 % av bostadskostnaden

mellan vissa gränser. Den nedre gränsen är för alla
hushållstyper 350 kr. per månad. Den övre gränsen är anpassad till
hushållens storlek.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att de övre hyresgränserna höjs och
att den nedre gränsen förskjuts uppåt från 350 kr. till 400 kr. En höjning

av de båda gränserna innebär en omfördelning av bidragen från
hushåll utan barn till barnfamiljer. Denna omfördelning ligger i linje
med föredragandens uppfattning om inriktningen av SKBB. Endast
några få procent av bidragstagarna hade en bostadskostnad lägre än
400 kr. per månad. Delen av SKBB mellan 350 och 400 kr. per månad
är i allmänhet ett konsumtionsstöd och har ingen bostadsstimulerande
effekt. I budgetpropositionen föreslås därför att den nedre gränsen höjs
till 400 kr. fr. o. m. 1979-01-01.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 5, föreslås den nedre gränsen bibehållas.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i budgetpropositionen
om höjda nedre hyresgränser och de skäl för höjningen som anförts,
varför motionsförslaget avstyrks.

Med hänsyn till bostadsbidragens bostadsstimulerande syfte förordas
i budgetpropositionen höjda övre hyresgränser fr. o. m. 1979-01-01. I
motionen 351 (s), yrkandet 1, samt i motionen 491 (vpk), yrkandet 4,
föreslås höjningar av den övre hyresgränsen utöver vad som föreslagits
i budgetpropositionen. I den sistnämnda motionen föreslås höjningen
gälla fr. o. m. 1978-07-01. Av nedanstående sammanställning framgår
förslagen i propositionen samt i de olika motionerna.

s. 37

CU 1977/78: 27

37

Fr. o. m. övre hyresgränser kr./månad
1978-04-01 Förslag i

propositionen

motion

(s)

motion

(vpk)

Ensamstående utan barn

600

650

800

Makar utan barn

700

750

900

Familj med 1—2 barn

900

975

1 075

1 100

Familj med 3—4 barn

1 075

1 150

1 250

1 300

Familj med 5 eller

flera barn

1 250

1 350

1 450

1 500

Som framgår av sammanställningen omfattar förslaget i motionen (s)
höjningar utöver vad som föreslagits i propositionen för familjer med
barn medan förslaget i motionen (vpk) även omfattar höjningar av de
övre hyresgränsema för ensamstående och makar utan barn. Förslaget
i propositionen innebär att hyresgränsema för år 1979 kommer att
ligga i genomsnitt drygt 14 % över 1977 års nivå. För barnfamiljernas
del blir nivån ca 19 % högre och för hushåll utan barn ca 8 % högre.

De förslag till höjningar av de övre hyresgränsema för barnfamiljer
m. fl. som föreslås i budgetpropositionen delas av utskottet. Utskottet
är inte berett att föreslå höjningar utöver dem som angivits i propositionen.

I en allmänt ansträngd samhällsekonomisk situation anser utskottet

det olämpligt att medverka till ytterligare utgiftsökningar för
stat och kommun. Motionerna 351 (s), yrkandet 1, och 491 (vpk), yrkandet

4 såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka förslaget i motionen 491
(vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, om övre hyresgränser för hushåll
utan barn. De i budgetpropositionen gjorda satsningarna på ett förbättrat

bostadsstöd till barnfamiljerna får vid en prioritering accepteras.

Beträffande inkomstprövningen av bostadsbidragen gäller följande.
Bidragen reduceras med 15 % av årsinkomsten över 35 000 kr. för
barnfamiljer. Motsvarande årsinkomst för hushåll utan barn är 29 000
kr. Denna reduktionsgräns gäller upp till en årsinkomst av 54 000 kr.
För de hushåll som har årsinkomster dämtöver reduceras bostadsbidragen

med 24 % av denna inkomst.

Bostadsstyrelsen anser att den väsentligaste anledningen till att antalet

bidragsberättigade barnfamiljer minskat beror på att inkomstgränserna

i bidragssystemet inte följt inkomstutvecklingen. Styrelsen föreslår
därför att gränsen för oreducerat bidrag för barnfamiljer höjs dels med
6 000 kr., dels med ett belopp motiverat av inkomstökningen mellan
åren 1976 och 1977. Föredraganden föreslår (s. 25) att inkomstgränsen
för oreducerat bostadsbidrag för barnfamiljer räknas upp. Gränsen bör
räknas upp med 3 000 kr. till 38 000 kr. — en höjning som anges motsvara
den genomsnittliga löneökningen mellan åren 1976 och 1977. För hushåll
utan barn bör enligt bostadsstyrelsen en uppräkning ske med 4 000 kr.

s. 38

CU 1977/78: 27

38

utöver kompensation för inkomstökningen år 1977.

I motionen 351 (s), yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och i motionen
491 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen besluta att höja inkomstgränserna

med 6 000 kr. för barnfamiljer samt med 4 000 kr. för hushåll
utan barn. Kostnadsökningen för förslaget har i motionen 351 (s) angivits

till 180 milj. kr. för helår, varav 135 milj. kr. faller på staten.

Det ligger i linje med de i budgetpropositionen (s. 25) angivna riktlinjerna

beträffande bidragsgivningens syfte att inkomstgränsen höjs
endast för barnfamiljer. De höjningar av inkomstgränserna som föreslås

i motionerna skulle enligt utskottets mening medföra ökade åtaganden

för stat och kommun av den storleksordningen att de inte bör
genomföras i rådande ansträngda budgetläge. Motionerna 351 (s), yrkandet

2 såvitt nu är i fråga, samt 491 (vpk), yrkandet 6, avstyrks sålunda.

I motionerna 351 (s), yrkandet 2 delvis, och 491 (vpk), yrkandet 7,
föreslås att reduktionsgränsen 24 % skall gälla för barnfamiljer vid en
årsinkomst av 60 000 kr. — en höjning med 6 000 kr. i förhållande till
nuvarande regler.

Förslagen i motionerna om ändring av reduktionsgränsen bör relateras

till förslagen i samma motioner om ändring av inkomstgränserna.
Utskottet har ovan avstyrkt bifall till dessa senare förslag, varför enligt
utskottets mening även förslagen i motionerna 351 (s) och 491 (vpk) om
reduktionsgränsen avstyrks.

I motionen 351 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om samordning av bostadsstödet. Motionärerna

erinrar om att kommunalekonomiska utredningen i sitt slutbetänkande

(SOU 1977: 78 s. 340) föreslagit en samordning av SKBB och
de kommunala bostadstilläggen till folkpension (KBT) genom att förorda

att statsbidragen i fortsättningen skall täcka 40 % av kommunernas

kostnader för bostadsbidragen. Den av utredningen föreslagna samordningen

finner motionärerna angelägen.

Som ovan framgått (s. 28) har utredningsbetänkandet remissbehandlats.

Remisstiden utgick 1978-04-15. Den kommande bearbetningen av
utredningens betänkande samt av remissvaren bör avvaktas. Utskottet
är mot bakgrund av pågående arbete inte berett att nu föreslå ett riksdagens

uttalande om den närmare samordningen av hur bostadsstödssystemen

skall utformas. Motionen 351 (s), yrkandet 5, avstyrks.

I vissa motioner tas upp frågor om bostadsbidrag sorn tidigare i skilda
sammanhang behandlats av utskottet — flera av förslagen för mindre
än ett halvt år sedan.

Sålunda föreslås i motionen 491 (vpk), yrkandet 1, riksdagen uttala
sig för att bostadsstödet till barnfamiljer och till hushåll utan barn
läggs om till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställa

om att förslag i frågan skyndsamt utarbetas.

s. 39

CU 1977/78: 27

39

Frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun har som
ovan framgått behandlats i kommunalekonomiska utredningens slutbetänkande

Kommunerna (SOU 1977: 78). Utskottet, som anser att resultatet

av beredningen av betänkandet och remissyttrandena bör avvaktas,
avstyrker motionen 491 (vpk), yrkandet 1.

Frågan om kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna tas
upp i två motioner. I motionen 496 (vpk) hemställs om skyndsamt förslag

om utformningen av detta stöd, varvid bl. a. frågan om ett statligt
grundbidrag bör prövas. I motionen 499 (apk) föreslås riksdagen uttala
att bostadsstödet till pensionärerna överflyttas från kommunerna och
blir en statlig angelägenhet. Därvid bör de bidragsnormer som tillämpas
i Stockholms kommun gälla.

Även beträffande dessa frågor bör resultatet av remissbehandlingen av
kommunalekonomiska utredningens förslag avvaktas.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 2, föreslås att åldersgränsen för SKBB
för hushåll utan barn sänks till 17 år.

Även detta yrkande har nyligen behandlats av utskottet och riksdagen.

Det avslogs därvid. Utskottet finner inte skäl föreligga att föreslå

riksdagen ett ändrat ställningstagande i frågan.

I motionen 351 (s), yrkandet 4, föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om ett förenklat ansökningsförfarande — en förenkling

som enligt motionärerna bl. a. bör syfta till att årliga ansökningar

om fortsatt bostadsbidrag skall kunna undvaras. Förslag bör
läggas fram så att de nya reglerna kan tillämpas fr. o. m. 1979.

I budgetpropositionen (s. 20) lämnas vissa uppgifter i frågan. Sålunda
anförs att en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen bl. a. överväger förenklingar

i ansökningsförfarandet som innebär ett system med automatisk

omprövning. Frågan är emellertid beroende på bl. a. den omläggning

av skatteadministration och taxering som kommer att göras
taxeringsåret 1979. Bostadsstyrelsens arbetsgrupp har vidare undersökt
huruvida automatiska beslut grundade på befintliga uppgifter i bostadsbidragsregistret

kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid den tidpunkt
då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella och korrekta
uppgifter.

Enligt vad utskottet sedermera erfarit pågår en utvärdering av vissa
undersökningar beträffande automatisk omprövning. Det är enligt utskottets

mening inte lämpligt att nu föreslå riksdagen ett tillkännagivande

om att ett förenklat ansökningsförfarande skall tillämpas redan
fr. o. m. 1979. Det pågående arbetet bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning i frågan. Frågan om ett förenklat ansökningsförfarande har
även samband med frågan om den personliga integriteten. Försäkringskassornas

ADB-register om den sjukpenninggrundande inkomsten
avses nämligen i kontrollsyfte ingå som en del i systemet med automatisk

omprövning. Datainspektionen har avstyrkt bifall till bostadsstyrel
-

s. 40

CU 1977/78: 27

40

sens förslag om att få använda försäkringskassornas uppgifter med motiveringen

att det inte kan accepteras att den allmänna försäkringens
ADB-register används för andra ändamål än för administration av försäkringen.

Vidare vill utskottet erinra om att den nya blankett för ansökan om
bostadsbidrag som numera används innebär att ansökningsförfarandet
inom ramen för nuvarande system med årlig ansökan avsevärt förenklats.

Av budgetpropositionen (s. 9) framgår att andelen ansökningar som
kommunerna behövt returnera till sökandena för komplettering minskat
från 35 % till 9 %.

I motionen 282 (c) föreslås riksdagen besluta att vid förmögenhetsprövningen

av bostadsbidrag 10 % av förmögenheter över 100 000 kr.
skall jämställas med inkomst. F. n. gäller att 20 % av förmögenheter
över 75 000 kr. jämställs med inkomst. Motionärerna anför att många
lantbrukare och egenföretagare inte erhåller bostadsbidrag eftersom
ingen skillnad görs mellan förmögenhet bunden i rörelse och annan
förmögenhet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motsvarande motionsförslag

och avstyrkt det. Utöver tidigare motiveringar för sitt ställningstagande

vill utskottet erinra om att frågan om ändrade regler för beskattning

av kapital som lagts ned i rörelse, jordbruk och skogsbruk i
december 1977 behandlats av riksdagen (prop. 1977/78: 40, SkU 1977/78:
19) — regler som medför vissa lättnader i kapitalbeskattningen. Frågan
om kapitalbeskattningen behandlas även i företagsskatteberedningens slutbetänkande

(SOU 1977: 86). Utskottet finner inte anledning frångå
sitt tidigare ställningstagande i frågan. Motionen avstyrks alltså.

I motionen 1375 (s) föreslås riksdagen anhålla hos regeringen om
förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag så
att det statliga vårdbidraget inte skall räknas in i inkomstunderlaget
vid beräkning av bidragets storlek. Vårdbidragen, som infördes år 1974,
är beskattningsbar och pensionsgrundande inkomst. Bidraget utgår till
förälder för vård av barn som inte fyllt sexton år om barnet p. g. a.
handikapp för avsevärd tid behöver särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget

utgår som helt eller halvt vårdbidrag — f. n. 18 666 resp.
9 333 kr. per år. Den principiella utformning som bidraget numera har
torde ligga i linje med handikapporganisationernas uppfattning.

Utskottet får anföra följande. Vårdbidraget är i första hand avsett
som ett grundläggande försörjningsstöd och därmed som en kompensation
för att föräldrarna i regel avstår från förvärvsinkomst för att vårda det
handikappade barnet. Vårdbidraget är att anse som inkomst för vård
av handikappat barn och som sådant bör det jämställas med övriga
inkomster vid beräkning av bidragsgrundande inkomster vid beräkning

av bostadsbidrag. Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till förslaget

i motionen 1375 (s) om att vårdbidrag skulle särbehandlas järn
-

s. 41

CU 1977/78: 27

41

fört med andra inkomster i bostadsbidragssammanhang. Ytterst är förslaget

i motionen en skattefråga. Som sådan faller den inte inom utskottets

beredningsområde.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om beslutanderätten i fall där
spärregeln i 7 § förordningen om SBB gäller har inte givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Frågan om anslag till bostadsbidrag behandlas nedan (s. 46).

Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Bidrag utgår enligt kungörelsen (1973: 327) om bostadsanpassningsbidrag

för åtgärd inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs
för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt
sätt. Bidrag utgår dock endast om lägenheten fyller skäliga krav på god
bostadsstandard. Bidrag får utgå även för åtgärd som tillgodoser den
handikappades behov av sjukvård, om åtgärden är av mindre omfattning

och det finns särskilda skäl att genomföra den med stöd av statsbidrag.

Medför åtgärd att lägenhetens standard höjs, utgår bidrag endast

om åtgärden är av väsentlig betydelse för den handikappade, är av
mindre omfattning och inte utgör ett led i en större upprustning. Bidrag

utgår med belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärden,
dock högst med 15 000 kr. Föreligger särskilda skäl kan bidrag utgå
med högre belopp.

I motionen 1373 (s) föreslås riksdagen uttala att den övre gränsen för
bostadsanpassningsbidraget slopas. Motsvarande motionsförslag behandlades

av utskottet år 1977 (CU 1976/77: 18 s. 47—48). Utskottet anförde

då att beloppsgränsen fick anses vara att uppfatta som ett krav på
särskild prövning av behovets tyngd vid mera kostnadskrävande åtgärder.

En sådan prövning var betingad inte endast av ekonomiska skäl
utan också av att dessa ansökningar kunde kräva särskilda insatser bl. a.
från förmedlingsorganets sida när det gällde att skapa den bästa möjliga

lösningen i det enskilda fallet. Utskottet avstyrkte motionen som
avslogs av riksdagen.

Utöver vad utskottet anförde år 1977 bör tilläggas att bidragsgivningen

såvitt avser överskridande av den övre gränsen tillämpas generöst.

I bostadsstyrelsens anvisning till kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag

anges att gränsen får överskridas om det visar sig nödvändigt

med hänsyn bl. a. till den handikappades behov. Vad utskottet tidigare

anfört och mot bakgrund av bestämmelsernas faktiska tillämpning
ger inte utskottet anledning frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan.

I motionen 1370 (fp) begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om
en översyn av gällande regler samt om administrationen av bostadsanpassningsbidragen.

Motionären anser att beslut om bidrag bör flyttas

s. 42

CU 1977/78: 27

42

från länsbostadsnämnderna till de kommunala förmedlingsorganen samt
att reglerna om bidrag är komplicerade.

Bostadsstyrelsen gör f. n. en genomgång av låne- och bidragsformerna

såvitt gäller bestämmelser, föreskrifter, blanketter och rutiner i syfte
att få underlag för förslag till förenklingar. Enligt utskottets mening
blir det då naturligt att pröva även den i motionen 1370 (fp) upptagna
frågan. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.

I motionen 862 (fp), yrkandet 1, begärs en inventering av behovet av
handikappbostäder. Motionären föreslår en riksomfattande inventering.

Enligt utskottets mening bör denna fråga handhas av kommunerna
som enligt lagen (1947: 523, ändrad senast 1977: 215) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. bl. a. har att fortlöpande

upprätta bostadsbyggnadsprogram i syfte att främja att bostadsbyggandet

inom kommunen förbereds och genomförs ändamålsenligt.

Vidare har kommunerna enligt kungörelsen (1962: 655, ändrad
senast 1973: 533) angående kommunala bostadsbyggnadsprogram att i
sådana program ange omfattningen och inriktningen av nyproduktion
och modernisering av bostäder m. m. Utskottet avstyrker alltså bifall
till motionen 862 (fp), yrkandet 1.

I motionen 862 (fp), yrkandet 2, begärs förslag till åtgärder syftande
till att en viss andel av all nybyggnation skall bestå av handikappbostäder.

Frågan om hur stor andel av de nybyggda bostäderna som skall
vara handikappanpassade varierar mellan olika kommuner. Det skulle
enligt utskottets mening troligen inte vara särskilt tillfredsställande att
genom centralt utfärdade föreskrifter binda det kommunala handlandet.

I motionen 853 (s) begärs en utredning angående möjligheterna för
äldre och handikappade att längre bo kvar i sina bostäder om larm
installeras. De ekonomiska och personella konsekvenserna av förslaget
bör samtidigt övervägas.

Frågan om de äldres boende och om serviceboendet övervägs som
framgått ovan (s. 27—29) i skilda sammanhang. Den i motionen upptagna

frågan om möjligheten för dessa grupper att — med utnyttjande
av vissa hjälpmedel — bo kvar i sina bostäder kommer därvid enligt
vad utskottet förutsätter att bli föremål för överväganden. Motionen
avstyrks.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

I motionen 312 (fp) begärs en översyn av reglerna för inkomstprövning

av förbättringslån till bostäder. Motionären anför att gällande föreskrifter

för förbättringslån medför orimliga tröskeleffekter. I budgetpropositionen

(s. 43) anförs att förbättringslångivningen ses över inom
regeringskansliet efter en begäran av riksdagen. Utskottet förutsätter
att den i motionen upptagna frågan kommer att behandlas i den på
-

s. 43

CU 1977/78: 27

43

gående översynen. Någon riksdagens begäran är därför inte nu erforderlig.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om inkomstgränserna för förbättringslån

samt om grunderna för denna långivning till samer och
övriga fjällbor har inte givit utskottet anledning till erinran.

Frågorna om ramar och anslag behandlas nedan (s. 46).

Medinfiytande i boendet

Yrkandet i motionen 858 (vpk) innebär att riksdagen begär en utredning

om ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus i syfte
att skapa ett ökat hyresgästinflytande.

Den i motionen upptagna frågan om att stärka inflytandet för hyresgästerna

torde från delvis andra utgångspunkter komma att behandlas
i samband med regeringens proposition 1977/78: 175 med förslag till
hyresförhandlingslag. Detta förslag kommer senare under våren att behandlas

av utskottet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att organisationerna på hyresmarknaden

själva finner lämpliga former för hur ett hyresgästinflytande

skall utformas och utövas. Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka
förslaget i motionen.

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag utgår f. n. för olika miljöförbättrande åtgärder i första hand
i flerfamiljshusområden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och
prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår
med högst 50 % av kostnaden, dock i regel med högst 1 000 kr. per
lägenhet. Till den del av den bidragsgrundande kostnaden som ej täcks
av bidrag kan bostadslån utgå.

I budgetpropositionen föreslås att bidrag när synnerliga skäl föreligger

bör kunna utgå med mer än 50 %, dock med högst 75 % av godkänd
kostnad. Som synnerliga skäl anges t. ex. att området löper stor risk att
på kort tid förslummas och/eller att hushållsstrukturen avviker markant
från vad som i allmänhet gäller. Av betydelse för prövningen om högre
bidrag skall utgå bör vara om kommunen kompletterar de fysiska miljöinsatserna

med sociala insatser. Vidare föreslås i propositionen att
bidraget höjs till 3 000 kr. per lägenhet när bidragsandelen är högre än
50 %. Förskott föreslås utgå på både lån och bidrag till miljöförbättrande

åtgärder i de fall dessa är av sådan omfattning att bidragsbeloppet

per lägenhet uppgår till 1 000 kr. eller mera.

I motionen 492 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen uttala att bidragsvillkoren

ändras så att i vissa fall 100 % av kostnaderna täcks för
den fysiska miljöupprustningen.

s. 44

CU 1977/78: 27

44

Vad i propositionen förordats om bl. a. höjd bidragsandel delas av
utskottet. Någon höjning därutöver bör således inte komma i fråga.
Motionsförslaget avstyrks.

Utskottet har heller ingen erinran mot förslaget om ändring av bidragsbeloppens

storlek samt mot förslaget om förskott på bidrag. Förskott

på lån till miljöförbättrande åtgärder har utskottet tillstyrkt ovan
(s. 31).

I yrkandet 3 i motionen 492 (vpk) föreslås riksdagen uttala att bestämmelser

för statlig långivning för bostadsbyggandet bör kompletteras

med krav på den fysiska miljöns utformning.

Enligt utskottets mening bör den fysiska miljöns utformning huvudsakligen

inte styras genom bostadslångivningen utan bör liksom hittills
utformas efter de föreskrifter och anvisningar som finns inom byggnadslagstiftningens

ram. I sammanhanget bör nämnas att statens planverk

avser att under det närmaste året presentera förslag till ny byggnorm,

SBN 78. Frågan om miljöns utformning kommer därvid att beaktas.

Motionsförslaget avstyrks mot bakgrund av pågående arbete.

Frågan om åtgärder för att stimulera till bättre bostadslösningar för
socialt handikappade tas upp i motionen 880 (vpk). Enligt motionärerna

bör kommunerna erhålla ett statligt stöd för verksamheten.

Förslaget i budgetpropositionen om möjligheten att erhålla högre
boendemiljöbidrag om synnerliga skäl föreligger täcker i väsentliga delar

kravet i motionen 880 (vpk).

I motionen 1369 (apk) föreslås statliga medel för att täcka in de
kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader
— kostnader som enligt motionärerna uppstår p. g. a. dessa företags
sociala ansvar.

Den i motionen upptagna frågan får behandlas i sitt sammanhang
vid bedömningen bl. a. av bidrag till miljöförbättrande åtgärder.

Slutligen vill utskottet erinra om att frågor om boendemiljöns utformning

behandlas av bostadssociala delegationen. Delegationen har
fått i uppdrag att genomföra viss försöksverksamhet i syfte att skapa
gynnsamma sociala och miljömässiga förhållanden i första hand i bostadsområden

med uthyrningssvårigheter. Delegationen beräknas avsluta

sitt arbete under hösten år 1978. Frågan om bl. a. det fortsatta
bostadssociala arbetet kommer utskottet att behandla i anslutning till
propositionen om ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m. m.

Byggnadsforskningen m. m.

I budgetpropositionen (s. 70—73) lämnas vissa uppgifter om inriktningen

av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR)
under budgetåren 1978/79—1980/81. Bl. a. anförs att BFR i fråga om
forskning rörande brukande och förvaltning av byggd miljö ansett att

s. 45

CU 1977/78: 27

45

denna forskning bl. a. bör inriktas på problem i samband med förvaltning

av fastigheter. Föredragande statsrådet, som i huvudsak ställer sig
bakom BFR:s inriktning av verksamheten i stort, betonar särskilt den
vikt som insatserna beträffande förvaltning inklusive drift och underhåll

fått under senare år.

I motionen 1381 (fp) begärs en översyn av problemen i samband
med fastighetsförvaltning. Motionärerna erinrar om att driftkostnadernas

andel av de totala årliga förvaltningskostnaderna för en fastighet
stigit kraftigt. Vidare efterlyses i motionen utbildning i fastighetsförvaltning.

Vad först angår frågan om utbildning vill utskottet erinra om att i
budgetpropositionen (bil. 12 s. 298) föreslagits en försöksverksamhet
med tvåårig drift- och underhållslinje fr. o. m. läsåret 1978/79. Vad
sedan rör frågan om forskningen beträffande fastighetsförvaltningen
förutsätter utskottet att denna fråga kommer att tas upp av BFR, något
som också angivits i BFR:s verksamhetsplan och understrukits av föredraganden

i budgetpropositionen. Motionen 1381 (fp) får i allt väsentligt

anses tillgodosedd.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 1, hemställs att riksdagen begär att ett
program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden
till mer kollektiva boendeformer utarbetas.

Vad gäller bostadsbyggande med inslag av kollektiva komplement
har detta spörsmål behandlats i skilda sammanhang och från olika utgångspunkter.

Frågan har behandlats av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna

(SOU 1975: 51 s. 192—193). Den har också ur ett
mera begränsat perspektiv behandlats bl. a. i pensionärsundersökningen
(SOU 1977: 98 s. 502—504). Vidare kan upplysas att kommunstyrelsen
i Stockholm uppdragit åt en särskild arbetsgrupp att utarbeta ett program

för kollektivhus i anslutning till bostadshotell. Frågan om kollektiva

boendeformer behandlas således i olika sammanhang. Enligt utskottets

mening är det inte lämpligt att utifrån en allmänt hållen begäran

som i motion 856 (vpk), yrkandet 1, föreslå riksdagen att utarbeta
ett program om vidareutveckling av kollektiva boendeformer. Frågan
om ytterligare byggnadsforskning får bedömas i vanlig ordning.

Den ovannämnda motionen 856 (vpk), yrkandet 3, innefattar en begäran

om ett riksdagens uttalande om att statliga lån bör utgå till utrustning

och inventarier i kollektivhus. Ett liknande förslag har framförts
av bostadsstyrelsen och redovisas i budgetpropositionen (s. 171).

Föredraganden anser att ett ställningstagande till bostadsstyrelsens förslag

bör anstå i avvaktan bl. a. på den tidigare nämnda (s. 43) översynen
av förbättringslångivningen.

Utskottet delar föredragandens åsikt. Motionsyrkandet avstyrks.

s. 46

CU 1977/78: 27

46

Eftergift av hyresförlustlån

Utskottet godkänner de av föredraganden förordade ändringarna i
grunderna för långivningen.

Ramar och anslag m. m.

Bostadsbidrag m. m. (B 3)

Regeringen föreslår i propositionen (s. 27) att anslaget anvisas med
1 785 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 351 (s), yrkandet 3, föreslås ett i förhållande till regeringens

förslag med 163 milj. kr. förhöjt anslag.

Motionsförslaget avstyrks med hänvisning till utskottets ställning i
sakfrågorna (s. 36—38). Regeringens förslag tillstyrks.

Räntebidrag m. m. (B 4), Eftergift av hyresförlustlån (B 5), Viss bostadsförbättringsverksamhet

(B 6)

Förslagen beträffande anslag tillstyrks. Utskottet har heller ingen erinran

mot vad som förordats i budgetpropositionen om ramen för förbättringslångivningen

under åren 1978 och 1979 samt vad som förordats
om eventuell ramändring av sysselsättningsskäl.

Bidrag till förbättring av boendemiljön (B 7)

Regeringen föreslår (s. 51) att anslaget tas upp med 35 milj. kr. för
nästa budgetår, vilket innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till
innevarande budgetår.

I yrkandet 1 i motionen 492 (vpk) föreslås ett anslag av 60 milj. kr.
för nästa budgetår. Motionsyrkandet får anses framfört som en följd av
förslaget i samma motion om förmånligare bidragsvillkor utöver regeringens

förslag.

Utskottet har ovan (s. 44) avstyrkt motionens förslag om bidragsvillkoret.

Enligt utskottets mening finns därför inte anledning att tillstyrka
motionsförslaget om förhöjt anslag.

Byggnadsforskning (B 8)

I motionen 856 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen anvisa 25 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 till byggnadsforskning för att utveckla kollektivhusen

och andra kollektiva boendeformer.

Utskottet är inte berett föreslå att medel anvisas enligt förslaget i motionen.

Utskottet har avslagit yrkandet 1 i samma motion om att ett program

för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till
mer kollektiva boendeformer utarbetas. Regeringsförslaget om anslag
tillstyrks.

s. 47

CU 1977/78: 27

47

Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 12)

I propositionen (s. 170) föreslås riksdagen till Lånefonden för bostadsbyggande

anvisa 3 705 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I motionen 855 (s) föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag med 170 milj. kr. förhöjt anslag. Motionsförslaget innehåller

förslag om ökad anslagsbelastning om 200 milj. kr. med anledning
av förslaget i motionen 897 (s) om tilläggslån samt förslag om anslagsminskning

om 30 milj. kr. med anledning av förslaget i motionen 854 (s)
om sänkta övre lånegränser för i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus.

Utskottet avstyrker motionen 855 (s). Utskottet har ovan avstyrkt
förslagen i motionerna 854 (s) och 897 (s) om lånegränser resp. tilläggslån.

Regeringens förslag tillstyrks.

Vad i propositionen (s. 169) under Lånefonden för bostadsbyggande
föreslagits i hemställan under 5—7 om bostadslån till ombyggnad, om
räntebärande förbättringslån, om ramändring m. m. har inte föranlett
någon utskottets erinran.

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (IV: 13)

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (V: 12)

Vad i regeringens förslag förordats om beslut om förhöjt låneunderlag,

om ramvidgning av sysselsättningsskäl, om ram för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkan samt om anslag för nästa budgetår tillstyrks
av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning av konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 856, yrkandet

4,

2. beträffande bostadsbyggnadsplanen för år 1978 m. m. att riksdagen

med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats samt
med avslag på motionerna 1977/78: 857, yrkandet 7, och 1367,
yrkandet 2 b,

a. uttalar sig för den för år 1978 förordade bostadsbyggnadsplanen,

b. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad
under år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta motsvarande

ett beräknat antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som
omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

s. 48

CU 1977/78: 27

48

c. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning

som den under b föreslagna ramen för år 1978,

3. beträffande projektreserv att riksdagen medger att regeringen
meddelar bestämmelser om sådan reserv för år 1978 i enlighet
med vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande bostads- och samhällsbyggnadsbank m. m. att riksdagen

avslår motionerna 1977/78: 842, yrkandet 3, och 857,
yrkandet 1,

5. beträffande samhällsägt förvaltningsbolag att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 842, yrkandet 2,

6. beträffande lån i äldre småhus att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1680,

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att
riksdagen avslår motionerna 1977/78: 272, yrkandet 1, 897,
yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1367, yrkandet 2 a,

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga,
och yrkandet 2,

9. beträffande undantag från markvillkoret att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1679,

10. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionerna 1977/
78: 857, yrkandet 6, och 897, yrkandet 3,

11. beträffande begränsning av låntagarkretsen att riksdagen avslår

motionen 1977/78: 857, yrkandet 3,

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 854,

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen
med godkännande av vad i regeringsprotokollet anmälts avslår
motionen 1977/78: 1361,

14. beträffande bostadslån till ändrad lägenhetssammansättning i
flerfamiljshus att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet

förordats,

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet

5 såvitt nu är i fråga,

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu
är i fråga,

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1688, yrkandet 6,

18. beträffande bostadslån för servicehus m. m. att riksdagen med
anledning av motionerna 1977/78: 1684 och 1689 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

s. 49

CU 1977/78: 27

49

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen avslår motionen
1977/78: 630, yrkandet 1,

20. beträffande kostnadsgränsen vid nybyggnad av småhus att riksdagen

med godkännande av vad i regeringsprotokollet anförts
avslår motionen 1977/78: 1378,

21. beträffande finplaneringstillägg för småhus att riksdagen godkänner

vad i regeringsprotokollet förordats,

22. beträffande långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter

att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats medger att långivningen får avse även hyresförluster
som uppkommer under år 1979,

23. beträffande bostadslån för förvärv att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

24. beträffande förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder

att riksdagen godkänner den i regeringsprotokollet föreslagna

ändringen,

25. beträffande reglerna för amortering av bostadslån att riksdagen

godkänner i regeringsprotokollet förordade ändringar,

26. beträffande uthyrning av äldre småhus med egnahemslån att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits,

27. beträffande förhandsbesked om bostadslån att riksdagen godkänner

vad i regeringsprotokollet förordats,

28. beträffande räntebidrag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet

förordats om lägsta garanterade räntesatser
och om upptrappning av dem avslår motionerna 1977/78: 857,
yrkandena 2, 4 och 5, samt 1367, yrkandet 2 c,

29. beträffande skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade

räntan att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1385,

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen avslår

motionen 1977/78: 849,

31. beträffande räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

32. beträffande ändringarna i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt

värdefull bostadsbebyggelse att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande höjningen av det statliga bostadsbidraget att riksdagen

med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår

motionen 1977/78: 491, yrkandet 3,

34. beträffande den nedre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag

till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till
vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78:
491, yrkandet 5,

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag

till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till

4 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

s. 50

CU 1977/78: 27

50

vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionerna 1977/
78: 351, yrkandet 1, och 491, yrkandet 4, det sistnämnda såvitt

nu är i fråga,

36. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag

i vad den inte behandlats under 35 ovan att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen

1977/78: 491, yrkandet 4 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att
riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats
avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i
fråga, och 491, yrkandet 6,

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen

avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i
fråga, och 491, yrkandet 7,

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 351, yrkandet 5,

40. beträffande omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer
m. fl. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 1,

41. beträffande kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna

att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 496 och 499,

42. beträffande åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag att riksdagen

avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 2,

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 351, yrkandet

4,

44. beträffande förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 282,

45. beträffande det statliga vårdbidraget vid beräkning av bostadsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1375,

46. beträffande beslutanderätten rörande bostadsbidrag i vissa fall
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

47. beträffande övre gränsen för bostadsanpassningsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1373,

48. beträffande administrationen m. m. av bostadsanpassningsbidraget

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1370,

49. beträffande inventering av behovet av handikappbostäder att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 1,

50. beträffande åtgärder syftande till en viss andel handikappbostäder

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 2,

51. beträffande möjligheterna för äldre m. fl. att längre bo kvar i
sina lägenheter att riksdagen avslår motionen 1977/78: 853,

52. beträffande inkomstprövningsreglerna för förbättringslån att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 312,

53. beträffande ändringar i fråga om inkomstgränserna för för
-

s. 51

CU 1977/78: 27

51

bättringslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet

förordats,

54. beträffande ändringar i grunderna för förbättringslån till samer

och övriga fjällbor att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet

förordats,

55. beträffande ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 858,

56. beträffande höjning av bidragsandelen för bidrag till förbättring

av boendemiljön att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet

förordats avslår motionen 1977/78: 492, yrkandet

2,

57. beträffande ändringar av bidragsbeloppets storlek samt om
förskott på bidrag, allt såvitt avser bidrag till förbättring av
boendemiljön, att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet

förordats,

58. beträffande den fysiska miljöns utformning att riksdagen avslår

motionen 1977/78: 492, yrkandet 3,

59. beträffande bostadslösningar för socialt handikappade att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 880,

60. beträffande sociala följdkostnader att riksdagen avslår motionen

1977/78: 1369,

61. beträffande fastighetsförvaltning att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1381,

62. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motionen

1977/78: 856, yrkandet 1,

63. beträffande inventarier i kollektivhus att riksdagen avslår motionen

1977/78: 856, yrkandet 3,

64. beträffande ändringarna i grunderna för eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

65. beträffande vissa ramar för bostadslångivningen m. m. att
riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån får beviljas med högst
90 000 000 kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år
1979,

b. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande

förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och
1979 får meddelas intill ett belopp av 655 000 000 kr.,

c. medger att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån

och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för
ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte
utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån

till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på
motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

s. 52

CU 1977/78: 27

52

d. medger att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt

värdefull bostadsbebyggelse samt tilläggslån under vart
och ett av åren 1978 och 1979 får meddelas intill ett belopp
av 25 000 000 kr.,

e. medger att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen

för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader

som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och/eller tilläggslån för vart och ett av åren 1978 och 1979
bestäms till 25 000 000 kr.,

f. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angivits

i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under
a för år 1978 samt under b och d upptagna ramarna,

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:
351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett
förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

67. beträffande anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen

1977/78: 492, yrkandet 1, på driftbudgeten under trettonde

huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bidrag till förbättring

av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

68. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 856, yrkandet 2, på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Byggnadsforskning
anvisar ett anslag av 12 000 000 kr.,

69. beträffande anslag i övrigt på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1978/79 att riksdagen anvisar

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000
kr.,

b. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.,

c. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag

av 190 000 000 kr.,

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder

för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen

1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar

ett investeringsanslag av 3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar

ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

71. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Fonden för låne
-

s. 53

CU 1977/78: 27

53

understöd att riksdagen till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Stockholm den 18 april 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig
(s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta

Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s),
Eric Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har
reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1. Målen för bostadspolitiken

Reservanterna anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 18
som börjar »De bostadspolitiska» och slutar »i bostadsbyggandet» bort
införas ytterligare ett avsnitt av följande lydelse:

Utskottet vill vidare understryka att det är nödvändigt att se bostadsmiljön

ur ett vidgat perspektiv. Bostadsmiljön utgörs inte bara av den
fysiska ramen, lägenheten, huset eller den yttre anläggningen. Minst lika
väsentlig som dessa fysiska förutsättningar är den sociala miljön, dvs. de
kontakter som kan utvecklas mellan dem som bor i bostadsområdet. Till
bostadsmiljön måste räknas verksamheter av olika slag, offentlig och privat

service samt spontana och organiserade aktiviteter av olika slag. Det
krävs att en social helhetssyn mer än hittills sätter sin prägel på kommunernas

bostadsförsörjningsplanering såväl vid nybyggnad som vid förvaltning

och förbättring av redan färdiga områden. I en sådan helhetssyn ingår
som ett naturligt led att motverka segregation. Bostadsmiljön får inte utgöra

ett hinder för människor med fysiska, sociala eller psykiska handikapp.

Brister i bostadsmiljön går främst ut över redan svaga grupper. Ett
målmedvetet arbete med att skapa en god social miljö och motverka segregation

i boendet innebär insatser för att bekämpa orättvisor mellan olika

s. 54

CU 1977/78: 27

54

samhällsgrupper, att skapa trygghet och gemenskap mellan generationerna,

att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att höja levnadsvillkoren

för dem som i särskilt hög grad är beroende av solidaritet.

I motionen 1688 (s) behandlas bl. a. frågor om olika åtgärder som bör
vidtas för att uppnå en bättre bostadsmiljö. Dessa förslag kommer utskottet

att behandla i sitt betänkande CU 1977/78: 28 med anledning av propositionen

om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen

m. m.

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande som på s. 18
börjar ”Motsvarande motionsförslag” och på s. 19 slutar ”avstyrks sålunda”

bort lyda:

I motionen 1688 (s) har bl. a. begärts förslag till lag om bostadsförsörjning

— en lagstiftning som bl. a. skulle omfatta planer för komplettering
och förändring av befintliga bebyggelsemiljöer samt även innefatta en
bostadssocial inventering av olika bostadsområden. Denna motion kommer

som ovan nämnts att behandlas i utskottets betänkande CU 1977/
78: 28 med anledning av propositionen om riktlinjer för ansvarsfördelning

inom bostadsförsörjningen m. m. Den i den nu behandlade motionen

upptagna frågan är av mer begränsad natur och den bör ses i sitt
större sammanhang och ingå som en del av de i motionen 1688 föreslagna
inventeringarna m. m. Motionen avstyrks därför. Frågan om ökat byggande

av lägenheter i flerfamiljshus behandlar utskottet nedan i samband
med motionsförslag om tilläggslån.

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet behandlade”

och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Ovan (s. 13—15) har presenterats bl. a. statistik om prisutvecklingen
på vissa byggnadsmaterial. Statistiken visar på fortsatta kraftiga prishöjningar

beträffande byggnadsmaterial under slutet av år 1977 och början
av år 1978. Enligt utskottets mening bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att prisstoppet på byggnadsmaterial bör utvidgas så
att den ogynnsamma kostnadsutvecklingen kan hejdas. Yrkandet 1 i motionen

897 (s) i motsvarande del tillstyrks alltså. Därmed har i väsentliga
delar förslagen i motionerna 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet

2 a, tillgodosetts.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att

s. 55

CU 1977/78: 27

55

riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 897, yrkandet 1
såvitt nu är i fråga, samt med anledning av motionerna 1977/
78: 272, yrkandet 1, och 1367, yrkandet 2 a, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”De frågor”
och slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

De frågor som behandlas av SPK är betydelsefulla. De är emellertid
endast ett första steg på vägen mot en skärpt kontroll av entreprenadpriserna

på bostadsmarknaden. Enligt utskottets mening är det av stor vikt
att förslag från SPK snarast kommer fram samt att regeringen med ledning

av de gjorda undersökningarna snabbt vidtar åtgärder så att den
ogynnsamma utvecklingen beträffande byggkostnadsutvecklingen bryts.
Frågan är emellertid av större vidd och berör inte endast de av SPK upptagna

frågorna. Som anförts i motionen 897 (s) noterade civilutskottet
enhälligt år 1977 att uppgången i byggkostnaderna inte helt kunde förklaras

med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt utskottets mening har
regeringen under det gångna året inte nog seriöst behandlat frågan om
byggkostnadsutvecklingen och den stora och oförklarliga regionala prisspridning

som förekommer. Vidare måste regeringen snabbt uppmärksamma

de ändrade konkurrensförhållanden inom olika led av bostadsbyggandet

som inträffat under de senaste åren genom den koncentration
till större företagsenheter som skett. Den bättre kontrollen av prisbildningen

på byggnadssektorn och därmed sammanhängande konkurrensfrågor

innebär att bättre möjligheter kommer att finnas för att på sikt
kunna övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning,
något som bör eftersträvas. Frågan behandlas såväl i propositionen
1977/78: 93 som i motionen 1977/78: 1835 (s). F. n. saknas möjligheter
att övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning.
Genomförandet av systemet förutsätter reell konkurrens, något som
enligt utskottets mening alltså saknas f. n.

Vad utskottet ovan anfört bl. a. om entreprenadpriskontroll samt om
prisutvecklingen inom bostadssektorn bör ges regeringen till känna. Förslag

i frågorna bör snarast redovisas för riksdagen.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen

med bifall till motionen 897, yrkandet 1 såvitt nu är i
fråga, och yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

s. 56

CU 1977/78: 27

56

5. Tilläggslån

Reservanterna anser att

dels — under förutsättning av bifall till reservationen 3 — det stycke
i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet har” och slutar
”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Som ovan (s. 19—20) framgått har påbörjandet av bostadsbyggandet
under de senaste åren legat på en alltför låg nivå trots att vissa åtgärder
vidtagits för att öka igångsättningen. Dessa åtgärder bör dock kompletteras

genom att vissa övergångsvisa insatser görs. Förslaget i motionen 897
(s) om tilläggslån för flerfamiljshus har denna utgångspunkt.

Inte minst den senaste tidens utveckling visar att ett ökat bostadsbyggande

är nödvändigt. Under de senaste åren har utvecklingen på bostadsmarknaden

ingett stark oro. Av den ovan lämnade statistiken framgår hur
antalet påbörjade lägenheter minskat kraftigt. Särskilt ogynnsam har
utvecklingen varit beträffande påbörjandet av flerfamiljshus. Sålunda påbörjades

under år 1977 endast ca 12 800 lägenheter i flerfamiljshus. Detta
är det lägsta antalet under 1970-talet både absolut och relativt. Nämnas
bör att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus var mer än fem gånger
så stort år 1970 som år 1977. Det torde inte råda delade meningar om
vikten av att bostadsbyggandet måste öka. Enligt utskottets mening är det
därvid av största vikt att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus ökar
kraftigt.

Den kraftigt ökade produktionen av småhus har i många kommuner
skapat svårartade bristproblem. För vissa hushåll framstår småhuset
som en olämplig bostad liksom en lägenhet i flerfamiljshus kan göra
det för andra. Tillgång på lägenheter i flerfamiljshus är avgörande för
att många hushåll skall få den bostad som svarar mot deras önskemål
om kollektiv service, grannskap och social gemenskap. Det är angeläget
att bostadsmarknaden tillförs ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer.

För att komma till rätta med överkostnadema inom bostadsproduktionen

bör ett särskilt ränte- och amorteringsfritt tilläggslån för flerbostadshus

utgå för bostäder som igångsätts senast den 31 december 1978.
Lånet bör vara generellt och utgöra 10 % av låneunderlaget. Ett lån av
denna omfattning och med dessa förutsättningar skulle innebära en betydande

insats för ett ökat bostadsbyggande. Den ökade igångsättningen
med anledning av förslaget kan beräknas till 15 000 lägenheter under år
1978. Vidare skulle ett tilläggslån bidra till lägre inflyttningshyror i nyproduktionen

samt få positiva konsekvenser för arbetsmarknaden.

Tilläggslånen förutsätter att prisstopp på byggnadsmaterial införs, något
som utskottet ovan uttalat sig för. Även andra åtgärder såsom bättre bostadsstöd

till barnfamiljer och låginkomsttagare bör vidtas. Dessa frågor
behandlar utskottet nedan.

s. 57

CU 1977/78: 27

57

Förslaget i motionen 897 (s), yrkandet 3, tillstyrks alltså. Detta innebär
att motionen 857 (vpk), yrkandet 6, i huvudsak är tillgodosett.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande tilläggslån att riksdagen, med bifall till motionen
1977/78: 897, yrkandet 3, samt med anledning av motionen
1977/78: 857, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Låntagarkretsen vid bostadslån

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som
börjar ”1 yrkandet” och slutar ”i frågan” bort lyda:

Förslaget i den nämnda motionen 1977/78: 857 (vpk), yrkandet 3, att
bostadslån inte längre skall utgå för enskilt ägda hyreshus ansluter i och
för sig väl till utgångspunkten att bostadspolitiken uteslutande skall tjäna
sociala behov. Det förhållandet att också enskilda fått ekonomisk stimulans

för att bidra till bostadsproduktionen utgår från den situation då
bostadsbristen var det allt överskuggande problemet. Synen på ägandet
av hyreshus som kapitalplacering eller näringsfång kan självfallet inte få
principiellt stöd. Samma principiella mål kan emellertid förenas med en
viss privatekonomisk verksamhet på denna sektor under förutsättning
bl. a. att de självkostnadsbestämda företagen har en klart dominerande
ställning och att hyreslagstiftningen ger hyresgästerna möjlighet att inte
behöva underkasta sig de krav som kan grundas på en oinskränkt äganderätt.

Mot denna bakgrund har också riksdagen tidigare (CU 1974: 36 s. 32)
lämnat utan erinran antagna riktlinjer för bl. a. kommuns markfördelning.
Dessa innebär bl. a. att självkostnadsföretagen bör ges en dominerande
ställning inom produktionen av flerfamiljshus — något som självfallet
måste anses gälla också småhus för uthyrning. Mot bl. a. denna bakgrund
finns det nu inte tillräcklig anledning att tillstyrka motionsförslaget.

7. Övre lånegränser vid nybyggnad

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”När utskottet”

och på s. 25 slutar ”motionen 854 (s)” bort lyda:

Som föreslås i motionen 854 (s) bör den övre lånegränsen för bostadslån
som nu är 22/92 % av låneunderlaget resp. pantvärdet sänkas till 15/85 %.
Förslaget gäller i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus. Lånegränsen höjdes

genom att riksdagens majoritet (c, m, fp) år 1977 biföll ett förslag i
budgetpropositionen. I reservation (s) mot förslaget anfördes bl. a. att
detta omedelbart förbättrade resultatet för ägare av enskilt ägda hyreshus

utan att någon motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa

s. 58

CU 1977/78: 27

58

fastigheter kom till stånd. Det i budgetpropositionen framförda förslaget

kunde enligt reservanterna inte anses främja de bostadspolitiska
målen och därmed inte heller de boendes intressen. Den enda effekten av
förslaget var att enskilda fastighetsägare får en bättre avkastning av sina
kapitalplaceringar.

Vad som anfördes i reservationen år 1977 äger alltjämt giltighet. Det
finns alltså inte anledning att de förra året beslutade lånegränserna behålls.
Motionen 854 (s) tillstyrks sålunda. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen bifaller

motionen 1977/78: 854,

8. Avkastningspantvärde

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 26 slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om ett avkastningsbaserat

pantvärde. Enligt utskottets mening finns det således anledning
att även fortsättningsvis i vissa fall beräkna ett pantvärde med utgångspunkt

i en hyreskalkyl. Regler om hur dessa beräkningar skall göras
finns i de av bostadsstyrelsen utfärdade tillämpningsföreskrifterna till
bostadsfinansieringsförordningen. Enligt vad utskottet erfarit har denna
regel med framgång använts i skilda delar av landet. Effekten om regeln
avstås blir — som motionärerna framhåller — en ökning av ingångsvärdet
och därmed på prisutvecklingen på äldre fastigheter. De av motionärerna
framförda farhågorna om en ökning av priserna på ombyggnadsfastigheter

är enligt utskottets mening berättigade. Ytterst tar sig denna prisökning

uttryck i ökade hyror för de boende i dessa fastigheter. Som motionärerna

framhåller och som även föredraganden konstaterar bör ett utökat

samarbete mellan kommuner och lånemyndigheter beträffande lägestilläggen

bidra till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnad

av flerfamiljshus.

De fördelar som finns med att i vissa fall använda ett avkastningsbaserat
pantvärde vid ombyggnad är enligt utskottets mening så stora att de f. n.
inte bör överges. Utskottet kan således inte dela den uppfattning i frågan
som förs fram i budgetpropositionen. Utskottet bör ge regeringen till
känna vad i motionen 1361 (s) anförts om avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde

— tankegångar som i allt väsentligt delas av utskottet.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen
med anledning av vad i regeringsprotokollet anmälts och med

s. 59

CU 1977/78: 27

59

anledning av motionen 1977/78: 1361 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Sorn ovan”
och slutar ”till lägenhetssammanläggningar” bort lyda:

Som ovan framgått har utskottet godtagit förslaget i budgetpropositionen

om bostadslån för ombyggnad av flerfamiljshus som innebär lägenhetssammanläggningar.

Enligt vad som föreslagits i motionen 1688 (s),
yrkandet 5, bör emellertid på sikt ett särskilt statligt bidrag införas i syfte
att stimulera lägenhetssammanslagningama. Ett sådant bidrag har föreslagits

såväl av boende- och bostadsfinansieringsutredningama som av
bostadsstyrelsen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s)
bör sålunda göras.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet

5 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Enligt utskottets”

och slutar ”enskilda fallet” bort lyda:

Det är av stor betydelse att nya bostäder i största möjliga utsträckning
byggs så att framtida förändringar blir möjliga. Därmed blir det möjligt
att i större grad än f. n. anpassa lägenheterna till konsumenternas förändrade

krav och behov och som en följd därav längre bibehålla och skapa
förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning. Vad i motionen
1688 (s) anförts om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning bör ges
regeringen till känna.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att riksdagen

med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

s. 60

CU 1977/78: 27

60

11. Bostäder för äldre

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Grundläggande

utgångspunkter” och på s. 28 slutar ”utredningsarbetet avslutats”

bort lyda:

Ovan har redogjorts för pågående och nyligen avslutat arbete om de
äldres boende. Utskottet finner det viktigt att beredningsarbetet av utredningarna

snabbt slutförs så att utgångspunkter för de kommunala bedömningarna

i sammanhanget snart kan presenteras. Som anförs i motionen
är planeringstiderna för bostadsbyggandet långa, och det är därför nödvändigt

att förslag om inriktningen av de äldres boendeförhållanden
snabbt redovisas så att de grundläggande utgångspunkterna för bostadsbyggandet,

den inre och den yttre miljön samt för planläggningen på detta
område korner till berörda myndigheters samt till kommunernas kännedom.

Ett tillkännagivande enligt motionen 1688 (s), yrkandet 6, bör göras.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen med bifall till motionen

1977/78: 1688, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts,

12. Köpeskillingskontroll

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Eftersom
frågan” och slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala att köpeskillingskontrollen
utsträcks till fem år. Vid behandlingen av bostadsstyrelsens förslag bör
denna fråga noggrant prövas i regeringens kansli. Förslag i frågan bör
snarast lämnas riksdagen. Ett i motionen 630 (s) föreslaget tillkännagivande

bör göras.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78: 630, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som
börjar ”Vad sedan” och slutar ”i fortsättningen” bort lyda:

I motionen 1385 (m, c) hemställs att riksdagen måtte besluta uttala
att ändringen av den garanterade räntan görs så att kostnadsändringen
med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för flerbostadshus

s. 61

CU 1977/78: 27

61

och småhus. Motionen avstyrks. Utskottet behandlar nedan frågan om
kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer.

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 35 slutar ”att upprätthållas” bort lyda:

Av den ovan lämnade redovisningen framgår att balansen mellan olika
besittningsförmer sedan 1974 års beslut fattades utsatts för stora spänningar

och gjort vissa justeringar nödvändiga. Sålunda har ökningen av
byggkostnaderna medfört relativt stora höjningar av lånetaket. Vidare
måste i sammanhanget erinras om att det totala skattetrycket för den enskilde

individen f. n. är av helt annan storlek än 1974. Den starka inflation

som inträffat under de senaste åren medverkar även till att de beräkningsförutsättningar

som låg till grund för 1974 års beslut i väsentlig grad
förändrats. De i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter företagna
justeringarna visar enligt utskottet på nödvändigheten av att en utredning
av frågan om kostnaderna för olika bostadsupplåtelseformer nu kommer
till stånd. I motionen 849 (s) samt ovan i utskottets yttrande har givits
exempel på frågor som bör behandlas i den föreslagna utredningen. Utredningen,

som bör ha parlamentarisk sammansättning, bör snarast tillsättas.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen med
anledning av motionen 1977/78: 849 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”De förslag”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utöver regeringens förslag bör de övre hyresgränsema höjas med 100
kr. i månaden för barnfamiljerna. Förslaget innebär att en större del av
hyran än vad som följer av regeringens förslag kommer att täckas med
bostadsbidrag — härigenom kan i många fall undvikas de negativa verkningarna

av regeringens förslag om höjd nedre hyresgräns. Genom förslaget

i motionen undviks att allt fler bidragstagare ensamma får betala
hyreshöjningarna eller slås ut ur systemet. Bostadsstyrelsens statistik visar
att så sker, bl. a. på grund av för låga övre hyresgränser, för låga inkomstgränser

samt för låga reduktionsgränser. De båda senare frågorna
behandlar utskottet nedan.

s. 62

CU 1977/78: 27

62

Förslaget i motionen 1977/78: 351 (s), yrkandet 1, om övre hyresgränser
för barnfamiljer m. fl. tillstyrks alltså, medan förslaget i motionen 1977/
78: 491 (vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag

till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med anledning av
förslaget i regeringsprotokollet bifaller motionen 1977/78: 351,
yrkandet 1, samt avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 4
såvitt nu är i fråga,

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Det ligger”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Som framhålls i motionen 351 (s) måste inkomstgränserna omräknas
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Omräkningen bör gälla
både för barnfamiljer och för hushåll utan barn. Motionsförslaget, som
ligger i linje med vad bostadsstyrelsen föreslagit, innebär att fler hushåll
kommer att omfattas av stöd inom bostadsbidragssystemets ram än vad
som blir fallet om endast de höjningar som föreslås i budgetpropositionen
genomförs. Vidare innebär motionsförslaget att många hushåll som skulle
erhållit minskade bostadsbidrag kan komma att omfattas av samhällets
bostadsstöd i stort sett i samma omfattning som hittills. Inflationen bör
inte ytterligare få urholka bostadsbidragens värde. De i motionen framförda

förslagen om höjda inkomstgränser bör beslutas av riksdagen att
gälla fr. o. m. 1979-01-01. I motionen 491 (vpk) föreslås att gränserna
skall gälla fr. o. m. 1978-07-01, något som av administrativa skäl inte
är genomförbart.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att
riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats

och med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt
nu är i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491,
yrkandet 6, beslutar att bostadsbidrag för barnfamiljer skall utgå
med fullt belopp om familjeförsörjarens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst ej överstiger 41 000 kr. samt att bostadsbidrag

till hushåll utan barn skall utgå med fullt belopp om
nämnda inkomst ej överstiger 33 000 kr., allt fr. o. m. 1979- 01-01,

s. 63

CU 1977/78: 27

63

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Förslagen i”
och slutar ”reduktionsgränsen avstyrks” bort lyda:

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en lika stor
höjning av reduktionsgränsen för skärpt reducering som motionärerna.
Som anförts i motionen 351 (s) kan andelen inkomster som ligger till
grund för beräkning av bostadsbidraget och som uppgår till minst 60 000
kr. i årsinkomst väntas ha ökat kraftigt under senare år. Om inga förändringar

beträffande reduceringsgränsen vidtas kommer bostadsstödets värde

även av denna anledning att fortsätta att urholkas av inflationen även
år 1979. Gränsen för skärpt reduktion bör därför höjas med 6 000 kr. till
60 000 kr. fr. o. m. 1979-01-01 såvitt gäller bostadsbidrag för barnfamiljer.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är
i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491, yrkandet

7, beslutar att det statliga bostadsbidraget och det statskommunala

bostadsbidraget till barnfamiljer skall reduceras med
15 % av den taxerade inkomsten mellan 41 000 och 60 000
kr. och med 24 % av den taxerade inkomsten över 60 000 kr.
allt fr. o. m. 1979-01-01,

18. Samordning av bostadsstödet

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Sorn ovan”
och slutar ”yrkandet 5, avstyrks” bort lyda:

Som tidigare framhållits i skilda sammanhang — bl. a. vid 1977 års behandling

av bostadsfrågorna i riksdagen — är det av största vikt att samordningen

mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast kommer till
stånd. Den begränsade samordning mellan SKBB- och KBT-systemen
som riksdagen då godtog får endast anses vara ett steg på vägen mot en
samlad lösning.

Utskottet vill understryka vikten av att reformarbetet vad avser samordning

mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast förs vidare. Ett
nödvändigt inslag i en sådan reform är att i systemet byggs in en garanterad

grundtrygghet för pensionärerna samt att systemet konstrueras så
att kommuner med många pensionärer och låg skattekraft ges möjligheter

att erbjuda bättre bostadstillägg än f. n., något som också ligger
i linje med krav från Pensionärernas riksorganisation. Förslag med ovan

s. 64

CU 1977/78: 27

64

angivet innehåll bör snarast föreläggas riksdagen. Förutom av kommunalekonomiska

utredningen har förslag i frågan lämnats av boendeutredningarna.

Samtliga utredningsförslag har remissbehandlats. Underlag

finns således för att närmare avgöra hur samordningen skall utformas

samt hur kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall utformas.

Vad utskottet anfört om samordningen samt om vikten av att denna
snarast kommer till stånd bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen med bifall

till motionen 1977/78: 351, yrkandet 5, som sin mening ger
regeringen till känna av utskottet anfört,

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Enligt vad”
och på s. 40 slutar ”till 9 %” bort lyda:

Som ovan framgått har en undersökning gjorts om hur befintliga uppgifter

i bostadsbidragsregistret kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid
den tidpunkt då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella
och korrekta uppgifter. Denna undersökning har nu avslutats och bör
kunna utvärderas så att ett system med förenklat ansökningsförfarande
kan tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Som framgår av budgetpropositionen har flertalet remissinstanser tillstyrkt

ett förslag om att förmedlingsorganen i kontrollsyfte skulle få tillgång

till försäkringskassornas uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst.

Viss tvekan om förslagets lämplighet har dock framförts av datainspektionen.

Föredraganden anmäler att frågan närmare kommer att
övervägas. Enligt utskottets mening bör även denna fråga behandlas i
regeringens kansli så att ett nytt, förenklat ansökningsförfarande kan
börja tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:
351, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

s. 65

CU 1977/78: 27

65

20. Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna

15, 16 och 17 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46 sorn börjar ”Motionsförslaget

avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionen 351 (s) om höjda
övre hyresgränser för SKBB samt förändringar i inkomstprövningsreglema

för bostadsbidrag. Utskottet tillstyrker sålunda även förslaget i motionen

361 (s), yrkandet 3, om anslagsberäkningen till bostadsbidrag.

dels utskottet under 66 bort hemställa

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning

av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78:
351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag

av 1 948 000 000 kr.,

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna
5 och 7 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet avstyrker”

och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Det förslag om anslagsförändringar som blir följden av utskottets tillstyrkan

av motionerna 897 (s) om tilläggslån och 854 (s) om sänkta övre
lånegränser i vissa fall innebär en anslagsökning om 170 milj. kr. i förhållande

till regeringens förslag. Motionen 855 (s) tillstyrks.

dels utskottet under 70 bort hemställa

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder

för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen

1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar

ett investeringsanslag av 3 875 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

s. 66

CU 1977/78: 27

66

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion

(nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservat

(nr)

272 (vpk)

1

22

7

3

282 (c)

40

44

312 (fp)

42

52

351 (s)

1

36, 37

35

15

2

38

37, 38

16, 17

3

46

66

20

4

39

43

19

5

38

39

18

491 (vpk)

1

38

40

2

39

42

3

36

33

4

36, 37

35, 36

15

5

36

34

6

38

37

16

7

38

38

17

492 (vpk)

1

46

67

2

43

56

3

44

58

496 (vpk)

39

41

499 (apk)

39

41

630 (s)

1

29

19

12

842 (s)

2

20

5

3

20

4

849 (s)

33—35

30

14

853 (s)

42

51

854 (s)

24

12

7

855 (s)

47

70

21

856 (vpk)

1

45

62

2

46

68

3

45

63

4

18

1

2

857 (vpk)

1

20

4

2

32

28

3

24

11

6

4

32

28

5

32

28

6

24

10

5

7

20

2

858 (vpk)

43

55

862 (fp)

1

42

49

2

42

50

880 (vpk)

44

59

s. 67

CU 1977/78: 27

67

Motion

(nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservation

(nr)

897 (s)

1

22

7,8

3,4

2

22

8

4

3

24

10

5

1361 (s)

25—26

13

8

1367 (apk)

2 a

22

7

3

2 b

20

2

2c

33

28

1369 (apk)

44

60

1370 (fp)

41

48

1373 (s)

41

47

1375 (s)

40

45

1378 (c, m)

1

30

20

2

30

20

1381 (fp)

45

61

1385 (m, c)

33

29

13

1679 (m)

23

9

1680 (m)

21

6

1684 (s)

28—29

18

1688 (s)

5

26, 27

15, 16

9, 10

6

27

17

11

1689 (fp, s,

c, m,

vpk)

28—29

18

s. 68

CU 1977/78: 27

68

Innehåll

Propositionen 1

Motionerna 3

Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m 9

Nuvarande förhållanden m. m 9

Nybyggnad 10

Ombyggnad 12

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga

byggnadsmaterial 13

Hyror 16

Outhyrda lägenheter 16

Utskottet 18

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning 18

Finansieringssystemet m. m 20

Prisstopp på byggnadsmaterial m. m 22

Bostadslån 23

Räntebidrag 31

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 35

Bostadsbidrag 36

Bostadsanpassningsbidrag m. m 41

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 42

Medinflytande i boendet 43

Bidrag till förbättring av boendemiljön 43

Byggnadsforskningen m. m 44

Eftergift av hyresförlustlån 46

Ramar och anslag m. m 46

Hemställan 47

Reservationer 53

1. Målen för bostadspolitiken 53

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande 54

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial 54

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m 55

5. Tilläggslån 56

6. Låntagarkretsen vid bostadslån 57

7. Övre lånegränser vid nybyggnad 57

8. Avkastningspantvärde 58

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter .. 59

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning 59

11. Bostäder för äldre 60

12. Köpeskillingskontroll 60

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan 60

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer 61

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag 61

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag 62

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering 63

18. Samordning av bostadsstödet 63

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag 64

20. Anslag till bostadsbidrag 65

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande 65

Bilaga: motionsyrkandenas behandling 66

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.