Sök i Ratio Lex

med anledning av motion om kompensation för sjuklön m. m. som betalats från forskningsanslag

1978-11-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1978/79:SfU8, med anledning av motion om kompensation för sjuklön m. m. som betalats från forskningsanslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

SfU 1978/79:8

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:8

med anledning av motion om kompensation för sjuklön m. m. som
betalats från forskningsanslag

Motionen

I motionen 1977/78:542 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för
sjuklön m. m. som betalats ur forskningsanslag.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller arbetstagare sjuk- eller föräldrapenning

från försäkringskassan under sjukdom eller föräldraledighet. För
flertalet statligt anställda arbetstagare gäller genom kollektivavtal bestämmelser

om s. k. arbetsgivarinträde. Fr. o. m. den 1 juli 1974 är arbetsgivarinträde

obligatoriskt även för personal som avlönas genom forskningsanslag
och donationsmedel.

Arbetsgivarinträdet innebär att det vid sjukdom och föräldraledighet i
stället för sjuk- eller föräldrapenning utgår lön från arbetsgivaren. Staten
kompenseras för sitt arbetsgivarinträde genom att de allmänna försäkringskassorna

betalar in till riksförsäkringsverket de sjuk- och föräldrapenningar
som belöper på anställda vid statliga myndigheter. Försäkringsersättningarna,

som för innevarande budgetår beräknats uppgå till ca 3,5 % av de
statliga myndigheternas löneutbetalningar, tillgodoförs statsbudgeten som
inkomst.

Vid beräkning av statliga myndigheters anslag till lönekostnader beaktas
de sociala arbetskraftskostnaderna genom ett särskilt lönekostnadspålägg
(LKP). Pålägget, som är avsett att täcka dels de generella avgifter som
samtliga arbetsgivare enligt lag har att erlägga, dels de kostnader i övrigt som
är förknippade med de statliga anställningsförmånerna, fastställs av regeringen

till viss procent av utgivna löneförmåner. Procentsatsen, som för innevarande

budgetår beräknats till 39 96, är enhetlig för samtliga myndigheter.

När lönekostnadspålägget fastställs tar man hänsyn till att staten uppbär
den nämnda försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket. Pålägget
reduceras nämligen i motsvarande mån.

För verksamheter finansierade med gåvo- och donationsmedel som
överlämnats till statlig myndighet gäller samma bestämmelser som för
statliga myndigheter. Detta innebär att från gåvo- och donationsmedel
bestrids förutom lönekostnader också sociala kostnader till ett belopp, som

1 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1978/79:8

2

även det reduceras med hänsyn till försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket.

Såväl lönekostnadspålägget som försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket

tillförs inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. och används för att
gemensamt täcka de sociala arbetskraftskostnaderna, däribland arbetsgivaravgiften

till sjukförsäkringen.

Nuvarande metod att kollektivt tillföra statliga myndigheter sjukförsäkringsersättningen

från riksförsäkringsverket och samtidigt i motsvarande
mån reducera myndigheternas lönekostnadspålägg får bl. a. den effekten att
endast myndigheter med genomsnittlig sjukfrånvaro erhåller en helt rättvisande

kompensation. Övriga myndigheter blir antingen över- eller underkompenserade.

Forskningsverksamheter som arbetar med en begränsad tidsoch

kostnadsram kan naturligtvis av nämnda skäl bli underkompenserade
när de anställda ofta är sjuka eller foräldralediga. Inom de enskilda
myndigheterna kan däremot på sikt en utjämning beräknas ske. Metoden är
administrativt enkel att tillämpa, vilket är en fördel för myndighetskollektivet

som sådant. Skulle man skilja ut de försäkringsersättningar, som hänför
sig till anställda som avlönats med t. ex. gåvo- och donationsmedel, skulle
följden bli en ökad administration såväl för försäkringskassorna som för de
berörda myndigheterna. Dessutom måste gåvo- och donationsmedlen
belastas med ett högre lönekostnadspålägg för att täcka bortfallet av
försäkringsersättning på inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.

I en motion till 1975 års riksmöte, vilken hänvisades till utbildningsutskottet,

begärdes åtgärder i syfte att komma till rätta med den dubbla
ekonomiska belastning, som enligt motionären drabbade forskningsanslagen
i de fall anställd personal var sjuk- eller föräldraledig. Utbildningsutskottet
ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76:10 att frågan - med
hänsyn till att det statliga arbetsgivarinträdet gjorts obligatoriskt efter den 1
juli 1974 på personal med lön som bestrids av donationsmedel och anslag från
forskningsråd - borde bli föremål för prövning av regeringen och därefter
underställas riksdagen för beslut.

Riksdagen har därefter vid såväl 1975/76 som 1976/77 års riksmöten på
förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1975/76:13 och 1976/77:23)
avslagit motionsyrkanden, som syftat till att forskningsverksamheter som
finansieras med gåvo- och donationsmedel skall tillgodoföras de försäkringsersättningar

som hänför sig till den för verksamheten anställda personalen.
Riksdagen har därvid hänvisat till den vid 1975 års riksmöte begärda
översynen.

I den vid 1977/78 års riksmöte väckta motionen har frågan om kompensation

för gåvo- och donationsmedel som tas i anspråk för lön vid sjuk- och
föräldraledighet ånyo aktualiserats. I motionen begär motionären att en
bestämmelse av följande innebörd skall införas. När personal, som avlönas
genom enskilda forskningsanslag överlämnade till högskolas förvaltning, är

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1978/79:8

3

sjuk- eller föräldraledig skall ett belopp motsvarande det försäkringskassa
tillför eller beräknas tillföra statsverket överföras från högskolans avlöningsanslag

till det ifrågavarande forskningsanslaget.

Som framgår av det anförda har riksdagen tidigare begärt att frågan om hur
ifrågavarande forskningsverksamhet kan kompenseras när personalen är
sjuk- eller föräldraledig skall prövas av regeringen. Utskottet, som förutsätter
att denna prövning kommer till stånd, anser att man i detta sammanhang får
överväga om den av motionären anvisade lösningen är lämplig. Någon
riksdagens åtgärd anser utskottet inte påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:542.

Stockholm den 7 november 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c),
Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson (s),
Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson
(c), Christer Nilsson (s), Börje Hörnlund (c), Lars-Åke Larsson (s) och Stig
Gustafsson (s).

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 58687 Stockholm iy/8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.