Sök i Ratio Lex

om besparingar i statsverksamheten. m.m., (prop. 1980/81:20, bil. 12 och 14)

1980-11-25 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1980/81:CU5, om besparingar i statsverksamheten. m.m., (prop. 1980/81:20, bil. 12 och 14)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Civilutskottets betänkande
1980/81:5

om besparingar i statsverksamheten, m. m., (prop. 1980/81:20, bil.
12 och 14)

1 Propositionen

Till civilutskottet har hänvisats proposition 1980181:20 om besparingar i
statsverksamheten, m. m., bilagorna 12 (bostadsdepartementet) och 14
(kommundepartementet). I bilaga 12 föreslås riksdagen

3. godkänna vad bostadsministern förordat i fråga om avveckling av lån
till kommunala markförvärv,

5. godkänna vad statsrådet Danell förordat om avveckling av bidraget
till översiktlig planering.

Dessutom har i propositionen intagits vissa anföranden till regeringsprotokollet.

I bilaga 12 redovisas anföranden av bostadsministern avseende
räntebidrag och skattesubventioner, bostadsbidrag och energibesparande
åtgärder. I bilaga 14 redovisas anföranden av kommunministern avseende
länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna. Anförandena knyter an till
regeringens beslut (s. 103) att genom propositionen förelägga riksdagen
vad föredragandena anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena

hemställt om.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas de med anledning av propositionen
väckta och till civilutskottet hänvisade motionerna 1980181:

76 av Per Bergman m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om avveckling av lån till
kommunala markförvärv,

95 av Jörgen Ullenhag m.fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående genomförande
etappvis av den föreslagna förändringen vid behandlingen av studiemedel
vid inkomstprövningen för bostadsbidrag,

109 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen avslår förslagen i propositionen 1980/81:20 bilaga 12
beträffande (1) räntebidrag och skattesubventioner, (2) bostadsbidrag, (3)
lån till kommunala markförvärv och (5) bidrag till översiktlig planering.

Yrkande 1 i motion 1980/81:76 (s) behandlas i betänkande CU 1980/81:7
samt motionens yrkanden 2 och 3 i betänkande CU 1980/81:6 liksom
1 Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 5-6

s. 2 Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

2

yrkandena 2-4 och 6 i motion 1980/81:109 (vpk). Yrkandet 7 i den sistnämnda

motionen behandlas i betänkande CU 1980/81: 8 medan yrkandet 5
i samma motion med yttrande CU 1980/81:3 y överlämnats till skatteutskottets

fortsatta beredning.

Slutligen bör noteras att i den ovannämnda motionen 1980/81:76 (s)
hänvisas till bl. a. motiveringarna i dels den till socialförsäkringsutskottets
beredning hänvisade motionen 1980/81:74 (s), dels den till näringsutskottet
hänvisade motionen 1980/81:91 (s).

3 Riksdagens principbeslut

Riksdagen har den 20 november 1980 beslutat uttala att vad Finansutskottet

anfört (FiU 1980/81: 10) om inriktningen av besparingsåtgärderna i
statsverksamheten skall vara vägledande vid behandling av förslagen i
bilagorna 1 — 14 till proposition 1980/81:20 och de med anledning av propositionen

väckta motionerna. Finansutskottet har bl. a. anfört:

Det är uppenbart att ansvaret för att besparingsprogrammet kan fullföljas

i mycket hög grad vilar också på riksdagen. Sett i perspektivet att det
som regeringen nu föreslår bara utgör ett första steg i ett långsiktigt
besparingsprogram är det nu mindre fråga om huruvida omfattande besparingar

kan accepteras utan snarare vilka besparingar som måste komma i
första hand och vilka besparingar man kan genomföra först senare och
efter visst utredningsarbete.

1 den mån man vid beredningen av en föreslagen åtgärd finnér att en viss
besparing inte bör genomföras så bör annan besparingsåtgärd med minst
motsvarande effekt föreslås. Utskottens ansvar bör emellertid gå längre. I
perspektivet att riksdagen har bundit sig för flera års kommande besparingar

i nu gällande program och verksamheter måste det finnas områden som
av utskotten redan nu kan pekas ut som lämpliga besparingsområden. Det
är rimligt att ett arbete i detta syfte påbörjas redan i samband med resp.
utskotts beredning av de nu föreslagna besparingsåtgärderna.

Reservanter (s) har i denna del anfört:

Vid den beredning som nu förestår i utskotten är det enligt finansutskottets

mening angeläget att helheten i det program för en offensiv ekonomisk
politik som redovisas i motion 71 fullföljs. Det innefattar dels besparingsåtgärder

i betydande omfattning i enlighet med de riktlinjer som redovisas i
motionen och i förevarande betänkande, dels också offensiva åtgärder på
bl. a. näringspolitikens och skattepolitikens områden. Vad utskottet här
anfört bör ges regeringen till känna samt vara vägledande vid den fortsatta
behandlingen i riksdagen av detta ärende.

s. 3 Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

3

4 Utskottet

4.1 Konkreta förslag till riksdagen

4.1.1 Markförvärvslån

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att systemet med statliga
markförvärvslån till kommunerna avvecklas med utgången av budgetåret
1980/81. Enligt förslaget skall inga beslut att bevilja län meddelas efter den
30juni 1981. I motionerna 1980/81:76 (s) yrkande 4 och 109 (vpk) yrkande
1 (delvis) föreslås att riksdagen inte lämnar det begärda godkännandet. En
redogörelse för lånesystemet m. m. ges i bilaga.

Regeringsförslaget motiveras med en hänvisning till det statsfinansiella
läget och till lånens relativt ringa betydelse för kommunernas möjligheter
att finansiera sina markköp. Motionärerna hävdar i huvudsak att en avveckling

inte skulle innebära några reella besparingar - lånen återbetalas
med full ränta — samt att långivningen även inom nu gällande ram har
verklig betydelse.

Även om lånen återbetalas med ränta utgör de dock en belastning på
statsbudgeten. Utskottet har tidigare (CU 1979/80:22 s. 53-54) vid beslut
om ramen för innevarande budgetår enhälligt ansett att det statsfinansiella
läget måste bli avgörande även om därmed beräknade anspråk inte kan
tillgodoses. Kommunerna torde ha möjlighet att finansiera ofrånkomliga
markkostnader på annat sätt, bl. a. genom att överta lån i vissa fall.

Utskottet har vid en vägning mellan ståndpunkterna kommit till slutsatsen

att även nu det statsfinansiella läget får bli avgörande. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionerna 1980/81:76
(s) yrkande 4 och 109 (vpk) yrkande I i motsvarande del.

4.1.2 Bidrag till översiktlig planering

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att de statliga bidragen till
översiktlig planering successivt avvecklas. Anslaget skall enligt förslaget
sänkas från nuvarande 3 milj. kr. till 2 milj. kr. för budgetåret 1981/82 för
att upphöra fr. o.m. budgetåret 1982/83. Häremot ställs endast motion
1980/81:109 (vpk) yrkande 1 delvis. Utskottet tillstyrker på i regeringsprotokollet

angivna grunder regeringens förslag och avstyrker därmed motion
1980/81:109 (vpk) yrkande 1 i motsvarande del.

4.1.3 Inriktningen av regeringens överväganden om beaktande av studiemedel

vid inkomstberäkning för bostadsbidrag

I motion 1980/81:95 (fp, c, m) noteras bostadsministerns uppgift (prop.
bilaga 12 s. 2—3, se även nedan 4.3.3) att förslag kommer att läggas fram i
1981 års budgetproposition om att studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen

skall beaktas vid inkomstprövningen för bostadsbidrag fr.o.m. den I
januari 1982. Mot bakgrund därav föreslås att riksdagen ger regeringen till
tl Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 5—6

s. 4 Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

4

känna att vid förslagets utarbetande bör prövas om inte en sådan ändring
kan genomföras etappvis för att därmed ge bidragsmottagarna bättre möjlighet

att planera sin ekonomi.

Enligt vad utskottet erfarit övervägs redan inom regeringskansliet möjligheten

av ett etappvis genomförande av den aviserade ändringen i inkomstprövningsreglerna.

Det finns därför inte anledning att från riksdagens

sida påkalla en föreslagen åtgärd. Motionärernas syfte får anses
tillgodosett.

4.2 Av regeringen redan fattade beslut

4.2.1 Bostadsbidrag — beräkning av boendekostnad
Bostadsministern redovisar (bil. 12 s. 2-4) ett regeringens beslut den 18

september 1980 (SFS 1980:708) om beräkning av bostadskostnad för ägda
småhus vid bestämmande av statskommunala bostadsbidrag. Beslutet innebär

att fr. o. m. den I januari 1981 kostnader för avskrivning inte skall tas
med bland driftkostnaderna när den bidragsgrundande bostadskostnaden
fastställs.

Enligt vad utskottet inhämtat beräknas besparingseffekten av detta regeringsbeslut

nu till ca 130 milj. kr. Härtill noteras att bostadsstyrelsen den
26 juni 1980 beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1981 höja schablonbeloppet
för vissa andra driftkostnader än avskrivning vilket angetts öka utgifterna
för bidragen med ca 110 milj. kr.

4.2.2 Exekutionsavgifter

Kommunministern anmäler till regeringsprotokollet (bil. 14 s. 2—3) avsikten

att föreslå regeringen att besluta om vissa höjda avgifter för utsökning.

Regeringen har därefter den 16 oktober 1980 (SFS 1980:774) beslutat
om ändring i exekutionsavgiftskungörelsen med ikraftträdande den 1 januari

1981. Höjningarna har beräknats medföra, förutom ett effektivare utnyttjande

av resurserna, ökade statsintäkter med ca 30 milj. kr.

4.3 Vissa aviserade förslag

4.3.1 Allmänt

Utskottet har för sin del inte haft anledning att i detta sammanhang ta
ställning till sakfrågorna i aviserade förslag. Här redovisas förslagen med
de ytterligare uppgifter som nu finns tillgängliga.

4.3.2 Räntebidrag m. m.

Vad i regeringsprotokollet (bil. 12 s. 1—2) anförts om räntebidrag och
skattesubventioner torde få anses ha förlorat sin omedelbara aktualitet i
detta sammanhang och ersatts av förslagen i den numera avlämnade propositionen

1980:63. Dessa förslag liksom vissa motionsförslag i ämnet

s. 5 Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

5

kommer att att behandlas i utskottets betänkande CU 1980/81:7.

1 den sistnämnda propositionen anges att bruttobelastningen på statsbudgeten

genom minskade räntebidrag och ökande amorteringar beräknas
minska med ca 600, 800 resp. 1 130 milj. kr. för budgetåren 1981/82. 1982/
83 resp. 1983/84. Några uppgifter om skatteeffekten genom minskade
avdrag vid lägre räntebidrag har inte redovisats och därmed inte heller
effekterna inom den kommunala beskattningen.

4.3.3 Bostadsbidrag

Bostadsministern anmäler till regeringsprotokollet att hon har för avsikt
att i 1981 års budgetproposition föreslå att inkomstgränsen för ensamstående

utan barn sänks från nuvarande 29000 kr. fr. o.m. den 1 januari
1982. Hur stor sänkningen avses bli anges inte. Besparingen i denna del
beräknas nu till ca 30 milj. kr.

Bostadsministern har också anmält till regeringsprotokollet att ett förslag

skall läggas fram i 1981 års budgetproposition om att vid inkomstprövningen

beakta studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen fr. o. m. år 1982.
Besparingen på budgeten har utifrån vissa antaganden uppskattats till 70
milj. kr. Enligt vad utskottet erfarit kommer beräkningar grundade på ett
mer exakt underlag att presenteras i sådan tid att de kan beaktas vid
behandlingen av aviserat förslag.

Besparingarna enligt fattat beslut om beräkning av boendekostnad
(4.2.1) samt aviserade förslag om bostadsbidrag har av bostadsministern
enligt propositionen beräknats till 260 milj. kr., varav med nuvarande
statsbidragsregler 115 milj. kr. på kommunerna. För att besparingen i sin
helhet skall tillföras staten kommer, enligt bostadsministern, att i 1981 års
budgetproposition föreslås att statsbidraget till statskommunala bostadsbidrag

till barnfamiljer m.fl. den 1 juli 1981 sänks från 43% till 38%.

Sänkningen av statsbidragsandelen har beräknats utifrån de gemensamma

tidigare beräknade besparingarna för kommunalt bostadstillägg till
folkpension (KBT) och för bostadsbidrag (180+260=) 440 milj. kr. Besparingarna

inom bostadsbidragssektorn med anledning av regeringens fattade
och aviserade beslut beräknas emellertid enligt ovan nu till något lägre
belopp. Dessutom har ovan noterats att nettoeffekten av besparingen
minskats med drygt 100 milj. kr. genom bostadsstyrelsens ovannämnda
beslut (4.2.1). Enligt vad utskottet erfarit kommer bostadsministern i 1981
års budgetproposition - delvis på grundval av nytt statistiskt material - att presentera ytterligare beräkningar i avsikt att bl. a. belysa besparingseffekterna.

Vidare kan ytterligare förslag komma att aktualiseras i anslutning
till de definitiva ställningstagandena.

Riksdagen har genom den nu föreliggande propositionen (bil. 4 s. 2-4)
även föreslagits anta ett förslag till lag om ändring i lagen om hustrutilllägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension med ikraftträdande den
1 juli 1981. Genom förslaget ändras inkomstprövningsreglerna för KBT. 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

6

anslutning härtill föreslås riksdagen godkänna att procentsatsen för statsbidrag

till KBT sänks från 43% till 38% den 1 juli 1981. Dessa förslag har
hänvisats till socialförsäkringsutskottet.

Frågan om samordning mellan SK.BB- och KBT-systemen behandlades
vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:95, CU 1978/79:3 y, FiU 1978/
79: 35). Bostadsbidragskommittén behandlar också hithörande frågor.

4.3.4 Energisparande åtgärder

Bostadsministern anmäler att i proposition våren 1981 kommer att föreslås

ändringar i energisparstödet som enligt en preliminär bedömning
borde kunna leda till besparingar på ca 300 milj. kr.

4.3.5 Länsstyrelserna

Kommunministern anmäler (bil. 14 s. 1-2) att inom regeringskansliet
påböljats en översyn avseende de olika planeringsformerna m.m. Även
inom andra områden av länsstyrelsernas verksamhet bör, anförs det. länsstyrelsernas

insatser kunna anpassas till den kompetens som numera finns
inom kommunerna. Detta bör enligt kommunministern leda till en besparing

redan nästa budgetår om 5 milj. kr. på länsstyrelseanslaget. Frågan
skall tas upp i samband med budgetpropositionen 1981.

4.3.6 Övrigt

I motion 1980/81:109 (vpk) yrkande 1 har yrkats att riksdagen avslår
regeringens förslag beträffande bl. a. räntebidrag och skattesubventioner
samt bostadsbidrag. Regeringen har emellertid inte lagt fram konkreta
förslag i dessa delar. Motionärerna har lagt fram konkreta yrkanden beträffande

räntebidrag i motion som behandlas i utskottets betänkande CU
1980/81:7. Förslag rörande bostadsbidrag kan behandlas i anslutning till
aviserad proposition.

4.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lån till kommunala markförvärv att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1980/
81:76 yrkande 4 och 109 yrkande 1 i motsvarande del godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

2. beträffande bidrag till översiktlig planering att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1980/
81:109 yrkande I i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet

förordats,

3. beträffande vissa överväganden om ändrad inkomstprövning för
bostadsbidrag att riksdagen avslår motion 1980/81:95,

s. 7 Kontrollera mot PDF

C l' 1980/81:5

7

4. beträffande vissa yrkanden rörande endast aviserade förslag att
riksdagen avslår motion 1980/81:109 yrkande 1 i vad det inte
behandlats ovan.

Stockholm den 25 november 1980

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m). Oskar Lindkvist (s),
Karin Ahrland (fp). Lars Henrikson (s). Knut Billing (m). Sven Eric
Åkerfeldt (c), Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i
Hjärtum (c), Magnus Persson (s). Jan Eric Virgin (m), Lennart Nilsson (s).
Roland Brännström (s) och Erik Börjesson (fp).

Reservation

Markförvärvslån

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Lennart Nilsson och Roland Brännström, alla (s), anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Även om” och
slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Långivningen till kommunala markförvärv är inget självändamål. Dess
syfte är i allt väsentligt att ställa krediter till förfogande för de kommunala
markförvärv som ingår som ett naturligt led i bostadsbyggnadsprocessen.
Efter sänkningen av beslutsramen vid föregående riksmöte har långivningen

närmast karaktär av en yttersta lånemöjlighet för den kommun som inte
på annat sätt kan finansiera ofrånkomliga markförvärv. Tas också denna
möjlighet bort finns uppenbara risker för att bostadsbyggandet ytterligare
hämmas. Dessa aspekter har inte redovisats i regeringsförslaget.

Regeringsförslaget utgår från att syftet att nedbringa statsbudgetens
omslutning är det enda väsentliga. Det har inte ens gjorts försök att påpeka
skillnaden mellan anslag som utgör en direkt belastning och sådana som,
liksom detta, innebär en form av kreditprioritering utan förluster för staten.

Utskottet noterar att bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning föreslagit

att ramen för markförvärvslån bör vidgas med hänsyn tili de ökande
behoven.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte frigöra sig från tanken
att förslagets reella syfte är att, i enlighet med de målsättningar som hävdas
av moderata samlingspartiet, försvåra de kommunala insatserna i bostadsbyggnadsprocessen

och därmed främja en ökad privatisering. Sådana syf
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

ten har emellertid hittills inte godtagits av en riksdagsmajoritet. Riksdagen
bör därför inte godkänna att långivningen upphör. Frågan om lämplig ram
får bedömas vid behandling av 1981 års budgetproposition.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande län till kommunala markförvärv att riksdagen med
bifall till motionerna 1980/81:76 yrkande 4 och 109 yrkande I i
motsvarande del inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats.

Särskilda yttranden

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Lennart Nilsson och Roland Brännström, alla (s), anför:

1. Inriktningen av regeringens överväganden om beaktande av studiemedel
vid inkomstberäkning för bostadsbidrag (till 4.1.3)

Utskottet har enhälligt (4.3.1) avböjt att ta ställning i sak till vad bostadsministern

upplyst om regeringens avsikter när det gäller vissa förslag —
bl. a. om inkomstprövningen vid bostadsbidrag. Det är därför redan utifrån
denna utgångspunkt följdriktigt att utskottet avstyrker förslaget i motion
1980/81:95 (fp, c, m) att riksdagen skulle begära att regeringens aviserade
överväganden om inkomstberäkningen för bostadsbidrag skulle få viss
inriktning. Ett annat ställningstagande till motionen skulle uppfattas som
att utskottet gick in i sakfrågan och band sig för den av bostadsministern
anmälda linjen. Så har nu inte skett. Om regeringen fullföljer sina anmälda
avsikter och lägger fram ett förslag i ämnet får det sålunda behandlas
obundet av något utskottets eller riksdagens ställningstagande.

Vi noterar i detta sammanhang att frågan om huruvida studiemedel skall
beaktas vid inkomstberäkningen tagits upp också i motion 1980/81:74 (s)
(s. 5—7) i anslutning till andra studiesociala frågor. Motionärerna, socialdemokraterna

i socialförsäkringsutskottet, anför bl. a. att - även om det
kan anföras skäl för en samordning av inkomstgränsen för studerande och
förvärvsarbetande - en sådan samordning dock bör ske på så sätt att de
studerande kan ha förvärvsarbete av normal omfattning och fortfarande
vara berättigade till bostadsbidrag i nuvarande omfattning.

2. Bostadsbidrag — beräkning av boendekostnad (till 4.2.1)

Utskottet har sammanställt uppgifter som visar att regeringens och
bostadsstyrelsens beslut om beräkning av boendekostnad ger en reell

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

9

besparing på budgeten om ca (130—110=) 20 milj. kr. fr. o. m. den 1
januari 1981.

Ändringen i detta belopp påverkar även de sammanlagda besparingar
som skall grunda beslut om en avsedd gemensam statsbidragsnivå för KBT
och SKBB. Den totala besparingen genom beslutade och aviserade åtgärder

blir ca (180+20+30+70 =) 300 milj. kr. i stället för antagna 440 milj. kr.
Uppdelat på år blir besparingen 1981 ca (170+20 = ) 190 milj. kr. i stället för
antagna 350 milj. kr. För år 1982 blir besparingen ytterligare ca (10+100 = )
110 milj. kr. i stället för antagna 90 milj. kr.

Härtill kommer att även de senaste beräkningarna av besparingseffekterna

inom SKBB t. v. är osäkra och att de därutöver är beroende av de
preciseringar som kan bli aktuella i kommande regeringsförslag och vid
riksdagsbehandlingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

10

Bilaga

Uppgifter om markförvärvslån

Lån till kommunala markförvärv kan utgå till kommun för förvärv av
dels fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för
tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, dels fast egendom

som behöver rustas upp samt tomträtt i sådan egendom som ovan
nämnts. Långivningen gäller även för förvärv av sådan mark som i konkret
planering visat sig lämpad till utbyggnad av turism och rekreation inom i
första hand de primära rekreationsområdena.

I fråga om fast egendom i område med samlad äldre bebyggelse och
tomträtt i sådan egendom utgår markförvärvslån företrädesvis i sådana fall
där ny- och ombyggnad kan antas komma att ske med stöd av statligt
bostadslån.

Markförvärvslånen löper med ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen
fastställs av regeringen för ett kalenderår i sänder. För år 1980 är räntan 11
procent. Lånen amorteras med lika stora belopp varje år. Amorteringstiden

är sju år. Amorteringsfrihet kan medges för de första två åren. I fråga
om lån i syfte att bygga ut verksamhet för turism och rekreation kan längre
amorteringstid medges, dock högst 20 år.

De närmare reglerna om långivningen m. m. finns i kungörelse
(1968:227, ändrad senast 1979:256) om markförvärvslån till kommun.

Lånefonden för kommunala markförvärv har funnits fr. o. m. budgetåret
1968/69. Fr. o. m. budgetåret 1977/78 har riksdagen jämte anslag till fonden
årligen bestämt en ram inom vilken beslut fick meddelas för ett budgetår i
sänder. Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. storleken av beviljade

belopp om markförvärvslån samt utvecklingen av fonden.

Tabell 1. Markförvurvslän

Budgetår

Antal behand- lade ärenden

Beviljade lån

Antal

Sökt belopp,
milj. kr.

Beviljat be- lopp, milj. kr.

1968/69

19

12

18,8

14.8

1969/70

91

73

122,1

44,6

1970/71

78

63

191,7

32,1

1971/72

58

47

189.9

29,0

1972/73

78

72

202,9

103,5

1973/74

44

43

59,3

45,6

1974/75

112

110

292.2

181,9

1975/76

49

47

57 J

44.6

1976/77

92

90

234,8

174.4

1977/78

114

112

244,0

180.1

1978/79

lil

107

224.9

200,6

1979/80

95

91

270.0

208,4

Summa

941

869

2 108,3

1 259,6

Källa: Bostadsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1980/81:5

Tabell 2. Lånefonden för kommunala markförvärv

II

Budgetår

Belopp i milj. kr.

Ram

Anslag

Amorte-

ringar

Utbetal-

ningar

Behållning

1968/69

30

_

_

30.0

1969/70

30

0.6

35,3

25,3

1970/71

30

1,5

42.9

13,9

1971/72

50

3,9

28,5

39,3

1972/73

75

6,1

61,1

59.3

1973/74

100

11.7

75,9

95,1

1974/75

125

17.4

95,9

141,6

1975/76

150

23,5

148,2

166,9

1976/77

175

33.3

151.8

223.4

1977/78

220

100

45.0

158,5

209,9

1978/79

208

50

61.5

137,9

183,5

1979/80

210

133

98,1

176.5

238,1

1980/81'

100

0,001

1981/822

265

75

Källa: Bostadsstyrelsen.

1 Genom omläggningen av statsbudgeten fr. o. m. innevarande budgetår redovisas
inflytande amorteringsbelopp på en särskild titel på statsbudgetens inkomstsida.
Amorteringarna tillgodoförs således inte längre lånefonden.

2 Bostadsstyrelsens förslag i anslagsframställning i augusti 1980.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.