Sök i Ratio Lex

Om småföretag (prop. 1981/82:118 bil. 3)

1982-05-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens sida; riksdagen har ingen PDF av dokumentet
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Citera

Bet. 1981/82:AU16, Om småföretag (prop. 1981/82:118 bil. 3)

Dokumentets text

s. 1

AU 1981/82:16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:16

om småföretag (prop. 1981/82:118 bil. 3)

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:118 såvitt angår bilaga 3
(arbetsmarknadsdepartementet) punkterna 1 och 3, med statsrådet Eliasson

som föredragande.

Därjämte tar utskottet upp i aktuella delar en motion väckt under
allmänna motionstiden i januari 1982 samt en motion väckt med anledning
av propositionen.

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag att näringshjälp

på försök även skall kunna utgå till långvarigt arbetslösa. För budgetåret

1982/83 beräknas 2,25 milj. kr. för denna verksamhet. Socialdemokraterna

godtar förslaget men reserverar sig för en uppräkning av anslaget
till näringshjälp med ytterligare 13,5 milj. kr.

Utskottet avstyrker i detta sammanhang också en motion om fortbildning

av företagare och ledande personer i företag inom ramen för bristyrkesutbildningen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:118 bilaga 3 momenten 1 och 3
föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna vad som förordats om grunderna för en försöksverksamhet
med vidgade möjligheter att lämna näringshjälp,

3. utöver vad som föreslagits i proposition 1981/82:100 bilaga 15 till
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret
1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000
kr.

Punkt 2 som rör statligt stöd till arbetsmiljöinvesteringar behandlas av
socialutskottet.

Motionerna

1981/82:2118 av Johan Olsson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande bristyrkesutbildning av företagare.
Motionärerna vill att det behov av fortbildning av företagare och ledande

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 16

s. 2

AU 1981/82:16

2

personal i företagen som inte kan tillgodoses genom direkta anslag skall
kunna finansieras som bristyrkesutbildning.

Yrkande 2 i motionen behandlas av socialförsäkringsutskottet.

1981/82:2309 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

16. att riksdagen till arbetsmarknadsdepartementet anslag C 3 Särskilda

åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning anvisar 13 500 000 kr.
utöver regeringens förslag.

Övriga yrkanden i motionen behandlas av näringsutskottet.

Uppgifter om näringshjälpen

Näringshjälp är ett ekonomiskt stöd till start av eget företag. Stödet kan
utgå till handikappade, medelålders och äldre arbetstagare som inte kunnat

få lämpligt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Näringshjälp kan
också, när särskilda skäl föreligger, ges för att säkra fortsatt drift a.v företag.
Stödet kan i detta fall endast rikta sig till handikappade personer.

Till kostnader för att starta eller fortsätta verksamhet som egen företagare

utgår näringshjälp i form av bidrag med högst 15 000 kr. Därutöver
kan vid start av företag räntebelagt lån med högst 60 000 kr. lämnas. Lånet
är amorterings- och räntefritt under de tre första åren. Därefter skall lånet
återbetalas inom tio år.

Under budgetåret 1980/81 erhöll 232 personer näringshjälp för att börja
och i vissa fall fortsätta verksamhet som egen företagare. 232 bidrag och
108 lån lämnades till ett sammanlagt belopp av 6,9 milj. kr. Under senare
år har en minskning av antalet personer som utnyttjat stödet kunnat
märkas.

Den parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde

och organisation skall mot bakgrund av bl. a. den omfattande
administrativa hantering som är förknippad med denna volymmässigt
föga omfattande stödform enligt sina direktiv bl. a. se över näringshjälpen.
Därvid skall möjligheterna undersökas att föra över stödformen till annan
huvudman.

Näringshjälpen har hittills bekostats från ett särskilt delprogram under
anslaget C 3 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning.
Riksdagen har nyligen beslutat, efter förslag av regeringen (prop. 1981/
82:100 bil. 15 p. C 3, AU 1981/82:21), att delprogrammet skall slopas och
att utgifterna för näringshjälp i stället skall belasta delprogrammet Arbetshjälpmedel

åt handikappade under samma anslag. Detta beräknas ge en
besparing på 13,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Socialdemokraterna

reserverade sig och begärde att medel för näringshjälp även
fortsättningsvis skall upptas som en särskild post på statsbudgeten. För
budgetåret 1982/83 beräknades medelsbehovet under posten till 13,5 milj.
kr.

s. 3

AU 1981/82:16

3

Utskottet

I den aktuella propositionen föreslås att näringshjälp på försök även skall
kunna utgå till långvarigt arbetslösa som vill starta eget företag. Handläggningen

av denna form av näringshjälp skall ske enligt samma regler och
rutiner som gäller för andra näringshjälpsärenden. I sammanhanget understryks

att de ekonomiska förutsättningarna för näringshjälpsföretagen
måste prövas noggrant bl. a. mot bakgrund av att den som beviljas näringshjälp

inte längre är berättigad till arbetslöshetsersättning.

Den föreslagna försöksverksamheten avses bli begränsad och omfatta
högst 50 personer i tre till fem av AMS utvalda län. Kostnaderna för
försöksverksamheten beräknas till 2,25 milj. kr. och anslaget Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning föreslås bli uppräknat
med detta belopp. Häri skall enligt propositionens förslag inrymmas kostnader

för hjälp från utvecklingsfond eller annat expertorgan med företagsekonomiska

bedömningar.

Socialdemokraterna tillstyrker i sin partimotion 1981/82:2309 regeringens

förslag. Motionärerna vidhåller också sitt krav från den allmänna
motionstiden att ytterligare 13,5 milj. kr. skall anvisas verksamheten med
näringshjälp.

Utskottet godtar propositionens förslag om en försöksverksamhet med
vidgad näringshjälp och föreslår i likhet med regeringen att utöver vad som
tidigare beslutats 2 250 000 kr. anvisas till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

och sysselsättning för budgetåret 1982/83. Därmed avstyrks motion

1981/82:2309 i vad avser förslaget om ytterligare medel till näringshjälp.

Utskottet finnér på denna punkt inget skäl att frångå sin tidigare
beräkning av medelsåtgången för arbetshjälpmedel och näringshjälp.

Utskottet tar i detta sammanhang även upp en motion från den allmänna

motionstiden som rör bristyrkesutbildning för företagare. Bristyrkesutbildning

är den sammanfattande benämningen på arbetsmarknadsutbildning

(AMU) i vilken även den som inte är eller löper risk att bli arbetslös
har rätt att delta. Även den som har stadigvarande arbete kan således
beviljas bristyrkesutbildning. Motivet för denna utbildning är dels att förse
arbetsmarknaden med yrkesutbildad arbetskraft som behövs inom särskilda

bristområden, dels att göra det möjligt för personer som har arbete att
förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. Bristyrkesutbildning finns
huvudsakligen inom metall- och verkstadsindustrin men även inom träindustrin

och pappers- och massaindustrin.

Johan Olsson m. fl. (c) framhåller i motion 2118 att det finns för få
människor som är beredda att ta på sig det ansvar och arbete som det
innebär att vara företagare. Företagare sägs vara en bristyrkesgrupp. I den
mån det inte går att tillgodose behovet av fortbildning av företagare och
ledande personal i företag på annat sätt bör enligt motionärerna sådan
verksamhet kunna finansieras inom ramen för bristyrkesutbildningen

s. 4

AU 1981/82:16

4

inom AMU. En samverkan mellan AMS och exempelvis statens institut för
företagsutveckling (SIFU) sägs därvid vara möjlig.

Det utbildningsbehov motionären syftar på söker man i dag tillgodose
med kurser av olika slag. De flesta studieförbund liksom flera högskolor
har numera småföretagskurser. Utvecklingsfonderna arrangerar i respektive

län flera gånger om året kortare ”Att starta eget"-kurser. Vissa utvecklingsfonder

har också längre etableringskurser på upp till tio månader.
Dessutom finns inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen på
gymnasienivå ett antal kurser som passar blivande småföretagare.

För innevarande budgetår finns närmare 10 milj. kr. anslagna som
bidrag till företagsinriktad fortbildning. För kommande budgetår har av
statsfinansiella skäl några sådana medel inte beräknats. I budgetpropositionen

1981/82 (bil. 17 s. 20) sägs att kraven på fortbildning och allmän
utveckling av småföretagen tillgodoses genom övriga insatser inom ramen
för verksamheten hos SIFU och de regionala utvecklingsfonderna. I motioner

har föreslagits att medel skall anslås för verksamheten även för
budgetåret 1982/83. Frågan behandlas av näringsutskottet i betänkande
1981/82:51.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda och varierande utbildningsmöjligheter

är av stor betydelse för småföretagsamhetens utveckling.

Omfattningen och inriktningen av denna utbildning hör nära samman

dels med spörsmålet om småföretagsamhetens villkor och samhällets
generella stöd till denna företagsamhet, dels med de regionalpolitiska
strävandena att främja nyföretagande i vissa delar av landet. Den förra
frågan tas upp till en samlad bedömning av näringsutskottet med anledning

av proposition 118 om småföretag. I betänkande AU 1981/82:23 om
regionalpolitiken behandlar arbetsmarknadsutskottet vissa förslag om
stöd till regionalt företagande. Utskottet är i övrigt inte berett att förorda
att den inom AMU:s ram bedrivna bristyrkesutbildningen skall utvidgas
på det sätt som föreslås i motionen, som alltså inte bör föranleda någon
åtgärd.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
grunderna för en försöksverksamhet med vidgade möjligheter att
lämna näringshjälp,

2. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1981/82:2309 yrkande 16 till Särskilda åtgärder

för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1982/
83 under tolfte huvudtiteln — utöver tidigare anvisat reservationsanslag1

— anvisar 2 250 000 kr.,

1 Prop. 1981/82:100 bil. 15, punkt C 3, AU 1981/82:21, hemställan mom. 54.

s. 5

AU 1981/82:16

5

3. beträffande bristyrkesutbildning för företagare att riksdagen avslår

motion 1981/82:2118 yrkande 1.

Stockholm den 18 maj 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s),
Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr
(c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Margareta

Hedlund (c), Lahja Exner(s), Sonja Rembo (m), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Görel Bohlin (m).

*>

Reservation

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning (mom. 2)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne

Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”och näringshjälp” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först i likhet med de socialdemokratiska motionärerna
framhålla den stora betydelse som näringshjälpen i dag har för vissa äldres
och handikappades möjligheter att få en utkomst. Riksdagens tidigare
beslut om besparingar på detta område bör därför omprövas. Medel bör
således i vanlig ordning anvisas för denna stödform. Utskottet godtar
socialdemokraternas beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1982/83
till 13,5 milj. kr. Härutöver biträder utskottet propositionens förslag om en
försöksverksamhet med vidgad näringshjälp och att 2 250 000 kr. anvisas
härför. Sammanlagt bör således 15 750 000 kr. tas upp som en särskild
delpost under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

för budgetåret 1982/83.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2309 yrkande 16
samt med anledning av propositionens förslag till Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret
1982/83 under tolfte huvudtiteln — utöver tidigare anvisat reservationsanslag1

— anvisar 15 750 000 kr.

1 Prop. 1981/82:100 bil. 15, punkt C 3, AU 1981/82:21, hemställan mom. 54.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.