Sök i Ratio Lex

Om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (prop. 1981/82:155 jämte motioner

1982-05-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens sida; riksdagen har ingen PDF av dokumentet
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Citera

Bet. 1981/82:AU24, Om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (prop. 1981/82:155 jämte motioner

Dokumentets text

s. 1

AU 1981/82:24

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:24

om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (prop.
1981/82:155 jämte motioner)

I betänkandet behandlas dels proposition 1981/82:155 (kommundepartementet)

om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, dels
de med anledning av propositionen väckta motionerna 1981/82:2215 av
Lars Werner m. fl. (vpk) och 1981/82:2391 av Sonja Rembo (m) och
Margareta Gard (m).

Ärendet har i regeringen föredragits av statsrådet Boo.

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom ett regeringsförslag om att ett nytt statligt
stöd skall införas till kvinnoorganisationer som i första hand arbetar för att
förbättra kvinnans ställning i samhället och aktivt arbetar för jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Det nya stödet skall utgå till organisationernas centrala verksamhet dvs.
till deras arbete på riksnivå.

En organisation med minst 3 000 medlemmar blir berättigad till ett
grundbidrag om 125 000 kr. och därtill ett rörligt bidrag om 5 kr. per
medlem för det antal medlemmar som överstiger 3 000. Organisationer
med minst 1 500 medlemmar får halvt grundbidrag om 62 500 kr. men inte
något rörligt bidrag.

Kostnaden för bidragsgivningen beräknas till 2 milj. kr.

Moderata samlingspartiets företrädare motsätter sig att det nya stödet
införs och ansluter sig i en reservation till det yrkande om avslag på
regeringens förslag som framställs i motion 2391 av Sonja Rembo (m) och
Margareta Gard (m).

Utskottsmajoritetens ställningstagande innebär att de förslag till omkonstruktion

av statsbidraget m. m. som förordats i vpk:s partimotion 2215
inte biträds.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för statligt bidrag
till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,

2. till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret

1982/83 under femtonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 24

s. 2

AU 1981/82:24

2

Motionerna

1981/82:2215 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:155 i övrigt beslutar
anta det förslag till bidragskonstruktion och till övriga kriterier för att
erhålla bidrag som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar att projektbidrag skall kunna utgå till kvinnohusgrupperna

i enlighet med vad som anförs i motionen.

1981/82:2391 av Sonja Rembo (m) och Margareta Gard (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1981/82:155,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av det s. k.
projektbidraget till kvinnoorganisationer i enlighet med vad som förordas
i motionen.

Utskottet

På grundval av ett av en särskild utredare framlagt betänkande (SOU
1980:44) föreslår regeringen att ett stöd införs till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet. Med kvinnoorganisation skall avses sådan organisation

som i första hand arbetar för att förbättra kvinnans ställning i samhället

och aktivt arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. 1 begreppet

central verksamhet ligger att stödet ges till organisationernas arbete

på riksnivå men inte till verksamheten på distrikts- och lokal nivå.
Därav följer i sin tur krav på organisationens storlek räknat i antalet
medlemmar och på att dess verksamhet har spridning över landet.

Stödet bör enligt regeringens mening utgå till organisationerna i form av
ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Omfattningen av stödet är relaterat
till antalet medlemmar på följande sätt.

En organisation med minst 1 500 men färre än 3 000 medlemmar skall
kunna beviljas stöd i form av ett halvt grundbidrag, 62 500 kr. Har organisationen

3 000 eller fler medlemmar utgår helt grundbidrag, 125 000 kr.
En organisation som är berättigad till helt grundbidrag får dessutom
uppbära rörligt bidrag med 5 kr. per medlem för det antal medlemmar som
överstiger 3 000. För det rörliga bidraget föreslås en övre gräns, satt vid
60 000 medlemmar. Har organisationen fler medlemmar än så utgår inte
bidrag för det överskjutande antalet medlemmar.

En organisation med exempelvis 15 000 medlemmar får med tillämpning

av de föreslagna reglerna ett grundbidrag av 125 000 kr. samt ett
rörligt bidrag med 5 x (15 000—3 000) 60 000 kr. Organisationer med
60 000 resp. 75 000 medlemmar får i båda fallen grundbidrag med 125 000
kr. och rörligt bidrag med 285 000 kr.

Den föreslagna bidragsgivningen beräknas kosta 2 milj. kr.

s. 3

AU 1981/82:24

3

Sonja Rembo (m) och Margareta Gard (m) yrkar i motion 2391 avslag
på propositionen. De anser att det statsfinansiella läget inte tillåter expansiva

förslag och påpekar dessutom att de politiska kvinnoförbunden, som
är de största kvinnoorganisationerna, skulle få drygt hälften av det föreslagna

stödet. Detta skulle därmed bli ett nytt partistöd. Vidare hänvisar
motionärerna tilt att kvinnoorganisationerna redan uppbär statsbidrag i
form av olika projektbidrag, och de förordar att dessa bidrag omformas till
ett reguljärt stöd.

Propositionens förslag och det utredningsarbete som föregått dessa är
resultatet av den framställning till regeringen om bidrag till kvinnoorganisationerna

som i maj 1979 gjordes gemensamt av Centerns kvinnoförbund,

Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund

samt Moderata kvinnoförbundet. Det har allmänt vitsordats att
kvinnoorganisationerna har en mycket stor betydelse när det gäller att
ställa kvinnors problem i centrum och driva på arbetet för ökad jämställdhet.

Det kontinuerliga verksamhetsstöd som nu föreslås syftar till att ge
organisationerna en ekonomisk grund som bas för verksamheten. Det skall
också tjäna som en stimulans att vidareutveckla verksamheten.

Utskottet är medvetet om att hänsyn måste tas till snäva ekonomiska
ramar för statens verksamhet. Sådana hänsyn har tagits vid utformningen
av regeringens förslag. Det för utskottet väsentliga är emellertid att det på
grund av den vikt som måste tillmätas kvinnoorganisationernas roll i vårt
samhälle i längden inte kan godtas att de i motsats till andra jämförbara
folkrörelser skall stå utan någon form av reguljärt statligt stöd. Utskottet
ställer sig därför bakom tanken att införa ett stöd till kvinnoorganisationerna

med den av regeringen föreslagna inriktningen och avstyrker därmed

motionens avslagsyrkande. Med detta ställningstagande saknas anledning

att närmare gå in på motionens uppslag att omforma projektbidragen

till ett reguljärt stöd. Det bör dock sägas att det även i fortsättningen
kan visa sig ändamålsenligt att medge bidrag till särskilt angelägna projekt.
Det bör särskilt påpekas att kvinnoorganisationerna fullgör en betydelsefull

funktion som förmedlare av biståndsmedel till stöd för kvinnor och
barn i u-land. Projektbidragen kan också vara ett sätt att stödja mindre
kvinnoorganisationer som inte omfattas av den nya reguljära stödformen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2391 i dess helhet.

Vpk ställer sig i partimotion 2215 positivt till att regeringen lagt fram ett
förslag om statligt stöd till kvinnoorganisationerna. Förslaget anses dock
gynna de stora etablerade organisationerna i alltför stor utsträckning.
Därför föreslår vpk följande omkonstruktion av bidragssystemet:

Helt grundbidrag om 150 000 kr. till organisationer med fler än 1 500
medlemmar.

Halvt grundbidrag om 75 000 kr. till organisationer med fler än 750
medlemmar.

Rörligt bidrag utgår med 5 kr. per medlem i intervallet 1 500—20 000

s. 4

AU 1981/82:24

4

medlemmar och med 2 kr. per medlem i intervallet 20 000—60 000 medlemmar.

Genom det föreslagna lägre rörliga bidraget för medlemsantal som
överstiger 20 000 sägs motionsförslaget sammantaget kosta ungefär lika
mycket som regeringens förslag.

Regeringsförslaget överensstämmer på denna punkt med vad som förordats

i utredningsbetänkandet. Vid remissbehandlingen av betänkandet
ansåg en del instanser att kravet på medlemsantal hade satts för högt
medan andra menade att det satts för lågt. Utskottet kan ansluta sig till den
avvägning som gjorts av regeringen. Inom ramen för det begränsade
belopp som det här är fråga om — 2 milj. kr. — gäller det att ta hänsyn till
både de mindre organisationernas behov av ett grundstöd och de större
organisationernas mera omfattande verksamhet.

När det gäller övriga förutsättningar för statsbidrag anser vpk att propositionen

på vissa punkter är oklart skriven. Vpk vill därför att bl. a.
följande kriterier skall gälla:

Organisationen skall som främsta mål ha att verka för en förbättring av
kvinnans ställning i samhället och aktivt arbeta för jämställdhet mellan
kvinnor och män.

Organisationen skall vara uppbyggd på individuellt medlemskap, där
varje person som delar organisationens mål och stadgar, genom enskilt
initiativ kan bli medlem. Medlemmen skall kunna påverka organisationens

inriktning, verksamhet och uppbyggnad.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som redovisas i propositionen,

nämligen att organisationerna skall vara uppbyggda efter gängse
demokratiska principer. Varje person som delar en organisations grundvärderingar,

mål och stadgar skall kunna ansluta sig till organisationen.
Varje medlem skall även ha stadgeenliga möjligheter att påverka organisationens

verksamhet, inriktning, uppbyggnad etc. Medlemsformer som
innebär att en person måste rekommenderas som medlem genom andra
medlemmar eller som fordrar andra särskilda egenskaper för att erhålla
medlemskap kan således inte accepteras som grund för statsbidrag. I detta
avseende kan således motion 2215 anses besvarad.

I ett annat avseende skiljer sig vpk:s uppfattning klart från regeringens.
För att bidrag skall kunna beviljas en organisation skall den inte bara ha
en viss storlek och verksamhetsinriktning. Dess verksamhet skall också ha
en geografisk spridning, som av regeringen anges till minst hälften av
landets landstingskommuner. Vpk anser att fem landstingskommuner väl
uppfyller kravet på geografisk spridning. Detta lägre krav bör enligt utskottets

mening kopplas till vpk:s förslag om lägre medlemsantal. Då
utskottet inte anslutit sig till det förslaget kan utskottet inte heller tillmötesgå

vpk :s förslag beträffande kravet på geografisk spridning utan biträder

regeringens förslag på den punkten. Det kan f. ö. noteras att det statliga

s. 5

AU 1981/82:24

5

stödet till ungdomsorganisationerna, som berörs även i det följande, likaså
förutsätter att verksamheten skall bedrivas i minst hälften av landstingskommunerna.

Det skall tilläggas att det nu tillstyrkta kravet på viss geografisk spridning

kan orsaka svårigheter för invandrarorganisationer. Detta problem är
observerat i propositionen, i vilken det förutskickas att det skall vara
möjligt att finna praktiska lösningar. Utskottet vill betona vikten av att så
sker.

Vpk anger som en ytterligare bidragsförutsättning att organisationen
skall ”omfatta ett visst antal betalande medlemmar”. Med anledning av
detta vill utskottet anföra följande.

Enligt utredningens förslag skall som medlem i organisationen endast
räknas personer som erlagt stadgeenlig medlemsavgift. Detta förslag möter
inte någon gensaga från regeringens sida. I sammanhanget kan erinras om
att stödet till ungdomsorganisationerna — som i flera avseenden tjänat
som förebild för det nya stödet till kvinnoorganisationerna — är förenat
med ett krav på att endast betalande medlemmar får räknas. Kravet är
dock inte ovillkorligt. Undantag görs för kristna ungdomsorganisationer.
Dessa organisationer skall dock i så fall på annat sätt kunna styrka medlemskapet.

I fråga om sådana invandrar- och minoritetsorganisationer
som är att anse som riksorganisationer har saken uttryckts på ett annat sätt.
Utan direkt angivande av krav på medlemsavgifter har statsmakterna
förutsatt att statsbidrag utgår ”endast om organisationen själv står för en
del av kostnaderna för sin verksamhet” (prop. 1975:26 s. 75, InU 1975:6 s.
12—13). I dessa liknande fall av statsbidrag till riksorganisationer har
alltså valts något olika lösningar. När det nu gäller kvinnoorganisationerna

finner utskottet det naturligt att man har den ordning som utredningen
föreslagit, nämligen att den bidragssökande organisationen endast får
tillgodoräkna sig de medlemmar som har erlagt stadgeenlig medlemsavgift.

Med detta klarläggande från utskottets sida är det inte behövligt att
föreslå någon åtgärd med anledning av vad som anförts i motionen i den
aktuella delen.

Avslutningsvis i motionen tar vpk upp en fråga om stöd till kvinnohusgrupperna.

Dessa har hittills inte fått något statligt stöd och kommer inte
heller att kunna uppbära bidrag av det slag som nu behandlas. Vpk vill
därför att riksdagen skall uttala att stöd skall kunna medges kvinnohusgrupperna

i form av projektbidrag.

Utskottet delar vpk:s uppfattning att kvinnohusgrupperna fyller en
viktig funktion. I detta ärende är det emellertid fråga om stöd till rikstäckande

organisationer, och utskottet är därför inte berett att ta ställning till
införandet av en ny form av stöd till organisationer som i varje fall hittills
bedriver en verksamhet av enbart lokal karaktär. Ett stöd till dessa grupper
får därför ses i första hand som en kommunal angelägenhet, och i vissa fall
uppbär grupperna också bidrag från kommuner och landsting.

s. 6

AU 1981/82:24

6

Med hänvisning till de ovan redovisade ställningstagandena avstyrker
utskottet vpk:s motion 2215.

Utskottet har vid behandlingen av de båda motionerna haft anledning
att gå in på väsentliga delar av det av regeringen föreslagna stödet till
kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. I övrigt godtas regeringens
förslag till riktlinjer för bidragsverksamheten. Utskottet biträder också
förslaget att för bidragsgivningen under nästa budgetår anvisas ett belopp
av 2 milj. kr. i form av ett nytt anslag på kommundepartementets huvudtitel.

Såsom regeringen föreslår bör det nya anslaget ges beteckningen
förslagsanslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1981/82:155 att riksdagen avslår

motion 1981/82:2391,

2. beträffande omkonstruktion av bidragssystemet, m. m. att riksdagen

avslår motion 1981/82:2215,

3. att riksdagen godkänner i propositionen förordade riktlinjer för
statligt bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet i
den mån frågan inte behandlats i föregående moment,

4. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Bidrag till
kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret
1982/83 under femtonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.

Stockholm den 11 maj 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ANNA-GRETA LEIJON

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s),
Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Anders Högmark
(m), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Bo-Gunnar Ledin (fp),
Bo Finnkvist (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Sonja
Rembo (m), Nils-Olof Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).

Reservation

Avslag pä proposition 1981/82:155 (mom. 1)

Anders Högmark, Sonja Rembo och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Propositionens
förslag” och slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Det statsfinansiella läget nödvändiggör en stram hushållning med statens

resurser, varav självklart följer en stark restriktivitet med nya utgifter.

s. 7

AU 1981/82:24

7

Redan av detta skäl ger regeringens förslag om ett helt nytt statsbidrag
anledning till tveksamhet. Men man kan även rikta principiella invändningar

mot förslaget. Med detta vill regeringen främja strävandena mot
ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det kan dock ifrågasättas om
förslaget kommer att leda till den önskade effekten. I praktiken kommer
nämligen större delen av det föreslagna stödet att tillfalla de politiska
partiernas kvinnoförbund. Nu måste med bestämdhet hävdas att jämställdhetsfrågorna

har en sådan vikt att de måste angripas på en bred bas
i de politiska partierna. Det föreslagna stödet kan av moderpartierna tas
till intäkt för att ägna minskad uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågorna.
Därigenom riskerar man att behovet av särskilda kvinnoförbund i deras
nuvarande form kommer att permanentas. Men jämställdhetsfrågorna
berör män såväl som kvinnor. Åtminstone på sikt måste det därför bli en
given ordning att arbetet med dessa frågor förs vidare inom organisationer
där kvinnor och män är verksamma och tillsammans driver utvecklingen
vidare på detta område.

Slutsatsen av det anförda blir att regeringens förslag bör avvisas. Utskottet

ansluter sig därför till det i motion 2391 framställda yrkandet att
förslaget skall avslås.

F. n. får kvinnoorganisationerna stöd bl. a. i form av s. k. projektbidrag
för olika ändamål. I flera yttranden över den utredning som ligger till
grund för regeringens förslag kritiseras denna typ av bidrag. Det anses att
de alltför mycket styr organisationerna i stället för att stödja dem och att
de leder till ryckighet i deras planering. Utskottet har samma uppfattning
och menar att det därför kan vara värt att pröva om inte projektbidragen
eller i varje fall delar av dem kan omformas till ett generellt bidrag till de
icke-partipolitiska kvinnoorganisationerna. Regeringen bör överväga
denna fråga och lägga fram förslag härom för riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse
1. beträffande avslag på proposition 1981/82:155
att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:2391 yrkande 1 avslår regeringens

förslag,

b) med anledning av motion 1981/82:2391 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om projektbidrag

till kvinnoorganisationerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Prop. 2005/06:4 Statligt stöd för kvinnors organisering s. 4 i texten
  2. SOU 2004:59 Kvinnors organisering Del 1 s. 333 i texten
  3. Dir. 2003:56 Statligt stöd till kvinnoorganisationer i texten