Sök i Ratio Lex

om flygutbildning av vissa läkare inom försvarsmakten

1982-03-16 · 2 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1981/82:FöU16, om flygutbildning av vissa läkare inom försvarsmakten

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FöU 1981/82:16

Försvarsutskottets betänkande
1981/82:16

om flygutbildning av vissa läkare inom försvarsmakten

I motion 1981/82:1261 av Hans Lindblad (fp) och Eric Hägelmark (fp)
yrkas att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas så att möjligheter att även
i fortsättningen kunna få ett antal flygläkare med flygerfarenhet tas till
vara.

Motionen

Motionärerna framhåller att antalet personer som sysslar med materiel
inom försvarets flygande system är mycket stort. För omvårdnaden av
människorna — både flygande personal och markpersonal — finns, anför
de, betydligt mindre resurser. De pekar särskilt på betydelsen av det stöd
som läkare med flygerfarenhet kan ge flygförarna. I motionen understryks
också värdet av att ha tillgång till läkare med flygförarutbildning vid
utprovning av materiel, t. ex. syrgasutrustning och olika hjälpmedel för
piloter under flygning och i nödsituationer. Personal med kombinerad
läkar- och flygförarutbildning kan enligt motionärerna göra stora insatser
i flygsäkerhetsarbetet. Det finns därför, anser motionärerna, motiv för att
ha flygutbildade läkare såväl ute på förband och i staber som i förvaltningar

där flygsäkerhets- och personalfrågor behandlas. Hittills har det, framhåller

motionärerna, närmast genom tillfälligheter funnits ett antal läkare
med sådan utbildning. Det har oftast rört sig om personer som i unga år har
varit värnpliktig flygförare, reservofficer eller Fältflygare och därefter genomgått

läkarutbildning. Motionärerna bedömer att det även i framtiden
kommer att finnas fall där militärt utbildade flygförare skaffar sig medicinsk

utbildning. De räknar dock med att denna grupp kommer att minska,
eftersom både försvarsekonomi och rekryteringsskäl talar för att man bör
behålla flygutbildad personal längre i flygtjänst än tidigare. De anser
därför att det finns skäl att pröva även en ”omvänd” modell, dvs. att läkare
i några fall ges kompletterande utbildning som flygförare. Även för marinens

och arméns helikoptertjänst kan man enligt motionärerna tänka sig
att ge läkare en flygutbildning motsvarande den som militär personal får.

Motionärerna anser sammanfattningsvis att åtminstone de centrala staberna

långsiktigt bör tillförsäkras läkare med flygerfarenhet. Några förband

anser de också bör ha tillgång till sådan personal. I motionen föreslås
att chefen för flygvapnet får fullmakt att i samråd med andra organ ge

1 Riksdagen 1981/82. 10 sami. Nr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

FöU 1981/82:16

2

medicine studerande och utbildade läkare den flygutbildning som bedöms
erforderlig för de behov som anges i motionen.

Utskottet

Utskottet har inhämtat att de specialflygläkare som f. n. på central nivå
sysslar med flygsäkerhets- och personalfrågor har fullständig flygförarutbildning

på krigsflygplan. Detta utbildningskrav avses behållas även i
framtiden. Tillgången på läkare med denna kompetens bedöms kunna
säkerställas med tidigare flygutbildad personal som har övergått till medicinska

studier. Läkare som tjänstgör vid flottiljerna genomgår som regel
en flygkurs om fyra veckor vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. De har också
viss möjlighet att delta i de dagliga övningarna vid förbanden. Inom
flygstaben utreds f. n. möjligheterna att i ökad omfattning låta flottiljläkarna

delta i flygtjänsten vid förband.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit att omvårdnaden om
personalen inom försvarsmakten är viktig. Ett led i strävandena att tillgodose

detta behov beträffande den flygande personalen vid försvarsmakten
är att ge de berörda läkarna goda insikter i personalens miljö. Detta är
beaktat i dagens organisation. Av inhämtade uppgifter framgår att man
räknar med en tillräcklig tillgång på läkare med godtagbar fiygförarutbildning

också i framtiden utan att några särskilda åtgärder behöver vidtas.
Utskottet har inte anledning att ifrågasätta denna bedömning men utgår
från att regeringen noga följer utvecklingen och — om så behövs — genom
nödvändiga insatser tryggar tillgången på läkare med flygerfarenhet. Utskottet

anser att ett uttalande av riksdagen enligt motionärernas förslag
inte erfordras.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1261.

Stockholm den 16 mars 1982

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gunnar Björk i Gävle
(c), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar
Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s),
Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c),
Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp) och Bertil Dahlén (fp).

LiberTryck Stockholm 1982

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.