om anslag till räntor på statsskulden, m.m. (prop. 1981/82:100 bil. 20 och 1981/82:150 bil. 2)
1982-06-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1981/82:FiU48, om anslag till räntor på statsskulden, m.m. (prop. 1981/82:100 bil. 20 och 1981/82:150 bil. 2)
Dokumentets text
Finansutskottets betänkande
1981/82:48
om anslag till räntor på statsskulden, m. m. (prop. 1981/82:100 bil.
20 och 1981/82:150 bil. 2)
SJUTTONDE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1981/82: 100 bilaga 20 (budgetdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vid propositionen fogat förslag till stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1982/83,
2. till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 39400000000 kr.
Därefter har regeringen i proposition 1981/82:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 m.m. (kompletteringspropositionen)
bilaga 2 såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att - med
ändring av förslaget i proposition 1981/82: 100 bilaga 20 - till Räntor på
statsskulden, m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
38800000000 kr.
Regeringens i proposition 150 framlagda förslag grundar sig på inom
riksgäldskontoret gjorda nya beräkningar över räntor på statsskulden
m.m. för budgetåret 1982/83. Dessa beräkningar är redovisade i en till
utskottet överlämnad promemoria av den 27 april 1982 och framgår av
bilaga till betänkandet.
De i budgetpropositionen beräknade utgifterna för räntor på statsskulden
m.m. på 39400000000 kr. för budgetåret 1982/83 föreslås sålunda
minskade med 600 milj. kr. Skillnaden beror, uppger fullmäktige, huvudsakligen
på en lägre räntenivå för upplåningen inom landet under budgetåret
1981/82 och 1982/83 än vad som antogs i november 1981. En höjning
har å andra sidan skett av upplåningskostnaderna för lån utom landet
vartill kommer att valutakurserna har höjts för flera av för utlandsupplåningen
relevanta valutor.
Utskottet vill något beröra hur utgifterna för räntor på statsskulden
m.m. för budgetåret 1982/83 påverkas av att särskilda obligationsfonder
föreslås inrättade för att underlätta upplåningen från allmänheten. Avsikten
är att under 1982 via obligationsfonderna låna upp 5—7 miljarder
kronor. För att upplåning via obligationsfonder skall bli framgångsrik
måste räntan överstiga avkastningen på alternativa riskfria placeringar.
I riksgäldskontorets beräkning av utgifter för statsskuldräntor har hänsyn
inte kunnat tas till att viss upplåning avses ske via obligationsfonderna.
Det är i nuvarande läge svårt att beräkna dessa räntor. Storleken på dessa
1 Riksdagen 1981/82. 5 samt. Nr 48
FiU 1981/82:48
2
är i huvudsak beroende av följande faktorer: omfattningen av obligationsfonderna,
räntenivån samt utformningen av skuldebreven.
En avgörande fråga är hur införandet av obligationsfonder påverkar
övriga upplåningsformer. Om skuldebreven i fonderna får formen av diskonteringspapper
— där i princip räntan betalas vid försäljningen och
därvid begränsar omfattningen av de räntelöpande obligationslånen där
räntan betalas årsvis i efterskott — kan utgifterna för statsskuldräntor
komma att öka med en summa i storleksordningen 1 miljard kronor vid den
i den reviderade finansplanen kalkylerade omfattningen. Det är här en
fråga om förskjutning mellan budgetåren. Begränsas i stället volymen
skattkammarväxlar ökar statens räntekostnader endast med vad som motsvarar
skillnaden mellan diskontot och räntekostnaden för upplåning genom
obligationsfonder.
Utskottet har med det anförda velat peka på den vid detta beräkningstillfälle
särskilt stora osäkerhet som vidlåder beräkningen av utgifterna för
räntor på statsskulden. Utskottet har inte underlag för någon annan beräkning
än den av riksgäldskontoret redovisade.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner bilagda förslag till beräkning av utgifter
för räntor på statsskulden, m.m., för budgetåret 1982/83 (bilaga),
2. att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m., för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 38800000000 kr.
Stockholm den 1 juni 1982
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m), Rolf Rämgård (c), Paul
Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), KarlAnders
Petersson (c), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Mona S:t
Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s), Tore Fritzson (c) och
Åke Persson (fp).
FiU 1981/82:48
3
Bilaga
Förslag till beräkning av utgifter för räntor på statsskulden, m. m.,
för budgetåret 1982/83
Utgifter
A
Räntor på statsskulden
a.
Räntor på upplåning inom landet
1.
Ränta på räntelöpande obligationslån,
förslagsvis
17 650000000
2.
Vinster på premieobligationslån,
förslagsvis
1590000000
3.
Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis
113000000
4.
Ränta på sparobligationer,/öry/agsv/s
2 150000000
5.
Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis
100000
6.
Ränta på lån hos statsinstitutioner och
fonder m m, förslagsvis
400000000
7.
Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen
(den s. k. Guadelouperäntan)
300000
8.
Ränta på köpeskillingen för fastigheten
nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm
90000
9.
Ränta på Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
7500
10.
Ränta på kortfristig upplåning hos
banker m. fl., förslags vis
150000000
11.
Ränta på skatt kammarväxlar, förslagsvis
3 500000000
25 553497500
b.
Räntor på upplåning i utlandet
1.
Ränta på upplåning i utlandet för statens
vattenfallsverk, förslagsvis
17070000'
2.
Ränta på krediter hos internationella
banker, förslagsvis
3 043 400 0002
3.
Ränta på lån på den internationella
kapitalmarknaden, förslagsvis
47247000003
7785170000
c.
Ränta pä beräknad ny upplåning inom
och utom landet, förslagsvis
5473 335500
38812003000
B
Kapitalrabatter, kursförluster m m
1.
Kapitalrabatter, förslagsvis
1000
2.
Kursförluster, förslagsvis
1000
3.
Valutaförluster, förslagsvis
300000000
300002000
C Diverse utgifter
1.
Försäljningsprovisioner m m, förslagsvis
250000000
2.
Inlösningsprovisioner m m, förslagsvis
80000000
3.
Kostnad för börsnotering av obligationslån,
förslagsvis
3000000
4.
Övriga diverse utgifter, förslagsvis
100000
333100000
Summa kr.
39445105000
Anm. Valutaomvandling har skett till kurser 1982-03-29
1 Motsvarar USD 1,5 milj. och BEC 62,5 milj.
2 Motsvarar USD 415,7 milj., DEM 29,3 milj., CHF 6,1 milj., SDR 71,9 milj.
3 Motsvarar USD 541,7 milj., DEM 281,9 milj., CHF 92,4 milj., NLG 64,7 milj.,
JPY 9751,0 milj., FRF 87,8 milj., GDP6.8 milj.
FiU 1981/82:48
4
Inkomster
A
Räntor
1.
Ränta på uppköpta obligationer
20000000
2.
Ränta på rörliga krediter
510000000
3.
Ränta på kortfristig utlåning till banker m. fl.
1000
4.
Ränta på övriga utlånade medel
17000000
B
Uppgäld, kursvinster m.m.
1.
Uppgäld
1000
2.
Kursvinster
1 000
3.
Valutavinster
1000
C
Diverse inkomster
1.
Preskriberade obligationer och kuponger m m
20000000
2.
Dragningslistor på premielånen
1000
3.
Avgift för fartygskreditgaranti m. m.
78000000
4.
Övriga diverse inkomster
100000
Underskott att föras av på statsbudgeten
Summa kr.
547 001000
3000
98101000
645105000
38800000000
39445105000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.