Sök i Ratio Lex

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel) (prop. 1982/83:129) samt Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (prop. 1982/83:100)

1983-05-10 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1982/83:SfU25, om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel) (prop. 1982/83:129) samt Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (prop. 1982/83:100)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1982/83:25

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande,
gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel) (prop. 1982/
83:129) samt Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (prop.
1982/83:100)

Propositionerna

Proposition 1982183:129

I proposition 1982/83:129 har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit

riksdagen

dels att

1. anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. besluta att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 220000 kr.,

dels att godkänna vad som föreslagits

3. beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation,

4. om resetillägg för gymnasieelever,

5. om tillfällig premie vid förtida återbetalning av studiemedel.

Propositionen innehåller förslag om den framtida utformningen av hälsovård

för högskolestuderande.

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården föreslås ligga på förebyggande,

sociala och kurativa insatser. Motionsidrotten ingår som en del av
den förebyggande hälsovården. De studerandes behov av somatisk och
psykiatrisk sjukvård får däremot huvudsakligen tillgodoses inom ramen för
den offentliga hälso- och sjukvården.

De studerande föreslås behålla ansvar och huvudmannaskap för hälsovården

för högskolestuderande vid statliga högskoleenheter. Högskoleenheterna

ges ett större inflytande över verksamheten. Dessa skall sluta avtal
med studerandesammanslutningar som genom avtalen blir berättigade till
statsbidrag på vissa villkor.

Medlen till studerandehälsovården samlas under ett anslag under utbildningsdepartementets

huvudtitel.

Skolhälsovården inom den kommunala delen av högskolan föreslås bibehållas

i oförändrat skick.

Universitets- och högskoleämbetet blir central myndighet för all studerandehälsovård

fr. o. m. den 1 juli 1984. Den nya statsbidragsförordningen
föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86.

1 Riksdagen 1982/83. 11 sami. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

2

I propositionen läggs vidare fram förslag som rör resetilläggen inom
studiehjälpen. De medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för
sådana resetillägg omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen.

Länshuvudmännen skall, för att få tillgång till statsbidraget, ansvara
för de dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade
eleverna inom resp. ansvarsområde.

Centrala studiestödsnämnden skall även i fortsättningen svara för ersättningen

till svenska elever som är bosatta och studerar utomlands.

Det nya statsbidraget föreslås utgå fr. o. m. den 1 juli 1983.

Slutligen innehåller propositionen förslag om att studiestödslagen skall
förses med ett tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven
tidsperiod bevilja en högre premie än nu vid förtida frivillig återbetalning
av studiemedel.

De i propositionen framlagda lagförslagen finns intagna i bilaga.

Proposition 1982183:100

Regeringen har i proposition 1982/83:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)

under litt G. Studiestöd m. m., anslaget G 8 föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag
av 5720000 kr.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1982183:129

I motion 1982/83:2354 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktat statsbidrag till
länshuvudmännen, samt

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förändring av resetilläggen
för gymnasieelever till ett riktat bidrag till primärkommunerna.

I motion 1982/83:2360 av Ingrid Sundberg (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att i motionen anförda synpunkter beaktas vid
fastställande av reglerna för resetillägg för gymnasieelever.

I motion 1982/83:2368 av Jörgen Ullenhag (fp) och Kenth Skårvik (fp)
hemställs

1. att riksdagen fastställer att det nya statsbidragssystemet skall gälla
från budgetåret 1984/85,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiebidragsberättigade elever som bor och studerar utomlands.

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

3

Utskottet

Inledning

I förevarande proposition 1982/83:129 läggs förslag fram rörande den
framtida utformningen av hälsovården för högskolestuderande. Propositionen

innehåller vidare förslag till ändrade bestämmelser för ersättning för
gymnasieelevernas resor, förslag om tillfälligt förhöjd premie vid förtida
återbetalning av studiemedel samt vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/
84.

Utskottet, som nedan under skilda rubriker behandlar de olika förslagen
i propositionen och de motioner som föranletts av denna, behandlar i
samband med anslagsfrågorna även proposition 1982/83:100, bilaga 10,
G 8.

Studerandehälsovården

År 1967 beslutade riksdagen om inriktningen av den nuvarande studerandehälsovården

inom den statliga delen av högskolan (prop. 1967:48,
SU 1967: 96 och rskr 220). Den principiella utgångspunkten för riksdagsbeslutet

var att de studerande skulle tillförsäkras samma möjligheter till
hälso- och sjukvård som övriga medborgare, men att de inom studerandehälsovården

skulle ges speciella möjligheter till vård av psykiska och
psykosomatiska sjukdomar som kunde ha samband med studiemiljön.
Vidare betraktades motionsidrotten som en väsentlig del av den förebyggande

hälsovården.

Departementschefen anför i propositionen att den nuvarande studerandehälsovården

i alltför stor utsträckning har inriktats mot somatisk och
psykiatrisk sjukvård. Behovet av att ha sådan vård speciellt för studerandegrupperna

har samtidigt minskat p. g. a. den offentliga hälso- och sjukvårdens

utveckling och det förbättrade utomlänsavtalet. I propositionen
föreslås därför att den offentliga sjukvården i huvudsak skall tillgodose de
studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård medan studerandehälsovården

i första hand skall inriktas på förebyggande hälsovård och
sociala och kurativa insatser. Studerandehälsovården skall således vara ett
komplement till den offentliga vården i syfte att främja de studerandes
hälsa i den speciella miljö som högskolan utgör.

Utskottet finnér ingen anledning till erinran mot propositionens förslag i
denna del.

Vad gäller organisationen av studerandehälsovården inom statlig högskoleutbildning

bedrivs denna verksamhet i dag i de studerandes egen regi.
Vid flertalet högskoleenheter finns en mer eller mindre välutbyggd studerandehälsovård

och på de större högskoleorterna finns också en organiserad

motionsidrott för studerande. Kostnaderna för denna verksamhet
täcks till ca hälften med statsbidrag och i övrigt med bidrag från studerandeorganisationerna

och med avgifter. Inom den kommunala delen av hög
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

4

skolan omfattas praktiskt taget alla studerande av skolhälsovården. Huvudmannaskapet

för skolhälsovården är knutet till huvudmannaskapet för
utbildningen och den finansieras i sin helhet av huvudmannen.

I propositionen föreslås att de studerande genom sina sammanslutningar
skall behålla ansvaret och huvudmannaskapet för studerandehälsovården
och motionsidrotten. För att tillse att verksamheten får den inriktning som
redovisats ovan skall de statliga högskoleenheterna på resp. ort få beslutanderätt

i fråga om statsbidrag. En förutsättning för att statsbidrag skall
utgå är att en studerandekår eller en sammanslutning av studerandekårer
sluter avtal med berörd högskoleenhet om hälsovårdens närmare inriktning

och omfattning. I dessa avtal bestäms också vilka studerande som
skall ha tillgång till hälsovården. För den kommunala delen av högskolan
skall skolhälsovården bibehållas oförändrad. Det centrala myndighetsansvaret

för den hälsovårdande verksamheten, som i dag är splittrat på skolöverstyrelsen

(SÖ) och socialstyrelsen, föreslås överfört till universitetsoch

högskoleämbetet (UHÄ).

Utskottet biträder propositionen även i nu behandlad del.

Finansieringen av studerandehälsovården och motionsidrotten sker som
ovan nämnts med dels statsbidrag, dels de studerandes egna bidrag, dels
ock bidrag från kommuner och landstingskommuner. För budgetåret 1980/
81 fördelade sig bidragen på följande sätt. Statsbidrag utgick med ca 8,5
milj. kr., de studerande bidrog med ca 6 milj. kr. och bidragen från
kommuner och landstingskommuner uppgick till ca 1,1 milj. kr. Statsbidragen

är i dag splittrade på flera anslag och huvudtitlar. Ersättning för
läkarvård utgår ur anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementets

huvudtitel. Vidare utgår medel ur anslaget Bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande och ur vissa högskoleanslag under utbildningsdepartementets

huvudtitel. Slutligen utgår medel till motionsidrotten ur anslaget

Stöd till idrotten under jordbruksdepartementets huvudtitel.

Enligt propositionen skall ett nytt reservationsanslag för studerandehälsovård

inrättas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Anslaget skall
ersätta det nuvarande anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Till anslaget skall även föras medel från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen

under socialdepartementets huvudtitel. Från det nya anslaget skall
medel utgå för studerandehälsovård på samtliga berörda orter. Medlen
fördelas på berörda högskoleenheter i huvudsak med hänsyn till antalet
studerande på resp. ort. Beträffande medel till motionsidrotten föreslås
ingen anslagsförändring. De föreslagna anslagsförändringarna skall enligt
departementschefen bidra till att utveckla studerandehälsovården i överensstämmelse

med de uppställda målen. I propositionen förutsätts att
såväl de studerande som landstingskommunerna och kommunerna även i
fortsättningen skall bidra till verksamheten.

Utskottet har ingen erinran mot propositionen i nu behandlad del.

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

5

Departementschefen anför i propositionen att det nya anslaget för studerandehälsovård

inte bör inrättas förrän de föreslagna förändringarna
beträffande inriktning och organisation är genomförda. I propositionen
föreslås mot denna bakgrund att förslaget om nytt statsbidragssystem skall
genomföras fr. o. m. budgetåret 1985/86. UHÄ föreslås bli central myndighet

för studerandehälsovården fr. o. m. den 1 juli 1984.

I motion 2368 av Jörgen Ullenhag och Kenth Skårvik begärs i yrkande 1
att riksdagen beslutar att det nya statsbidragssystemet för studerandehälsovården

skall träda i kraft fr. o.m. budgetåret 1984/85. Motionärerna
anför att den föreslagna förändringen av verksamhetens inriktning är angelägen

och med hänsyn till att det förändrade statsbidragssystemet är en
förutsättning härför bör man inte som föreslås i propositionen dröja med
ikraftträdandet till budgetåret 1985/86. Motionärerna framhåller att det på
vissa orter redan i dag finns en välutvecklad studerandehälsovård och
enligt motionärerna borde man på dessa orter redan från budgetåret 1984/
85 ges möjlighet att verka i enlighet med den föreslagna inriktningen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att de föreslagna
förändringarna beträffande inriktning och organisation bör genomföras
innan det nya anslaget inrättas. Riksdagen beslutade under hösten 1982 att
alla studerande vid samtliga högskoleenheter skall ha obligatoriskt medlemskap

i studerandesammanslutning (prop. 1982/83:27, UbU 1982/83:9
och rskr 62). Med hänsyn till att detta beslut, som är en viktig förutsättning
för den föreslagna organisationen av studerandehälsovården, fattats så
nyligen är det enligt utskottets bedömning inte rimligt att anta att organisationsförändringarna

kan genomföras i sådan tid att det nya statsbidragssystemet

kan träda i kraft redan budgetåret 1984/85. Utskottet anser sig inte
heller kunna förorda ett tidigare ikraftträdande för vissa högskoleorter med
hänsyn till de svårigheter, som därvid skulle uppkomma såväl administrativt

som anslagsmässigt. Med det anförda biträder utskottet propositionens
förslag och avstyrker följaktligen bifall till motionen 2368, yrkande 1.

Gymnasieelevernas resor

Inom ramen för studiehjälpssystemet utgår bl. a. resekostnadsersättning
till elever i gymnasial utbildning som gör dagliga resor mellan hemmet och
skolan. Ersättningen har formen av ett tillägg till studiebidraget och utgår
enligt särskilda regler som bl. a. innehåller krav på resväg av viss längd.
Resetilläggen är maximerade och administreras av skolförvaltningarna,
som rekvirerar ersättning för utgivna belopp från centrala studiestödsnämnden

(CSN). CSN utfärdar också föreskrifter om hur bestämmelserna
om resetillägg i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen
(1973:418) bör tillämpas. Resetillägget betalas ut till eleven (eller målsman).

Eleven planerar själv sitt resande.

I propositionen föreslås att de medel som i budgetpropositionen beräknats

för resetillägget omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

6

nen som skall ansvara för de dagliga resorna till och från skolan för de
studiehjälpsberättigade eleverna. CSN skall fördela dessa medel till länshuvudmännen,

som lämnar nämnden nödvändigt underlag för denna fördelning.

Framställning om medel för kommande budgetårs statsbidrag görs
av CSN. En årlig kostnadsprövning bör liksom hittills ske. Bakgrunden till
förslaget är att förutsättningarna för planering av elevernas resor till och
från skolan har förändrats genom tillkomsten av länshuvudmän enligt
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik. De bestämmelser

som i dag reglerar resetilläggen är emellertid inte anpassade till ett
sådant system. I de län där huvudmän och skolförvaltningar har tagit på sig
ett ansvar för att planera och anordna reseservice har därför ett byråkratiskt

system byggts upp bl. a. för att via fullmakt från bidragsmottagarna
föra över resetilläggen till iänshuvudmännen. Fr. o. m. den 1 juli 1983
kommer länshuvudmän för den lokala och regionala kollektivtrafiken att
finnas i samtliga län. Kommunerna och landstingskommunen i resp. län
svarar för länshuvudmännens verksamhet som kan drivas som kommunalförbund

eller i form av aktiebolag där samtliga aktier ägs av landstingskommunen

och kommunerna. Departementschefen anför i propositionen att de
föreslagna förändringarna av resetilläggen kommer att medföra betydande
administrativa vinster för såväl CSN som länsbolagen. Vidare kommer
elevernas resebehov att bli bättre tillgodosett och de slipper också göra
kontantutlägg vid biljettköp. Fördelningen av det riktade statsbidraget bör
enligt propositionen göras med utgångspunkt i vad som utgått i resetillägg
inom resp. huvudmans område under budgetåret 1981/82. Departementschefen

förutsätter därvid att fördelningen för budgetåret 1983/84 görs på ett
sådant sätt, att det inte inom någon huvudmans område utgår mindre
statligt stöd till gymnasieelevernas resor än vad som skulle ha varit fallet
vid ett bibehållande av det nuvarande systemet. CSN kan vid fördelningen
ta hänsyn till exempelvis de senaste årens taxe- och elevutveckling och
efter inhämtande av synpunkter från landstings- och kommunförbunden
göra önskvärda justeringar. Fördelningen av medel för kommande budgetår

kan göras på grundval av erfarenheter från budgetåret 1983/84.

I motion 2354 av Kerstin Göthberg m. fl. yrkas avslag på propositionens
förslag om riktat statsbidrag till Iänshuvudmännen och motionärerna begär
i stället att resetilläggen omvandlas till ett riktat statsbidrag till primärkommunerna.

Enligt motionärerna är det angeläget att fa till stånd en samordning

mellan gymnasieelevernas resor och skolskjutsar för grundskoleeleverna

och en sådan samordning skulle enligt deras mening främjas om
statsbidraget utgick till primärkommunema. Den samordning som då skulle

kunna skapas skulle också enligt motionärerna vara till fördel för de
elever som inte kan utnyttja länshuvudmännens kollektivtrafikservice.
Vidare framhåller motionärerna att deras förslag skulle medföra att sedvanliga

kommunala likställighetsprinciper blir tillämpliga vilket skulle innebära

hel kostnadstäckning för de elever som bor vid sidan av kollektivtrafiksystemet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

7

Enligt vad utskottet erfarit har i samband med beredningen av ärendet
om riktat statsbidrag till länshuvudmännen för gymnasieelevernas resor
även beaktats möjligheten att ge statsbidrag som ett riktat bidrag till
primärkommunerna. Det visade sig emellertid innebära ett betydligt mer
komplicerat system än det i propositionen föreslagna. Med hänsyn till det
stora antalet kommuner i landet är det mycket svårare att fördela tillgängliga

medel på ett något så när rättvist sätt mellan kommunerna. Förändringarna

år från år kan också förutsättas bli betydande. Detta skulle innebära

ett stort administrativt merarbete för CSN och förmodligen skulle den
administrativa besparingen på central nivå därigenom minska avsevärt.
Härutöver skulle det, under förutsättning att länsbolagen kommer att ha
hand om de flesta gymnasieelevers resor genom kollektivtrafiken, bli betydande

administrativa problem på lokal nivå, när kommunernas statsbidrag
skall komma länsbolagen till del. Utskottet vill utöver de synpunkter som
anförts ovan också framhålla att med det system som föreslagits i propositionen

finns inget som hindrar kommunerna från att i samråd med länsboiaget

göra en samordning av exempelvis gymnasie- och grundskoleelevers
resor. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2354. Utskottet,

som i likhet med departementschefen förutsätter att fördelningen av
det riktade statsbidraget för budgetåret 1983/84 görs på ett sådant sätt att
det inte inom någon huvudmans område utgår mindre statligt stöd till
gymnasieelevernas resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande

av det nuvarande systemet, tillstyrker propositionens förslag i nu
behandlad del.

Med hänsyn till att det inte kommer att vara möjligt för länshuvudmännen

att erbjuda samtliga elever kollektivtrafikservice har i propositionen
föreslagits att huvudmannen får avgöra om en elevs resor skall göras med
kollektivtrafik som huvudmannen svarar för, med annan kollektivtrafik
eller, om möjligheter att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som
åsamkas kostnader för sina resor till och från skolan skall ersättas för detta
av huvudmannen.

Ingrid Sundberg anför i motion 2360 att kollektivt resande i vissa fall ur
tidsaspekt kan vara mycket oförmånligt för eleven. Hon anser därför att
huvudmannen vid avgörande av resesätt bör beakta också den enskilde
elevens önskemål med hänsyn till bostadsorten och uppkommen tidsvinst.
Motionären begär ett uttalande av riksdagen om att regeringen vid fastställande

av reglerna för resetillägg beaktar dessa synpunkter.

Genom att omvandla de individuella resetilläggen för gymnasieelever till
ett riktat statsbidrag till länshuvdmännen har staten flyttat över ansvaret
för gymnasieelevernas resor till kommuner och landsting. Någon detaljreglering

av bestämmelserna från regeringens sida är därför inte avsedd.
Utskottet vill dock erinra om att en förutsättning för propositionens förslag
om ett förändrat system för ekonomisk ersättning för gymnasieskolelevernas

resor var att elevernas resemöjligheter inte skulle få försämras. Mot

s. 8 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

8

bakgrund av det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 2360 inte är påkallad.

Ersättning för resekostnader till gymnasieelever som är svenska medborgare

och studerar utomlands skall enligt propositionen även fortsättningsvis

kunna utgå enligt särskilda regler som fastställs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa ärenden bör även fortsättningsvis

handläggas hos CSN.

I motionen 2368 av Jörgen Ullenhag och Kenth Skårvik begärs i yrkande
2 ett uttalande från riksdagen om att CSN i fortsättningen speciellt bör
uppmärksamma situationen för studiehjälpsberättigade elever som bor och
studerar utomlands med hänsyn till att devalveringen påverkat deras studiehjälp.

Utskottet, som förutsätter att CSN vid prövningen av ersättning för
resekostnader på studieorten för denna grupp av elever liksom hittills utgår
från de faktiska resekostnaderna, anser inte att någon särskild åtgärd från
riksdagens sida är påkallad med anledning av motion 2368 yrkande 2.

Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel

Enligt gällande bestämmelser, 8 kap. 57 § studiestödslagen, utgår viss
premie om man gör frivilliga återbetalningar av studiemedel i förtid. Premien

innebär i korthet, att det i förtid inbetalda beloppet förhöjs med en
tiondels procent för vart och ett av de år som återstår till och med det år då
den återbetalningsskyldige fyller 65 år, dock högst med tre och en halv
procent.

I propositionen föreslås att studiestödslagen förses med ett tillägg, vari
regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod tillämpa förmånligare

regler vid förtida återbetalning av studiemedel än vad som nu gäller.
De förmånligare reglerna skall gälla endast den för vilken studiemedelsavgift

har fastställts och som fr. o.m. år 1984 har minst fem år kvar på
återbetalningstiden. Den förhöjda premien kommer att utgå med mellan
5% och 20% beroende på antalet kvarvarande återbetalningsår. Bakgrunden

till förslaget är ett intresse av att i rådande statsfinansiella läge ytterligare

stimulera förtida återbetalningar av studiemedel. För den återbetalningsskyldige

innebär förslaget - mot bakgrund av att reglerna för återbetalning

av studiemedel är mycket fördelaktiga - endast ett erbjudande om
att tillgodogöra sig den framtida vinsten omedelbart.

Propositionen i nu berörd del har inte föranlett något motionsyrkande
och utskottet biträder förslaget.

Medelsanvisningen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)

under litt. G punkt G 8 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 5720000 kr. I nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

9

anslag ingår 2500000 kr. som har förts över från anslaget Bidrag till
sjukförsäkringen.

I proposition 1982/83:129 har regeringen mot bakgrund av att propositionens

övriga förslag inte förutsätter någon anslagsomläggning förrän budgetåret

1985/86 föreslagit riksdagen att till Bidrag till hälso- och sjukvård
för studerande för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 220000
kr.

Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1982/83:129 framlagda
förslag om medelsanvisning till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:129 föreslagits

beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation,

2. beträffande tidpunkten för införande av ett nytt statsbidragssystem
att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 och med
avslag på motion 1982/83:2368 yrkande 1 godkänner vad som i
propositionen föreslagits om tidpunkten för införande av ett nytt
statsbidragssystem,

3. beträffande resetillägg för gymnasieelever

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 och med
avslag på motion 1982/83:2354 godkänner vad som i propositionen

föreslagits om resetillägg för gymnasieelever,

4. beträffande hänsynstagande till elevs önskemål vid avgörande
av resesätt

att riksdagen avslår motion 1982/83:2360,

5. beträffande studiehjälpsberättigade elever som bor och studerar
utomlands

att riksdagen avslår motion 1982/83:2368 yrkande 2,

6. beträffande tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av
studiemedel

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:129 föreslagits

om tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av
studiemedel,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 antar i propositionen

framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

s. 10 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

10

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 och med
anledning av proposition 1982/83:100, bil. 10, litt. G, punkt G 8
till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3 220000 kr.

Stockholm den 10 maj 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Boije Nilsson (s), Allan Åkerlind (m),
Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Elis Andersson

(c), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c),
Nils-Olof Gustafsson (s). Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s),
Rune Backlund (c) och Margö Ingvardsson (vpk).

Reservation

Resetillägg för gymnasieelever (mom. 3)

Nils Carlshamre (m), Allan Åkerlind (m), Gullan Lindblad (m), Elis
Andersson (c), Karin Israelsson (c), Barbro Nilsson i Visby (m) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det är
angeläget med en förändring av reglerna för resetillägg eftersom nuvarande
system i många fall leder till en onödig byråkrati. Enligt utskottets mening
föreligger det dock en stor risk för att det i propositionen föreslagna
systemet med ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen medför nya administrativa

kostnader och missgynnar kommuner med dåligt utbyggd kollektivtrafik

och således elever i glesbygd. Utskottet anser därför att det i
motion 2354 föreslagna systemet med ett riktat statsbidrag till primärkommunerna

innebär en bättre lösning. Härigenom kan man lättare åstadkomma

en samordning mellan gymnasieelevernas resor och skolskjutsar för
grundskoleeleverna, vilket skulle vara till gagn för elever i glesbygd. Vidare

kan, enligt utskottets mening, förslaget i motionen medge alternativa
lösningar och större hänsynstagande till den enskilde elevens behov. Såsom

framhållits i motionen blir också sedvanliga kommunala likställighetsprinciper

härigenom tillämpliga vilket torde innebära hel kostnadstäckning
för de elever som bor vid sidan av kollektivtrafiksystemet. Med det anförda

avstyrker utskottet propositionens förslag om ett riktat statsbidrag
till länshuvudmännen och tillstyrker förslaget i motion 2354 om ett riktat

s. 11 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

11

statsbidrag till primärkommunema. Vad utskottet anfört bör ges regeringen

till känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 sorn börjar med ”Genom
att” och slutar på s. 8 med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört om ett riktat statsbidrag till
primärkommunema anser utskottet att motion 2360 härigenom blivit tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande rese tillägg för gymnasieelever

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2354 och med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om ett riktat statsbidrag till
primärkommunerna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Sfi) 1982/83:25

12

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)
dels att 3 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i
form av inackorderingstillägg, resetillägg,

inkomstprövat tillägg och
behovsprövat tillägg.

Tillägg till studiebidraget utgår i
form av inackorderingstillägg, inkomstprövat

tillägg och behovsprövat

tillägg.

3 kap.

3 §

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den under
vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg, resetillägg
och behovsprövat tillägg utgår även
till studerande som ej uppnått sådan

ålder som anges i första
stycket.

Inackorderingstillägg och behovsprövat

tillägg utgår även till
studerande som ej uppnått sådan ålder

som anges i första stycket.

9 §

Vid prövning av fråga om inackorderingstillägg

eller resetillägg på
grund av ändrade förhållanden får
hänsyn ej tagas till sådan ändring
som skett mindre än en månad före
slutet av läsåret eller sådan del av
läsåret för vilken studiebidrag beviljats.

Vid prövning av fråga om inackorderingstillägg

på grund av ändrade

förhållanden får hänsyn ej tagas
till sådan ändring som skett mindre
än en månad före slutet av läsåret
eller sådan del av läsåret för vilken
studiebidrag beviljats.

8 kap.

57 §

Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige

på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen förhöjes

med en tiondels procent för vaije helt år som vid inbetalningstillfället
återstår till utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år. Förhöjningen får dock ej ske med högre belopp än som
motsvarar tre och en halv procent.

s. 13 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

13

Nuvarande lydelse

Har beslut om att debitera den
återbetalningsskyldige preliminär
avgift eller kvarstående avgift helt
eller delvis förfallit enligt 66 § på
grund av att den återbetalningsskyldige

ej erlagt det debiterade beloppet

eller del därav, avräknas dock
frivillig betalning i första hand på
det obetalda beloppet, sedan detta
omräknats enligt tredje stycket.
Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning enligt första
stycket.

Föreslagen lydelse

Regeringen kan bestämma att
frivillig återbetalning, som sker under

viss angiven tidsperiod, skall
förhöjas utöver vad som följer av
första stycket.

Har beslut om att debitera den
återbetalningsskyldige preliminär
avgift eller kvarstående avgift helt
eller delvis förfallit enligt 66 § på
grund av att den återbetalningsskyldige

ej erlagt det debiterade beloppet

eller del därav, avräknas dock
frivillig betalning i första hand på
det obetalda beloppet, sedan detta
omräknats enligt fjärde stycket.
Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning enligt första
stycket eller enligt bestämmelser
som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts
i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige.

Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur
med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår.
Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret
närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

69 §

Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om
vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 8 multipliceras först med det
regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsär för vilket beloppet
debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles
multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast
följande avgiftsår. Motsvarande sker för vaije följande avgiftsår till och
med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65
år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han
skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första Vid multiplikation enligt första

stycket för visst avgiftsår medräk- stycket för visst avgiftsår medräknas

ej sådant belopp som på grund nas ej sådant belopp som på grund

av frivillig återbetalning under tidi- av frivillig återbetalning under tidigare

avgiftsår avräknats enligt 57 § gare avgiftsår avräknats enligt 57 §

andra och tredje styckena. tredje och fjärde styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid
närmast föregående års utgång.

85 §

Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men som
enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som
avbetalning på den obetalda avgiften.

s. 14 Kontrollera mot PDF

SfU 1982/83:25

14

Nuvarande lydelse

Sådant överskjutande belopp
sorn avses i 74 § första stycket och
som ej återbäres på grund av att
den återbetalningsskyldige ej begär
det jämställes med slutlig avgift för
året. Bestämmelserna i 57 § första
stycket äger därvid ej tillämpning.

Föreslagen lydelse

Sådant överskjutande belopp
som avses i 74 § första stycket och
som ej återbäres på grund av att
den återbetalningsskyldige ej begär
det jämställes med slutlig avgift för
året. Bestämmelserna i 57 § första
stycket eller de bestämmelser som
avses i 57 § andra stycket skall därvid

ej tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.