Sök i Ratio Lex

om lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 apri 1974 om en uppförandekod för Iinjekonferenser (prop. 1983/84:17)

1983-11-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1983/84:TU7, om lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 apri 1974 om en uppförandekod för Iinjekonferenser (prop. 1983/84:17)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

TU 1983/84:7

Trafikutskottets betänkande
1983/84:7

om lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april
1974 om en uppförandekod för linjekonferenser (prop. 1983/84:17)
Propositionen

I proposition 1983/84:17 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)

riksdagen

dels att anta det genom propositionen framlagda förslaget till lag med
anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en
uppförandekod för linjekonferenser,

dels att godkänna den i Genéve den 6 april 1974 avslutade konventionen
om en uppförandekod för linjekonferenser.

Lagförslaget samt konventionen, i originaltext på engelska och i översättning

till svenska, har de lydelser som framgår av propositionen.

1 propositionen ges en redogörelse för utvecklingen av den internationella
linjesjöfarten och systemet med linjekonferenser (sammanslutning av linjerederier)

samt för tillkomsten av och innehållet i en konvention om en
uppförandekod för linjekonferenser som utarbetats inom FN:s organ för
handel och utveckling, UNCTAD.

Det föreslås att Sverige vid lämpligt tillfälle ansluter sig till konventionen.
Sveriges anslutning föreslås i propositionen anknyta till den lösning för
anpassning till koden som utarbetats inom den Europeiska gemenskapen,
EG.

I propositionen läggs fram förslag till den lagstiftning som erfordras för att
Sverige skall kunna tillträda konventionen. Denna lagstiftning innehåller
jämväl bestämmelser som motsvarar relevanta delar av den förordning som
antagits av EG:s råd angående medlemsstaternas ratifikation av eller anslutning

till konventionen.

Utskottet

Reguljär internationell linjesjöfart bedrivs i stor utsträckning genom samverkan

mellan rederier inom ramen för s. k. linjekonferenser.

Förenta nationernas organ för handel och utveckling, UNCTAD, antog år
1974 en konvention om en uppförandekod för linjekonferenser. Konventionen,

som hade tillkommit på u-ländernas initiativ, trädde i kraft internationellt

den 6 oktober 1983. Dess främsta syfte är att tillförsäkra u-landsrederier
en större andel än f. n. av de laster som transporteras i den reguljära
internationella linjekonferenssjöfarten. Beteckningen ”uppförandekod” får
ses mot bakgrund av att konventionen gäller för ett kommersiellt verksam
1

Riksdagen 1983/84.15 sami. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

TU 1983/84:7

2

hetsområde - där tvingande internationella regler tidigare saknats - och att
den förutom sådana regler även tillhandahåller rekommendationer - vid
sidan av ett fritt utrymme för kommersiella parters avtal och regelbildning.

När konventionen antogs motsatte sig Sverige - liksom ett flertal andra
medlemmar av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,
OECD - att så skulle ske. Anledningen härtill var främst kodens princip om
lastuppdelning, den s. k. 40-40-20-principen. Lastuppdelningen beskrivs i
koden så att linjerederier från import- resp. exportlandet skall ha rätt till lika
andel i den frakt som uppkommer i deras inbördes handel inom konferenstrafikens

ram samt att tredjelandsrederier skall ha rätt till "en betydande andel,
såsom 20 %" av den frakt som hänför sig till denna handel. Denna princip om
lastuppdelning med bortseende från konkurrens på lika villkor är - framhålls
det i propositionen - inte förenlig med Sveriges förpliktelser inom OECD.
Den strider också mot ett betydelsefullt element i den traditionella svenska
sjöfartspolitiken, nämligen värnandet av en så långt möjligt fri internationell
sjöfart.

Inom den europeiska gemenskapen, EG, har - framgår det av propositionen

- utarbetats en förordning som EG:s medlemsstater har att anta om de
ansluter sig till UNCTAD-koden. Av förordningen följer att var och en av
dessa stater vid en anslutning skall göra vissa reservationer. Härigenom
modifieras kodens bestämmelser i flera viktiga avseenden. Ett sådant är att
kodens regler om lastandelar i en linjekonferens inte skall tillämpas i trafiken
mellan EG-länderna eller, vid ömsesidighet, mellan EG-land och annat
kodanslutet OECD-land. En annan viktig modifikation blir att i trafiken
mellan EG-land och icke OECD-land kommer linjerederierna från EGländerna

att slå samman sina trafik- och lastandelar enligt koden och omfördela

dessa andelar mellan sig efter kommersiella kriterier. 1 denna omfördelning

kan också andra OECD-länder vid ömsesidighet delta. De nämnda
ömsesidighetsförhållandena åstadkoms genom att OECD-stater, som inte är
medlemmar av EG, vid anslutning till koden gör reservationer enligt den
modell som EG-förordningen tillhandahåller.

Föredragande departementschefen framhåller att kodens lastuppdelningsbestämmelser

allmänt sett och från principiella utgångspunkter är klart
negativa för svenska linjesjöfartsintressen och avlastare. EG-modellen för
anslutning till koden öppnar emellertid - heter det vidare i propositionen - en
möjlighet för Sverige att ompröva sin tidigare negativa inställning till koden
utan att u-ländernas intressen motverkas. Genom en sådan form för anslutning

till koden kan dennas negativa konsekvenser för Sverige i hög grad
modifieras samtidigt som man når vissa effektivitetsvinster.

Föredraganden erinrar i detta sammanhang om att ca 75 % av alla laster
som går med konferenslinjetonnage avser transporter mellan OECD-länder.
För denna handel spelar det enligt föredraganden i stort sett ingen roll om
Sverige ansluter sig till koden enligt EG-modell eller väljer att stå utanför
koden. Om Sverige följer sistnämnda handlingslinje skulle det däremot av

s. 3 Kontrollera mot PDF

TU 1983/84:7

3

u-länderna kunna uppfattas som en uraktlåtenhet i strid mot deras intressen
och som ett avståndstagande från den positiva attityd till u-ländernas ambition

inom konferenslinjesjöfarten som Sverige gav uttryck för under arbetet
med koden. Eftersom någon sådan förändring av den svenska attityden inte
är avsedd skulle ett behov uppstå av överenskommelser bilateralt eller på
annat sätt som från svensk sida tillgodosåg u-ländernas intressen. Även
praktiska skäl skulle tala för sådana överenskommelser, eftersom u-länderna
skulle vidhålla sina krav på lastuppdelning av linjesjöfartens transport av
varuutbytet med Sverige under åberopande av de rättigheter konventionen
ger dem i relation till vissa andra OECD-länder. Sådana avtal med u-länderfortsätter

föredraganden - skulle också kräva särskilda föreskrifter som
säkerställer att Sveriges åtaganden mot OECD-länderna uppfylls, dvs. någon

konstruktion som i stort sett ger samma resultat som EG-förordningen
syftar till vid ömsesidighet mellan OECD-länderna. Särskilda svenska avtal
med u-länder skulle kräva betydande förhandlings- och andra administrativa
insatser. Effektivitetsskäl talar sålunda för - framhåller föredraganden sammanfattningsvis

- att Sverige ansluter sig till koden på samma villkor som
gäller för EG-länderna, eftersom resultatet i förhållande till u-länderna i sak
skulle bli likartat vid en icke-anslutning.

EG-villkoren - som delvis närmare berörts i det föregående - framgår av
det till propositionen fogade lagförslaget, vilket innehåller för Sverige relevanta

delar av EG-förordningen.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt föredraganden talar
för att Sverige - vid en tidpunkt som regeringen finner lämplig - ansluter sig
till UNCTAD-koden med de reservationer som följer av EG-förordningen
och lagförslaget. Propositionen har inte heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Förslagen tillstyrks.

Utskottet hemställer följaktligen
att riksdagen

dels antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag
med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april
1974 om en uppförandekod för linjekonferenser,
dels godkänner den i Genéve den 6 april 1974 avslutade konventionen

om en uppförandekod för linjekonferenser.

Stockholm den 29 november 1983

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

TU 1983/84:7

4

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Per
Stenmarck (m), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström
(s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran
Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Lisbet Calner
(s) och Margareta Persson (s).

minab/gotab Stockholm 1983 77250

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Prop. 1994/95:71 Övergång från EES till EU på transportområdet s. 11 i texten