Sök i Ratio Lex

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

1989-04-11 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1988/89:FöU13, Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets betänkande
1988/89:FöU13

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

1988/89
Föll 13

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:110. Vidare behandlas i betänkandet två motioner som
har väckts under den allmänna motionstiden 1989 och tre motioner som är
väckta med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag i
proposition 1988/89:110 om ändringar i värnpliktslagen och i lagen om
vapenfri tjänst. Förslagen innebär att ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst
och om tjänstgöringsförhållandena för sådan tjänst avgörs i första instans av
en ny myndighet som benämns vapenfristyrelsen. Av vapenfristyrelsen
avgjorda ärenden överprövas av en ny myndighet som benämns totalförsvarets

tjänstepliktsnämnd. Till denna nämnd förs enligt förslaget också de
ärenden som nu prövas av värnpliktsnämnden. Reformen föreslås träda i
kraft senast den 1 januari 1990.

Propositionen

I proposition 1988/89:110 har regeringen - efter hörande av lagrådet - föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967).

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1988/89:Fö203 av Olof Johansson m.fl. (c), såvitt gäller yrkande 6, att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att förbättra informationen om
vapenfri tjänst.

1988/89:Fö715 av Marita Bengtsson och Reynoldh Furustrand (båda s) vari
yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
vapenfri tjänst i internationellt solidaritets- och biståndsarbete.

1988/89:Föl7 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att snarast utvärdera prövningsförfarandet vid ansökan om
vapenfri tjänst,

1 Riksdagen 1988189.10sami Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1988/89:110,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag dels om
prövningsförfarandet, dels om den nämndorganisation som behövs för att
handlägga vapenfriärendena.

1988/89:Föl8 av Karin Söder (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett starkt lekmannainflytande i vapenfristyrelsen

i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar bibehålla rätten att överklaga beslut om vapenfri
tjänst till regeringen.

1988/89:Föl9 av Paul Ciszuk (mp) vari yrkas att riksdagen med hänvisning till
vad i motionen anförts avslår proposition 1988/89:110.

Utskottet

Bakgrund

Den allmänna värnplikten innebär en skyldighet för svenska män att delta i
landets väpnade försvar i krig och vid krigsfara samt att genomgå utbildning
med syftet att ge den värnpliktige förmåga att lösa uppgifter i det militära
försvaret.

Skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring är dock inte utan undantag.

Enligt 1 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst kan en värnpliktig få
tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring, om det
kan antas att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den värnpliktiges
allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra värnplikten.

År 1978 beslutade riksdagen om betydande ändringar i 1966 års vapenfrilag

(prop. 1977/78:159, FöU 28, rskr. 317). Härvid berördes bl.a. förutsättningarna

för vapenfri tjänst, tjänstgöringsalternativ, tjänstgöringstidens
längd, prövningsförfarandet och sanktionsformer vid vägran.

Tillstånd till vapenfri tjänst medges av vapenfrinämnden och ytterst av
regeringen (försvarsdepartementet), hos vilken nämndens beslut kan överklagas.

Ansvaret för vapenfriutbildningen åvilar nämnden för vapenfriutbildning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1988/89:110 föreslås att ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst
och om tjänstgöringsförhållandena för den som beviljas sådan tjänst i första
instans skall avgöras av en ny myndighet, vapenfristyrelsen, till vilken knyts
ett särskilt lekmannaorgan för tillståndsprövningen. Vapenfrinämnden
(Stockholm) och nämnden för vapenfriutbildning (Karlstad) upphör. Vapenfristyrelsen

lokaliseras till Karlstad.

Regeringen föreslår vidare att överprövningen av tillståndsärenden flyttas
från regeringen till en ny myndighet, totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Till
denna nämnd förs också de ärenden som i dagsläget prövas av värnplikts
-

1988/89:FöU13

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

nämnden (Stockholm). Värnpliktsnämnden avvecklas. Den nya nämnden
lokaliseras till Stockholm.

Enligt propositionen bör reformen träda i kraft den 1 januari 1990 eller vid
den tidigare tidpunkt efter den 1 juli 1989 som regeringen bestämmer.
Regeringens yrkanden har formen av lagförslag.

Motionsförslag om avslag på propositionen, m.m.

1 propositionen (s. 11) påminner föredragande statsrådet om att han tidigare
(prop. 1987/88:81 s. 4) har redovisat sin avsikt att låta utreda det nuvarande
prövningsförfarandets effekter. Ett av yrkandena i motion Föl7 (fp) syftar
till att riksdagen skall anmoda regeringen att snarast låta utvärdera prövningsförfarandet.

Utskottet har under beredningen av ärendet inhämtat att regeringen den
16 mars 1989 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att för ändamålet
tillkalla en utredare med uppgift att redovisa resultat före utgången av år
1989. Motionens syfte är alltså tillgodosett i denna del.

I två av de motioner som har väckts med anledning av propositionen yrkas
avslag på denna i dess helhet. Enligt motion Föl7 (fp) torde en ändring av
prövningsförfarandet påverka uppgifterna för de nämnder som handlägger
vapenfriärenden. Förutom avslag på propositionen (yrk. 2) föreslår motionärerna

(yrk. 3) att riksdagen i avvaktan på utredningsresultat skall anmoda
regeringen att senare återkomma med förslag dels om prövningsförfarandet,
dels om den nämndorganisation som behövs för att handlägga vapenfriärenden.

Utskottet ansluter sig i denna del till den bedömning som under beredningen

har redovisats av företrädare för försvarsdepartementet. Enligt denna bör
den berörda personalen inte längre hållas i ovisshet om organisationen för
vapenfriärendena och dess lokalisering. Eventuella förändringar av prövningsförfarandet

med anledning av utredningen under år 1989 kan beslutas
tidigast våren 1990. Sådana förändringar bedöms vara lättare att genomföra
inom ramen för en och samma myndighet. Ifrågavarande motionsyrkanden
bör enligt utskottets mening inte bifallas.

I motion Fö 19 (mp) föreslås avslag på propositionen i avvaktan på
införande av en allmän samhällstjänsteplikt för både män och kvinnor. Inom
dess ram skulle enligt motionärerna rymmas totalförsvarsarbete i vidaste
mening. Någon sådan tjänsteplikt är emellertid inte aktuell. Utskottet delar
inte motionärernas uppfattning att propositionen bör avslås.

Övriga motionsförslag med anledning av propositionen

I motion Föl8 (c) föreslås (yrk. 1) att riksdagen skall uttala sig för ett starkt
lekmannainflytande i den nya vapenfristyrelsen. Motionären anser att
lekmannainflytandet skall finnas i styrelsen "och inte i ett lekmannaråd med
oklara befogenheter”. Hon poängterar att lekmannarepresentanterna bör ha
ett avgörande inflytande på besluten. Hon anser också att rätten att
överklaga till regeringen bör behållas av rättssäkerhetsskäl och har ett
särskilt yrkande härom (yrk. 2).

Utskottet delar försvarsministerns och motionärens uppfattning att det är

1988/89:FöU13

3

1 * Riksdagen 1988/89.10sami. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

angeläget med lekmannamedverkan i den nya vapenfristyrelsens provningsverksamhet.

Uppgiften för myndighetens styrelse att leda myndigheten är
emellertid artskild från provningsverksamheten enligt vapenfrilagen. Detta
motiverar särskilda åtgärder för att garantera att lekmannarepresentanter får
ett avgörande inflytande vid prövningen av ansökningar om vapenfri tjänst.
Beslut om avslag bör enligt utskottets mening endast få fattas av den
delegation som försvarsministern räknar med (s. 11). Liksom denne finner
utskottet lämpligt att låta principerna för sammansättningen av vapenfrinämnden

vara vägledande också när det gäller lekmannadelegationen.

Vapenfristyrelsens organisation och lekmannadelegationens sammansättning

bör bestämmas av regeringen. Utskottet anser det självklart att
lekmannadelegationens uppgifter anges i vapenfristyrelsens instruktion.
Med hänvisning till det nu sagda är det inte påkallat att riksdagen gör något
uttalande i enlighet med yrkande 1 i motion Föl8.

Utskottet övergår så till att behandla formerna för överprövning av
vapenfristyrelsens beslut. Enligt regeringens förslag skall sådan överprövning
göras av en ny myndighet, totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Till nämnden
förs också sådana ärenden som värnpliktsnämnden enligt nuvarande regler
prövar i sista instans. Dessa ärenden gäller värnpliktigas, vapenfria tjänstepliktigas

och civilförsvarspliktigas skyldighet att tjänstgöra och genomgå
utbildning.

I propositionen (s. 11-12) lämnas en utförligmotivering till varför avslagsbeslut

beträffande framställningar om vapenfri tjänst bör prövas av en
myndighet i stället för som nu av regeringen. Härvid betonar försvarsministern
-

att regeringen sedan länge strävar efter att delegera beslutanderätten i
ärenden av löpande karaktär till myndigheterna samt

- att det inte finns något behov av en politisk styrning av praxis i fråga om
prövning utifrån reglerna i vapenfrilagen.

Utskottet anser liksom regeringen att överprövningen av ifrågavarande
ärenden med fördel och utan nackdelar för rättssäkerheten kan flyttas från
regeringen till en för ändamålet kvalificerad myndighet. I motion Föl8
hävdar motionären motsatt uppfattning. Enligt utskottets mening bör
motionen avslås i denna del. Liksom försvarsministern har utskottet därmed
avvisat tanken, uttalad i motion Föl9 (mp), att låta överprövningen göras av
domstol. En prövning vid allmän underrätt skulle kunna göra det omöjligt att
vidmakthålla en likartad behandling av de värnpliktiga.

Med hänsyn till beröringspunkterna mellan tillståndsfrågan enligt vapenfrilagen

och frågor om tjänstgöringsförhållanden för bl.a. vapenfria tjänstepliktiga

kan utskottet biträda förslaget att alla ifrågavarande ärendetyper i
andra instans handläggs vid en och samma förvaltningsmyndighet. Den
benämning på myndigheten som försvarsministern förordar, totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd, påvisar möjligheten att till nämnden föra också överprövningen

av andra ärendetyper beträffande tjänsteplikt än som nämns i
propositionen.

Utskottet vill beträffande tjänstepliktsnämnden slutligen betona vikten av
att kvalificerade jurister ingår som ordförande och vice ordförande.

1988/89:FöU13

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Mot lagförslagens utformning och mot vad försvarsministern i övrigt anfört
har utskottet inte något att invända.

Motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

Enligt partimotion Fö203 (c) bör riksdagen efterlysa åtgärder för att
förbättra informationen till värnpliktiga om möjligheten till vapenfri tjänst.
Motionärerna vill att tydlig information härom skall lämnas i samband med
inskrivningen.

Enligt 40 § kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av
värnpliktiga skall de inskrivningsskyldiga få upplysning om bestämmelserna
för vapenfri tjänst vid inskrivningsförrättningen. Den information som
tillhandahålls är för närvarande följande:

- I samband med kallelsen till inskrivning får den värnpliktige informationsmaterial

som bl.a. behandlar vapenfri tjänst. Ansöknings- och
prövningsförfarandet beskrivs. Utbildningstidens längd framgår. Det
framgår också vart man kan vända sig för att få ytterligare information.

- Vid inskrivningen visas för alla en film om totalförsvaret. I filmen
behandlas möjligheten att få vapenfri tjänst. Broschyrer om vapenfri
tjänst finns tillgängliga.

- Om den värnpliktige anmäler intresse för vapenfri tjänst under inskrivningen

får han hjälp med ytterligare information, anmälningsblanketter,
m.m.

Utskottet anser inte motiverat att riksdagen hos regeringen begär åtgärder
för att förbättra informationen om vapenfri tjänst. Motionsyrkandet bör inte
bifallas.

I motion Fö715 (s) yrkas att riksdagen skall taställning för att vapenfria
tjänstepliktiga erbjuds arbete i internationell solidaritets- och biståndsverksamhet.

Liknande förslag har behandlats och avslagits av riksdagen vid flera
tillfällen (jfr FöU 1977/78 s. 20). Försvarsutskottet har pekat på att
utvecklingsländerna efterfrågar kvalificerad biståndspersonal med god skolunderbyggnad

och lång yrkeserfarenhet samt att sådan erfarenhet är sällsynt
bland dem som ännu inte har uppnått den ålder när de normalt har fullgjort
sin grundläggande värnpliktsutbildning. Utskottet har vidare hänvisat till
den särskilda bistånds- och katastrofutbildning som introducerades vid
Sandöskolan budgetåret 1972/73. Efter förändringar har utbildningen i
Sandö sedan 1982 bestått av en terminslång kurs i u-landskunskap. En
vapenfri tjänstepliktig som antas till denna utbildning får tillgodoräkna fyra
månader som en del av sin grundutbildning. Genomförd u-landstjänstgöring
kan också få tillgodoräknas. Erfarenheter av denna form av vapenfritjänstgöring

har behandlats av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté (SOU
1986:30 s. 84-85) och senast av nämnden för vapenfriutbildning i en rapport
till regeringen den 24 februari 1989.

Utskottet anser att de skäl som tidigare har legat till grund för riksdagens
ställningstagande i denna fråga alltjämt är bärande. Under föregående
riksmöte (prop. 1987/88:81, FöU 8, rskr. 215) underströks vikten av att
utbildningen av de vapenfria resulterar i att de får en bestämd inplacering i
det krigsorganiserade samhället. Ett motionsyrkande om biståndsutbildning

1988/89:FöU13

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

som ett alternativ till vapenfri tjänst avslogs av riksdagen. Utskottet anser att
även det nu aktuella motionsyrkandet bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om prövningsförfarandet för vapenfri
tjänst

att riksdagen avslår motion 1988/89:Föl7, yrkande 1,

2. beträffande lagförslagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Föl7, yrkandena 2
och 3, 1988/89:Föl8, yrkande 2, och 1988/89:Föl9 antar i proposition
1988/89:110 framlagda förslag till

dels lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
dels lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. beträffande lekmannainflytande i vapenfristyrelsen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Föl8, yrkande 1,

4. beträffande information om vapenfri tjänst

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö203, yrkande 6,

5. beträffande tjänstgöringsalternativ för vapenfri tjänst
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö715.

Stockholm den 11 april 1989
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar
Björk (s), Iréne Vestlund (s). Björn Körlof (m). Christer Skoog (s), Sven
Lundberg (s). Karin Wegestål (s). Hans Lindblad (fp). Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk), Paul Ciszuk (mp), Britt Bohlin (s), Alf
Egnerfors (s), Sven-OIof Petersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Lars
Hjertén (m).

Reservation

Lagförslagen (mom. 2)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

I motion Fö 19 (mp) föreslås avslag på propositionen i avvaktan på en
allmän samhällstjänsteplikt för både män och kvinnor. Utskottet ser positivt
på en sådan tjänsteplikt och anser sig kunna räkna med utredning och beslut
härom under de närmaste åren. Genom införande av en allmän samhälls
-

1988/89 :FöU 13

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

tjänsteplikt för totalförsvarsarbete i vidaste mening ändras förutsättningarna
för den reform som föreslås i propositionen. Denna bör därför avslås av
riksdagen. Härigenom tillgodoses också motionerna Föl7, yrkande 2, (fp)
och Föl8, yrkande 2, (c). Under tiden fram till en övergång från värnplikt till
samhällstjänsteplikt bör dock nuvarande prövningsförfarande ersättas av en
enklare ansökningsprocedur. Utskottet anser, med delvis instämmande i
motion Föl7, yrkande 3 (fp), att riksdagen bör uppmana regeringen att
återkomma med förslag till ändrat prövningsförfarande.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslagen

a. att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Föl7, yrkande 2,
1988/89:Föl8, yrkande 2, och 1988/89:Föl9 avslår i proposition
1988/89:110 framlagda förslag till

dels lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
dels lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

b. att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Föl7, yrkande 3,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
förslag från regeringen rörande prövningsförfarandet.

Särskilt yttrande
Lagförslagen (mom. 2)

Hans Lindblad och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Med hänsyn till personalläget vid de berörda nämnderna står vi bakom
utskottets ställningstagande, men vi gör det med stor tvekan. Starka skäl
talar nämligen för att i enlighet med motion Föl7 (fp) avslå regeringens
förslag, i avvaktan på den utredning om prövningsförfarandet för vapenfri
tjänst, vilken påbörjas nu och skall vara klar under år 1989. Om den
utredningen hade påbörjats bara något halvår tidigare skulle det ha varit
självklart för alla att inte nu besluta om någon organisationsändring.

1988/89:FöU13

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:413) om vapenfri tjänst1
dels att 11 och 12 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4, 6, 8, 9, 10, 13, 20 och 22 §§ samt rubriken närmast före 22 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2

Vapenfri tjänstepliktig som avses i 2 § första stycket skall uttagas för den
tjänstgöring för vilken han kan anses bäst lämpad. I den mån det kan ske
skall hänsyn tagas till den tjänstepliktiges önskemål. Vapenfri tjänstepliktig

får icke åläggas att tjänstgöra inom försvarsmakten, om han icke
förklarat sig villig därtill.

Nämnden för vapenfriutbildning
beslutar om uttagning enligt första
stycket. Nämnden har också tillsyn
över vapenfria tjänstepliktigas utbildning

och tjänstgöring

Vapenfristyrelsen beslutar om uttagning

enligt första stycket. Styrelsen

har också tillsyn över vapenfria
tjänstepliktigas utbildning och
tjänstgöring.

6§'

Nämnden för vapenfriutbildning
bestämmer när vapenfri tjänstepliktig

skall tjänstgöra. Nämnden
får överlåta denna uppgift på annan
statlig myndighet i fråga om tjänstgöring

där.

Vapenfristyrelsen bestämmer när
vapenfri tjänstepliktig skall tjänstgöra.

Styrelsen får överlåta denna
uppgift på annan statlig myndighet
i fråga om tjänstgöring där.

8 §4

Vapenfri tjänstepliktig skall efterkomma kallelse till tjänstgöring. Är han
av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart det kan ske anmäla
förfallet till den som utfärdat kallelsen.

Vapenfri tjänstepliktig skall ställa

sig till efterrättelse de tjänstgöringsföreskrifter

som meddelas av
nämnden för vapenfriutbildning eller

myndighet hos vilken han
tjänstgör.

Vapenfri tjänstepliktig skall ställa

sig till efterrättelse de tjänstgöringsföreskrifter

som meddelas av
vapenfristyrelsen eller myndighet
hos vilken han tjänstgör.

9§5

Andras vapenfri tjänstepliktigs
postadress skall han genast vidtaga
sådan åtgärd att postförsändelse
från nämnden för vapenfriutbildning

eller myndighet hos vilken han
tjänstgör kan komma honom till
handa utan dröjsmål.

Ändras vapenfri tjänstepliktigs
postadress skall han genast vidtaga
sådan åtgärd att postförsändelse
från vapenfristyrelsen eller myndighet

hos vilken han tjänstgör kan
komma honom till handa utan
dröjsmål.

1 Senaste lydelse av 11 tj 1986:1155.

Senaste lydelse 1982:347.

’ Senaste lydelse 1982:347.

4 Senaste lydelse 1982:347.

5 Senaste lydelse 1982:347.

1988/89:FöU13

Bilaga

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vapenfri tjänstepliktig skall utkvittera

postforsändelse från
nämnden för vapenfriutbildning eller

myndighet hos vilken han
tjänstgör, ta del av försändelsens
innehåll samt på anmodan lämna
myndigheten de upplysningar som
fordras om personliga förhållanden
av betydelse för hans tjänstgöring.

Vapenfri tjänstepliktig skall utkvittera

postförsändelse från vapenfristyrelsen

eller myndighet hos
vilken han tjänstgör, ta del av försändelsens

innehåll samt på anmodan

lämna myndigheten de upplysningar

som fordras om personliga
förhållanden av betydelse för hans
tjänstgöring.

10 f

Ansökan om tillstånd att fullgöra
vapenfri tjänst prövas av vapenfrinämnden,

som består av ordförande
och sex andra ledamöter. För ledamot

skall finnas ersättare. Ordförande

och ersättare för honom skall
vara eller ha varit innehavare av domarämbete.

Vid hinder för ordföranden

tjänstgör ersättare för honom

som ordförande.

Regeringen utser ledamöter och
ersättare för viss tid.

Ansökan om tillstånd att fullgöra
vapenfri tjänst prövas av vapenfristyrelsen.

13 §

Vapenfrinämnden äger återkalla
tillstånd till vapenfri tjänst, när den
tjänstepliktige ansöker därom eller
ändrade förhållanden annars föranleda

det.

Nämnden äger även utan ansökan

besluta att värnpliktig skall
fullgöra vapenfri tjänst i stället för
värnpliktstjänstgöring.

Vapenfristyrelsen får återkalla ett
tillstånd till vapenfri tjänst, när den
tjänstepliktige ansöker om det eller
när ändrade förhållanden annars
föranleder det.

Vapenfristyrelsen får även utan
ansökan besluta att en värnpliktig
skall fullgöra vapenfri tjänst i stället

för värnpliktstjänstgöring.

20 §7

Vapenfri tjänstepliktig, som
meddelats tillrättavisning, får begära

omprövning av tillrättavisningen.

Om han tjänstgör hos statlig
myndighet, skall omprövning begäras

hos denna och i annat fall hos
nämnden för vapenfriutbildning.

Vapenfri tjänstepliktig, som
meddelats tillrättavisning, får begära

omprövning av tillrättavisningen.

Om han tjänstgör hos statlig
myndighet, skall omprövning begäras

hos denna och i annat fall hos
vapenfristyrelsen.

Meddelad tillrättavisning skall omedelbart gå i verkställighet.

Om åtal väckes innan tillrättavisning verkställts till fullo, skall verkställigheten

upphöra. Detsamma gäller om tjänstgöringen upphör.

1988/89:FöU13

Bilaga

6 Senaste lydelse 1975:556.

7 Senaste lydelse 1982:347.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Besvär

22 §8

Talan mot beslut av nämnden för
vapenfriutbildning i ärende om utlagning

enligt 4 § föres hos värnpliktsnämnden

genom besvär. Mot
värnpliklsnämndens beslut i sådant
ärende får talan ej föras.

Talan mot beslut av vapenfrinämnden

föres hos regeringen genom

besvär.

Mot beslut i ärende om omprövning

av tillrättavisning får talan ej
föras.

överklagande

Beslut av vapenfristyrelsen enligt
denna lag i frågor som rör uttagning,

tjänstgöring eller tillstånd till
vapenfri tjänst får överklagas hos totalförsvarets

tjänstepliktsnämnd.

Beslut av totalförsvarets tjänstepliktsnämnd

får inte överklagas.

Beslut i ärenden om omprövning
av tillrättavisning får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, eller vid den tidigare
tidpunkt efter den I juli 1989 som regeringen bestämmer.

Vad som föreskrivs om överklagande av beslut av vapenfristyrelsen
gäller också beslut av nämnden för vapenfriutbildning.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av vapenfrinämndens

beslut.

1988/89:FöU13

Bilaga

* Senaste lydelse 1982:347.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

2 Förslag till
Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen (1941:967)'
dels att 30 § skall upphöra att gälla,
dels att 29 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §2

Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 3 —6 och om
anstånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnpliktige.

Beslut i ärenden enligt 12 och Beslut i ärenden enligt 12 och

19 §§ får överklagas hos värnplikts- 19 §§ får överklagas hos totalforsva
nämnden

inom två veckor från den reis tjänstepliktsnämnd inom två

dag då klaganden fick del av beslu- veckor från den dag då klaganden

tet. Beslut om ändrad uttagning el- fick del av beslutet. Beslut om änd
ler

tillhörighet efter fullgjord rad uttagning eller tillhörighet efter

grundutbildning får dock inte över- fullgjord grundutbildning får dock

klagas. inte överklagas.

Beslut som meddelas enligt 12 och 19 §§ skall gälla omedelbart.

Värnpliktsnämndens beslut får Totalförsvarets tjänstepliktsinte

överklagas. nämnds beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, eller vid den tidigare
tidpunkt efter den 1 juli 1989 som regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1969:378.
Senaste lydelse av 30 tj 1988:206.

2 Senaste lydelse 1988:96.

1988/89:FöU13

Bilaga

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

gotab 88507. Stockholm 1989

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.