Bet. 1990/91:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1990/91:AU13

Regionalpolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

AU13

I betänkandet behandlas

proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet),

regionalpolitiken (s. 15--28) och anslagspunkterna G1--G9

(s. 102--110),

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnittet

8.8 Åtgärder för tillväxt och regional balans (s. 227--229)

jämte anslaget G 2. Regionala utvecklingsinsatser (s. 272),

proposition 1990/91:125 bilaga 9 med förslag om tilläggsbudget

II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 i vad avser punkt

G1. Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 23--25),

105 motioner från allmänna motionstiden 1991,

6 motioner väckta med anledning av proposition 87.

Sammanfattning

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Utskottet hänvisar i detta betänkande till behandlingen av

regionalpolitiken förra våren (prop. 1989/90:76, AU13, rskr.

346). Därvid lades målen och riktlinjerna för regionalpolitiken

för 90-talet fast.

Enligt målen för regionalpolitiken skall alla människor

oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service

och en god miljö.

Det nämnda riksdagsbeslutet angav den allmänna

inriktningen av regionalpolitiken. De

instrument som ställdes till förfogande innebär fortsatta

satsningar på denna politik.

Utskottet konstaterade samtidigt att regionalpolitiken inte

ensam kan lösa de regionala problemen. Här krävs samverkan inom

en rad politikområden.

Utskottet anser i detta betänkande att de sålunda fastställda

målen för och inriktningen av regionalpolitiken alltjämt bör

gälla.

Samtliga oppositionspartier följer upp sina motioner i detta

avsnitt med reservationer, moderata samlingspartiet och

folkpartiet liberalerna i en gemensam reservation.

Allmänna principer för omlokalisering

Utskottet hänvisar även i denna del till sitt

ställningstagande förra våren beträffande omlokalisering av

statlig verksamhet. Därvid framhöll utskottet bl.a. att beslut

om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av

nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i skilda

hänseenden. Utskottet anförde också att utskottet vid flera

tillfällen uttalat att det är viktigt att pröva möjligheterna

att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkanden, i

vilka föreslås att utskottet ånyo skall uttala sig till förmån

för de av riksdagen beslutade riktlinjerna, inte bör påkalla

någon riksdagens åtgärd.

Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och

miljöpartiet de gröna.

Företagsstöd

Stödformerna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 87 att

vidga begreppet stödberättigad verksamhet. Vidgningen innebär

att företagsstöd skall kunna lämnas även till ideella

organisationer i de fall de utlokaliseras från Stockholm.

Moderaterna anser att lokaliseringsbidragen skall ersättas med

riskgarantilån och vill inskränka användningen av

sysselsättningsbidraget. Moderaterna, folkpartiet liberalerna

och centern vill att nedsättningen av socialavgifter skall

omfatta all privat verksamhet. Miljöpartiet de gröna yrkar att

stödformen skall användas i avsevärt större omfattning än

hittills.

Beslutsordningen

Folkpartiet liberalerna och centern yrkar att beloppsgränsen

för länsstyrelsernas beslutsrätt i stödärenden skall höjas från

nuvarande 20 milj.kr. till 25 resp. 30 milj.kr.

Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå

längre än vad regeringen har gjort och avstyrker följaktligen

motionsyrkandena.

Folkpartiet liberalerna och centern följer upp sina

motionsyrkanden i en gemensam reservation där beslutsgränsen

bestäms till 30 milj.kr.

Stödområdesindelningen

Folkpartiet liberalerna vill att regeringen initierar en

översyn av stödområdesindelningen. Centern anser att begreppet

stödområde bör bytas ut mot begreppet resursområde.

Dessa yrkanden avstyrks liksom motionsyrkanden om att placera

ett namngivet antal orter i permanent stödområde under

motivering att stödområdesindelningen som beslutades av

riksdagen förra året inte bör ändras för ofta utan ligga fast

under en längre tid.

Folkpartiet liberalerna och centern vill ha en ny översyn av

stödområdesindelningen.

Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd

Regeringen föreslår inga ändringar av glesbygdsstödet.

Centern och vänsterpartiet återkommer med motionsyrkanden från

förra året beträffande höjningar av högstbeloppen för

avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor resp.

bidrag till kommersiell service.

Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att

ändra sitt ställningstagande från förra året då beloppsgränserna

höjdes.

Utskottet finner inte heller skäl föreslå riksdagen någon

åtgärd med anledning av ett motionsyrkande från folkpartiet

liberalerna om att söka få fram nya former för att tillgodose

behovet av service i glesbygd.

Centern och vänsterpartiet följer upp sina motionsyrkanden i

denna del med reservationer.

Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd

Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för

kvinnor i glesbygd understryker utskottet ånyo vikten av att

kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall

bli likvärdig i landets olika delar.

Reservationer har avgetts av folkpartiet liberalerna, centern,

vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

regionalpolitiska anslag för nästa budgetår. Detta innebär att

utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning av 2 237 milj.

kr.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centern,

vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna fullföljer sina

yrkanden i sakfrågorna med ett antal reservationer om

anslagstilldelningen.

Regionalpolitiska åtgärder i län och regioner

Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal

motionsyrkanden om utvecklingsproblem men även

utvecklingsmöjligheter i skilda delar av landet. Utskottet anser

att de instrument som har ställts till förfogande för

regionalpolitiken i första hand skall komma till användning för

insatser av olika slag. Det innebär att det ankommer på

länsmyndigheterna att ta ställning till och avsätta medel för

sådana insatser som behövs. Utskottet pekar också på förslag och

kommande beslut inom andra politikområden som får betydelse för

den regionala utvecklingen.

Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och

vänsterpartiet.

Propositionerna

Budgetpropositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen --

efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- att riksdagen

dels

godkänner vad som förordats i propositionen under avsnittet

Regionalpolitiken om länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om

lokaliseringsbidrag,

dels under punkterna

G 1

till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 350000000kr.,

G2

till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 972000000kr.,

G3

1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i

glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i

en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

220000000kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

G4

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

250000000kr.,

G5

till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 250000000kr.,

G6

till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

186000000 kr.,

G7

till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 16200000 kr.,

G8

till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

6480000kr.,

G9

till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

3050000kr.

Proposition 1990/91:87 (Näringspolitik för tillväxt)

I propositionen föreslår regeringen

dels under avsnittet 8.8 om åtgärder för tillväxt och

regional balans

53. att riksdagen godkänner riktlinjerna för regionalpolitiskt

företagsstöd till vissa ideella organisationer och

intresseorganisationer,

dels under punkt G. Regional utveckling

att riksdagen under reservationsanslaget G 2. Regionala

utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvisar 3 500 000 kr.

utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 14

punkt G 2.

Proposition 1990/91:125 (tilläggsbudget II)

I propositionens bilaga 9 punkt G1 har regeringen

1. föreslagit riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisa ett reservationsanslag på 200000000 kr.,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i

propositionen om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1990/91

1990/91:A401 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att placera Hallstahammars kommun inom stödområde 2.

1990/91:A402 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att frågan om lokala

servicekontor av det slag som föreslås i motionen blir föremål

för utredning.

1990/91:A403 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om

åtgärder så att en plan utarbetas i samverkan med länets

myndigheter för lokalisering av minst 1 000 statliga

arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp.

1990/91:A404 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen ånyo som sin mening ger regeringen till känna

att ny eller expanderande statlig verksamhet i första hand skall

lokaliseras till skogslänen och i andra hand till sydöstra

Sverige och Sjuhäradsbygden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att regeringen ingående prövar

förutsättningarna för att lokalisera ny eller expanderande

statlig verksamhet enligt av riksdagen fastställda principer.

1990/91:A405 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i

stödområde 1.

1990/91:A406 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av sysselsättningsskapande

åtgärder i Arjeplog som alternativ till gruvnäringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild

delegation tillsätts med uppgift att framlägga förslag till

sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhandlingar med större svenska

industriföretag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av statliga administrativa

tjänster till Arjeplog.

1990/91:A407 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde

1.

1990/91:A408 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för Arjeplogs kommuns utveckling.

1990/91:A409 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att

verka och leva i Norrbottens inland.

1990/91:A410 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av en decentralistisk

inriktning av samhällsinsatserna och att en regional balans är

ett centralt mål för besluten inom alla politiska

sektorsområden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambanden mellan målen regional balans, en

stark samhällsekonomi och en god miljö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den ekonomiska politikens inriktning och

betydelse för möjligheterna att nå målet regional balans samt om

regional balans som en förutsättning för en effektiv ekonomisk

politik.

Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:T202.

1990/91:A411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i

norra Älvsborg.

1990/91:A412 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av

regionalpolitiska satsningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande Västernorrlands läns

internationella beroende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Ånge kommun tillfälligt skall inplaceras i stödområde 1.

1990/91:A413 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder till stöd för en positiv

regionalpolitisk utveckling inom Södermanlands län.

1990/91:A414 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ta vara på äldres och invandrares

kunskap och erfarenhet.

1990/91:A415 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett kvinnligt resurscentrum i Örebro och

Västmanlands län.

1990/91:A416 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheter till ytterligare stödåtgärder

till arbetsmarknaden i Karlskoga.

1990/91:A417 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om permanent inplacering av Hedemora kommun i

stödområdesklass 2.

1990/91:A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att möta östra

Skånes långsiktiga strukturproblem inför 1990-talet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att utveckla Malmöregionen

som storstadsregion och alternativ till huvudstadsregionen.

1990/91:A419 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett åtgärdspaket för

Sjuhäradsbygden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.

1990/91:A420 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för Gävleborgs län.

1990/91:A421 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att möta

en väntad konjunkturnedgång och strukturförändringar i

Kopparbergs län.

1990/91:A422 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att tillgodose behovet av

tillverkningsindustri i Stockholmsområdet.

1990/91:A423 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Hällefors kommuns inplacering i stödområde

1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en breddning och förnyelse av näringslivet

i Hällefors kommun.

1990/91:A424 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet från

Stockholmsområdet.

1990/91:A425 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om styrning av insatser inom infrastruktur,

forskning och utveckling samt regionalisering av

statsförvaltning som medel för att avlänka expansionen inom

Stockholmsregionen.

1990/91:A426 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i

Gävleborgs län.

1990/91:A427 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om glesbygdsstöd och utvecklingsbidrag.

1990/91:A428 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar i alla delar

av landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska medel för ett

vidgat sydostsamarbete med Europa och Baltikum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att nya statliga

arbetstillfällen lokaliseras till sydöstra Sverige.

1990/91:A429 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i nordöstra

Norrbotten.

1990/91:A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheter att genomföra det av

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län utarbetade

infrastrukturprogrammet.

1990/91:A431 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för en utveckling av Nordkalotten.

1990/91:A432 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av resurser för regionalpolitiska insatser i

Södermanlands län.

1990/91:A433 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att förbättra den regionala utvecklingen i

Västernorrland.

1990/91:A434 av Bertil Måbrink och Karl-Erik Persson (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om offertstöd

och glesbygdsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:A435 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av statliga arbetstillfällen till

Västerviks kommun.

1990/91:A436 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en konkret politik för att möta

framtida strukturproblem i Örebro län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om styrning av näringslivets investeringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en politik för att hävda rätten till en

svensk regionalpolitik utan utländsk inblandning.

1990/91:A437 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utveckla Blekinge län.

1990/91:A438 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om länsstyrelsernas möjligheter att inom ramen för anslaget till

regionala utvecklingsinsatser besluta om investeringsbidrag till

företag inom den privata sektorn.

1990/91:A439 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsstyrelserna inom ramen för

anslaget för Regionala utvecklingsinsatser m.m. medges rätt att

besluta om investeringsbidrag till företag inom den privata

sektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regler för investeringsbidragets

användning bör fastläggas i särskild förordning.

1990/91:A440 av Helge Hagberg och Ulla Berg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att ge CESAM i Örebro

erforderliga resurser under en femårsperiod.

1990/91:A441 av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inplacerande av Hedemora kommun i

stödområdet.

1990/91:A442 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utlokalisering av verksamheter inom riksförsäkringsverket och

SIPU.

1990/91:A443 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förändringar av regionalpolitiken i skogslänen.

1990/91:A444 av Britta Sundin och Ove Karlsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av glesbygdsdelegationens namn till

myndigheten för glesbygdsutveckling.

1990/91:A445 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Bräcke kommuns omplacering från stödområde 2 till stödområde

1.

1990/91:A446 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de sänkta arbetsgivaravgifterna i

stödområde 1 skall omfattas av all privat näringsverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till

stödområde 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde

1,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att hela Krokoms kommun skall föras till

stödområde 1,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Häggenås och Näs församlingar inom

Östersunds kommun skall föras till stödområde 1.

1990/91:A447 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering av

statlig verksamhet till Skaraborgs län.

1990/91:A448 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sydsveriges situation och dess

utvecklingsmöjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbyggnaden av skånska tätorter.

1990/91:A449 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av kultur, kunskap och goda

kommunikationer för att stoppa kvinnoflykten från

Västernorrlands län.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.

1990/91:A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om användning av regionalpolitiska medel för

att utveckla en jordbruksinriktad turism på Gotland.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo232.

1990/91:A451 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetsgivaravgiften bör sänkas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utvecklingen på den värmländska

arbetsmarknaden noga bör följas och att åtgärder vid behov bör

insättas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsanslagen bör ges en än mer

regionalpolitisk profil och att de skall kunna användas fritt av

länsstyrelserna.

1990/91:A452 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av insatser i Gävleborgs län.

1990/91:A453 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att få använda länsanslagen även som

investeringsbidrag.

1990/91:A454 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i

Värmlands län.

1990/91:A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett särskilt

landsbygdsprogram under hösten 1991, enligt vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen till utvecklingsinsatser på landsbygden

anslår 141000000kr. för uppföljning av "HelaSverigeska

leva"-kampanjen,

3. att riksdagen till anslaget G7. Glesbygdsdelegationen

anslår 2000000kr. för stöd till folkrörelserådet.

1990/91:A456 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1.

1990/91:A457 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att ERU får i uppdrag att

planera praktiska försök med decentraliserat glesbygdsstöd i

enlighet med vad i motionen anförts och att samordna de många

formerna och aktörerna i stödsystemet till färre.

1990/91:A458 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om samlade insatser för en positiv utveckling i Värmland.

1990/91:A459 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för Sjuhäradsbygden och dess

utveckling.

1990/91:A460 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Blekinge.

1990/91:A461 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för ett

utvecklingsprogram för Västmanlands län i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:A462 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett "Värmlandspaket".

1990/91:A463 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser till kvinnor i norra Norrlands

inland avseende arbetsmarknad, kultur och fritid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nedsättning av socialavgifter skall

omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny stödområdesindelning, från område 2

till 1, för Norsjö, Fällfors, Kalvträsk, Jörn, Lycksele, Vindeln

och Bjurholm,

4. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna

besluta om regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:A464 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade anslag till länsstyrelsen i

Jönköpings län för regionala utvecklingsinsatser.

1990/91:A465 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att alla beslut inom regionalpolitikens

område analyseras med hänsyn till balansen mellan lands- och

stadsbygd och med hänsyn till behovet att minska vardagens

sårbarhet.

1990/91:A466 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om sysselsättningsläget i norra Bohuslän.

1990/91:A467 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.

1990/91:A468 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett åtgärdspaket för Råne älvdal.

1990/91:A469 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av åtgärder för en positiv utveckling av Västmanlands

län.

1990/91:A470 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att hela Jämtlands län bör hänföras till

stödområde 1 med undantag av tätorten Östersund.

1990/91:A471 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EG-samarbetet inte får förhindra

arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierad

arbetsgivaravgift,

2. att riksdagen beslutar att minska anslaget G1 med

175milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att minska anslaget G 2 med

42milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar minska anslaget G 5 med

100milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N317.

1990/91:A472 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kvinnornas situation i södra Lappland.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.

1990/91:A473 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om glesbygdshandeln.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:L724.

1990/91:A474 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om

medlemskap i EG och de pågående EES-förhandlingarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs

län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för

framtidsstrategin för Älvsborgs län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av ett

kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen.

1990/91:A475 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg,

Kalmar och Karlskrona,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk

eller myndighet till Kronoberg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det s.k. länsanslaget till Kronoberg.

1990/91:A476 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd för den kommungrupp som bildades när

Bergslagsdelegationen upphörde den 1 juli 1990.

1990/91:A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Skånes utvecklingsmöjligheter.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T254.

1990/91:A478 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri för fisk

till Simrishamn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat statligt engagemang i övrigt inom

regionen Österlen.

1990/91:A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av en politik för regional

balans och regionalpolitiska insatser i Kalmar län för att vända

utvecklingen, stärka sysselsättning och service, behålla

ungdomen och öka inflyttningen i Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett decentraliserat synsätt och

mer rättvis fördelning i de politiska beslut som fattas för att

öka optimismen och framtidstron i Kalmar län,

3. att riksdagen beslutar behålla nuvarande princip för

indelning av landet i tre stödområden,

4. att riksdagen beslutar att benämningen "stödområde" utgår

och ersätts med "resursområde",

5. att riksdagen beslutar att kommunerna Högsby, Torsås,

Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik,

Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga med undantag av församlingarna

Glömminge, Algutsrum och Torslunda tillförs resursområde C,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av ökat länsanslag för regionala

utvecklingsinsatser i Kalmar län,

7. att riksdagen hos regeringen begär ett 5-årigt

investeringsprogram för statliga investeringar i Kalmar län,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för lokalisering av statlig

verksamhet,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att

50milj.kr. avsätts till bl.a. Kalmar län för

vuxenutbildningsinsatser,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det regionalpolitiska stödets inriktning i

framtiden.

1990/91:A480 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus

län.

1990/91:A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av nationella satsningar i syfte

att utveckla Sydostsverige i enlighet med de riktlinjer för

regionalpolitiken riksdagen uttalat sig för.

1990/91:A482 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder för

Gotland.

1990/91:A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari

yrkas att riksdagen till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92

beviljar 2 milj.kr.

1990/91:A484 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att placera Hallstahammars kommun inom stödområde.

1990/91:A485 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regionalpolitiken skall följa den inriktning som framgår av

motionen.

1990/91:A486 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett anslag på 20000000kr. till regionala

utvecklingsinsatser, G2.

1990/91:A487 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om den ekonomiska politikens, energipolitikens och svenska

EG-politikens avgörande inflytande på utvecklingen i det starkt

exportinriktade Gävleborgs län.

1990/91:A488 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nödvändigheten av samlade insatser syftande

till att Västernorrland skall få en utveckling motsvarande

övriga landet.

1990/91:A489 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om EG och regionalpolitiken,

2. att riksdagen under budgetåret 1991/92 anslår

86000000kr. till anslag G 2. Regionala utvecklingsinsatser

utöver vad regeringen föreslår,

3. att riksdagen begär att den hos regeringen återkommer med

förslag om utformning av redskap för de demokratiska instanserna

att kontrollera och styra lokaliseringen av arbetsplatser för

att kunna korrigera nuvarande koncentrationstendenser,

4. att riksdagen höjer maximigränsen för butiksstöd i glesbygd

från 60000kr. till 100000kr.,

5. att riksdagen till butiksstöd i glesbygd för budgetåret

1991/92 anslår 10000000kr. utöver regeringens förslag,

6. att riksdagen begär att regeringen kommer med förslag om

forskningsprojekt med särskild inriktning på kvinnor på

landsbygden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett anordningsbidrag med 25000kr. per

plats i daghem och fritidshem, totalt 250000000kr., varav

40000000kr. tas över anslag G 6 att användas till att

utveckla daghemsformer i glesbygd i enlighet med vad som anförts

i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomars livsmiljö i glesbygd och

prioritering av verksamheter med flickor som målgrupp,

10. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att se över de regler som hindrar postverket från

att bygga ut en social service i glesbygd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om små servicehem med närhet till hemmet.

1990/91:A490 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av övriga satsningar i Värmland.

1990/91:A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambandet mellan regional balans och en

god ekonomisk utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattereformens negativa betydelse för den

regionala balansen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regional och inomregional balans som ett

övergripande politiskt mål,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att begreppet "region" bör vara liktydigt

med de lokala arbetsmarknaderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att byta beteckning från stödområde till

resursområde,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrad gräns för resursområde A,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om decentraliserad statlig verksamhet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid statlig utlokalisering de län

skall uppmärksammas som visat intresse och aktivt arbetat för

inomregional balans,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av investeringar i infrastruktur

för en regional balans och en levande landsbygd,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småföretagens betydelse för en regional

balans,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av utbildningsväsendets

struktur och lokalisering för en regional balans,

12. att riksdagen till ett nytt anslag G 11. Statliga

kreditgarantier för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskrivning av studiemedel för rekryterad

arbetskraft till resursområde A,

14. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i

denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om

högst 200000000kr. besluta om lokaliseringsärenden

överstigande 30000000kr. samt för detta ändamål anvisar

100000000kr. för budgetåret 1991/92 över anslaget för G 1.

Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförts i

motionen,

15. att riksdagen till G 2. Regionala utvecklingsinsatser för

budgetåret 1991/92 anvisar 328000000kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 1300000000kr.,

16. att riksdagen beslutar att högsta belopp till

avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs

till 500000kr. resp. 100000kr. i enlighet med vad i

motionen anförts,

17. att riksdagen till G 4. Ersättning för nedsättning av

socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar 30000000kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller således

280000000kr.,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nedsättningen av socialavgifter i

resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet,

19. att riksdagen till G 6. Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

144000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

330000000kr.,

20. att riksdagen till ett nytt anslag G 10.

Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar

390000000kr. att användas i enlighet med vad i motionen

anförts,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stöd till skärgårdstrafik skall utgå

från det i motionen föreslagna anslaget G 10.

Landsbygdsutveckling,

22. att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln

G. Regional utveckling anvisas i enlighet med vad som förordas i

motionen.

1990/91:A492 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målen och medlen för regionalpolitiken,

2. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter

i stödområde 1 skall gälla alla verksamheter utom offentlig

sektor, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för den regionala utvecklingen

av medlemskap i EG,

5. att riksdagen beslutar att införa ett system med

riskgarantilån i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att godkänna riktlinjer för

sysselsättningsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att avveckla glesbygdsdelegationen

som myndighet i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till

lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 350 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 100000000kr.,

10. att riksdagen till ersättning för nedsättning av

socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 315 000 000 kr.,

11. att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.,

12. att riksdagen till Glesbygdsdelegationen för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 000 000 kr.,

13. att riksdagen till Riskgarantilån för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.

1990/91:A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 10,2 milj.kr. som

infrastruktursatsning för lokal- och investeringsanslag för

högskolan i Gävleborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad satsning på utbildning i Gävleborg,

3. att riksdagen beslutar att införa gymnasieutbildning för

lokalvårdare,

5. att riksdagen beslutar om en ökning av länsanslaget på

15milj.kr. till Gävleborgs län,

6. att riksdagen beslutar att regionalpolitiskt stöd

tillfälligt kan utgå av arbetsmarknadsskäl även till företag som

ligger utanför stödområdet i Gävleborgs län.

1990/91:A495 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalt utvecklingsorgan.

1990/91:A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för

regionalpolitiken som anförts i motionens avsnitt 2--4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning och regionalpolitik,

3. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter

skall omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av

socialavgifter för budgetåret 1991/92 anslår 315000000kr.,

5. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna

besluta om regionalpolitiska stöd i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall få besluta

om lokaliseringsbidrag upp till ett investeringsbelopp av

25milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en del befintliga resurser för

regionala utvecklingsinsatser inkl. outnyttjade reservationer

bör ställas till berörda länsstyrelsers förfogande för ökade

insatser i glesbygd utanför stödområdena,

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

stödområdesindelningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning av service i glesbygden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av glesbygdsstödet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i

områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.

1990/91:A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att insatser som innebär ett vidgat

Mälardalssamarbete bör prioriteras.

1990/91:A498 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att stimulera näringslivet i

Skåne.

1990/91:A499 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar

Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser mot arbetslösheten och fördelning

av de arbetsmarknadspolitiska resurserna till Älvsborgs län.

1990/91:A500 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av en lugn utvecklingstakt för

Stockholmsregionen och behovet av en aktiv regionalpolitik.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.

1990/91:A501 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområdesindelningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett särskilt utvecklingsprogram för

Arjeplogs kommun,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnorna och regionalpolitiken.

1990/91:A502 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de regionalpolitiska målen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotland tillförs stödområde 2

alternativt ges möjlighet till att fortsättningsvis erhålla det

utvecklingsbidrag som finns att tillgå utanför stödområdena.

1990/91:A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulansstöd och etableringar i

Karlskoga- och Hälleforsregionerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillväxtalternativ i samarbete med de

kringliggande länen.

1990/91:A504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länets arbetsmarknad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt anförts i motionen om behovet av utveckling i

Stockholms län.

1990/91:A505 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga insatser för

landsbygdsutveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av 10000000kr. extra ur

länsvisa anslagsramen till de tre länen som är engagerade i

Laxfond Vänern, samt förelägger riksdagen förslag till

finansiering för ytterligare två år.

Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:Sk436.

1990/91:A812 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens

projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87

(Näringspolitik för tillväxt)

1990/91:A16 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om infrastrukturella satsningar i

Malmöregionen.

1990/91:A17 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för

regionalpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i avsnitt 6.7 anförts beträffande åtgärder för decentralisering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för

regionalpolitiskt stöd.

Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N42.

1990/91:A18 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en delegation för utarbetande av ett "Värmlandspaket".

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T53.

1990/91:A19 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Kristianstadsregionens situation.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub69.

1990/91:A20 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utnyttja tillgängliga resurser vid Bergsskolan i

Filipstad och Metec i Hällefors för utbildning av personal som

friställts i samband med den pågående strukturomvandlingen i

Bergslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub72.

1990/91:A22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tillförsel av regionalpolitiska medel till

underleverantörerna för forskning och utbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.

Utskottet

Bakgrund

Med anledning av en särskild proposition (1989/90:76)

Regionalpolitik för 90-talet och ca 600 motionsyrkanden väckta

med anledning dels av propositionen, dels under den allmänna

motionstiden 1988/89 och 1989/90 gjorde utskottet en bred

översyn av de regionalpolitiska frågorna våren 1990

(1989/90:AU13). Därvid betonades att de övergripande målen för

regionalpolitiken skulle ligga fast men preciseras. Målen

innebär att människor oavsett var de bor i landet skall ges

tillgång till arbete, service och en god miljö. Preciseringen

innebär bl.a. att politiken skall främja en rättvis fördelning

av välfärden mellan människor i olika delar av landet, en

balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i

boendet åstadkoms samt en rationell produktion.

Regionalpolitiken skall således främja rättvisa, valfrihet och

ekonomisk tillväxt.

Riksdagen bedömde att regionalpolitiska insatser framför allt

behövs i norra Sveriges inland, i delar av Bergslagen, i delar

av Värmland och i norra Älvsborgs län. Stödområdesindelningen

ändrades. Fr.o.m. den 1 juli 1990 finns två stödområden, 1 och

2.

Förenklingar i stödgivningen infördes. Bl.a. beslöts att ett

antal stödformer skulle upphöra och att ytterligare delegering

av ärenden till länsstyrelserna skulle ske.

Riksdagen betonade olika sektorers betydelse för en god

regional utveckling. Ökad vikt lades på FoU-insatser,

utbildningsinsatser, teknikspridning och övriga

infrastruktursatsningar. Ett nytt regionalpolitiskt anslag för

infrastrukturåtgärder på 330 milj.kr., i huvudsak avsett för

insatser i stödområde 1, anvisades.

Glesbygdsstödet förbättrades. Högsta belopp för

avskrivningslån vid stöd till företag och till uthyrningsstugor

höjdes liksom högsta belopp för servicebidrag till kommersiell

service. En ny myndighet för glesbygdsfrågor inrättades med

placering i Östersund.

Riksdagen beviljade sammanlagt 2 400 milj.kr. i

regionalpolitiska anslag för budgetåret 1990/91.

Den regionala problembilden

I årets budgetproposition heter det att den regionala

problembild som redovisades förra våren i allt väsentligt

fortfarande är relevant. Under senare tid har dock en avmattning

av den mycket goda konjunktur som rått på arbetsmarknaden i de

flesta orter och regioner börjat märkas alltmer. Detta

återspeglas bl.a. i en kraftig ökning av antalet varsel under

hösten 1990 jämfört med samma period 1989.

Utskottet redovisade i sitt av riksdagen den 27 mars 1991

godkända betänkande (1990/91:AU11, rskr. 164) om

arbetsmarknadspolitiken vissa uppgifter om utvecklingen på

arbetsmarknaden som har relevans också på det regionalpolitiska

området. Där uppges bl.a. att orderingången till den svenska

industrin minskade från november till december 1990 med 18%

och låg därmed hela 25% lägre än 1989. Under fjärde kvartalet

föll orderingången med 5% jämfört med tredje kvartalet 1990.

Utskottet redovisade också en rapport från AMS, Var finns

jobben?, i vilken uppges att de största förändringarna från

brist på arbetskraft inom många yrkeskategorier till balans och

överskott sker först i Syd- och Mellansverige med undantag av de

tre storstadsregionerna. Försämringarna kommer senare i

Norrlandslänen. Tendenser till överskott på arbetssökande kommer

att synas inom lantbruks- och skogsarbete, transportarbete,

administrativt och kommersiellt arbete m.m.

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Proposition 1990/91:100 bil. 14 hänvisar till riksdagens

beslut i juni 1990 om regionalpolitik för 90-talet och de mål

som då lades fast och för vilka i korthet redogjorts ovan.

Regionalpolitiska insatser medverkar till ekonomisk tillväxt

genom att underutnyttjade resurser i de regionalpolitiskt

prioriterade områdena tas till vara. Samtidigt kan produktion

avlänkas från överhettade områden. Den begynnande

lågkonjunkturen tillsammans med förändringar i världsekonomin

medför tilltagande strukturomvandlingsproblem på olika håll i

landet. Regionalpolitiken omfattar instrument för att främja

näringslivsklimatet i de regionalpolitiskt prioriterade

områdena, vilket ger bättre beredskap inför

strukturförändringar, framhålls det i propositionen.

Förutom infrastruktursatsningar, bl.a. 330-miljonerssatsningen

som beskrivits ovan, nämns särskilt i propositionen regeringens

möjligheter att placera orter i tillfälligt stödområde och

möjligheten att ge högre stöd än normalt i stödområde 2. Åtta

kommuner har inplacerats i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30

juni 1992.

Regeringen pekar också på att länsstyrelserna har fått större

frihet att disponera anslaget för olika regionalpolitiska

utvecklingsinsatser. Kraven på uppföljning och utvärdering har

skärpts.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i sin kommittémotion

A492 att det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv

utveckling i hela Sverige. Det kan endast ske genom att

undanröja de hinder som finns i dag -- främst i form av höga

skatter, detaljregleringar och statsbidragsstyrning.

Regionalpolitiken har inte förmått lösa de grundläggande

problemen. Därtill fordras en ny politik.

Skatterna måste sänkas, Sverige måste söka inträde i EG,

energiförsörjningen måste tryggas, villkoren för den fria

företagsamheten måste förbättras och statens anslag till vägar

och järnvägar måste höjas. De särskilda regionalpolitiska

insatserna skall koncentreras till de regioner som har den

svagaste utvecklingen. Beslutanderätten över regionalpolitiska

medel bör decentraliseras.

Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion A496 att

regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt

kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en mer

likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för landets

olika delar.

De regionalpolitiska problemen i dag präglas av svårigheter

att såväl skapa och vidmakthålla arbetstillfällen som att

attrahera arbetskraft till vissa av de arbetsuppgifter som

finns. Detta faktum understryker ytterligare behovet av att

politiken ändras till att mer handla om "mobiliseringspolitik"

än om "lokaliseringspolitik". Målet måste vara att skapa miljöer

som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och lokal

mobilisering av resurser.

En stark decentralisering av besluten, förenkling och

schablonisering av stödformerna är den bästa garantin för en

effektiv regionalpolitik.

De regionala högskolornas roll i teknik- och kunskapsspridning

understryks. Den utgör en central faktor för att företag skall

kunna etableras utanför universitetsorterna.

Centern framhåller i partimotion A410, kommittémotion A491

och i en enskild motion A502 att den övergripande målsättningen

för regionalpolitiken måste vara att hela Sverige skall

utvecklas positivt med arbetsplatser, bostäder, utbildning,

service m.m. över hela landet.

En god ekonomisk utveckling kräver regional balans. Den

ekonomiska politiken måste därför ha som viktigt mål att uppnå

regional balans. Koncentration leder till överhettning i vissa

delar av landet och underutnyttjande i andra delar. Alla

politikområden påverkar den regionala utvecklingen. Det krävs

därför en samordning för att få till stånd en regional balans

och utveckling i hela landet.

I motion A491 framhåller motionärerna dessutom vissa speciella

frågors betydelse för inriktningen av politiken. Det gäller

bl.a. skattereformen som enligt motionen på flera punkter är

klart negativ för den regionala balansen.

Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de

lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska

stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa

fall delar av mycket ytvida kommuner. Utformningen av det

regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter.

Det är viktigt att skapa gynnsamma villkor för nyföretagande.

Småföretagen har en avgörande betydelse för möjligheterna att

bredda arbetsmarknaden i många kommuner.

Investeringar i infrastruktur såsom exempelvis i

kommunikationer och utbildning har avgörande betydelse för

möjligheterna att skapa regional balans.

Vänsterpartiet tar i kommittémotion A489 och i en enskild

motion A436 upp den svenska regionalpolitikens förhållande till

EG. Under den starkt exportinriktade tredje vägens politik har

såväl storfinansens resurser som samhällets infrastrukturella

satsningar i hög grad inriktats mot att främja EG-anpassningen.

Den inhemska produktionen och den inhemska marknaden måste få

större tyngd i den ekonomiska politiken.

De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag,

måste kunna styra lokaliseringen av arbetsplatser för att kunna

korrigera koncentrationstendenserna. Ägarnas oinskränkta rätt

att placera sina investeringar i "heta" områden måste

inskränkas.

Regeringen bör återkomma med förslag till utformningen av

redskap som möjliggör för det allmänna att påverka

lokaliseringen av arbetsplatser.

Miljöpartiet de gröna anför i partimotion A485 och i

motion A465 att hela Sverige skall leva, varje region efter sina

förutsättningar och efter sin bärkraft. Inom dessa ramar kan

människor själva bestämma var de vill bo och arbeta.

Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre sårbart

samhälle, samtidigt som näringarnas omvandling fortsätter.

Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett

miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart

samhälle.

Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och bidrag i

former som ibland kan uppfattas som nådegåvor. I stället bör de

som verkar inom områden som för den regionala balansen behöver

stöd i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna.

Alla beslut inom regionalpolitikens område måste analyseras

med hänsyn till balansen mellan lands- och stadsbygd och med

hänsyn till behovet av att minska vardagens sårbarhet.

Liknande synpunkter som de nyss refererade framförs av

miljöpartiet de gröna i motion A17, väckt med anledning av

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt. I den senare

motionen framhålls också att företag och organisationer måste

ges förutsättningar för en utlokalisering som gynnar företagens

ekonomi.

I motion A443 (s) anser motionärerna att det är viktigt att

regionalpolitikens huvudmål -- regional balans -- lyfts fram i

inrikespolitiken under 1990-talet. Europasamarbetet och

närmandet till EG får inte innebära att Sverige släpper sina

regionalpolitiska ambitioner.

Skogslänens situation måste lyftas fram. En rättvis fördelning

av investeringar på detta område är nödvändig för att uppnå

regional balans.

Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag bör ske.

Bantningarna i statsförvaltningen borde kunna klaras bättre med

hjälp av decentraliseringar och utlokaliseringar.

Utskottets överväganden

För sin del vill utskottet framhålla följande.

De allmänna mål för regionalpolitiken som det rått politisk

enighet om sedan mitten av 1960-talet bekräftades ånyo genom

riksdagens beslut i juni 1990 (1989/90:AU13, rskr. 346). Som

framgått av ovan gjorda redovisning innebär målen att alla

människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till

arbete, service och en god miljö. Inga nya omständigheter har

tillkommit som skulle motivera ett ändrat ställningstagande.

Vad härefter gäller inriktningen av regionalpolitiken

konstaterade utskottet i sitt nyssnämnda av riksdagen godkända

betänkande att målen måste fyllas med konkret innehåll.

Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan

olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så

att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att

produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt

kan ske.

Utskottet ansåg det oroväckande med de regionala balansproblem

som fortfarande finns och uttalade att det krävs målmedvetna

insatser för att lösa dessa problem.

Utskottet vill ånyo betona att regionalpolitiken inte ensam

kan lösa de regionala problemen. Av grundläggande betydelse för

utvecklingen är den ekonomiska politiken. Förutsättningen för en

framgångsrik regionalpolitik är en framgångsrik ekonomisk

politik. Det är därför ytterst angeläget att stärka den svenska

ekonomin. Det förtjänar återigen att poängteras att flertalet

samhälls- och politikområden har betydelse för den regionala

utvecklingen. Åtskilliga frågor av central betydelse för

regionalpolitiken exempelvis inom arbetsmarknads-, närings-,

trafik-, forsknings-, livsmedels- och skatteområdena har

utomordentligt stor betydelse i strävandena att skapa regional

balans.

I motioner väckta dels under allmänna motionstiden i år, dels

med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för

tillväxt framläggs synpunkter och yrkanden om regionalpolitikens

inriktning av ungefär samma innehåll som i de motioner utskottet

behandlade förra året.

Med riksdagens beslut i juni 1990 gavs förutsättningar för en

regionalpolitik som kan ge målen för politiken konkret innehåll.

I avsnittet Bakgrund i detta betänkande har i korthet redovisats

de olika åtgärder som riksdagen fattade beslut om och som angav

inriktningen av politiken. Utskottet anser att denna inriktning

alltjämt bör gälla. De instrument som då ställdes till

förfogande för regionalpolitiken är enligt utskottets mening väl

avvägda och bör tillsammans med politiken på en rad andra

områden ge goda möjligheter att lösa såväl långsiktiga som akuta

problem inom regionalpolitiken.

Utskottet konstaterar att flera av motionsyrkandena, t.ex. de

som rör satsningar på infrastruktur, decentralisering av

beslutsfattandet på det regionalpolitiska området, betydelsen av

samverkan mellan olika politikområden, ligger väl i linje med

den förda politiken. De bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Vad gäller motionsyrkandet i centerns motion A491 om

skattereformens negativa inverkan på den regionala balansen

konstaterar utskottet att en utredning (Fi 1990:08) har i

uppdrag att följa och rapportera kring olika effekter av

1990--1991 års skattereform. Utredningen skall redovisas löpande

i form av delrapporter. Enligt direktiven (dir. 1990:44) skall

även de regionalpolitiska effekterna av skattereformen belysas.

Utredningsresultatet bör enligt utskottets mening i den delen

avvaktas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd i nu behandlad del.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den inriktning av

regionalpolitiken som riksdagen beslutade om i juni 1990 bör

ligga fast. De i sammanhanget behandlade motionerna avstyrks, i

förekommande fall i aktuella delar.

Allmänna principer för omlokalisering

Riksdagen lade våren 1990 fast vissa riktlinjer i fråga om

omlokalisering av statlig och annan verksamhet. I sitt

ovannämnda betänkande 1989/90:AU13 uttalade utskottet bl.a. att

omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga

inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional

utveckling. En sådan åtgärd kan också vara ett led i den

förnyelseprocess som pågår inom den offentliga sektorn. Därför

bör en fortlöpande prövning ske av förutsättningarna för en

decentralisering av verksamheten.

Utskottet anförde beträffande omlokalisering av central

statlig verksamhet bl.a. följande.

Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om

omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand

bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller

vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En

utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering

eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter

effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska

aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera

kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra

myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m.

Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt

i sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i

fråga.

Utskottet framhöll vidare att beslut om omlokalisering av

befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör

föregås av noggranna överväganden i nämnda hänseenden. Utskottet

betonade vikten av att besluten föregås av information till och

samråd med den berörda personalen.

Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya

myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att

pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än

Stockholm.

I tre motioner hänvisas till de allmänna riktlinjer för

utlokalisering av statlig verksamhet som riksdagen slog fast

våren 1990.

Martin Olsson (c) föreslår i motion A404 att riksdagen i ett

uttalande till regeringen skall framhålla vikten av att

regeringen ingående prövar förutsättningarna för att lokalisera

nya eller expanderande statliga verksamheter enligt av riksdagen

fastställda principer. Motionären föreslår också att riksdagen

ånyo som sin mening ger regeringen till känna att ny eller

expanderande statlig verksamhet i första hand skall lokaliseras

till skogslänen och i andra hand till sydöstra Sverige och

Sjuhäradsbygden. I sin motivering till förslagen framhåller

motionären med hänvisning till beredningen av frågan om

lokalisering av skolverket att det är nödvändigt att riksdagen

på nytt uttalar riktlinjer för lokalisering av nya eller

expanderande statliga myndigheter. Han anser att det är viktigt

att lokalisering av statlig verksamhet i framtiden skall

förberedas väl och bli ett medel för att uppnå balans mellan

landets olika delar vad gäller arbetsmarknaden.

I motion A479 förordar Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda

c) att riksdagen skall uttala sig för att vid decentralisering

och utlokalisering av statlig verksamhet bör de av riksdagen

beslutade riktlinjerna följas. Motionärerna hänvisar bl.a. till

att enligt tidigare riksdagsbeslut om regionalpolitiken sydöstra

Sverige och Sjuhäradsbygden skall tillhöra de områden som bör

prioriteras vid utlokalisering av statlig verksamhet.

Britta Sundin m.fl. (s) erinrar i motion A467 om att

regeringen har aviserat att den statliga verksamheten skall

rationaliseras och minskas. I detta arbete bör enligt

motionärerna även möjligheterna till utlokalisering undersökas.

Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av

denna innebörd.

I motion A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslås att vid

utlokalisering av statlig verksamhet bör de län prioriteras som

aktivt arbetat för inomregional balans.

Utskottet har i det föregående redovisat de allmänna

riktlinjer för omlokalisering som riksdagen lade fast i juni

1990. Utskottet framhöll därvid att det förutom

regionalpolitiska aspekter gällde att beakta även andra

förutsättningar vid en omlokalisering. Utskottet vill vidare

erinra om att enligt förordningen 1982:877 skall en myndighet

bl.a. beakta möjligheterna till decentralisering av sin

verksamhet.

Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd

med anledning av de här aktuella motionsförslagen. Motionerna

A404, A467, A479 och A491 i nu behandlade delar avstyrks alltså.

Börje Hörnlund m.fl. (c) anför i motion A491 att en

decentralisering måste ske av funktioner från den centrala nivån

till läns- och kommunnivå. De centrala myndigheterna måste

minskas i fråga om storlek och inflytande.

I budgetpropositionen, bil. 2, uttalar civilministern att de

offentliga verksamheterna måste anpassas till lokala

förhållanden och enskilda medborgares behov och önskemål. Det

innebär en fortsatt decentralisering och delegering samtidigt

som detaljregler avskaffas. Därigenom ges de

verksamhetsansvariga större utrymme för anpassningar till

medborgarnas önskemål. Vidare föreslås ett treårigt program där

den statliga administrationen skall reduceras med 10%.

Civilministern redovisar också vissa förändringar som kommer att

vidtas inom olika departements områden. Regeringen har i

kompletteringspropositionen lagt fram ett samlat program för

förändringar inom den statliga sektorn.

Genomgripande förändringar och neddragningar av

myndighetsstrukturen på skolområdet har skett under hösten 1990.

Vidare kan nämnas att regeringen i proposition 1990/91:87

Näringspolitik för tillväxt framhåller att en ändamålsenlig

myndighetsstruktur är nödvändig om en offensiv och bred

näringspolitik för ökad tillväxt skall kunna genomföras med

framgång. Regeringen föreslår därför att statens energiverk,

statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling läggs

ned och att en ny näringspolitisk myndighet bildas. Detta

förslag behandlas av näringsutskottet i betänkande 1990/91:NU35.

Mot här angiven bakgrund och med hänsyn till utskottets

tidigare refererade uttalande torde motionen få anses

tillgodosedd. Den bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm

föreslås i två motioner.

Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c) anför i motion A424

att utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet

skulle lätta på överhettningen på bl.a. arbetsmarknads- och

bostadsområdet. En utlokalisering skulle även medföra en positiv

utveckling i mottagarkommunerna och en förbättring av den

inomregionala balansen.

I motion A425 hävdar Kurt Ove Johansson m.fl. (s) att om en

balanserad regional utveckling skall komma till stånd måste

tillväxten i Stockholmsregionen begränsas. Motionärerna vill att

riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av styrning av

insatser inom infrastruktur, forskning och utveckling samt

regionalisering av statsförvaltning som medel för att avlänka

expansionen inom Stockholmsregionen.

Storstädernas betydelse och de problem som tillväxten i

storstadsregionerna medför diskuterade utskottet utförligt i

betänkandet 1989/90:AU13. Utskottet anförde bl.a. följande.

Utskottet har redan i det inledande avsnittet av detta

betänkande framhållit de negativa konsekvenserna av en alltför

stark expansion i storstadsregionerna. Samtidigt har emellertid

betonats att det inte finns anledning att ställa

storstadsregionerna mot övriga regioner. Inte minst sett ur ett

internationellt perspektiv finns det anledning att värna om en

fungerande huvudstadsregion. Det som man måste försöka förhindra

är en alltför snabb och ohämmad tillväxt som leder till

inflation, brist på arbetskraft, köproblem i fråga om bostäder,

vård och service samt inte minst utgör ett hot mot miljön. Här

har regionalpolitiken en viktig uppgift.

Utskottet påpekade också att regeringen med olika åtgärder

söker dämpa tillväxten i storstadsregioner.

Utskottet nämnde särskilt de systematiska kontakterna med

tjänsteföretag för att förmå dem att etablera verksamhet i

prioriterade områden.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A424 och A425.

Företagsstöd

Inledning

Förra årets revidering av det regionalpolitiska företagsstödet

ledde till färre stödformer och till lägre subventionsnivåer för

lokaliseringsbidraget till byggnads- och maskininvesteringar

m.m. När det gäller stödformerna avskaffades lokaliseringslånen,

investeringsbidraget, offertstödet och det regionalpolitiska

utvecklingskapitalet liksom det särskilda bidrag för

sysselsättningsökning som kunde lämnas i Norrbottens län. Å

andra sidan tillkom en ny stödform, utvecklingsbidrag, avsett

för immateriella ("mjuka") investeringar.

Efter dessa förändringar har det regionalpolitiska

företagsstödet nu följande former:

Lokaliseringsbidrag, högst 35 % av investeringskostnaden i

stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2.

Utvecklingsbidrag, högst 50% av projektkostnaden intill ett

högsta bidragsbelopp på 500000 kr. Beloppsgränsen kan

överskridas i vissa fall.

Nedsättning av socialavgifter med 10%. Nedsättningen

omfattar företag i stödområde 1. Tidigare gällde nedsättningen

företag i Norrbottens län. Den branschmässiga begränsning som

gäller för stödformen behandlas i det följande.

Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft utgör

sammanlagt 200000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt 120000

kr. i stödområde 2 under fem år.

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 Näringspolitik

att begreppet stödberättigad verksamhet vidgas i visst avseende.

I budgetpropositionen förordas en ändring av beslutsordningen

för företagsstödet.

I de föreliggande motionerna föreslås ändringar av såväl

stödformer som beslutsordning.

Stödformerna

Utskottet tar först upp den i proposition 87 föreslagna

vidgningen av begreppet stödberättigad verksamhet.

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att företagsstöd

skall kunna lämnas även till ideella organisationer och

intresseorganisationer i de fall de utlokaliseras från

Stockholmsregionen.

Ett av grundvillkoren för företagsstödet är att den verksamhet

det gäller kan bedömas få tillfredsställande lönsamhet. Detta

grundvillkor kan inte uppfyllas av de organisationer som här

avses, eftersom de inte driver konkurrensutsatt verksamhet på

marknadsmässiga villkor. Företagsekonomisk lönsamhet kan inte

krävas av dem. Villkoret bör kunna efterges. Om organisationerna

i övrigt uppfyller villkoren för stöd till statliga affärsverk,

uppdragsmyndigheter eller privata tjänste- och serviceföretag

bör de kunna beviljas stöd vid utflyttning från

Stockholmsregionen.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda

godkännandet.

Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att

lokaliseringsbidraget skall ersättas av en ny stödform,

riskgarantilån. Vidare föreslås att sysselsättningsbidraget

skall användas endast i stödområde 1 och utgå under tre år med

ett maximalt belopp av 100000 kr. Bidraget förutsätts vara ett

alternativ till riskgarantilånen när dessa inte passar som

stödform.

Tanken att ersätta lokaliseringsbidraget med riskgarantilån

har förts fram av moderaterna tidigare år -- se senast

1989/90:AU13 s. 90. Till sin konstruktion liknar dessa lån

statliga kreditgarantier. Utskottet vidhåller för sin del

uppfattningen att riskgarantilånen minskar möjligheterna att

påverka företagen att göra regionalpolitiskt önskvärda

lokaliseringsval och avstyrker motion A492 på denna punkt.

I fråga om sysselsättningsbidraget anger motionärerna att

detta bör användas mycket restriktivt. Deras förslag till

bidragsändringar bör ses mot bakgrund av denna inställning, som

utskottet inte kan dela. Därför avstyrks motionen även i denna

del.

Ett centerförslag att införa statliga kreditgarantier

behandlar utskottet i avsnittet Anslagsfrågor.

Som nämnts inledningsvis tillhörde investeringsbidraget de

stödformer som upphörde med 1990 års revidering av det

regionalpolitiska företagsstödet. Bidraget kunde lämnas till

företagsinvesteringar utanför stödområdena. Det utgick med en

lägre subventionsnivå än lokaliseringsbidraget.

Stig Alemyr m.fl. (s) i motion A438, Bertil Danielsson (m) i

motion A439 och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) i motion A453

yrkar att investeringsbidrag åter skall kunna beviljas privata

företag. I motion A439 tilläggs att regler härom bör fastläggas

i en särskild förordning. De tre motionerna bygger på

erfarenheter av bidragsformen i Kalmar län.

Regeringens motiv för att avskaffa investeringsbidraget

godtogs av en bred majoritet i riksdagen. Utskottet anser att

vad motionärerna anfört inte är skäl för att återinföra bidraget

utan avstyrker deras yrkanden.

Den branschmässiga avgränsningen av nedsättningen av

socialavgifter innebär att stödformen omfattar

privata verksamheter samt statliga affärsverk med följande

undantag.

Från avgiftsnedsättningen har genom förra årets beslut

undantagits malmgruvor, massa- och pappersindustri samt järn-,

malm- och ferrolegeringsverk. Enligt tidigare gällande principer

är nedsättningen inte heller tillämplig på exempelvis jord- och

skogsbruk, fiske, rennäring samt sådan privat verksamhet som kan

sammanfattas som lokal service, bl.a. detaljhandeln.

Vid fjolårets ärendebehandling uttalade sig moderaterna och

folkpartiet i en reservation och centern i en annan för att

avgiftsnedsättningen skulle omfatta all privat verksamhet.

Motsvarande yrkanden framställs i de nu föreliggande

motionerna A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c), A492 av Sonja Rembo

m.fl. (m) och A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) samt i

motionerna A446 av Stina Eliasson (c), A451 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (båda m) och A463 av Ulla Orring (fp).

Med hänvisning till de överväganden som gjordes i denna fråga

i samband med föregående års riksdagsbeslut, och då utskottet

inte anser att några nya skäl har tillkommit för riksdagen att

ändra sitt tidigare ställningstagande, avstyrker utskottet de nu

redovisade motionsyrkandena.

Miljöpartiet de gröna begär i motion A471 ett

riksdagsuttalande om avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet.

Motionärerna vill att riksdagen skall delge regeringen att

EG-samarbetet inte får hindra en regionalt differentierad

nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Yrkandet skall ses mot bakgrund av att miljöpartiet vill ge

avgiftsnedsättningen en vidsträckt användning som

regionalpolitiskt medel och bl.a. förordar att en 10-procentig

nedsättning skall omfatta hela Norrland och de delar av

stödområdet som ligger utanför Norrland. Miljöpartiets förslag

till omläggning av skatte- och avgiftspolitiken har inte vunnit

anslutning i riksdagen (se bl.a. 1989/90:AU13 s. 100 och

1990/91:FiU20 s. 69--70). Det finns därför inte anledning för

riksdagen att i förevarande sammanhang uttala sig i den i

motionen aktualiserade frågan. Yrkandet avstyrks följaktligen av

utskottet.

I anslutning härtill tar utskottet upp ett annat yrkande av

miljöpartiet de gröna. I motion A17 av Inger Schörling m.fl. med

anledning av proposition 1990/91:87 hänvisas till vad som sägs i

propositionen på s. 237 om vikten av ett noggrant

beredningsarbete inför EG-förhandlingarna kring det

regionalpolitiska stödsystemet m.m. Motionärerna anser att

kostnaderna för telekommunikation i hela landet måste

utredas under detta beredningsarbete, vilket riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har utrett statens

regionalpolitiska och sociala ansvar på post- och teleområdena.

Utredningsarbetet är underlag för regeringens överväganden i

dessa frågor i proposition 1990/91:87, som i denna del bereds av

trafikutskottet. Med hänvisning till de förestående

ställningstagandena i riksdagen på hithörande område anser

utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att ta

initiativ till nya utredningar, varför motionen avstyrks i denna

del.

Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491

avskrivning av studielån som regionalpolitiskt medel.

Motionärerna tänker sig att studiemedelsavgiften skall kunna

efterskänkas under den tid en arbetstagare är skriven inom det

av centern föreslagna resursområdet 1 (stödområde 1 med viss

utvidgning). I anslutning härtill bör redovisas att Agne Hansson

och Marianne Jönsson (båda c) i motion A479 förordar att

riksdagen skall uttala sig för att det regionalpolitiska stödet

framdeles får en mer individinriktad karaktär än för närvarande.

Utskottet gjorde förra året vissa uttalanden med anledning av

då föreliggande motionsyrkanden om att komplettera

företagsstödet med individinriktade åtgärder, se 1989/90:AU13 s.

109--111. Någon åtgärd med anledning av yrkandena var utskottet

dock inte berett att föreslå. Utskottet anser att det inte

heller är motiverat att föreslå något riksdagens initiativ på

grund av de nu framställda yrkandena, som för den skull

avstyrks.

I vänsterpartiets partimotion A22, väckt med anledning av

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, hemställer

motionärerna att staten bör gå in med regionalpolitiska

medel, speciellt för forskning och utveckling, till

underleverantörerna. Underleverantörerna har en mycket stor

betydelse för den framtida tillväxten i hela Sverige. De finns

på en mängd orter i landet och bidrar därmed till en jämnare

regional utveckling.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att medel för forskning och utbildning för

underleverantörer i utsatta regioner kan komma till stånd genom

att länsstyrelsen ställer projektpengar till förfogande för

sådan verksamhet. Dessutom kan de medel som står till

regeringens disposition för senare fördelning och för bl.a.

länsövergripande projekt användas för sådant ändamål som anges i

motionen. Enligt underhandsuppgift från industridepartementet

har länen i södra Sverige inkommit med en begäran om medel till

ett sådant underleverantörsprojekt. Ansökan är under behandling

i regeringskansliet. Motionen bör därför i nu behandlad del inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beslutsordningen

Stödärendena avgörs av regeringen, statens industriverk (SIND)

eller länsstyrelserna. Tidigare fattades vissa beslut också av

länsarbetsnämnderna och de regionala utvecklingsfonderna. När

det gäller lokaliseringsbidragen beror det bl.a. på

investeringskostnaden om ett stödärende skall avgöras av

länsstyrelsen eller centralt.

Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjdes den

1 juli 1990 från 12 till 15 milj.kr. Regeringen har med verkan

från den 1 februari 1991 höjt beloppet till 20 milj.kr. och

hemställer i budgetpropositionen att riksdagen skall godkänna

åtgärden.

Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotion A496 att

beloppsgränsen höjs till 25 milj.kr. Centern föreslår i

kommittémotion A491 att gränsen sätts vid 30 milj.kr. Beslut om

projekt överstigande detta belopp skall meddelas av regeringen,

som bör anmäla sina beslut till riksdagen. SIND får därmed i

fortsättningen enligt centern endast en beredande och

uppföljande roll. De anslagsmässiga konsekvenserna av

centerförslagen redovisas i avsnittet Anslagsfrågor.

Regeringen motiverar sin beloppshöjning med att det s.k.

länsanslaget under senare år har räknats upp kraftigt, medan

anslaget Lokaliseringsbidrag m.m., som regeringen och SIND

disponerar, inte har ökat på motsvarande sätt. Därutöver anförs

att man vid bestämmandet av beloppsgränsen har att väga

önskemålet att genom fortsatt delegering förenkla

beslutsprocessen mot nödvändigheten att ta hänsyn till

konkurrensvillkor och stödets påverkan på andra företag,

vilket enligt propositionen kan vara svårt att göra på länsnivå.

Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå

längre än regeringen har gjort. Det kan erinras om att

beloppsgränsen under mindre än ett år har höjts från 12 till 20

milj.kr. Utskottet tillstyrker således att riksdagen lämnar

regeringen det begärda godkännandet, vilket samtidigt innebär

att utskottet avstyrker de beloppsgränser som förordas i

motionerna. Med detta ställningstagande har utskottet inte

anledning att närmare gå in på de övriga förändringar i

handläggningsordningen som centermotionen föreslår. Utskottet

avstyrker motionen även på den punkten.

Sedan gammalt har det funnits möjlighet att bevilja företag

ett förhöjt lokaliseringsbidrag. Nu gäller att högsta bidrag

med 35 % i stödområde 1 och 20 % i stödområde 2 undantagsvis kan

höjas till 50%. Sådana beslut fattas av regeringen.

Folkpartiet liberalerna i partimotion A496 och Ulla Orring

(fp) i motion A463 anser att länsstyrelserna bör tilldelas

befogenhet att bevilja förhöjt stöd och yrkar att riksdagen

skall fatta beslut härom.

Förhöjt lokaliseringsbidrag skall medges endast i rena

undantagsfall. Detta talar för att prövningen bör ske centralt

hos regeringen. Utskottet har på denna punkt en annan mening än

motionärerna och avstyrker därför deras yrkanden.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt

styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av

landet klassats som stödområde. Denna metod har använts

alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för

regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen

och karaktären av ortens problem.

Riksdagen beslöt som ovan nämnts om en ny permanent

stödområdesindelning i juni 1990. Beslutet innebar att antalet

stödområden begränsades från tre, nämligen A, B och C, till två

stödområden, 1 och 2, fr.o.m. den 1 juli 1990. Vid sidan av

inplacering i permanent stödområde finns möjlighet för

regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem

i tillfälligt stödområde. Regeringen kan också besluta om stöd

till företag utanför stödområde samt om synnerliga skäl

föreligger lämna högre bidrag än normalt. Följande kommuner är

inplacerade i stödområdena 1 och 2:

Stödområdesindelning

00>Län och kommun 51>Stödområde

Norrbottens län

00>Arjeplog 60>1

00>Arvidsjaur 60>1

00>Gällivare 60>1

00>Haparanda 60>1

00>Jokkmokk 60>1

00>Kalix 60>1

00>Kiruna 60>1

00>Pajala 60>1

00>Överkalix 60>1

00>Övertorneå 60>1

Västerbottens län

00>Dorotea 60>1

00>Malå 60>1

00>Sorsele 60>1

00>Storuman 60>1

00>Vilhelmina 60>1

00>Åsele 60>1

Jämtlands län

00>Berg 60>1

00>Härjedalen 60>1

00>Krokom, del av (Hotagen,

00>Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)

60>1

00>Ragunda 60>1

00>Strömsund 60>1

Norrbottens län

00>Boden, del av

00>(Edefors och Gunnarsbyn) 60>2

00>Piteå, del av

00>(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)60>2

00>Älvsbyn 60>2

00>Bjurholm 60>2

00>Lycksele 60>2

00>Norsjö 60>2

00>Skellefteå, del av

00>(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)60>2

00>Vindeln 60>2

Jämtlands län

00>Bräcke 60>2

00>Åre 60>2

Västernorrlands län

00>Sollefteå 60>2

00>Sundsvall, del av

00>(Holm och Liden) 60>2

00>Ånge 60>2

00>Örnsköldsvik, del av

00>(Anundsjö, Björna, Skorped och

00>Trehöringsjö) 60>2

Gävleborgs län

00>Hofors 60>2

00>Ljusdal 60>2

Kopparbergs län

00>Avesta 60>2

00>Ludvika 60>2

00>Malung 60>2

00>Mora, del av (Venjan

00>och Våmbhus) 60>2

00>Orsa 60>2

00>Smedjebacken 60>2

00>Vansbro 60>2

00>Älvdalen 60>2

Västmanlands län

00>Fagersta 60>2

00>Norberg 60>2

00>Skinnskatteberg 60>2

Örebro län

00>Hällefors 60>2

00>Ljusnarsberg 60>2

Värmlands län

00>Arvika 60>2

00>Eda 60>2

00>Filipstad 60>2

00>Hagfors 60>2

00>Munkfors 60>2

00>Sunne 60>2

00>Säffle 60>2

00>Torsby 60>2

00>Årjäng 60>2

Älvsborgs län

00>Bengtsfors 60>2

00>Dals-Ed 60>2

00>Åmål 60>2

Åtta kommuner är för närvarande inplacerade i tillfälligt

stödområde, nämligen Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga,

Storfors, Nordanstig, Söderhamn, Kramfors och Härnösand.

Stödområdesindelningen tas upp i flera motioner.

I folkpartiet liberalernas motion A496 yrkas att regeringen

snarast bör initiera en översyn av stödområdesindelningen.

Den nya indelningen har enligt motionärerna tillkommit utan

närmare överväganden. Det var svårt att förutse och förebygga

alla problem som skulle uppkomma.

Utskottet vill erinra om utskottets tidigare vid flera

tillfällen framförda åsikt, senast i betänkandet 1989/90:AU13,

att det är viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för

ofta utan bör ligga fast under en längre tid. Den av utskottet

förra året förordade och av riksdagen beslutade indelningen är

enligt utskottets bedömning väl avvägd och bör således ligga

fast. Motionen avstyrks därför i nu behandlad del.

I centerns kommittémotion A491 föreslås att begreppet

stödområde utmönstras och ersätts med resursområde. Berörda

områden är tillgångsområden och bidrar bl.a. årligen till

folkhushållet med miljarder, i t.ex. vinster från vattenkraften

och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna.

Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) framför i motion

A479 synpunkter liknande partiets.

Förra året behandlade utskottet likartade motioner från samma

motionärer och ansåg sig inte kunna biträda förslaget. Utskottet

har inte ändrat uppfattning utan avstyrker motionerna i aktuella

delar.

Agne Hansson och Marianne Jönsson redogör i samma motion,

A479, för sin uppfattning om en resursområdesindelning i ett

A-, B- och C-område.

Utskottet hänvisar till sin ovan redovisade uppfattning att

indelningen i stödområden bör ligga fast under en längre period.

Motionen avstyrks därför i nu aktuell del.

Följande motioner tar upp yrkanden om inplacering eller

ändring av inplacering av enskilda kommuner i stödområde:

Motioner 49>Kommuner 87>Förslag

00>A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

49>Torsby (övre delen) 96>1

49>Örnsköldsvik 96>1

49>(Solbergs kyrkobok-

49>föringsdistr.)

49>Sollefteå 96>1

49>(Ramsele, Edsele,

49>Ådalsliden, Junsele)

49>Bräcke 96>1

49>Bjurholm 96>1

49>Lycksele 96>1

49>Norsjö 96>1

49>Vindeln 96>1

49>Skellefteå (Fällfors, Jörn,96>1

49>Kalvträsk)

49>Älvsbyn 96>1

49>Piteå (Markbygdens kyrkobok-96>1

49>föringsdistr.)

00>

00>A405 av Per-Ola Eriksson (c)

49>Älvsbyn 96>1

49>Piteå (Markbygdens kyrkobok-96>1

49>föringsdistr.)

00>

00>A501 av Bengt Hurtig (v)

49>Älvsbyn 96>1

49>Boden (Edefors och Gunnarsbyn)96>1

49>Piteå (Markbygdens kyrkobok- 96>1

49>föringsdistr.)

00>

00>A407 av Leif Marklund (s)

49>Älvsbyn 96>1

00>

00>A463 av Ulla Orring (fp)

49>Bjurholm 96>1

49>Lycksele 96>1

49>Norsjö 96>1

49>Vindeln 96>1

49>Skellefteå (Fällfors, Jörn,96>1

49>Kalvträsk)

00>A470 av Ingrid Hemmingsson (m)

49>hela Jämtland med 96>1

49>undantag av Östersunds

49>tätort

00>A445,

00>A446 av Stina Eliasson (c)

49>Bräcke 96>1

00>A456 av Nils-Olof Gustafsson (s)

49>Bräcke 96>1

00>A446 av Stina Eliasson (c)

49>Åre 96>1

49>hela Krokom 96>1

49>Östersund 96>1

49>(Häggenås och Näs

49>församl.)

00>A412 av Sigge Godin (fp)

49>Ånge 96>1

00>A417 av Göran Engström och

00>Birgitta Hambraeus (båda c) 49>Hedemora

96>2

00>A441 av Iréne Vestlund (s) 49>Hedemora

96>2

00>A484 av Birgit Henriksson (m) 49>Hallstahammar

00>A401 av Birger Andersson (c) 49>Hallstahammar

96>2

00>A423 av Ulla Berg (s) 49>Hällefors

96>1

00>A502 av Gunhild Bolander (c) 49>Gotland

96>2

00>A479 av Agne Hansson och

00>Marianne Jönsson (båda c) 49>Högsby

69>(resursområde C)96>2

49>Torsås 71>"

96>2

49>Hultsfred 71>" 96>2

49>Mönsterås71>" 96>2

49>Emmaboda 71>" 96>2

49>Nybro 71>" 96>2

49>Oskarshamn 71>" 96>2

49>Västervik 71>" 96>2

49>Vimmerby 71>"

96>2

49>Borgholm 71>" 96>2

49>Mörbylånga 71>"

96>2

49>utom församl:a

49>Glömminge, Algutsrum,

49>Torslunda

Utskottet behandlade likartade motionsyrkanden förra året och

fann då inte skäl biträda dessa. Även om situationen i vissa av

de kommuner som nämns i motionerna till följd av läget på

arbetsmarknaden är bekymmersam vidhåller utskottet sin ovan

redovisade uppfattning att stödområdesindelningen inte bör

ändras för ofta.

Utskottet vill dock hänvisa till sina uttalanden i samband med

förra årets behandling av regionalpolitiken såvitt gäller

Bräcke, Ramsele och Junsele samt Älvsbyn (1989/90:AU13 s. 214,

218, 223). Uttalandena redovisas dessutom såvitt gäller de tre

sistnämnda orterna i det kommande avsnittet om Regionalpolitiska

insatser i län och regioner under resp. län.

I proposition 1990/91:125 med förslag om tilläggsbudget II

till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 föreslås en höjning

med 200 milj.kr. av anslaget till lokaliseringsbidrag från

tidigare föreslagna 350 milj.kr. Industriministern anför därvid

att man under innevarande budgetår har fattat beslut om

lokaliserings- och utvecklingsbidrag för sammanlagt över 300

milj.kr. En betydande del av dessa medel har lämnats för

utflyttning av arbetsplatser inom den privata tjänste- och

servicesektorn från Stockholmsregionen. I dagens läge är det

särskilt angeläget att ta till vara den fortsatta

investeringsviljan för att förverkliga ytterligare

investeringsprojekt i regionalpolitiskt prioriterade områden,

framhåller industriministern. Utskottet kommer i den fortsatta

framställningen, närmare bestämt i avsnittet om Anslagsfrågor,

att behandla förslaget om ökat anslag till lokaliseringsbidrag.

Utskottet vill peka på att regeringen förutom att tillfälligt

placera kommuner i stödområde har möjlighet att lämna särskilt

regionalpolitiskt stöd vid uppkommande problem i kommunerna

utanför stödområdet.

Slutligen kan noteras att regeringen i

kompletteringspropositionen har lagt fram ett omfattande

arbetsmarknadspolitiskt program för att motverka arbetslösheten.

Utskottet kommer senare under våren att få ta ställning till

dessa förslag.

Med det anförda avstyrks motionerna A401, A405, A407, A412,

A417, A423, A441, A445, A446, A456, A463, A470, A479, A484,

A491, A501 och A502 i nu aktuella delar.

Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd

Stödformerna

Förra årets ändringar av glesbygdsstödet innebar bl.a.

beloppshöjningar för avskrivningslånen till företag och för

bidragen till kommersiell service och till uthyrningsstugor. Två

stödformer avskaffades, nämligen stödet till intensifierade

kommunala sysselsättningsinsatser (IKS-stödet) och bidragen till

landsting och kommuner för samhällelig service.

Regeringen föreslår inte nya förändringar av glesbygdsstödet.

Ändringarna föregående år medförde bl.a. att högstbeloppen för

avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor höjdes

från 300000 till 350000 kr. resp. från 60000 till 80000

kr.

Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att de

aktuella maximibeloppen höjs till 500000 kr. för

avskrivningslånen och till 100000 kr. för bidraget till

uthyrningsstugor.

Motionsförslagen är en upprepning av vad centern förordade vid

förra årets riksdagsbehandling. Centerförslagen vann inte

riksdagens bifall, och utskottet finner inte skäl att föreslå

riksdagen att nu ändra sitt ställningstagande utan avstyrker

motionen i förevarande del.

Bidraget till kommersiell service höjdes samtidigt från

60000 till 80000 kr. Karl-Erik Persson m.fl. (v) begär i

kommittémotion A489 att beloppet skall höjas till 100000 kr.

Även yrkandet i motion A489 är en upprepning av ett förra året

framfört förslag, som riksdagen lämnade utan bifall. Inte heller

i detta fall anser utskottet att det föreligger skäl för

riksdagen att ändra ståndpunkt. Yrkandet avstyrks följaktligen.

Iris Mårtensson m.fl. (s) samt Bertil Måbrink och Karl-Erik

Persson (båda v) föreslår i de praktiskt taget likalydande

motionerna A427 och A434 dels att glesbygdsstöd till

immateriella investeringar skall kunna lämnas utan samband med

stöd till materiella investeringar, dels att utvecklingsbidrag

(enligt motion A434 offertstöd) skall kunna lämnas till företag

som flyttar inte bara från Stockholmsområdet utan även från

andra storstadsområden.

Bidrag till s.k. mjuka investeringar såsom produktutveckling

och marknadsföring kan, som motionärerna påpekar, inom ramen för

det regionalpolitiska företagsstödet ges i form av

utvecklingsbidrag utan samband med annat stöd. Till

förändringarna av glesbygdsstödet våren 1990 hör att det blev

möjligt att även i den formen ge stöd till mjuka investeringar.

Kostnaderna för sådana investeringar får alltså räknas in i

underlaget för att bestämma stödets storlek. Vid framläggande av

detta förslag uttalade industriministern (prop. 1989/90:76 s.

173) att den nya möjligheten borde begränsas till de fall då

stöd samtidigt lämnas till fysiska investeringar. Motionärerna

anser att detta är en olycklig begränsning.

Som utskottet ser det har det gått för kort tid för att man

skall kunna dra några slutsatser baserade på praktiska

erfarenheter av den nya bidragsmöjligheten. Utskottet anser

därför att det saknas underlag för ett nytt ställningstagande.

Inte heller delar utskottet motionärernas uppfattning att det i

rådande läge vore lämpligt att med utvecklingsbidrag

(offertstöd) stimulera till företagsutflyttningar från fler

storstadsområden än Stockholmsregionen, exempelvis från de i

motionerna nämnda Göteborgs- och Malmöregionerna.

Utskottet avstyrker de båda motionerna med hänvisning till det

ovan anförda.

Servicefrågor

Förslag som syftar till att vidmakthålla och bygga ut social

service på olika områden i glesbygd och på landsbygden föreslås

i flera motioner.

Möjligheterna att utnyttja postverkets organisation för social

service tas upp i motionerna A402 och A489. I den först nämnda

motionen förordar Pär Granstedt (c) att ett nätverk av lokala

servicekontor skall byggas upp med utgångspunkt från postverkets

kontorsorganisation. Motionären föreslår att en utredning skall

tillsättas med uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp

lokala servicekontor.

I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson m.fl. (v) att en

utredning skall tillsättas med uppgift att se över de regler

som hindrar postverket från att bygga ut social service i

glesbygd.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet anföra

följande.

Stat- och kommunberedningen redovisade i betänkandet (SOU

1990:72) Lokalkontor -- ett medel för sektorsamordning,

förbättrad service, regional service och regional utveckling

förekomsten av lokalkontor samt föreslog hur en fortsatt

utveckling av lokalkontor borde gå till. Vidare har en

dokumentation och utvärdering av projektet Samordning av lokal

offentlig service i Västernorrlands län presenterats i

betänkandet Ds 1990:22. Projektet har i december 1990 fått

fortsatt stöd. Post- och teleutredningen har i betänkandet (SOU

1990:27) Affärsverk med regionalt och socialt ansvar lagt fram

förslag om bl.a. postverkets regionala och sociala ansvar. I

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt behandlas

bl.a förslagen i nämnda betänkande. Regeringen bedömer i motsats

till utredningen att postverket, utan ändrade

verksamhetsförutsättningar, kommer att få svårigheter att inom

ramen för den egna verksamheten upprätthålla den nuvarande

servicenivån. Regeringen anser att statsmakternas krav på en

vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga

fast men att nuvarande mål behöver definieras på ett tydligare

sätt. Vidare behöver formerna för hur målen skall uppfyllas och

finansieras omprövas. I propositionen aviseras att

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall

ses över.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att syftet med

förslagen i motionerna A402 och A489 i allt väsentligt är

tillgodosett. Motionerna i här aktuella delar påkallar alltså

inte någon riksdagens åtgärd.

Stöd till kommersiell service utgår enligt

glesbygdsförordningen med högst 80000 kr. I motion A473

föreslår Ulla Orring m.fl. (fp) med hänvisning till motivering i

motion 1990/91:L724 att riksdagen skall uttala sig för att

stödet till butiker i glesbygd även fortsättningsvis skall utgå.

Riksdagen har i juni 1990 slagit fast nuvarande beloppsgränser

för det här aktuella stödet. Utskottet har i det föregående

avstyrkt motionsförslag om en höjning av beloppsgränserna.

Utskottet finner inte anledning att föreslå någon riksdagens

åtgärd med anledning av motionen.

I motion A496 framhåller Bengt Westerberg m.fl. (fp) att det

är angeläget att söka få fram nya former för att tillgodose

behovet av service i glesbygd. Motionärerna anför att

statliga myndigheter skall pröva möjligheterna att köpa tjänster

hos befintliga privata aktörer innan den statliga verksamheten

läggs ner.

Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra

om att riksdagen anslöt sig till regeringens förslag i

proposition 1989/90:76 att länsstyrelsen skall, i första hand i

glesbygdsområden, kunna ta upp överläggningar för att samordna

offentlig service med annan på orten existerande verksamhet

innan statlig service får läggas ned. I propositionen framhölls

att den förstärkta länsstyrelserollen bör leda till att

alternativa lösningar verkligen prövas. Vidare borde den s.k.

blandningsmodellen prövas även vad gäller olika samhällsorgans

service på landsbygden. Det innebär att varje sektor bör ha

huvudansvaret för att verksamheten uppfyller de krav som de

regionalpolitiska målen ställer.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att det

aktuella förslaget i motion A496 i allt väsentligt är

tillgodosett och alltså inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Inger Schörling m.fl. (mp) erinrar i motion A455 om att

glesbygdsdelegationen utarbetat ett program för 90-talets

landsbygdspolitik. Motionärerna anser att regeringen bör ta

fasta på delegationens program och under hösten 1991 lägga fram

en proposition om landsbygdspolitiken under 90-talet.

Med anledning av motionärernas förslag konstaterar utskottet

att det program som glesbygdsdelegationen den 23 november 1989

antog har varit ett underlag för regeringen i arbetet med den

regionalpolitiska propositionen. Programmet finns dokumenterat i

betänkandet (Ds 1990:10) Hela Sverige skall leva! -- ett

landsbygdsprogram för 90-talet.

Med åberopande av det anförda avstyrks motion A455 i nu

behandlad del.

I motion A457 föreslår Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) att

Expertgruppen för regional utveckling (ERU) skall få i uppdrag

att planera praktiska försök med decentraliserat

glesbygdsstöd och att samordna de många formerna och aktörerna

i stödsystemet till färre.

Den myndighet -- glesbygdsdelegationen -- som enligt

riksdagens beslut inrättades våren 1990 har ansvaret för

samordning av insatser för glesbygds- och landsbygdsutveckling.

Till myndighetens uppgifter hör att arbeta med utredningsfrågor

för att förbättra glesbygds- och landsbygdsbefolkningens

levnadsförhållanden i olika delar av landet. Information och

rådgivning i glesbygdsfrågor tillhör också

glesbygdsdelegationens uppgifter.

Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att de

uppgifter som motionärerna vill lägga på ERU ingår i

glesbygdsdelegationens ansvarsområde. Utskottet avstyrker därför

motion A457.

I motion A505 föreslår Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda

m) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statliga insatser för

landsbygdsutveckling. I den motivering som lämnas i motion

Sk436 för motionärerna fram förslag om åtgärder på olika

områden. Motionärerna anför att utvecklingsmöjligheterna finns i

jordbruket, i skogsbruket och särskilt hos människorna själva.

Initiativkraften måste lockas fram. Det bör enligt motionärerna

vara möjligt att stimulera en stor del av den värmländska

landsbygdens befolkning att pröva idéer som kan ge ökade

inkomster.

Utskottet har i det föregående redovisat de uppgifter som

glesbygsdelegationen har. Delegationen skall bl.a. arbeta med

utvecklingsfrågor för att förbättra glesbygds- och

landbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av

landet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i

här aktuell del.

I motion A496 föreslår Bengt Westerberg m.fl. (fp) att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som

i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i

områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.

Våren 1990 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma

innebörd som det här aktuella. Utskottet framhöll bl.a.

följande. Kvantitativa faktorer som en hög arbetslöshet eller

låg sysselsättningsgrad kan, men behöver inte vara, tecken på

att regionen generellt sett har svåra problem. Det kan vara

effekter av strukturomvandlingsproblem. En sådan region kan

trots tillfälliga problem ha goda utvecklingsförutsättningar. I

båda fallen är det en uppgift för regionalpolitiken att

förbättra betingelserna för en positiv utveckling. Med det sagda

vill utskottet betona att den permanenta stödområdesindelningen

bara är en -- om än viktig -- del av regionalpolitiken. Vid

sidan därav bör möjligheterna finnas t.ex. att placera en kommun

med strukturomvandlingsproblem i tillfälligt stödområde

eller att genomföra infrastrukturåtgärder i regioner där

behoven är särskilt stora.

Utskottet finner inte skäl att med anledning av det nu

aktuella motionsyrkandet ändra sin tidigare inställning.

Utskottet avstyrker således motion A496 i nu behandlad del.

I motion A489 tar Karl-Erik Persson m.fl. (v) upp frågan om

hur äldres boende i glesbygd bör utformas. Motionärerna

anser att mindre institutioner nära hemmiljön är att föredra

framför stora servicehem i tätorter.

Med anledning av ett motionsyrkande som helt överensstämmer

med det här aktuella framhöll utskottet i betänkande

1989/90:AU13 när det gäller boendet på landsbygden att det är

angeläget att underlätta boendet både för äldre och yngre.

Enligt utskottets uppfattning är det arbete som bedrivs av

arbetsgruppen för boende- och servicefrågor på landsbygden

därför av stor betydelse för att lösa de speciella problem som

hänger samman med dessa frågor. Utskottet avstyrkte därmed

motionsyrkandet som avslogs av riksdagen.

Utskottet anser att motion A489 i här aktuell del inte

påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion A414 föreslår Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) att

riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av att ta till

vara äldres och invandrares kunskap och erfarenhet.

Motionärerna anser att pensionärers och invandrares kunskaper

bl.a. inom hantverksyrkena bör tas till vara. Härigenom skulle

bl.a. glesbygdens infrastruktur kunna byggas upp.

Utskottet har i det föregående redovisat

glesbygdsdelegationens uppgifter. Med hänvisning härtill utgår

utskottet från att den fråga som motionärerna tagit upp beaktas

av myndigheten. Något uttalande från riksdagens sida är inte

påkallat. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Insatser för kvinnor i glesbygd

I motion A409 framhåller Britta Bjelle (fp) att det är viktigt

att stärka förutsättningarna för kvinnor att leva och verka i

Norrbottens inland. Det behövs enligt motionären ökade insatser

i fråga om utbildning, fritid och kultur. Det är också viktigt

med stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden

och även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att

glesbygdsdelegationen skall få i uppdrag att utarbeta program

och initiera projekt med syfte att förbättra livsvillkoren för

kvinnor i Norrbottens inland så att de motiveras att bli kvar i

sin hembygd. Insatsen bör genomföras i samverkan med regionala

och lokala myndigheter och intresseorganisationer.

Ulla Orring (fp) påpekar i motion A463 att avsaknaden av en

varierad arbetsmarknad och bristen på fritidssysselsättning i

Norrlands inland leder till att främst de unga kvinnorna flyttar

ut. Motionären vill att olika åtgärder, bl.a.

utbildningsmöjligheter på hemorten och ett ökat kulturutbud,

skall vidtas för att förhindra denna utflyttning.

I motion A472 föreslår Karin Israelsson (c) att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kvinnornas situation i södra Lappland. I den motivering till

förslaget som lämnas i motion T246 erinras bl.a. om de problem

som ofta uppstår vid chefsrekrytering både inom den statliga och

den privata sektorn på grund av svårigheten att finna arbete

till medföljande make resp. maka. Staten måste, säger

motionären, ta sitt ansvar och förhindra ytterligare

indragningar av statliga tjänster som kan innebära

arbetstillfällen.

I motion A449 föreslår Eva Goës och Roy Ottosson (båda mp)

satsningar på kultur, utbildning och goda kommunikationer för

att motverka utflyttningen av kvinnor från Västernorrlands län.

I motion A501 anför Bengt Hurtig (v) att det regionalpolitiska

stödet bör få en sådan inriktning att kvinnor kan stimuleras att

bo i alla kommuner. Motionären vill att riksdagen skall göra ett

uttalande av denna innebörd.

Med anledning av samtliga dessa motioner vill utskottet erinra

om att utskottet för ett år sedan i betänkandet 1989/90:AU13

ingående behandlade frågan om åtgärder för att förbättra

kvinnornas förutsättningar att bo och verka på landsbygden samt

kvinnligt företagande i stödområdena. Utskottet delade

regeringens uppfattning att det är viktigt att kvinnors

tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli

likvärdig i landets olika delar. Utskottet uttryckte också sin

tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det

föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder skall få användas

till insatser inom kulturområdet.

Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det

regionalpolitiska stödet bidrar till att värna om kvinnors

sysselsättning i stödområdet och till att bryta den

traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för

kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang informera om att regeringen

i november 1990 har anslagit 2 milj.kr. till

glesbygdsdelegationen för genomförande av ett handlingsprogram

för kvinnor på landsbygd. I detta handlingsprogram tas bl.a. upp

strategier för att utveckla kvinnoperspektiv inom regional- och

landsbygdspolitiken, projekt för småskalig livsmedelsproduktion,

uppföljning och samordning av lokala textilprojekt, utveckling

av telestugorna m.m.

Utskottet vill ånyo understryka att det är viktigt att

kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall

bli likvärdig i landets olika delar. En rad åtgärder har också

-- som framgår av redovisningen i det föregående -- vidtagits i

detta syfte. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen i

proposition 1990/91:113 om en ny jämställdhetslag, m.m. bl.a.

gör bedömningen att stödet för de personer som genomgått en för

sitt kön otraditionell utbildning bör förstärkas inför

övergången till arbete. I propositionen behandlas även den

regionala utvecklingen, och det aviseras att SIND,

glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna under år 1991 kommer

att få i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av

regionalpolitiska insatser för kvinnor. Regeringens förslag

behandlas i utskottets betänkande 1990/91:AU17.

Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att

flera av de åtgärder som motionärerna föreslår har vidtagits

eller planeras. Utskottet anser därför att motionerna i här

aktuella delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida.

Maud Björnemalm m.fl. (s) tar i motion A415 upp

arbetsmarknadsläget för kvinnor i Bergslagen. Motionärerna anför

att det är viktigt med särskilda kvinnosatsningar i Bergslagen

om regionen skall utvecklas. De anser att ett särskilt

resurscentrum för kvinnor i Örebro och Västmanlands län bör

skapas. Detta centrum skall ha ett övergripande ansvar för att

förbättra kvinnors ställning och utbildning i arbetslivet.

Utskottet vill framhålla att ett sådant resurscentrum för

kvinnor kan skapas genom samverkan mellan olika länsorgan utan

något initiativ från riksdag eller regering. Motionen behöver

därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion A489 vill Karl-Erik Persson m.fl. (v) att regeringen

skall lägga fram förslag om forskningsprojekt med särskild

inriktning på kvinnor på landsbygden. Motionärerna anser att

inom ERU bör forskningsinsatserna till övervägande del inriktas

på kvinnor under de kommande åren.

I propositionen om en ny jämställdhetslag framhåller

regeringen (s. 18) att det på flera områden finns behov av

förbättrad kunskap om hur ekonomisk-politiska åtgärder

återverkar på olika grupper av kvinnor och män. Utökad forskning

behövs om fördelningen av obetalt och betalt arbete i samhället

och dess konsekvenser. Det gäller såväl inflytande,

arbetskraftsförsörjning och arbetsdelning på arbetsmarknaden som

fördelning av ansvar och ekonomiska resurser inom familjen. I

propositionen påpekas också att kvinno- och

jämställdhetsforskning inom högskolan har byggts ut genom

inrättande av professurer i ämnet. I 1990 års

forskningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr.

328) påpekas det angelägna i att forskning med kvinno- och

jämställdhetsperspektiv uppmärksammas och stöds av samtliga råd

och sektorsorgan för forskning.

Med hänvisning till det anförda samt till vad utskottet anfört

i det föregående om glesbygdsdelegationens uppgifter avstyrker

utskottet motionen i här aktuell del.

Karl-Erik Persson m.fl. (v) anför i motion A489

att om man vill utveckla ungdomars livsmiljö på landsbygden

måste sådana fritidsaktiviteter som tillgodoser flickornas

intressen prioriteras.

Utskottet avstyrkte våren 1990 ett motionsförslag med samma

innebörd som det nu föreliggande. Utskottet anser inte att det

här aktuella förslaget ger underlag för en annan bedömning än

den som utskottet gjorde förra året. Motion A489 i nu behandlad

del avstyrks alltså.

Anslagsfrågor

Lokaliseringsbidrag m.m.

00>1989/90 15>Utgift 48>605 164 349 57>Reservation

100>1 094 719 148

00>1990/91 15>Anslag 48>350 000 000

00>1991/92 15>Prop. 48>350 000 000

Den 1 juli 1990 var 159 milj.kr. av reservationsmedlen

obundna av tidigare beslut.

Regeringen begär under punkten G 1 i budgetpropositionen (s.

103--104) för nästa budgetår ett reservationsanslag på ovan

angivna 350 milj.kr. Vidare föreslår regeringen i proposition

1990/91:125, bilaga 9, att riksdagen på tilläggsbudget II för

innevarande budgetår skall anvisa ytterligare 200 milj.kr.

Moderaterna föreslår i kommittémotion A492 att riksdagen skall

avslå regeringens framställning om anslag för nästa budgetår med

hänvisning till förslaget i samma motion att ersätta

lokaliseringsbidragen med riskgarantilån. För dessa lån yrkar

moderaterna att riksdagen skall anvisa ett nytt anslag på 250

milj.kr.

Centern yrkar i kommittémotion A491 -- som en följd av

motionens förslag att vidga länsstyrelsernas beslutsrätt i

bidragsärendena -- att förevarande anslag minskas med 250

milj.kr. och att anslaget till Regionala utvecklingsinsatser

räknas upp med motsvarande belopp. För de projekt som enligt

motionen i fortsättningen skall avgöras av regeringen, dvs.

projekt med en kostnad överstigande 30 milj.kr., bör regeringen

få disponera en beslutsram på 200 milj.kr. Vidare föreslår

centern att statliga kreditgarantier införs och att härför

anslås ett anslag på 1000 kr.

Miljöpartiet de gröna förespråkar i motion A471 en ökad

tonvikt vid generella insatser i regionalpolitiken, såsom

regionalt differentierade arbetsgivaravgifter, överföring av

medel från löntagarfonderna till kommunala närfonder, sänkt moms

för kollektivtrafik och för hotell och restauranger, särskilda

skatterabatter för glesbygdsbor m.m. Med hänsyn härtill anser

miljöpartiet att det riktade regionalpolitiska stödet kan

minskas och föreslår att det här aktuella anslaget sänks med 175

milj.kr. I det följande redovisas att miljöpartiet vill minska

också anslagen Regionala utvecklingsinsatser och

Sysselsättningsbidrag.

Utskottet behandlar först frågan om anslag till

lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92. Avslutningsvis i

denna punkt återkommer utskottet till regeringens förslag om

medel på tilläggsbudget m.m.

I det föregående har utskottet avstyrkt moderaternas förslag

om riskgarantilån liksom centerns förslag beträffande

länsstyrelsernas beslutsrätt. Mot den bakgrunden avstyrker

utskottet dels moderaternas förslag att ersätta anslaget till

lokaliseringsbidrag med ett nytt anslag till riskgarantilån,

dels centerförslaget om anslagsminskning och det därtill knutna

förslaget om en beslutsram för regeringen.

Utskottet konstaterar i det tidigare avsnittet Företagsstöd

att miljöpartiets förslag till omläggning av skatte- och

avgiftspolitiken inte har vunnit anslutning från riksdagens

sida. Dessa förslag kan därför inte läggas till grund för att

minska tilldelningen av anslagsmedel till regionalpolitiken på

det sätt miljöpartiet anser vara möjligt. I nu föreliggande

sammanhang avstyrker utskottet yrkandet i mp-motionen A471 om

sänkt anslag för lokaliseringsbidrag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna A471, A491 och A492 i nu

behandlade delar anvisar anslag till Lokaliseringsbidrag m.m.

för budgetåret 1991/92 med det belopp regeringen har begärt, 350

milj.kr.

Som ovan refererats yrkar centern i kommittémotion A491 att

stödsystemet kompletteras med statliga kreditgarantier.

Utskottet erinrar om att ett motsvarande centeryrkande avslogs

av riksdagen förra året. Motionärerna anser att kreditgarantier

behövs med hänsyn till att lokaliseringslånen har avskaffats.

Utskottet delar inte den uppfattningen utan avstyrker det nu

framställda motionsyrkandet.

Den av regeringen begärda förstärkningen av anslaget för

innevarande budgetår med 200 milj.kr. tillstyrks av utskottet,

som med tillfredsställelse tar fasta på vad som sägs i

proposition 125 om att en betydande del av bidragsmedlen har

lämnats för att flytta ut arbetsplatser inom den privata

tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen.

I föregående års regionalpolitiska beslut ingick att

Stiftelsen Industricentras verksamhet skulle avvecklas. I

proposition 125 anmäls att stiftelsens fastigheter har sålts,

och villkoren för överlåtelserna redovisas. Propositionens

redovisning ger inte utskottet anledning till särskilt

uttalande, och utskottet föreslår att riksdagen lägger den till

handlingarna.

Regionala utvecklingsinsatser

00>1989/90 15>Utgift 48> 754 847 573 57>Reservation

100>972 520 832

00>1990/91 15>Anslag 48>1 050 000 000

00>1991/92 15>Prop. 48> 972 000 000

Den 1 juli 1990 var av reservationsmedlen ca 100 milj.kr.

obundna av tidigare beslut.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 2 (s.

104--105) ett med 78 milj.kr. minskat anslag.

Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att

anslaget uppförs med 1300 milj.kr. Av denna höjning med 328

milj.kr. i förhållande till regeringens förslag utgör 250

milj.kr. det belopp centern vill föra över från anslaget

Lokaliseringsbidrag m.m. Resterande 78 milj.kr. motsvarar den

anslagsminskning som regeringen föreslår och centern motsätter

sig.

Karl-Erik Persson m.fl. (v) yrkar i motion A489 att anslaget

räknas upp med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens

förslag, varav 10 milj.kr. är avsett att finansiera det utökade

butiksstöd vänsterpartiet föreslår.

Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar i motion A471 av skäl som

redovisats i föregående anslagspunkt å andra sidan en

anslagssänkning med 425 milj.kr. i förhållande till

regeringsförslaget.

I sammanhanget bör antecknas att regeringen i proposition

1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har föreslagit att

ytterligare 3,5 milj.kr. anvisas på anslaget för insatser på

Öland och Gotland. Beloppet motsvarar hittills utgående

arealbidrag till betodlare. Denna del av proposition 87 har

efter remiss till näringsutskottet överlämnats till

arbetsmarknadsutskottet för beredning.

Utskottet godtar regeringens bedömning av medelsbehovet på

anslaget för nästa budgetår och avstyrker de ovan redovisade

motionsyrkandena. Anslag bör alltså anvisas av riksdagen med

975,5 milj.kr. Härvid förutsätts att regeringens förslag om

avveckling av det nyssnämnda arealbidraget godtas av riksdagen.

Visar det sig under kommande budgetåret behövligt att förstärka

anslaget för att tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i

länen, som inte kan rymmas inom anslagsramen, förutsätter

utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med

framställning om anslag på tilläggsbudget.

I partimotion A496 begär folkpartiet liberalerna ett

tillkännagivande till regeringen om användning av odisponerade

medel inkl. outnyttjade reservationsmedel. Sådana medel bör

enligt motionen inte behållas centralt utan bör ställas till

länsstyrelsernas förfogande för ökade insatser i glesbygder

utanför stödområdena.

På anslaget fanns den 1 juli 1990 som odisponerade medel dels

från föregående budgetår den ovannämnda, obundna reservationen

på ca 100 milj.kr., dels på det nya, för innevarande budgetår

anvisade anslaget ett belopp om 101 milj.kr. som regeringen

avvaktat med att dela ut till länsstyrelserna.

Reservationsmedlen utgörs av medel som regeringen tidigare

budgetår har delat ut till länsstyrelserna och som dessa fram

till den 1 juli 1990 inte tagit i anspråk. Hur mycket av dessa

medel som förbrukats under den gångna delen av innevarande

budgetår kommer att visa sig vid budgetårets slut. Utskottet

ställer sig tveksamt till tanken att ålägga länsstyrelser, som

vid ett budgetårs utgång har outnyttjade medel på sina anslag,

att återleverera sådana medel för utbetalning till andra

länsstyrelser. Det är en annan sak att regeringen självfallet

kan ta hänsyn till förekomsten av medelsreservationer i visst

eller vissa län vid fördelningen av det nya budgetårets anslag

till dessa län.

Vad härefter gäller de 101 milj.kr. som regeringen har hållit

inne har 45 milj.kr. delats ut och återstoden av beloppet kommer

inom kort att delas ut till länsstyrelserna i enlighet med vad

som förutskickades i regeringens regleringsbrev för innevarande

budgetår.

På grund av det anförda anser utskottet att det inte är

påkallat för riksdagen att göra det uttalande till regeringen

som föreslås i motion A496. Denna avstyrks därför i denna del.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) yrkar i motion A451

att riksdagen skall uttala sig för att länsanslaget ges en

ökad regionalpolitisk profil och att länsstyrelserna får

möjlighet att friare använda anslagsmedlen. Motionen utgår från

problemen i Värmlands län.

Enligt utskottets mening har länsanslaget en utpräglat

regionalpolitisk profil genom att medlen till den helt

övervägande delen tilldelas Värmlands län och övriga skogslän.

Av de vid budgetårets början utbetalade medlen (949 av 1050

milj.kr.) har 77 % tilldelats dessa län. När det gäller

dispositionsrätten vill utskottet påminna om att länsstyrelserna

numera själva kan välja hur de vill använda anslaget för

glesbygdsinsatser, projektverksamhet och i förekommande fall för

lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Mot denna bakgrund saknas

anledning för riksdagen att göra ett uttalande av det slag som

begärs i motionen, som alltså avstyrks i den här aktuella delen.

Gunilla André och Karin Starrin (båda c) yrkar i motion A812

att riksdagen skall besluta att 40 % av länsanslagens

projektmedel skall specialdestineras till projekt för

kvinnor.

Studier som redovisas i propositionen om en ny

jämställdhetslag, m.m. (1990/91:113 s. 25--26) visar att så

litet som 3 % av länsstyrelsernas projektmedel har gått till

verksamheter som direkt rör kvinnor. En i samma avsnitt

redovisad enkät om länsstyrelsernas arbete med

utvecklingsprojekt för kvinnor hösten 1990 ger ett mer positivt

intryck.

Regeringens slutsats är att det behövs en löpande uppföljning

och utvärdering, som visar resurstilldelning liksom utfall av

åtgärder för kvinnor resp. män. Behovet härav kommer att beaktas

av regeringen bl.a. i samband med de uppdrag som under år 1991

skall lämnas SIND, glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna.

Utskottet anser att det inte kan godtas att en så ringa andel

av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt som de

ovannämnda studierna tyder på. Man bör dock först pröva effekten

av den utvidgade uppföljning och utvärdering som regeringen har

utlovat och se om utvecklingsprojekten och andra

regionalpolitiska insatser inom det politikområde det här gäller

bidrar till en utveckling, i vilken kvinnors kompetens och

kapacitet bättre tas till vara. Utskottet är med hänsyn härtill

inte berett att förorda ytterligare åtgärder av det slag

motionärerna har angivit. Deras yrkande bör således inte leda

till någon riksdagens åtgärd.

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) yrkar i motion A505

ett tillkännagivande till regeringen om att 10 milj.kr. extra

inom anslagets ram skall tilldelas de tre län som är engagerade

i projektet Laxfond Vänern samt att riksdagen skall

föreläggas förslag till finansiering för ytterligare två år.

Regeringen har den 11 april i år av medel på länsanslaget

anvisat 2 milj.kr. till laxfonden. Därutöver kan påpekas att

fiskeristyrelsen för nästa budgetår begärt ett nytt anslag,

Bidrag till Laxfond Vänern, finansierat med en laxfiskeavgift.

Regeringens ställningstagande till detta förslag redovisas i

proposition 1990/91:87 (s. 249). Regeringens överväganden samt

yrkanden om laxfonden i sju andra motioner behandlas för

närvarande av jordbruksutskottet. Denna ärendebehandling bör

inte föregripas med anledning av här föreliggande

motionsyrkande, som avstyrks med hänvisning till det anförda.

Yrkanden om ökat länsanslag framställs i motionerna A464

av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) beträffande

Jönköpings län, A475 av Charlotte Branting (fp) och A486 av

Stina Gustavsson (c) beträffande Kronobergs län, A479 av

Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) beträffande Kalmar

län samt A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)

beträffande Gävleborgs län.

Av anslagsmedlen skall 3,5 milj.kr. användas för att förstärka

länsanslagen till Kalmar och Gotlands län enligt förslag i

proposition 1990/91:87 (s. 209). I övrigt anser utskottet att

det bör ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan länen

med beaktande av de olika förhållanden och de skilda problem som

finns i resp. län. På grund härav avstyrks motionerna i

föreliggande delar.

I anslutning till de nu redovisade motionsförslagen tar

utskottet upp yrkandena i motionerna A491 av Börje Hörnlund

m.fl. (c) och A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) om anslag

till landsbygdsutveckling.

I centermotionen föreslås ett nytt anslag för ändamålet på 390

milj.kr. Anslaget skall enligt motionen bl.a. bekosta stöd till

skärgårdstrafik. I mp-motionen begärs ett anslag på

141 milj.kr.

Förslag om ett särskilt anslag till landsbygdsutveckling

prövades i samband med förra årets behandling av

regionalpolitiken. Förslagen vann inte riksdagens bifall.

Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att ändra ståndpunkt

utan avstyrker de nu föreliggande motionsyrkandena.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion

A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) om resurser till

vuxenutbildningsinsatser i bl.a. Kalmar län. I motionen

föreslås att 50 milj.kr. avsätts för ändamålet. Samma förslag

behandlades av riksdagen förra året och lämnades därvid utan

bifall. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna

ståndpunkt och avstyrker motionen i nu berörd del.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag

i glesbygder m.m.

00>1989/90 15>Utgift 46>14 411 044

00>1990/91 15>Anslag 46>1 000

00>1991/92 15>Prop. 46>1 000

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under

punkt G 3 (s. 105--106) bör riksdagen dels medge att den för

innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för

kreditgivning om 190 milj.kr. utökas till 220 milj.kr., dels för

nästa budgetår på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av

1000 kr.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

00>1989/90 15>Utgift 46>469 328 828

00>1990/91 15>Anslag 46>350 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>250 000 000

Regeringen förslår i budgetpropositionen under punkt G 4 (s.

106--107) ett anslag på 250 milj.kr.

Utifrån de i motionerna A491, A492 och A496 angivna

förutsättningarna för avgiftsnedsättningen föreslår centern ett

anslag på 280 milj.kr. och moderaterna och folkpartiet

liberalerna ett anslag på 315 milj.kr. Anslagshöjningarna

motiveras av centern med att avgiftsnedsättningen bör

tillämpas i det geografiskt utvidgade område centern förordar,

av moderaterna och folkpartiet med att nedsättningen bör omfatta

all privat verksamhet.

Med hänvisning till sakbehandlingen i de föregående avsnitten

om stödområdet resp. om företagsstöd avstyrker utskottet de

aktuella motionsyrkandena. Regeringens framställning om medel

biträds av utskottet.

Sysselsättningsbidrag

00>1989/90 15>Utgift 46>236 409 916

00>1990/91 15>Anslag 46>250 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>250 000 000

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 5 (s.

107) ett oförändrat anslag på 250 milj.kr. Moderaterna föreslår

i kommittémotion 492 ett anslag på 75 milj.kr. och miljöpartiet

de gröna i motion A471 ett anslag på 150 milj.kr.

Moderaternas anslagssänkning bygger på de i motion A492

föreslagna inskränkningarna i bidragets användning. Eftersom

utskottet avstyrkt bidragsändringarna avstyrker utskottet också

anslagssänkningen. Av skäl som angivits i det föregående

avsnittet om Lokaliseringsbidrag m.m. avstyrker utskottet vidare

miljöpartiets förslag till anslagsminskning. För nästa budgetår

bör anslag anvisas i enlighet med regeringens framställning.

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder

00>1990/91 15>Anslag 46>330 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>186 000 000

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 6 (s.

107--108) att anslag anvisas med 186 milj.kr., en minskning med

144 milj.kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att anslaget skall

sänkas med ytterligare 86 milj.kr. till 100 milj.kr. Centern

begär i kommittémotion A491 att anslaget uppförs med oförändrat

belopp, 330 milj.kr. I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson

m.fl. (v) att anslag anvisas med 40 milj.kr. utöver regeringens

förslag, dvs. med 226 milj.kr.

I motion A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkas ett

tillkännagivande till regeringen om att den i

budgetpropositionen föreslagna anslagssänkningen inte får leda

till att det saknas medel för att genomföra de med anslaget

avsedda infrastruktursatsningarna i Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län.

Innan utskottet tar ställning till medelsbehovet under

anslaget för nästa budgetår bör redovisas ett yrkande i motion

A489 (v) om införande av ett anordningsbidrag till daghem och

fritidshem i glesbygder. Bidraget avses utgå med 25000 kr.

per plats inom en ram av 250 milj.kr. varav 40 milj.kr.

finansieras från förevarande anslag.

Ett liknande förslag framfördes även föregående år (se

1989/90:AU13 s. 153--154) utan att vinna riksdagens bifall.

Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ändra sitt

ställningstagade utan avstyrker motion A489 i denna del.

Vad sedan beträffar medelsanvisningen på anslaget följer

av utskottets nu gjorda ställningstagande till yrkandet om

anordningsbidrag att utskottet även avstyrker den i motion A489

begärda uppräkningen av anslaget med 40 milj.kr. Utskottet kan

inte heller biträda anslagsminskningen enligt moderatmotionen

A492 eller kravet på oförändrat anslag i centermotionen A491.

För sin del anser utskottet att anslaget bör anvisas med det

belopp regeringen har begärt, 186 milj.kr.

För innevarande budgetår har avsatts 200 milj.kr. till

särskilda infrastruktursatsningar enligt ett för de tre

nordligaste länen gemensamt program. Genomförandet av programmet

påverkas inte av anslagsminskningen nästa budgetår, såsom

befaras i motion A430. Motionens yrkande om tillkännagivande

till regeringen avstyrks därför.

Härutöver har utskottet att ta ställning till förslag i motion

A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) om anvisning av

10,2 milj.kr. till utbyggnad av högskolan Gävleborg och i motion

A476 om stöd till Bergslagskommuner av Jan Hyttring m.fl. (c).

Vad först beträffar högskolan Gävleborg kan erinras om att

innevarande budgetår har 35 milj.kr. av anslaget avsatts för en

tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet

inom främst de tekniska områdena vid tio högskolor, däribland

den nu aktuella. Motionärerna avser med sitt förslag att

tillskapa fasta utbildningsresurser. Detta är en sak som enligt

utskottets mening bör prövas i den ordinarie budgetprocessen

beträffande universitets- och högskoleväsendet. Därför avstyrker

utskottet motionen på denna punkt.

I motion A476 anförs att en kommungrupp har bildats efter

Bergslagsdelegationens upphörande. Denna grupp behöver statligt

stöd. Detta kan finansieras via ökade länsanslag till

Bergslagslänen, men motionärerna vill för sin del förorda

direkta statliga anslag till kommungruppen.

Med de möjligheter till projektfinansiering som står till buds

genom anslaget Regionala utvecklingsinsatser (länsanslaget) och

förevarande anslag till särskilda infrastrukturåtgärder anser

utskottet att det inte är behövligt med ytterligare anslag, som

därtill av motionärerna inte preciserats beträffande

medelsbehovet. Yrkandet avstyrks.

Glesbygdsdelegationen

00>1990/91 15>Anslag 46>15 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>16 200 000

Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i kommittémotion A492 att

glesbygdsdelegationen skall avvecklas.

Moderaterna motsatte sig förra året att glesbygdsdelegationen

skulle ombildas till en ny myndighet för glesbygds- och

landsbygdsinsatser. Utskottet anser att det inte finns skäl för

riksdagen att riva upp förra årets beslut om myndighetens

inrättande utan avstyrker yrkandet.

I fråga om anslag för nästa budgetår till

glesbygdsdelegationen föreslår regeringen i budgetpropositionen

under punkt G 7 (s. 108--109) ett anslag på 16,2 milj.kr.

Moderaterna beräknar i motion A492 med hänsyn till det ovan

behandlade yrkandet ett medelsbehov av 7 milj.kr.

I sammanhanget redovisar utskottet också förslagen i motion

A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) om att för

budgetåret 1991/92 anvisa ett särskilt anslag på 2 milj.kr. till

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och i motion A455 av

Inger Schörling m.fl. (mp) om anvisning av samma belopp för

detta budgetår under delegationens anslag. I anslutning härtill

tar utskottet också upp yrkandet i partimotion A496 från

folkpartiet liberalerna om att glesbygdsmedel bör ges till

lokala utvecklingsgrupper till stöd för den kreativitet och det

nyskapande som dessa grupper åstadkommer.

Med avstyrkande av moderaternas följdyrkande i motion A492 om

anslaget för nästa budgetår godtar utskottet vad regeringen

föreslagit som grund för anslagsberäkningen.

När det sedan gäller frågan om särskilda medel för bidrag till

Folkrörelserådet och till bygdekommittéer och utvecklingsgrupper

som är lokalt verksamma för att fullfölja landsbygdskampanjen

har utskottet inhämtat att Folkrörelserådet för år 1991

beviljats bidrag med 0,5 milj.kr. av glesbygdsdelegationen. Det

får ankomma på delegationen att pröva om och i så fall i vilken

omfattning fortsatt stöd skall lämnas till de aktiviteter det

här gäller. Utskottet är för sin del inte berett att föreslå en

särskild medelsanvisning för ändamålet utan avstyrker

motionerna.

Britta Sundin och Ove Karlsson (båda s) föreslår i motion A444

en namnändring för glesbygdsdelegationen. Med erinran om att

delegationen tidigare var verksam som en statlig kommitté

uttalar motionärerna att den nya rollen som självständig

myndighet bör markeras genom att delegationens namn ändras till

myndigheten för glesbygdsutveckling.

Utskottet har förståelse för att man inom den nya myndigheten

har uppfattningen att dess verksamhet i nya former bör avspeglas

i en ny benämning. Utskottet är dock inte berett att på grundval

av motionen ta ställning i den aktuella namnfrågan utan anser

att den bör lösas vid överläggningar mellan myndigheten och

regeringens kansli. Detta bör kunna ske utan hinder av de

överväganden i fråga om myndighetens benämning, som var

innefattade i fjolårets beslut att inrätta myndigheten. Med

dessa uttalanden från utskottets sida får motionen anses

besvarad, och den bör härutöver inte leda till någon riksdagens

åtgärd.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

00>1989/90 15>Utgift 46>4 385 000 57>Reservation

100>124

00>1990/91 15>Anslag 46>6 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>6 480 000

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under

punkt G 8 (s. 109) föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett

anslag med det av regeringen begärda beloppet, 6 480 000 kr.

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

00>1989/90 15>Utgift 46>2 371 650

00>1990/91 15>Anslag 46>3 000 000

00>1991/92 15>Prop. 46>3 050 000

Såsom regeringen har föreslagit i budgetpropositionen under

punkt G9 (s. 109--110) bör för det aktuella ändamålet anvisas

ett anslag på 3050000 kr.

Regionalpolitiska insatser i regioner och län

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal

motionsyrkanden som rör utvecklingen i olika delar av landet.

Motionärerna ställer därvid krav på insatser av skilda slag

från statens sida för att stärka förutsättningarna för en

framgångsrik utveckling. I förslag till åtgärdsprogram som

presenteras av flera motionärer ingår initiativ inom en rad

områden. Vissa förslag är av långsiktig karaktär, medan andra

förslag avser kortsiktiga insatser för sysselsättningen.

Utskottet har tidigare i framställningen understrukit att

regionalpolitiken inte ensam kan lösa de regionala problemen.

Skall utvecklingen kunna påverkas förutsätts samordnade insatser

inom en rad politikområden.

Utskottet noterar att flera motionärer även tar upp

regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv.

Inledningsvis vill utskottet därför beröra dessa motioner.

I propositionen lämnas följande redogörelse för det

internationella regionalpolitiska samarbetet.

Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt och

sektorsövergripande samarbete, gemensamma stödordningar,

utrednings- och utvecklingsarbete, regionalpolitisk forskning,

informations- och erfarenhetsutbyte samt analyser av nordisk

regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv.

Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst

inriktat på erfarenhetsutbyte samt utredningsprojekt och andra

aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från

organisationen. I juni 1990 genomfördes ett seminarium i Kiruna

om telekommunikationernas betydelse för att skapa

förutsättningar för regional utveckling. Ett tjugotal länder

deltog. Slutsatser m.m. från seminariet kommer att redovisas i

en OECD-rapport i år. Inom OECD finns förslag om

regionalpolitiskt samarbete med länder i Östeuropa.

Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska

länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som

organiseras och drivs av European Policies Research Centre

(EPRC), knutet till ett universitet i Skottland. Samarbetet är

inriktat på frågor som rör stöd till företag,

infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EGs regionalpolitik m.m.

Frågor om EGs regional- och strukturpolitik samt

eventuella konsekvenser för Sverige behandlas inom

regeringskansliet av en arbetsgrupp för närings- och

regionalpolitik.

I flera motioner pekar motionärerna på de

utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund

av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.

Det gäller motionerna A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén

(båda m), A478 av Kaj Larsson m.fl. (s), A495 av Margitta Edgren

m.fl. (fp) och A498 av Håkan Hansson m.fl. (c), vilka pekar på

Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig region i Europa.

I motionerna A428 av Agne Hansson m.fl. (c), A475 av Charlotte

Branting (fp) och A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhåller

motionärerna sydöstra Sveriges förutsättningar till samarbete

med andra delar av norra Europa.

Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) framhåller i

motion A474 betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till

Europa.

I motion A500 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls

Stockholmsregionens betydelse i det samarbetsmönster som

utvecklas i ett alleuropeiskt perspektiv. Charlotte Cederschiöld

m.fl. (m) anser i motion A497 att Mälardalen har förutsättningar

att bli en konkurrerande region i ett framtida Europa. Ylva

Annerstedt m.fl. (fp) betonar i motion A504 vikten av en

utvecklad huvudstadsregion för att Sverige skall kunna hävda sig

med övriga utvecklade länder.

Hans Lindblad (fp) framhåller i motion A487 den svenska EG-

politikens betydelse för Gävleborgs läns exportindustri.

Bruno Poromaa (s) vill i motion A431 stimulera utvecklingen på

Nordkalotten.

Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är

enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för

att skapa balans mellan olika regioner.

Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas

upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både

möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång

på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att

ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en

region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt

att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl

inomregional balans som balans mellan olika regioner.

Utskottet övergår nu till att behandla samtliga

motionsyrkanden som föreligger beträffande enskilda län och

regioner. Flera av dessa yrkanden överensstämmer med de yrkanden

som utskottet behandlade förra året.

Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen ytterligare

arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. Utskottet

noterar dessutom att utbildningsutskottet har tillstyrkt

förslagen i budgetpropositionen (bil. 10), tillväxtpropositionen

och miljöpropositionen om ytterligare satsningar på

utbildningsområdet. Utbildningsutskottet har därvid också

beslutat föreslå att högskolan tillförs ytterligare minst 5000

utbildningsplatser, dvs. samma antal som nu föreslås i

kompletteringspropositionen. Dessutom föreslår

utbildningsutskottet att regeringen får i uppdrag att i nästa

budgetproposition lägga fram förslag om åtminstone lika stor

ökning budgetåret 1992/93.

Utskottet vill upplysa om att det i bilaga till detta

betänkande för varje län och varje kommun finns uppgifter om

befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet.

Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst.

Skånelänen

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som

avser Kristianstads och Malmöhus län.

Som ovan anförts har flera motionärer pekat på Skåneregionens

betydelse i ett framtida Europa och för i särskilda yrkanden

fram förslag till åtgärder för att stärka regionen.

Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) förordar i motion A477

satsningar på Skåne för att stimulera utvecklingen där.

Samma synpunkter för även Håkan Hansson m.fl. (c) fram i motion

A498. Motionärerna pekar särskilt på åtgärder för att främja

näringslivet.

Margitta Edgren m.fl. (fp) efterlyser i motion A495 åtgärder

för arbetslösa i Skåne. Dessutom framhåller motionärerna att ett

lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning förutsätter

samverkan mellan regionens län. För detta ändamål behövs ett

särskilt regionalt utvecklingsorgan.

I motion A19 av Bengt Harding Olson (fp) förordas en särskild

satsning på Kristianstadsregionen, eftersom hela regionen är

under kraftig omstrukturering. Motionären pekar särskilt på den

stigande ungdomsarbetslösheten, som inom delar av länet är nio

gånger så hög som för ett år sedan.

Gösta Lyngå m.fl. (mp) vill i motion A448 ha ett

tillkännagivande om Sydsveriges utvecklingsmöjligheter.

Därutöver begärs en begränsning av utbyggnaden av städerna i

västra Skåne till förmån för flera mindre utbyggnader av mindre

orter i östra Skåne.

I motion A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) förordas olika

åtgärder för att möta strukturproblemen i framför allt den

sydöstra delen av Skåne. Behovet av en konsekvensanalys av

omställningen inom jordbruks- och livsmedelssektorn framhålls.

Kaj Larsson m.fl. (s) vill i motion A478 ha satsningar på

framför allt sydöstra Skåne och anser att det finns goda

förhoppningar om att regionen skall kunna utvecklas till en

expanderande region, trots de aviserade företagsnedläggningarna.

Detta förutsätter emellertid satsningar på infrastrukturen.

Dessutom vill motionärerna ha en förädlingsindustri för fisk

till Simrishamn.

Insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus län

efterlyses i motion A480 av Bo Nilsson m.fl. (s). Motionärerna

vill dessutom ha en mer regionalpolitiskt balanserad utveckling

av det statliga stödet till den industriella forskningen.

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vill i motion A16 ha

infrastrukturella satsningar i Malmöhus län och ytterligare

åtgärder för att hålla arbetslösheten nere.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har träffat en

överenskommelse med Danmark om en broförbindelse över Öresund.

Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter

för Skåneregionen.

Utskottet noterar också förslagen i

kompletteringspropositionen om satsningar på

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att motverka den stigande

arbetslösheten, och särskilt ungdomsarbetslösheten. Senare i vår

kommer utskottet att ta ställning till dessa förslag.

I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt föreslås

bl.a. för Malmöregionens del att högst 700 milj.kr. får

disponeras från den fond för infrastrukturinvesteringar på 5,5

miljarder kronor som nämns i regeringens finansplan. Medlen

kommer att få disponeras när klarhet vunnits om projektens

utformning.

Utöver vad sålunda antecknats vill utskottet anföra följande.

Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar för

innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala

utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen kan numera själv välja hur

den vill använda länsanslaget och är t.ex. oförhindrad att

avsätta medel för en sådan konsekvensanalys som några motionärer

efterlyser. Detsamma gäller motionsönskemål om åtgärdsprogram.

Vidare innebär den nu gällande ordningen att länsstyrelsen bör

samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av betydelse

för de båda länen. Inget hindrar heller att t.ex. två

länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms

ändamålsenligt.

Vad angår det i motion A480 påtalade behovet om ökat statligt

stöd till industriell forskning vill utskottet erinra om

riksdagens beslut förra året med anledning av dels den

näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:89, NU30, rskr.

326), dels propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, UbU25,

rskr. 328, NU40, rskr. 337). Besluten innebär betydande insatser

för att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att

motionerna A16, A19, A418, A448, A477, A478, A480, A495 och

A498, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Beträffande motionskravet om en begränsning av byggandet i

västra Skåne hänvisar utskottet till att riksdagen på förslag

av utskottet avslog ett motsvarande yrkande förra året. Några

nya omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande

har inte tillkommit. Motion A448 i nu behandlad del avstyrks

därför.

Sydöstra Sverige

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Gotlands län.

I motion A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhålls

betydelsen av nationella satsningar i syfte att utveckla

sydostregionen enligt riktlinjerna för regionalpolitiken. Det är

en första rangens uppgift för den nationella politiken att ge

småföretagarverksamheten, som i regionen är sällsynt väl

utvecklad, goda utvecklingsbetingelser genom en framsynt och

långsiktig ekonomisk politik, betonar motionärerna.

Charlotte Branting (fp) framhåller i motion A475 betydelsen av

samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att

sydostlandet skall kunna hävda sig i det ökade samspelet med

öststaterna och EG. För utvecklingen i Kronobergs län är det

av avgörande betydelse att en näringsvänlig politik förs.

Motionären anser det också viktigt för utvecklingen i länet om

något statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit.

Slutligen vill motionären ha vidgad högskoleutbildning i Växjö.

I motion A428 av Agne Hansson m.fl. (c) framhålls behovet av

regionalpolitiska medel för ett vidgat sydostsamarbete med

Europa och främst med Baltikum. Satsningar bör bl.a. göras på

forskning, produktutveckling, småföretagsamhet.

Framtidssatsningar i hela landet skulle ge ändrade och mer

rättvisa förutsättningar för sydöstra Sverige. En utlokalisering

av statlig verksamhet skulle innebära en kraftfull injektion för

länen.

Behovet av insatser för Kalmar län tas upp i motion A479

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c). I motionen

betonas nödvändigheten av en politik för regional balans.

Motionärerna vill ha ett femårigt investeringsprogram för

statliga investeringar.

Samma motionärer tar i motion A403 upp behovet av

arbetstillfällen och föreslår att i en första etapp 1 000

statliga arbetstillfällen lokaliseras till länet. I motion A435

av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) föreslås att fler statliga

arbetstillfällen skall förläggas till Västerviks kommun.

Bertil Måbrink m.fl. (v) tar i motion A437 upp situationen i

Blekinge och vill ha åtgärder för att utveckla länet. Bl.a.

anser motionärerna att det behövs satsningar på utbyggnad av

högskolan, en datateknisk industri och havsbaserad

vindkraftsproduktion. Hans Gustafsson m.fl. (s) vill i motion

A460 ha åtgärder för att stärka sysselsättningen i länet.

I motionerna A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) och A482 av Ulla

Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) krävs regionalpolitiska

insatser för Gotland. I den förra motionen framhålls

särskilt behovet av stöd till jordbruksinriktad turism, medan

det i motion A482 påtalas det bekymmersamma arbetsmarknadsläget

mot bakgrund av omställningen av jordbruket.

Utskottets överväganden

Flera motionärer framhåller regionens goda framtidsutsikter i

ett internationellt perspektiv. Utskottet anser att de

satsningar som görs inom regionalpolitiken men också inom andra

politikområden bör utgöra en bra grund för

utvecklingsmöjligheterna i sydöstra Sverige. Motionsyrkandena

kan därför i flera fall sägas ligga i linje med den förda

politiken.

Vid utskottets behandling av regionalpolitiken förra året

uttalade utskottet följande beträffande den ökning av

länsanslaget som utskottet föreslog:

Det belopp utskottet nu föreslår utöver vad regeringen har

förordat bör enligt utskottets mening i första hand användas för

en ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och

andra län, i vilka de regionala förutsättningarna ändras vid

genomförandet av de i det föregående behandlade förslagen. Ett

mindre belopp av anslaget bör, såsom regeringen har föreslagit,

få avsättas för länsövergripande projekt.

För innevarande budgetår har Kronobergs, Kalmar, Blekinge och

Gotlands län tilldelats 11, 15, 22 resp. 17 milj.kr. för

regionala utvecklingsinsatser, en väsentlig höjning i

förhållande till föregående budgetår. Utskottet bedömer att

behovet av insatser kvarstår på denna nivå.

Länsstyrelserna kan som tidigare framhållits fritt använda

anslaget för glesbygdsinsatser och regional projektverksamhet.

Berörda länsstyrelser kan själva ta initiativ till sådan

samverkan som efterlyses i motion A475. Redan nu pågår samarbete

i en rad olika frågor.

Utskottet uttalade vidare vid föregående års behandling av

regionalpolitiken att regeringen på grund av Blekinges speciella

situation uppmärksamt bör följa utvecklingen där. Även denna

uppfattning kvarstår. Utskottet har erfarit att det finns en

framställning hos industridepartementet med begäran om temporär

inplacering av länets kommuner i stödområde.

Utskottet uttalade beträffande Gotland vid förra årets

behandling av regionalpolitiken att Gotlands läge är speciellt

och att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar.

Mot bakgrund av dessa speciella förhållanden ansåg utskottet det

angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för

regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser. Denna bedömning om

behovet av insatser kvarstår.

Vad gäller frågan om långsiktiga investeringsprogram för

statliga investeringar som efterlyses i motion A479 konstaterar

utskottet att sådana program görs fortlöpande. Som exempel kan

nämnas de långsiktiga investeringsplaner som nyligen har

utarbetats för de olika kommunikationsgrenarna och som

presenteras i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för

tillväxt. De skall bl.a. ligga till grund för fördelningen av

resurser mellan olika regioner. Regionalpolitiska hänsyn tas vid

utarbetande av dessa planer.

Beträffande satsningar på högskolorna som efterlyses av några

motionärer kan utskottet peka på ovan redovisade satsningar på

högskoleområdet. Dessa innebär enligt

kompletteringspropositionen för högskolorna i Växjö, Kalmar,

Karlskrona/Ronneby och Gotland ytterligare 3,5, 2,7, 3,1 resp.

1,5 milj.kr.

Regeringen har som ovan sagts föreslagit ytterligare

satsningar inom arbetsmarknadspolitiken i

kompletteringspropositionen.

Vad slutligen gäller utlokalisering av statlig verksamhet och

principerna härför hänvisar utskottet till vad utskottet har

anfört därom i avsnittet om utlokalisering/decentralisering av

statlig verksamhet (s.26f.). Sydöstra Sverige anges därvid

som ett område som bör komma i fråga vid omlokalisering av

statlig verksamhet. En sådan åtgärd måste emellertid grundas på

noggranna överväganden i skilda hänseenden. De förslag om

omlokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige som

förs fram i motionerna A403 och A428 ger inte underlag för något

uttalande om omlokalisering till någon bestämd ort. Utskottet

anser sig inte heller kunna biträda förslaget i motion A435.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att

motionerna A403, A428, A435, A437, A450, A460, A475, A479, A481

och A482, i förekommande fall i aktuella delar, inte påkallar

någon riksdagens åtgärd.

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län

I motion A474 av Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp)

betonas vikten av satsningar på bl.a. arbetsmarknaden,

näringslivet och högskolan. Även betydelsen av ett

kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen understryks. I

Älvsborgs län finns goda utvecklingsmöjligheter.

Förutsättningen är emellertid att satsningar görs på

infrastrukturen och att olika insatser för länet samordnas. Ett

svenskt medlemskap i EG får mycket stor betydelse för länet.

Marianne Andersson och Ingvar Karlsson (båda c) vill i motion

A499 ha insatser mot arbetslösheten i länet.

Lennart Brunander (c) pekar i motion A419 på behovet av ett

åtgärdspaket för Sjuhäradsbygden för att rädda tekoindustrin.

Sysselsättningen i andra branscher bör öka och insatser göras

för att få företag att etablera sig där. Lokalisering av statlig

verksamhet bör också ske. En del av postgirot kan lämpligen

lokaliseras till Borås, anser motionären. Ett åtgärdsprogram för

Sjuhäradsbygden efterlyser också Arne Kjörnsberg och Berndt

Ekholm (båda s) i motion A459.

Ingvar Johnsson m.fl. (s) vill i motion A411 ha insatser i

norra Älvsborgs län, bl.a. kraftiga arbetsmarknadspolitiska

satsningar.

I motion A466 av Sverre Palm m.fl. (s) framförs krav på

insatser i norra Bohuslän för att kompensera förlorad

industrisysselsättning.

Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) förordar i motion

A447 ett selektivt regionalpolitiskt stöd till Skaraborgs

län samt utlokalisering av statlig verksamhet dit.

Utskottets överväganden

För innevarande budgetår disponerar Göteborgs och Bohus län 13

milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser, Älvsborgs län 17

milj.kr. och Skaraborgs län 9 milj.kr. Tre kommuner i Älvsborgs

län är inplacerade i stödområde.

De frågor som aktualiserats i flera av motionerna ligger inom

ramen för länsmyndigheternas ordinarie verksamhet vad gäller

planering och genomförande av olika åtgärder. Därtill kommer att

utvecklingsförutsättningarna i södra Sverige kan förbättras

genom utvecklingen i Europa. Vad gäller utvecklingen i norra

Bohuslän har industriministern i ett frågesvar den 4 december

1990 framhållit att industridepartementet noga följer

utvecklingen i Strömstad. Han förklarade sig beredd att föreslå

regeringen att välvilligt pröva frågor om stöd till större

angelägna projekt som medför sysselsättningsökning.

Vad gäller frågan om satsning på utbildningsområdet vill

utskottet peka på att regeringen i mars i år föreskrivit att STU

efter beslut av regeringen disponerar 1,5 milj.kr. för

tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet

inom främst det tekniska området vid högskolan i Borås. Dessutom

finns som ovan nämnts förslag om ytterligare satsningar på

högskoleområdet. Det innebär att högskolan i Borås får

ytterligare 2,6 milj.kr. enligt förslagen i

kompletteringspropositionen.

I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har

regeringen bl.a. lämnat förslag till satsningar och

vidareutveckling av kommunikationer och annan infrastruktur. I

flera utskott pågår för närvarande beredningen av förslagen.

Älvsborgs län har utlovats 23 milj.kr. extra för olika

arbetsmarknadsinsatser i länet. Den regionala utvecklingsfonden

föreslås dessutom i samarbete med SIND få disponera mellan 10

och 15 milj.kr. av de industripolitiska medlen för

tekoindustrin. Till detta kommer att regeringen i dagarna har

beviljat ytterligare 10 milj.kr. för förstärkning av

länsanslaget.

Utskottet vill också peka på de tidigare i framställningen

omnämnda satsningarna på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som

kompletteringspropositionen innehåller.

Vad gäller yrkandena om omlokalisering av statlig verksamhet

till Sjuhäradsbygden och till Skaraborgs län har utskottet

tidigare redogjort för sin principiella ställning. Motionerna

ger inte underlag för något ställningstagande därutöver.

Utskottet kan inte heller biträda yrkandet i motion A447 om

att regionalpolitiskt stöd skall utgå i särskild ordning till

Skaraborgs län.

Utskottet anser med det anförda att motionerna A411, A419,

A447, A459, A466, A474 och A499, i förekommande fall i berörda

delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Södermanlands och Stockholms län

I motion A432 av Larz Johansson (c) framhålls behovet av

regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Satsningar

bör ske bl.a. på kommunikationerna och utbildningsområdet.

Motionären uttrycker också stark oro för den ökning i antalet

varsel som kunnat iakttas. Liknande synpunkter förs fram av Olle

Svensson m.fl. (s) i motion A413.

Olof Johansson m.fl. (c) betonar i motion A500 betydelsen av

en lugn utvecklingstakt för Stockholmsregionen. Stockholm

mår bäst av en politik som medverkar till att hela Sverige skall

leva. Befolkningstillväxten skall vara dämpad, anser

motionärerna. För att bevara allt det som är bra i regionen

behövs en aktiv regionalpolitik för hela landet.

I motion A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) framförs

krav på insatser som innebär att ett vidgat Mälardalssamarbete

prioriteras. Om Mälardalen kunde fungera som en gemensam

bostads-, arbets- och utbildningsregion skulle den ha mycket

goda förutsättningar att spela en avgörande roll i det nya

Europa.

Ylva Annerstedt m.fl. (fp) anser i motion A504 att farhågor

för obalans på arbetsmarknaden är obefogade. Det är bara inom

vissa högspecialiserade områden som tillverkningsindustrin kan

konkurrera om arbetskraften i regionen. Det finns därför ingen

anledning att försöka hålla kvar sådan industri. Följden skulle

bli att andra regioner berövades arbetstillfällen. Enligt

motionärerna är en väl utvecklad huvudstadsregion en

förutsättning för att Stockholm skall kunna hävda sig i

konkurrensen med övriga storstäder.

I motion A422 av Anita Johansson m.fl (s) anser motionärerna

däremot att åtgärder bör vidtas för att tillgodose behovet av

tillverkningsindustri i Stockholmsområdet, eftersom antalet

arbetsplatser nu minskar.

Utskottets överväganden

Södermanlands län har innevarande budgetår tilldelats 9 och

Stockholms län 8 milj.kr. för regionalpolitiska

utvecklingsinsatser.

Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma behovet

av de regionalpolitiska insatser som motionärerna efterlyser.

Beträffande sysselsättningssituationen i Södermanlands län

som motionärerna berör får utskottet hänvisa till regeringens

förslag om satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i

kompletteringspropositionen.

Utskottet vill därutöver peka på att högskolan i

Eskilstuna/Västerås enligt det tidigare omnämnda förslaget om

utbyggnad av högskoleutbildningen får ytterligare 5,1 milj.kr.

De olika högskolorna i Stockholm får sammanlagt ca 28

milj.kr. av de medel som föreslås utgå till

högskoleutbildningen.

Utskottet har tidigare (1989/90:AU13) uttalat sig om de

negativa konsekvenserna av en för stark expansion i storstäderna

och framhållit att ansträngningar måste göras för att förhindra

en alltför snabb och ohämmad tillväxt. Ett aktivt arbete bedrivs

av regeringen i syfte att avlänka verksamheter från

Stockholmsområdet inom service- och tjänstesektorn. Detta dämpar

utvecklingstakten och skapar samtidigt sysselsättning i

sysselsättningssvaga regioner.

Beträffande kravet på åtgärder för att behålla

tillverkningsindustrin konstaterar utskottet att det är en

allmän tendens att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin

minskar i landet. Sysselsättningsökningen i Stockholmsområdet

har emellertid under hela 1980-talet ökat kraftigt framför allt

inom service- och tjänstesektorn. Som nyss sagts pågår arbete

med att avlänka sådan verksamhet från Stockholm.

Vad gäller kravet om ett särskilt uttalande till förmån för

Mälarregionen vill utskottet peka på att inget hindrar länen

runt Mälaren att ta initiativ till ett samarbete över

länsgränserna. Något särskilt uttalande i detta avseende är

därför inte erforderligt.

Utskottet vill slutligen hänvisa till vad tidigare anförts om

beredningen av regeringens förslag i proposition 1990/91:87

Näringspolitik och tillväxt.

Med det anförda anser utskottet att motionerna A413, A422,

A432, A497, A500 och A504 i berörd del inte påkallar någon

riksdagens åtgärd.

Bergslagslänen

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.

Värmlands län

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) anser i motion A451

att utvecklingen på arbetsmarknaden i länet måste följas noga

och åtgärder vid behov sättas in.

I motion A458 av Isa Halvarsson (fp) föreslås satsningar på

bl.a. infrastruktur, småföretagsamhet, expansion av hantverket,

forskning, utbildning och turism. Länet befinner sig i en

situation som motionären beskriver som "alarmerande".

Även Kjell Ericsson (c) vill i motion A490 ha satsningar på

infrastruktur, forskning och utbildning. Det är viktigt med

framtidsinriktade satsningar som ger näringslivet framtidstro,

anser motionären.

Björn Samuelson (v) begär i motion A462 ett samlat

åtgärdspaket för Värmland med åtgärder liknande dem som

vidtagits för bl.a. Norrlands inland. Samme motionär yrkar i

motion A18 att en särskild delegation tillsätts för att utarbeta

ett Värmlandspaket.

I motion A454 av Magnus Persson m.fl. (s) begärs satsningar av

samma slag som de som återfinns i motionerna A458 och A490.

Motionärerna pekar på att försämringarna av

finansieringsmöjligheterna innebär hinder för satsningar på

förnyelse och utveckling. Dessa frågor måste följas noga så att

en förbättring av villkoren för lokaliseringsstödet kan

genomföras i tid, framhåller motionärerna.

Utskottets överväganden

Värmlands län har innevarande budgetår tilldelats 75 milj.kr.

för regionala utvecklingsinsatser. Nio kommuner är inplacerade i

stödområde. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade.

Vid förra årets behandling av regionalpolitiken beslöt

riksdagen på förslag av utskottet att Årjäng, Säffle och Sunne

alltjämt skulle ingå i det permanenta stödområdet liksom för

övrigt större delen av länet i övrigt. Av detta

ställningstagande framgår att riksdagen är av den uppfattningen

att det behövs långsiktiga insatser i länet.

Vad gäller önskemål om åtgärdsprogram vill utskottet erinra om

länsstyrelsernas ansvar att främja utvecklingen i länet och

särskilt den regionala utvecklingen. Inom länsstyrelsens

ansvarsområde ligger att samordna sådana regionalpolitiska

insatser som bedöms angelägna utan att det krävs något initiativ

från statsmakternas sida. Med förra årets regionalpolitiska

beslut fick länsstyrelserna ökade befogenheter att använda

länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet

och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.

Vad härefter gäller förslagen om satsningar på forskning och

utbildning konstaterar utskottet att av de 35 milj.kr. som

avsattes i förra årets regionalpolitiska beslut för att

förstärka forskning och utveckling vid de mindre högskolorna

fick högskolan i Karlstad 4,5 milj.kr. Av de medel, 30 milj.kr.,

som står till förfogande till de mindre och medelstora

högskolorna för forskningsstödjande åtgärder har högskolan i

Karlstad tilldelats 4,7 milj.kr. Dessutom får -- enligt det

förslag som tidigare redogjorts för angående utbyggnaden av

högskoleutbildningen -- högskolan i Karlstad ytterligare 3,7

milj.kr.

Även i detta avsnitt hänvisas till vad som i den tidigare

framställningen har sagts om den pågående beredningen av

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.

Utskottet vill slutligen peka på att ytterligare

arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås i

kompletteringspropositionen för att möta den stigande

arbetslösheten.

Med det anförda bör motionerna A18, A451, A454, A458, A462 och

A490, i förekommande fall i behandlade delar, inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Örebro län

I motion A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)

pekar motionärerna på det bekymmersamma sysselsättningsläget på

flera håll i Örebro län och framhåller därvid Karlskoga- och

Hälleforsregionerna som särskilt utsatta. Det är därför

nödvändigt att undersöka alla möjligheter till etableringar och

stimulansstöd till dessa orter. Motionärerna framhåller vikten

av satsningar på infrastrukturen för att näringslivet skall

kunna utvecklas. Ett strategiskt mål för utvecklingen i

Mellansverige är att skapa tillväxtalternativ i Örebroregionen.

Även Karl-Erik Persson (v) uttrycker i motion A436 stor oro

för sysselsättningen i länet och framför synpunkter på behovet

av konkret politik för att möta strukturproblemen i länet. Den

allmänna politik som regeringen fört har inneburit eftergifter

mot storkapitalets strukturplaner, anser motionären.

Ulla Berg m.fl. (s) tar i motionerna A20 och A423 särskilt upp

situationen i Hällefors, där neddragningen inom Ovako Steel

kommer att innebära att drygt 10% av industrijobben

försvinner. Totalt räknar man med en arbetslöshet på 15% under

andra halvåret 1991. Utbildning behövs för dem som blir

arbetslösa och utbildning behövs för att skapa ett framtida

näringsliv, framhåller motionärerna, som vill utnyttja

tillgängliga resurser vid Bergsskolan i Filipstad och Metec i

Hällefors för denna utbildning.

Helge Hagberg och Ulla Berg (båda s) vill i motion A440 ha

erforderliga resurser till CESAM (centrum för samhällsarbete och

mobilisering) i Örebro som bedriver metodutveckling, forskning

och utbildning inom området lokalt utvecklingsarbete.

I motion A416 föreslår Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) att

ytterligare statliga stödåtgärder beslutas för att utveckla

arbetsmarknaden i Karlskoga. Motionärerna vill dels att

Karlskoga skall kunna få sysselsättningsbidrag, dels att

undantag medges från regeln att stöd till kommunala

industrilokaler inte får lämnas i orter med mer än 10 000

invånare.

Utskottets överväganden

För innevarande budgetår har 30 milj.kr. avsatts för

regionalpolitiska utvecklingsåtgärder i Örebro län.

Två kommuner är inplacerade i stödområde. Ytterligare två

kommuner är tillfälligt inplacerade, den ena av dessa är

Karlskoga. Utskottet kan dessutom notera att regeringen i maj

1990 anslog 30 milj.kr. till främst Karlskoga kommun för

intensifierade insatser.

Utskottet vill erinra om sin tidigare uttalade mening att det

i första hand ankommer på länsmyndigheterna att ta initiativ för

att främja den regionala utvecklingen i länen. För situationen i

Örebro län har länsmyndigheterna gjort bedömningen att det i

rådande sysselsättningsläge i flera av länets kommuner, utöver

vad myndigheterna kan bistå med, behövs ytterligare satsningar

från statens sida. Länsstyrelsen har därför enligt vad utskottet

erfarit gått in till regeringen med begäran om särskilda

regionalpolitiska satsningar.

Vad gäller förslaget i motion A416 får utskottet anföra

följande. Nuvarande stödsystem fastställdes av riksdagen för

mindre än ett år sedan. Det finns enligt utskottet inte skäl att

nu ändra dessa regler.

Frågan om resurser till CESAM bör enligt utskottets mening i

första hand ankomma på resp. högskola att avgöra.

Även beträffande Örebro län och sysselsättningssvårigheterna

där vill utskottet peka på de förslag till ytterligare

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som utskottet får ta ställning

till i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen.

Högskolan i Örebro får ytterligare 4,2 milj.kr. enligt det

förslag som utskottet tidigare redogjort för.

Slutligen vill utskottet upplysa om att det finns en

framställning hos regeringen om stöd till teknisk fortbildning

och vidareutbildning i Bergslagen.

Med det anförda anser utskottet att motionerna A20, A416,

A423, A436, A440 och A503, i förekommande fall i aktuella delar,

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Västmanlands län

I motion A469 av Birger Andersson (c) efterlyses

utvecklingsåtgärder i länet med satsningar på breddning av

sysselsättningsmöjligheterna, bättre kommunikationer och

insatser för högskolan. Utlokalisering av statlig verksamhet bör

också ske till länet.

Jan-Olof Ragnarsson (v) vill i motion A461 ha ett

utvecklingsprogram för länet som bl.a. skall innehålla

satsningar på en etanolfabrik i Köping, på kommunikationer,

utbildning och arbetsmarknad för kvinnor. Motionären anser

vidare att fler tjänsteföretag, t.ex. postgirot, skall kunna

utlokaliseras.

Utskottets överväganden

Tre kommuner ingår i permanent stödområde.

Länet har för innevarande budgetår tilldelats 20 milj.kr. för

regionala utvecklingsinsatser.

Som utskottet vid upprepade tillfällen tidigare i denna

framställning har anfört ankommer det i första hand på

länsmyndigheterna att ta ställning till åtgärder som behöver

vidtas inom länet. Länsstyrelserna kan i ökad utsträckning fritt

använda länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional

projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och

utvecklingsbidrag.

Beträffande högskolan i Eskilstuna/Västerås hänvisar utskottet

till vad som anförts om satsningen på denna högskola under

avsnittet om åtgärder för Södermanland.

Utskottet vill också hänvisa till vad som i den tidigare

framställningen anförts om den pågående beredningen av

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.

Vad slutligen angår om- eller utlokalisering av statlig

verksamhet har utskottet tidigare i framställningen uttalat sin

principiella uppfattning i denna fråga.

Motionerna A461 och A469 bör mot bakgrund av vad utskottet

anfört inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Kopparbergs län

Ove Karlsson m.fl. (s) uppger i motion A421 att länet har haft

en positiv utveckling men att det nu märks en avmattning. Det

behövs därför bl.a. insatser på arbetsmarknadsområdet,

satsningar på mindre företag och extra satsningar på de

regionala högskolornas utbyggnad för att möta en väntad

konjunkturnedgång och strukturförändring inom länet.

Utskottets överväganden

Länet har för innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr. för

regionala utvecklingsinsatser. Fem kommuner och delar av en

sjätte är inplacerade i stödområde.

Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma frågan

om utvecklingsåtgärder för länet. Länsstyrelsen har medel till

sitt förfogande och kan fritt använda anslaget för olika

insatser.

Härutöver vill utskottet peka på dels den beredning som pågår

om förslagen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för

tillväxt, dels förslagen i kompletteringspropositionen

beträffande arbetsmarknadsområdet och dels förslagen på

utbildningsområdet, som tidigare redogjorts för.

Motion A421 bör därmed inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gävleborgs län

I motion A452 av Rolf Dahlberg (m) föreslås insatser inom

bl.a. arbetsmarknads-, kommunikations- och utbildningsområdena.

Länet har den näst högsta arbetslösheten i landet, framhåller

motionären.

Hans Lindblad (fp) understryker i motion A487 betydelsen av

den ekonomiska politiken, energipolitiken och den svenska

EG-politiken för länets exportindustri. Utsikterna för industrin

har enligt motionären förbättrats genom skattereformen, beslutet

att inte snabbavveckla kärnkraften och beslutet att ansöka om

inträde i EG.

I motion A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)

efterlyses en bättre infrastruktur med satsningar på bl.a.

utbildning och kommunikationer. En gymnasieutbildning för

lokalvårdare bör införas i någon av kommunerna. En utveckling av

näringslivsstrukturen är också nödvändig, anser motionärerna.

Bertil Måbrink (v) vill i motion A420 ha ett åtgärdsprogram

för länet. Nio grundkrav bör vara utgångspunkten för en offensiv

och utvecklande näringspolitik. Några av dessa grundkrav är

satsningar på ny teknik samt rättvis och lika fördelning av

statliga insatser, såsom investeringar, statsbidrag, utbildning

och kommunikationer ävensom decentralisering av statliga verk.

I motion A426 av Axel Andersson m.fl. (s) pekar motionärerna

på framgångsrika projekt och anser att det krävs

arbetsmarknadspolitiska insatser för att kunna förverkliga

förslag, som kommit fram genom projektverksamheten.

Utskottets överväganden

Gävleborgs län har innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr.

för regionala utvecklingsinsatser. Två kommuner är inplacerade i

stödområde och ytterligare två är tillfälligt inplacerade.

Åtgärdsprogram av det slag som några av motionärerna

efterlyser kan, som utskottet tidigare i framställningen har

uttalat, komma till stånd utan något initiativ från

statsmakternas sida. Det är länsstyrelsens ansvar att samordna

regionalpolitiska insatser av detta slag.

Som utskottet tidigare har berört är emellertid politiken på

andra områden av stor betydelse för att uppnå regional balans.

De satsningar som nu föreslås på olika politikområden i

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och som för

närvarande bereds i flera utskott är därför ytterst viktiga i

strävandena att åstadkomma regional balans. Även förslagen om

satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken får stor

betydelse i detta hänseende. Högskolan i Gävle/Sandviken får 3,2

milj.kr. enligt förslagen inom högskoleområdet för vilka

utskottet tidigare redogjort.

Vad slutligen angår yrkandet i motion A494 om införandet av en

gymnasieutbildning för lokalvårdare ankommer det numera på

kommunerna själva att besluta i sådana ärenden.

Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A426,

A452, A487 och A494, i förekommande fall i berörda delar, inte

bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Norra Sverige

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

Västernorrlands och Norrbottens län.

Västernorrlands län

I motion A412 av Sigge Godin (fp) framhålls länets beroende av

den starkt exportinriktade och tunga basindustrin. Samtidigt

konstateras att det finns tydliga indikationer på försämrad

konkurrenskraft. Insatser för länet bör därför ges en inriktning

mot bl.a. långsiktig strukturuppbyggnad och teknikförnyelse.

Även infrastruktursatsningar måste göras inom framför allt

transport- och kommunikationssektorn.

Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) framhåller i motion

A488 nödvändigheten av samlade insatser för Västernorrland för

att länet skall få en utveckling likvärdig landet i övrigt. Här

nämns bl.a. satsningar på infrastrukturen, främst

kommunikationer och utbildning. Lokalisering av statlig

verksamhet skulle kompensera länet för bortfall i

sysselsättningen.

Bo Holmberg m.fl. (s) vill i motion A433 ha satsningar på

kommunikationer, forskning och utveckling samt kultur för att få

en bättre regional utveckling i länet. I motion 442 av Bo

Holmberg m.fl. (s) framhålls dessutom att Härnösand är en bland

de få residensstäder som inte fått del av statlig

utlokalisering. Som exempel på lämpliga utlokaliseringsobjekt

nämns SIPU och delar av riksförsäkringsverket.

Utskottets överväganden

För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats

115 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Fyra kommuner är

inplacerade i stödområde. Ytterligare två kommuner är

tillfälligt inplacerade.

Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra

året vid behandlingen av motioner beträffande kommundelarna

Ramsele och Junsele. Utskottet ansåg att det var rimligt att

regeringen, som en konsekvens av den ändrade

stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av

ansökningar om företagsstöd från kommundelarna Ramsele och

Junsele vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas

än vad som normalt gäller i stödområde 2. Därutöver uttalade

utskottet att det kan finnas behov av intensifierade insatser

för glesbygdsutveckling i området. Detta bör beaktas vid

fördelning av länsanslaget.

Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt

utskottets mening.

Via länsanslaget har länsstyrelsen stor frihet att arbeta med

de utvecklingsprojekt som bedöms lämpliga. Länsstyrelsen har

nyligen presenterat ett samlat program för insatser i länet. I

regeringskansliet pågår beredningsarbetet av detta program i

syfte att få underlag för bedömningen av om ytterligare medel

skall tillföras länet.

I den tidigare omnämnda propositionen om näringspolitik för

tillväxt lämnas förslag till åtgärder inom kommunikations- och

utbildningsområdena. Satsningar på arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för att hejda den ökande arbetslösheten finns som ovan

nämnts i kompletteringspropositionen liksom ytterligare

satsningar på utbildningsområdet. För högskolan i

Sundsvall/Härnösand innebär det en resursförstärkning med 3,2

milj.kr.

Vad slutligen angår frågan om lokalisering av statlig

verksamhet till länet konstaterar utskottet att en enhet av det

nya skolverket föreslås ligga i Härnösand.

Med det anförda anser utskottet att motionerna A412, A433,

A442 och A488 i förekommande fall inte bör påkalla någon

riksdagens åtgärd.

Norrbottens län

I motion A406 anser Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)

att åtgärder bör vidtas för att skapa alternativ till

gruvverksamheten i Arjeplogs kommun. De föreslår att regeringen

tillsätter en särskild Arjeplogdelegation. Den föreslagna

delegationen skall ha till uppgift att framlägga förslag till

sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog. Delegationen bör

även få till uppgift att förhandla med större svenska

industriföretag om lokalisering av statliga arbetstillfällen

till Arjeplog. Förutsättningarna för utlokalisering av statliga

administrativa tjänster bör undersökas. Även Bruno Poromaa och

Leif Marklund (båda s) i motion A408 samt Bengt Hurtig (v) i

motion A501 vill ha ett utvecklingsprogram för Arjeplog.

Bruno Poromaa m.fl. (s) anser i motion A429 att nordöstra

Norrbotten bör ges högsta prioritet vid fördelning av ordinarie

arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel. Samme motionär vill

i motion A431 ha åtgärder för att stimulera utvecklingen på

Nordkalotten och föreslår att området blir ett försöksområde för

en friare handels- och exportadministration.

I motion A468 begär Åke Selberg m.fl. (s) ett åtgärdspaket för

Råne älvdal. Utvecklingsinsatser föreslås för bl.a.

småföretagande i allmänhet, jord- och skogsbruk, fiske och

turism. De investeringar som behövs kräver stora ekonomiska

åtaganden, som kommunerna inte ensamma kan klara av. Samhället

måste här bidra med resurser.

Utskottets överväganden

För innevarande budgetår har Norrbottens län tilldelats 145

milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är

inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är

inplacerade i stödområde 2.

Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra

året vid behandlingen av motioner beträffande Älvsbyn. Utskottet

ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av

den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig

bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn vid

angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som

normalt gäller i stödområde 2. Vid fördelning av de

infrastrukturmedel om 130 milj.kr. som anslogs till

kompletterande insatser i bl.a. stödområde 2 borde enligt

utskottets mening Älvsbyns kommun beaktas särskilt.

Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt

utskottets mening.

Utöver de medel som sålunda anvisats har nyligen ytterligare

åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för att

bo och arbeta i Norrbotten.

Beträffande Arjeplogs kommun har regeringen utlovat att

avsätta 100 milj.kr. under en femårsperiod. I dagarna har

regeringen beslutat att dels tillföra länsstyrelsen 20 milj.kr.

för det första året för insatser i Arjeplog, dels tillsatt en

särskild arbetsgrupp som skall ta initiativ till och samordna de

insatser som behöver göras.

Frågan om lokalisering av statlig verksamhet till området

behandlades av utskottet förra året. Utskottet erinrade därvid

om en rad av lokaliseringar som under det senaste året gjorts

till Norrbotten (1989/90:AU13, s. 225).

I samband med behandlingen av regionalpolitiken förra året

beslöt riksdagen att ställa 330 milj.kr. till förfogande för

särskilda infrastrukturåtgärder. 200 milj.kr. av dessa medel

avser stödområde 1. Resterande 130 milj.kr. disponeras av

regeringen och avser kompletterande medel för bl.a. stödområde 1

och insatser i stödområde 2. Länsstyrelserna i Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län har beträffande anslaget på 200

milj.kr. tillsammans utarbetat förslag till hur medlen skall

användas. Förslagen innehåller satsningar på utbildning,

forskning och utveckling, näringslivsutveckling,

kommunikationer, turism, kultur och service. Samverkan kommer

att ske med kommunerna, näringslivet och olika myndigheter. Det

betyder att de samlade insatserna blir betydligt större än de

200 milj.kr. som avsatts. Regeringen har i dagarna fattat beslut

om att ställa 180 milj.kr. till länsstyrelsernas disposition för

genomförande av förslagen. 20 milj.kr. skall delas ut senare.

Utöver vad ovan noterats om insatser i Norrbotten vill

utskottet erinra om att nordöstra Norrbotten ingår i stödområde

1 och därmed tillhör den region som är högst prioriterad när det

gäller regionalpolitiska insatser. Beträffande insatser för

såväl östra Norrbotten som Råne älvdal ankommer det på

länsmyndigheterna att bedöma vilka medel som bör avsättas.

Vad angår utvecklingen på Nordkalotten hänvisar utskottet till

att det inom Nordiska ministerrådet finns en Nordkalottkommitté

som arbetar bl.a. med de frågor som tas upp i motion A431.

Utskottet vill slutligen peka på förslagen i

tillväxtpropositionen som nu bereds i riksdagen samt i

kompletteringspropositionen som innehåller förslag på

ytterligare åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska området.

Med det anförda bör motionerna A406, A408, A429, A431, A468

och A501, i förekommande fall i berörda delar, inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2,

1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443,

1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3,

1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1

och 3, 1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

Allmänna principer för omlokalisering

2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av

statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A404, 1990/91:A467,

1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8,

res. 5 (c, mp)

3. beträffande decentralisering och minskning av statliga

myndigheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 7,

res. 6 (c, mp)

4. beträffande utlokalisering av statlig verksamhet från

Stockholm

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A424 och

1990/91:A425,

Företagsstöd

5. beträffande vidgning av begreppet stödberättigad

verksamhet

att riksdagen godkänner de i proposition 1990/91:87

föreslagna riktlinjerna för regionalpolitiskt företagsstöd till

vissa ideella organisationer och intresseorganisationer,

6. beträffande riskgarantilån m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:A492 yrkandena 5--6,

res. 7 (m)

7. beträffande investeringsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A438, 1990/91:A439

och 1990/91:A453,

8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av

socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A446 yrkande 1,

1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491

yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3,

res. 8 (m, fp, c)

9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet

att riksdagen avslår motion 1990/91:A471 yrkande 1,

res. 9 (mp)

10. beträffande utredning om kostnader för

telekommunikation

att riksdagen avslår motion 1990/91:A17 yrkande 3,

res. 10 (mp)

11. beträffande avskrivning på studielån m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 10 och

1990/91:A491 yrkande 13,

res. 11 (c)

12. beträffande regionalpolitiska medel till

underleverantörer

att riksdagen avslår motion 1990/91:A22,

res. 12 (v)

13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas

beslutsrätt

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkande

22 i motsvarande del och 1990/91:A496 yrkande 6 godkänner vad

som förordats i budgetpropositionen om länsstyrelsens

beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag,

res. 13 (fp, c)

14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 4 och

1990/91:A496 yrkande 5,

res. 14 (fp)

Stödområdesindelningen

15. beträffande översyn av stödområdesindelningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 8,

res. 15 (fp, c)

16. beträffande begreppet resursområde

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 4 och

1990/91:A491 yrkande 5,

res. 16 (c)

17. beträffande resursområdesindelningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 3,

18. beträffande inplacering i resursområde C (stödområde 2)

av kommunerna Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda,

Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga

(utom församlingarna Glömminge, Algutsrum och Torslunda)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 5,

19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland

att riksdagen avslår motion 1990/91:A502 yrkande 2,

20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars

kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A401,

res. 17 (c) delvis

21. beträffande inplacering i stödområde av Hallstahammars

kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A484,

22. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hällefors

kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A423 yrkande 1,

23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A417 och

1990/91:A441,

res. 17 (c) delvis

24. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ånge kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A412 yrkande 3,

25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun

(övre delen)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks

kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå

kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

28. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Jämtland

(med undantag av Östersunds tätort)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A470,

29. beträffande inplacering i stödområde 1 av Östersunds

kommun (Häggenås och Näs församlingar)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 5,

30. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Krokoms

kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 4,

31. beträffande inplacering i stödområde 1 av Åre kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 3,

32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A445, 1990/91:A446

yrkande 2, 1990/91:A456 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande

del,

res. 17 (c) delvis

33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm,

Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun

(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 3 och

1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun

(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande

del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501

yrkande 1 i motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

res. 18 (v) delvis

35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun

(Edefors, Gunnarsbyn)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A501 yrkande 1 i

motsvarande del,

res. 18 (v) delvis

36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande

del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och

1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del,

res. 17 (c) delvis

res. 18 (v) delvis

Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd

37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag

till uthyrningsstugor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 16,

res. 19 (c)

38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell

service

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 4,

res. 20 (v)

39. beträffande glesbygdsstöd till immateriella

investeringar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A427 och

1990/91:A434,

40. beträffande utredning om lokala servicekontor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A402,

41. beträffande utredning om postverkets service i

glesbygd

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 10,

res. 21 (v)

42. beträffande stöd till kommersiell service

att riksdagen avslår motion 1990/91:A473,

43. beträffande nya former för service i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 9,

res. 22 (fp)

44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken

under 90-talet

att riksdagen avslår motion 1990/91:A455 yrkande 1,

res. 23 (mp)

45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:A457,

res. 24 (mp)

46. beträffande insatser för landsbygdsutveckling

att riksdagen avslår motion 1990/91:A505 yrkande 1,

47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden

att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 11,

res. 25 (fp)

48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 11,

res. 26 (v, mp)

49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers

hantverkskunskaper

att riksdagen avslår motion 1990/91:A414,

res. 27 (mp)

Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd

50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A409, 1990/91:A449,

1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och 1990/91:A501 yrkande 4,

res. 28 (fp, v, mp)

51. beträffande inrättande av resurscentrum för kvinnor i

Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:A415,

52. beträffande kvinnoforskning

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 6,

res. 29 (v)

53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 9,

res. 30 (v, mp)

Anslagsfrågor

54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för

budgetåret 1991/92

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471

yrkande 2, 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del

och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till Lokaliseringsbidrag

m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 350 000 000 kr.,

res. 31 (m) - villk. 7

res. 32 (c) - villk. 13

res. 33 (mp)

55. beträffande statliga kreditgarantier

att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 12,

res. 34 (c)

56. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för

budgetåret 1990/91

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:125

bilaga 9 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. på

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.,

57. beträffande Industricentra

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i

proposition 1990/91:125 bilaga 9 om avvecklingen av Stiftelsen

Industricentra m.m.,

58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och

proposition 1990/91:87 i motsvarande delar samt med avslag på

motionerna 1990/91:A471 yrkande 3, 1990/91:A489 yrkandena 2 och

5 samt 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala

utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 975 500 000 kr.,

res. 35 (c) - villk. 13 och 32

res. 36 (v)

res. 37 (mp) - villk. 33

59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget

Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 7,

res. 38 (fp)

60. beträffande ökad regionalpolitisk profil åt länsanslagen

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:A451 yrkande 3,

61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt

att riksdagen avslår motion 1990/91:A812 yrkande 5,

res. 39 (c)

62. beträffande Laxfond Vänern

att riksdagen avslår motion 1990/91:A505 yrkande 2,

63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län

att riksdagen avslår motion 1990/91:A464,

res. 40 (c) delvis - villk. 35

64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A475 yrkande 4 och

1990/91:A486,

res. 40 (c) delvis - villk. 35

65. beträffande länsanslaget till Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 6,

res. 40 (c) delvis - villk. 35

66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 5,

res. 40 (c) delvis - villk. 35

67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A455 yrkande 2 och

1990/91:A491 yrkandena 9, 20--21,

res. 41 (c)

res. 42 (mp)

68. beträffande resurser till vuxenutbildningsinsatser

att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 9,

69. beträffande anslag till kreditgarantier till

glesbygdsföretag m.m.

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del

dels medger att statlig kreditgaranti för lån till

företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får

beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för

utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår

till högst 220000000kr.,

dels till Täckande av förluster på grund av

kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.,

70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A491

yrkande 17, 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 250000000kr.,

res. 43 (m, fp) - villk. 8

res. 44 (c) - villk. 8

71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471

yrkande 4 och 1990/91:A492 yrkande 11 till

Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,

res. 45 (m) - villk. 7

res. 46 (mp)- villk. 33

72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem

i glesbygder

att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 8 i

motsvarande del,

res. 47 (v)

73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430,

1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande

19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 186 000 000 kr.,

res. 48 (m)

res. 49 (v) - villk. 47

74. beträffande utbyggnad av Högskolan Gävleborg

att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 1,

75. beträffande statliga anslag till Bergslagskommuner

att riksdagen avslår motion 1990/91:A476,

76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen

att riksdagen avslår motion 1990/91:A492 yrkande 7,

res. 50 (m)

77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A455

yrkande 3, 1990/91:A483, 1990/91:A492 yrkande 12 och

1990/91:A496 yrkande 10 till Glesbygdsdelegationen för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 16200000kr.,

res. 51 (m) - villk. 50

res. 52 (fp)

res. 53 (c)

78. beträffande namnändring för glesbygdsdelegationen

att riksdagen avslår motion 1990/91:A444,

79. beträffande anslag till ERU

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Expertgruppen för forskning om regional

utveckling (ERU) för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 480 000 kr.,

80. beträffande anslag till Västnordenfonden

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond

för Västnorden för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 3 050 000 kr.,

Regionalpolitiska insatser i regioner och län

81. beträffande åtgärder i Skånelänen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A16, 1990/91:A19,

1990/91:A418, 1990/91:A448 yrkande 1, 1990/91:A477,

1990/91:A478, 1990/91:A480, 1990/91:A495 yrkandena 1 och 3 samt

1990/91:A498,

82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne

att riksdagen avslår motion 1990/91:A448 yrkande 2,

res. 54 (mp)

83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428,

1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450, 1990/91:A460,

1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A479 yrkandena 1, 2 och 7,

1990/91:A481 och 1990/91:A482,

res. 55 (c) - villk. 35 och 41

res. 56 (v)

84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A419,

1990/91:A447, 1990/91:A459, 1990/91:A466, 1990/91:A474 och

1990/91:A499 yrkande 1,

res. 57 (c) - villk. 35 och 41

85. beträffande åtgärder i Södermanlands och Stockholms

län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A413, 1990/91:A422,

1990/91:A432, 1990/91:A497, 1990/91:A500 och 1990/91:A504,

86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451

yrkande 2, 1990/91:A454, 1990/91:A458, 1990/91:A462 och

1990/91:A490,

res. 58 (c) - villk. 35 och 41

res. 59 (v)

87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416,

1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A436 yrkande 1, 1990/91:A440 och

1990/91:A503,

res. 60 (v)

88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands

län)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A461 och

1990/91:A469,

res. 61 (c) - villk. 35 och 41

res. 62 (v)

89. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Kopparbergs

län)

att riksdagen avslår motion 1990/91:A421,

90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A420, 1990/91:A426,

1990/91:A452, 1990/91:A487 och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och

6,

res. 63 (c) - villk. 35 och 41

res. 64 (v)

91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2,

1990/91:A433, 1990/91:A442 och 1990/91:A488,

res. 65 (c) - villk. 35 och 41

92. beträffande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408,

1990/91:A429, 1990/91:A431, 1990/91:A468 och 1990/91:A501

yrkande 2.

res. 66 (v)

Stockholm den 25 april 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell

Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G

Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s),

Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson

(c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor

Husing (s), Erik Holmkvist (m) och Göran Engström (c).

Reservationer

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),

Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Inledning

Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att

fritt kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en

mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för

landets olika delar.

De regionalpolitiska problemen är komplicerade i dag.

Problemen präglas av att man har svårt att såväl skapa och

behålla arbetstillfällen som att attrahera arbetskraft till

vissa av de arbetsuppgifter som finns.

Det faktum att de regionalpolitiska problemen nu är mer

sammansatta -- att de innefattar både brist på arbetstillfällen

och i viss mån brist på arbetskraft -- understryker behovet av

en ändring av politiken från att handla om

"lokaliseringspolitik" till att handla om

"mobiliseringspolitik". Målet för politiken måste vara att skapa

miljöer som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och

lokal mobilisering av resurser.

Betydelsen av infrastruktur

Vissa forskare hävdar att det finns en "kritisk massa", en

viss storlek, som krävs för att en miljö skall vara kreativ.

Detta är en av utgångspunkterna för dem som knyter kreativiteten

till den stora staden. Emellertid finns exempel på nyskapande

och kreativa miljöer även utanför de större städerna.

Kreativiteten i dessa fall kan antas bygga bl.a. på de normer

som återfinns på den mindre orten. En viss "anda" som stimulerar

egna initiativ och eget företagande är förhärskande. En sådan

"anda" kan inte kommenderas fram; den måste växa fram

underifrån.

Staten och andra organ kan emellertid underlätta dess framväxt

genom att skapa gynnsamma förutsättningar för en sådan "anda". I

det sammanhanget blir bl.a. utbildningsväsendet och annan

infrastruktur av central betydelse. Viktiga grundelement i en

kreativ miljö är nämligen tillgång till kunskaper och goda

kommunikationer.

Regionalpolitiken måste i högre grad än tidigare inrikta sig

mot mindre företag. Närheten till kunskapscentra är nödvändig

för att företagsamheten skall kunna rekrytera personal,

vidareutbilda den och följa den tekniska utvecklingen. Detta

innebär att inte minst de regionala högskolorna är viktiga. En

närhet till kunskapscentra betyder också att färre ungdomar

tvingas flytta från hemlänet för att få utbildning. Ett

mångsidigt näringsliv medför både minskad känslighet för

konjunktursvängningar och större möjligheter att lösa

"medföljandeproblematiken".

Den ekonomiska och tekniska utvecklingen kommer att ske i en

allt snabbare takt och internationaliseras. Det är i ett sådant

läge en styrka för ett litet land som Sverige, att upprätthålla

mångfald och flexibilitet vad gäller miljöer för nytänkande.

Alltför kraftig koncentration riskerar att leda till sårbarhet.

Med den politik som utskottet förordar nås en "riskspridning"

som kan vara till gagn för riket som helhet.

Det finns emellertid verksamheter som är beroende av de stora

utbildningsinstitutioner och de speciella kontaktytor som hör

städerna till. Regionalpolitiken måste därför innebära att vi

slår vakt om den typ av utvecklingscentra som våra större städer

utgör. Samtidigt bör understrykas att en överhettning i

storstäderna inte är bra. Den leder till trängsel och

miljöproblem. En politik som ökar möjligheterna att finna

sysselsättning och bedriva verksamhet utanför storstäderna är

därför till fördel också för storstadsområdena.

Det nu sagda innebär att det inte finns någon anledning att

generellt utmåla en kraftig motsättning mellan de större

städerna och andra delar av landet.

Betydelsen av andra politikområden

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att

regionalpolitiken i snäv bemärkelse inte ensam kan lösa

regionala problem. Flera politikområden har stor betydelse för

utvecklingen. Det innebär enligt utskottets mening att politiken

på en rad områden måste ändras.

Det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv

utveckling i hela Sverige. En grundläggande betydelse för

regional utveckling har marknadsekonomin. Om näringslivet skall

kunna utvecklas positivt krävs ett gott näringslivsklimat.

Villkoren för den fria företagsamheten måste därför förbättras.

En tryggad energiförsörjning och ett minskat skattetryck är

nödvändiga inslag i en politik för att hela Sverige skall leva.

Som ovan sagts är infrastrukturen, såsom tillgång till god

utbildning, viktiga inslag liksom bra kommunikationer. Ett

medlemskap i EG kommer att få positiva effekter för hela landet.

Särskilda regionalpolitiska insatser

Utskottet anser emellertid att de regionala balansproblemen är

sådana att det fortsättningsvis krävs särskilda satsningar av

olika slag för att minska obalansen mellan olika regioner.

Vid sidan av insatser som syftar till att skapa sådana

fysiska, sociala och kulturella miljöer att kreativitet och

nyskapande stimuleras krävs enligt utskottets mening en politik

för att möta snabbt uppdykande och lokala kriser. Den svenska

näringsstrukturen och etableringsmönstren inom näringslivet

har lett till att många orter domineras av ett eller ett fåtal

företag. Detta medför en sårbarhet, som kan innebära att hela

orters existens står på spel vid snabba förändringar. I sådana

situationer måste staten vara beredd att snabbt ingripa. Mycket

av den "paketpolitik" som bedrivits under senare tid har

emellertid inte avgränsats till akutåtgärder mot sådana

plötsligt uppkomna problem. I fortsättningen bör regeringen söka

former för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet som medger

att en större del av insatserna kan ske mer kontinuerligt.

Därmed skapas bättre möjligheter för långsiktighet i arbetet.

Betydelsen av ett svenskt medlemskap i EG

I ett framtida Europa kommer det att finnas många kraftcentra.

Vilka områden det blir avgörs av de olika förutsättningarna för

utveckling i regionerna. Det kan gälla naturliga såväl som

politiska förutsättningar. Det finns goda möjligheter för flera

regioner i Sverige att tillsammans med regioner på andra sidan

nationsgränsen bli sådana kraftcentra.

För Sverige kommer EG-länderna alltid att utgöra den helt

dominerande handelspartnern. Sverige och svenska företag kommer

därför att påverkas av utvecklingen i EG oavsett om Sverige

kommer med eller ej. Det är av den anledningen givetvis en

fördel om Sverige kommer med så att konkurrensen kan ske på lika

villkor.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A492 (m) och

A496 (fp) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.

Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A492

yrkandena 1 och 3 och 1990/91:A496 yrkandena 1 och 2 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1 och 2,

1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443,

1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3,

1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 samt 1990/91:A502 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Inledning

En god ekonomisk utveckling och förbättrad tillväxt kräver

regional balans. Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken är

en god regional balans. För att nå målet att hela Sverige skall

utvecklas krävs att flera politiska områden samordnas.

Den förda ekonomiska politiken och näringspolitiken har

allvarligt försämrat den regionala och inomregionala balansen.

Den förda koncentrationspolitiken orsakade arbetskraftsbrist och

en stark löneglidning i framför allt storstadsregioner. Denna

överhettning i ekonomin förbyts nu allt snabbare i en "hemlagad"

lågkonjunktur med lågt kapacitetsutnyttjande.

Den regionala problembilden

Många kommuner har sedan 1960 förlorat en mycket stor del av

sin befolkning genom utflyttning. Femton kommuner har minskat

sin folkmängd med mellan 30 och 45 %. Utflyttningen har lett

till starkt sjunkande ungdomsandelar medan andelen pensionerade

i många fall nära nog har fördubblats.

I likhet med centern anser utskottet att denna negativa

utveckling måste hejdas. Det krävs inte bara stopp för

utflyttningen utan även en inflyttning till de områden som haft

vikande befolkningssiffror. En förutsättning för en sådan

utveckling är en breddning av arbetsmarknaden och fler jobb.

I de folkrika regionerna får de boende betala ett högt pris i

form av trafikstockningar, hälsofarliga luftföroreningar, höga

boendekostnader samt hotade grönområden. I utflyttningsområdena

däremot hotas serviceunderlaget och basinvesteringarna

utnyttjas dåligt.

Kapitalströmmarna går i riktning mot storstadsområdena. Därmed

hämmas andra regioners möjligheter till en positiv utveckling.

Politiken måste inriktas på en rättvisare ekonomisk fördelning

av resurserna över landet.

Regional och inomregional balans, ett övergripande politiskt

mål

Regional balans förutsätter att statsmakterna vid beslut inom

alla samhällssektorer beaktar vad målet regional balans kräver.

Samhällets insatser måste samordnas så att en positiv regional

utveckling främjas. Den mest positiva utvecklingen av

samhällsekonomin erhålls om mänskligt kunnande,

samhällsinvesteringar och råvarutillgångar tas till vara i hela

landet.

Det är med denna utgångspunkt nödvändigt med en helhetssyn på

och samordning av alla politikområden. Samordnade åtgärder är

avgörande för möjligheterna att få till stånd en levande

landsbygd, fungerande mellanorter och en balanserad

storstadsutveckling. Målet måste vara att skapa förutsättningar

för fungerande regioner. Detta förutsätter en decentralistisk

helhetssyn.

Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de

lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska

stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa

fall del av ytvida kommuner. Utformningen av det

regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter. Därutöver

tillkommer över hela landet behovet av riktade insatser för

landsbygdsutveckling.

Skattereformens negativa effekter för den regionala balansen

Den genomdrivna finansieringen av skattereformen är på flera

punkter klart negativ för den regionala balansen. Genom

införande av 25-procentig moms på energi, kollektivtrafik och

turism samt ca halverat värde av reseavdragen motverkas de

regionalpolitiska målen.

Småföretagsutveckling

De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en

avgörande betydelse för möjligheterna att skapa en mer

balanserad närings- och bebyggelsestruktur över hela landet och

därmed för möjligheterna att skapa regional balans. De mindre

och medelstora företagen är dessutom viktiga för att bredda

arbetsmarknaden i flertalet av våra kommuner. I annat sammanhang

har centern utvecklat dessa frågor närmare.

Utbildning och forskning

Kunskapens betydelse för samhällsutvecklingen kan inte nog

betonas. En hög utbildningsnivå är en förutsättning för att

Sverige skall kunna hävda sig i den internationella

konkurrensen. Utbildningsväsendets struktur och lokalisering har

stor betydelse för möjligheterna att uppnå en balanserad

regional utveckling. I annat sammanhang har centern lagt förslag

om förstärkning av de regionala högskolorna.

I den följande framställningen tar utskottet ställning till de

konkreta förslagen i centerns motioner samt utvecklar närmare

sin syn på frågan om resursområden, indelningen i resursområden,

decentraliseringsfrågan, behovet av infrastruktursatsningar för

regional balans och en levande landsbygd samt medelsbehovet mot

bakgrund av centerns förslag.

Vad utskottet med tillstyrkande av centermotionerna i aktuella

delar anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i

sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A410,

1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 och 1990/91:A502 yrkande

1 samt med avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2,

1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A465,

1990/91:A485 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A492

yrkandena 1 och 3 samt 1990/91:A496 yrkandena 1--2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Samhällsutvecklingen i de kapitalistiska länderna präglas

alltmer av världskapitalismens ändrade villkor. Kapitalets

transnationalisering skapar maktcentra som är oberoende av

nations- och parlamentsgränser. Ekonomin präglas alltmer av

privata jätteimperiers behov av nya marknader och större

vinster. Denna utveckling sker i världen som helhet, i Europa

och i Sverige.

Den regionalpolitik som har accepterats inom EG påverkar

regionalpolitiken i Sverige och kommer i framtiden att än mer

påverka den. Under den starkt exportinriktade tredje vägens

politik har såväl storfinansens resurser som samhällets

infrastrukturella satsningar i hög grad inriktats mot att främja

EG-anpassningen.

Regional balans

Inom landet har koncentrationen till storstäderna pågått under

en följd av år. Denna koncentration har inneburit överhettning i

ekonomin, spekulation i mark och bostäder, bostadsbrist och köer

för vård och omsorg. Den sociala servicen blir inom vissa

sektorer alltmer krisbetonad. Den ständiga biltrafiken i

storstadsregionerna har skapat en dålig stadsmiljö och farlig

livsmiljö.

Ett av de allvarligaste problemen är att det är kvinnorna och

ungdomarna på landsbygden som flyttar därifrån och söker sig

till städerna. Regionalpolitiken och andra politiska beslut har

hittills varit otillräckliga för att skapa förutsättningar för

kvinnor och ungdomar att stanna kvar i hembygden. Åtgärder måste

sättas in för att motverka detta.

Regionalpolitikens mål och inriktning måste vara likställdhet

och likvärdighet mellan landets regioner. Det är av betydelse

att regionalpolitiken och övriga beslut som påverkar

levnadsförhållandena i glesbygden också har ett ekologiskt

perspektiv. Tekniken måste användas till att skapa mer slutna

system och minska omsättningen av råvaror och energi.

Produktionen måste organiseras så att den befrämjar de

arbetandes hälsa i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsmiljön

måste förbättras i många branscher.

Kultur- och idrottsverksamheten är viktig ur regionalpolitisk

synvinkel. En medveten satsning på dessa områden har betydelse

för att kvinnor och ungdomar skall välja att bo i de utsatta

områdena.

För att säkra de regionalpolitiska målen om likvärdighet och

likställdhet mellan regionerna och ge alla människor rätt till

arbete, service, bostad, kultur och god miljö oavsett var man

bor krävs fler redskap för det allmänna att styra lokaliseringen

av arbetsplatser. För att korrigera marknadens negativa styrning

måste de demokratiska instanserna i landet, kommun, landsting,

län och riksdag, få ökade möjligheter att hävda de

regionalpolitiska målen.

Vad utskottet med tillstyrkan till motionerna A436 (v) och

A489 (v) i nu behandlade delar anfört bör ges regeringen till

känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A436

yrkandena 2--3 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A410,

1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A491 yrkandena

1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A496

yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet de gröna anser utskottet att

regionalpolitiken skall inriktas på att hela Sverige skall leva,

varje region efter sina förutsättningar och efter sin bärkraft.

Inom dessa ramar kan människor själva bestämma var de vill bo

och arbeta. Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre

vardagssårbart Sverige, samtidigt som näringarnas omvandling

fortsätter.

Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett

miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart

samhälle. Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och

bidrag i former som kan uppfattas som nådegåvor. De riktade

regionala insatser som gjorts har tyvärr ofta haft liten effekt

i förhållande till vad de kostar. I stället bör de som verkar

och bor inom områden, som för den regionala balansen behöver

stöd, i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna,

t.ex. vattenkraft, skog och malm.

Det behövs mer generell ekonomisk stimulans, begränsning av

storstädernas tillväxt och en rejäl investering i miljövänlig

kollektivtrafik och inhemsk energiproduktion.

Utskottet vill peka på de olika förslag som i skilda motioner

har lagts fram av miljöpartiet de gröna för att förstärka de

regionala insatserna. Förslagen ligger inom olika

politikområden, bl.a. skatte-, trafik-, närings-, jordbruks- och

energipolitiken.

Enligt utskottets uppfattning skulle en inriktning av

politiken som förordats av miljöpartiet de gröna avsevärt

förbättra förutsättningarna för en framgångsrik politik och även

kunna föra vårt land närmare ett samhälle i regional balans och

mindre beroende av traditionella bidragsformer.

Vad utskottet har anfört med tillstyrkan av motionerna

A17 i aktuella delar samt A465 och A485 bör ges regeringen till

känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A17

yrkandena 1--2, 1990/91:A465 och 1990/91:A485 samt med avslag på

motionerna 1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3,

1990/91:A443, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A491

yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3,

1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet

(mom. 2)

Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran

Engström (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna understryka att de

principer för omlokalisering av statlig och annan verksamhet som

riksdagen slog fast våren 1990 bör följas. Målsättningen för

regionalpolitiken måste vara att skapa förutsättningar för

fungerande regioner, dvs. regioner som fungerar ekonomiskt,

socialt, kulturellt och ekologiskt. Detta förutsätter en

decentralistisk helhetssyn. Det är viktigt att lokalisering av

statlig verksamhet förbereds väl och blir ett verksamt medel för

att uppnå balans mellan landets olika delar vad gäller

arbetsmarknaden. Vid riktad utlokalisering av statlig verksamhet

bör -- såsom föreslås i motion A491 -- de län prioriteras som

aktivt arbetat för inomregional balans.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av

statlig verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A404,

1990/91:A467, 1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter

(mom. 3)

Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran

Engström (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är en betydelsefull del i

utvecklingen mot ett decentraliserat och vitalt samhälle att

beslut och befogenheter läggs så nära de berörda som möjligt. En

omfattande decentralisering av funktioner från den centrala

nivån till läns- och kommunnivå bör ske.

Utskottet noterar därför med tillfredsställelse de åtgärder i

denna riktning som vidtagits. Det är dock angeläget att arbetet

med att minska de centrala myndigheterna både vad avser storlek

och inflytande bedrivs aktivt och systematiskt. En rimlig

målsättning bör enligt utskottet vara att antalet tjänster på

central nivå halveras. Förslag med denna inriktning bör snarast

läggas fram.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande decentralisering och minskning av statliga

myndigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Tanken att" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Det regionalpolitiska företagsstödet bör ha till uteslutande

syfte att kompensera de högre risknivåer som av olika skäl är

förenade med företagsetableringar i stödområdena. Särskilt

gäller det om företagsengagemang i Norrlands inland. Det

förslag till riskgarantilån som moderaterna lägger fram i motion

A492 är enligt utskottets mening ägnat att skapa bättre villkor

för företag i stödområdena än som kan uppnås med nuvarande

lokaliseringsbidrag.

Riskgarantilånen förutsätts vara ränte- och amorteringsfria

under ett antal år som fastställs i en plan för varje projekt.

Härigenom uppnås för de enskilda projekten den reduktion av

kapitalkostnaderna som kan behövas som riskkompensation. När det

gäller den närmare utformningen av den nya stödformen hänvisas

till motionen, som utskottet tillstyrker i nu redovisad del.

Vidare tillstyrker utskottet motionens förslag beträffande

sysselsättningsbidraget. Detta bör i fortsättningen utges under

tre år med ett sammanlagt belopp om 100000 kr. Bidraget bör

avses för stödområde 1.

Vad utskottet anfört om riskgarantilån och

sysselsättningsbidrag bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande riskgarantilån m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena

5--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av

socialavgifter (mom. 8)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),

Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Erik Holmkvist

(m) och Göran Engström (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "redovisade

yrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i de föreliggande

motionerna att avgiftsnedsättningen bör omfatta all privat

verksamhet, dvs. samtliga näringsgrenar inkl. statens

affärsdrivande verk. Annan statlig samt kommunal verksamhet

förutsätts liksom hittills vara undantagen från

avgiftsnedsättningen.

Utskottet lägger nedan i hemställan fram förslag till ändring

i den aktuella lagbestämmelsen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av

socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A446 yrkande

1, 1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491

yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter och allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:912) om nedsättning

av socialavgifter och allmän löneavgift skall ha följande

lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Lagen gäller arbetsgivare Lagen gäller för

och sådana försäkrade arbetsgivare och sådana

som avses i 1 kap. 2 § försäkrade som avses i 1

lagen (1981:691) om kap. 2 § lagen (1981:691)

socialavgifter och om socialavgifter som bedriver

tillämpas på avgifter verksamhet vid fast

som är huvudsakligen driftställe i kommun eller

hänförliga till arbete församling som anges i

inom 1. gruvor och 1§.

mineralbrott, med undantag av

malmgruvor, 2. tillverkning,

med undantag av tillverkning

inom massa- och

pappersindustri samt järn-,

stål- och

ferrolegeringsverk, 3.

produktionsvaruinriktad

partihandel, 4.

uppdragsverksamhet, 5.

hotell-, pensionats- och

campingverksamhet eller 6.

restaurang- och

kaféverksamhet som bedrivs

i kombination med hotell-,

pensionats- eller

campingverksamhet. Första

stycket gäller i den mån

verksamheten bedrivs vid

arbetsgivarens eller den

försäkrades fasta

driftställe i

stödområde 1 eller i

Bodens, Luleå, Piteå

eller Älvsbyns kommun i

Norrbottens län.

Lagen gäller dock inte kommuner eller andra statliga

myndigheter än statens affärsdrivande verk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Yrkandet skall" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

Regionalt differentierade arbetsgivaravgifter bör vara ett

väsentligt inslag i en politik som syftar till att utveckla

landsbygd och småorter utan den byråkratiska administration som

är förenad med dagens regionalpolitiska stödsystem. Det kan

befaras att man inom EG inte accepterar ett sådant system.

Därför bör riksdagen, såsom föreslås i motion A471, uttala att

ett blivande EG-samarbete inte får förhindra

arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierade

arbetsgivaravgifter, vilket bör delges regeringen.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utredning om kostnader för telekommunikation

(mom.10)

Anna Horn af Rantzien (mp)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "En parlamentariskt" och på s. 32 slutar med "denna

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar miljöpartiets uppfattning om vikten av att

kostnaderna för telekommunikationerna i hela landet utreds med

hänsyn till deras betydelse för en regional utjämning. Motion

A17 (mp) tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande utredning om kostnader för

telekommunikation

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A17 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "skull avstyrks"

bort ha följande lydelse:

De infrastrukturella och företagsstimulerande insatserna

behöver kompletteras med individinriktade åtgärder. Detta har

stor betydelse för inlandet och för landsbygden och dess

småorter. Det krävs speciella stimulanser för att åstadkomma

inflyttning till kommuner som har utsatts för avfolkning. En god

framtida utveckling inom dessa områden förutsätter bl.a. att ung

och välutbildad arbetskraft kan rekryteras dit. En åtgärd med

det syftet är att temporärt efterskänka studiemedelsavgiften.

Åtgärden bör på försök prövas för den tid en arbetstagare är

skriven inom resurs/stödområde 1. Det bör uppdras åt regeringen

att för riksdagen lägga fram förslag till en sådan åtgärd.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A479 (c) och

A491 (c) bör delges regeringen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande avskrivning av studielån m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A479 yrkande

10 och 1990/91:A491 yrkande 13 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som

börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Underleverantörernas situation har en oerhört stor betydelse

för den framtida tillväxten i hela Sverige. Underleverantörerna

har under det senaste decenniet förbättrat sina produkter både

vad gäller kvalitet och leveranstid. Storindustrin har pressat

sina underleverantörer hårt och jämfört med utländska

leverantörer. Pressen från den svenska storindustrin måste

minska så att underleverantörerna får utrymme för nödvändiga

investeringar.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna i

motion A22 (v) att staten bör gå in med regionalpolitiska medel,

speciellt för forskning och utbildning, för att stärka de

underleverantörer som ligger i utsatta regioner. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande regionalpolitiska medel till

underleverantörer

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A22 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson

(c) och Göran Engström (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "den punkten" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med centern och folkpartiet

liberalerna att regeringens åtgärder för att öka delegeringen av

besluten om lokaliseringsbidrag är otillräckliga. Med anledning

av vad de båda partierna föreslagit i sina motioner förordar

utskottet för sin del att gränsen för länsstyrelsernas

beslutsrätt sätts vid 30 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas

beslutsrätt

att riksdagen med anledning av

dels vad som förordats i budgetpropositionen i motsvarande

del, dels motionerna 1990/91:A491 yrkande 22 i motsvarande

del och 1990/91:A496 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om länsstyrelsens beslutanderätt

i ärenden om lokaliseringsbidrag,

14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Förhöjt lokaliseringsbidrag" och slutar med "deras

yrkanden" bort ha följande lydelse:

Med nuvarande regler finns möjlighet att i undantagsfall höja

högsta bidrag i stödområde 1, 35 %, och i stödområde 2, 20 %,

till 50 %. Befogenhet att besluta om sådan höjning tillkommer

regeringen. Utskottet delar folkpartiets uppfattning att denna

befogenhet i fortsättningen bör kunna anförtros länsstyrelserna,

som är de som bäst kan bedöma behoven och förhållandena inom

länen. Utskottet tillstyrker med andra ord motion A496 (fp) på

denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande

4 och 1990/91:A496 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Översyn av stödområdesindelningen (mom.15)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp),

Kersti Johansson (c) och Göran Engström (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som

börjar med "Utskottet vill" och som slutar med "behandlad del"

bort ha följande lydelse:

I samband med riksdagens regionalpolitiska beslut i juni förra

året var det svårt att förutse och förebygga alla problem som

kunde uppkomma med den beslutade stödområdesindelningen, inte

minst mot bakgrund av att det förslag som förelades riksdagen

inte var ordentligt genomtänkt. Utskottet delar därför

uppfattningen i folkpartimotionen A496 att det är nödvändigt att

regeringen snarast initierar en översyn av

stödområdesindelningen.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 i aktuell del har

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande översyn av stödområdesindelningen

att riksdagen med bifall till motion A496 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Begreppet resursområde (mom. 16)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som

börjar med "Förra året" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör i likhet med centerns förslag

begreppet "stödområde" utmönstras och en ny benämning,

"resursområde", införas. Därmed markeras att avsikten med att

prioritera vissa områden i fråga om regionala stödinsatser är

att deras resurser och inneboende möjligheter till en positiv

utveckling skall tas till vara. En ändrad benämning skulle också

understryka att dessa områden årligen till folkhushållet har

bidragit med miljarder kronor i t.ex. vinster från vattenkraften

och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna. Dessa

områden har också utgjort en resurs för rekrytering av ung och

välutbildad arbetskraft till de expansiva orterna i Syd- och

Mellansverige. Områdena har med andra ord starkt bidragit till

välståndsutvecklingen och bör därför slippa beteckningen

"stödområden". De är och har varit "resursområden" till gagn för

hela landet. Med insatser som breddar dessa områdens

arbetsmarknader och förbättrar deras infrastruktur blir de

framöver till än större gagn för hela landet.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A479 (c) och A491

(c) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande begreppet resursområde

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A479 yrkande

4 och 1990/91:A491 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner

(mom.19, 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som

börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med

"aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det beträffande följande kommuner och

kommundelar föreligger sådana speciella omständigheter som gör

det motiverat att i överensstämmelse med förslagen i

centermotionerna A401, A405 (beträffande Älvsbyn och Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå), A417, A445 och A446

(beträffande Bräcke) och A491 inplacera dem i högre resursområde

(stödområde 1) resp. resursområde (stödområde 2):

Torsby (övre delen), Örnsköldsvik (Solbergs

kyrkobokföringsdistrikt), Sollefteå (Ramsele, Edsele,

Ådalslidens, Junsele församlingar), Bräcke, Bjurholm, Lycksele,

Norsjö, Vindelns, Skellefteå (Fällfors, Jörn, Kalvträsk),

Älvsbyn och Piteå (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt), alla

till resursområde (stödområde) 1.

Hallstahammar och Hedemora till resursområde (stödområde) 2.

Med detta ställningstagande är motionerna A407 (s), A441 (s),

A456 (s), A463 (fp) och A501 (v), den senare till en del,

tillgodosedda. Övriga i sammanhanget upptagna motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19, 20, 23, 25--27,

32--34 och 36 bort ha följande lydelse:

19. Beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A502 yrkande 2

beslutar om inplacering av Gotland i stödområde 2,

20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars

kommun

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A401 beslutar om

inplacering av Hallstahammars kommun i stödområde 2,

23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora

kommun

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A417 och

1990/91:A441 beslutar om inplacering av Hedemora kommun i

stödområde 2,

25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun

(övre delen)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del beslutar om inplacering av Torsby kommun (övre

delen) i stödområde 1,

26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks

kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del beslutar om inplacering av Örnsköldsviks kommun

(Solbergs kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,

27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå

kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del beslutar om inplacering av Sollefteå kommun

(Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar) i

stödområde 1,

32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke

kommun att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:A445, 1990/91:A446 yrkande 2, 1990/91:A456 och

1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering

av Bräcke kommun i stödområde 1,

33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm,

Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun

(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande

3 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om

inplacering av Bjurholm, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner

samt Skellefteå kommun (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) i

stödområde 1,

34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun

(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i

motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och

1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering

av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i

stödområde 1,

36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns

kommun

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i

motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del

beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,

18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner

(mom.34--36)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som

börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med

"aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det beträffande Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun, delar av Bodens kommun,

nämligen Edefors och Gunnarsbyn, samt Älvsbyns kommun föreligger

sådana speciella förhållanden som gör det motiverat att, i

överensstämmelse med förslaget i motion A501 (v), placera dem i

stödområde 1.

Motionerna A405 (c), A407 (s) och A491 (c) i aktuella delar,

dvs. såvitt gäller Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå

kommun samt Älvsbyns kommun, är därmed tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 34--36 bort ha

följande lydelse:

34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun

(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i

motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och

1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering

av Piteå kommun, (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i

stödområde 1,

35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun

(Edefors, Gunnarsbyn)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A501 yrkande 1 i

motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun

(Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,

36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns

kommun

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i

motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i

motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del

beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,

19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till

uthyrningsstugor (mom. 37)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Motionsförslagen är" och slutar med "förevarande

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker centerförslaget i motion A491 att högsta

beloppet för avskrivningslån inom glesbygdsstödet bör höjas från

350000 kr. till 500000 kr. Vidare bör högsta bidrag till

uthyrningsstugor höjas från 80000 till 100000 kr.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag

till uthyrningsstugor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service

(mom.38)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Även yrkandet" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder för sin del yrkandet i motion A489 (v) att

högsta bidrag till kommersiell service i glesbygd höjs från

80000 till 100000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell

service

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom. 41)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

En sådan service som är mycket uppskattad är

lantbrevbärningen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

denna verksamhet bör utvidgas och kombineras med enklare

tillsynsuppgifter. I enlighet med förslaget i motion A489 bör en

utredning tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till nya

och utvidgade verksamhetsformer för postverket.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande utredning om postverkets service i

glesbygd

att riksdagen med

bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare

ansträngningar måste göras för att hitta nya serviceformer.

Statliga myndigheter bör pröva möjligheterna att köpa tjänster

hos privata företagare och organisationer innan statlig

verksamhet på olika serviceområden läggs ner.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande nya former för service i glesbygd

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A496 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet

(mom. 44)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Med anledning" och slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de förslag som

glesbygdsdelegationen lagt fram i betänkandet (Ds 1990:10)

Hela-Sverige-skall-leva! ett landsbygdsprogram för 90-talet

snarast bör genomföras. Regeringen bör lägga fram förslag om

landsbygdspolitiken under 90-talet.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande

lydelse:

44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken

under 90-talet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion A457" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det krävs en rad

olika åtgärder för att söka utveckla företagandet i glesbygden.

Samarbetet mellan kommuner och mellan tätorter och landsbygd

måste förbättras. Vidare bör så som föreslås i motion A457 en

försöksverksamhet med stöd till företagande i vissa

glesbygdsområden komma till stånd.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande

lydelse:

45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A457 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Våren 1990" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Viktiga förutsättningar för att glesbygden skall kunna

fortleva är att kommunikationer och service kan fungera. En

framgångsrik regionalpolitik förutsätter också ett väl

fungerande jordbruk och skogsbruk. När det gäller skogsbruket är

det enligt utskottets mening angeläget att slå vakt om skogens

andra värden, inte minst dess betydelse för naturvården.

Utskottet vill därför i likhet med motionärerna understryka

att speciella regionalpolitiska insatser, t.ex. inom ramen för

infrastruktursatsningarna, bör göras i områden där

naturskyddsbesluten är särskilt omfattande -- inte minst för att

stimulera kombinationsverksamheter.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande

lydelse:

47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden

att riksdagen med

bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48)

Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn av Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder bör

vidtas för att åstadkomma en bra bostadsstandard i glesbygd. Det

gäller i första hand för ungdom och äldre som inte alltid vill

bo i enfamiljshus.

När det gäller boendeformer för äldre anser utskottet att

stora servicehem i tätorter inte är en lyckad lösning utan bör

undvikas. I stället bör små institutioner som ligger nära de

äldres hemort vara att föredra.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande

lydelse:

48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd

att riksdagen med

bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper

(mom.49)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet har" och slutar med "alltså motionen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att ta

till vara de kunskaper och erfarenheter på olika områden som

finns hos både pensionärer och bland dem som invandrat till

Sverige. Åtgärder i detta syfte skulle kunna ge underlag för en

bättre samhällsservice samt även bidra till en positiv

utveckling på landsbygden.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande

lydelse:

49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers

hantverkskunskaper

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A414 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Karl-Erik Persson

(v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Med anledning " och på s. 44 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är nödvändigt med

aktiva insatser för att förbättra kvinnornas förutsättningar att

bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i

stödområdena. För att motverka den utflyttning av främst unga

kvinnor som nu sker i Norrlands inland måste olika åtgärder

vidtas. Motionärerna erinrar om de projekt för kvinnor som

bedrivs bl.a. i Västernorrland och som syftar till att skapa

arbetstillfällen och utbildning på hemorten. Enligt utskottets

mening är det viktigt att dessa projekt får tillräckliga

resurser så att varaktiga arbetstillfällen för kvinnor i första

hand i Norrlands inland kan skapas. Det är också angeläget med

en samordning av de statliga verksamheterna i inlandet.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande

lydelse:

50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A409,

1990/91:A449, 1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och

1990/91:A501 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

29. Kvinnoforskning (mom. 52)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett

forskningsområde som bör prioriteras är forskning om kvinnor på

landsbygden, deras levnadsvillkor och behov av regionala

satsningar på kvinnor. Det är alltså angeläget att den forskning

som bedrivs inom ERU i högre grad än vad som hittills varit

fallet inriktas på kvinnofrågor.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande

lydelse:

52. beträffande kvinnoforskning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53)

Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks

alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att i de satsningar

som görs för att utveckla ungdomens livsmiljö på landsbygden bör

en prioritering ske till förmån för de fritidsaktiviteter som

flickor ägnar sig åt.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande

lydelse:

53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha

följande lydelse:

Eftersom utskottet har tillstyrkt moderaternas förslag att

ersätta lokaliseringsbidragen med riskgarantilån bör riksdagen

avslå regeringens begäran om anslag under denna punkt och i

stället anvisa ett för den nya stödformen avsett anslag.

Moderaternas medelsberäkning i motion A492 godtas. Ett nytt

anslag till Riskgarantilån bör alltså uppföras på statsbudgeten

med 250 milj.kr.

Det nya anslaget bör övergångsvis bekosta beviljade men inte

utbetalade lokaliseringsbidrag enligt nu gällande bestämmelser

om inte reservationsmedel på det nuvarande anslaget

Lokaliseringsbidrag m.m. förslår. Anslaget bör också få användas

för centralt beviljade utvecklingsbidrag.

Av ställningstagandet ovan följer att utskottet avstyrker

förslagen i motionerna A471 (mp) och A491 (c) om fortsatt anslag

till Lokaliseringsbidrag m.m. med lägre belopp än regeringen

begärt.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för

budgetåret 1991/92

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena 8

och 13 samt med avslag på dels budgetpropositionen i motsvarande

del, dels motionerna 1990/91:A471 yrkande 2 och 1990/91:A491

yrkandena 14 och 22 i motsvarande del till Riskgarantilån

för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 250000000 kr.,

32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerförslaget i

motion A491 att höja beloppsgränsen för länsstyrelsernas

beslutsrätt till 30 milj.kr. Vid bifall härtill minskar

medelsbehovet under detta anslag med 250 milj.kr. och ökar i

motsvarande mån under anslaget Regionala utvecklingsinsatser.

Förevarande anslag bör i enlighet härmed för nästa budgetår

anvisas med 100 milj.kr. Regeringen bör bemyndigas att utan

hinder av medelsanvisningen meddela beslut i

lokaliseringsärenden inom en ram av 200 milj.kr.

Moderatförslaget i motion A492 om att ersätta

lokaliseringsbidrag med riskgarantilån har avstyrkts i

föregående avsnitt. Därför avstyrks även förslaget i samma

motion om anslag för ändamålet. Yrkandet i mp-motionen A471 om

en anslagssänkning har andra utgångspunkter och kan inte heller

tillstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för

budgetåret 1991/92

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 14

och 22 i motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471

yrkande 2 och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till

Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,

33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom miljöpartiet de gröna i motion A471 att

man bör lägga en ökad tonvikt vid generella insatser i

regionalpolitiken såsom regionalt differentierade

arbetsgivaravgifter, överföring av medel från löntagarfonderna

till kommunala närfonder, sänkt moms för kollektivtrafik och för

hotell och restauranger, skatterabatter för glesbygdsbor m.m.

Stora satsningar bör också göras på inhemsk förnybar energi,

särskilt biobränslen, vilket är ägnat att skapa arbeten i

glesbygderna. I det följande kommer också att föreslås ett

särskilt anslag till landsbygdsutveckling.

Mot denna bakgrund delar utskottet miljöpartiets uppfattning

att det bör vara möjligt att minska de riktade stöd i form av

lokaliseringsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m. som utbetalas

antingen centralt av regeringen och SIND eller regionalt av

länsstyrelserna. De generella metoder som här förordas kommer i

det långa loppet att visa sig effektivare.

Med hänvisning till det anförda föreslås under denna punkt att

anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. uppförs med 175 milj.kr.

Yrkandet i motion A491 (c) om anslagssänkning har andra

utgångspunkter och kan inte tillstyrkas liksom yrkandet i motion

A492 (m) om att ersätta förevarande anslag med ett anslag till

riskgarantilån.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för

budgetåret 1991/92

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 2,

med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del samt med

avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i

motsvarande del och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till

Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 175000000 kr.,

34. Statliga kreditgarantier (mom. 55)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "framställda

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I likhet med centern anser utskottet att det efter

lokaliseringslånens avskaffande bör finnas möjlighet att vid

behov komplettera bidrag till investeringar m.m. med statliga

kreditgarantier. Det får ankomma på regeringen att utforma de

närmare bestämmelserna om dessa garantier. Detta kan ske med

ledning av den regionalpolitiska kommitténs förslag i

betänkandet SOU 1989:55. Utskottet tillstyrker sålunda motion

A491 på denna punkt.

För att täcka kostnaderna för att infria utfärdade garantier

bör, såsom föreslås i samma motion, uppföras ett nytt anslag på

statsbudgeten. Anslaget bör anvisas med endast ett formellt

belopp av 1000 kr.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande statliga kreditgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 12

till Kreditgarantier för lokaliseringslån för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 32

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som förutsatts i föregående anslagspunkt om

en omfördelning av medlen för centralt resp. regionalt beslutade

bidrag bör förevarande anslag räknas upp med 250 milj.kr. Den

anslagssänkning med 78 milj.kr. som regeringen föreslagit kan

inte godtas. Med centerns ställningstagande till frågan om

fortsatt drift av sockerbruken på Öland och Gotland är det inte

aktuellt att överföra medel motsvarande arealbidraget till

förevarande anslag. Regeringens förslag i proposition 87 att

detta anslag skall räknas upp med 3,5 milj.kr. avstyrks sålunda.

Slutsatsen av det anförda är att anslaget i enlighet med

yrkandet i motion A491 (c) bör räknas upp med sammanlagt

328milj.kr. jämfört med regeringens anslagsframställning och

för nästa budgetår uppföras med 1300 milj.kr.

Med detta ställningstagande tillgodoses önskemålet om höjt

anslag i motion A489 (v). Yrkandet om anslagsminskning i motion

A471 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande

lydelse:

58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 15,

med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och

motion 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5 samt med avslag på

proposition 1990/91:87 i motsvarande del och motion 1990/91:A471

yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 1300000000 kr.,

36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"

bort ha följande lydelse:

Anslaget bör i enlighet med yrkandena i motion A489 räknas upp

med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens förslag och

alltså uppföras med 1068 milj.kr.

Med ställningstagandet tillgodoses till en del önskemålet om

anslagsuppräkning i motion A491 (c). Föreslagen

anslagssänkning i motion A471 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande

lydelse:

58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkandena 2

och 5, med anledning av budgetpropositionen och proposition

1990/91:87 i motsvarande delar och motion 1990/91:A491 yrkande

15 samt med avslag på motion 1990/91:A471 yrkande 3 till

Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1068000000 kr.,

37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)

Under förutsättning av bifall till reservation 33

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till motiveringen i föregående anslagspunkt om

möjligheterna att ersätta riktade åtgärder med generella

regionalpolitiska insatser föreslår utskottet att förevarande

anslag anvisas med 547 milj.kr. I följd härav avstyrks yrkandena

i motionerna A489 (v) och A491 (c) om anslagshöjningar jämfört

med regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande

lydelse:

58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 3,

med anledning av budgetpropositionen och proposition 1990/91:87

i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1990/91:A489

yrkandena 2 och 5 och 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala

utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 547000000 kr.,

38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala

utvecklingsinsatser (mom. 59)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Reservationsmedlen utgörs" och slutar med "denna

del" bort ha följande lydelse:

Förra årets regionalpolitiska beslut innebar en ytterligare

prioritering av de mest utsatta delarna av landet. Samtidigt

uttalade utskottet att detta inte fick undanskymma att det finns

behov av utvecklingsinsatser i hela landet. Mot den bakgrunden

förordade utskottet att den anslagsförstärkning utskottet vid

det tillfället tog initiativ till borde användas för ökad

medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och till andra

län, i vilka de regionala förutsättningarna ändrades vid

genomförandet av det nämnda beslutet.

Utskottet har ovan godtagit regeringens förslag om en viss

minskning av nästa budgetårs anslag jämfört med de för

innevarande budgetår anslagna medlen. Av olika skäl kan förutses

att det vid budgetårsskiftet kommer att finnas

medelsbehållningar på anslaget. Om man såsom rekommenderas i

partimotionen A496 (fp) tar i anspråk dessa medelsbehållningar

eller delar av dem, bör det vara möjligt att stödja

glesbygdsinsatser i oförändrad omfattning även utanför

stödområdena.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 anfört bör delges

regeringen.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande

lydelse:

59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget

Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som

börjar med "Regeringens slutsats" och på s. 49 slutar med

"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan

pojkars och flickors förutsättningar att leva, arbeta och trivas

på landsbygden. Pojkars förutsättningar att stanna kvar i

hembygden är bättre än flickors.

Det krävs därför som påpekas i motion A812 (c) insatser för

att kvinnorna skall stanna kvar i på landsbygden, insatser i

form av en breddad arbetsmarknad och utökade

utbildningsmöjligheter. Utskottet vill också peka på

redogörelsen för motion A472 (c) i den tidigare framställningen.

Där berörs den viktiga frågan om medflyttandes möjligheter till

arbete.

Data- och kommunikationstekniken ger möjligheter att sprida

kvalificerade arbetsuppgifter över hela landet. Kvinnors

nyföretagande måste få ökad betydelse. Utvecklingsfonderna måste

aktivt initiera och stödja kvinnors företagande.

Utskottet delar bedömningen i motion A812 (c) att en stor del

av länsanslagens projektmedel måste riktas till projekt för

kvinnor. Målsättningen måste vara att på alla lokala

arbetsmarknader försöka uppnå en bättre balans mellan kvinnor

och män.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A812 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Av anslagsmedlen" och slutar med "föreliggande

delar" bort ha följande lydelse:

Vid bifall till centerns förslag att anslaget skall uppföras

med 1300 milj.kr. föreligger ett avsevärt förbättrat utrymme

att tillgodose länsstyrelsernas behov av medel. Utskottet anser

liksom motionärerna att Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och

Gävleborgs län bör prioriteras inom den vidgade medelsramen.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 63--66 bort ha

följande lydelse:

63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A464 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A475 yrkande

4 och 1990/91:A486 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

65. beträffande länsanslaget till Kalmar län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

För att kraftfullt stödja utvecklingen på landsbygden i hela

landet bör i enlighet med förslagen i motionerna A455 (mp) och

A491 (c) anvisas ett särskilt anslag. Detta bör få användas med

stor frihet för att stödja projekt som syftar till att bredda

landsbygdens närings- och kulturliv. Ett av de särskilda ändamål

som kan tillgodoses från anslaget är stöd till skärgårdstrafik.

Anslaget bör bestämmas till 390 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande

lydelse:

67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 9,

20 och 21 samt med anledning av motion 1990/91:A455 yrkande 2

till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

390000000 kr.,

42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att fullfölja den mobiliseringsprocess som

startats genom landsbygdskampanjen och att förbättra den

grundläggande servicen, exempelvis byskolor, samlingslokaler och

småvägar. Därför tillstyrks förslaget i motion A455 (mp) om ett

anslag på 141 milj.kr. till insatser för att stödja landsbygds-

och glesbygdsutveckling. Därmed tillgodoses samtidigt till en

del motsvarande yrkanden i motion A491 (c).

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande

lydelse:

67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 2

samt med anledning av motion 1990/91:A491 yrkandena 9, 20 och 21

till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

141000000 kr.,

43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),

Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet

om företagsstöd tillstyrker utskottet att anslaget räknas upp

med 65 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har begärt och

sålunda anvisas med 315 milj.kr. Därmed tillgodoses även den

begärda anslagsuppräkningen i motion A491 (c).

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande

lydelse:

70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A492 yrkande

10 och 1990/91:A496 yrkande 4 samt med anledning av

budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A491

yrkande 17 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter

för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 315000000 kr.,

44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

Med hänvisning till ställningstagandet i det föregående

tillstyrker utskottet förslaget i motion A491 (c) att anslaget

räknas upp med 30 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har

begärt och sålunda anvisas med 280 milj.kr. Därmed tillgodoses

till en del även den begärda anslagsuppräkningen i motionerna

A492 (m) och A496 (fp).

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande

lydelse:

70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 17

samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och

motionerna 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 280000000 kr.,

45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar

med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till den i motion A492 (m) föreslagna

utformningen av sysselsättningsbidraget som utskottet anslutit

sig till kan medelsåtgången nästa budgetår beräknas minska till

75 milj.kr. Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta

belopp. Anslagsframställningen i motion A471 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 11

samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och

motion 1990/91:A471 yrkande 4 till Sysselsättningsbidrag för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 75000000 kr.,

46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)

Under förutsättning av bifall till reservation 33

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar

med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till den motivering som anförts i

anslagspunkten Lokaliseringsbidrag m.m. bedömer utskottet det

som möjligt att beräkna medelsåtgången under nästa budgetår till

150 milj.kr. i enlighet med förslaget i motion A471 (mp).

Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta belopp.

Anslagsframställningen i motion A492 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 4

samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och

motion 1990/91:A492 yrkande 11 till Sysselsättningsbidrag

för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 150000000 kr.,

47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder

(mom. 72)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Ett liknande" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Såsom framhålls i motion A489 (v) är det önskvärt att utveckla

nya och flexibla daghemsformer i glesbygd. Detta bör stimuleras

genom ett initialstöd med 25000 kr. per plats i daghem och

fritidshem inom en totalram av 250 milj.kr. Vad utskottet anfört

med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande

lydelse:

72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem

i glesbygder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)

Ander G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Vad sedan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Den typ av åtgärder som är avsedda att finansieras med detta

anslag bör i huvudsak kunna tillgodoses genom medel från

anslaget Regionala utvecklingsinsatser. För åtgärder som

lämpligen inte bör bekostas på det sättet beräknar utskottet

medelsbehovet till 100 milj.kr. Med tillstyrkan av motion A492 i

motsvarande del föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett

anslag med det nu angivna beloppet.

De i motionerna A489 (v) och A491 (c) föreslagna anvisningarna

av medel utöver vad regeringen har begärt avstyrks liksom det i

motion A430 (s) begärda tillkännagivandet till regeringen.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande

lydelse:

73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 9

samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och

motionerna 1990/91:A430, 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande

del och 1990/91:A491 yrkande 19 till Särskilda

regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 100000000 kr.,

49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)

Under förutsättning av bifall till reservation 47

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Vad sedan" och slutar med "186 milj.kr." bort ha

följande lydelse:

För att bekosta det nya anordningsbidrag till daghem och

fritidshem i glesbygd som utskottet ovan tillstyrkt bör i

enlighet med förslaget i motion A489 (v) beräknas 40 milj.kr. I

övrigt godtas regeringens anslagsberäkning. Anslaget bör således

för nästa budgetår uppföras med 226 milj.kr.

De anslagsanvisningar som föreslås i motionerna A491 (c) och

A492 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande

lydelse:

73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i

motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430,

1990/91:A491 yrkande 19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 226000000 kr.,

50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Moderaterna motsatte" och slutar med "avstyrker

yrkandet" bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i motion A492 (m) är glesbygdsdelegationen en

myndighet utan reella myndighetsuppgifter. Den bör avvecklas.

Den del av verksamheten som inte andra myndighetsorgan svarar

för bör fullföljas inom ramen för industridepartementets

verksamhet. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande

lydelse:

76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)

Under förutsättning av bifall till reservation 50

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Med avstyrkande" och på s. 53 slutar med "avstyrker

motionerna" bort ha följande lydelse:

För nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i motion A492

(m) beräknas ett belopp av 7 milj.kr. Med anledning av yrkandena

i motionerna A455 (m), A483 (c, m, fp, v, mp) och A496 (fp) vill

utskottet tillägga att det inom denna ram får prövas i vad mån

det liksom innevarande budgetår kan lämnas stöd till

fullföljandet av landsbygdskampanjen.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande

lydelse:

77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 12,

med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3, 1990/91:A483

och 1990/91:A496 yrkande 10 samt med avslag på

budgetpropositionen i motsvarande del till

Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7000000

kr.,

52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker

motionerna" bort ha följande lydelse:

När det gäller motionsyrkandena om bidrag till

Folkrörelserådet har utskottet inhämtat att rådet fått ett

bidrag på 0,5 milj.kr. till verksamheten under år 1991.

Utskottet anser att former och finansiering beträffande den

fortsatta stödgivningen till rådet samt till bygdekommittéer och

andra lokalt verksamma utvecklingsgrupper bör övervägas av

regeringen, som bör återkomma till riksdagen med förslag i

ämnet. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till detta

uttalande från utskottets sida och underrättar regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande

lydelse:

77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen

att riksdagen

dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del

samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till

Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,

dels med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3,

1990/91:A483 och 1990/91:A496 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt stöd till

Folkrörelserådet m.m.,

53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker

motionerna" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om bidrag till Folkrörelserådet

tillstyrker utskottet förslaget i motion A483 (c, m, fp, v, mp)

om ett särskilt anslag på 2 milj.kr. för nästa budgetår.

Anslaget bör ges benämningen Folkrörelserådet och med hänsyn

till ändamålet uppföras som s.k. obetecknat anslag.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande

lydelse:

77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen

att riksdagen

dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del

samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till

Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,

dels med bifall till motion 1990/91:A483 samt anledning av

motionerna 1990/91:A455 yrkande 3 och 1990/91:A496 yrkande 10

till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2000000 kr.,

54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom.82)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som

börjar med "Beträffande motionskravet" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A448 (mp) att en

begränsning bör ske av städerna i västra Skåne till förmån för

flera mindre utbyggnader av mindre orter i östra Skåne. Detta är

att se som ett led i den allmänna decentraliseringspolitiken som

borde genomsyra hela regionalpolitiken.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande

lydelse:

82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A448 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 59

som slutar med "motion A435" bort tillkomma följande text:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Kalmar län.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A479 (c)

att särskilda insatser bör vidtas i Kalmar län för att vända

den negativa utvecklingen i länet, stärka infrastruktur,

sysselsättning och service samt behålla ungdomen.

dels att utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Mot

bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande

lydelse:

Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad

utskottet med tillstyrkan till motion A479 i aktuell del anfört

om Kalmar län. Motion A428 (c) får med anledning av det anförda

till viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna

motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande

lydelse:

83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkandena

1--2 och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:A403,

1990/91:A428, 1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450,

1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A481 och

1990/91:A482 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som

börjar med "Utskottet uttalade" och som slutar med "i

stödområde" bort ha följande lydelse:

Blekinges utveckling visar att de regionalpolitiska insatserna

hittills har varit otillräckliga. Utskottet anser därför i

likhet med motion A437 (v) att en utvecklingsplan bör utarbetas

enligt de riktlinjer som anges i motionen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande

lydelse:

83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A437 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428, 1990/91:A435,

1990/91:A450, 1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3,

1990/91:A479 yrkandena 1--2 och 7, 1990/91:A481 och 1990/91:A482

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs

län (mom. 84)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 61

som slutar med "i kompletteringspropositionen" bort tillkomma

följande text:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i

Sjuhäradsbygden i Älvsborgs län.

Utskottet anser i likhet med motion A419 (c) att särskilda

insatser bör vidtas i Sjuhäradsbygden för att hjälpa

tekoindustrin, öka sysselsättningen inom andra branscher och

förbättra förutsättningarna för företag att etablera sig i

Sjuhäradsbygden.

dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Vad

gäller" och slutar med "ställningstagande därutöver" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sin uppfattning om

utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. Denna

principiella uppfattning borde leda till att man undersöker

förutsättningarna för utlokalisering av statlig verksamhet till

Sjuhäradsbygden.

dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad

utskottet med tillstyrkan till motion A419 i aktuell del anfört

om Sjuhäradsbygden. Motion A459 (s) får med anledning av det

anförda anses i huvudsak tillgodosedd. Övriga i sammanhanget

upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens

sida.

dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande

lydelse:

84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A419 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A447, 1990/91:A459,

1990/91:A466, 1990/91:A474 och 1990/91:A499 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som

börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Värmlands

län.

Utskottet anser i likhet med motion A490 (c) att särskilda

satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning bör ske i

Värmlands län. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till

känna. Motion A458 (fp) får med anledning av det anförda till

viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna

motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande

lydelse:

86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A490 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451 yrkande 2,

1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A462 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som

börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionerna A18 (v) och A462 (v)

att situationen i Värmland kräver särskilda insatser i form av

ett speciellt "Värmlandspaket" med förslag till åtgärder

liknande dem som vidtagits för bl.a. Norrlands inland och

Bergslagen. En särskild delegation bör tillsättas för att

utarbeta ett sådant "paket". Detta bör ges regeringen till

känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla

någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande

lydelse:

86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A18 och

1990/91:A462 samt med avslag på motionerna 1990/91:A451 yrkande

2, 1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A490 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom.87)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Örebro län har drabbats hårt av den stora strukturomvandling

som skett inom stål- och gruvindustrin. Problem har också

uppstått inom verkstadsindustrin och andra industrier i skilda

branscher.

Man kan se att förändringarna har varit följande:

Grundläggande strukturella, främst inom basindustrin.

Ägarrelaterade. Spekulation i att köpa och sälja företag.

Transnationalisering/utlandsägande. Ett led i kapitalets

internationella arbetsdelning och strävan till

marknadsherravälde.

Utskottet anser i likhet med motion A436 (v) i aktuell del att

det krävs en konkret politik för att möta framtida

strukturproblem i Örebro län. Detta bör ges regeringen till

känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör inte

påkalla någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande

lydelse:

87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A436 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416,

1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A440 och 1990/91:A503 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som

börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Västmanlands

län.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A469 (c)

att särskilda insatser bör vidtas i Västmanlands län för att

bredda sysselsättningsmöjligheterna, ge bättre kommunikationer

och stärka högskolan. Regeringen bör ges till känna vad

utskottet anfört. Motion A461 bör inte påkalla någon åtgärd från

riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande

lydelse:

88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands

län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A469 och med

avslag på motion 1990/91:A461 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom.88)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som

börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A461 (v) att det behövs

ett särskilt utvecklingsprogram för Västmanlands län. Detta bör

innehålla satsningar på bl.a. kommunikationer, industriföretag,

energiskogsodling, utbildning, den offentliga sektorn. Detta bör

ges regeringen till känna. Motion A469 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande

lydelse:

88. beträffande åtgärder för Bergslagslänen (Västmanlands

län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A461 och med

avslag på motion 1990/91:A469 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som

börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Gävleborgs

län.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A494 (c)

att särskilda insatser bör vidtas i Gävleborgs län med

satsningar på utbildning och kommunikationer. En bättre

näringslivsstruktur är också nödvändig. Regeringen bör ges till

känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna

motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande

lydelse:

90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkandena

2--3 och 6 samt med avslag på motionerna 1990/91:A420,

1990/91:A426, 1990/91:A452 och 1990/91:A487 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som

börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A420 (v) att ett särskilt

åtgärdsprogram bör utarbetas för Gävleborgs län. Ett sådant

program bör bl.a. innehålla förslag till satsningar på bl.a.

utbildning och kultur, ny teknik inom data och kommunikation,

utbyggnad av energiteknik, fortsatt utbyggnad av

samhällsservice, åtgärder mot ungdoms- och kvinnoarbetslöshet,

fiske- och trädgårdsnäringarna. Övriga i sammanhanget behandlade

motionsyrkanden bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande

lydelse:

90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A420 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A426, 1990/91:A452, 1990/91:A487

och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som

börjar med "Via länsanslaget" och på s. 69 slutar med

"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att

beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet

har även tillstyrkt att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att

anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa

1 300 milj.kr.

Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett

särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta

anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i

Västernorrlands län.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A488 (c)

att kraftfulla satsningar bör göras på bl.a. infrastrukturen,

främst kommunikationer och utbildning. Regeringen bör ges till

känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna

motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande

lydelse:

91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A488 samt med

avslag på motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2, 1990/91:A433

och 1990/91:A442 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som

börjar med "Beträffande Arjeplogs" och slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A501 (v) att det behövs

ett utvecklingsprogram för Arjeplogs kommun. De 100 milj.kr. som

utlovats är en bra början. Förhandlingar med större företag i

landet bör föras för att ta fram idéer hur Arjeplogs fördelar

kan utnyttjas. Möjligheterna att utlokalisera verksamhet som

bedrivs av statlig myndighet eller länsmyndighet måste prövas.

Satsningar på utbildningsverksamhet bör göras. Vad utskottet

sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i

sammanhanget behandlade motionsyrkanden bör inte påkalla någon

riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande

lydelse:

92. beträffande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A501 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408,

1990/91:A429, 1990/91:A431 och 1990/91:A468 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm

(mom. 4)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Regional balans förutsätter att samhällets insatser måste

samordnas så att hela landet främjas. Det är därför viktigt att

de försök som på olika områden görs för att dämpa tillväxten i

storstäderna fullföljs. Vi vill understryka att samordnade

åtgärder är avgörande för möjligheterna att få till stånd såväl

en levande landsbygd/landsort som en balanserad miljöriktig

storstadsutveckling. Målet om bättre ekonomisk tillväxt kräver

en balanserad storstadsutveckling och en utveckling i hela

landet.

2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Kostnaderna för telekommunikationerna har stor betydelse för

den utjämning av näringslivs- och levnadsbetingelserna i hela

landet som är regionalpolitikens mål. Överväganden på hithörande

område pågår i trafikutskottet med anledning av proposition

1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och motioner i ämnet.

Beroende på det kommande riksdagsbeslutet kan det bli anledning

för centern att i regionalpolitiska sammanhang återkomma i denna

fråga.

3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anför:

Vi har sympati för tanken att i exempelvis inlandet arbeta med

ett system som medger avskrivning av studieskulder. Villkoren

för detta får närmare övervägas.

4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Underleverantörsindustrin finns på en mängd orter i Sverige

och har därför stor betydelse för den regionala balansen. Vi

anser det därför viktigt att underlätta för underleverantörerna

att fortsätta sin verksamhet ute i landets olika regioner.

Erforderliga investeringar i ny teknik är nödvändiga så att de

kan bli konkurrenskraftiga i förhållande till utländska

underleverantörer.

5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Vi vill understryka att det är viktigt att länsstyrelserna i

första hand i glesbygdsområdena tar upp överläggningar för att

samordna offentlig service med annan på orten existerande

verksamhet innan statlig service får läggas ned. Det är

angeläget att alternativa lösningar verkligen prövas.

6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet

(mom.44)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Vi anser det viktigt att de förslag och idéer som kom fram

under landsbygdskampanjen och landsbygdsriksdagarna kommer till

utförande. Många förslag kan realiseras genom centerpartiets

förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390

milj.kr.

7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anför:

Vi vill peka på de synpunkter om landsbygdens utveckling som

finns upptagna i moderata samlingspartiets motion 1989/90:Jo268,

En levande landsbygd. Där framhålls bl.a. att landsbygdens

utvecklingsmöjligheter tas bäst till vara genom att de hinder

som finns i dag och som bromsar denna utveckling undanröjs. Det

gäller att sänka skatterna, ta bort detaljregleringar och minska

statsbidragsstyrningen. Landsbygdens utvecklingsmöjligheter

ligger med andra ord i ökad frihet och sänkta skatter.

8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna förespråkar generella åtgärder, såsom

regionalt differentierade nedsättningar av

arbetsgivaravgifterna, i stället för huvudsakligen riktade

insatser med nu använda bidragstyper. Med den utgångspunkten har

jag inte ansett det som meningsfullt att stödja de skilda

förslagen till anslagsanvisning med deras syfte att finansiera

endast en begränsad användning av avgiftsnedsättningen.

9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna är, som tidigare sagts, kritiskt till

nuvarande stödsystem, som är onödigt byråkratiskt och vars

effekter i enskilda fall många gånger är diskutabla. När det nu

gäller förevarande anslag kommer detta att ställas till

regeringens förfogande utan något angivande av tilltänkta,

konkreta åtgärder. Det ger mig anledning att peka på

möjligheterna att utnyttja medlen för nya projekt av det slag

miljöpartiet har exemplifierat i motion A457 och som syftar till

att inleda en nyorientering inom regionalpolitiken.

10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom.78)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson

(c) och Göran Engström (c) anför:

Utskottet har förutsatt förnyade överväganden i namnfrågan.

Det finns enligt vår mening goda skäl för det. En namnändring

kommer att markera att det är fråga om en verksamhet med ny

inriktning. Vi anser vidare att det är lämpligt att det av

själva benämningen framgår att det gäller en statlig styrelse

med uppgift att verka för glesbygdsutveckling.

11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:

Beträffande frågan om en fast förbindelse över Öresund har

centern i sin motion med anledning av proposition 1990/91:158

föreslagit att riksdagen av miljöskäl och ekonomiska skäl avslår

propositionen. Centern har i andra hand förordat att en

miljökonsekvensanalys görs innan beslut om en fast förbindelse

över Öresund fattas.

Ärendet är under beredning i trafikutskottet, och riksdagen

kommer senare i vår att ta ställning till såväl regeringens

förslag som förslagen i motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 4

Motionerna 5

Utskottet 21

Bakgrund21

Den regionala problembilden22

Regionalpolitikens allmänna inriktning22

Allmänna principer för omlokalisering26

Företagsstöd29

Inledning29

Stödformerna30

Beslutsordningen32

Stödområdesindelningen33

Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd38

Stödformerna38

Servicefrågor39

Insatser för kvinnor i glesbygd43

Anslagsfrågor45

Lokaliseringsbidrag m.m.45

Regionala utvecklingsinsatser47

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m.50

Ersättning för nedsättning av socialavgifter50

Sysselsättningsbidrag50

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder51

Glesbygdsdelegationen52

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)53

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden53

Regionalpolitiska insatser i regioner och län53

Inledning53

Skånelänen55

Sydöstra Sverige57

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län60

Södermanlands och Stockholms län61

Bergslagslänen62

Värmlands län63

Örebro län64

Västmanlands län65

Kopparbergs län66

Gävleborgs län67

Norra Sverige68

Västernorrlands län68

Norrbottens län69

Hemställan71

Reservationer 80

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (m, fp)

80

2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (c) 82

3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (v) 85

4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (mp) 86

5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet

(mom. 2) (c, mp) 87

6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter

(mom. 3) (c, mp) 88

7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6) (m) 88

8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av

socialavgifter (mom. 8) (m, fp, c) 89

9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9) (mp) 90

10. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10)

(mp) 91

11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (c) 91

12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12)

(v) 92

13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13)

(fp, c) 92

14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14) (fp) 93

15. Översyn av stödområdesindelningen (mom. 15) (fp,c) 93

16. Begreppet resursområde (mom. 16) (c) 94

17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner

(mom. 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36) (c) 94

18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner

(mom. 34--36) (v) 96

19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till

uthyrningsstugor (mom. 37) (c) 97

20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service

(mom. 38) (v) 97

21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom.41) (v)

97

22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (fp) 98

23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet

(mom. 44) (mp) 98

24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45)

(mp) 99

25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47) (fp)

99

26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48) (v, mp) 99

27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper

(mom. 49) (mp) 100

28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50) (fp,v,mp)

100

29. Kvinnoforskning (mom. 52) (v) 101

30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53) (v,mp)

101

31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54) (m) 102

32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54) (c) 102

33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92

(mom. 54) (mp) 103

34. Statliga kreditgarantier (mom. 55) (c) 104

35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (c)

104

36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (v)

105

37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (mp)

106

38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala

utvecklingsinsatser (mom. 59) (fp) 106

39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61) (c) 107

40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66) (c)

107

41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (c) 108

42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (mp) 108

43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (m, fp)

109

44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (c) 109

45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (m) 110

46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (mp) 110

47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder

(mom. 72) (v) 111

48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (m) 111

49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (v) 112

50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76) (m) 112

51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (m) 113

52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (fp,mp)

113

53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (c) 114

54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom. 82) (mp)

114

55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (c) 115

56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (v) 115

57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs

län (mom. 84) (c) 116

58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (c)

117

59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (v)

118

60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom. 87) (v) 118

61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (c)

119

62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (v)

119

63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (c)

120

64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (v)

120

65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91) (c) 121

66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92) (v) 122

Särskilda yttranden 121

1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm

(mom. 4) (c) 122

2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10) (c)

122

3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (m) 123

4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12)

(c) 123

5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (c) 123

6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet

(mom. 44) (c) 123

7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46) (m) 123

8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70 (mp) 124

9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (mp) 124

10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom. 78) (fp, c)

124

11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81) (c) 125

Bilaga 1 Statistiska uppgifter om den regionala

utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst 126