Bet. 1990/91:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1990/91:AU16

Arbetslivsforskningens organisation m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

AU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:69 om

arbetslivsforskningens organisation m.m. samt åtta med anledning

av propositionen väckta motioner. Regeringens förslag till

omorganisation innebär att arbetslivscentrum ombildas till ett

renodlat forskningsinstitut. Vidare föreslås att

arbetsmiljöfonden får ett vidgat ansvar och tillförs ett

vetenskapligt råd samt att användningsområdet för de särskilda

s.k. MBL-medlen utvidgas.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker

samtliga motioner.

Yrkanden i motionerna följs upp i reservationer från moderata

samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet.

Propositionen

I proposition 1990/91:69 har regeringen

(arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av

statsrådet Mona Sahlin -- föreslagit

1. att riksdagen godkänner och tar del av vad som anförts i

propositionen om arbetsmiljöfonden,

2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

omorganisation av arbetslivscentrum,

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

de s.k. MBL-medlen.

Motionerna

1990/91:A8 av Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetslivsforskningens vetenskapliga

råd bör lägga särskild vikt vid att den tvärvetenskapliga

forskningen får en stark ställning,

2. att riksdagen beslutar att de båda forskningsorganen knyts

till universitet och högskolor, med särskilt projektanställda

forskare.

1990/91:A9 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:69 såvitt avser

arbetslivsforskningens organisation,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en total översyn

av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet med direktiv

att lägga förslag om en förändrad organisation enligt de

riktlinjer som förordas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetslivscentrums roll och vikten av att

forskningen om kvinnors arbetsmiljö inte eftersätts.

1990/91:A10 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskningsinriktning och ram för

verksamheten vid arbetslivscentrum.

1990/91:A11 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående

omorganisation av arbetslivscentrum,

2. att riksdagen beslutar att avveckla arbetslivscentrum i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående de s.k.

MBL-medlen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöfondens finansiering

av information kring medbestämmandelagen skall upphöra i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:A12 av Maggi Mikaelsson och Karl-Erik Persson (v) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget till omorganisation av

arbetslivscentrum enligt nuvarande uppläggning.

1990/91:A13 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kvinnoforskningen och bibliotekets ställning

i den framtida organisationen av arbetslivscentrum.

1990/91:A14 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om överföring av resurserna för kvinnoforskningen vid

arbetslivscentrum till universitet och högskolor.

1990/91:A15 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående

omorganisation av arbetslivscentrum,

2. att riksdagen beslutar inordna arbetslivscentrum i

universitet/högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående de s.k.

MBL-medlen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöfondens finansiering

av information kring medbestämmandelagen skall upphöra och

medlen i stället tillföras statsbudgeten i enlighet med vad i

motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Arbetslivsforskningen som är inriktad främst på forskning

kring fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation,

arbetstider och medbestämmande i arbetslivet har successivt

vuxit fram sedan 1940-talet. En kraftig utbyggnad av

arbetslivsforskningen skedde under 1960- och 1970-talen.

År 1966 inrättades arbetsmedicinska institutet som år 1987

ombildades till arbetsmiljöinstitutet. Institutet har till

uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning och

dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra

arbetsmiljön. År 1972 tillkom arbetarskyddsfonden -- år 1986

ombildad till arbetsmiljöfonden -- med uppgift att stödja

forskning inom hela arbetslivsområdet samt frågor om

medbestämmande och jämställdhet. Arbetslivscentrum som

inrättades år 1976 skall bedriva och främja forskning om

medbestämmande- och inflytandefrågor samt med dessa

sammanhängande frågor om arbetsorganisation. Den

arbetslivsforskning som bedrivs vid arbetsmiljöinstitutet och

arbetslivscentrum finansieras dels via arbetsmiljöfonden genom

en särskild arbetarskyddsavgift enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter, dels över statsbudgeten. Ytterligare organ som

stöder arbetslivsforskning är bl.a. styrelsen för teknisk

utveckling, byggforskningsrådet samt skogs- och jordbrukets

forskningsråd. Arbetsvetenskaplig forskning bedrivs även inom

universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl. organ.

I propositionen föreslår föredragande statsrådet --

arbetsmarknadsministern -- en rad åtgärder för att få till stånd

en bättre samordning och organisation inom

arbetslivsforskningen.

Förslagen sammanfattas i propositionen enligt följande:

arbetsmiljöfonden får ett ansvar att följa svensk

arbetslivsforskning och tillförs ett vetenskapligt råd,

arbetslivscentrum omorganiseras till ett renodlat

forskningsinstitut,

användningsområdet för de s.k. MBL-medlen utvidgas,

informationsverksamheten inom arbetslivsområdet granskas.

Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden svarar för huvudparten av finansieringen av

arbetslivsforskningen. Fondens intäkter uppgick budgetåret

1989/90 till 707 milj.kr.

Drygt hälften av fondens medel fördelas efter beslut av

regeringen till bl.a. utbildning och information beträffande

medbestämmandelagen, verksamheten med regionala skyddsombud samt

till delfinansiering av arbetsmiljöinstitutets verksamhet. För

stöd till forskning och utveckling disponerade fonden budgetåret

1989/90 ca 260 milj.kr.

Arbetsmarknadsministern understryker att arbetsmiljöfonden i

sin egenskap av huvudfinansiär har en central roll i

arbetslivsforskningens utveckling. Hon föreslår därför att

fonden får ett ansvar att följa och hålla sig informerad om

svensk arbetslivsforskning. Detta gäller, säger hon, såväl dess

kvantitativa och kvalitativa utveckling som samspelet mellan

forskningen vid särskilda institut och forskningen vid

universitet och högskolor. Fonden skall dock inte ha ett

överordnat prioriteringsansvar i förhållande till andra

forskningsorgan. Fonden bör i sin verksamhet även stimulera till

ett ökat samarbete mellan berörda institutioner och högskolor.

I propositionen aktualiseras även arbetsmiljöfondens ansvar

för att forskningen uppfyller krav på kvalitet och relevans.

Fonden bör vidare ha ansvar för att följa upp och utvärdera

användningen av de medel som fonden beslutar om. Det är därför

enligt propositionen viktigt att system för fortlöpande

utvärderingar av större satsningar vidareutvecklas inom fonden.

Det är enligt utskottets mening tillfredsställande att

arbetsmiljöfondens ansvar för arbetslivsforskningen nu markeras

och preciseras. Utskottet vill understryka vikten av att fonden

stimulerar till ett ökat samarbete mellan institutioner på

arbetslivsforskningsområdet och högskolor.

Arbetsmarknadsministern tar även upp fondstyrelsens uppgifter

och ansvar. Hon framhåller att styrelsen bör lägga ökad vikt vid

strategiska frågor samt vid planering och prioritering av

fondens verksamhet i stort.

Enligt arbetsmarknadsministerns bedömning kan fonden behöva

vetenskapligt stöd i sina övergripande och strategiska

bedömningar. Ett vetenskapligt råd bör därför inrättas vid

fonden med uppgift att medverka i och ge stöd i övergripande

forsknings- och kvalitetsfrågor. Rådet skall bl.a. lägga upp

riktlinjer för den vetenskapliga beredningsprocessen, bidra

med underlag och synpunkter för långsiktig och

kompetensuppbyggande forskning samt förstärka samarbetet med

forskningsinstitutioner inom och utom landet. Rådet skall dock

inte vara en del av berednings- och beslutsprocessen inom

fonden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag om arbetsmiljöfonden.

I motion A8 föreslår Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg

(båda mp) att riksdagen skall uttala sig för att det

vetenskapliga rådet skall lägga särskild vikt vid att den

tvärvetenskapliga forskningen får en stark ställning.

Motionärerna anser att tvärvetenskaplig forskning är viktig

eftersom arbetsmiljöproblemen både rör arbetsmiljön och

psyko-sociala problem.

Utskottet vill erinra om att arbetsmiljöfonden ger stöd till

tvärvetenskapliga forskningsprojekt, bl.a. programmet

Människa-Datateknik-Arbetsliv och programmet

Ledning-Organisation-Medbestämmande. I detta sammanhang kan

också nämnas att arbetsmiljökommissionen i betänkandet

(SOU1990:49) Arbete och hälsa menar att det är väsentligt att

en omprioritering av forskningsmedlen äger rum så att forskning

om arbetslivets villkor i termer av psyko-social arbetsmiljö,

arbetsmiljöaspekter på jämställdhet mellan könen,

arbetsorganisationsutveckling, kompetensutveckling och

inflytande får en väsentligt större andel av resurserna.

Kommissionen anser att det är en central forskningspolitisk

fråga att slå vakt om sektorsforskningen inom arbetsmiljö- och

arbetslivsområdena.

Utskottet konstaterar att de uppgifter som läggs på rådet i

allt väsentligt motsvarar motionärernas önskemål. Motion A8 i

här aktuell del (yrkande 1) är alltså tillgodosedd.

Arbetslivscentrum

När arbetslivscentrum inrättades år 1976 (prop. 1975/76:182,

bet. AU46, rskr. 182) förutskickades att det skulle omfatta ca

35 forskare och därtill administrativ personal. Personalen vid

arbetslivscentrum uppgår i dag till ca 90 personer, varav ca 30

är fast anställda forskare.

Verksamheten är indelad i fyra programområden varav ett

omfattar den s.k. främjandeverksamheten dvs. information,

seminarie- och konferensarrangemang, förlagsverksamhet m.m.

Verksamheten vid arbetslivscentrum har utretts vid flera

tillfällen och senast av en av dåvarande chefen för

arbetsmarknadsdepartementet i november 1989 tillkallad särskild

utredare. I betänkandet (SOU 1990:54) Arbetslivsforskning --

Inriktning, Organisation, Finansiering, konstaterar utredaren

att arbetslivscentrum brottas med grundläggande svårigheter

alltsedan det tillkommit. Detta beror främst på en alltför

disparat målsättning för verksamheten. Han föreslår därför att

arbetslivscentrum ombildas så att det blir ett renodlat

forskningsorgan samt att utredningsverksamheten upphör.

Utredaren diskuterar tre alternativa lösningar, nämligen dels

att arbetslivscentrum läggs samman med arbetsmiljöinstitutet,

dels att det integreras med universitetet eller tekniska

högskolan i Stockholm, dels att arbetslivscentrum ombildas och

kvarstår som självständig myndighet. Utredaren förordar det

sistnämnda alternativet.

Arbetsmarknadsministern ansluter sig till utredarens bedömning

att arbetslivscentrum bör omorganiseras till ett renodlat

forskningsinstitut med en i huvudsak oförändrad inriktning på

forskningsverksamheten. Hon framhåller att traditionellt

utredningsarbete och den s.k. främjandeverksamheten bör på ett

bättre och effektivare sätt kunna bedrivas av löntagarnas

organisationer. Dessa organisationer får redan nu medel från

arbetsmiljöfonden för bl.a. forskningsinitierande verksamhet.

En följd av den förordade omorganisationen är att antalet

tjänster vid arbetslivscentrum måste reduceras. I propositionen

anges att antalet fasta forskartjänster inte bör överstiga 25.

Totalt bör ca 35 tillsvidaretjänster finnas på

arbetslivscentrum. Till detta kommer projektanställda forskare

och doktorandtjänster.

I fyra motioner yrkas -- med olika motivering -- avslag på den

i propositionen föreslagna omorganisationen av

arbetslivscentrum.

Börje Hörnlund m.fl. (c) förordar i motion A9 att en total

översyn av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet bör

genomföras. I avvaktan på resultaten av den föreslagna översynen

bör enligt motionärerna den i propositionen föreslagna

omorganisationen av arbetslivscentrum inte genomföras.

I motion A15 föreslår Elver Jonsson m.fl. (fp) att

propositionens förslag till omorganisation skall avslås.

Motionärerna förordar att arbetslivscentrum skall inordnas i

universitet eller högskola. De understryker vikten av att en

sådan integration genomförs på sådant sätt att nära samband

skapas mellan verksamheten vid arbetslivscentrum,

arbetslivsforskningen och verksamheten vid

universitetets/högskolans institutioner och fakulteter.

Sonja Rembo m.fl. (m) föreslår i motion A11 att

arbetslivscentrum skall läggas ner. De resurser som

arbetslivscentrum nu erhåller från arbetsmiljöfonden bör lämnas

till de universitet och högskolor som har forskningskompetens

inom området.

Maggi Mikaelsson och Karl-Erik Persson (båda v) avvisar i

motion A12 förslaget att omorganisera arbetslivscentrum till ett

renodlat forskningsinstitut. De fruktar att en kraftig

nedskärning av antalet tjänster kommer att medföra att

kvinnoforskningen och informationsverksamheten får minskade

resurser.

Utskottet konstaterar att motionärerna har helt olika syn på

och förslag till arbetslivsforskningens organisation framöver.

Den totala översyn av forskningsorganisationen på

arbetsmiljöområdet som föreslås i motion A9 tar främst sikte på

forskningen på arbetslivsområdet. Motionärerna anger som

riktlinjer för översynsarbetet att arbetslivsforskningen bör

knytas till universiteten. Vidare bör forskningsorganen få

möjligheter att utveckla kontakter med olika miljöorganisationer

för att få del av deras erfarenheter och kunskaper.

Arbetslivsforskningen såväl vid arbetslivscentrum som vid

arbetsmiljöinstitutet har -- som utskottet redovisat i det

föregående -- nyligen varit föremål för utredning.

Arbetsmiljökommissionen har tagit upp vissa forsknings- och

utbildningsfrågor på arbetsmiljöområdet. Enligt utskottets

mening är ytterligare en översyn av arbetsmiljöforskningen inte

påkallad. Utskottet avstyrker således motion A9 i här aktuell

del (yrkande 2).

I motion A15 föreslås att arbetslivscentrum skall integreras i

universitetet eller högskolor som en självständig institution.

Förslaget i motion A11 innebär att de medel som nu anslås till

arbetsmiljöinstitutet skall fördelas på olika universitet och

högskolor.

I sitt ställningstagande till olika organisationsformer

framhåller utredaren att ett principiellt viktigt övervägande

som regeringen har att ta ställning till gäller avvägningen

mellan behovet av att koncentrera resurser till ett fristående

sektorsinstitut och därigenom vinna koncentration och

prioriteringsmöjligheter och behovet att sprida de tillgängliga

resurserna och därigenom bredda underlaget och intresset för

dessa forskningsfrågor. Han konstaterar också att

arbetslivscentrums ursprungliga roll som ett centrum för

samhällsvetenskapligt orienterad forskning om inflytande och

medbestämmande fortfarande är höggradigt aktuell.

Med anledning av förslaget i motion A11 vill utskottet peka på

att enligt arbetsmiljökommissionen är utbyggnaden av och

intresset för arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor vid universitet

och högskolor inte tillfredsställande mot bakgrund av frågornas

vikt. Det är också viktigt säger kommissionen att i

fortsättningen bereda arbetsmarknadens parter möjlighet att

påverka forskningsinriktningen och delta i utvecklingen av

forskningsprogram och den arbetsplatsinriktade

forskningsverksamheten. Kommissionen anser att det är en central

forskningspolitisk fråga att slå vakt om sektorsforskningen inom

detta område.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna A11 yrkande 2 och A15 yrkande 2.

Förslaget i motion A12 innebär i sak att den nuvarande

organisationen och verksamheten av arbetslivscentrum inte skall

förändras. Som utskottet redovisat i det föregående har

arbetslivscentrum varit föremål för flera utredningar.

Omfattningen och inriktningen av arbetslivscentrums verksamhet

samt dess ledningsstruktur och organisation har kritiserats. I

det i det föregående nämnda betänkandet konstateras att

arbetslivscentrums problem främst beror på att centret har en

alltför vidsträckt uppgift och målsättning genom sin karaktär av

både forsknings- och utredningsorgan. Genom att bl.a. forskning

och utredningsarbete har förts samman har utredningsarbetet

kommit att ta resurser från forskningen.

Utskottet finner att vägande skäl har förts fram för att

arbetslivscentrums nuvarande organisation inte bör bibehållas

och att genomgripande förändring av arbetslivscentrum nu bör

komma till stånd. Utskottets ställningstagande i det föregående

innebär att förslaget i propositionen om att arbetslivscentrum

skall omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut

tillstyrks. Motionerna A9 yrkande 1, A11 yrkande 1, A12 och A15

yrkande 1 avstyrks.

Den i propositionen förordade omorganisationen av

arbetslivscentrum innebär -- som utskottet redovisat i det

föregående -- en kraftig minskning av antalet fasta tjänster.

För att förbereda genomförandet av en ny organisation har

regeringen i februari 1991 gett arbetslivscentrum i uppdrag att

till den 15 maj 1991 komma in med ett fullständigt förslag till

en ny organisation som skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1992.

Utgångspunkten för arbetet anges enligt följande.

Organisationen skall utformas så att den medger sådan

flexibilitet att en snabb och smidig anpassning kan ske till nya

och ändrade förhållanden inom arbetslivsforskningen.

Organisationen bör utformas förutsättningslöst i förhållande

till nuvarande organisation.

Förslaget skall innefatta en ny ledningsstruktur där den

vetenskapliga kompetensen skall utgöra en väsentlig del.

Förslaget skall också omfatta hur samarbetet mellan

arbetslivscentrum och högskolorna bör utformas. Bl.a. är det av

stor betydelse att arbetslivscentrums vetenskapliga kompetens

kommer högskolans forskarutbildning till godo.

I förslaget bör också beaktas hur forskningssamarbetet med

arbetsmiljöinstitutet kan utvecklas för att underlätta

möjligheterna till erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Under senare år har arbetslivets villkor förändrats. För att

upprätthålla arbetslivsforskningens samhällspolitiska relevans

är det angeläget att det sker en utveckling och förnyelse av

arbetslivscentrums forskningsinriktning. Mot bakgrund härav

skall förslaget vidare innefatta en närmare precisering av

verksamhetens inriktning.

Antalet fasta forskartjänster vid arbetslivscentrum får inte

överstiga 25, och totalt bör medel för högst 35 fasta tjänster

finnas vid arbetslivscentrum. Till detta kommer projektanställda

forskare, forskningsassistenter och doktorander.

Slutligen skall redovisas vilka resurser som kommer att

behövas samt de ekonomiska konsekvenserna härav.

Frågan om dimensioneringen av arbetslivscentrums organisation

berörs av Stig Gustafsson m.fl. (s) i motion A10 dock utan att

något formellt förslag framställs. Mot bakgrund av det

nyssnämnda uttalandet i regeringsuppdraget att organisationen

skall utformas så att den medger viss flexibilitet anser

utskottet att det i propositionen uppgivna antalet om ca 35

tillsvidaretjänster får betecknas som en antalsmässig riktpunkt.

Den slutliga dimensioneringen får avgöras efter den redovisning

som arbetslivscentrum enligt regeringsuppdraget skall lämna om

behovet av resurser i den nya organisationen. Motion A10 i här

aktuell del bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg (mp) förordar i motion

A8 att de båda forskningsorganen -- arbetsmiljöinstitutet och

arbetslivscentrum -- närmare skall knytas till universitet och

högskolor. Detta skall enligt motionärerna ske genom att

forskare anställs för särskilda projekt.

De ovan redovisade riktlinjerna för omorganisationsarbetet

tillgodoser, enligt utskottets mening, motionärernas önskemål i

fråga om centrets verksamhet. När det gäller

arbetsmiljöinstitutet vill utskottet erinra om att detta har

nära anknytning till universitet och högskolor bl.a. genom att

de professorer som är verksammma vid institutet är knutna till

berörda fakulteter samt handleder forskarstuderande.

Med hänvisning till det anförda bör motion A8 i här aktuell

del (yrkande 2) inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vissa forskningsfrågor m.m.

Vid arbetslivscentrum bedrivs i dag en omfattande

kvinnoforskning. Forskningen som bedrivs i olika projekt är

inriktad på kvinnor i arbetslivet, kvinnor i

strukturomvandlingen och könsmässiga förändringar på

arbetsplatsnivå.

I tre motioner uttrycks farhågor för att en omorganisation av

arbetslivscentrum skall få till följd att kvinnoforskningen

får minskade resurser.

Börje Hörnlund m.fl. (c) framhåller i motion A9 att den

forskning om kvinnors arbete som bedrivs vid arbetslivscentrum

inte får eftersättas eller brytas sönder. Motionärerna vill att

riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. I motion

A13 anför Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) att det är angeläget att

behålla den inriktning och kompetens som finns vid

arbetslivscentrum när det gäller kvinnoforskning. Barbro

Westerholm (fp) anför i motion A14 -- med hänvisning till

förslaget i motion A15 -- att det är viktigt att

arbetslivscentrums resurser för kvinnoforskning förs över till

något eller några av de centra för kvinnoforskning som finns vid

olika universitet och högskolor.

I propositionen behandlas inriktningen av

forskningsverksamheten och arbetsmarknadsministern påpekar att

den framför allt varit inriktad på områden som rör inflytande-

och medbestämmandefrågor, arbetsorganisation samt struktur- och

arbetsmarknadsfrågor innefattande kvinnor i arbetslivet och

arbetsrätt. Inom några av dessa områden bedriver också

arbetsmiljöinstitutet forskning i första hand på det

socialpsykologiska och arbetsorganisatoriska området.

Arbetsmarknadsministern framhåller att med den inriktning som

arbetslivscentrums forskningsverksamhet har i dag och som även i

huvudsak bör gälla i framtiden kommer det att bli allt viktigare

att utveckla samarbetet med arbetsmiljöinstitutet inom de

forskningsområden där båda instituten har verksamhet.

Utskottet delar helt motionärernas åsikt att det är viktigt

att omorganisationen av arbetslivscentrum inte får medföra att

den värdefulla forskning om kvinnors arbete och arbetsmiljö som

bedrivs vid centret får minskade resurser. Denna forskning har

ofta en tvärvetenskaplig ansats och bör därför inte splittras

upp.

Med hänsyn till arbetsmarknadsministerns uttalande utgår

utskottet från att den kvinnoforskning som nu bedrivs vid

arbetslivscentrum fortsättningsvis kommer att bedrivas i

oförändrad omfattning och tilldelas erforderliga resurser. Någon

särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna

A9 yrkande 3, A13 i här aktuell del och A14 är inte påkallad.

Stig Gustafsson m.fl. (s) anför i motion A10 att det är

viktigt att den förändringsinriktade forskningen och den

demokratiseringsinriktade arbetsrättsforskningen, som är en

naturlig del av aktionsforskningen, inte kommer att drabbas av

nedskärningen när arbetslivscentrum omorganiseras till ett

"renodlat forskningsinstitut" och att parternas ansvar för

arbetsrättsforskningen och arbetslivscentrum inte minskas.

Med hänsyn till arbetsmarknadsministerns i det föregående

redovisade ställningstagandet i fråga om arbetslivscentrums

forskningsverksamhet anser utskottet att motionen i här aktuell

del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Arbetslivscentrums bibliotek har till uppgift att vara ett

centralt bibliotek på arbetslivsområdet med tonvikt på

demokratiseringsfrågor. Biblioteket har i dag något mer än tre

helårstjänster.

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) framhåller i motion A13 att

bibliotekets ställning som specialbibliotek för

arbetslivsforskningen gör det motiverat att biblioteket ges

resurser utöver den ram som beräknas för centrets verksamhet.

Vidare bör biblioteket ges en självständigare ställning inom

arbetslivscentrum. Motionärerna vill att riksdagen skall göra

ett uttalande av denna innebörd.

Arbetslivscentrums bibliotek har som motionärerna påpekar en

viktig roll som specialbibliotek för arbetslivsforskning.

Utskottet är väl medvetet om att en väl fungerande

biblioteksservice är av stor betydelse för forskningen.

Utskottet utgår därför från att arbetslivscentrum i sina

överväganden rörande förslag till ny organisation tar upp frågan

om bibliotekets ställning och roll. Något särskilt uttalande

från riksdagens sida är inte påkallat. Motion A13 i här aktuell

del avstyrks alltså.

MBL-medlen

I samband med 1976 års medbestämmandereform bestämdes att

staten skulle finansiera utbildning och information om reformen

riktad till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och

deras medlemmar. Finansieringen skedde de första åren över

statsbudgeten. Sedan år 1981 bekostas utbildningen och

informationen av medel från arbetsmiljöfonden, som i sin tur

byggs upp av medel från arbetarskyddsavgiften. Av fondmedlen

avsätts sedan år 1981 30 % till utbildning och information om

MBL. Som exempel kan här nämnas att arbetsmiljöfondens kostnader

under budgetåret 1988/89 uppgick till totalt 650milj.kr.,

varav 196milj.kr. belöpte på information och utbildning om

MBL.

Beslutet om särskilda resurser till utbildning och information

om MBL fattades när lagen infördes och har sålunda funnits under

lång tid. Arbetsmarknadsministern anser att det finns mycket som

talar för att behovet av information och utbildning kring

medbestämmandefrågor inte har minskat, men att det har

förändrats till sin karaktär. I propositionen anförs bl.a.

följande.

Medbestämmandefrågorna har kommit in i en ny fas, där det inte

så mycket handlar om att lära sig lagens innehåll utan snarare

hur lagens intentioner skall komma till praktiskt uttryck i ett

förändringsarbete ute på arbetsplatserna. Medlens användning bör

därför utvidgas till att gälla också sådan utbildning och

information som mer allmänt har med arbetets förnyelse att göra

som t.ex. inflytandefrågor i samband med arbetsorganisatoriska

och tekniska förändringar, frågor om jämställdhet samt frågor om

lärande i arbetet. Samspelet mellan arbetsmiljön och

utvecklingsfrågor av detta slag bör beaktas. Slutligen bör

medlen kunna användas också för olika försöksverksamheter inom

de nämnda utvecklingsområdena.

Arbetsmarknadsministern menar att det finns starka skäl för

att de s.k. MBL-medlen får en mer flexibel användning som bättre

svarar mot behoven på lokal nivå. Det är vidare viktigt, säger

hon, att arbetsmiljöfonden kontinuerligt följer upp och

utvärderar medlens användning.

Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i motion A11 att regeringens

förslag om de s.k. MBL-medlen skall avslås. Ett likartat yrkande

av Elver Jonsson m.fl. (fp) finns i motion A15. I båda

motionerna föreslås också att arbetsmiljöfondens finansiering av

information kring medbestämmandelagen bör upphöra.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna

utvidgningen av användningsområdet för de särskilda s.k.

MBL-medlen är väl avvägd. Utskottet tillstyrker alltså förslaget

i propositionen och avstyrker motionerna i här aktuella delar.

Utskottets ställningstagande innebär att motionsförslagen i

vad avser finansieringen av information om MBL avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmiljöfonden

att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:69 anförts

om arbetsmiljöfonden,

2. beträffande arbetsmiljöfondens vetenskapliga råd

att riksdagen avslår motion 1990/91:A8 yrkande 1,

3. beträffande översyn av forskningsorganisationen på

arbetsmiljöområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:A9 yrkande 2,

res. 1 (c)

4. beträffande överförande av arbetslivscentrums resurser

till universitet/högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A11 yrkande 2,

res. 2 (m)

5. beträffande inordnande av arbetslivscentrum i

universitet/högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A15 yrkande 2,

res. 3 (fp)

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:69 och med

avslag på motionerna 1990/91:A9 yrkande 1, 1990/91:A11 yrkande

1, 1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1 godkänner vad i

propositionen anförts om omorganisation av arbetslivscentrum,

res. 4 (c) - villk. 1

res. 5 (m) - villk. 2

res. 6 (fp) - villk. 3

7. beträffande ram för verksamheten vid arbetslivscentrum

att riksdagen avslår motion 1990/91:A10 i motsvarande del,

8. beträffande arbetslivsforskningens anknytning till

universitet och högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A8 yrkande 2,

9. beträffande kvinnoforskningen vid arbetslivscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A9 yrkande 3,

1990/91:A13 i motsvarande del och 1990/91:A14,

10. beträffande forskningsinriktning vid arbetslivscentrum

att riksdagen avslår motion 1990/91:A10 i motsvarande del,

11. beträffande arbetslivscentrums bibliotek

att riksdagen avslår motion 1990/91:A13 i motsvarande del,

12. beträffande MBL-medlen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:69 och med

avslag på motionerna 1990/91:A11 yrkandena 3 och 4 samt

1990/91:A15 yrkandena 3 och 4 godkänner vad som anförts i

propositionen om de s.k. MBL-medlen.

res. 7 (m, fp, c)

Stockholm den 5 mars 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell

Nilsson (s), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson

(s), Anders G Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s),

Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp),

Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af

Rantzien (mp) Eivor Husing (s) och Erik Holmkvist (m).

Reservationer

1. Översyn av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet

(mom. 3)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Arbetslivsforskningen såväl" och slutar med "(yrkande 2)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en genomgripande

förändring av forskningsorganisationen på arbetslivsområdet bör

komma till stånd. Härför krävs dock som motionärerna framhåller

att hela den nuvarande forskningsorganisationen ses över. I

detta sammmanhang vill utskottet framhålla vikten av att det

skapas förutsättningar för ett nära samarbete mellan

forskningsorganen på området och olika miljöorganisationer.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande översyn av forskningsorganisationen på

arbetsmiljöområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A9 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Överförande av arbetslivscentrums resurser till

universitet/högskolor (mom. 4)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Med anledning" och på s. 7 slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motion A11 att

arbetslivscentrum skall avvecklas. De resurser som nu via

arbetsmiljöfonden ställs till arbetslivscentrums förfogande bör

fördelas till de universitet och högskolor som har

forskningskompetens på området. Utskottet vill påpeka att detta

är ett alternativ som flera remissinstanser i yttranden över

utredningsförslaget har förordat. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande överförande av arbetslivscentrums resurser

till universitet/högskolor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A11 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Inordnande av arbetslivscentrum i universitet/högskolor

(mom. 5)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Med anledning" och på s. 7 slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i motion A15 bör

arbetslivscentrum inordnas i universitet eller högskola. Vid

omorganisationen är det enligt utskottets mening viktigt att det

skapas ett nära samband mellan arbetslivsforskningen och den

forskning som bedrivs vid universitetet/högskolan. Vad utskottet

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inordnande av arbetslivscentrum i

universitet/högskolor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A15 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att en

samlad översyn av den nuvarande forskningsorganisationen på

arbetslivsområdet bör komma till stånd. I avvaktan på resultatet

av denna översyn bör den i propositionen föreslagna

omorganisationen av arbetslivscentrum inte genomföras.

Utskottets ställningstagande innebär att motion A9 i här aktuell

del tillstyrks samt att motionerna A11 yrkande 1, A12 och A15

yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A9 yrkande 1 samt

med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna 1990/91:A11

yrkande 1, 1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1 godkänner vad

utskottet anfört,

5. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att

arbetslivscentrum bör läggas ned och att de resurser som

arbetslivscentrum nu disponerar förs över till

arbetslivsforskningen vid universitet och högskolor.

Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion A11

yrkande 1 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A11 yrkande 1

samt med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna

1990/91:A9 yrkande 1,1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1

godkänner vad utskottet anfört,

6. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att en

genomgripande förändring av arbetslivscentrums organisation bör

komma till stånd. Utskottets ställningstagande i det föregående

innebär att arbetslivscentrum bör inordnas i universitet eller

högskola.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A15 yrkande 1

samt med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna

1990/91:A9 yrkande 1, 1990/91:A11 yrkande 1 och 1990/91:A12

godkänner vad utskottet anfört,

7. MBL-medlen (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Anders G Högmark (m),

Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson

(c) och Erik Holmkvist (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "MBL avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionerna A11 och A15 nämligen att det bör åligga parterna på

arbesmarknaden att med egna medel svara för utbildning och

information om MBL. Utskottets ställningstagande innebär att

förslaget i propositionen om en utvidgning av MBL-medlens

användning avstyrks. Motionerna A11 och A15 i här aktuella delar

tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande MBL-medlen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A11 yrkandena

3 och 4 och 1990/91:A15 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på

proposition 1990/91:69 godkänner vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kvinnoforskningen vid arbetslivscentrum (mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m)

Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:

Vi har i det föregående förordat att nuvarande

forskningsresurser vid arbetslivscentrum skall föras till

universitet/högskola.

Vi vill dock understryka vikten av att den kompetens och det

kunnande i fråga om kvinnoforskning som byggts upp vid

arbetslivscentrum tas till vara vid en kommande omorganisation.