Bet. 1990/91:AU18

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1990/91:AU18

Statlig personalpolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

AU18

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag i årets

budgetproposition, bilaga 15, rörande statlig personalpolitik.

Det gäller bl.a. anslagen till statens arbetsgivarverk, statens

institut för personalutveckling (SIPU) och Statshälsan.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget till inriktning för

verksamheten inom arbetsgivarverkets ansvarsområde och att SIPUs

rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr.

Utskottet lämnar utan erinran det som anförs i propositionen om

SIPUs uppdragsverksamhet.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 15 föreslår regeringen under

punkterna

B 5 (s. 24--27)

1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen

för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde

skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen

under avsnittet Förslag,

2. att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 57136000kr.

B6 (s. 27--28)

att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3020000kr.

B8 (s. 29--30)

1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar

ett anslag på 13520000kr.,

2. att riksdagen beslutar att ramen för Statens institut för

personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs

till 10000000kr.

B9 (s. 30--31)

1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som

anförts i propositionen om inriktningen av Statens institut för

personalutvecklings uppdragsverksamhet.

C1 (S. 32--33)

att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

C4 (S. 38--39)

att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och

omplacering för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

C7 (s. 41--42)

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1125000kr.

C8 (s. 42--43)

att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 357000000kr.

C9 (s. 43)

att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

C10 (s. 44)

att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

C11 (s. 44--45)

att riksdagen till Statlig kreditgaranti för

bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

C12 (s. 45)

att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8409000kr.

C13 (s. 45--46)

att riksdagen till Administration av statens

personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 14000000kr.

Motionen

1990/91:A606 av Lars De Geer (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att utreda om Statshälsan i dag är en lämplig

organisationsform för de statsanställdas företagshälsovård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utredningen bör beräkna vilka

besparingar som skulle kunna uppnås om Statshälsan slopades och

de statsanställda hänvisades till den fria marknadens

företagshälsovård.

Utskottet

Statens arbetsgivarverk

Under punkt B 5 (s. 24--27) hemställs att riksdagen godkänner

verksamhetens inriktning under den kommande perioden.

Verksamhetens huvudsakliga inriktning skall vara att utveckla

och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Det primära

målet är att möjliggöra en effektiv verksamhet i

statsförvaltningen. En viktig utgångspunkt är att verket skall

medverka i den omställning som regeringen lagt fast för den

statliga administrationen. Genom utbildnings-, informations- och

konsultinsatser skall verket stödja myndigheternas arbete med

att förändra och omstrukturera den offentliga sektorn. En viktig

uppgift är också att i samverkan med nämnden för statliga

förnyelsefonder och de s.k. stabsmyndigheterna medverka till ett

aktivt förnyelse- och förändringsarbete inom den statliga

sektorn. En särskild uppgift för arbetsgivarverket är att

ansvara för den statliga personalförsörjningen, heter det i

propositionen.

Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i det följande

till frågan om medel för verksamheten. Med hänsyn till den

pågående utredningen (C1990:04) om stöd till förnyelsearbetet

i statsförvaltningen föreslås i propositionen inte någon treårig

budgetram för statens arbetsgivarverk.

Statens institut för personalutveckling: Bidrag till

myndighetsuppgifter

Under punkt B 8 (s.29--30) hemställs att riksdagen godkänner

att statens institut för personalutvecklings (SIPU) rörliga

kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr.

SIPU är central servicemyndighet för kompetensutveckling inom

statsförvaltningen. Med hänsyn till ovan nämnda pågående

utredning om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen

föreslås i propositionen inte någon ombildning av formerna för

SIPUs verksamhet. En höjning av SIPUs rörliga kredit hos

riksgäldskontoret föreslås dock. Förslaget är främst föranlett

av förskjutningen inom uppdragsverksamheten mot längre, mer

komplexa och mer konsultativa åtaganden.

Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i den följande

framställningen till frågan om anslag för verksamheten.

Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet

Under punkt B9 (s. 30--31) hemställs att regeringen tar del

av vad som anförts om inriktningen av statens institut för

personalutvecklings uppdragsverksamhet.

SIPUs uppdragsverksamhet är efterfrågestyrd och skall så vara,

heter det i propositionen. Inom ramen för denna verksamhet bör

emellertid SIPU så långt som möjligt prioritera uppdrag som

genom kompetensutvecklande åtgärder stöder myndigheternas

anpassning till regeringens program för omställning och bantning

av den statliga administrationen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen

i det nu berörda avsnittet och återkommer i det följande till

frågan om medel för verksamheten.

Bidrag till Statshälsan

Under punkt C8 (s.42--43) hemställs att riksdagen till

Bidrag till Statshälsan anvisas ett förslagsanslag på

357000000kr.

Från anslaget betalas bidrag till Statshälsan i enlighet med

kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de

statsanställdas huvudorganisationer. För budgetåret 1991/92

skall enligt RALS 1989-90, bil. 8, betalas sammanlagt

357milj.kr. De myndigheter som är anslutna till Statshälsan

bidrar i viss mån till finansieringen av företagshälsovårdens

förebyggande insatser inom arbetsmiljöområdet. För innevarande

budgetår bidrar de anslutna myndigheterna med 145 kr. per

anställd.

För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt avtal om

statlig företagshälsovård. Enligt civilministerns i

propositionen uttalade mening bör den statliga hälsovården till

största delen finansieras med avgifter som myndigheterna betalar

direkt till Statshälsan för dess tjänster. Civilministern

förutsätter att parterna ser över finansieringsformerna för

Statshälsan i samband med de pågående förhandlingarna. Han

räknar med att återkomma i årets kompletteringsproposition när

resultatet av förhandlingarna föreligger. I avvaktan härpå

föreslås att anslaget förs upp med det belopp som parterna

kommit överens om i RALS 1989-90 för budgetåret 1991/92.

I motion A606 anser Lars De Geer (fp) att det är

företagsekonomiskt slöseri att upprätthålla Statshälsan som en

separat organisation eftersom företagshälsovården är väl utbyggd

över hela landet. Han begär därför att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utreda om Statshälsan är en

lämplig organisationsform för de statsanställdas

företagshälsovård. Utredningen bör beräkna vilka besparingar som

skulle kunna göras om Statshälsan slopades och de statsanställda

hänvisades till den fria marknadens företagshälsovård.

Utskottet har ovan konstaterat att förhandlingar pågår om ett

nytt statligt företagshälsovårdsavtal. I samband med dessa

förhandlingar diskuteras också frågan om en ändrad

finansieringsform för Statshälsan. Enligt uttalanden av

civilministern bör den statliga företagshälsovården i princip

finansieras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till

Statshälsan. På sikt torde en sådan ordning komma att få

betydelse för Statshälsans ställning. Utskottet anser emellertid

att riksdagen i avvaktan på förhandlingsresultatet bör avstå

från att uttala sig om de framtida formerna för den statliga

företagshälsovården. För ett sådant ställningstagande talar

också att företagshälsovårdens allmänna inriktning väntas bli

underställd riksdagen i den av regeringen aviserade

propositionen om arbetslivspolitiken. Motion A606 bör mot denna

bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

ställer sig bakom förslaget i propositionen att anslaget -- i

avvaktan på resultatet av förhandlingarna -- bör föras upp med

det belopp parterna kommit överens om i RALS.

Anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under

punkterna B5--B9, C1, C4 och C7--C13.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsgivarverkets huvudsakliga inriktning

att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:100 bil. 15

under punkt B5 framlagda förslaget till huvudsaklig inriktning

för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde,

2. beträffande medelsanvisning till arbetsgivarverket

att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret

1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

57136000kr.,

3. beträffande medelsanvisning till arbetsmiljönämnden

att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 3020000kr.,

4. beträffande medelsanvisning till Statens institut för

personalutveckling

att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 13520000kr.,

5. beträffande rörlig kredit

att riksdagen beslutar att ramen för statens institut för

personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs

till 10000000kr.,

6. beträffande medelsanvisning till Statens institut för

personalutveckling

att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

7. beträffande inriktningen av uppdragsverksamheten

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts om

inriktningen av statens institut för personalutvecklings

uppdragsverksamhet,

8. beträffande medelsanvisning till löne- och

pensionsverket

att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande medelsanvisning till lönekostnader vid

omskolning m.m.

att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och

omplacering för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

10. beträffande medelsanvisning till vissa nämnder

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1125000kr.,

11. beträffande medelsanvisning till Statshälsan

att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret

1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

på 357000000kr.,

12. beträffande utredning om Statshälsan

att riksdagen avslår motion 1990/91:A606,

13. beträffande medelsanvisning till förslagsverksamhet

att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

14. beträffande medelsanvisning till skadeersättningar

att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

15. beträffande medelsanvisning till kreditgaranti

att riksdagen till Statlig kreditgaranti för

bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

16. beträffande medelsanvisning till arbetstagarkonsulter

att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 8409000kr.,

17. beträffande medelsanvisning till

personskadeförsäkringen

att riksdagen till Administration av statens

personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

14000000kr.

Stockholm den 7 mars 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja

Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G Högmark (m), Sten

Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr

(m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik

Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik

Holmkvist (m) och Ines Uusmann (s).

Särskilt yttrande

Utredning om Statshälsan (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),

Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:

Vi anser att de framtida finansieringsformerna för den

statliga företagshälsovården bör ses över. I likhet med

civilministern förutsätter vi därför att denna fråga är föremål

för parternas behandling i samband med de pågående

förhandlingarna om ett nytt avtal. Vi utgår från att

civilministern, som utlovats, återkommer i denna fråga i samband

med kompletteringspropositionen, när resultatet av

förhandlingarna föreligger.