Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Visst regionalpolitiskt stöd

1991-05-21 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:AU26, Visst regionalpolitiskt stöd

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1990/91:AU26

Visst regionalpolitiskt stöd

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1990/91

AU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett utskottsinitiativ

angående ett turistprojekt benämnt Sommartrafik -91 på

inlandsbanan. Utskottet anser att det finns skäl att bistå detta

projekt med befintliga regionalpolitiska medel.

Utskottet

Bakgrund

Den 14 februari 1991 ingick staten (transportrådet) och

trafikhuvudmännen i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län ett avtal innebärande att staten under en

tioårsperiod lämnar trafikhuvudmännen en årlig ersättning på 36

milj.kr. om de övertar ansvaret för persontrafiken på

inlandsbanan fr.o.m. den 10 juni 1991.

Trafikutskottet ansåg i betänkandet 1990/91:TU19 för sin del

att persontrafiken längs inlandsbanan i första hand borde

överföras till trafikhuvudmännen i de fyra berörda länen. Av

denna anledning borde därför prövas om trafikhuvudmännen inom

den angivna bidragsramen skulle kunna upprätthålla

järnvägstrafik på banan. Om så var fallet borde befintlig

vagnpark utan kostnad få disponeras av huvudmännen. Eventuella

krav från SJ kunde regleras i kommande budgetproposition.

Om trafikhuvudmännen inte ansåg sig kunna driva

järnvägstrafiken i egen regi borde regeringen enligt

trafikutskottet undersöka om Inlandskommunerna Ekonomisk

Förening var beredd att ta över ansvaret för järnvägstrafiken

fr.o.m. den 10 juni 1991 under samma villkor som ovan

beskrivits.

I sitt nyssnämnda betänkande redovisade trafikutskottet de

uppgifter som inhämtats från banverket om merkostnader för

persontrafiken i form av investeringar och underhåll som

uppkommer om inlandsbanan behålls. De betydande investerings-

och underhållsinsatser som krävs för att banan skall få en sådan

standard att järnvägstrafik skall kunna upprätthållas borde

enligt utskottet främst betalas av de lokala och regionala

intressenter som vill driva denna trafik.

Om något av ovan beskrivna möjligheter till fortsatt

persontrafik inte kunde realiseras borde enligt utskottets

mening det avtal som tecknats mellan transportrådet och

trafikhuvudmännen godkännas. Utskottet uttalade vidare att avtal

och myndighetsbeslut skall vara klara i så god tid att en

tillfredsställande trafikförsörjning kan upprätthållas efter den

10 juni 1991.

Sedan regeringen konstaterat att inte något av alternativen

till fortsatt persontrafik på inlandsbanan kunnat genomföras har

regeringen den 18 april 1991 i enlighet med riksdagens

bemyndigande godkänt avtalet mellan transportrådet och

trafikhuvudmännen. Konsekvensen av avtalet innebär att

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

persontrafiken på inlandsbanan läggs ned. Personbefordran skall

på den aktuella sträckan efter den 9 juni 1991 ske med

busstrafik.

Ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet Börje Hörnlund och

Kersti Johansson (båda c) har i en till utskottet den 15 maj

1991 inkommen skrivelse föreslagit att utskottet skall ta

initiativ till att regionalpolitiska medel ställs till

förfogande för att göra det möjligt för sommartrafik på

inlandsbanan.

I skrivelsen framhålls inlandsbanans stora värde för

turistnäringen i inlandet. Beslutet att trafiken skall upphöra

redan den 9 juni 1991, direkt i inledningen till turistsäsongen,

får därför stora effekter i området, framhålls i skrivelsen.

Utskottets överväganden

Riksdagen behandlade föregående år regionalpolitiken för

90-talet (prop. 1989/90:76, 1989/90:100 bil.12, 1989/90:146,

anslagspunkten D2, riksdagens revisorers förslag 1988/89:26,

AU13, rskr. 346).

Riksdagen betonade därvid olika sektorers betydelse för en god

regional utveckling. Varje samhällssektor, som en integrerad del

av sektorspolitiken, skall utforma verksamheten så att de

regionalpolitiska målen uppfylls. Denna huvudprincip lades fast.

I vissa fall ansågs dock att regionalpolitiska medel kan vara

motiverade för satsningar på infrastrukturen. Som exempel

nämndes i propositionen bl.a. vissa udda projekt som kan vara

svåra att passa in i ordinarie budgetprocess.

Mot denna bakgrund antogs en samlad lösning innebärande att

330 milj.kr. av regionalpolitiska medel ställdes till förfogande

för särskilda infrastrukturåtgärder. Av dessa skall 200 milj.kr.

användas för förstärkt infrastruktur i stödområde 1. Resterande

medel disponeras av regeringen för bl.a. kompletterande insatser

i stödområde 1 och insatser i stödområde 2. I propositionen

framhölls bl.a. att medlen inte är avsedda att ersätta ordinarie

statligt stöd eller användas som reguljära driftsstöd. Riksdagen

beslutade i enlighet med propositionen samt uppdrog åt

regeringen att närmare utforma reglerna för medlens användning.

Utöver vad sålunda anförts uttalades i propositionen att

länsstyrelserna i samtliga län med projektmedel från det årliga

anslaget för regionala utvecklingsinsatser har möjlighet att

bedriva sektorssamordning och stödja mindre

infrastrukturprojekt. Även för dessa medel gäller dock att de

inte får ersätta ordinarie statlig finansiering eller användas

som reguljära driftsstöd.

Riksdagen beslöt dessutom i enlighet med regeringens förslag

om en kraftig decentralisering av beslut som innebär ett

genomförande av regionalpolitiken.

I samband med fjolårets riksdagsbehandling av

regionalpolitiken konstaterades turismens stora

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

regionalpolitiska betydelse, särskilt i norra Sveriges inland.

Turistpolitiken samverkar därför med regionalpolitiken när det

gäller att förbättra den regionala balansen. Även för strävan

att förbättra bytesbalansen har turismen stor betydelse.

Betydelsen av att antalet turister i Sverige ökar framhölls

därvid.

Vid riksdagens beslut den 16 maj 1991 (1990/91:AU13, rskr.

282) om anslag till regionalpolitiken för budgetåret 1991/92

bekräftades ånyo inriktningen av den politik som lades fast vid

förra årets behandling av regionalpolitiken för 90-talet.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning kan det nu

tilltänkta projektet Sommartrafik -91 på inlandsbanan bli av

betydelse för turismen under sommarmånaderna i de berörda

områdena. Därmed får det också regionalpolitisk betydelse i

dessa områden. Det finns enligt utskottets mening skäl att bistå

detta projekt med befintliga regionalpolitiska medel. Det får

ankomma på regeringen att pröva hur berörda länsstyrelser

(i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

skall kunna lämna stöd till det aktuella projektet.

Med stöd av initiativrätten enligt RO 3:7 föreslår utskottet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om visst regionalpolitiskt stöd till projektet

sommartrafik -91 på inlandsbanan.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande visst regionalpolitiskt stöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om visst regionalpolitiskt stöd till projektet

Sommartrafik -91 på inlandsbanan.

Utskottet hemställer dessutom att förevarande ärende företas

till avgörande efter endast en bordläggning.

Stockholm den 21 maj 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell

Nilsson (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Anders G

Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s),

Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Anna Horn af

Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Göran Engström (c), Rune

Berglund (s), Jan-Olof Ragnarsson (v) och Ann-Marie von Essen

(m).