Bet. 1990/91:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1990/91:AU04

Styrelserepresentation för privatanställda

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

AU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag från föregående

riksmöte om ändringar i lagen om styrelserepresentation för

privatanställda. Förslagen gäller bl.a. de anställdas

representation i styrelserna och hur arbetet där skall bedrivas

samt skadeståndsfrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har

fogats åtta reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1989/90:A732 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att 6 § första och andra styckena

lagen om styrelserepresentation för de privatanställda får

följande lydelse: Beslut om inrättande av styrelserepresentation

för de anställda fattas av lokal arbetstagarorganisation, som är

bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget och

företräder minst hälften av de anställda vid företaget eller av

flera sådana arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna

omfattning. Rör beslutet moderföretag, fattas det av lokal

arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i

förhållande till företag inom koncernen och företräder mer än

hälften av koncernens anställda, eller av flera sådana

organisationer som tillsammans har denna omfattning.

5. att riksdagen beslutar att 8 § andra stycket sista

meningen, lagen om styrelserepresentation för de privatanställda

får följande lydelse: Om andra sådana organisationer företräder

mer än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna,

får dock de som företräder det största antalet arbetstagare av

dessa organisationer utse vardera en suppleant.

6. att riksdagen beslutar att följande mening läggs till sist

i 8 § tredje stycket lagen om styrelserepresentation för de

privatanställda: Om andra sådana organisationer företräder mer

än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får

dock de som företräder det största antalet arbetstagare av dessa

organisationer utse vardera en suppleant.

8. att riksdagen beslutar att 14 § andra stycket lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda får följande

lydelse: Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har

sådant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet, får arbetstagarrepresentanterna

inte delta i behandling av fråga som rör verksamhetens mål och

inriktning.

10. att riksdagen beslutar att 15 § lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda får följande

lydelse: En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som

bryter mot denna lag, arbetsgivarorganisation genom att

förhindra de anställda sin rätt till styrelserepresentation,

skall betala ersättning för den skada som uppkommer.

Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som

uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet

innebär. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller

bortfalla helt. En arbetstagarorganisation kan dock inte med

stöd av denna lag kräva skadestånd av annan

arbetstagarorganisation.

1989/90:A749 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lagen om styrelserepresentation för de

privatanställda,

2. att riksdagen beslutar att upphäva 13 § 1 stycket lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda, beträffande

deltagande i beredningsorgan,

3. att riksdagen beslutar att ändra § 6 1 stycket lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda så att beslut om

inrättande av styrelserepresentation för de anställda endast kan

fattas av lokal arbetstagarorganisation eller lokala

arbetstagarorganisationer som företräder minst hälften av de

anställda, samt att motsvarande ändring införs i stycke 2,

4. att riksdagen beslutar att ändra § 9 1 stycket lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda så att

arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid

företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen,

5. att riksdagen beslutar att 14 § 2 stycket lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda skall ha följande

lydelse: "Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har

sådant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet, får arbetstagarrepresentanterna

inte delta i behandlingen av en fråga som gäller verksamhetens

mål och inriktning",

6. att riksdagen beslutar att upphäva 15 § lagen om

styrelserepresentation för de privatanställda, med hänvisning

till vad som i motionen anförts angående skadestånd.

Utskottet

Inledning

Med 1987 års lag om styrelserepresentation för de

privatanställda förändrades lagstiftningen på området i bl.a.

följande avseenden.

Förut gällde att en facklig organisation måste företräda fler

än hälften av de anställda på arbetsplatsen för att få

representation i företagets styrelse. Denna regel har slopats.

Representationsrätten, som omfattar två ledamöter och två

suppleanter i styrelsen, utökades med ytterligare en ledamot och

en suppleant i stora företag (minst 1000 anställda) som driver

verksamhet inom skilda branscher. Vidare har arbetstagarna rätt

att vara representerade vid arbetet i styrelsernas

beredningsorgan. Denna rätt fanns tidigare bara för anställda i

bankinstitut och försäkringsbolag.

I anslutning till den nya lagens jävsbestämmelser föreskrivs

att arbetstagarna inte får delta i styrelsens beslut om

verksamhetens mål och inriktning men väl i behandlingen av

sådana frågor. Slutligen finns bestämmelser om skadestånd om

arbetsgivarna eller arbetstagarorganisationerna bryter mot

lagen. Den tidigare lagstiftningen saknade helt

sanktionsbestämmelser.

Samtidigt med den nya lagen ändrades bl.a. aktiebolagslagen,

varigenom fastslogs att personligt betalningsansvar för

styrelseledamöter gäller oavsett om de utsetts på bolagsstämman

eller har sitt mandat från arbetstagarna.

Förra hösten behandlade utskottet i betänkandet 1989/90:AU4

motionsyrkanden om att lagen om styrelserepresentation skulle

ändras i flera avseenden. Det är yrkanden av motsvarande slag

som återkommer i de nu föreliggande motionerna från allmänna

motionstiden i januari i år.

Lagens allmänna inriktning

Sonja Rembo m.fl. (m) anför i motion A749 bl.a. att den

socialdemokratiska politiken innebär ständigt utvidgade

rättigheter för de anställdas organisationer, vilka är starkt

centraliserade. Dessa har därmed fått möjligheter att

sammanställa information som ger dem en unik position i fråga om

kännedom om samtliga företags interna angelägenheter. Detta

innebär samtidigt att de kan samla in och sammanställa

information av en omfattning som inte ens statsmakterna har

tillgång till.

Vidare framhålls att det inte går att bortse från det

motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan de fackliga

organisationernas strävan att medverka i beslutsfattande på alla

nivåer och i alla sammanhang inom företagen och å andra sidan

nödvändigheten av att organisationerna agerar som representanter

för de anställda, även i situationer då de anställdas intressen

kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen. Denna

konflikt blir alltmer uttalad efter hand som de fackliga

organisationerna via löntagarfonder och AP-fonder kommer att

utöva ett mer direkt ägarinflytande i företagen och på

kapitalmarknaden. De fackliga organisationernas legitimitet kan

komma att ifrågasättas. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund

ett tillkännagivande till regeringen om lagens allmänna

inriktning.

Utskottet kan inte ansluta sig till motionärernas negativa syn

på arbetstagarnas styrelserepresentation och anser liksom

tidigare att riksdagen inte bör göra ett uttalande till

regeringen med det begärda innehållet. Motion A749 avstyrks

därmed i den aktuella delen.

De anställdas rätt till styrelserepresentation

Den lokala fackliga organisationen bestämmer om de anställda

skall vara representerade i ett företags styrelse.

Bestämmanderätten förutsatte tidigare att organisationen

företrädde fler än hälften av de anställda vid företaget. Denna

regel om facklig representativitet slopades när den nya

lagen antogs. Däremot behölls kravet att den fackliga

organisationen skall ha kollektivavtal med företaget.

I motionerna A732 av Elver Jonsson m.fl. (fp) och A749 av

Sonja Rembo m.fl. (m) föreslås att den tidigare regeln om

representativitet skall återinföras.

För den nya ordningen talar bl.a. att den stämmer överens med

andra arbetsrättsliga lagar. I dem har man inte något krav på

den fackliga organisationsgraden bland ett företags anställda.

Utskottet har därför tidigare avvisat yrkanden om att man skall

återgå till den förut gällande regeln som förutsättning för att

en facklig organisation skall få utöva sin lagliga rätt till

representation i företagsstyrelsen. Utskottet har samma

inställning i dag, varför de här aktuella motionerna avstyrks i

tillämpliga delar.

Vid val av arbetstagarrepresentanter gäller som huvudregel

att dessa skall utses bland de anställda vid företaget eller

inom koncernen. Regeln är dock inte ovillkorlig, utan även annan

person kan anlitas.

I den nyssnämnda motionen A749 (m) yrkas att

arbetstagarrepresentanterna undantagslöst skall utses bland de

anställda.

Ett företags anställda bör ha möjlighet att uppdra åt en

utomstående person, t.ex. en lokal ombudsman, att representera

dem i företagets styrelse, när det är motiverat av särskilda

omständigheter. Denna möjlighet är självfallet avsedd att

anlitas endast undantagsvis. Utskottet anser således att det är

olämpligt med en ovillkorlig regel av det slag motionärerna

förordar. Följaktligen avstyrks deras yrkande på denna punkt.

Om det på ett företag finns två eller flera fackliga

organisationer med kollektivavtal gäller att om mer än fyra

femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna tillhör en

av organisationerna, får den organisationen utse samtliga

arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Om en annan organisation

företräder minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna

arbetstagarna, får dock en sådan minoritetsorganisation utse

en av suppleanterna.

I fp-motionen A732 framhålls att många mindre organisationer

med den angivna regeln kan komma att stå utan

styrelserepresentation. Detta är olyckligt, eftersom även sådana

organisationer kan företräda ett betydande antal arbetstagare

inom företaget. De bör därför i möjligaste mån tilldelas platser

i styrelsen. Om det finns mer än en organisation som företräder

minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna, bör de största

av dessa organisationer ha möjlighet att utse vardera en

suppleant. Motionärerna yrkar på dessa skäl att 8 § andra och

tredje styckena i lagen skall ändras.

Utskottet har de båda senaste åren avvisat liknande yrkanden.

Några nya skäl för en regeländring har inte tillkommit. Om det

på en arbetsplats finns två eller flera kollektivavtalsbärande

organisationer är det, som utskottet tidigare framhållit, enligt

lagen i första hand organisationernas sak att inbördes komma

överens hur de skall vara representerade i företagsstyrelsen. De

ovan redovisade lagreglerna skall endast tillämpas för det fall

organisationerna inte kan enas. Med det anförda avstyrks de

föreliggande motionsyrkandena.

Beredningsorgan

Enligt lagen har en av arbetstagarnas representanter i

styrelsen rätt att närvara och delta i beredningsorgan bestående

av styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget, om det

gäller förberedande handläggning av ett ärende som senare skall

avgöras av styrelsen.

I motion A749 av Sonja Rembo m.fl. (m) anförs att de

anställdas representanter inte bör ha en ovillkorlig rätt till

sådan medverkan med hänsyn till sekretesskraven.

Enligt utskottets mening ökar förutsättningarna för att

styrelseärendena blir allsidigt belysta och effektivt handlagda

om arbetstagarna får tillfälle att delta i beredningsarbetet.

Utskottet har alltså en annan uppfattning än motionärerna i

denna fråga och avstyrker deras yrkande.

Verksamhetens mål och inriktning

Vid tillkomsten av lagen om styrelserepresentation

diskuterades om man från tillämpningen skulle göra motsvarande

undantag som föreskrivs i lagen om medbestämmande i arbetslivet

(MBL). Från MBL undantas enligt 2 § verksamheter som får sin

inriktning och sina mål bestämda i särskilda demokratiska former

samt verksamheter som är av opinionsbildande eller ideell natur.

Exempel på sådana verksamheter är fackliga, politiska och

religiösa organisationer liksom företag inom press, radio och

TV. I företag och sammanslutningar av dessa slag anses

arbetstagarinflytandet inte få sträcka sig till verksamhetens

mål och inriktning. Lagstiftaren har menat att arbetstagarnas

intresse av inflytande bör stå tillbaka för de andra intressen

som gör sig gällande i dessa fall.

Enligt styrelserepresentationslagen gäller att

arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som

avses i 2 § MBL inte får delta i styrelsens beslut i en fråga

som rör verksamhetens mål och inriktning. Däremot har de rätt

att delta i den behandling av frågan som föregår beslutet.

Mot denna ordning vänder sig Elver Jonsson m.fl. (fp) i motion

A732 och Sonja Rembo m.fl. (m) i motion A749. De anser att

arbetstagarrepresentanterna inte bör ha rätt att delta i

behandlingen av frågor som gäller mål och inriktning i dessa

fall. I motion A732 anförs vidare att möjligheten att delta i

behandlingen kan ses som ett kringgående av de regler som i

övrigt gäller på det arbetsrättsliga området.

Utskottet har tidigare år framhållit att den kritiserade

regeln inte begränsar de berörda företagens möjligheter att

fritt besluta i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning

men att det bör vara till gagn om styrelsen på ett tidigt

stadium får del även av arbetstagarnas synpunkter. Utskottet

vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker därför de aktuella

motionsyrkandena.

Skadestånd

Enligt lagens bestämmelser om skadestånd (15 §) kan en

arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot

lagen åläggas att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd. Som

inledningsvis nämnts fanns inte någon motsvarighet till sådana

sanktioner i den tidigare lagstiftningen om

styrelserepresentation.

I motion A749 anser Sonja Rembo m.fl. (m) att de nya

skadeståndsreglerna är olyckliga med hänsyn till att det finns

ett behov av en allmän översyn av de ideella skadestånden i den

arbetsrättsliga lagstiftningen. Motionärerna yrkar att riksdagen

skall upphäva den aktuella lagbestämmelsen.

Elver Jonsson m.fl. (fp) anför i motion A732 att den

vittgående skadeståndsskyldigheten kan leda för långt. Endast i

de fall ett företag vägrar de anställda styrelserepresentation

bör därför skadeståndsskyldighet gälla. Motionärerna yrkar att

skadeståndsbestämmelsen skall ändras i enlighet med det anförda.

Som utskottet påpekat i tidigare sammanhang har

styrelserepresentationslagens bestämmelser om skadestånd

utformats efter mönster av skadeståndsbestämmelserna i annan

arbetsrättslig lagstiftning. Detta innebär bl.a. att om det är

skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Utskottet finner inte heller nu anledning att ändra lagen i

denna del, varför de nu redovisade motionsyrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motion 1989/90:A749 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande facklig representativitet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A732 yrkande 4 och

1989/90:A749 yrkande 3,

res. 2 (m, fp, c)

3. beträffande val av arbetstagarrepresentanter

att riksdagen avslår motion 1989/90:A749 yrkande 4,

res. 3 (m)

4. beträffande minoritetsorganisationer

att riksdagen avslår motion 1989/90:A732 yrkandena 5 och 6,

res. 4 (fp, c)

5. beträffande beredningsorgan

att riksdagen avslår motion 1989/90:A749 yrkande 2,

res. 5 (m)

6. beträffande verksamhetens mål och inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A732 yrkande 8 och

1989/90:A749 yrkande 5,

res. 6 (m, fp, c)

7. beträffande skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A732 yrkande 10 och

1989/90:A749 yrkande 6.

res. 7 (m)

res. 8 (fp)

Stockholm den 4 oktober 1990

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Elver Jonsson

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Marianne

Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav

Persson (s), Sten Östlund (s), Mona Saint Cyr (m), Kersti

Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien

(mp), Eivor Husing (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Yngve Wernersson

(s), Sigge Godin (fp), Gunilla Andersson (s) och Kjell Ericsson

(c).

Reservationer

1. Lagens allmänna inriktning (mom. 1)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "aktuella delen" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion A749 (m) har den socialdemokratiska

politiken inneburit att de anställdas organisationer har fått

ständigt utvidgade rättigheter. Dessa starkt centraliserade

organisationer har därmed kommit att erhålla möjligheter till

information av en omfattning som inte ens statsmakterna har

tillgång till.

Det finns vidare anledning att fästa uppmärksamheten på det

motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan de fackliga

organisationernas strävan att medverka i beslutsfattande på alla

nivåer och i alla sammanhang inom företagen och å andra sidan

nödvändigheten av att organisationerna agerar som representanter

för de anställda även i situationer då de anställdas intressen

kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen.

Det sagda innebär att den aktuella lagstiftningen bör bli

föremål för en genomgripande utvärdering. Utgångspunkten för det

arbetet bör vara att det skall råda en rimlig balans och ett

ömsesidigt förtroende mellan parterna.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A749 i aktuell del

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande lagens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Facklig representativitet (mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),

Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "För den" och slutar med "tillämpliga delar" bort ha

följande lydelse:

Såsom anförs i motionerna A732 (fp) och A749 (m) bör

arbetstagarföreträdarna vara representativa för de anställda vid

företaget. I de fall där endast en ringa del av de anställda är

organiserade kommer de nu gällande reglerna att innebära att

styrelserepresentationen saknar förankring hos företagets

anställda. Utskottet tillstyrker därför motionernas yrkande om

att den tidigare regeln att åtminstone hälften av de anställda

skall vara fackligt anslutna återinförs enligt nedan angivet

lagförslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande facklig representativitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A732 yrkande

4 och 1989/90:A749 yrkande 3 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Beslut att inrätta Beslut att inrätta

styrelserepresentation för styrelserepresentation för

de anställda fattas av en de anställda fattas av en

lokal arbetstagarorganisation, lokal arbetstagarorganisation,

som är bunden av som är bunden av

kollektivavtal i kollektivavtal i

förhållande till förhållande till

företaget. företaget och

företräder minst

hälften av de anställda

vid företaget eller av

flera sådana

arbetstagarorganisationer som

tillsammans har denna

omfattning.

Om beslutet rör Om beslutet rör

moderföretag, fattas det av moderföretag, fattas det av

en lokal en lokal

arbetstagarorganisation som arbetstagarorganisation som

är bunden av kollektivavtal är bunden av kollektivavtal

i förhållande till ett i förhållande till ett

företag inom koncernen. företag inom koncernen och

företräder mer än

hälften av koncernens

anställda, eller av flera

sådana organisationer som

tillsammans har denna

omfattning.

Företagets styrelse skall skriftligen underrättas om beslut

att inrätta styrelserepresentation för de anställda. I 10 §

andra stycket finns bestämmelser om när arbetstagarledamöter

eller suppleanter (arbetstagarrepresentanter) får tillträda sina

uppdrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

3. Val av arbetstagarrepresentanter (mom. 3)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Ett företags" och slutar med "denna punkt" bort ha följande

lydelse:

Den som företräder de anställda måste ha en stark förankring i

företaget och god kännedom om hur företaget fungerar. Detta är

endast möjligt att uppnå om företrädaren är anställd i

företaget. Dessutom blir information eller åsikter som skall

spegla de anställdas uppfattning övertygande endast om motparten

har förtroende för att detta är de anställdas uppfattning.

Utskottet föreslår därför i likhet med motionärerna att

lagtexten ändras så att den kräver att

arbetstagarrepresentanterna undantagslöst skall vara anställda

inom företaget.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande val av arbetstagarrepresentanter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 4

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Arbetstagarrepresentanterna Arbetstagarrepresentanterna

bör utses bland de skall utses bland de

anställda vid företaget anställda vid företaget

eller, i fråga om eller, i fråga om

moderföretag, inom moderföretag, inom

koncernen. koncernen.

Till arbetstagarrepresentant får inte utan särskilt tillstånd

av nämnden för styrelserepresentationsfrågor utses den som är

arbetstagarrepresentant i ett annat företags styrelse. Detta

gäller inte, om företaget går med på något annat eller om de

ingår i samma koncern.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

4. Minoritetsorganisationer (mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "föreliggande

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A732 (fp) kan genom den nu gällande

ordningen många mindre organisationer komma att stå utan

styrelserepresentation. Enligt utskottets uppfattning är detta

olyckligt, då även dessa organisationer i många fall kan

företräda ett betydande antal arbetstagare inom företaget.

Sådana organisationer måste få den möjlighet till information

och påverkan som deltagandet i styrelsearbetet ger, exempelvis

som suppleant i styrelsen. Med tillstyrkan av de nämnda

motionerna föreslår utskottet att lagens 8 § ändras i linje med

det anförda. Förslag till lagtext läggs fram i hemställan.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande minoritetsorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A732 yrkandena 5

och 6 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Om organisationerna inte enas om annat, gäller följande

ordning att utse arbetstagarrepresentanterna.

Om mer än fyra femtedelar Om mer än fyra femtedelar

av de kollektivavtalsbundna av de kollektivavtalsbundna

arbetstagarna vid företaget arbetstagarna vid företaget

eller koncernen tillhör eller koncernen tillhör

samma lokala samma lokala

arbetstagarorganisation, arbetstagarorganisation,

får denna utse samtliga får denna utse samtliga

arbetstagarrepresentanter. Om arbetstagarrepresentanter. Om

en annan sådan organisation andra sådana organisationer

företräder minst en företräder mer än en

tjugondel av de tjugondel av de

kollektivavtalsbundna kollektivavtalsbundna

arbetstagarna, får dock arbetstagarna, får dock de

denna organisation utse en av som företräder det

suppleanterna. största antalet

arbetstagare av dessa

organisationer utse vardera en

suppleant.

Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de

kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller

koncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationer som

företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera

en ledamot och en suppleant. Om de anställda har rätt till tre

ledamöter och tre suppleanter, får den större av

organisationerna utse två ledamöter och två suppleanter.

Om andra sådana

organisationer

företräder mer än en

tjugondel av de

kollektivavtalsbundna

arbetstagarna, får dock de

som företräder det

största antalet

arbetstagare av dessa

organisationer utse vardera en

suppleant.

Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall

utse endast en arbetstagarrepresentant och en suppleant, görs

det av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det

största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget

eller koncernen.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall

lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma

huvudorganisation anses som en organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

5. Beredningsorgan (mom. 5)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "deras yrkande" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A749 att

arbetstagarnas representanter av hänsyn till sekretesskravet

inte bör ha en ovillkorlig rätt att delta i företagsstyrelsernas

beredningsorgan. I hemställan nedan läggs fram ett

lagändringsförslag med denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande beredningsorgan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 2

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

En av

arbetstagarrepresentanterna

får närvara och delta i

överläggningarna när

ett ärende, som senare

skall avgöras av styrelsen,

förbereds av därtill

särskilt utsedda

styrelseledamöter eller

befattningshavare i

företaget.

Om ett beslut enligt 7 kap. 6 Om ett beslut enligt 7 kap. 6

§ andra stycket § andra stycket

bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen

(1987:618), 3 kap. 6 § (1987:618), 3 kap. 6 §

andra stycket sparbankslagen andra stycket sparbankslagen

(1987:619) eller 6 kap. 6 § (1987:619) eller 6 kap. 6 §

andra stycket andra stycket

föreningsbankslagen föreningsbankslagen

(1987:620) innebär att ett (1987:620) innebär att ett

uppdrag ges åt en uppdrag ges åt en

regionstyrelse eller ett regionstyrelse eller ett

motsvarande organ i en region, motsvarande organ i en region,

har de anställda inom har de anställda inom

regionen rätt att regionen rätt att

bestämma att en bestämma att en

representant för dem och en representant för dem och en

suppleant skall omfattas av suppleant skall omfattas av

uppdraget. En sådan uppdraget.

representant har motsvarande

rätt som avses i första

stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om arbetstagarorganisationerna Om arbetstagarorganisationerna

inte enas om annat, utses den inte enas om annat, utses den

representant som avses i representant som avses i

första och andra styckena första stycket av den

av den organisation som organisation som

företräder det företräder det

största antalet största antalet

kollektivavtalsbundna kollektivavtalsbundna

arbetstagare vid företaget arbetstagare vid företaget

eller, i fråga om eller, i fråga om

moderföretag, inom moderföretag, inom

koncernen. koncernen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

6. Verksamhetens mål och inriktning (mom. 6)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),

Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionerna A732 (fp) och A749 (m). Arbetstagarnas intresse av

att kunna utöva inflytande i styrelsearbetet måste stå tillbaka

för integriteten och obundenheten hos arbetsgivare, vars

verksamhet är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan

ideell natur eller som fullgör ett kooperativt, fackligt,

politiskt eller annat opinionsbildande ändamål. I sådana företag

bör arbetstagarrepresentanterna i styrelsen inte få delta i vare

sig beredning eller beslut i ärenden som rör verksamhetens mål

och inriktning.

Utskottet föreslår att 14 § i lagen ändras i enlighet med det

ovan anförda, vilket innebär att utskottet tillstyrker

motionerna A732 och A749 på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande verksamhetens mål och inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A732 yrkande

8 och 1989/90:A749 yrkande 5 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandling av

frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av

andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har

ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets.

Om ett företags verksamhet Om ett företags verksamhet

är av sådan natur eller är av sådan natur eller

har ett sådant har sådant ändamål

ändamål som avses i 2 som avses i 2 § lagen

§ lagen (1976:580) om (1976:580) om

medbestämmande i medbestämmande i

arbetslivet, har arbetslivet, får

arbetstagarrepresentanterna arbetstagarrepresentanterna

inte heller rätt att delta inte delta i behandlingen av

i ett beslut som gäller en fråga som gäller

verksamhetens mål och verksamhetens mål och

inriktning. inriktning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

7. Skadestånd (mom. 7)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Som utskottet" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A749 (m) att det är

angeläget att de arbetsrättsliga skadestånden undergår en allmän

översyn och att man i denna lagstiftning inte bör ha

skadeståndsregler som motverkar ett förtroendefullt samarbete

mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mot den angivna bakgrunden

bör lagens skadeståndsbestämmelser i 15 § upphävas.

Vid bifall till vad nu föreslagits kommer yrkandet i motion

A732 (fp) om ändring av 15 § att sakna aktualitet. Med hänsyn

härtill avstyrks detta yrkande.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 6

samt med avslag på motion 1989/90:A732 yrkande 10 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1987:1245) skall

upphöra att gälla vid utgången av år 1990.

8. Skadestånd (mom. 7)

Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Som utskottet" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A732 (fp) att den

vittgående skadeståndsskyldigheten kan leda för långt. Även små

misstag kan leda till ansenliga skadestånd, vilket kan innebära

stora problem för de mindre företagen. Endast i de fall ett

företag vägrar de anställda styrelserepresentation bör därför

skadeståndsskyldighet gälla. Lagens 15 § bör ändras i enlighet

härmed.

Av det sagda följer att utskottet inte anser att

skadeståndssanktionen helt skall utgå ur lagen. Yrkandet härom i

motion A749 (m) avstyrks för den skull.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A732 yrkande 10

samt med avslag på motion 1989/90:A749 yrkande 6 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation

för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1987:1245) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

En arbetsgivare eller en En arbetsgivare eller en

arbetstagarorganisation som arbetstagarorganisation som

bryter mot denna lag skall bryter mot denna lag --

betala ersättning för arbetsgivaren genom att hindra

den skada som uppkommer. de anställda att utöva

Skadeståndet kan avse sin rätt till

både ersättning för styrelserepresentation --

den förlust som uppkommer skall betala ersättning

och ersättning för den för den skada som

kränkning som lagbrottet uppkommer. Skadeståndet kan

innebär. Om det är avse både ersättning

skäligt, kan för den förlust som

skadeståndet sättas ned uppkommer och ersättning

eller helt falla bort. för den kränkning som

lagbrottet innebär. Om det

är skäligt, kan

skadeståndet sättas ned

eller helt falla bort.

En arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag

kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Särskilt yttrande

Minoritetsorganisationer (mom. 4)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)

anför:

Inom ett och samma företag kan antalet fackliga organisationer

vara avsevärt beroende på att de företräder anställda som har

varierande arbetsförhållanden och varierande erfarenheter eller

arbetar på skilda orter. Det är inte möjligt att ge alla dessa

olika intressen representation i företagens styrelser. De

problem som kan uppstå kan enligt vår mening endast lösas genom

samverkan mellan de anställda och deras organisationer och inte

genom att nya regler om representation införs i lagtexten.