Bet. 1990/91:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU01

Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

10 Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 25 motioner väckta under den

allmänna motionstiden år 1990. Utskottet avstyrker samtliga

motioner. Flera av dem avstyrks med hänvisning till den översyn

av hyreslagstiftningen som pågår för närvarande.

38 reservationer och 2 särskilda yttranden har fogats till

betänkandet.

Motionerna

1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skärpta lagstiftningsåtgärder bör vidtas för att kontoriserade

lägenheter och bostadslägenheter utan mantalsskriven boende

skall återföras till bostadsmarknaden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den kooperativa hyresrätten bör prövas i större omfattning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skärpta åtgärder vidtas för att motverka och beivra handel med

hyresrätter,

1989/90:Bo221 av Christer Skoog och Jan Björkman (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om boinflytande för hyresgäster.

1989/90:Bo249 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om obligatorisk bostadsförmedling.

1989/90:Bo401 av Anita Johansson och Ulla-Britt Åbark (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av en undersökning och utvärdering av tillämpningen av

lokalhyreslagstiftningen samt behovet av en ytterligare

förstärkning av lokalhyresgästernas ställning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förslag bör framläggas om åtgärder som undersökning och

utvärdering ger anledning till.

1989/90:Bo402 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av 55 § hyreslagen.

1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen (1967:868),

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

expropriationslagstiftningen i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

ägarlägenheter i enlighet med ägarlägenhetsutredningens

betänkande Ägarlägenheter (SOU 1982:40),

6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m. så att förvärvstillstånd utöver nu

gällande undantag inte heller skall gälla en riksorganisation

eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

hyreslagstiftningen så att lägesfaktorn ges ökad vikt,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

hyresförhandlingslagen så att den enskilde hyresgästen kan ges

förhandlingsrätt,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett "hyr-köp"-system för lägenheter,

17. att riksdagen upphäver lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt.

1989/90:Bo404 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att anpassa lagstiftningen i syfte att

förenkla och underlätta produktion och boende i kooperativ

hyresrätt.

1989/90:Bo405 av Jan Strömdahl (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett förvärvsintyg från

hyresgästorganisation som villkor för tillstånd enligt lagen om

förvärv av hyresfastighet m.m.,

2. att riksdagen beslutar införa krav på utbildning och

auktorisation som villkor för tillstånd enligt lagen om förvärv

av hyresfastighet m.m.,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om uttag av en

statskommunal förvärvsavgift vid alla förvärv som kan prövas

enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.

1989/90:Bo406 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (vpk) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa ordet "påtagligt" i 55 §

första stycket hyreslagen,

2. att riksdagen begär att regeringen utreder ett

bruksvärdessystem för lokalhyror.

1989/90:Bo407 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen låter utreda frågan om besittningsskydd i

fabrikslokaler.

1989/90:Bo408 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny/ändrad

lagstiftning som ålägger kommunerna en

bostadsanvisningsskyldighet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny/ändrad

lagstiftning som ger kommunerna en generell rättighet att få

anvisad bostadssökande accepterad av fastighetsägaren.

1989/90:Bo409 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring

beträffande bruksvärdesregeln i 12 kap. 55 § jordabalken att

flexibilitet medges.

1989/90:Bo410 av Ulla-Britt Åbark och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar

i hyreslagen så att bestämmelserna om att reparationer skall

vara fackmannamässigt utförda också omfattar hyresvärden.

1989/90:Bo411 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

tillståndslagen i syfte att stärka hyresgästorganisations

ställning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Bo412 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar

i förvärvslagen beträffande primär förhandlingsskyldighet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar

i förvärvslagen beträffande inskrivning av avtal om

förhandlingsordning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar

i förvärvslagen beträffande hyresgästinflytande vid ombyggnad

och sanering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Bo414 av Jan Strömdahl och Margó Ingvardsson (vpk)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utveckla hyresboendet.

1989/90:Bo415 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler i

hyreslagen om avisering av hyra, påminnelse om obetald hyra,

förverkande av hyresrätt och hyresnämndens prövning vid tvist om

förlängning av hyresavtalet, enligt vad som angetts i motionen.

1989/90:Bo416 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den kommitté

som tillsatts för en översyn av hyreslagstiftningen erhåller

tilläggsdirektiv av innebörd att lagstiftningen ses över vad

gäller lägenhetsbyten i de delar som angetts i motionen.

1989/90:Bo418 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ändra 12 kap. 57 a § första

stycket jordabalken på så sätt att ett hyreskrav skall anses

oskäligt om det påtagligt överstiger hyresläget på orten för

jämförliga lokaler i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att ändra 12 kap. 57 a §

jordabalken så att hyresvärden skall ha skyldigheten att

hänskjuta tvist till hyresnämnd i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar ändra 12 kap. 58 b § jordabalken så

att hyresgästen alltid skall ha rätt till en ersättning som

motsvarar minst en årshyra för lokalen, om hyresförhållandet

upphör på grund av en obefogad uppsägning.

1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de allmännyttiga företagens roll för

hyresgästinflytandet,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

bostadssaneringslagen (1973:531) att det blir hyresgästerna vid

en berörd fastighet som har att yttra sig över ombyggnad och

utfärda intyg,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

hyresförhandlingslagen (1978:304) att det direkta

hyresgästinflytandet stärks,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om större

enhetlighet med PBL för hyresgästinflytandet beträffande

genomförandetider vid ombyggnad, i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen beslutar permanenta berörd lagstiftning vad

avser den kooperativa hyresrätten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av lagstiftning för att stärka

hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i gällande lagstiftning att möjligheter finns att ta ut

avgift vid bostadsförmedling,

13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i hyreslagen att

hyresgästinflytandet ökar vid underhåll av lägenhet i enlighet

vad i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bruksvärdessystemet,

15. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd

lagstiftning att större hänsyn tas till den enskilde hyresgästen

i enlighet med vad i motionen anförts,

16. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd

lagstiftning att alla riksorganisationer inom bostadsområdet ges

samma förutsättningar att verka.

1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med

vad i motionen anförts om ändringar i hyreslagen vad avser

reglering av hyran vid andrahandsupplåtelse,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjlighet för kommun att ta ut avgift

för bostadsförmedling,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder vad avser en reformering av

hyressättningssystemet så att en flexibel boendeservice kan

erbjudas,

12. att riksdagen beslutar om en ändring av lagstiftningen i

enlighet med vad som i motionen anförts vad avser den enskilde

hyresgästens inflytande över reparation av den egna lägenheten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lagen om förvärv av hyresfastighet,

17. att riksdagen beslutar att avskaffa

bostadsförsörjningslagen (1978:397),

19. att riksdagen beslutar att upphäva tidigare ändringar av

lokalhyreslagstiftningen (1988:927) i enlighet med vad i

motionen anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av regelsystem och

fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa dessa till det

som gäller och förväntas gälla inom EG.

1989/90:Bo421 av Kaj Nilsson och Carl Frick (mp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som går ut

på att boende som inte velat ha kabel-TV inte heller skall vara

tvungen att betala för kabel-TV-anläggning och driften därav i

form av hyra eller annan avgift.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K436.

1989/90:Bo422 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

rättssäkerheten på hyresmarknaden.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ju413.

1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv

av hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa

organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a §

bostadsrättslagen beträffande s.k. rikskooperativa

organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av förköpslagen,

10. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bostadsförmedlingars rätt att ta ut

avgifter,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

hyreslagen så att ersättning för

boinflytande och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

hyresförhandlingslagen, så att avgörande för erhållandet av

förhandlingsrätt blir att föreningen åtnjuter hyresgästernas

förtroende,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av bruksvärdessystemet,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

bostadssaneringslagen, så att vid utfärdande av hyresgästintyg

för ombyggnad den mening skall gälla som företräds av

majoriteten av de boende i fastigheten,

1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar förlänga tidsfristen för rätt till

återvinning av hyresrätt från tolv till trettio vardagar,

2. att riksdagen inför meddelandeskyldighet till

socialnämnden i samtliga fall där den enskilde riskerar att

avhysas från sin bostad.

Utskottet

1 Vissa fastighetsförvärv m.m.

1.1 Expropriation

I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande

3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i expropriationslagen så att expropriation skall kunna

tillgripas endast om kommunen har ett nödvändigt och påvisbart

behov av aktuell fastighet inom en snar framtid.

Ersättningsreglerna vid expropriation tas också upp i motionen.

Dessa regler bör enligt motionen ändras så att kommunen får

betala det fulla marknadsvärdet för den exproprierade

fastigheten samt ersätta ägaren för de kostnader som uppkommer

genom expropriationen.

Gällande expropriationslag innehåller regler om expropriation

för ett flertal ändamål. Expropriation får ske för att ge en

kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till den

framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed

sammanhängande anordning. Vidare finns bestämmelser om

expropriationsrätt för ändamål som har till syfte att tillgodose

olika offentliga verksamheters behov av mark för exempelvis

rikets försvar, för den allmänna samfärdseln och för allmänna

byggnader m.m.

Ersättningsreglerna vid expropriation har utformats i syfte

att dämpa markvärdestegringen och hindra att samhället skall

behöva ersätta vissa värden som har uppstått till följd av

samhällets egna insatser och har samband med

tätbebyggelseutvecklingen. Utgångspunkten för utformningen av

bestämmelserna har varit att expropriaten inte skall lida någon

ekonomisk förlust men inte heller göra någon ekonomisk vinning

genom den samhällsutbyggnad vari de avsedda åtgärderna ingår.

Reglerna kan sägas vara grundläggande för bestämmande av

ersättning vid inlösen och intrång i den fastighetsrättsliga

lagstiftningen.

Har expropriationstillstånd beviljats skall den exproprierande

svara för samtliga kostnader som har uppkommit i ärendet. Detta

innebär att inte bara rättegångskostnaderna vid domstolen utan

också kostnaderna i tillståndsärendet och i ärendet om

fördelning av expropriationsersättning skall ersättas av den

exproprierande. Kostnader som sakägare orsakat genom vårdslöshet

eller försummelse och arvodeskostnader som inte varit skäligen

påkallade får dock sakägaren svara för. Detsamma gäller

kostnader för utredning i strid mot utredningsbeslut om

utredningen inte fått någon betydelse för utgången.

Enligt utskottets uppfattning måste det finnas möjligheter för

kommunerna, som har ansvaret för samhällsbyggandet, att

tillgodose behovet av en planering på lång sikt och att kunna

vidta åtgärder för att bl.a. bevara eller återskapa en

människovänlig miljö. Expropriationslagstiftningen är ett av

instrumenten för markhushållning och planering. Enligt lagen

skall vid tillståndsprövningen hänsyn tas inte bara till

kommunens intresse utan även till motstående intressen. Om

ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller om

olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild

synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den får

tillstånd inte meddelas. Denna bestämmelse är en viktig

rättsäkerhetsgaranti för enskilda.

De expropriationsändamål och den ordning för

tillståndsprövningen som finns i expropriationslagstiftningen

har enligt utskottets mening fått en lämplig utformning. Vad

gäller ersättningsbestämmelserna har dessa utformats på ett

sådant sätt att sakägare fullt ut kompenseras för sina kostnader

i ett expropriationsärende. Någon ändring enligt motionärernas

förslag finner utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker med

hänvisning till vad som anförts moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 3 om vissa ändringar i

expropriationslagen.

1.2 Förköp

I nyss nämnda partimotion yrkande 2 och i motion 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 9 tas frågor om förköpslagen upp. Enligt

moderaternas partimotion bör förköpslagen avskaffas. Som skäl

anförs att kommunerna har möjlighet att genomföra sina planer

utan att behöva ta till förköpsmöjligheterna.

Motionsyrkanden om upphävande av förköpslagen har

framförts under en lång följd av år. En klar majoritet har

ställt sig bakom förköpslagens huvudprinciper och ansett att

lagen bör behållas. Det finns enligt utskottets mening inte nu

anledning att frångå den bedömningen. Moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 2 avstyrks.

I folkpartimotionen yrkas att förköpslagen ses över. Liknande

tankegångar som i nyss behandlade motionsyrkande förs fram i

motionen. Enligt motionärerna torde kommunernas behov av

markförvärv nu vara mindre än tidigare och kan tillgodoses genom

expropriation.

Utskottet har tidigare och senast hösten 1989 i betänkande

1989/90:BoU1 avstyrkt motsvarande yrkande. Riksdagen följde

utskottets förslag. Några nya omständigheter som motiverar en

översyn av förköpslagen har inte framkommit. Utskottet

avstyrker därför motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9 även denna

gång.

1.3 Förvärv av hyresfastigheter m.m.

Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

(tillståndslagen) infördes i syfte att förhindra spekulation vid

förvärv av hyresfastigheter och förhindra att sådana skulle

förvärvas av olämpliga personer. Lagen har därefter undergått

vissa ändringar. Riksdagen begärde på förslag av

bostadsutskottet (BoU 1986/87:13) en översyn av lagen när det

gäller åtgärder för att förmå en köpare av en hyresfastighet

eller den som förvärvat aktier eller andelar i ett

fastighetsägande bolag att anmäla förvärvet till kommunen inom

föreskriven tid. I september 1989 beslutade regeringen att

hyreslagstiftningen skulle ses över av en kommitté med

parlamentarisk sammansättning (1989 års hyreslagskommitté).

Enligt direktiven (dir. 1989:44) bör kommittén bl.a. genomföra

den översyn av tillståndslagen som riksdagen begärt. Vidare

anförs att kommittén också bör undersöka om den nuvarande

regleringen är tillräcklig för att tillgodose de syften som

ligger bakom lagstiftningen och föreslå de förändringar som

föranleds av undersökningen.

Tre motioner behandlar tillståndslagen. I två av dessa

föreslås ändringar för att bl.a. stärka hyresgästernas

ställning. I en motion föreslås dels att det övervägs om lagen

skall upphävas, dels att vissa tidigare genomförda ändringar i

lagen upphävs.

I motionerna 1989/90:Bo405 (v) och 1989/90:Bo411 (s) föreslås

ändringar i tillståndslagen i syfte att stärka

hyresgästorganisationernas inflytande över tillståndsprövningen.

Enligt v-motionens yrkande 1 bör ett s.k. förvärvsintyg eller

godkännande från hyresgästorganisation vara ett villkor för

tillstånd till förvärvet. I motionens yrkande 2 föreslås att det

i lagen införs ett krav på utbildning och auktorisation för att

förvärvstillstånd skall ges. I yrkande 3 hemställs att riksdagen

hos regeringen begär förslag om uttag av en statskommunal

förvärvsavgift vid alla förvärv som kan prövas enligt

tillståndslagen. Härigenom skulle enligt motionen lusten att

göra snabba "klipp" dämpas.

I s-motionen föreslås att hyresgästorganisation blir

remissinstans i förvärvsärenden och att organisationen ges rätt

att begära hyresnämndens prövning. Vidare föreslås att

förvärvaren bör presentera en kalkyl som visar att intäkterna

från fastigheten kommer att täcka kostnaderna, att kommunerna

bör få uppgifter om förvärvaren ur polisregistret samt att

upprepade förvärv under en kortare tidsperiod bör få till följd

att tillstånd till förvärvet vägras. En annan åtgärd som

föreslås är att tillståndsplikten bör utvidgas i vissa fall. I

motionen föreslås slutligen att prövningen i hyresnämnd bör avse

den första förvärvaren i de fall aktier och andelar vidaresäljs

under pågående handläggning i hyresnämnden. Härigenom skulle

enligt motionärerna förhindras att en förvärvare, som inte

skulle kunna få förvärvstillstånd, ändå i praktiken kan handla

med fastigheter.

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga

förordas att riksdagen hos regeringen begär vissa ändringar

i tillståndslagen så att bl.a. kravet för förvärvaren att

visa att "han är i stånd" att klara skötseln av fastigheten

avskaffas. Motionärerna anser också att det bör övervägas om

lagen kan upphävas.

Utskottet har så sent som hösten 1989 avstyrkt ett yrkande

från moderata samlingspartiet om dels upphävande av de år 1983

beslutade ändringarna i tillståndslagen såvitt gäller bl.a.

förvärvarens utredningsskyldighet, dels upphävande av lagen.

Enligt utskottets mening har det därefter inte förekommit

någonting som ger utskottet anledning att ändra uppfattning.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1989/90:Bo420 (m)

yrkande 15 såvitt nu är i fråga.

Vad därefter gäller de frågor om hyresgästorganisationernas

inflytande m.m. enligt tillståndslagen som tagits upp i

redovisade motioner har flera av dessa övervägts tidigare men

inte lagts till grund för lagstiftning. Kommittén som ser över

bl.a. tillståndslagen m.m. kommer enligt direktiven att

undersöka om lagen i sin nuvarande utformning tillgodoser dess

syfte. Det kan således förutsättas att ändringar som kan anses

påkallade för att tillgodose det syfte som ligger bakom

lagstiftningen kommer att övervägas. Resultatet av de pågående

övervägandena bör avvaktas. Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna 1989/90:Bo405 (v) och 1989/90:Bo411 (s).

2 Hyresrätt, bostäder

2.1 Hyressättning

Bestämmelser om hyra finns i 12 kap. jordabalken (hyreslagen).

Hyra är enligt hyreslagen den ersättning som utgår enligt avtal

för upplåtelse av hus eller del av hus (lägenhet). Avtalet kan

kompletteras även med upplåtelse av jord om jorden skall

användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat

ändamål än jordbruk.

Hyran för bostadslägenhet skall enligt 19 § hyreslagen vara

till beloppet bestämd i hyresavtalet. Undantag från denna regel

får ske endast för kostnader hänförliga till lägenhetens

uppvärmning, förseende med varmvatten samt el- och va-avgifter.

Särskilda bestämmelser finns för lokaler.

Hyressättningen är i princip fri. En hyresvärd och en

hyresgäst kan själva komma överens om hyrans storlek.

Hyressättningen sker dock vanligtvis efter kollektiva

förhandlingar med hyresgästförening enligt

hyresförhandlingslagen. Formerna för sådana förhandlingar

behandlas senare i detta betänkande. Vid hyresförhandlingarna är

hyreslagens bruksvärdesregel i 55 § utgångspunkten. Enligt

bruksvärdesregeln skall hyran bestämmas efter en jämförelse med

främst hyrorna för till bruksvärdet likvärdiga lägenheter i hus

som ägs och förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag. Om

parterna inte kan komma överens skall hyran fastställas till

skäligt belopp. Hyran är inte att anse som skälig om den är

påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet är likvärdiga.

Tre motioner, 1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v) yrkande 1

och 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, behandlar

påtaglighetsrekvisitet vid hyressättningen. I motionerna

föreslås att detta rekvisit bör utgå ur 55 § hyreslagen.

Motionärerna anser att det inte finns några skäl för att godta

att en hyra kan ligga något över de hyror som gäller för

jämförbara lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen.

Nuvarande ordning innebär som framgått att det finns en viss

marginal för att godta hyror som är något högre än bruksvärdet.

Frågan om denna marginal skulle tas bort eller om ordet

påtagligt skulle bytas ut mot det tidigare använda ordet

väsentligt övervägdes i samband med hyresrättsutredningens

förslag till vissa ändringar i bl.a. bruksvärdessystemet (SOU

1981:77 Hyresrätt 3 Bruksvärde, hyresprocess m.m.). Såväl

hyresrättsutredningen som regeringen fann att ordet påtagligt

skulle behållas i lagen. Vid utskottets behandling av

regeringens förslag våren 1984 jämte motioner i denna fråga (BoU

1983/84:29) anslöt sig utskottet till vad som anfördes i

propositionen, nämligen att det kan behövas ett utrymme för

hyreshöjningar utöver den nivå som kan konstateras vid

jämförelseprövningen men att marginalen inte bör vara så stor

som ett väsentlighetsrekvisit skulle medge. Utskottet har

därefter vid flera tillfällen behandlat motioner om

påtaglighetsrekvisitet, senast i betänkandet

BoU 1987/88:13 s. 14, och vidhållit sin uppfattning. Utskottet,

som alltjämt anser att rekvisitet ger ett visst nödvändigt

spelrum vid jämförelseprövningen, avstyrker motionerna

1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v) yrkande 1 och 1989/90:Bo409

(s) såvitt nu är i fråga.

I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande

10 och i motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga,

1989/90:419 (c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 11 samt

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 19 framförs synpunkter på

jämförelseprövningen vid hyressättning och föreslås att

bruksvärdessystemet reformeras. M-, c- och fp-motionärerna anser

att en lägenhets läge bör påverka hyressättningen så att en

ocentralt belägen lägenhet får en lägre hyra än en liknande

lägenhet som ligger inne i en tätort. I c- och fp-motionerna

anförs att det på några orter tas hänsyn till läget vid

hyressättningen efter särskilda överenskommelser mellan parterna

och att det är angeläget att detta sker också på andra orter så

att bruksvärdessystemet tillämpas lika i kommunerna.

Motionärerna anser också att det bör klarare framgå av

hyreslagen vad som menas med bruksvärde. I m-motionen påstås

bruksvärdessystemet motverka en utveckling av olika

servicealternativ inom boendet och föreslås att det utformas så

att en flexibel boendeservice kan erbjudas. S-motionärerna anser

att faktorer som fastighetens service och underhållsskick bör

avspeglas i de hyror som åsätts lägenheterna.

Utskottet har under flera år behandlat och avstyrkt motioner

om ändringar i bruksvärdessystemet. Dess främsta uppgift är att

trygga besittningsskyddet. När bostadsbrist råder är

bruksvärdessystemet avsett att hålla tillbaka hyreshöjningar som

har sin grund i stor efterfrågan av bostäder och som inte kan

anses godtagbara från samhällssynpunkt. Detta syfte hindrar

emellertid inte att en sådan faktor som en bostadslägenhets

läge tillåts inverka på bruksvärdet. Såsom utskottet tidigare

uttalat torde det också förhålla sig så att parterna på

hyresmarknaden tar viss hänsyn till en lägenhets läge vid

hyressättningen. Även faktorer som en fastighets

underhållsskick och fastighetsservice påverkar bedömningen av

bruksvärdet. De synpunkter som framförts i motionerna mot

bruksvärdessystemet utgör enligt utskottets mening inte

tillräckliga skäl att nu ändra bruksvärdessystemet.

Utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partiomotion

1989/90:Bo403 yrkande 10 och motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt

nu är i fråga, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m)

yrkande 11 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 19.

2.2 Vad hyran får omfatta

Hyra är såsom nyss nämnts avtalad ersättning för upplåtelse av

bl.a. en lägenhet. Hyran bestäms vanligtvis efter

hyresförhandlingar. Formen för och under vilka förutsättningar

hyresförhandlingar i fråga om bostadslägenhet får bedrivas

regleras i hyresförhandlingslagen. Förhandlingarna förs mellan å

ena sidan hyresvärden eller hyresvärden och hans organisation

och å andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandlingarna

förs på grundval av en skriftlig förhandlingsordning. Denna

kommer vanligen till stånd genom avtal mellan de förhandlande

parterna. Kan parterna inte komma överens om att träffa ett

avtal om förhandlingsordning kan hyresnämnden, om

hyresgästorganisation eller hyresvärd begär det, besluta att

förhandlingsordning skall införas. Förhandlingsöverenskommelser

blir bindande för de enskilda hyresgästerna om en

förhandlingsklausul finns införd i hyresavtalet. Motsätter sig

en hyresgäst att en sådan klausul tas in i avtalet eller anser

han att en befintlig klausul bör slopas, kan han få frågan

prövad av hyresnämnden. Om en hyresgäst inte är nöjd med vad som

för hans del har bestämts genom en förhandlingsöverenskommelse,

kan han utan uppsägning av hyresavtalet ansöka hos hyresnämnden

om prövning av överenskommelsen i den delen.

Enligt 20 § hyresförhandlingslagen får genom

förhandlingsöverenskommelse bestämmas att i hyran för samtliga

lägenheter skall ingå visst belopp som ersättning till

hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete. Hur stor

del av hyran som utgör sådan ersättning skall framgå av

överenskommelsen. Genom förhandlingsöverenskommelser kan också

bestämmas att hyresgästorganisation utöver

förhandlingsersättning skall under vissa förutsättningar ha rätt

till en viss närmare bestämd ersättning för fritidsverksamhet

och boinflytande. Bostadsdomstolen har prövat bl.a. frågan om en

oorganiserad hyresgäst är skyldig att betala sådan ersättning

och om den utgör en del av hyran (RBD 17:85). Domstolen fann

bl.a. att hyresgästen var bunden av förhandlingsöverenskommelsen

och att ersättningen utgjorde en del av hyran.

I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 17 förordas en översyn av gällande regler om vad

hyran får omfatta. C-motionärerna anser det orimligt att alla

hyresgäster oavsett organisationstillhörighet och egna önskemål

skall betala ersättning till en organisation de inte tillhör.

Större hänsyn bör enligt motionärerna tas till den enskilde

hyresgästens synpunkter. Enligt fp-motionen bör ersättning för

boinflytande och fritidsverksamhet inte anses som hyra. Direkt

lagstöd för uttag av sådana avgifter saknas enligt motionärerna.

De anser det inte rimligt att ersättning för den verksamhet som

hyresgäströrelsen bedriver skall betraktas som en del av

bostadsföretagens självkostnader.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motioner med

liknande yrkanden som de nu aktuella (bl.a. 1989/90:BoU1).

Utskottet har bl.a. anfört att den nuvarande ordningen i allt

väsentligt får anses godtagbar. Utskottets uppfattning står

fast. Den nuvarande ordningen när det gäller ersättning för

boinflytande- och fritidsverksamhet samt

förhandlingsersättning bör därför inte överges. Utskottet

avstyrker motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 17.

2.3 Förverkandefrågor m.m.

Tre motioner tar upp förverkandefrågor. I motion 1989/90:Bo415

(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändrade regler om avisering av hyra, påminnelse om obetald hyra,

förverkande av hyresrätt och hyresnämndens prövning vid tvist om

förlängning av hyresavtal. I motion 1989/90:Bo424 (fp) yrkandena

1 och 2 tas upp frågor om återvinning av en hyresrätt och yrkas

att riksdagen dels förlänger tidsfristen för rätt till

återvinning av hyresrätt, dels inför meddelandeskyldighet till

socialnämnden i samtliga fall där den enskilde på grund av

ekonomisk försumlighet riskerar att avhysas från sin bostad. I

motion 1989/90:Bo422 (m) begärs tillkännagivande om

rättssäkerheten på hyresmarknaden. Av motiveringen, som

återfinns i motion 1989/90:Ju413, framgår att motionären

efterlyser förbättrade möjligheter att med myndigheternas hjälp

avhysa hyresgäster som bl.a. skadar hyresvärdens egendom.

Den nu arbetande hyreslagskommittén har enligt direktiven

bl.a. att utreda frågor om förverkande av hyresrätt. Särskilt

nämns som en brist att hänsyn inte generellt kan tas till sådana

omständigheter vid dröjsmål med hyresbetalningen som framstår

som ursäktliga. Den tid inom vilken socialnämnderna skall utreda

och ta ställning till om en hyresgäst är berättigad att få

ekonomiskt stöd och om eventuella garantier kan ställas för

hyran kan enligt departementschefen vara för kort. Även andra

frågor som har samband med de nämnda t.ex. skriftlig avisering

av hyran, påminnelser m.m. kan kommittén enligt

departementschefen behöva tas upp. En annan fråga som omnämns är

svårigheterna att få rättelse eller avhysning av störande

hyresgäster. Kommittén bör därför enligt direktiven undersöka om

förfarandet i sådana fall kan göras snabbare och effektivare med

bibehållande av rimliga krav på rättssäkerhet.

Som framgår ovan kommer de förverkandefrågor som

motionärerna tar upp i motionerna att ses över under den

pågående översynen av hyreslagstiftningen. Utredningsarbetet i

dessa frågor bör enligt direktiven vara avslutat före utgången

av år 1991. Resultatet av de pågående övervägandena bör

avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:Bo415

(s), 1989/90:Bo422 (m) och 1989/90:Bo424 (fp).

2.4 Underhåll av bostadslägenhet enligt hyreslagen

Den grundläggande bestämmelsen om lägenhetens skick finns i

9§ hyreslagen där det föreskrivs att hyresvärden på

tillträdesdagen skall -- om inte bättre skick har avtalats --

tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den

allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda

ändamålet. Det åligger vidare hyresvärden enligt 15 § första

stycket hyreslagen att, om inte annat har avtalats eller följer

av andra stycket, under hyrestiden hålla lägenheten i angivet

skick. Enligt 15 § andra stycket hyreslagen skall hyresvärden,

om en lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, i

bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering,

målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av

lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Avvikelse från

denna tvingande regel får ske om annat har avtalats och

hyresavtalet avser ett enfamiljshus eller om hyresavtalet

innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen och

de avvikande bestämmelserna har tagits in i en

förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda lag.

I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och 1989/90:Bo420

(m) yrkande 12 hemställs att riksdagen beslutar om en ändring av

lagstiftningen i vad det avser den enskilde hyresgästens

inflytande över reparation av den egna lägenheten. Enligt

motionärerna bör den enskilde hyresgästen utan särskild

förhandlingsöverenskommelse ges möjlighet att ingå avtal med

fastighetsägaren om underhållsansvaret i den egna lägenheten.

Enligt utskottets mening ger den utformning som bestämmelsen

har ett nödvändigt skydd åt den i förhandlingsläget svagare

parten -- hyresgästen. Den lösning som motionärerna föreslår kan

medföra att den enskilde hyresgästen inte kan hävda att

underhållsansvaret för den egna lägenheten skall åvila

hyresvärden utan tvingas att acceptera en för hyresgästen

oförmånlig överenskommelse om underhållsansvaret. Den nuvarande

ordningen bör därför bibehållas. Den av motionärerna påtalade

olägenheten blir alltså mindre vanligt förekommande i den mån

förhandlingsöverenskommelse träffas avseende allt flera

fastigheter. Det är på detta sätt man, enligt utskottets

uppfattning, bör stärka inflytandet för allt flera hyresgäster

avseende reparationer i den egna lägenheten. Utskottet avstyrker

med det anförda motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och

1989/90:Bo420 (m) yrkande 12.

I motion 1989/90:Bo410 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ändringar i hyreslagen så att bestämmelserna

om att reparationer skall vara fackmannamässigt utförda också

avser hyresvärden.

Enligt 24 a § hyreslagen har bostadshyresgäster rätt att på

egen bekostnad utföra målning, tapetsering och därmed jämförliga

åtgärder i lägenheten. Något direkt krav på att hyresgäst skall

utföra åtgärderna fackmässigt finns inte uppställt i lagen.

Hyresvärden har dock rätt till ersättning för sin skada om de

underhållsåtgärder hyresgästen vidtagit minskar bruksvärdet. Så

kan bli fallet om åtgärderna inte är fackmässigt utförda.

Bostadsdomstolen har i ett mål, BD37/78, prövat

förutsättningarna för ersättningsskyldighet. Domstolen uttalade

bl.a. att förutsättningen bör vara att åtgärderna i fråga om

färgval m.m. och utförande avviker från vad som får anses

normalt och allmänt vedertaget i sådan grad att en annan

hyresgäst i lägenheten skulle lida men i sitt nyttjande av den i

dess åtgärdade skick.

Om hyresvärdens underhållsskyldighet enligt 15 § andra stycket

hyreslagen brister eller om hinder eller men på annat sätt

uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens vållande kan

hyresgästen välja mellan olika åtgärder. Han kan själv reparera

en skada på hyresvärdens bekostnad om hyresvärden inte gör det

trots tillsägelse. Han kan vidare säga upp avtalet om bristen är

av väsentlig betydelse. Han kan också kräva skadestånd om

bristen beror på hyresvärdens försummelse. En annan åtgärd som

hyresgästen kan vidta är att hos hyresnämnden begära att

hyresvärden åläggs att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande).

Detta framgår av 16 § andra stycket hyreslagen. I föreläggandet,

som kan förenas med vite, skall anges inom vilken tid åtgärderna

skall vidtas. Hyresgästen har för den tid lägenheten varit

bristfällig rätt till reducerad hyra.

Utskottet anser att nuvarande ordning ger tillräckliga

garantier för att hyresvärden skall fullgöra sin

underhållsskyldighet och på ett sådant sätt att bruksvärdet inte

minskar. I de fall åtgärdsförelägganden utfärdas torde

regelmässigt föreskrivas att angivna reparationsåtgärder skall

utföras på ett fackmässigt sätt. Enligt utskottets bedömning

saknas tillräckliga skäl för att i hyreslagen införa ett krav på

fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder. Med

det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo410 (s).

2.5 Byte av lägenhet

I motion 1989/90:Bo416 (s) tas upp reglerna om lägenhetsbyten.

Enligt motionärerna bör kommittén som ser över

hyreslagstiftningen också ges i uppdrag att se över

bestämmelserna som gäller vid lägenhetsbyten och den s.k.

treårsspärren, vilken enligt motionärerna medför orimliga

konsekvenser för hyresgästerna. Treårsspärren innebär att en

hyresgäst som fått en lägenhet genom byte inte får byta den

förrän den innehafts i tre år om inte synnerliga skäl

föreligger. Motionärerna anser också att hyresgästens ansvar

inte borde omfatta tidigare hyresgästers förpliktelser utan att

nya hyreskontrakt borde tecknas.

Utan att närmare gå in på innehållet i nuvarande bestämmelser

vid lägenhetsbyten vill utskottet hänvisa till vad som anförs i

direktiven till 1989 års hyreslagskommitté. Där anför

departementschefen bl.a. att kommittén är oförhindrad att ta upp

även andra hyresrättsliga frågor än dem som han utvecklat

närmare -- med vissa begränsningar. Som exempel på frågor som

kan tas upp omnämns hyresgästernas möjligheter att byta bostad

innan lägenheten innehafts i tre år. Den översyn av dessa

bestämmelser som motionärerna eftersträvar är således kommittén

oförhindrad att överväga. Det finns därför inte anledning att nu

föreslå riksdagen att göra det i motionen begärda

tillkännagivandet om översyn av bestämmelserna om

lägenhetsbyten. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo416 (s).

2.6 Andrahandsupplåtelse

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ändringar i bestämmelserna om

hyran vid andrahandsupplåtelser. Om hyreslagens reglering av

hyran vid andrahandsuthyrning avskaffades skulle enligt

motionärerna utbudet av bostäder ökas.

Den regel i hyreslagen som motionärerna vill avskaffa

återfinns i 55 b § hyreslagen och trädde i kraft den 1 juli

1988. De gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum

och vid andrahandsupplåtelse av annan bostadslägenhet -- dock

inte vid upplåtelse för fritidsändamål. Innebörden av

bestämmelsen är att en hyresvärd vid upplåtelsen kan bli

återbetalningsskyldig om han tar emot en hyra som är oskälig med

hänsyn till bruksvärdet. Hyresnämnden kan i ärende om

återbetalning av hyran om hyresgästen begär det fastställa hyran

för den fortsatta uthyrningen.

Utskottet ansåg vid sin behandling av lagförslaget (prop.

1987/88:162) att det inte minst mot bakgrund av läget på

bostadsmarknaden fanns skäl att stärka skyddet för bl.a.

andrahandshyresgäster och ställde sig bakom förslaget. Utskottet

anser alltjämt att nu gällande bestämmelser om hyran vid

andrahandsuthyrning m.m. är berättigade och avstyrker därför

motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 1.

3 Hyresrätt, lokaler

Riksdagen antog i maj 1988 (BoU 1987/88:21) ett förslag till

lag om ändring i jordabalken (prop. 1987/88:146) såvitt avser

vissa lokalhyresfrågor. Syftet med lagändringarna var att stärka

lokalhyresgästens ställning gentemot hyresvärden. Ändringarna

innebar huvudsakligen följande. Om förlängning av ett

hyreskontrakt för en lokal inte kommer till stånd på grund av

att hyresvärden kräver en hyra som inte är skälig blir

hyresvärden skyldig att ersätta hyresgästens förlust genom att

hyresförhållandet upphör (57 § första stycket 5 hyreslagen). Vid

bedömningen av hyreskravets skälighet skall numera skäligheten

grundas på omständigheter som är tillgängliga redan före

hyrestidens utgång och bedömas utifrån hyran för närmast

jämförliga lokaler på orten. Hyror som är mycket låga eller

mycket höga och således inte representativa skall inte ingå i

jämförelsen. Krävd hyra skall inte anses som skälig om den

överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas

betinga på den öppna marknaden (marknadshyra).

Vid tvist mellan hyresvärd och lokalhyresgäst gäller nu såsom

tidigare att medling normalt skall ske hos hyresnämnden innan

lokalhyresgästen får väcka talan vid domstol om ersättning på

grund av obefogad uppsägning. Den ändring som skett i denna del

är att den s.k. preklusionsregeln förstärkts. Den innebär nu att

utredning som inte lagts fram under medlingen får beaktas av

fastighetsdomstolen endast om det finns synnerliga skäl.

Ersättningsreglerna har genomgått väsentliga ändringar.

Tidigare gällde att hyresvärden vid en obefogad vägran att

förlänga lokalhyresförhållanden skulle ersätta hyresgästen i

skälig omfattning för dennes förlust. Även nu skall den verkliga

skadan ersättas men lokalhyresgästen har alltid rätt till en

minimiersättning. Den uppgår till ett belopp som motsvarar en

årshyra för lokalen enligt det uppsagda kontraktet men högst ett

belopp som vid hyrestidens utgång motsvarar fyra basbelopp.

Andra ändringar som infördes berörde bestämmelser om

indexklausuler, ändrad användning och andrahandsuthyrning. De nu

redovisade ändringarna i lokalhyreslagstiftningen trädde i kraft

den 1 januari 1989.

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 19 begärs att de ändringar

som infördes senast i lokalhyreslagstiftningen om "skäligt

hyreskrav", indexklausuler, ändrad användning och

andrahandsuthyrning bör upphävas. Enligt motionärerna baseras

beslutet på en övertro på central dirigering och planering, och

det riskerar att leda till att samma problem uppkommer på

lokalhyresmarknaden som på bostadsmarknaden.

Utskottets bedömning är att nuvarande ordning på ett bättre

sätt än tidigare stärker lokalhyresgästernas ställning gentemot

hyresvärdarna. Det var också syftet med ändringarna i

lokalhyreslagstiftningen. Utskottet kan därför inte förorda en

återgång till tidigare ordning. Motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande

19 om indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen

avstyrks.

I motion 1989/90:Bo406 (v) yrkande 2 hemställs att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om införande av ett

bruksvärdessystem också för lokalhyror. Att lokalhyrorna fått

stiga marknadsmässigt har enligt motionärerna lett till problem

för ekonomiskt svaga lokalhyresgäster vilket kan medföra att

bostadskvarter utarmas på service och småbutiker slås ut.

Förhållandet anses vidare skapa ett extra tryck på att bygga och

inreda t.ex. kontor i stället för bostäder eftersom kontoren ger

så mycket högre hyra.

I det utredningsarbete som föregick de senaste ändringarna i

lokalhyreslagstiftningen övervägdes bl.a. hur hyressättningen

skulle ske. Dessa överväganden resulterade i slutsatsen att det

nuvarande systemet borde bibehållas. Enligt utskottets mening

saknas anledning att nu förorda nya överväganden om ett

eventuellt bruksvärdessystem för lokaler. Utskottet

avstyrker motion 1989/90:Bo406 (v) yrkande 2.

Motion 1989/90:Bo418 (c) tar upp reglerna om när ett hyreskrav

skall anses oskäligt, frågan om vem av parterna som skall ha

skyldighet att hänskjuta tvist till hyresnämnd och

ersättningsreglerna. I dessa delar vill motionärerna ha en annan

utformning än den nu gällande. Sålunda anförs i yrkande 1 att

ett lokalhyreskrav bör anses oskäligt om det påtagligt

överstiger hyresläget på orten. Motionärernas förslag

överensstämmer med lokalhyreskommitténs. Regeringen förde dock

inte kommitténs förslag vidare till riksdagen. Beträffande den

andra frågan, vem som skall hänskjuta tvist till medling,

föreslås i motionen att hyresvärden i stället för hyresgästen,

vilken ordning nu gäller, skall ha skyldighet att hänskjuta

tvisten till medling. När det gäller ersättningsreglerna

föreslår motionärerna att ersättningsbeloppet vid obefogad

förlängningsvägran höjs så att minimiersättningen alltid

motsvarar en årshyra. Den nuvarande begränsningen av

skadeståndet är enligt motionärerna inte i tillräcklig grad

ägnad att stoppa obefogade uppsägningar. Begränsningen innebär

enligt dem att lokalhyresgästerna alltjämt saknar ett starkt

besittningsskydd. Också i motion 1989/90:Bo407 (c) ifrågasätts

besittningsskyddet för lokaler. Motionären anser att ett

besittningsskydd för fabrikslokaler motsvarande det som gäller

för bostäder eller arrenden bör utredas. Genom att sådant skydd

saknas för företag som är verksamma i förhyrda lokaler kan

enligt motionären sysselsättningen för de anställda komma att

äventyras om hyresavtalet sägs upp.

Utskottet behandlade motioner med motsvarande innehåll dels

när ändringsförslaget var föremål för riksdagsbehandling, dels

hösten 1989 i betänkandet 1989/90:BoU1. Utskottet står fast vid

sin tidigare uppfattning att genomförda ändringar i

lokalhyreslagstiftningen ger lokalhyresgästerna ett bättre skydd

än tidigare gentemot hyresvärdarna och skapar en större trygghet

i besittningen. Om det skulle visa sig att det eftersträvade

syftet att förstärka lokalhyresgästernas ställning inte skulle

uppnås bör dessa frågor tas upp till nya överväganden. De nya

reglerna har varit i kraft endast en kort tid. Några

dokumenterade erfarenheter av dem har ännu inte vunnits. Med

hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionerna 1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) om

ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen.

Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt motion

1989/90:Bo401 (s). I yrkande 1 i motionen begärs ett

tillkännagivande om behovet av en undersökning och utvärdering

av tillämpningen av lokalhyreslagstiftningen och behovet av en

ytterligare förstärkning av lokalhyresgästernas ställning. I

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att förslag bör

framläggas om åtgärder som undersökningen och utvärderingen ger

anledning till. Enligt motionärerna hade lokalhyresgästernas

ställning gentemot hyresvärdarna varit starkare om

lokalhyreskommitténs förslag hade bifallits. Enligt dem kan

redan nu konstateras att syftet med de nya reglerna knappast

kommer att uppnås. Alltför stora hyreskrav och hyreshöjningar

har enligt motionärerna rapporterats från de större städerna. De

anser det därför viktigt att utvecklingen på lokalhyresmarknaden

blir föremål för en undersökning och utvärdering. Det kan

därefter enligt motionen också finnas anledning att pröva om

utformningen av lokalhyreslagstiftningen är tillfredsställande.

Utskottet delar den oro för kostnadsutvecklingen på

lokalhyresmarknaden som motionärerna ger uttryck för. Enligt

utskottets mening finns det anledning att följa utvecklingen med

uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen gör detta.

Enligt utskottets bedömning är emellertid frågan om en

utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m.

för tidigt väckt eftersom de nya reglerna vid

förlängningstvister endast tillämpats på avtal som sagts upp

efter den 1 januari 1989. De torde därför i praktiken inte ha

tillämpats i sådan omfattning att det finns underlag för en

meningsfull utvärdering. Med hänvisning till vad som nyss

anförts avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo401 (s).

4 Förhandlingssystemet

4.1 Parter vid hyresförhandlingar

I hyreförhandlingslagen regleras förhållandet mellan den

enskilde hyresvärden, eventuellt med en

fastighetsägarorganisation som medpart och en

hyresgästorganisation. Frågan om annan än hyresgästorganisation

skall ges förhandlingsrätt tas upp i moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11 och i motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande

18. I m-motionen föreslås att den enskilde hyresgästen bör ges

förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen. C-motionärerna

anser att lagen bör ändras så att en förening av hyresgäster i

berörd bostadsfastighet ges rätt till förhandlingsordning. I

fp-motionen föreslås att lagen ändras så att föreningar som inte

är anslutna till Hyresgästernas riksförbund ges ökade

möjligheter att erhålla förhandlingsrätt. Enligt motionärerna

bör det avgörande för att erhålla en sådan rätt vara att

föreningen åtnjuter förtroende från en majoritet av hyresgäster

i den berörda fastigheten.

Enligt 1 § hyresförhandlingslagen skall såsom nyss nämnts

förhandlingar föras mellan å ena sidan hyresvärd eller hyresvärd

och organisation av fastighetsägare och å andra sidan

organisation av hyresgäster. Förhandlingarna förs på grundval av

en förhandlingsordning. De krav som ställs på en

hyresgästförening för att den skall kunna vara part i en

kollektiv överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen

överensstämmer med de allmänna krav som ställs på en förening.

Den måste för att kunna ingå avtal som binder själva

organisationen vara en juridisk person och ha kompetens att föra

medlemmarnas talan. Den måste vidare ha till uppgift att

tillvarata medlemmarnas intressen i hyresfrågor. Detta skall

framgå av stadgarna.

Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om

hyresgästernas förhandlingsrätt och avstyrkt motionsyrkanden

om ändring i hyresförhandlingslagen i detta hänseende.

Enligt utskottets mening bör förhandlingsrätten alltjämt utövas

av en organisation av hyresgäster. Den enskilde hyresgästens

förhandlingsposition får i allmänhet anses tämligen svag även om

denne har en relativt stark rättsställning. Det kan också antas

att många hyresgäster saknar kännedom om sina lagliga

rättigheter och drar sig för att föra en process inför

hyresnämnden. Hyresgästen kan därför ha svårt att utnyttja sin

rättsliga ställning i en förhandling. Ingenting hindrar att en

kompetent och rättskapabel förening som har hyresgästernas

förtroende utövar förhandlingsrätten. I hyresförhandlingslagen

uppställs inte något krav om att föreningen måste vara ansluten

till en viss organisation av hyresgäster. Utskottet avstyrker

med hänvisning till ovanstående moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11 och motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 18.

4.2 Förhandlingsordning

I motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 2 föreslås att riksdagen

hos regeringen begär ett förslag till lagändring beträffande

inskrivning av avtal om förhandlingsordning. Härigenom skulle

det enligt motionärerna ges en garanti för att den som förvärvar

en fastighet får kännedom om att förhandlingsordning finns.

Erfarenheterna anses enligt motionärerna visa att många

förvärvare av fastigheter inte känner till att

förhandlingsordning gäller för fastigheten. Vidare anser de att

det i 7 kap. jordabalken bör införas en bestämmelse om att

förhandlingsordning alltid skall gälla mot ny ägare vid exekutiv

försäljning av en hyresfastighet.

Enligt 8 § första stycket hyresförhandlingslagen gäller avtal

om förhandlingsordning även mot ny hyresvärd. Däremot gäller

inga särskilda bestämmelser om förhandlingsöverenskommelser.

Enligt förarbetena till detta lagrum (prop. 1977/78:155 s. 157)

skall frågan om en förhandlingsöverenskommelse är bindande

gentemot ny hyresvärd avgöras med ledning av bestämmelserna i 7

kap. jordabalken. Något undantag från bestämmelsen i 8 § första

stycket hyresförhandlingslagen finns inte. Den gäller således

också när en överlåtelse av en fastighet sker genom en exekutiv

försäljning. Enligt paragrafens andra stycke är den tidigare

hyresvärden skyldig att ersätta skada som förorsakats den nye

hyresvärden om han försummat att upplysa om en gällande

förhandlingsordning och den nye hyresvärden varken ägt eller

bort äga kännedom om förhandlingsordningen.

Enligt utskottets mening får bestämmelsen om

skadeståndsskyldighet anses ge en garanti för att frågan om

förhandlingsordning tas upp vid förhandlingar om köp. Ett

publicitetskrav på det sätt som motionärerna föreslår skulle

innebära ett omfattande arbete för inskrivningsmyndigheterna

utan att motsvarande fördelar skulle stå att vinna. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 2

om anteckning om förhandlingsordning i inskrivningsregister

m.m.

4.3 Primär förhandlingsskyldighet

Om en hyresvärd och en hyresgästorganisation har avtal om

förhandlingsordning för ett hus är hyresvärden skyldig att

alltid förhandla med hyresgästorganisationen i vissa frågor

t.ex. om höjning av hyran (primär förhandlingsskyldighet).

Förhandlingsordning medför vidare, om parterna inte avtalat om

annat, en rätt för båda parter att påkalla förhandling om bl.a.

hyresvillkoren. Föreligger primär förhandlingsskyldighet måste

förhandling föregå ett avtal eller en hyresnämndsprövning. Avtal

med hyresgästen som ingåtts utan att förhandling enligt

förhandlingsordning ägt rum är ogiltigt och kan medföra

återbetalningsskyldighet för hyresvärden. Hyresvärden kan också

bli skyldig att utge ideellt skadestånd till

hyresgästorganisationen.

I motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 1 föreslås att hyresvärdens

förhandlingsskyldighet utvidgas till att gälla inte bara vid

hyreshöjningar utan även vid bestämmande av den s.k.

förstagångshyran, dvs. den hyra som avtalas när lägenheten

första gången upplåts till hyresgästen eller upplåts på nytt

efter en omfattande ombyggnad. Enligt motionärerna är det inte

ovanligt att hyresgästföreningarna efter att hyresvärden

ensidigt fastställt inflyttningshyrorna i efterhand får påkalla

förhandling i syfte att sänka hyrorna. I de

förhandlingsordningar som tillämpas på den allmännyttiga sektorn

har enligt motionärerna primär förhandlingsskyldighet vid

bestämmande av förstagångshyra skrivits in i avtal om

förhandlingsordning medan det inom den privata sektorn skett

endast undantagsvis.

Fastighetsägarens möjlighet att fritt bestämma

inflyttningshyran kan begränsas på olika sätt. I

förhandlingsordning kan avtal bl.a. träffas om att

hyresförhandlingar skall omfatta också inflyttningshyror i

nyproducerade och ombyggda lägenheter. Så har också skett, som

motionärerna anför, när det gäller de allmännyttiga

bostadsföretagen. Även privata fastighetsägare har i viss

omfattning förhandlingsordning som också omfattar

inflyttningshyror. I de fall kommunal mark tas i anspråk för

bostadsbyggande och när kommunen förmedlar nybyggda lägenheter

kan kommunen sätta upp ett villkor om primär

förhandlingsskyldighet vid hyressättningen. Vid ombyggnader kan

vid utfärdande av hyresgästintyg överenskommelser träffas med

fastighetsägaren om att hyran i de ombyggda lägenheterna skall

bestämmas efter förhandlingar.

Inflyttningshyrorna bestäms således i stor utsträckning vid

förhandlingar mellan hyresmarknadens parter. Om hyresvärden har

bestämt inflyttningshyran kan, i de fall förhandlingsordning

finns, förhandling påkallas enligt hyresförhandlingslagen. Kan

parterna inte enas har de möjlighet att ansöka om ändring av

hyresvillkoren hos hyresnämnden enligt 24 §

hyresförhandlingslagen. Hyresgästen kan även få hyresvillkoren

prövade enligt hyreslagen. Vid sådan prövning får hyresnämnden

inte besluta om ändring av t.ex. förstagångshyran förrän sex

månader efter det att de förut gällande villkoren började

tillämpas. Hyresgästen kan således vara tvungen att under en tid

av sex månader betala en oskälig hyra. En sådan ordning när det

gäller ett hyresvillkor som förstagångshyra är inte

tillfredsställande. Enligt vad utskottet erfarit har den

sittande hyreslagskommittén uppmärksammats på de problem som

nuvarande ordning kan medföra. Enligt direktiven är kommittén

oförhindrad att ta upp andra frågor än de som utpekas särskilt.

Det kan därför hållas för sannolikt att bestämmelserna om

förstagångshyran och ändring av hyresvillkor kommer att

diskuteras och övervägas av kommittén. I avvaktan på att

kommitténs överväganden i dessa frågor slutförs anser utskottet

att nuvarande ordning får godtas. Utskottet avstyrker motion

1989/90:Bo412 (s) yrkande 1.

I samma motion, yrkande 3, föreslås att en primär

förhandlingsskyldighet införs även vid ombyggnad och upprustning

av fastigheter. Enligt motionärerna saknas regler om

hyregästinflytande i de fall upprustning av en fastighet sker

utan statliga lån. Motionärerna anser att en primär

förhandlingsskyldighet bör finnas även vid sådana ändrings- och

förbättringsåtgärder. Bestämmelser om krav på varsamhetsyttrande

eller motsvarande från hyresgästerna föreslås därför införas i

hyresförhandlingslagen.

Frågan om införande av en primär förhandlingsskyldighet vid

ändrings- och förbättringsåtgärder har uppmärksammmats av bl.a.

regeringen. I direktiven till hyreslagskommittén omnämns frågan

och anförs bl.a. att ett förslag om primär

förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder

övervägts inom bostadsdepartementet. Enligt departementschefen

bör de förslag som lagts fram övervägas ytterligare, och efter

samråd med hyresmarknadens parter bör ställning tas till om de

kan genomföras eller om andra lösningar bör väljas.

Vid utskottets behandling av ett motionsyrkande i denna fråga

hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1 förutsatte utskottet att

-- om resultatet av översynen skulle komma att dröja -- frågan

om primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och

förbättringsåtgärder skulle övervägas i särskild ordning.

Utskottet fann att vad i motionen föreslagits skulle komma att

tillgodoses utan ett särskilt tillkännagivande i frågan. Enligt

inhämtade upplysningar kommer den nu behandlade frågan att

övervägas av hyreslagskommittén. Resultatet skall redovisas

senast vid utgången av år 1992. Pågående överväganden bör

avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet nu motion

1989/90:Bo412 (s) yrkande 3.

5 Boinflytandefrågor

I detta avsnitt behandlas vissa inflytandefrågor för

hyresgäster. Två motioner tar upp frågan vem som skall utöva

inflytande i upprustningsfallen enligt bostadssaneringslagen. I

en motion efterlyses ett krav på genomförandetid vid vissa

ombyggnadsåtgärder. Två motioner behandlar hyresgästernas

inflytande över installation av kabel-TV och kostnaderna för en

sådan anläggning. I tre motioner lämnas förslag till hur

boinflytandet kan fortsätta att utvecklas i framtiden.

Enligt motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 3 och

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21 bör bostadssaneringslagen ändras

så att hyresgästerna i varje fastighet kan utöva inflytande i

frågor som direkt berör dem.

Även enligt bostadssaneringslagen skall hyresgästinflytandet

utövas av en organisation av hyresgäster. Här kan emellertid

inte vilken hyresgästorganisation som helst komma i fråga. Med

organisation av hyresgäster avses enligt lagen endast den

organisation som har avtal om förhandlingsordning för

fastigheten eller, om sådant inte gäller, riksorganisation eller

förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars

verksamhetsområde fastigheten är belägen.

Utskottet har senast i betänkande 1989/90:BoU7 avstyrkt

motionsyrkanden om ändring i lagen när det gäller reglerna om

formen för hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen.

Utskottet uttalade bl.a. att hyresgästernas inflytande torde

både underlättas och förstärkas om deras intressen bevakades av

en organisation. Härigenom kan också frågor som rör

hyresgästkollektivet som sådant och de framtida boende komma att

beaktas på ett bättre sätt. Samrådsförfarandet kan också

underlättas om fastighetsägaren känner till vilken organisation

av hyresgäster som han skall vända sig till. Det får anses

närmast självklart att hyresgästorganisationen agerar i samråd

med de närmast berörda hyresgästerna. Den kan också företrädas

av berörd hyresgästavdelning eller kontaktkommitté. När det

gäller val av hyresgästorganisation är lagen neutral. Med

hänvisning till vad som nu sagts avstyrker utskottet motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 3 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21.

I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 5 förordas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om större enhetlighet mellan

bostadssaneringslagen och plan- och bygglagen beträffande

genomförandetider vid ombyggnad. Enligt motionen är det

nödvändigt att bestämmelser införs om när ombyggnadsåtgärder som

inte kräver bygglov skall vara genomförda.

En motion med samma innehåll som ovan behandlades hösten 1989

i betänkande 1989/90:BoU1. Utskottet uttalade då att det kan

finnas anledning att överväga regler om genomförandetid vid

ombyggnad som inte kräver bygglov eller finansieras med

statliga lån. Utskottet förutsatte att frågan kommer att

övervägas i samband med kommitténs översyn av

hyresgästinflytandet vid ändrings- och förbättringsåtgärder.

Motionen avstyrktes.

Frågan har alltså anknytning till kommitténs arbete.

Utskottet anser att det resultat som kan bli följden av

översynen bör avvaktas och avstyrker motion 1989/90:Bo419 (c)

yrkande 5. Det kan noteras att hyresgästerna enligt 16 §

hyreslagen har möjlighet att hos hyresnämnden begära ett

åtgärdsföreläggande om hyresvärden brister i sin

underhållsskyldighet av bostadslägenheter och gemensamma

utrymmen. Av föreläggandet skall framgå inom vilken tid

åtgärderna skall vidtas.

Två frågor som rör hyresgästinflytande och installation av

kabel-TV tas upp i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och

1989/90:Bo421 (mp). Enligt c-motionen bör riksdagen ge

regeringen till känna behovet av lagstiftning för att stärka

hyresgästernas inflytande över beslut om installation av

kabel-TV. Särskilt viktigt är det enligt motionen att varje

hyresgäst själv har rätt att avgöra om han vill ta del av

kabel-TV-utbudet eller inte. I mp-motionen begärs ett förslag

till lag som går ut på att boende som inte vill ha kabel-TV inte

skall vara tvungna att betala för anläggningen och driften i

form av hyra eller annan avgift. Motiveringen återfinns i motion

1989/90:K436 s. 45.

Förhandlingsöverenskommelser som reglerar förutsättningarna

för installation och drift av kabel-TV kan träffas mellan

hyresvärd och hyregästorganisation med stöd av

förhandlingsordning. Om förhandlingsklausul finns intagen i de

enskilda hyreskontrakten blir hyresgästerna bundna av

förhandlingsöverenskommelsen. Om den innebär att hyran eller

hyresvillkoren ändras kan den enskilda hyresgästen begära

hyresnämndens prövning och därmed påverka överenskommelser som

är oskäliga för denne.

Hyresgästernas riksförbund och SABO har träffat en

överenskommelse om vissa riktlinjer som i korthet innebär

följande. Utbyggnaden av kabel-TV-nät skall fastställas inom

ramen för det boinflytandeavtal som finns mellan parterna.

Kostnaden för fastighetsnätet och den tekniska utrustningen slås

ut på hyreskalkylen men programkostnader och kostnader för

anslutning till basnätet belastar den hyresgäst som vill se

kabel-TV. Den hyresgäst som inte vill ha kabel-TV skall få

sändningarna bortfilterade kostnadsfritt. -- I riktlinjer som

antagits enligt överenskommelse mellan Hyresgästernas

riksförbund och Fastighetsägareförbundet anges att utbudet skall

medge individuell valfrihet i fråga om såväl programutbud som

rätten att avstå från radio- och TV-utbud utöver basutbudet och

att kostnaderna för ombyggnad av fastighetsnätet och övrig

teknisk utrustning skall täckas av bruksvärdeshyran.

Enligt utskottets mening bör det kollektiva

förhandlingssystemet omfatta även kabel-TV-frågor. Hyresgästen

har också genom sin organisation möjlighet att påverka ett

beslut om kabel-TV-installation. Det är emellertid viktigt att

den som inte vill ta del av programutbudet genom kabel-TV skall

slippa detta. En sådan valfrihet rekommenderas också i de

riktlinjer som bostadsmarknadens parter har enats om. Såvitt

utskottet har erfarit följs dessa riktlinjer. Utskottet, som

behandlade motioner om hyresgästinflytandet vid installation

m.m. av kabel-TV. senast hösten 1989 (1989/90:BoU1), ansåg då

och anser alltjämt att de regler som finns i hyreslagstiftningen

och de riktlinjer som bostadsmarknadens parter enats om

nöjaktigt uppfyller de krav på hyresgästinflytande som kan

ställas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och 1989/90:Bo421 (mp).

I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om de allmännyttiga företagens roll för

hyresgästinflytandet. I motionen anförs att de allmännyttiga

bostadsföretagen genom sin uppbyggnad och omfattning har stora

möjligheter att bli ledande för hyresgästinflytandet. Det är

därför enligt motionärerna viktigt att skapa sådana

förutsättningar att allmännyttan kan fortsätta att utvecklas.

År 1979 slöt SABO och Hyresgästernas riksförbund det första

avtalet om boinflytande för hyresgästerna i allmännyttigt ägda

fastigheter. Sedan dess har stora förändringar skett och de

formella möjligheterna för hyresgästerna att få information, få

samråda och få vara med och besluta i egna gemensamma

angelägenheter väsentligt förändrats. Uppbyggnaden av

kontaktkommittéer fortsätter och hyresgäststyrt

lägenhetsunderhåll i de allmännyttiga bostadsföretagen införs

successivt. Det finns också exempel på att hyresgäster fått vara

med och påverka beslut om nyproduktion och därefter själva

förvaltar fastigheter. Allmännyttan har således haft stor

betydelse för utvecklingen av bodemokratin och har spelat en

central roll i den sociala bostadspolitiken. Utskottet har vid

åtskilliga tillfällen givit uttryck för denna uppfattning. Det

finns inte skäl befara att boinflytandeverksamheten inom

allmännyttiga bostadsföretag inte skall fortsatta att utvecklas

mot ett ökat och fördjupat boinflytande. Ett tillkännagivande

enligt motionsförslaget kan inte tjäna något reellt syfte. Med

det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande

1 om de allmännyttiga bostadsföretagens roll för

hyresgästinflytandet.

I motion 1989/90:Bo414 (v) föreslås att riksdagen hos

regeringen begär att en utredning tillsätts för att utveckla

hyresboendet så att hyresrättshavare får möjlighet att styra och

medverka i nyproduktion, ombyggnad och underhåll. Enligt

motionen bör hyresrättshavarnas rättigheter utökas så att det

blir normalt och naturligt i mån av intresse att delta och

utveckla sitt boende. Konsulter och kunniga förvaltare bör

inrikta sig på att bistå med råd och experthjälp i den

utsträckning som hyresrättshavarna själva efterfrågar. Genom en

sådan medverkan kan enligt motionärerna hyreskostnaderna sänkas

väsentligt samtidigt som kvaliteten höjs och grannkontakter kan

utvecklas.

Som framgår av redogörelsen ovan finns det exempel på

hyresgästinflytande över nyproduktion. Det kan antas att detta

inflytande kommer såsom boinflytandet i övrigt att

vidareutvecklas på initiativ av bostadsmarknadens parter.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte styra

utvecklingen. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo414 (v) om

hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av

hyreshus.

I motion 1989/90:Bo221 (s) lämnas ett annat förslag till hur

hyresgästernas inflytande skulle kunna utvecklas. Ett sätt

vore enligt motionärerna att hyresgästerna ges insyn och

inflytandemöjligheter i bostadsföretagens styrelser. Härigenom

skulle hyresgästerna lättare kunna genomdriva förändringar som

går emot bostadsföretagets uppfattning tror motionärerna.

Utskottet har senast hösten 1989 (1989/90:BoU1) avstyrkt ett

motionsyrkande om hyresgästinflytande i bostadsföretagens

styrelser med hänvisning till att riksdagen inte bör styra

utvecklingen av hyresgästernas inflytande över sitt boende.

Utskottet intar samma ståndpunkt nu och avstyrker motion

1989/90:Bo221 (s).

6 Andra upplåtelseformer

Tre motioner behandlar den kooperativa hyresrätten. I motion

1989/90:Bo212 (s) yrkande 6 föreslås att verksamheten utvidgas

och i motion 1989/90:Bo404 (s) att olika åtgärder vidtas så att

sådan hyresrätt främjas. I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 6

framförs ett förslag om permanentning av den försöksvis bedrivna

verksamheten.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att under hösten

1990 lämna förslag till riksdagen om en förlängning av lagen

(1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

Regeringen har vidare tillkallat en kommitté som skall utvärdera

försöksverksamheten. Kommittén skall bl.a. undersöka hur de

boendes ekonomi påverkats och hur boinflytandet fungerat i

praktiken samt lämna förslag till den lagstiftning som krävs för

permanentning av verksamheten. Utskottet anser att resultatet av

dessa överväganden m.m. bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 6, 1989/90:Bo404 (s) och

1989/90:Bo419 (c) yrkande 6.

I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande

5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av ägarlägenheter i enlighet med

ägarlägenhetsutredningens betänkande SOU 1982:40 Ägarlägenheter.

Utskottet gjorde senast i betänkande 1989/90:BoU1 den

bedömningen att det inte finns något behov av en sådan

upplåtelseform och avstyrkte ett motionsyrkande om

ägarlägenheter. Det har därefter inte förekommit något som

ger utskottet anledning att ändra uppfattning, varför motionen

avstyrks.

I samma partimotion, 1989/90:Bo403 yrkande 13, begärs ett

tillkännagivande om att ett "hyr-köp"-system för lägenheter

bör övervägas. En sådan upplåtelseform eller delat ägande torde

enligt motionärerna ha stora förutsättningar till framgång,

inte minst bland unga människor.

Utskottet har när motioner med samma innehåll behandlats

tidigare ansett att riksdagen inte bör ta initiativ för

tillskapande av en sådan upplåtelseform. Utskottet avstyrker

moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 13.

7 Bostadsrättsorganisationernas ställning i

hyreslagstiftningen

Det finns för närvarande tre stora bostadsrättsorganisationer,

HSB, Riksbyggen och Sveriges bostadsrättsföreningars

centralorganisation (SBC), på den svenska bostadsmarknaden. HSB

och Riksbyggen och föreningar inom dem å ena sidan och SBC jämte

anslutna föreningar å andra sidan behandlas olika i

lagstiftningen. Enligt tillståndslagen är folkrörelsekooperativ

riksorganisation eller regional folkrörelsekooperativ

organisation av bostadsrättsföreningar eller

bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation undantagen

från tillståndskravet vid förvärv av hyresfastighet.

Med folkrörelsekooperativa organisationer åsyftas HSB och

Riksbyggen (prop. 1982/83:153 s. 19). I bostadsrättslagen

(1971:479) och i fastighetsmäklarlagen (1984:81) finns

motsvarande undantagsregler för de angivna organisationerna.

Den ställning som HSB och Riksbyggen fått i lagstiftningen har

motiverats med att de och till dessa organisationer anslutna

bostadsrättsföreningar har enhetligt utformade stadgar som vilar

på en gemensam bostadssocial grundsyn.

Frågan om SBC skall jämställas med HSB och Riksbyggen har

tidigare varit föremål för bostadsutskottets behandling vid

flera tillfällen. Riksdagen har på förslag av bostadsutskottet

emellertid alltid avslagit sådana förslag. Som skäl har

utskottet (BoU 1986/87:13) därvid bl.a. anfört att HSB och

Riksbyggen har en bostadssocial prägel byggd på idéer om

samverkan inom ramen för ett folkrörelsekooperativt synsätt.

Frågan har därefter tagits upp i olika motioner och

behandlades senast hösten 1989 av bostadsutskottet i betänkande

1989/90:BoU1 och av lagutskottet beträffande

fastighetsmäklarlagen i betänkande 1989/90:LU1. Motionsyrkandena

avslogs.

I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande

6 och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 16, 1989/90:Bo420

(m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga samt 1989/90:Bo423 (fp)

yrkandena 3 och 4 behandlas frågan om likställighet av

bostadsrättsorganisationerna. I moderata samlingspartiets

partimotion föreslås att tillståndslagen ändras så att

förvärvstillstånd utöver nu gällande undantag inte heller skall

gälla en riksorganisation eller regional organisation av

bostadsrättsföreningar. Även i de andra motionerna begärs en

likställighet av alla riksorganisationer i tillståndslagen.

Denna likställighet bör enligt fp- och c-motionerna genomföras

också i bostadsrättslagen. Enligt fp-motionen bör

likställigheten inte bara avse riksorganisationer utan även

regionala organisationer av bostadsrättsföreningar och

bostadsrättsföreningar som är anslutna till rikskooperativ

organisation.

Bostadsutskottet har praktiskt taget varje år sedan

bestämmelserna om undantag för folkrörelsekooperativa

riksorganisationer infördes i lagstiftningen behandlat motioner

om likabehandling av bostadsrättsorganisationer i

lagstiftningen. Utskottets inställning har varit och är

alltjämt att de skillnader som finns i organisation och

uppbyggnad m.m. bör komma till uttryck i lagstiftningen.

Utskottet avstyrker med det anförda moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 6 och motionerna 1989/90:Bo419

(c) yrkande 16, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i

fråga samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkandena 3 och 4. Frågan om

organisationernas likabehandling i fastighetsmäklarlagen har

tagits upp i flera motioner som behandlas i lagutskottet.

8 Bostadsförsörjningen m.m.

8.1 Bostadsförsörjningslagen

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 föreslås att

bostadsförsörjningslagen avskaffas. Motionärerna motiverar

förslaget med att statliga och kommunala myndigheter, byggare

och fastighetsägare varje år lägger ned mycket stora resurser på

planering av byggandet utan att bostadsförsörjningen förbättras.

Bostadsförsörjningslagen reglerar kommunernas ansvar för

bostadsförsörjningen. Den har därmed en viktig funktion att

fylla. Den bör således inte upphävas. Utskottet avstyrker motion

1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 om upphävande av

bostadsförsörjningslagen.

8.2 Bostadsanvisning m.m.

Sedan den 1 januari 1988 gäller lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt. Den ger rätt för en kommun att anvisa

bostadssökande till bostadslägenhet som upplåts med hyresrätt

eller bostadsrätt för annat ändamål än fritidsändamål. Lagen

bygger på att överenskommelser om anvisningsrätt i första hand

skall träffas mellan kommuner och husägare eller deras

organisationer. Om överenskommelser inte kan nås ger lagen

kommunerna möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslut

om anvisningsrätt för lägenheterna i ett visst hus. Beslutet kan

förenas med vite och innebär bl.a. förbud för husägaren att

upplåta en ledig lägenhet som omfattas av beslutet till någon

annan än den som kommunen anvisar.

I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande

17 och i motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 10 hemställs att

lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt upphävs.

Utskottet anser att lagen behövs för att kommunerna skall få

tillgång till bostadslägenheter i sådan omfattning att de kan

fullgöra sina uppgifter inom bostadsförsörjningen. Utskottet

avstyrker således moderata samlingspartiets partimotion

1989/90:Bo403 yrkande 17 och motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande

10 om upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt.

I vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 föreslås att

regeringen ges i uppdrag att lämna förslag till ny eller ändrad

lagstiftning så att en bostadsanvisningsskyldighet åläggs

kommunerna och så att kommunerna ges rätt att få anvisad

bostadssökande accepterad av fastighetsägaren. Enligt motionen

skall bostadsanvisningsskyldigheten omfatta alla lediga

lägenheter, alltså även dem med s.k. andrahands- och

rivningskontrakt och skall omfatta också en aktiv bytesservice.

Det anförs vidare i motionen att det är en viktig rättighet för

både kommunen och den enskilde att den anvisade bostadssökanden

skall accepteras, och en sådan rättighet ökar möjligheterna att

ordna bostäder för t.ex. lågavlönade ungdomar och flyktingar. Om

det i en kommun finns ett obetydligt bestånd av hyres- och

bostadsrättslägenheter bör regeringen kunna lämna dispens från

bostadsanvisningsskyldigheten.

Svenska kommunförbundet har under år 1989 gjort en

undersökning om bl.a. i vilken omfattning kommunerna fattat

beslut om att använda den nya lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt. Av undersökningen framgår att en hel del

kommuner träffat frivilliga avtal med fastighetsägarna utan att

lagen har behövt tillämpas. Den 31 maj 1989 hade 18 kommuner

beslutat om att använda lagen medan 54 kommuner har svarat att

de avser att fatta ett sådant beslut eller att beredning pågår

inom kommunen. Enligt uttalanden av bostadsministern vid olika

tillfällen följs frågan med uppmärksamhet. Åtgärder kommer -- om

så skulle visa sig nödvändigt -- enligt hans mening att vidtas

för att komma till rätta med förmedlingen av bostadslägenheter.

Utskottet anser därför att ett särskilt tillkännagivande kan

undvaras. Vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 om

bostadsanvisningsskyldighet m.m. avstyrks.

En närliggande fråga tas upp i motion 1989/90:Bo249 (c)

yrkande 3. I motionen förordas att riksdagen ger regeringen till

känna att bostadsförmedlingsverksamheten inte bör göras

obligatorisk utan att den alltjämt bör ske på frivillig väg och

i konkurrens. Motionärerna hänvisar till ett uttalande av

bostadsministern i budgetpropositionen att en lagstiftning om

obligatorisk bostadsförmedling kan komma att föreläggas

riksdagen.

Boverket har under hösten 1989 på uppdrag av regeringen

undersökt hur bostäder förmedlas i kommuner som saknar kommunal

bostadsförmedling. Enligt boverkets utredning saknas kommunal

bostadsförmedling i 177 kommuner. 46 av dessa kommuner hade mer

än 20 000 invånare. Av boverkets rapport framgår att situationen

för bostadssökande är splittrad i ett stor antal kommuner. De

bostadssökande som vill täcka hela hyresmarknaden inom kommunen

måste anmäla sitt intresse till samtliga fastighetsägare. Inom

bostadsdepartementet har därefter bildats en arbetsgrupp som har

fått till uppgift att ta kontakt med i första hand kommuner med

mer än 30 000 invånare som saknar bostadsförmedling för att ta

reda på orsakerna till varför kommunen inte har kommunal

bostadsförmedling och diskutera hur frågan om

bostadsförmedlingsverksamheten har lösts.

Utskottet finner det angeläget att varje kommun där

bostadsförsörjningsläget är sådant att det finns behov av

bostadsförmedling också inrättar sådan. Enligt

bostadsförsörjningslagen kan regeringen ålägga kommunen att

inrätta bostadsförmedling i det fall behov finns. Frågan om en

skärpning av lagstiftningen är för närvarande inte aktuell inom

regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör de pågående

övervägandena inte föregripas. Utskottet avstyrker motion

1989/90:Bo249 (c) yrkande 3.

Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall

kommunen enligt 4 § bostadsförsörjningslagen anordna avgiftsfri

bostadsförmedling. Frågan om bostadsförmedlingen skall vara

avgiftsfri har behandlats i riksdagen i olika sammanhang. Den

tas nu åter upp i flera motioner. I motionerna 1989/90:Bo419 (c)

yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och 1989/90:Bo423 (fp)

yrkande 12 föreslås sålunda att bostadsförmedlingen bör

avgiftsbeläggas. Härigenom menar motionärerna skulle de ökade

resurserna kunna medföra att verksamheten effektiviseras och

servicen förbättras. Enligt m-motionärerna skulle det medföra

stora fördelar om olika aktörer, t.ex. privata och allmännyttiga

fastighetsägare, själva fick förmedla lägenheter inom sitt

bestånd och om ett utbyte av tjänster mellan olika förmedlare

kunde ske.

Såsom framgått skall den kommunala

bostadsförmedlingsverksamheten vara avgiftsfri. Däremot finns

det inget hinder enligt nuvarande ordning att en privat

yrkesmässig bostadsförmedling tar ut en avgift vid anvisning av

lägenhet. Detta får ske endast vid yrkesmässig bostadsförmedling

och endast enligt en särskild taxa som fastställts av

kommerskollegium. Utskottet har noterat att boverket i sin

anslagsframställning för budgetåret 1991/92 lagt fram förslag om

möjligheter för kommunerna att införa avgiftsfinansierad

bytesservice. Riksdagen bör inte föregripa de överväganden i

regeringskansliet som blir följden av boverkets förslag. Vad i

motionerna förordats kommer således i allt väsentligt att

behandlas i det pågående budgetarbetet. Tillräckliga skäl saknas

därför för riksdagen att nu hos regeringen aktualisera

motionsförslagen. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 12 om avgiftsbelagd

bostadsförmedlingsverksamhet.

I motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 7 yrkas att riksdagen som

sin mening tillkännager för regeringen att skärpta åtgärder bör

vidtas för att motverka och beivra handel med hyresrätter.

Enligt motionen bör bostadsförmedlingarna ges ökade möjligheter

att kontrollera förmedlingen av alla lediga lägenheter.

Vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att motverka

handel med hyresrätter är en aktuell fråga för

hyreslagskommittén. Gällande regler om överlåtelse av hyresrätt

behandlas i ett särskilt avsnitt i direktiven.

Utredningsarbetet, som pågår för närvarande, är avsett att vara

avslutat före utgången av år 1991. Något riksdagens

tillkännagivande i frågan är således inte erforderligt.

Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 7.

I motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 1 förordas ett riksdagens

tillkännagivande om behovet av skärpta lagstiftningsåtgärder för

att kontoriserade bostadslägenheter och bostadslägenheter utan

mantalsskriven boende, s.k. övernattningslägenheter, skall kunna

återföras till bostadsmarknaden.

På grund av det ansträngda läget på bostadsmarknaden i stora

delar av landet men kanske framför allt i Stockholmsregionen

tillsattes i oktober 1988 en arbetsgrupp med uppgift att utreda

och lämna förslag till åtgärder för att göra fler bostäder i

bostadsbeståndet tillgängliga för bostadssökande. Utredningen

resulterade i en proposition, 1989/90:37, med förslag till

lagändringar i bl.a. plan- och bygglagen i syfte att öka

möjligheterna att återföra olovligt kontoriserade

bostadslägenheter och i bostadsförvaltningslagen (1977:792).

Riksdagen antog förslagen. Genom lagändringen slopades den

tioåriga preskriptionstiden när det gäller byggnadsnämndernas

rätt att ingripa genom ansökan om handräckning och föreläggande

om rättelse. Vidare genomfördes ändringar i

bostadsförvaltningslagen så att hyresnämnden i vissa fall kan

meddela beslut om särskild förvaltning av en fastighet. Så kan

ske om en fastighetsägare underlåter att hyra ut

bostadslägenheter i en fastighet om det med hänsyn till

bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna

står outhyrda. Arbetsgruppens förslag till lagstiftning om

övernattningslägenheter avstyrktes av de flesta remissinstanser

och ansågs inte kunna läggas till grund för lagstiftning. I

propositionen pekas i stället på olika möjligheter för

kommunerna att utan lagstiftningsåtgärder verka för att

övernattningslägenheter ställs till bostadsförmedlingens

förfogande.

Regeringen har således för bara något år sedan övervägt olika

möjligheter att tillföra bostadsmarknaden ytterligare

bostadslägenheter och förelagt riksdagen vissa förslag till

åtgärder som därefter genomförts. Lagändringarna har trätt i

kraft under år 1990. Härigenom har kommunerna fått vidgade

möjligheter att ingripa mot bl.a. smygkontorisering. Det

ankommer nu närmast på kommunerna att på olika sätt verka för

att befintliga bostadslägenheter tillförs bostadsmarknaden för

permanentboende. Den vidare utvecklingen med att återföra

bostadslägenheter till bostadsmarknaden får utvisa om nuvarande

lagstiftning är ett tillräckligt medel i detta arbete. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 1

om övernattningslägenheter m.m.

9 Övrigt

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 20 begärs ett riksdagens

tillkännagivande om behovet av en skyndsam översyn av

regelsystem och fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa

dessa till det som gäller och förväntas gälla inom EG.

Utskottet behandlade en likalydande motion hösten 1989 i

betänkande 1989/90:BoU1. Utskottet hänvisade då till det

integrationsarbete som pågår inom regeringskansliet och

förutsatte att detta arbete kommer att avse inte bara frågor om

byggprodukter utan även andra frågor som berör den svenska

bostadsmarknaden. Utskottet erinrade också om sitt tidigare

ställningstagande i yttrande 1988/89:BoU2y om bl.a. att de

bostadssociala målen inte får överges. Något riksdagens

tillkännagivande om översyn av regelsystem m.m. för

EG-anpassning ansågs inte erforderligt. Utskottet intar nu

samma ståndpunkt och avstyrker motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande

20.

10 Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande vissa ändringar i expropriationslagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 3,

res. 1 (m)

2.beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 2,

res. 2 (m)

3.beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo423 yrkande 9,

res. 3 (m) - motiv.

res. 4 (fp)

4.beträffande vissa ändringar i tillståndslagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 15 såvitt nu

är i fråga,

res. 5 (m)

5. beträffande hyresgästorganisationernas inflytande m.m.

enligt tillståndslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo405 och

1989/90:Bo411,

res. 6 (v)

6.beträffande påtaglighetsrekvisitet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo402, 1989/90:Bo406

yrkande 1 och 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

res. 7 (v)

7.beträffande bruksvärdessystemet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 10,

1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419

yrkande 14, 1989/90:Bo420 yrkande 11 och 1989/90:Bo423 yrkande

19,

res. 8 (m, fp, c)

8.beträffande ersättning för boinflytande- och

fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 15 och

1989/90:Bo423 yrkande 17,

res. 9 (m, fp, c)

9.beträffande förverkandefrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo415, 1989/90:Bo422

och 1989/90:Bo424,

10.beträffande underhållsansvaret för den egna

lägenheten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 13 och

1989/90:Bo420 yrkande 12,

res. 10 (m, fp, c)

11.beträffande fackmässigt utförda underhålls- och

reparationsåtgärder

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo410,

res. 11 (v)

12.beträffande bestämmelserna om lägenhetsbyten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo416,

13.beträffande hyran vid andrahandsuthyrning m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 1,

res. 12 (m, fp)

14.beträffande indexklausuler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 19,

res. 13 (m)

15.beträffande bruksvärdessystem för lokaler

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo406 yrkande 2,

res. 14 (v)

16.beträffande ersättningsreglerna m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo407 och

1989/90:Bo418,

res. 15 (c)

res. 16 (v) - villk. mom. 15

17.beträffande utvärdering av lokalhyreslagstiftningens

tillämpning m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo401,

res. 17 (c, v) - motiv.

18.beträffande hyresgästernas förhandlingsrätt i

hyresförhandlingslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 11,

1989/90:Bo419 yrkande 4 och 1989/90:Bo423 yrkande 18,

res. 18 (m, fp, c)

19.beträffande anteckning om förhandlingsordning i

inskrivningsregister m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 2,

20.beträffande förstagångshyra

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 1,

res. 19 (v)

21.beträffande primär förhandlingsskyldighet vid ändrings-

och förbättringsåtgärder

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 3,

res. 20 (v)

22.beträffande hyresgästinflytandet i

bostadssaneringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 3 och

1989/90:Bo423 yrkande 21,

res. 21 (m, fp, c)

23.beträffande genomförandetid vid ombyggnad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo419 yrkande 5,

res. 22 (c)

24.beträffande hyresgästinflytandet vid installation m.m.

av kabel-TV

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 8 och

1989/90:Bo421,

res. 23 (c, v)

25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för

hyresgästinflytandet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo419 yrkande 1,

res. 24 (c)

26.beträffande hyresgästinflytande vid byggande och

förvaltning av hyreshus

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo414,

res. 25 (v)

27.beträffande hyresgästinflytande i bostadsföretagens

styrelser

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo221,

res. 26 (v)

28.beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 6,

1989/90:Bo404 och 1989/90:Bo419 yrkande 6,

res. 27 (c)

29.beträffande ägarlägenheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 5,

res. 28 (m)

30.beträffande "hyr-köp"-system

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 13,

res. 29 (m)

31.beträffande likabehandling av

bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 6,

1989/90:Bo419 yrkande 16, 1989/90:Bo420 yrkande 15 detta yrkande

såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo423 yrkandena 3 och 4,

res. 30 (m, fp, c)

32.beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 17,

res. 31 (m)

33.beträffande upphävande av lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 17 och

1989/90:Bo423 yrkande 10,

res. 32 (m, fp)

34.beträffande bostadsanvisningsskyldighet m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo408,

res. 33 (v)

35.beträffande obligatorisk bostadsförmedling

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo249 yrkande 3,

res. 34 (m, c)

res. 35 (v) - motiv.

36.beträffande avgiftsbelagd

bostadsförmedlingsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 9,

1989/90:Bo420 yrkande 10 och 1989/90:Bo423 yrkande 12, res.

36 (m, fp, c)

37.beträffande handel med hyresrätter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo212 yrkande 7,

38.beträffande övernattningslägenheter m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo212 yrkande 1,

res. 37 (v)

39.beträffande översyn av regelsystem m.m. för

EG-anpassning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 20.

res. 38 (m)

Stockholm den 20 september 1990

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus

Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager

(fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s),

Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) Jan Strömdahl (v), Britta

Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ulla Berg (s) och Ingrid

Hasselström Nyvall (fp)

Reservationer

1. Vissa ändringar i expropriationslagen (mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "i

expropriationslagen" bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet har alltsedan expropriationslagens

tillkomst hävdat att lagstiftningen bör vara mera restriktiv när

det gäller rätten att tillgripa expropriation. Utskottet anser i

likhet med motionärerna att lagstiftningen nu bör ändras så att

tvångsmässigt övertagande av en fastighet får ske endast i nära

anslutning till samhällsplaneringen och bara under förutsättning

att kommunen har ett klart och påvisbart behov av fastigheten.

Kommunen skall därvid kompensera ägaren med det fulla

marknadsvärdet för fastigheten samt ersätta ägaren för de

kostnader som uppkommer genom expropriationen. Eftersom

expropriation endast skall kunna ske i anslutning till

planeringen torde förväntningsvärden av någon betydelse inte

uppstå. Expropriationslagen bör ändras i enlighet med vad nu

anförts. Detta bör riksdagen med anledning av moderata

samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande vissa ändringar i expropriationslagen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Upphävande av förköpslagen (mom. 2)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Motionsyrkanden om" och slutar med "2 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar moderata samlingspartiets uppfattning att

förköpslagen bör avskaffas. Kommunerna har genom lagstiftningen

i övrigt goda möjligheter att genomföra samhällsplaneringen.

Expropriationslagen ger kommunerna rätt att ta i anspråk mark

som behövs för angelägna allmänna ändamål. Plan- och bygglagen

ger kommunerna möjlighet att i detalj styra användningen av mark

och tvångsvis förvärva den. Förköpslagen behövs inte. Utskottet

förordar att riksdagen med anledning av moderata

samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna att åtgärder snarast bör vidtas

för att upphäva lagen och hänvisningar till den i andra

författningar.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av förköpslagen (mom. 3, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Utskottet har" och slutar med "denna gång" bort ha följande

lydelse:

Utskottets ståndpunkt är att förköpslagen inte behövs för att

kommunerna skall kunna genomföra sina planer. Vid sådant

förhållande skall förköpslagen naturligtvis inte ses över utan

upphävas. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande

9.

4. Översyn av förköpslagen (mom. 3)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Utskottet har" och slutar med "denna gång" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets bedömning kan det ifrågasättas om

förköpslagen behövs när kommunerna har möjlighet att tillgodose

behovet av mark genom bl.a. expropriationslagens bestämmelser.

Som också framkommer i folkpartiets motion torde kommunernas

behov av markförvärv vara mindre. Det finns därför enligt

utskottets mening anledning att göra en samlad översyn av

förköpslagstiftningen för att utröna om förköpslagen nu kan

upphävas. Detta bör riksdagen med anledning av motion

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo423 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Vissa ändringar i tillståndslagen (mom. 4)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9

med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande

lydelse:

Tillståndslagen har till syfte att förebygga spekulation i

hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter förvärvas

av personer som anses olämpliga att äga hyresfastigheter.

Motivet för dessa regler har angetts vara att olämpliga

förfaranden har kunnat konstateras i vissa fall. Enligt

utskottets uppfattning bör självfallet olagliga eller uppenbart

olämpliga förfaranden motverkas. Det måste emellertid slås fast

att den alldeles övervägande delen av alla fastighetsägare

uppfyller sina lag- och avtalsenliga skyldigheter. Det krav som

ställs i lagen att en förvärvare skall visa sin hederlighet för

att få förvärvstillstånd kan ifrågasättas på rent principiella

grunder och strider mot svenska rättstraditioner. Det bör

därför övervägas om lagen kan avskaffas. Vad nu anförts bör

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15

såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande vissa ändringar i tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 15

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt

tillståndslagen (mom. 5)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

9 med "Vad därefter" och slutar med "1989/90:Bo411 (s)" bort ha

följande lydelse:

Tillståndslagens syfte är att förhindra och motverka

fastighetsspekulation. Lagens tillkomst har medfört att

fastighetsmarknaden har sanerats något, men alltjämt visar det

sig att många ägare av flerfamiljshus är okunniga och ibland

olämpliga som fastighetsförvaltare. Den spekulativa handeln med

hyresfastigheter har knappast avtagit. Denna handel driver upp

hyrorna och skapar otrivsel. Det finns därför anledning att nu

ingripa med skärpta krav för förvärvstillstånd för att

situationen skall förbättras och det ursprungliga syftet skall

uppnås. En åtgärd som utskottet nu vill förorda är att det

införs ett krav på hyresgästgodkännande som villkor för

tillstånd. Förvärvsintyg bör utfärdas av den

hyresgästorganisation som har förhandlingsordning. Genom ett

sådant krav blir berörda hyresgäster informerade och har

möjlighet att bl.a. inhämta referenser om köparen.

En annan åtgärd som utskottet vill förorda för att motverka

brister inom fastighetsförvaltningen är den i v-motionens

yrkande 2 om krav på utbildning för fastighetsförvaltare. Så

småningom kan det finnas anledning att gå ännu längre och

genomföra en obligatorisk utbildning och ett krav på

auktorisation. En ytterligare åtgärd som föreslås i v-motionen

och som utskottet stöder är att en förvärvsavgift bör införas

för att motverka spekulation i hyresfastigheter. Förslagsvis kan

avgiften sättas till 10 % av köpesumman och utgå på alla förvärv

som kan tillståndsprövas. Inkomsten bör delas lika mellan stat

och kommun. Även de förslag som framförs i s-motionen bör

övervägas.

Med hänvisning till vad som ovan anförts förordar utskottet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo405 (v) och

1989/90:Bo411 (s) som sin mening ger regeringen till känna att

de förslag till ändringar i tillståndslagen som behandlas i

motionerna skyndsamt bör utredas och ett lagförslag därefter

föreläggas riksdagen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande hyresgästorganisationernas inflytande m.m.

enligt tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo405 och

1989/90:Bo411 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Påtaglighetsrekvisitet (mom. 6)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Nuvarande ordning" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Bruksvärdessystemet har medfört att bostadshyrorna kunnat

hållas på en rimlig nivå även i tider av stor bostadsbrist. En

nackdel med det nuvarande systemet är att påtaglighetsrekvisitet

medger att en hyra alltid kan ligga litet över jämförbara

allmännyttiga lägenheters hyra utan att den anses som oskälig.

Enligt utskottets mening finns det inte längre några skäl för

att hyror skall tillåtas ligga högre än till bruksvärdet

likvärdiga lägenheters hyror. Påtaglighetsrekvisitet i 55 §

hyreslagen bör därför tas bort. Utskottet förordar att riksdagen

med anledning av motionerna 1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v)

yrkande 1 och 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga antar

reservantens förslag till lag om ändring i 12 kap. 55 § första

stycket jordabalken.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:6. beträffande påtaglighetsrekvisitet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo402,

1989/90:Bo406 yrkande 1 och 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt

nu är i fråga antar följande

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 § första stycket

jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

55 §

Om hyresvärden och Om hyresvärden och

hyresgästen tvistar om hyresgästen tvistar om

hyrans storlek, skall hyran hyrans storlek, skall hyran

fastställas till skäligt fastställas till skäligt

belopp. Hyran är därvid belopp. Hyran är därvid

inte att anse som skälig, inte att anse som skälig,

om den är påtagligt om den är högre än

högre än hyran för hyran för lägenheter som

lägenheter som med med hänsyn till

hänsyn till bruksvärdet bruksvärdet är

är likvärdiga. -- -- -- likvärdiga. -- -- --

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

8. Bruksvärdessystemet (mom. 7)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "(fp) yrkande

19" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är situationen på bostadsmarknaden

sådan att olika åtgärder måste vidtas för att den skall fungera.

En fungerande hyresmarknad förutsätter att konsumenternas egna

värderingar får påverka hyressättningen. En större centralt

belägen lägenhet bör ha en högre hyra än en liten lägenhet i

utkanten av en tätort. För en rättvisare hyressättning än för

närvarande måste således en lägenhets läge tillmätas betydelse.

Nuvarande system har lett till bristande underhåll på många

håll, låg rörlighet inom bostadssektorn och mindre flexibel

boendeservice. I den nu förordade granskningen bör dessa

aspekter beaktas. Det bör också klarare framgå av lagen vad som

menas med bruksvärde. Utskottet förordar att vad nu anförts om

bruksvärdessystemet bör riksdagen med anledning av moderata

samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 10 och

motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419

(c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 11 och 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande bruksvärdessystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 10, 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

1989/90:Bo419 yrkande 14, 1989/90:Bo420 yrkande 11 och

1989/90:Bo423 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt

förhandlingsersättning (mom. 8)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

12 med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 17" bort ha

följande lydelse:

Enligt nuvarande ordning betalar alla hyresgäster oavsett

organisationstillhörighet och egna önskemål för den

boinflytande- och fritidsverksamhet som hyresgästorganisationen

bedriver. Avgiften ingår som en del av hyran och betalas således

via bostadsföretagen till hyresgäströrelsen. Detta kollektiva

system bör nu ses över. Den hyresgäst som inte deltar i t.ex.

fritidsverksamheten bör inte belastas med kostnader för

verksamheten. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av

motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och 1989/90:Bo423 (fp)

yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande ersättning för boinflytande- och

fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 15 och 1989/90:Bo423 yrkande 17 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Underhållsansvaret för den egna lägenheten (mom. 10)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 12" bort

ha följande lydelse:

Den lagändring som först infördes på försök men permanentades

den 1 januari 1988 och som medger att hyresvärdens

reparationsskyldighet avseende bostadslägenhet kan avtalas bort

var en viktig reform och ett stort steg mot ett ökat

hyresgästinflytande. Enligt nuvarande ordning krävs emellertid

att avvikelsen tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt

hyresförhandlingslagen. Den enskilde hyresgästen bör dock

fortsättningsvis själv få bestämma över underhållsstandarden i

den egna lägenheten och själv påta sig ansvaret för enklare

reparationer även i det fall en förhandlingsöverenskommelse

saknas. Härigenom kan hyresgästen också påverka sin hyra.

Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av

motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och 1989/90:Bo420 (m)

yrkande 12 antar utskottets förslag till lag om ändring i 12

kap. 15 § jordabalken i den lydelse som framgår av bilaga 1 till

detta betänkande.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande underhållsansvaret för den egna lägenheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 13 och 1989/90:Bo420 yrkande 12 antar det förslag till

lag om ändring i 12 kap. 15 § jordabalken som betecknats som

reservanternas förslag och som framgår av bilaga 1 till detta

betänkande,

11. Fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder

(mom. 11)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Bo410 (s)"

bort ha följande lydelse:

När hyresvärden står för underhållsarbeten sker det alltför

många gånger på ett amatörmässigt och undermåligt sätt. I

lagstiftningen finns visserligen regler om hyresvärdens ansvar

för underhållet och regler för att komma till rätta med bl.a.

brister i underhållet. Det är emellertid krångliga förfaranden

som ställer till besvär för såväl hyresgästen som hyresnämnden.

En bestämmelse om att hyresvärden skall utföra

reparationsåtgärder på ett fackmässigt sätt skulle skärpa kravet

på hyresvärden och stärka de boendes ställning i den nu

behandlade frågan. Utskottet förordar därför att riksdagen med

anledning av motion 1989/90:Bo410 (s) hos regeringen begär

förslag till ändringar i hyreslagen så att en bestämmelse om att

hyresvärden skall utföra sina underhållsarbeten fackmässigt

införs i lagen.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande fackmässigt utförda underhålls- och

reparationsåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo410 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Hyran vid andrahandsuthyrning m.m. (mom. 13)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet ansåg" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Såsom moderata samlingspartiet fört fram i sin motion

1989/90:Bo420 yrkande 1 måste en mängd åtgärder vidtas för att

öka utbudet av bostäder och skapa en bostadsmarknad i balans. En

åtgärd, som bör vidtas omedelbart, är att avskaffa hyreslagens

regler om hyran vid andrahandsuthyrning. Det skulle med största

sannolikhet öka tillgången av bostäder för framför allt

ungdomar. Det kan även anföras andra skäl för att dessa regler

bör upphävas. Det framstår som helt orimligt att de egna

boendekostnaderna inte kan kompenseras fullt ut och att

hyresnämnden kan riva upp och ändra ett avtal som ingåtts

frivilligt och mellan rättskapabla parter. Hyreslagen bör därför

ändras i de delar som reglerar andrahandsuthyrning. Utskottet

förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen

upphäver bestämmelserna om andrahandsuthyrning och antar de

förslag till lagändringar som utskottet upprättat med anledning

av motionen.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande hyran vid andrahandsuthyrning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 1

antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. jordabalken

såvitt avser 55 b, 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ och lag om ändring

i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder såvitt

avser 4 och 32 §§ som betecknats som reservanternas förslag och

som framgår av bilaga 1 till detta betänkande,

13. Indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom. 14)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

16 med "Utskottets bedömning" och slutar med

"lokalhyreslagstiftning avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet hyser stark oro för den utveckling som skett på

lokalhyresmarknaden sedan de nya bestämmelserna infördes år

1989. Enligt utskottets mening finns det anledning att

ifrågasätta om ändringarna i realiteten kommer att gagna

lokalhyresgästerna. Många av reglerna har sin motsvarighet i

bostadsmarknaden. Det kan därför befaras att lokalhyresmarknaden

kommer att uppvisa samma problem. Utskottet finner i likhet med

motionärerna att de senaste ändringarna i

lokalhyreslagstiftningen om "skäligt hyreskrav",

indexklausuler, rätten för lokalägaren att motsätta sig, ändra

användning och om andrahandsuthyrning bör upphävas och

lagstiftningen i sin tidigare lydelse i dessa frågor gälla

fortsättningsvis. Riksdagen föreslås därför med anledning av

motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 19 anta de förslag till lag om

ändring i 12 kap. jordabalken, i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande indexklausuler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 19

antar de förslag till lag om ändring i jordabalken, i lagen

(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen

(1974:1082) om bostadsdomstol som betecknats som reservanternas

förslag och som framgår av bilaga 2 till detta betänkande,

14. Bruksvärdessystem för lokaler (mom. 15)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "I det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas oro för den utveckling som skett

på lokalhyresmarknaden med bl.a. kraftigt höjda hyror. En av

orsakerna till dessa kraftiga höjningar är bl.a. att nuvarande

ordning tillåter marknadskrafterna att verka till skillnad mot

vad som gäller för bostäder. Bostadshyrorna har hittills tack

vare bruksvärdessystemet hållits på en någorlunda rimlig nivå.

Frågan om hur hyressättningen skulle ske för lokaler övervägdes

i det utredningsarbete som föregick de senaste ändringarna.

Riksdagen beslöt dock att nuvarande system med marknadsanpassade

lokalhyror borde bibehållas. Enligt utskottets bedömning visar

emellertid hyresutvecklingen att frågan bör omprövas. Nuvarande

system innebär problem för ekonomiskt svaga lokalhyresgäster och

leder till att många småbutiker slås ut. De höga lokalhyrorna

utgör också, såsom motionärerna anför, ett extra tryck på att

bygga kontor i stället för bostäder. Åtgärder måste därför

vidtas för att stoppa denna för samhället ogynnsamma utveckling.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion

1989/90:Bo406 (v) yrkande 2 hos regeringen begär en utredning om

införande av ett bruksvärdessystem och därmed sammanhängande

direkta besittningsskydd för lokaler.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande bruksvärdessystem för lokaler

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo406 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom.

16)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "i

lokalhyreslagstiftningen" bort ha följande lydelse:

Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid

obefogad uppsägning förbättrats. Strukturomvandlingen och de

kraftiga hyreshöjningarna på lokalhyresmarknaden gör emellertid

att många hyresgäster riskerar att få ge upp sin verksamhet. De

små och betalningssvaga lokalhyresgästerna klarar inte sina

kostnader. Små och medelstora butiker försvinner liksom

näringsidkare inom hantverksyrkena. Servicen utarmas. Ett

viktigt mål bl.a. ur näringspolitisk synvinkel är därför att

ytterligare stärka lokalhyresgästernas besittningsskydd och

deras ställning på hyresmarknaden. En åtgärd i detta syfte kan

vara att låta hyressättningen mera närma sig det

bruksvärdessystem som används för bostadslägenheter. Ett

hyreskrav bör vidare, såsom föreslås i motion 1989/90:Bo418

(c), anses som oskäligt om det påtagligt -- med 10 % eller mera

-- överstiger hyresläget för på orten jämförliga lokaler. Vid

jämförelseprövningen skall den genomsnittliga hyran i

jämförelsematerialet anses som hyresläget, om en enhetlig

hyresnivå inte kan konstateras.

En annan viktig åtgärd är att införa en skyldighet för

hyresvärden att i stället för hyresgästen hänskjuta en

förlängningstvist till hyresnämnden. Sådan ordning gäller för

bostadshyresavtal. Som skäl kan anföras, vilket också

framhållits i motion Bo418, att hyresvärden till skillnad mot

hyresgästen i allmänhet är väl förtrogen med de bestämmelser som

gäller på hyresmarknaden. Det kan också tyckas rimligt att den

part som säger upp ett hyresavtal också skall hänskjuta

förlängningsfrågan till hyresnämnden.

Utskottet gör slutligen den bedömningen att även

ersättningsreglerna måste ändras så att de motverkar obefogade

uppsägningar och håller hyresgästen skadeslös i en sådan

situation. Däri ligger det indirekta besittningsskyddets styrka.

Den nuvarande ordningen med ett skadestånd begränsat till fyra

basbelopp kan inte vara ägnad att stoppa obefogad uppsägning.

För att besittningsskyddet skall bli ett verkligt skydd för

hyresgästen är det nödvändigt att minimiersättningen höjs till

motsvarande en årshyra.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) antar det förslag till

lag om ändring i 12 kap. jordabalken som bifogas som bilaga 3

till detta betänkande.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande ersättningsreglerna m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 och

1989/90:Bo418 antar det förslag till lag om ändring i

jordabalken som betecknats som reservanternas förslag och som

framgår av bilaga 3 till detta betänkande.

16. Ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom.

16)

Vid bifall till utskottets hemställan under moment 15

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "i

lokalhyreslagstiftningen" bort ha följande lydelse:

Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid

obefogad uppsägning förbättrats. Strukturomvandlingen och de

kraftiga hyreshöjningarna på lokalhyresmarknaden gör emellertid

att många hyresgäster riskerar att få ge upp sin verksamhet. De

små och betalningssvaga lokalhyresgästerna klarar inte sina

kostnader. Små och medelstora butiker försvinner. Servicen

utarmas. Ett viktigt mål bl.a. ur näringspolitisk synvinkel är

därför att ytterligare stärka lokalhyresgästernas

besittningsskydd och deras ställning på hyresmarknaden. En

åtgärd i detta syfte kan vara att för lokaler införa ett

bruksvärdessystem med ett direkt besittningsskydd i likhet med

vad som gäller för bostadslägenheter.

En annan åtgärd som bör övervägas är att i likhet med vad som

gäller för bostadshyresavtal införa en skyldighet för

hyresvärden att i stället för hyresgästen hänskjuta en

förlängningstvist till hyresnämnden.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna

1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) hos regeringen begär en

utredning om ändringar i lokalhyreslagstiftningen beträffande de

frågor som behandlats i detta avsnitt i syfte att stärka

hyresgästernas ställning.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande ersättningsreglerna m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 och

1989/90:Bo418 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m.

(mom. 17, motiveringen)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)

anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med

"Utskottet delar" och på s. 18 slutar med "1989/90:Bo401 (s)"

bort ha följande lydelse:

Kostnadutvecklingen på lokalhyresmarknaden är djupt oroande.

Redan nu, efter att ändringarna i lagstiftningen varit i kraft

endast drygt ett år, kan konstateras att nuvarande ordning inte

fungerar på det sätt som avsågs. Utvecklingen visar att åtgärder

genast bör vidtas så att hyresgästernas besittningsskydd stärks

och hyreshöjningarna begränsas. Sådana åtgärder kan vidtas

genast utan ytterligare utredningar och överväganden. Utskottet

avstyrker därför motion 1989/90:Bo401 (s).

18. Hyresgästernas förhandlingsrätt i hyresförhandlingslagen

(mom. 18)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

18 med "Utskottet har" och på s. 19 slutar med "yrkande 18" bort

ha följande lydelse:

Även om hyresförhandlingslagen medger att en förening som inte

är ansluten till Hyresgästernas riksförbund ges förhandlingsrätt

har det i praktiken visat sig nästan omöjligt för en icke

ansluten förening att företräda hyresgästerna. Denna rätt

tillkommer normalt endast förening som är ansluten till

förbundet. Enligt utskottets mening är tiden mogen för en

ordning som medger ett större inflytande från hyresgästerna

själva i berörd fastighet. Hyresförhandlingslagen bör därför

ändras så att möjlighet öppnas för hyresgästerna eller, om de så

önskar, en förening av berörda hyresgäster att förhandla med

hyresvärden om sin hyra. Detta bör riksdagen med anledning av

moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11

och motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande hyresgästernas förhandlingsrätt i

hyresförhandlingslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 11, 1989/90:Bo419 yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Förstagångshyra (mom. 20)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Inflyttningshyrorna bestäms" och slutar med "yrkande

1" bort ha följande lydelse:

I de förhandlingsordningar som tillämpas inom den

allmännyttiga bostadssektorn finns avtal om primär

förhandlingsskyldighet även vid förstagångshyror. Inom den

privata sektorn är sådana avtal mera sällsynta, och tvister om

hyressättningen är inte ovanliga. Om hyresgästföreningen och

hyresvärden inte kan enas om hyresnivån måste tvisten hänskjutas

till hyresnämnden. Hyresnämnden får varken vid prövning enligt

hyreslagen -- om avtalet gäller för obestämd tid -- eller enligt

hyresförhandlingslagen ändra hyran förrän viss tid förflutit

från det att villkoret började gälla. Genom denna ordning kan

hyresgästen således även om inflyttningshyran sänks vara tvungen

att betala en hyra som ansetts oskälig. Enligt utskottets mening

skulle en utvidgad primär förhandlingsskyldighet som gäller alla

hyror, dvs. även förstagångshyran, eliminera brist i

lagstiftningen och motverka tvister om förstagångshyran.

Härigenom skapas också större enhetlighet inom bostadssektorn.

Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av motion

1989/90:Bo412 (s) yrkande 1 hos regeringen begär förslag om

lagändring i hyresförhandlingslagen beträffande primär

förhandlingsskyldighet.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande förstagångshyra

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och

förbättringsåtgärder (mom.21)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

21 med "Vid utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Vid utskottets behandling av ett motionsyrkande i denna fråga

hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1 förutsatte utskottet att

-- om resultatet av översynen skulle komma att dröja -- frågan

om primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och

förbättringsåtgärder skulle övervägas i särskild ordning.

Utskottet vill nu särskilt betona att utskottets inställning är

att en sådan förhandlingsskyldighet bör införas som ett

komplement till inflytandebestämmelserna i

bostadssaneringslagen och ombyggnadslåneförordningen. Det är

angeläget och viktigt att hyresgästerna får inflytande över

planerade upprustningsåtgärder. Sådant inflytande saknas i de

fall upprustningsåtgärderna inte kräver bygglov eller sker utan

statliga lån. Utskottet finner det emellertid lämpligast att den

närmare utformningen sker i samband med översynen i övrigt och

att denna fråga prioriteras i utredningsarbetet så att ett

lagförslag skyndsamt kan föreläggas riksdagen. Vad nu anförts

bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande

3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande primär förhandlingsskyldighet vid

ändrings- och förbättringsåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen (mom. 22)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet har" och på s. 22 slutar med "yrkande 21"

bort ha följande lydelse:

Hyresgästinflytandet vid ombyggnad m.m. enligt

bostadssaneringslagen utövas av hyresgästförening. Det är därför

inte alltid hyresgästerna själva i berörd fastighet som får

komma till tals i frågor som direkt berör dem. Enligt utskottets

mening bör hyresgästinflytandet vidgas i lagstiftningen så att

de enskilda hyresgästerna eller en majoritet av dem i varje

fastighet får ett direkt inflytande. Vad nu anförts bör

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande

3 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21 ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande hyresgästinflytandet i

bostadssaneringslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 3 och 1989/90:Bo423 yrkande 21 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Genomförandetid vid ombyggnad (mom. 23)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "En motion" och slutar med "skall vidtas" bort ha

följande lydelse:

Såsom anförs i c-motionen 1989/90:Bo419 yrkande 5 bör

genomförandetider vid ombyggnadsåtgärder som inte kräver bygglov

införas i lagstiftningen. Den nuvarande ordningen kan medföra

att upprustningsåtgärder som inte kräver bygglov inte blir

utförda trots att de är nödvändiga för att lägenheterna inte

skall förfalla. För att förhindra att sådana åtgärder fördröjs

och för att stärka hyresgästinflytandet bör en genomförandetid

vid ombyggnad som inte kräver bygglov införas i lagstiftningen.

Utskottet förordar därför att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en sådan lagstiftning.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande genomförandetid vid ombyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo419 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV

(mom. 24)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1989/90:Bo421

(mp)" bort ha följande lydelse:

Kabel-TV bör enligt utskottets mening inte jämställas med

sådana för hyresgästerna gemensamma nyttigheter som tvättstuga,

centralantenn och liknande. Det handlar inte sällan om en

ledningsanslutning och abonnemang som några starkt önskar och

andra bestämt vill slippa. Varje hyresgäst borde därför själv få

avgöra om han vill ha kabel-TV indragen i lägenheten eller inte

och betala för detta. Till ingen del skall kabel-TV bekostas

över hyran. I dag fattas beslut om kabel-TV ofta långt över

huvudet på berörda hyresgäster. I den mån de kan påverka

besluten skapar diskussionen motsättningar mellan olika grupper

av hyresgäster. Detta skulle undvikas om kabel-TV-frågor

behandlades som en fråga om tillval, dvs. något som var och en

får ta ställning till och betala individuellt.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och 1989/90:Bo421 (mp) ge regeringen

till känna så att eventuella författningsändringar kan vidtas.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24.beträffande hyresgästinflytandet vid installation m.m.

av kabel-TV

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 8 och 1989/90:Bo421 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

24. De allmännyttiga bostadsföretagens roll för

hyresgästinflytandet (mom. 25)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "År 1979" och slutar med "för

hyresgästinflytandet" bort ha följande lydelse:

De allmännyttiga bostadsföretagen är de helt dominerande

fastighetsägarna som förvaltar fastigheter med hyresrätt. Den

svenska allmännyttan är ur internationell synpunkt unik på flera

sätt. Inte minst gäller det utvecklingen av boinflytande. Det är

emellertid viktigt att sådana förutsättningar skapas att

allmännyttan kan fortsätta att utvecklas för att stärka

boinflytandet och förbli ett viktigt instrument för en

utveckling av den sociala bostadspolitiken. En åtgärd för att

undanröja de hinder som finns för en sådan utveckling är att

lånereglerna vid förvärv av fastighet från allmännyttan ändras.

Riksdagen bör med anledning av motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande

1 hos regeringen begära förslag till här föreslagen ändring och

andra ändringar som medför att allmännyttan kan fungera under

samma villkor som andra på bostadsmarknaden.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för

hyresgästinflytandet

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo419 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av

hyreshus (mom. 26)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Som framgår" och slutar med "av hyreshus" bort

ha följande lydelse:

Hyresgästerna -- eller enligt motionärerna

hyresrättshavarna -- har i allt större utsträckning fått

rätt att individuellt eller kollektivt utöva inflytande över den

egna bostaden. Mot bakgrund av bl.a. den ohämmade

kostnadsutvecklingen inom bygg- och byggmaterialbranschen, den

skriande bostadsbristen och inkompetensen bland

bostadsförvaltare är det nu dags för hyresrättshavarna att ges

utökade rättigheter. Som anförs i motion 1989/90:Bo414 (v) bör

det kunna ske i form av en direkt medverkan i byggande och

förvaltning av hyreshus. Hyresrättshavarnas rättigheter bör

utökas så att det blir normalt och naturligt att i mån av

intresse och förmåga styra och medverka i såväl nyproduktion som

ombyggnad och underhåll. Fackmän bör bistå med råd och

experthjälp i den utsträckning som hyresrättshavarna själva

efterfrågar. Byggnadsnämnder och lånemyndigheter bevakar

allmänintresset. Genom en utveckling som den skisserade kommer

de boendes kunskaper till nytta och de boende får förutom

grannkontakter en djupare förståelse för bostads-, sociala och

byggnadstekniska problem. Samtidigt kan byggprocessen bli

billigare och husen bli friskare. Det som här har beskrivits är

en djupgående och omfattande reform som bör övervägas närmare.

Utskottet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär att

en utredning tillsätts med uppgift att utveckla hyresboendet i

linje med vad som föreslås i motionen.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande hyresgästinflytande vid byggande och

förvaltning av hyreshus

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo414 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Hyresgästinflytande i bostadsföretagens styrelser (mom.

27)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

24 med "Utskottet har" och slutar med "1989/90:Bo221 (s)" bort

ha följande lydelse:

Ett bra sätt att förbättra hyresgästernas insyn och inflytande

är att låta representanter för de boende ingå i de allmännyttiga

bostadsföretagens styrelser. Inom det arbetsrättsliga området

ingår representanter för de anställda numera regelmässigt i

styrelser -- med bibehållna partsroller. Så bör också kunna ske

inom bostadssektorn. Riksdagen bör därför med anledning av

motion 1989/90:Bo221 (s) uppdra åt regeringen att vidta de

åtgärder som kan behövas för att en sådan reform skall kunna

genomföras.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande hyresgästinflytande i bostadsföretagens

styrelser

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo221 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en utredning

tillsatts med uppgift att utvärdera försöksverksamheten och

lämna förslag till den lagstiftning som krävs för permanentning

av verksamheten. Regeringen avser även att föreslå att

försöksverksamheten skall förlängas ytterligare två år. Enligt

utskottets mening finns det emellertid ingen anledning att

förlänga försöksverksamheten. Det kan redan nu konstateras att

den kooperativa hyresrätten gett så goda erfarenheter att den

oavsett tillsatt utredning nu bör permanentas. Riksdagen bör med

anledning av motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 6,

1989/90:Bo404 (s) och 1989/90:Bo419 (c) yrkande 6 som sin mening

ge regeringen till känna att förslag bör skyndsamt framläggas

som gör kooperativ hyresrätt till ett likvärdigt alternativ till

andra upplåtelseformer.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo212

yrkande 6, 1989/90:Bo404 och 1989/90:Bo419 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Ägarlägenheter (mom. 29)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

24 med "Utskottet gjorde" och slutar med "motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i moderata

samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 5 att ett

system med ägarlägenheter bör införas snarast för att

ytterligare bredda människors valfrihet och tillgodose

människors önskan om en egen ägd bostad. Härigenom anpassas

också bostadsmarknaden till vad som gäller i andra länder. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande ägarlägenheter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. "Hyr-köp"-system (mom. 30)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

25 med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 13" bort ha

följande lydelse:

Den i motionen föreslagna upplåtelseformen "hyr-köp" skulle

vidga valfriheten på bostadsmarknaden. Många människor, som

skulle vilja bo i en egen ägd lägenhet, saknar den kapitalinsats

som fordras. Genom den föreslagna bostadsupplåtelsen med delat

ägande skulle fler människor än i dag kunna förverkliga sina

önskemål. Särskilt bland unga människor kan denna form få

framgång. Utskottet finner därför i likhet med vad som föreslås

i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 13

att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag som möjliggör

införande av någon form av "hyr-köp"-system.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:30. beträffande "hyr-köp"-system

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Likabehandling av bostadsrättsorganisationer i

lagstiftningen (mom. 31)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

26 med "Bostadsutskottet har" och slutar med "i lagutskottet"

bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet har i

olika sammanhang framfört uppfattningen att SBC och

bostadsrättsföreningar som tillhör centralorganisationen inte

får diskrimineras i lagstiftningen. Utskottet ansluter sig nu

till denna uppfattning. Det finns ingen anledning att i

fortsättningen göra någon skillnad mellan olika

bostadsrättsorganisationer. Alla sådana föreningar kan förväntas

tillvarata sina medlemmars intressen på ett ansvarsfullt sätt.

Samma regler bör därför gälla för SBC som för HSB och

Riksbyggen. När det gäller frågan om hembud och likabehandling

av bostadsrättsorganisationerna i 14 § andra stycket

bostadsrättslagen kommer den att behandlas senare under

riksmötet 1990/91 i samband med att ett förslag till ny

bostadsrättslag läggs fram till riksdagen. Utskottet förordar

att riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 6 och motionerna 1989/90:Bo419

(c) yrkande 16, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 detta yrkande

såvitt nu är i fråga samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkandena 3 och 4

antar de förslag till lag om ändring i tillståndslagen och

bostadsrättslagen som utskottet fogat till betänkandet som

bilaga 4.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande likabehandling av bostadsrättsorganisationer

i lagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 6, 1989/90:Bo419 yrkande 16, 1989/90:Bo420 yrkande 15

detta yrkande såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo423 yrkandena 3

och 4 antar de förslag till lag om ändring i tillståndslagen och

i bostadsrättslagen som betecknats som reservanternas förslag

och som framgår av bilaga 4 till detta betänkande,

31. Upphävande av bostadsförsörjningslagen (mom. 32)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

26 med "Bostadsförsörjningslagen reglerar" och slutar med "av

bostadsförsörjningslagen" bort ha följande lydelse:

Genom bostadsförsörjningslagen är kommunerna skyldiga att

bedriva en bostadsförsörjningsplanering för både ny- och

ombyggande. Inte bara kommunerna utan även staten, byggare och

fastighetsägare lägger varje år ner mycket stora resurser på

denna planering. Oftast visar det sig emellertid att planeringen

stämmer dåligt med människors önskemål och med det byggande som

i verkligheten sker. Verksamheten innebär därmed ett stort

slöseri med skattebetalarnas pengar. Lagen bör därför avskaffas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion

1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna att förslag om upphävande av bostadsförsörjningslagen och

förändringar i angränsande lagstiftning skyndsamt bör föreläggas

riksdagen.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420

yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

32. Upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt

(mom. 33)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

26 med "Utskottet anser" och på s. 27 slutar med "kommunal

bostadsanvisningsrätt" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att förutsättningarna för ökad rörlighet på

bostadsmarknaden förbättras. Den av riksdagen nyligen beslutade

anvisningsrättslagen verkar i motsatt riktning. Den bör därför

upphävas.

Utskottet föreslår med anledning av moderata samlingspartiets

partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 17 och motion 1989/90:Bo423

yrkande 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att förslag om upphävande av lagen om kommunal

bostadsanvisning och förändringar i angränsande lagstiftning

skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:33. beträffande upphävande av lagen om

kommunal bostadsanvisningsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 17 och 1989/90:Bo423 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Bostadsanvisningsskyldighet m.m. (mom. 34)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Svenska kommunförbundet" och slutar med "m.m.

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsförsörjningslagen och anvisningsrättslagen är helt

otillräckliga. Kommunala bostadsförmedlingar saknas i ca hälften

av landets kommuner, och där de finns är de ofta ineffektiva.

Överenskommelser om förmedling efterlevs dåligt. Fastighetsägare

kan på lösliga grunder vägra att acceptera anvisad hyresgäst.

Åtgärder måste nu vidtas för att förbättra den kommunala

bostadsförmedlingen. Det konkreta förslag som förs fram i

vänsterpartiets partimotion om en bostadsanvisningsskyldighet

omfattande alla lediga lägenheter bör utformas närmare och ett

lagförslag föreläggas riksdagen. Lagförslaget bör även innefatta

en rättighet för den enskilde bostadssökande som anvisas

lägenhet att bli accepterad. Vad nu anförts bör riksdagen med

anledning av vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 ge

regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:34. beträffande bostadsanvisningsskyldighet

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo408 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Obligatorisk bostadsförmedling (mom. 35)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan

Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av olika uttalanden av

bostadsministern om bostadsförmedlingsverksamheten understryka

sin uppfattning att all sådan verksamhet måste ske på frivillig

väg. En obligatorisk bostadsförmedling leder bara till ökad

byråkrati. Den bristsituation som för närvarande råder när det

gäller bostadsförsörjningen kan inte lösas med ytterligare

administrativa åtgärder. Vad nu anförts bör riksdagen med

anledning av motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3 ge regeringen

till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande obligatorisk bostadsförmedling

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo249 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Obligatorisk bostadsförmedling (mom. 35, motiveringen)

Jan Strömdahl (v) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med

"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening bör det finnas en bostadsförmedling i

varje kommun. Enligt bostadsförsörjningslagen kan regeringen

ålägga kommunen att inrätta bostadsförmedling i de fall behov

finns. Utskottet förutsätter emellertid att de pågående

övervägandena om bostadsförmedlingsverksamheten skall resultera

i ett förslag till skärpt lagstiftning som innefattar en

kommunal bostadsanvisningsskyldighet.

Vad utskottet nu anfört låter sig inte förenas med förslaget i

motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3. Motionen avstyrks därför.

36. Avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet (mom. 36)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Såsom framgått" och slutar med "avgiftsbelagd

bostadsförmedlingsverksamhet" bort ha följande lydelse:

Bostadsförmedlingarna bör enligt utskottets mening arbeta mera

aktivt och ge en bättre service för att öka rörligheten på

bostadsmarknaden. För att få resurser för en sådan verksamhet

bör möjligheter finnas att ta ut en avgift vid

bostadsförmedling. Utskottet, som tillstyrker motionerna

1989/90:Bo419 (c) yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 12, föreslår riksdagen att uppdra åt

regeringen att framlägga ett förslag om ändring av aktuell

lagstiftning.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 9, 1989/90:Bo420 yrkande 10 och 1989/90:Bo423 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

37. Övernattningslägenheter m.m. (mom. 38)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

29 med "Regeringen har" och slutar med

"övernattningslägenheter m.m." bort ha följande lydelse:

De ändringar som genomfördes i lagstiftningen under 1989 för

att utvidga möjligheterna att återföra lägenheter till

bostadsmarknaden är otillräckliga. Ett lagförslag som möjliggör

att bl.a. övernattningslägenheter blir permanentbostäder bör

övervägas på nytt. Det måste enligt utskottets mening finnas

möjlighet att tvinga fram en uppsägning av en hyresgäst som inte

bor i sin lägenhet permanent. Först då kommer alla de

övernattningslägenheter som finns i särskilt storstäderna att

kunna bli permanenta bostäder för ungdomar, invandrare och andra

bostadssökande som nu saknar tak över huvudet. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo212 (s)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande övernattningslägenheter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo212 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning (mom. 39)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

29 med "Utskottet behandlade" och på s. 30 slutar med "yrkande

20" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion

1989/90:Bo420 (m) yrkande 20 om behovet av en allmän översyn av

regelsystemet på bostadsmarknaden och fastighetsrättens område.

Syftet med översynen skall vara att se i vilken utsträckning det

svenska systemet inte överensstämmer med det som gäller och

kommer att gälla inom EG. Lagstiftningen bör därefter anpassas

till vad som gäller och förväntas gälla inom EG. Riksdagen bör

skyndsamt hos regeringen begära den förordade översynen.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande översyn av regelsystem m.m. för

EG-anpassning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 20

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anför:

Samtliga de i betänkandet behandlade motionerna har avstyrkts

av utskottet. I reservationer till betänkandet har vi för

riksdagen lagt fram alternativa förslag till beslut. De flesta

av reservationerna innebär att riksdagen med anledning av

m-motioner som sin mening bör ge regeringen till känna vad i

motionerna föreslagits.

Vi har emellertid i vissa fall ansett oss kunna avstå från att

till betänkandet foga s.k. motivreservationer. Även om vi alltså

inte delat majoritetens motiv för att avstyrka vissa motioner

har vi inte reserverat oss vad gäller motiven för avstyrkandet.

Det primära är nämligen att motionerna avstyrkts.

Vi har sålunda avstått från att anmäla motivreservation

beträffande

hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt

tillståndslagen

ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen

utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m.

förstagångshyran

primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och

förbättringsåtgärder

genomförandetid vid ombyggnad

hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV

de allmännyttiga bostadsföretagens roll för

hyresgästinflytandet

kooperativ hyresrätt

bostadsanvisningsskyldighet m.m.

handel med hyresrätter

övernattningslägenheter m.m.

Vår inställning till dessa frågor har vid olika tillfällen

kommit till uttryck i motioner och i motivreservationer tidigare

år till betänkanden från bostadsutskottet (se bl.a. betänkande

1989/90:BoU1).

2. Likabehandling av bostadsrättsorganisationer i

lagstiftningen (mom. 31)

Jan Strömdahl (v) anför:

Om en likställighet av alla bostadsrättsorganisationer sker i

lagstiftningen -- vilket det i och för sig finns skäl för -- bör

den gå ut på att alla bostadsrättsorganisationer underkastas

en förvärvsprövning enligt tillståndslagen. Med en sådan

utvidgning av tillståndskravet i lagen ökar förutsättningarna

för att lagens syfte skall uppnås, nämligen att all osund

spekulation stoppas. En likställighet av alla

bostadsrättsorganisationer bör vidare ta sikte på att vidga

hembudsmöjligheten i bostadsrättslagen till att avse alla sådana

organisationer. Denna fråga får utskottet överväga närmare i

samband med att regeringen lägger fram ett förslag till ändring

av bostadsrättslagen.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Bilaga 1

Tillhör reservationerna 10 (m, fp, c) och 12 (m, fp)

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1

dels att 15, 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att 55 b § och rubriken närmast före 55 b § skall

upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 §2

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant

skick som anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats

eller följer av andra stycket.

Om lägenheten helt eller Om lägenheten helt eller

delvis är uthyrd till delvis är uthyrd till

bostad, skall hyresvärden i bostad, skall hyresvärden i

bostadsdelen med skäliga bostadsdelen med skäliga

tidsmellanrum ombesörja tidsmellanrum ombesörja

tapetsering, målning och tapetsering, målning och

andra sedvanliga reparationer andra sedvanliga reparationer

med anledning av med anledning av

lägenhetens lägenhetens

försämring genom försämring genom

ålder och bruk. Detta ålder och bruk. Detta

gäller dock inte, om gäller dock inte, om

något annat har avtalats något annat har avtalats

och efter tillträdesdagen.

1. hyresavtalet avser ett

enfamiljshus, eller 2.

hyresavtalet innehåller

förhandlingsklausul enligt

hyresförhandlingslagen

(1978:304) och de avvikande

bestämmelserna har tagits

in i en

förhandlingsöverenskommelse

enligt nämnda lag.

Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen

som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall

hyresvärden hålla utrymmena i sådant skick som anges i 9 §

första stycket, om inte annat har avtalats.

1 Omtryckt 1984:694.

2 Senaste lydelse 1987:1276.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Återbetalning av hyra vid

upplåtelse av

bostadslägenhet i vissa

fall m.m.

55 b §3

Denna paragraf gäller vid

upplåtelse av möblerat

eller omöblerat rum och vid

andrahandsupplåtelse av

annan bostadslägenhet.

Paragrafen gäller dock inte

upplåtelser för

fritidsändamål. Om

hyresvärden i fall som

avses i första stycket har

tagit emot en hyra som inte

är skälig enligt 55 §

första och andra styckena,

skall hyresnämnden på

ansökan av hyresgästen

ålägga hyresvärden

att betala tillbaka vad han

tagit emot utöver

skäligt belopp jämte

ränta. Räntan

beräknas enligt 5 §

räntelagen (1975:635)

från dagen då

hyresvärden tog emot

beloppet till dess att

återbetalningsskyldigheten

blivit slutligt bestämd

genom lagakraftvunnet beslut

och enligt 6 §

räntelagen för tiden

därefter. Ett beslut om

återbetalning av hyra

får inte avse längre tid

tillbaka än två år

före dagen för

ansökningen.

I ett ärende om

återbetalning enligt andra

stycket skall hyresnämnden,

om hyresgästen begär

det, också fastställa

hyran för den fortsatta

uthyrningen från och med

dagen för ansökningen.

Vid denna prövning

tillämpas 55 § första

och andra styckena. Beslut om

ändring av hyresvillkoren

anses som avtal om villkor

för fortsatt uthyrning.

För att hyresnämnden

skall kunna pröva en

ansökan enligt andra

stycket skall ansökningen

ha kommit in till

hyresnämnden inom tre

månader från det

hyresgästen lämnade

lägenheten.

3 Senaste lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

65 a §4

Ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av

hyressökande för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål

än fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgå vid

yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter

eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms

till fängelse i högst två år.

Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att

betala tillbaka den.

Saknar hyresgästen, när

hyresavtalet avser en

bostadslägenhet, rätt

till förlängning enligt

45 §, första stycket 1

eller 2 eller andra stycket

och begagnar sig

hyresvärden uppsåtligen

av detta förhållande

till att ta ut en hyra som

är uppenbart oskälig med

hänsyn till lägenhetens

bruksvärde, döms

hyresvärden till böter

eller fängelse i högst

sex månader. Är brottet

grovt, döms till

fängelse i högst två

år. Hyresvärden är

dessutom skyldig att lämna

tillbaka vad han tagit emot i

den mån det överstiger

skälig hyra för

lägenheten jämte

ränta på detta belopp.

Räntan beräknas enligt 5

§ räntelagen (1975:635)

från dagen då

hyresvärden tog emot

beloppet till dess domen

vunnit laga kraft och enligt 6

§ räntelagen för

tiden därefter.

x4 Senaste lydelse 1988:408.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 §5

Avtal mellan hyresvärd och Avtal mellan hyresvärd och

hyresgäst, att framtida hyresgäst, att framtida

tvist med anledning av tvist med anledning av

hyresförhållandet skall hyresförhållandet skall

hänskjutas till hänskjutas till

avgörande av skiljemän avgörande av skiljemän

utan förbehåll om utan förbehåll om

rätt för parterna att rätt för parterna att

klandra skiljedomen, får ej klandra skiljedomen, får ej

göras gällande i göras gällande i

fråga om hyresgästens fråga om hyresgästens

rätt eller skyldighet att rätt eller skyldighet att

tillträda eller behålla tillträda eller behålla

lägenheten, lägenheten,

fastställande av fastställande av

hyresvillkor i fall som avses hyresvillkor i fall som avses

i 51, 52 eller 55 §, i 51, 52 eller 55 §, eller

återbetalning av hyra och bestämmande av

fastställande av hyra ersättning enligt 57 §.

enligt 55 b § eller I övrigt gäller

bestämmande av skiljeavtalet ej såvitt

ersättning enligt 57 §. därigenom skiljemän

I övrigt gäller utsetts eller bestämmelse

skiljeavtalet ej såvitt meddelats om skiljemännens

därigenom skiljemän antal, sättet för deras

utsetts eller bestämmelse utseende eller förfarandet

meddelats om skiljemännens vid skiljenämnden. I

antal, sättet för deras berörda hänseenden skall

utseende eller förfarandet lagen (1929:145) om

vid skiljenämnden. I skiljemän tillämpas. Vad

berörda hänseenden skall som sagts nu utgör dock ej

lagen (1929:145) om hinder för att i

skiljemän tillämpas. Vad skiljeavtalet utse

som sagts nu utgör dock ej hyresnämnden till

hinder för att i skiljenämnd eller

skiljeavtalet utse bestämma kortare tid för

hyresnämnden till skiljemannaåtgärdens

skiljenämnd eller avslutande än den tid om

bestämma kortare tid för sex månader som anges i

skiljemannaåtgärdens nämnda lag.

avslutande än den tid om

sex månader som anges i

nämnda lag.

67 §6

Överenskommelse om villkor Överenskommelse om villkor

i fråga om i fråga om

hyresförhållande som hyresförhållande som

beror av anställning beror av anställning

gäller mot hyresgästen gäller mot hyresgästen

eller den som har rätt att eller den som har rätt att

träda i hyresgästens träda i hyresgästens

ställe även om ställe även om

överenskommelsen strider överenskommelsen strider

mot bestämmelse i 4, mot bestämmelse i 4,

33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55 33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55

a, 55 b eller 66 §, a eller 66 §, såvida

såvida överenskommelsen överenskommelsen har formen

har formen av kollektivavtal av kollektivavtal och på

och på arbetstagarsidan har arbetstagarsidan har slutits

slutits eller godkänts av eller godkänts av

organisation som enligt lagen organisation som enligt lagen

(1976:580) om (1976:580) om

medbestämmande i medbestämmande i

arbetslivet är att anse arbetslivet är att anse

såsom central såsom central

arbetstagarorganisation. arbetstagarorganisation.

5 Senaste lydelse 1988:408. 6

Senaste lydelse 1988:408.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

70 §7

Beslut av hyresnämnden i Beslut av hyresnämnden i

frågor som avses i 16 § frågor som avses i 16 §

andra stycket, 23 § andra andra stycket, 23 § andra

stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49,

52, 54, 55 b, 62 eller 64 § 52, 54, 62 eller 64 §

överklagas genom besvär överklagas genom besvär

inom tre veckor från den inom tre veckor från den

dag beslutet meddelades. dag beslutet meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte

stycket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.

73 §8

I hyrestvister som avses i 49, I hyrestvister som avses i 49

54 eller 55 b § och i eller 54 § och i mål om

mål om åtgärdsföreläggande

åtgärdsföreläggande enligt 16 § andra stycket

enligt 16 § andra stycket eller om utdömande av vite

eller om utdömande av vite enligt 62 § skall vardera

enligt 62 § skall vardera parten svara för sin

parten svara för sin rättegångskostnad i

rättegångskostnad i bostadsdomstolen eller

bostadsdomstolen eller arbetsdomstolen, om inte annat

arbetsdomstolen, om inte annat följer av 18 kap. 6 §

följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

7

Senaste lydelse 1988:927.

8 Senaste lydelse 1988:408.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder

Bilaga 1

Tillhör reservation 12 (m, fp)

Härigenom föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §2

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till

uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om 2. pröva tvist om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, ändrad stycket, ändrad

användning av lokal enligt användning av lokal enligt

12 kap. 23 § andra stycket, 12 kap. 23 § andra stycket,

skadestånd enligt 12 kap. skadestånd enligt 12 kap.

24 a §, överlåtelse 24 a §, överlåtelse

av hyresrätt enligt 12 kap. av hyresrätt enligt 12 kap.

34--37 §§, upplåtelse 34--37 §§, upplåtelse

av lägenhet i andra hand av lägenhet i andra hand

enligt 12 kap. 40 §, enligt 12 kap. 40 §,

förlängning av förlängning av

hyresavtal enligt 12 kap. 49 hyresavtal enligt 12 kap. 49

§, hyresvillkor enligt 12 §, hyresvillkor enligt 12

kap. 54 §, återbetalning kap. 54 §, uppskov med

av hyra och fastställande avflyttning enligt 12 kap. 59

av hyra enligt 12 kap. 55 b § eller föreläggande

§, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 64 §, allt

enligt 12 kap. 59 § eller jordabalken,

föreläggande enligt 12

kap. 64 §, allt

jordabalken,

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22--24 §§

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om

återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket,

upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket

eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i

12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av

beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation

enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och

bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Ärende upptages av den

hyresnämnd inom vars

område fastigheten är

belägen. Ärende som

avses i 10, 17 eller 18 §

lagen om förvärv av

hyresfastighet m.m. upptages

dock av hyresnämnd i den

ort där bolagets styrelse

har sitt säte eller, i

fråga om handelsbolag,

där förvaltningen

föres.

32 §3

Föres ej talan mot Föres ej talan mot

nämnds beslut enligt 9 kap. nämnds beslut enligt 9 kap.

14 § eller 12 kap. 24 a 14 § eller 12 kap. 24 a

§, 55 a § sjunde stycket §, 55 a § sjunde stycket

eller 55 b § jordabalken, jordabalken, 22, 23, 26 eller

22, 23, 26 eller 27 § 27 §

hyresförhandlingslagen hyresförhandlingslagen

(1987:304), 13 a § denna (1987:304), 13 a § denna

lag eller 13 eller 15 § lag eller 13 eller 15 §

eller 25 § första eller 25 § första

stycket stycket

bostadsförvaltningslagen bostadsförvaltningslagen

(1977:792) eller 9 eller 10 (1977:792) eller 9 eller 10

§ lagen (1987:1274) om § lagen (1987:1274) om

kommunal kommunal

bostadsanvisningsrätt, bostadsanvisningsrätt,

får beslutet verkställas får beslutet verkställas

såsom lagakraftägande såsom lagakraftägande

dom. dom.

Har hyresnämnden med stöd av 31 § första stycket

bostadsförvaltningslagen förordnat att beslut enligt 13 eller 15

§ eller 25 § första stycket nämnda lag skall lända till

efterrättelse genast, får även sådant beslut, om

bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom

lagakraftägande dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

3 Senaste

lydelse 1988:409.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Bilaga 2

Tillhör reservation 13 (m)

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1

att 19, 23, 40, 57 a och 70 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

19 §2

Hyran för bostadslägenheter skall vara till beloppet bestämd i

hyresavtalet eller, om avtalet innehåller förhandlingsklausul

enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), i

förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller dock inte ersättning

för kostnader som hänför sig till lägenhetens uppvärmning,

förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter

för vatten och avlopp,

1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och

beräkningsgrunden för ersättningens storlek har fastställts

genom en förhandlingsöverenskommelse eller genom ett beslut

enligt 22 eller 25 § hyresförhandlingslagen,

2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus,

eller

3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter

individuell mätning.

I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller

som av upplåtaren innehas med bostadsrätt, får utan hinder av

första stycket avtalas att hyran skall anknytas till den hyra

eller årsavgift som upplåtaren betalar.

Hyran för lokaler skall Hyran för lokaler skall

också vara till beloppet också vara till beloppet

bestämd i avtalet till den bestämd i avtalet till den

del den inte omfattar del den inte omfattar

ersättning som avses i ersättning som avses i

första stycket andra första stycket andra

meningen. Utan hinder av detta meningen. Utan hinder av detta

gäller dock förbehåll gäller dock förbehåll

i avtalet om att hyran skall i avtalet om att hyran skall

utgå med ett belopp som utgå med ett belopp som

står i visst står i visst

förhållande till förhållande till

hyresgästens hyresgästens

rörelseintäkter eller rörelseintäkter eller

som bestäms enligt en som bestäms enligt en

skriftlig överenskommelse skriftlig överenskommelse

mellan å ena sidan mellan å ena sidan

hyresvärden eller hyresvärden eller

hyresvärden och en hyresvärden och en

organisation av organisation av

fastighetsägare, i vilken fastighetsägare, i vilken

hyresvärden är medlem, hyresvärden är medlem,

och å andra sidan en och å andra sidan en

organisation av organisation av

hyresgäster. Är avtalet hyresgäster. Är avtalet

träffat för bestämd träffat för bestämd

tid och är hyrestiden minst tid och är hyrestiden

tre år, gäller dessutom längre än ett år,

förbehåll om att hyran gäller dessutom

skall utgå med belopp som förbehåll om att hyran

bestäms enligt en annan skall utgå med belopp som

beräkningsgrund än som bestäms enligt en annan

nu har angetts. beräkningsgrund än som

nu har angetts.

1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste

lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Har avtal träffats i strid

med första eller tredje

stycket, skall hyran utgå

med ett belopp som är

skäligt med hänsyn

främst till parternas

avsikter och övriga

förhållanden när

avtalet träffades.

Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa

fall när förhandlingsordning gäller finns bestämmelser i

hyresförhandlingslagen.

23 §3

Bostadshyresgästen får Hyresgästen får inte

inte använda lägenheten använda lägenheten

för något annat för något annat

ändamål än det ändamål än det

avsedda. Hyresvärden får avsedda. Hyresvärden får

dock inte åberopa dock inte åberopa

avvikelser som är utan avvikelser som är utan

betydelse för honom. betydelse för honom.

Lokalhyresgästen får

inte använda lokalen för

något annat ändamål

än det avsedda, om inte

hyresnämnden lämnar

tillstånd till det.

Sådant tillstånd skall

lämnas, om hyresgästen

innehaft lokalen längre tid

än två år och har

beaktansvärda skäl

för en ändrad

användning samt

hyresvärden inte har

befogad anledning att

motsätta sig den.

Tillståndet kan förenas

med villkor.

40 §4

En hyresgäst som under viss En hyresgäst som under viss

tid inte har tillfälle att tid inte har tillfälle att

använda sin lägenhet, använda sin

får upplåta bostadslägenhet, får

lägenheten i dess helhet i upplåta lägenheten i

andra hand, om hyresnämnden dess helhet i andra hand, om

lämnar tillstånd till hyresnämnden lämnar

upplåtelsen. Sådant tillstånd till

tillstånd skall lämnas, upplåtelsen. Sådant

om hyresgästen har tillstånd skall lämnas,

beaktansvärda skäl om hyresgästen har

för upplåtelsen och beaktansvärda skäl

hyresvärden inte har för upplåtelsen och

befogad anledning att vägra hyresvärden inte har

samtycke. befogad anledning att vägra

samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid

och förenas med villkor.

3 Senaste lydelse 1988:927.

4 Senaste lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

57 a §5

Vid tillämpningen av 57 Vid tillämpningen av 57

§ första stycket 5 skall § första stycket 5 skall

en krävd hyra inte anses en krävd hyra inte anses

som skälig, om den som skälig, om den

överstiger den hyra som överstiger den hyra som

lokalen vid hyrestidens lokalen vid hyrestidens

utgång kan antas betinga utgång kan antas betinga

på öppna marknaden på öppna marknaden

(marknadshyra). När (marknadshyra). När

marknadshyran bestäms, marknadshyran bestäms,

skall främst beaktas hyran skall dock bortses från

för närmast hyresanbud eller hyresavtal

jämförliga lokaler på som ej är rimligt med

orten. Endast om det finns hänsyn till det allmänna

särskilda skäl får hyresläget i orten för

hänsyn tas till ökning närmast jämförliga

av lokalens värde, som en lokaler. Endast om det finns

hyresgäst har särskilda skäl får

åstadkommit. hänsyn tas till ökning

av lokalens värde, som en

hyresgäst har

åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden

frångås endast om det är uppenbart

1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt

högre eller lägre än hyresnämnden angett,

2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens

bedömning inte varit riktig.

I fall som avses i andra stycket 1 får utredning, som inte har

lagts fram under medlingen, beaktas vid prövningen endast om det

finns synnerliga skäl.

70 §6

Beslut av hyresnämnden i Beslut av hyresnämnden i

frågor som avses i 16 § frågor som avses i 16 §

andra stycket, 23 § andra andra stycket, 24 a, 34, 36,

stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 37, 49, 52, 54, 62 eller 64

52, 54, 55 b, 62 eller 64 § § överklagas genom

överklagas genom besvär besvär inom tre veckor

inom tre veckor från den från den dag beslutet

dag beslutet meddelades. meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte

stycket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Den nya bestämmelsen i 12 kap. 57 a § skall tillämpas i

fråga om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett

hyresavtal har sagts upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande

äldre bestämmelser.

5 Senaste lydelse 1988:927.

6 Senaste lydelse 1988:927.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder

Bilaga 2

Tillhör reservation 13 (m)

Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §2

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till

uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om 2. pröva tvist om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, ändrad stycket, skadestånd enligt

användning av lokal enligt 12 kap. 24 a §,

12 kap. 23 § andra stycket, överlåtelse av

skadestånd enligt 12 kap. hyresrätt enligt 12 kap.

24 a §, överlåtelse 34--37 §§, upplåtelse

av hyresrätt enligt 12 kap. av lägenhet i andra hand

34--37 §§, upplåtelse enligt 12 kap. 40 §,

av lägenhet i andra hand förlängning av

enligt 12 kap. 40 §, hyresavtal enligt 12 kap. 49

förlängning av §, hyresvillkor enligt 12

hyresavtal enligt 12 kap. 49 kap. 54 §, uppskov med

§, hyresvillkor enligt 12 avflyttning enligt 12 kap. 59

kap. 54 §, återbetalning § eller föreläggande

av hyra och fastställande enligt 12 kap. 64 §, allt

av hyra enligt 12 kap. 55 b jordabalken,

§, uppskov med avflyttning

enligt 12 kap. 59 § eller

föreläggande enligt 12

kap. 64 §, allt

jordabalken,

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22--24 §§

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om

återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket,

upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket

eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i

12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av

beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation

enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och

bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Ärende upptages av den

hyresnämnd inom vars

område fastigheten är

belägen. Ärende som

avses i 10, 17 eller 18 §

lagen om förvärv av

hyresfastighet m.m. upptages

dock av hyresnämnden i den

ort där bolagets styrelse

har sitt säte eller, i

fråga om handelsbolag,

där förvaltningen

föres.

22 §3

Beslut av nämnd äger, Beslut av nämnd äger,

sedan tid för klander eller sedan tid för klander eller

besvär utgått när besvär utgått när

talan får föras mot talan får föras mot

beslutet, rättskraft, beslutet, rättskraft,

såvitt därigenom såvitt därigenom

avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i

1 § första stycket 2 1 § första stycket 2

eller 5 eller 4 § första eller 5 eller 4 § första

stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7,

8 eller 9. Vad som sagts nu 8 eller 9. Vad som sagts nu

gäller dock ej beslut, gäller dock ej beslut,

varigenom ansökan om varigenom ansökan om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd

enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34--37 eller 40

stycket, 34--37 eller 40 § § jordabalken eller 30 §

jordabalken eller 30 § andra stycket

andra stycket bostadsrättslagen

bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om

(1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §

uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan

jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande

om förbud eller medgivande som avses i 2 a §

som avses i 2 a § bostadssaneringslagen

bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om

(1973:531) eller yrkande om rätt till

rätt till förhandlingsordning enligt

förhandlingsordning enligt 9 §

9 § hyresförhandlingslagen

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om

(1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3

anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om

§ lagen (1987:1274) om kommunal

kommunal bostadsanvisningsrätt

bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall.

lämnats utan bifall.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om

omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

3 Senaste lydelse 1988:928.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Bilaga 2

Tillhör reservation 13 (m)

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

28 §1

Beslut av bostadsdomstolen Beslut av bostadsdomstolen

äger rättskraft, äger rättskraft,

såvitt därigenom såvitt därigenom

avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i

4 § första stycket 2, 2 4 § första stycket 2, 2

a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9

lagen (1973:188) om lagen (1973:188) om

arrendenämnder och arrendenämnder och

hyresnämnder. Vad som sagts hyresnämnder. Vad som sagts

nu gäller dock ej beslut, nu gäller dock ej beslut,

varigenom ansökan om varigenom ansökan om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd

enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34, 36 eller 37

stycket, 34, 36 eller 37 § § jordabalken eller

jordabalken eller ansökan ansökan om förbud eller

om förbud eller medgivande medgivande som avses i 2 a

som avses i 2 a § § bostadssaneringslagen

bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om

(1973:531) eller yrkande om rätt till

rätt till förhandlingsordning enligt

förhandlingsordning enligt 9 §

9 § hyresförhandlingslagen

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om

(1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3

anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om

§ lagen (1987:1274) om kommunal

kommunal bostadsanvisningsrätt

bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall.

lämnats utan bifall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1 Senaste lydelse 1988:929.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Bilaga 3

Tillhör reservation 15 (c)

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1

att 57 a, 58 och 58 b §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

57 a §2

Vid tillämpningen av 57 Vid prövning enligt 57 §

§ första stycket 5 skall första stycket 5 av ett

en krävd hyra inte anses hyreskravs skälighet skall

som skälig, om den främst beaktas

överstiger den hyra som hyresläget på orten

lokalen vid hyrestidens för jämförliga

utgång kan antas betinga lokaler. En hyra som

på öppna marknaden hyresvärden kräver

(marknadshyra). När för förlängning skall

marknadshyran bestäms, därvid anses som skälig,

skall främst beaktas hyran om den inte är påtagligt

för närmast högre än hyresläget

jämförliga lokaler på på orten för

orten. Endast om det finns jämförliga lokaler.

särskilda skäl får Endast om det finns

hänsyn tas till ökning särskilda skäl får

av lokalens värde, som en hänsyn tas till ökning

hyresgäst har av lokalens värde, som en

åstadkommit. hyresgäst har

åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden

frångås endast om det är uppenbart

1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt

högre eller lägre än hyresnämnden angett,

2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens

bedömning inte varit riktig.

I fall som avses i andra stycket 1 får utredning som inte har

lagts fram under medlingen beaktas vid prövningen endast om det

finns synnerliga skäl.

58 §3

Vill hyresvärden säga Vill hyresvärden säga

upp avtalet, skall han i upp avtalet, skall han i

uppsägningen underrätta uppsägningen underrätta

hyresgästen om de villkor hyresgästen om de villkor

som han kräver för att som han kräver för att

förlänga förlänga

hyresförhållandet eller hyresförhållandet eller

om orsaken till att han om orsaken till att han

vägrar medge vägrar medge

förlängning. förlängning. Om

Uppsägningen skall dessutom överenskommelse inte

innehålla underrättelse träffas mellan parterna,

att hyresgästen, om han skall hyresvärden

inte går med på att hänskjuta tvisten till

flytta utan att få hyresnämnden för

ersättning enligt 58 b medling. Tvisten skall

§, har att inom två hänskjutas till

månader från hyresnämnden inom två

uppsägningen hänskjuta månader från

tvisten till hyresnämnden uppsägningen, om

för medling. uppsägningstiden är nio

månader eller längre,

och annars inom tre veckor

från uppsägningen, dock

alltid före hyrestidens

utgång.

1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste

lydelse 1988:927. 3 Senaste

lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Har hyresvärden fullgjort Om hyresvärden

vad som åligger honom underlåter att fullgöra

enligt första stycket och vad som åligger honom

vill hyresgästen inte enligt första stycket eller

lämna lägenheten utan före hyrestidens utgång

att få ersättning enligt återkallar sin ansökan

58 b §, har hyresgästen om medling, är

att hänskjuta tvisten till uppsägningen utan verkan.

hyresnämnden inom den i

första stycket angivna

tiden. Gör han inte det,

förfaller rätten till

ersättning. Vad som har

sagts nu gäller inte, om

inom samma tid tvist

hänskjuts till nämnden

enligt 58 a § första

stycket.

Innan medlingen har avslutats får hyresvärden för förlängning

av hyresförhållandet inte kräva högre hyra eller något annat

villkor som är oförmånligare för hyresgästen än vad han har

angett i uppsägningen. Gör han det och kommer förlängning inte

till stånd, har hyresgästen alltid rätt till ersättning enligt

58 b §.

58 b §4

Om hyresgästen har rätt Om hyresgästen har rätt

till ersättning enligt 57 till ersättning enligt 57

§, 58 § fjärde §, 58 § tredje stycket

stycket eller 58 a § tredje eller 58 a § tredje

stycket, skall hyresvärden stycket, skall hyresvärden

alltid betala ersättning alltid betala ersättning

till hyresgästen med ett till hyresgästen med ett

belopp som motsvarar en belopp som motsvarar en

årshyra för lokalen årshyra för lokalen

enligt det uppsagda enligt det uppsagda

hyresavtalet, dock högst hyresavtalet.

ett belopp som vid hyrestidens

utgång motsvarar fyra

basbelopp enligt 1 kap. 6 §

lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

Om hyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upphört

har förorsakats en förlust som inte täcks av ersättning enligt

första stycket, skall hyresvärden i skälig omfattning ersätta

hyresgästen för denna förlust. Om förlusten har samband med att

hyresgästen har bekostat ändring av lokalen skall förlusten

beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen eller

om hyresgästen har träffat hyresavtalet under förutsättning att

han skulle få utföra ändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som

har ingåtts före den 1 januari 1991. Om ett hyresavtal har sagts

upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.

4 Senaste lydelse 1988:927.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.

Bilaga 4

Tillhör reservation 30 (m, fp, c)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)1 om

förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §2

Förvärvstillstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas från staten, kommun,

landstingskommun eller kommunalförbund,

2. om staten, kommun, 2. om staten, kommun,

landstingskommun, landstingskommun,

kommunalförbund, kommunalförbund,

aktiebolag, som helt ägs av aktiebolag, som helt ägs av

kommun eller landstingskommun, kommun eller landstingskommun,

allmännyttigt allmännyttigt

bostadsföretag, bostadsföretag eller en

folkrörelsekooperativ riksorganisation eller

riksorganisation eller regional organisation för

regional bostadsrättsföreningar

folkrörelsekooperativ är förvärvare,

organisation av

bostadsrättsföreningar

eller

bostadsrättsförening

ansluten till sådan

organisation är

förvärvare,

2 a. om egendomen i annat fall 2 a. om egendomen

än som anges under 2 förvärvas av en

förvärvas av en bostadsrättsförening och

bostadsrättsförening och föreningen är ansluten

föreningen har fattat till en sådan organisation

beslut om förvärvet i för

den ordning som föreskrivs bostadsrättsföreningar

i 60 a § som anges under 2 eller, i

bostadsrättslagen annat fall, föreningen har

(1971:479), fattat beslut om

förvärvet i den ordning

som föreskrivs i 60 a §

bostadsrättslagen

(1971:479),

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för

kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om

förvaltning av kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt

lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen

fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om

förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem

är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att

överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 §

eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska förvärv av

fast egendom m.m.,

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv

av fast egendom m.m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

1 Lagen omtryckt 1983:438.

2 Senaste lydelse 1988:196.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. I fråga om

förvärv som skett före ikraftträdandet gäller äldre

bestämmelser.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)1

Bilaga 4

Tillhör reservation 30 (m, fp, c)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)

att 60 a § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

60 a §2

En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet

för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på

föreningsstämma. Beslutet skall biträdas av hyresgästerna i

minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av

förvärvet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i

bostadsrättsföreningen.

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage,

lager och andra lägenheter som i första hand används som

förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om

hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt

för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan

ekonomisk plan som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig

för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett

besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick. Planen skall

även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga.

Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk

plan varit tillgänglig enligt fjärde stycket. Om likväl förvärv

har skett enligt beslutet och lagfart har meddelats, skall dock

vad nu sagts ej gälla.

I fråga om I fråga om

bostadsrättsföreningar bostadsrättsföreningar

som är anslutna till en som är anslutna till en

folkrörelsekooperativ riksorganisation eller

riksorganisation gäller regional organisation för

denna paragraf endast om bostadsrättsföreningar

fastighetsförvärvet sker gäller denna paragraf

enligt lagen (1982:352) om endast om

rätt till fastighetsförvärvet sker

fastighetsförvärv för enligt lagen (1982:352) om

ombildning till rätt till

bostadsrätt. fastighetsförvärv för

ombildning till

bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1 Lagen omtryckt 1982:353.

2 Senaste lydelse 1983:440.