Bet. 1990/91:BoU13

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU13

Ny bostadsrättslag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:92, vari framläggs

förslag till en ny bostadsrättslag som skall ersätta den

nuvarande bostadsrättslagen från år 1971. I propositionen

föreslås också vissa ändringar i bl.a. lagen (1982:352) om rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

(ombildningslagen). Lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med

kooperativ hyresrätt föreslås förlängd. En ny lag om

omregistrering av vissa bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar föreslås också.

De viktigaste sakliga nyheterna i förslaget till

bostadsrättslag är följande. En bostadsrättsförening får fritt

och oberoende av stadgarnas innehåll vägra en juridisk person

medlemskap i föreningen, om denne förvärvat en

bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Om

bostadsrättslägenheten förvärvats av en juridisk person efter

att lagen trätt i kraft, får lägenheten användas endast för att

i sin helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad, om inte

annat avtalas med föreningen. Vissa villkor för medlemskap i en

bostadsrättsförenings stadgar föreslås ogiltiga. Ett system med

förhandsavtal införs. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt vid

beslut som innebär vissa förändringar i lägenheten vid om- och

tillbyggnad avskaffas. Vissa ändringar föreslås vid försäljning

av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion.

I ombildningslagen föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten

utvidgas till att omfatta även vissa associationsrättsliga

förvärv och att en bestämmelse införs som förhindrar att

uppenbart oskäliga villkor ställs upp vid ett hembud.

I samband med förslagen i propositionen behandlar utskottet

fem motioner som väckts med anledning av propositionen, fem

motioner som väckts under den allmänna motionstiden år 1990 och

sex motioner som väckts under samma tid år 1991.

Utskottet förordar några ändringar i förslaget till ny

bostadsrättslag. Sålunda föreslår utskottet med anledning av ett

motionsyrkande (s) att tiden ändras såvitt avser en

bostadsrättshavares ansvar för sina förpliktelser gentemot

föreningen efter det att denne skilts från lägenheten på grund

av förverkande (6 kap. 7 §). Utskottet föreslår också med

anledning av ett motionsyrkande (fp) att straffbestämmelsen i 10

kap. 3 § 5 och 6 förtydligas. Utskottet föreslår vidare en

ändring i 2 kap. 10§ och ett förtydligande i 9 kap. 15 § andra

stycket. En redaktionell ändring föreslås i förslaget till lag

om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt. I övrigt tillstyrks förslagen. Slutligen

förordar utskottet att två motionsyrkanden (s) skall föranleda

ett tillkännagivande från riksdagen. Det gäller frågor om

pantsättning m.m. av bostadsrätt. Övriga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:92 -- efter hörande

av lagrådet -- att riksdagen antar de genom propositionen

framlagda förslagen till

1. bostadsrättslag,

2. lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar,

3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i äktenskapsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

8. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

9. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

11. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

12. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet

med kooperativ hyresrätt,

14. lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma

hem,

15. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

16. lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt.

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1990/91:92 väckta

motionerna

1990/91:Bo19 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och

ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag

enligt vad i motionen föreslagits om underrättelse vid

pantsättning av en bostadsrätt,

2. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och

ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag

enligt vad i motionen föreslagits om ändrad insats,

3. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och

ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag

enligt vad i motionen föreslagits om fördelning av köpeskilling

efter förverkande,

4. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och

ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag

enligt vad i motionen föreslagits om sakrättslig konkurrens.

1990/91:Bo20 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ombildning av den s.k. allmännyttan,

2. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd --

utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en

riksorganisation eller regional organisation för

bostadsrättsföreningar,

3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen så att

nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att

tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

4. att riksdagen avskaffar den s.k. Lex Malmö,

5. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt så att s.k.

intresseanmälan skall kunna göras även av hyresgäster boende i

allmännyttiga bostadsföretag,

6. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen i enlighet

med vad i motionen anförts om enkel majoritet av hyresgäster för

bildande av bostadsrättsförening,

7. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.

dubbelupplåtelse,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommuners rätt att förmedla nybyggda

bostadsrättsfastigheter,

9. att riksdagen beslutar att i bostadsrättslagen införa en

regel som ger en bostadsrättsförening rätt att självständigt

ändra sina stadgar även om dessa föreskriver att sådan ändring

skall godkännas av viss riksorganisation, i enlighet med vad i

motionen anförts,

10. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i

denna del, beslutar att det i en bostadsrättsförenings hus skall

finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med

bostadsrätt,

11. att riksdagen avslår propositionens förslag om juridiska

personers innehav av bostadsrätt till bostadslägenheter, i

enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen upphäver lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt,

13. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i

denna del, beslutar att nuvarande bestämmelser om

bostadsrättshavarens s.k. vetorätt skall bestå,

14. att riksdagen avslår propositionens förslag om att

styrelsens samtycke skall krävas för upplåtelse av bostadsrätt

till en lägenhet i andra hand till en medlem i föreningen,

15. att riksdagen avslår propositionens förslag att kravet på

hembudsskyldighet skall utvidgas att omfatta även övergång genom

tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från

bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §

aktiebolagslagen,

16. att riksdagen avslår propositionens förslag om

hyresgästernas möjlighet att förhindra att en fastighetsägare

ställer upp oskäliga villkor i ett hembud,

17. att riksdagen beslutar att nuvarande försöksverksamhet med

kooperativ förvaltning av hyreshus skall upphöra den 1 juli

1991,

18. att riksdagen beslutar att den nya lagstiftningen skall

träda i kraft den 1 januari 1992.

1990/91:Bo22 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslagen till

bostadsrättslag och ombildningslag att alla hyresgäster står

bakom en ombildning,

2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att en generell återköps- och lösningsskyldighet

införs,

3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att hela bostadsrättsföreningens styrelse väljs

på föreningsstämman,

4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att förbud mot juridiska personer som

bostadsrättshavare vad gäller bostadslägenheter införs,

5. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att bostadsrättshavarens vetorätt kan inskränkas

bara när en förändring av lägenheten är synnerligen angelägen,

6. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att betalningsförseningar som förverkandegrund

utgår,

7. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till

bostadsrättslag att bostadsrättshavaren får rätt att inrymma

alla de utomstående han själv önskar.

1990/91:Bo23 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna

del beslutar att lydelsen av bostadsrättslagen såvitt avser

reglerna för geografisk spridning av bostadsrättsföreningars hus

utformas i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna

del beslutar att lydelsen i bostadsrättslagen såvitt avser

formerna för beslut om ombyggnad och underhåll m.m. i

bostadsrättsföreningar utformas i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen preciserar innebörden i förslaget till ny

bostadsrättslag såvitt avser villkoren för medlemskap för

lokalhyresgäster i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Bo24 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 kap. 1 och 5 §§ i regeringens

förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att "fem" byts

ut mot "tre", varvid 2 § lagen om rätt till fastighetsförvärv

för ombildning till bostadsrätt ändras i konsekvens härmed,

2. att riksdagen beslutar att 2 kap. 4 § första stycket i

regeringens förslag till bostadsrättslag utgår, varefter de

konsekvensändringar i bl.a. 2 kap. 10 § som blir nödvändiga

genomförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om juridiska personers förvärv av

fastigheter,

4. att riksdagen med avslag på 2 kap. 9 § andra stycket punkt

2 i regeringens förslag till bostadsrättslag som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lägenheter som

anvisats av kommunal bostadsförmedling,

5. att riksdagen beslutar att 16 § andra stycket punkt 2 i

regeringens förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att

orden "de röstande" byts ut mot ordet "medlemmarna",

6. att riksdagen beslutar att sistnämnda punkt även ändras så

till vida att genombrott av bostadsrättshavares vetorätt måste

godkännas av tingsrätt i stället för av hyresnämnd, varvid

konsekvensändringar sker i 11 kap. 3 §, i 4 § lagen om

arrendenämnder och hyresnämnder resp. 13 § lagen om

bostadsdomstol,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

reglerna om lägenhetssammanslagning, lämplig

lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret i

ombyggnadslåneförordningen (1986:693) aldrig kan anses så

viktiga att de bryter vetorätten,

8. att riksdagen beslutar att 10 kap. 3 § punkt 3 i

regeringens förslag till bostadsrättslag utgår varvid de

efterföljande punkterna omnumreras i konsekvens härmed,

9. att riksdagen beslutar att punkterna 5 och 6 i samma lagrum

utformas i enlighet med lagrådets förslag,

10. att riksdagen beslutar att i 3 § andra stycket punkt 2

lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt orden "två tredjedelar" byts ut mot "hälften",

11. att riksdagen avslår 6 kap. 9 § andra stycket i

regeringens förslag till bostadsrättslag.

dels följande under allmänna motionstiden 1990 väckta

motioner:

1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av utökad hembudsskyldighet för bostadsrätter,

1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479)

så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att

tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att

lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre

lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras

även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,

1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av

hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och

lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av

hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen

anförts,

1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i

enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet

av hyresgäster för bildande av bostadsrättsförening,

4. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.

dubbelupplåtelse,

1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket

bostadsrättslagen (hembud),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en lagändring, så att de boende

har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten

och oavsett vem som är köpare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla

äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar,

dels följande under allmänna motionstiden 1991 väckta

motioner:

1990/91:Bo224 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att insatsen för kooperativ

hyresrättslägenhet maximeras till tre månadshyror,

14. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hembud och priskontroll på

bostadsrätter och förbud mot omvandling av hyresrätt till

bostadsrätt (i den del yrkandet inte behandlas i detta

betänkande behandlas det i betänkandet 1990/91:Bo12),

1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av

hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60a §

bostadsrättslagen beträffande s.k. rikskooperativa

organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket

bostadsrättslagen (hembud),

7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen

att det räcker med en enkel majoritet för att omvandla hyresrätt

till bostadsrätt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en lagändring så att de boende

har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten

och oavsett vem som är köpare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla

äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar,

1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd --

utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en

riksorganisation eller regional organisation för

bostadsrättsföreningar,

7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479)

så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att

tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att

lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre

lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras

även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,

1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i

enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet

av hyresgäster för bildande av botadsrättsförening,

11. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.

dubbelupplåtelse,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksverksamhet med kooperativ

hyresrätt,

1990/91:Bo413 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar permanenta berörd lagstiftning vad

avser den kooperativa hyresrätten,

12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av

hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och

lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av

hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen

anförts,

15. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd

lagstiftning att alla riksorganisationer inom bostadsområdet ges

samma förutsättningar att verka.

1990/91:Bo414 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen

att i aktuell lagstiftning lokalhyresgäst i vissa fall får samma

rätt som boende att ingå i bostadsrättsförening i enlighet med

vad i motionen anförts.

Två skrivelser har inkommit i lagstiftningsärendet.

Utskottet

Inledning

År 1986 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se

över bostadsrättslagen m.m. Utredningen antog namnet 1986 års

bostadsrättsutredning. Resultatet av utredningens arbete

redovisades i betänkandet (SOU 1988:14) Översyn av

bostadsrättslagen m.m. Utredningens förslag har i väsentliga

delar lagts till grund för förslagen i proposition 1990/91:92.

Förslaget till ny bostadsrättslag avses ersätta den nu

gällande bostadsrättslagen (1971:479). Lagförslaget bygger på nu

gällande lag och det sakliga innehållet är huvudsakligen

detsamma. Lagen har i förhållande till nu gällande

bostadsrättslag fått en annan utformning med

kapitelindelning och en språklig omarbetning. I det följande

behandlar utskottet de sakliga nyheter som tillkommit i

bostadsrättslagen och ombildningslagen och som berörts i

motioner. Vidare behandlas motioner angående bostadsrättsfrågor

m.m. som väckts under den allmänna motionstiden 1990 och 1991.

Vissa frågor som aktualiserats vid utskottets handläggning av

ärendet tas också upp.

Förslaget till ny bostadsrättslag

Antalet lägenheter i föreningens hus m.m.

Enligt gällande regler i bostadsrättslagen krävs för att en

bostadsrättsförening skall få registreras bl.a. att den har

minst fem medlemmar. Motivet till detta krav är att föreningens

medlemmar förväntas delta i föreningens verksamhet och utöva

inflytande över fastighetens förvaltning. Bostadsrättsföreningen

bör därför inte ha för få medlemmar. Det bör vara möjligt att

t.ex. välja en fungerande styrelse. Någon ändring föreslås inte

i gällande rätt. Däremot föreslås ett tillägg till bestämmelsen

som innebär ett krav på att det kommer att finnas minst fem

lägenheter i föreningsfastigheten som är avsedda att upplåtas

med bostadsrätt. Att så är fallet skall vara en förutsättning

för registrering av den ekonomiska planen. En registrerad

ekonomisk plan är ett villkor för att upplåtelse av lägenhet med

bostadsrätt skall få ske. Vad nu föreslås i propositionen om

antalet lägenheter har ansetts följa av grunderna till

lagstiftningen. För att undanröja en viss osäkerhet som tycks

råda om vad som gäller föreslås nu att en sådan bestämmelse tas

in i lagen. Samtidigt införs en beräkningsgrund för

lägenhetsbegreppet i lagen.

I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10 och 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 1 yrkas att riksdagen avslår propositionens förslag i

denna del och i stället beslutar att det skall vara tillräckligt

att det finns minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med

bostadsrätt. I fp-motionens yrkande 1 och i moderata

samlingspartiets partimotioner 1989/90:Bo403 och 1990/91:Bo402

båda yrkandena 8 a, och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande

12 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt

nu är i fråga föreslås att motsvarande ändring görs i

ombildningslagen så att ombildning kan ske redan om ett hus

innehåller minst tre lägenheter.

Enligt 1986 års bostadsrättsutredning tycks en del

länsstyrelser som en förutsättning för registrering av den

ekonomiska planen kräva att föreningens hus innehåller minst fem

lägenheter. Andra har inte uppställt något sådant krav. Enligt

utskottets mening är det bra för en enhetlig tillämpning av

lagen att frågan regleras. I sakligt hänseende anser utskottet

bestämmelsen vara motiverad. Det är enligt utskottets mening

rimligt att den som blir medlem i en bostadsrättsförening också

skall komma att erbjudas en lägenhet i föreningens hus.

Regeringsförslaget innebär också att samma regler kommer att

gälla i ombildningslagen och i bostadsrättslagen. Utskottet

tillstyrker lagförslaget såvitt avser antalet lägenheter i

föreningens hus i 1 kap. 5 § förslaget till bostadsrättslag

såvitt nu är i fråga och 1 kap. 2 § som reglerar antalet

medlemmar samt avstyrker motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8

a, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1,

1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och

1990/91:Bo413 (c) yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu

är i fråga.

Geografisk spridning av föreningens hus

Enligt propositionen är det inte ovanligt att bebyggelse

blandas på så sätt att samma bostadsrättsförening kan äga både

flerfamiljshus och radhus. För att motverka en

bebyggelseutveckling som kan leda till splittring av

husbeståndet och därmed svårigheter inom en förening att

bibehålla den kooperativa karaktären föreslås i propositionen en

ny bestämmelse av innebörd att om en bostadsförening har flera

hus skall de vara samlade på ett sådant sätt att en

ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.

Kravet föreslås gälla hus som en förening förvärvar efter

ikraftträdandet.

I motion 1990/91:Bo23 (c) yrkande 1 förordas att riksdagen med

avslag på propositionen i denna del beslutar att lagen inte bör

gälla sådana föreningar som vid lagens ikraftträdande äger hus

som ligger utspridda. Befintliga bostadsrättsföreningar bör

enligt motionärerna inte riskera att slås sönder på grund av att

husen har för stor geografisk spridning.

Villkoret att husen skall ligga så nära varandra att en

ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrätterna föreslås

gälla endast hus som förvärvas efter ikraftträdandet. Enligt

utskottets bedömning tillgodoser den övergångsbestämmelse som

föreslås i propositionen motionärernas krav. Utskottet

tillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker motion

1990/91:Bo23 (c) yrkande 1.

Juridiska personers rätt till medlemskap m.m.

Enligt gällande rätt får vid överlåtelse av bostadsrätt

förvärvaren inte vägras inträde i föreningen, om han uppfyller

de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och

föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare.

När det gäller upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt gäller

som huvudregel att styrelsen fritt avgör medlemskapsfrågan.

Föreningen har också frihet att ställa upp olika villkor för

medlemskap. Ett sådant villkor kan vara att medlemmarna inte får

vara juridiska personer. Andra villkor kan vara vissa inkomst-

och åldersgränser m.m.

I propositionen föreslås att vissa villkor i stadgarna för

medlemskap skall vara utan verkan. Så gäller t.ex. villkor om

visst medborgarskap eller viss inkomst och förmögenhet. Detsamma

föreslås gälla andra villkor som med hänsyn till sitt innehåll

kan anses oskäliga mot den som vill bli medlem i föreningen

eller som vill överlåta sin bostadsrätt. När det gäller

juridiska personer föreslås att en bostadsrättsförening alltid

-- oavsett stadgarnas innehåll -- skall ha rätt att vägra

juridiska personer medlemskap i föreningen om de förvärvat en

bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.

Föreningen får genom lagförslaget själv bestämma om medlemskap

skall ges till en juridisk person. Om stadgarna innehåller

förbud mot sådant medlemskap gäller dock stadgarna.

Om en juridisk person innehar en bostadsrättslägenhet får den

enligt propositionen användas endast för att i sin helhet hyras

ut i andra hand som permanentbostad, om inte annat avtalas. Som

skäl för en sådan ordning har departementschefen anfört såväl

bostadsförsörjningssynpunkter som hänsynen till medlemmarnas

intressen. En andrahandsupplåtelse kräver föreningens samtycke.

Ett vägrat samtycke kan dock enligt förslaget ersättas med

hyresnämndens tillstånd. Däremot kan en juridisk person som

vägras medlemskap i en bostadsrättsförening inte begära

hyresnämndens prövning. Eftersom föreningen fritt får pröva en

sådan ansökan har anledning ansetts saknas att införa en

möjlighet till överprövning.

Juridiska personers rätt till medlemskap m.m. behandlas i fyra

motioner. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och

1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 föreslås riksdagen avslå

propositionen i denna del. Enligt m-motionen är det fel att

stifta lag som huvudsakligen kommer att få effekt på endast en

viss plats i landet, i detta fall Stockholmsregionen.

Motionärerna hänvisar till vad fakultetsnämnden för Stockholms

universitet anfört om att förslaget tycks vara en nödlösning som

tillkommit under trycket av nuvarande bostadsbrist i

Storstockholm. Såväl regionalpolitiska som

rättssäkerhetsaspekter anförs mot förslaget. Det ifrågasätts

vidare om det behövs särskilda bestämmelser om juridiska

personer. Fp-motionärerna anser i likhet med utredningen att det

finns skäl som talar för att ge bostadsrättsföreningar bättre

möjligheter att vägra juridiska personer medlemskap. De anser

emellertid att lagförslaget bär prägel av en kompromiss mellan

avtalsfrihet, bostadspolitiska synpunkter och

föreningsintressen. Förslaget befaras enligt motionen skapa

godtycke och kan sakna den förutsebarhet och konsekvens som

rättssamhället kräver. En nackdel enligt motionärerna anses

också vara att föreningens beslut inte kan överklagas. I

motionen yrkande 3 föreslås att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att förslaget bör beredas ytterligare. I

motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 förordas att det i lagen

införs ett förbud för juridiska personer som bostadsrättshavare.

Förbudet bör dock enligt motionären inte omfatta kommuner och

landstingskommuner.

I samband med den nu gällande bostadsrättslagens tillkomst

väcktes från olika håll förslag om bl.a. en inskränkning av

juridiska personers rätt att förvärva bostadsrätt. Förslagen

motiverades bl.a. med att en bostadsrättsförenings kooperativa

karaktär bör upprätthållas och att spekulation med

bostadsrättslägenheter bör förhindras. Lagutskottet (LU 1971:9

s. 42) betonade föreningarnas frihet att själva bestämma området

för sin verksamhet och framhöll att denna frihet borde begränsas

genom lagregler endast när särskilda behov ansågs föreligga.

Något förbud för juridiska personer att förvärva bostadsrätt

infördes inte i lagen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att såväl

föreningsintressen som bostadsförsörjningsskäl kan anföras

som skäl för lagförslaget. En upplåtelseform som bostadsrätt

förutsätter att medlemmarna deltar i föreningens angelägenheter.

Ett sådant intresse torde i allmänhet inte kunna förväntas om

lägenheten tillhör en juridisk person som i sin tur hyr ut den.

Det kan i dessa fall finnas stor risk för att föreningen

förlorar sin kooperativa karaktär. Bostadsförsörjningsskäl talar

dessutom för att bostadslägenheter bör nyttjas som

permanentbostäder och inte för tillfälligt boende som

övernattningslägenheter. Föreningarna ges genom förslaget

möjligheter att -- även om stadgarna tillåter medlemskap för

juridiska personer -- vägra medlemskap. En annan ordning

skulle innebära att föreningarna måste ändra sina stadgar vilket

ofta kan vara svårt att genomföra på grund av de särskilda

regler som gäller för sådana beslut. Det bör betonas att det

står föreningen i princip fritt att avgöra om medlemskap skall

ges till juridiska personer. Utskottet anser det rimligt att

föreningarna själva ges denna bestämmanderätt. De invändningar

som anförts mot regeringsförslaget av m- och fp-motionärerna ger

inte anledning för utskottet att föreslå att

propositionsförslaget inte skall antas. Inte heller kan

utskottet dela uppfattningen i v-motionen om att ett uttryckligt

förbud mot medlemskap för juridiska personer bör tas in i lagen.

Även i denna fråga delar utskottet den i propositionen framförda

uppfattningen. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringsförslaget i nu behandlade delar och avstyrker

motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11, 1990/91:Bo22 (v) yrkande

4 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3. I 2 kap. 10 § bör

dock den ändringen vidtas att hänvisning sker till 4 § första

stycket för att kommuner och landstingskommuner, som omnämns i

andra stycket, inte skall betas möjligheten att få ett beslut om

vägrat medlemskap prövat av hyresnämnden.

Rätt till medlemskap m.m. efter kommunal bostadsförmedling

En person som med stöd av lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt anvisas en bostadsrättslägenhet har för

närvarande ingen rätt att bli medlem i bostadsrättsföreningen. I

propositionen föreslås nu att den som anvisas bostad av kommunen

med stöd av nämnda lag inte får vägras inträde som medlem i en

bostadsrättsförening om villkoren för medlemskap i stadgarna är

uppfyllda och föreningen skäligen bör godta sökanden som

bostadsrättshavare. Den som antagits som medlem skall vidare ha

rätt att få en bostadsrätt upplåten till sig. Tvist om

medlemskap och i vissa fall upplåtelse kan prövas av

hyresnämnden, som föreslås få möjlighet att förelägga föreningen

att vid vite upplåta bostadsrätten och att döma ut vitet.

Tre motionsyrkanden har väckts som berör lagförslaget i denna

del. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 12 begärs att lagen

om kommunal bostadsanvisningsrätt avskaffas. I samma motion

yrkande 8 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna att husbyggarna, dvs. SBC Bo, HSB m.fl. och inte

kommunerna skall ha den fulla förmedlingsrätten. I motionen

betonas vikten av att stimulera bosparandet. Det anses olyckligt

om kommunen har anvisningsrätt, eftersom det minskar möjligheten

för den som bosparat att få lägenhet. I motion 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 4 föreslås att riksdagen avslår lagförslaget i 2 kap. 9

§ andra stycket 2 till ny bostadsrättslag och som sin mening ger

regeringen till känna att förslaget bör utredas såvitt avser

dels kommunens roll som mäklare, dels om avtalet mellan kommunen

och den som anvisas lägenhet binder tredje man.

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren

behandlat motioner om avskaffande av lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt (senast 1990/91:BoU1). Utskottets

uppfattning har varit att lagen behövs för att kommunerna skall

få tillgång till bostadslägenheter och därigenom ges möjlighet

att fullgöra sina uppgifter inom bostadsförsörjningen. Utskottet

gör inte nu någon annan bedömning av lagens betydelse för

bostadsförmedlingen och anser att nuvarande ordning bör

bibehållas. De frågor som tas upp i fp-motionen synes ta sikte

på förbehåll om förmedlingsrätt som en kommun ibland kan ställa

upp i samband med lånebeslut. Utskottet och riksdagen har vid

skilda tillfällen haft att pröva motionsförslag med samma

innebörd som det nu aktuella och därmed bl.a. anfört att frågan

om förmedlingsrätt är en kommunal angelägenhet. Utskottet

vidhåller denna uppfattning. Utskottet tillstyrker

regeringsförslaget om rätt till medlemskap efter kommunal

bostadsförmedling och avstyrker alltså motionerna 1990/91:Bo20

(m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 4.

Rätt till medlemskap för lokalhyresgäst

Enligt gällande rätt får en bostadsrättsförening vid

ombildning vägra lokalhyresgäst medlemskap om lokalen inte skall

upplåtas med bostadsrätt. Föreningens avsikt bör framgå av den

ekonomiska planen. Någon ändring föreslås inte i detta

hänseende. Däremot föreslås i propositionen att en

lokalhyresgäst som blivit medlem skall ha samma rätt som övriga

hyresgäster att få lägenheten upplåten med bostadsrätt.

Föreningen kan alltså inte vägra att upplåta en bostadsrätt

beträffande en lokal om innehavare har antagits som medlem i

föreningen.

I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c)

yrkande 5 föreslås att lokalhyresgäst skall ges samma rätt som

bostadshyresgäst att bli medlem i en bostadsrättsförening.

Enligt motion Bo23 har förslaget fått en oklar utformning vad

gäller villkoren för lokalhyresgäst att bli medlem i en

bostadsrättsförening.

Den rätt som efterlyses i motionerna finns om föreningen avser

att upplåta lokalen med bostadsrätt. Det står emellertid

föreningen fritt att bestämma upplåtelseformen. Enligt

utskottets uppfattning bör inte föreningens rätt därvidlag

inskränkas. Enligt utskottets mening kan ingen oklarhet anses

råda på denna punkt. Det kan tilläggas att lokalhyresgästerna

genom lagförslaget fått en något starkare ställning vid

ombildning genom att föreningen enligt förslaget inte kan vägra

att upplåta lägenhet åt den som antagits som medlem. Utskottet

tillstyrker regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och

avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts motionerna

1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c) yrkande 5

angående medlemskap för lokalhyresgäst.

Förhandsavtal m.m.

En av nyheterna i regeringsförslaget är att det föreslås en

möjlighet att ingå förhandsavtal. Förutsättningen för ett sådant

avtal är att det finns en tillförlitlig kalkyl som granskats av

två intygsgivare. Om det finns ett förhandsavtal och

länsstyrelsen lämnat tillstånd får föreningen ta emot

förskottsbetalning motsvarande beräknad insats. Länsstyrelsen

skall lämna tillstånd om det finns en i behörig ordning granskad

kalkyl och föreningen ställt betryggande säkerhet. Den som tar

emot förskott i strid mot dessa bestämmelser kan dömas till

böter. Lagförslaget innehåller också vissa bestämmelser som ger

förhandstecknaren rätt att i vissa situationer frånträda

avtalet. Dock görs vissa begränsningar i denna rätt i

ombildningsfallen. Vidare föreslås att en förhandstecknare

har rätt till medlemskap men det behöver inte beviljas förrän

den ekonomiska planen registrerats och lägenheten står klar för

inflyttning. Medlemskapsprövningen bör alltså ske innan

förhandsavtalet träffas.

Några motioner har inte väckts med anledning av förslaget om

att möjligheten till förhandsavtal bör införas. Förslaget

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8 reses invändningar mot

kriminaliseringen av förskott som tagits emot i strid mot

bestämmelserna. Motionärerna ifrågasätter om det är nödvändigt

med en kriminalisering och hänvisar till möjligheten att ingripa

mot otillåtna förfaranden genom straffbestämmelser i

brottsbalken.

Enligt den föreslagna bestämmelsen är det straffbart att

uppbära förskott om det inte finns något förhandsavtal eller om

länsstyrelsen inte lämnat tillstånd. Med förskott avses enligt

propositionen alla former av tillskott som syftar till att den

bostadssökande skall få förvärva bostadsrätten.

Utskottet anser det rimligt att det finns sanktioner att

tillgripa om föreningar tar emot förskottsbetalning utan att i

lagen uppställda villkor är uppfyllda. Den i propositionen

föreslagna ordningen bör enligt utskottets mening gälla.

Regeringsförslaget om en straffbestämmelse vid viss

förskottsbetalning tillstyrks. Motion 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 8 avstyrks.

I samma motion föreslås i yrkande 9 att straffbestämmelsen

såvitt avser skyldigheten att föra medlemsförteckning och

lägenhetsförteckning (10 kap. 3 § 5 och 6) utformas i

enlighet med lagrådets förslag. Enligt regeringens förslag skall

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet "inte för" sådana

förteckningar dömas till böter. Motionärerna anser att "inte

för" bör ersättas med "underlåter att föra".

Utskottet delar motionärernas och lagrådets bedömning att

"inte för" bör ersättas av "underlåter att föra". Lagtexten får

härigenom en klarare utformning. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 9

avslår propositionens förslag till lydelse av 10 kap. 3 § 5 och

6 i bostadsrättslagen och i stället antar utskottets förslag

till lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Upplåtelse av bostadsrättslägenhet i andra hand

Enligt gällande rätt får en bostadsrättshavare som under viss

tid inte kan använda sin bostadsrättslägenhet upplåta lägenheten

i andra hand om föreningen samtycker till det. Om föreningen

inte medger andrahandsupplåtelse kan hyresnämnden lämna

tillstånd till andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet

under vissa förutsättningar. För upplåtelse till en medlem

fordras enligt gällande ordning inget samtycke. En kommun som

äger en bostadsrättslägenhet behöver inte något tillstånd utan

det krävs endast att kommunen underrättar styrelsen om att

lägenheten upplåtits.

I propositionen föreslås nu att den generella möjligheten att

utan föreningens samtycke upplåta en bostadsrättslägenhet i

andra hand till medlem slopas. Som skäl hänvisas till betydelsen

för föreningen att ha kontroll över samtliga

andrahandsupplåtelser. Departementschefen anför i detta

sammanhang att föreningsverksamheten kan försvåras om

bostadsrättshavaren inte själv bor i sin lägenhet. Detta medför

enligt departementschefen att en andrahandsupplåtelse bör ses

som en tillfällig lösning. Vidare föreslås bl.a. att

bestämmelserna om andrahandsupplåtelse också skall gälla

lokaler. Härigenom anpassas reglerna till vad som gäller i

hyresförhållanden.

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 hemställs att

lagförslaget avslås såvitt gäller slopandet av den generella

möjligheten att upplåta bostadsrätt i andra hand till medlem.

Enligt motionärerna har vederbörande redan prövats och givits

medlemskap varför ytterligare en prövning är onödig.

Syftet med den nu föreslagna begränsningen i

bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra

hand är ett annat än en ytterligare prövning av medlemmens

skötsamhet. Ändringen kan motiveras med att det kooperativa

synsättet, som är centralt för bostadsrättsverksamheten, gör att

föreningen måste anses ha ett berättigat intresse att ibland

kunna begränsa andrahandsupplåtelser oavsett om upplåtelsen

sker till medlem eller annan person. Det kooperativa synsättet

förutsätter också att bostadsrättshavarna deltar i föreningens

angelägenheter. Det kan antas att en bostadsrättshavare som inte

själv bor i sin lägenhet inte är aktiv i föreningsarbetet på

samma sätt som en som bor i huset. Utskottet vill i detta

sammanhang betona att en andrahandsupplåtelse aldrig kan vara

annat än en tillfällig lösning under tid när bostadsrättshavaren

på grund av t.ex. sjukdom, arbete eller studier på annan ort

inte kan bo i sin lägenhet. Det skall alltså kunna förutsättas

att bostadsrättshavaren inom viss tid skall återkomma till

lägenheten. Som departementschefen anfört bör den praxis som

etablerats när det gäller andrahandsupplåtelser av

hyreslägenheter vara vägledande även för prövningen enligt

bostadsrättslagen. Enligt utskottets bedömning kan det anses

både lämpligt och rimligt att bostadsrättsföreningen får ett

inflytande över alla andrahandsupplåtelser. Detta är särskilt

motiverat i mindre föreningar där medlemsantalet är lågt. I

sådana föreningar kan ett flertal andrahandsupplåtelser rent av

äventyra möjligheterna för föreningen att tillskapa en

handlingsduglig styrelse och bedriva ett verkligt

föreningsarbete. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 bör avslås

av riksdagen. Regeringens förslag tillstyrks.

Särskilda bestämmelser för beslut om ändring av grundavgift

Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens

angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Gällande rätt

innehåller särskilda regler när det gäller vissa beslut som rör

bostadsrättshavarna. Det är då fråga om beslut av

föreningsstämma som är särskilt ingripande mot den enskilde

bostadsrättshavaren. Om ett beslut som innebär ändring av

grundavgiften (här kallad insats) skall fattas och ändringen

medför att det inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas

krävs att samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen

skall ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir

beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda

bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom

godkänts av hyresnämnden. Dessa bestämmelser har i sak inte

ändrats i förslaget.

I motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 pekas på de svårigheter

som kan uppstå om styrelsen vill ändra insatserna för vissa

medlemmar som blir direkt berörda av ombyggnadsåtgärder. Enligt

motionen är det inte ovanligt att sådana förändringar av

insatserna inte kan genomföras eftersom deltagarantalet på

föreningsstämmor i allmänhet är mycket lågt. Kravet i lagen på

två tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare föreslås

kompletteras på så sätt att möjligheter öppnas för berörda

medlemmar att biträda ett stämmobeslut i efterhand. Ett annat

sätt att få förändringar av insatser till stånd skulle enligt

motionärerna kunna vara att ändra nuvarande krav om två

tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare till ett krav

om två tredjedels majoritet av de röstande.

Ett förslag om godkännande i efterhand av ett stämmobeslut

lämnades i remissprotokollet till lagrådet. Lagrådet invände mot

förslaget att de villkor som uppställdes i lagförslaget inte

föreföll att tillgodose att en rättssäker ordning tryggades.

Lagrådet ansåg inte en reglering vara mest påkallad för de fall

som avses i bl.a. den nu behandlade bestämmelsen i

bostadsrättslagen. Frågan borde i stället enligt lagrådet

övervägas mera generellt för ekonomiska föreningar.

Departementschefen återtog därefter förslaget om godkännande i

efterhand.

Utskottet anser mot bakgrund av de överväganden som gjorts och

med hänsyn till det utrymme för otillbörlig påtryckning mot en

grupp bostadsrättshavare som en sådan ordning kan skapa att

möjlighet till godkännande i efterhand av stämmobeslut bör

undvikas. Det alternativ som föreslås i s-motionen är således

ingen lösning som utskottet vill förespråka. Utskottet avstyrker

motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

Beträffande det andra förslaget, att det skulle vara

tillräckligt med två tredjedels majoritet av de röstande för

ändring av insatser, vill utskottet anföra följande. Insatsen

utgör ett mått på bostadsrättens andel i föreningen. En

ändring av insatsen kan alltså påverka bostadsrättshavarens

andel i årsvinsten eftersom vinsten fördelas mellan

bostadsrättshavarna efter insatserna för bostadsrätterna. Så

snart en ändrad insats medför att det inbördes förhållandet

rubbas och ändringen påverkar föreningens totala

förmögenhetsmassa torde samtliga bostadsrättshavare anses vara

berörda. En ändring av majoritetsregeln så att beslut skulle

kunna fattas av två tredjedelar av de röstande skulle innebära

att insatserna skulle kunna ändras i vidare omfattning än enligt

gällande rätt. Grundtanken måste emellertid vara att det inte

skall vara möjligt att alltför enkelt ändra bestämda insatser.

För många bostadsrättshavare skulle även en mindre höjning av

insatsen i vissa fall kunna innebära allvarliga ingrepp i deras

ekonomiska situation. Utskottet anser i likhet med

departementschefen att någon ändring av den nuvarande

röstningsbestämmelsen inte bör göras. Utskottet tillstyrker

regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och avstyrker motion

1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

Särskilda bestämmelser för beslut om ombyggnad och underhåll

Enligt gällande rätt ansvarar bostadsrättshavaren för det inre

underhållet i lägenheten om inte annat sägs i föreningens

stadgar. Ansvaret för det yttre åvilar föreningen. Föreningen

svarar också för reparation av stamledningar till vatten och

avlopp m.m. Normalt beslutar styrelsen om underhålls- och

reparationsåtgärder. En annan ordning kan gälla på grund av

särskilda bestämmelser i stadgarna, direktiv från beslut vid

föreningsstämma eller på grund av lag.

Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens

fastighet skall fattas på föreningsstämma.

För sådana beslut krävs enligt huvudregeln i bostadsrättslagen,

som hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar, enkel

majoritet bland de röstande.

En viktig förändring som föreslås i propositionen är att

bostadsrättshavarens s.k. vetorätt tas bort vid beslut om

vissa om- eller tillbyggnadsåtgärder. Enligt gällande rätt kan

en bostadsrättshavare motsätta sig ett beslut om en om- eller

tillbyggnadsåtgärd som innebär att hans bostadsrättslägenhet

kommer att undergå försämring av icke ringa betydelse. Detta

brukar kallas bostadsrättshavarens vetorätt. Om beslutet om

ombyggnad leder till en väsentlig förändring av lägenheten, som

inte innebär försämring, fordras enligt nuvarande ordning

antingen att bostadsrättshavaren samtycker till åtgärden eller

att minst två tredjedelar av de röstande förenat sig om

beslutet. I propositionen föreslås att föreningen på

föreningsstämma får fatta beslut som innebär att en lägenhet

förändras eller helt måste tas i anspråk för en ombyggnad även

om bostadsrättshavaren inte samtycker men minst två tredjedelar

av de röstande biträder beslutet och beslutet godkänns av

hyresnämnden. För att godkännande skall lämnas fordras att

ombyggnadsåtgärden är angelägen, att syftet med den inte

skäligen kan tillgodoses på annat sätt och att beslutet inte är

oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan åtgärden anses vara av

liten betydelse för bostadsrättshavaren får godkännande lämnas

om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på annat sätt.

Bostadsrättshavaren skall ha rätt till full ersättning för sin

förlust jämte kompensation för den skada han orsakats på grund

av intrånget, och vid ingripande åtgärder skall inlösen kunna

bli aktuell. Ersättningsfrågan föreslås handläggas av

fastighetsdomstol.

Bostadsrättshavarnas ställning vid beslut om

ombyggnadsåtgärder som innebär förändringar av den egna

lägenheten behandlas i tre motionsyrkanden. I motion

1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 yrkas avslag på regeringsförslaget

om upphävande av vetorätten. Enligt motionen bör nuvarande

vetorätt, som gäller endast i de fall åtgärderna medför en

försämring som inte är ringa, finnas kvar. Det är enligt

motionärerna en rimlig ordning att bostadsrättshavarna har en

stark ställning vid sådana ombyggnadsåtgärder. I motion

1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 framförs invändningar mot

beslutsordningen. Enligt motionen bör kravet på hur många som

måste biträda ett beslut om ombyggnadsåtgärder skärpas. I

stället för att två tredjedelar av de röstande skall biträda

beslutet bör enligt motionen gälla att två tredjedelar av

medlemmarna skall rösta för förslaget. Dessutom bör krav på

godkännande av tingsrätt införas. Härigenom skulle enligt

motionen rättssäkerheten öka.

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller

förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder

mot för hela föreningen angelägna om- eller

tillbyggnadsåtgärder. Utskottet anser därför i likhet med

departementschefen att vetorätten bör mjukas upp. Det är

emellertid självklart att bostadsrättshavarens ställning inte

får försvagas annat än i angelägna fall. Det är därför viktigt

att beslutförfarandet är så reglerat att risken för godtyckliga

beslut elimineras. Ett krav på att två tredjedelar av

medlemmarna skall biträda beslutet såsom föreslås i fp-motionen

skulle i praktiken kunna innebära att knappast några beslut

skulle få erforderlig majoritet i de fall berörd

bostadsrättshavare inte samtycker till åtgärden. Det torde inte

vara ovanligt att färre medlemmar än två tredjedelar kommer till

föreningsstämman. Det är också att märka att det kan finnas ett

antal medlemmar som inte äger någon bostadsrätt och därför inte

har något större intresse att delta på föreningsstämman. Kravet

på en rättslig prövning av ett beslut om om- eller tillbyggnad

enligt i lagen angivna villkor för godkännande utgör en garanti

för att övergrepp inte sker. Fp-motionärerna har förordat att

den rättsliga prövningen skall ske av tingsrätt. Vissa skäl,

bl.a. processekonomiska, talar för en sådan ordning. Å andra

sidan är det fråga om bedömningar som hyresnämnden är väl

förtrogen med och har särskild kunskap om. Hyresnämndens beslut

kan överklagas till bostadsdomstolen. När det gäller

hyresnämndens medlande funktion i ett ärende av aktuellt slag

vill utskottet framhålla att hyresnämnden normalt inte har

anledning att diskutera ersättningsfrågan. Bostadsrättshavare

skall enligt förslaget ges full ekonomisk ersättning för den

minskning av bostadsrättens marknadsvärde som intrånget orsakar.

Departementschefen har uttalat att det finns skäl att följa upp

förfarandet och avser att återkomma med förslag till alternativa

lösningar om de föreslagna bestämmelserna inte håller måttet.

Med hänvisning till det nu anförda och med hänvisning till att

utfallet av de nu diskuterade förfarandereglerna kommer att

följas upp inom regeringskansliet anser utskottet att

beslutsförfarandet får godtas. Regeringsförslaget tillstyrks

såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13

och motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks.

I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2, 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 7 och 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5 tas upp vilka

förutsättningar som bör uppställas för att ett beslut skall

kunna godkännas. Enligt c-motionen bör bestämmelserna utformas

så att samma villkor för godkännande skall gälla oavsett om

intrånget är av större eller mindre karaktär. Något förenklat

förfarande bör enligt motionen inte finnas för beslut om

åtgärder som påverkar en lägenhet i ringa grad. I fp-motionen

föreslås att regler om lägenhetssammanslagning, lämplig

lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret inte bör

bryta vetorätten. V-motionären anser att vetorätten bör kunna

inskränkas bara när en ombyggnadsåtgärd är synnerligen

angelägen.

Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot

bostadsrättshavarens samtycke avses böra tillåtas endast om

förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden

inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och

beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett

sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla

möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om

alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som

innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens

nyttjanderätt. Det innebär att, i det fall en alternativ lösning

ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men

i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå

bör väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och vägas

mot bostadsrättshavarens intressen. Enligt utskottets mening bör

sådana åtgärder som t.ex. lägenhetssammanslagningar normalt inte

kunna ske mot bostadsrättshavarnas vilja. Ett godkännande av

sådana beslut bör därför ske bara i rena undantagsfall. Även

departementschefen har i sådana fall manat till stor

försiktighet.

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när

det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att

ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande

till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder

skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte

kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa

betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt

nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig

att sådana åtgärder utförs. Genom att hyresnämnden skall kunna

pröva huruvida förändringen kan genomföras på något annat sätt

får bostadsrättshavarens intressen anses vara tillgodosedda på

ett godtagbart sätt. Utskottet gör sammanfattningsvis den

bedömningen att den lösning som valts i propositionen får anses

acceptabel. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9

kap. 17 § förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för

godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och

avstyrker motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23

(c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

Frågor om pantsättning m.m.

Bostadsrättslagen saknar bestämmelser om pantsättning av

bostadsrätt. Det är dock numera vanligt att bostadsrätter

utnyttjas som pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om

pantförskrivning. Pantsättningen anses giltig när

bostadsrättsföreningen underrättats om åtgärden. Underrättelsen

skall antecknas i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning.

Pantsättningen innebär inte att föreningens ställning försämras

i förhållande till bostadsrättshavaren. Förfarandet har

beskrivits som en pantsättning av bostadsrättshavarens

nettobehållning i förhållandet mellan honom och

bostadsrättsföreningen (Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 693).

Det innebär att föreningens fordringar på bostadsrättshavaren i

princip skall ha företräde framför pantfordran.

Om bostadsrättshavaren inte fullgör sina åligganden gentemot

panthavaren kan panthavaren alltid begära utmätning och

bostadsrätten säljas exekutivt eller under hand.

Bostadsrättsföreningens rätt berörs inte vid en exekutiv

försäljning. Sedan utmätningsborgenären fått sin del tillfaller

överskottet den avträdande bostadsrättshavaren. Köparen, som

normalt svarar för tidigare bostadsrättshavares förpliktelser,

kan bli betalningsansvarig för bostadsrättsföreningens fordran

på tidigare innehavare. Köparen har inte bättre rätt än

överlåtaren har gentemot föreningen. Bostadsrättsföreningen kan

således göra gällande sin rätt mot köparen och begära

försäljning på offentlig auktion. Köparen får därefter kräva

överlåtaren.

Som nyss nämnts har föreningens fordringar i princip företräde

framför pantfordran. Det innebär att pantens värde urholkas om

föreningens fordringar på bostadsrättshavaren växer. I syfte att

råda bot på detta förhållande och stärka bostadsrättens

ställning som kreditobjekt infördes år 1982 en bestämmelse om

skyldighet för bostadsrättsföreningen att underrätta panthavaren

när bostadsrättshavaren inte fullgör sina skyldigheter mot

föreningen. Enligt gällande ordning och enligt 7 kap. 31 §

regeringsförslaget föreskrivs att en bostadsrättsförening, som

har underrättats om pantsättning av en bostadsrätt, utan

dröjsmål skall underrätta panthavaren om bostadsrättshavarens

obetalda avgifter till föreningen överstiger vad som motsvarar

en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer mer än två veckor

med att betala. Försummar föreningen sin underrättelseskyldighet

har föreningen företräde till betalning före panthavaren endast

i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse

skulle ha skett.

Regler om försäljning av pantsatt bostadsrätt i

bostadsrättslagen har övervägts tidigare av regeringen utan att

något förslag om ändring förelagts riksdagen. En av de frågor

som har diskuterats har varit om panthavaren skall anses skyldig

att ta emot betalning vid offentlig auktion. I nu föreliggande

förslag behandlas denna fråga och föreslås regler om hur

försäljningen skall gå till. Enligt propositionen skall utrop

ske utan förbehåll om panträttens bestånd om inte

bostadsrättsföreningen medger annat. Om utrop sker på detta sätt

är panthavaren skyldig att ta emot betalning i förtid.

Propositionsförslaget är i allt väsentligt detsamma som det

förslag som lades fram i en lagrådsremiss år 1986 men som

därefter, bl.a. på grund av lagrådets invändningar i väsentliga

delar, inte fördes fram till riksdagen. När förslaget nu åter

aktualiserats har lagrådet godtagit det som en lösning tills

vidare.

Juridiska fakultetsnämnden har kritiserat utredningsförslaget

och förordat att en legal panträtt införs för föreningen, vilket

bl.a. skulle innebära att förfarandet med försäljning på

offentlig auktion skulle kunna avskaffas.

Såväl departementschefen som lagrådet har uttalat att det

finns fördelar med fakultetsnämndens förslag men har ansett att

det inte utan vidare utredning kan läggas till grund för

lagstiftning.

I motion 1990/91:Bo19 (s) tas upp flera frågor som berör

försäljning av pantsatt bostadsrätt. I yrkande 1 föreslås att

bestämmelsen om föreningens skyldighet att underrätta

panthavaren när bostadsrättshavaren inte betalat avgifter till

föreningen under viss tid ändras så att föreningen ges möjlighet

att bota bristen och åter få företräde framför panthavaren till

efter underrättelsen förfallna belopp. Enligt motionärerna bör

en annan fråga som sammanhänger med bestämmelsen om en

bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet förtydligas. Det

är enligt dem oklart om föreningen, om den förlorat sin

företrädesrätt gentemot panthavaren, i stället kan kräva köparen

på detta belopp. En kompletterande regel om att bostadsrätten

först bör ropas ut med fullt betalningsansvar för köparen mot

föreningen bör därför införas enligt motionärerna. Den

reservationen bör därvid enligt motionen göras att ett nytt

utrop kommer att ske, om pantfordringen inte blir fullt täckt

vid det första utropet. I motionens yrkande 4 tas upp frågan vad

som skall anses gälla när en bostadsrätt är pantsatt till ett

värde som överstiger vad bostadsrättshavaren har rätt att fordra

vid en överlåtelse när hembudsskyldighet gäller. Bestämmelserna

om hembud i regeringsförslagets 6 kap. 9 § bör enligt motionen

innebära att föreningen får ett sakrättsligt skydd gentemot

tredje man. En överenskommelse mellan pantsättare och panthavare

bör inte kunna åberopas mot föreningen. Enligt motionärerna

har det i flera fall konstaterats att såväl banker som

finansieringsbolag lånat ut belopp som betydligt överstigit det

belopp som organisationen enligt hembudsklausul skulle ha att

betala för bostadsrätten.

Som framgår av det nu anförda har frågor om försäljning av

pantsatt bostadsrätt m.m. under de senaste åren varit föremål

för överväganden i skilda sammanhang. Frågorna är komplicerade

och en viss oklarhet får anses råda beträffande frågor om

försäljning av bostadsrätt vid offentlig auktion, om panträttens

bestånd i hembudssituationer och vid upplösning av bostadsrätt.

Utskottet delar emellertid lagrådets och regeringens bedömning

att den lösning som nu föreslås i propositionen kan godtas tills

vidare. Utskottet finner det emellertid motiverat att de nu

diskuterade frågorna om pantsättning av bostadsrätter -- frågor

som har aktualiserats också i motion 1990/91:Bo19 (s) -- ånyo

ses över inom regeringens kansli eller i annan ordning om så

anses lämpligt.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen antar

regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet med anledning av motion

1990/91:Bo19 (s) yrkandena 1 och 4 anfört om ytterligare

överväganden avseende pantsättning av bostadsrätter m.m.

Bostadsrättslagen innehåller också regler om när offentlig

auktion skall tillgripas. Om bostadsrättshavaren skilts från sin

lägenhet genom uppsägning på grund av förverkande skall

bostadsrätten säljas på offentlig auktion så snart det kan ske

om inte annat överenskoms. Bostadsrättshavaren ansvarar under

tiden för sina förpliktelser, längst till det månadsskifte som

inträffar närmast tre månader från den dag då han blev skild

från lägenheten. Någon ändring görs inte i regeringsförslaget i

denna del. Förvärvaren svarar för tidigare innehavares

förpliktelser om föreningen förbehållit sig betalningsanspråk

under denna tid. Av de medel som influtit får föreningen vad som

behövs för att dess fordran skall bli täckt. Återstoden

tillfaller bostadsrättshavaren om inte bostadsrätten är

pantsatt.

I s-motionens yrkande 3 föreslås att bestämmelsen om

bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid

försäljning av förverkad bostadsrätt på offentlig auktion bör

ändras. Den tid som är satt som en gräns för

bostadsrättshavarens ansvar bör enligt motionärerna ändras från

tre månader till åtminstone sex månader. Som motiv för yrkandet

anförs att förfarandet med förordnande av god man m.m. har

kommit att dra ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs när

bestämmelsen infördes. Ett mera rättvist resultat för

bostadsrättsföreningen och dess medlemmar skulle erhållas om

tidsfristen ändrades.

Såsom motionärerna anfört tillkom bestämmelsen om begränsning

av bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid

försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion i vissa fall

för att bostadsrättsföreningarna inte skulle låta en försäljning

av en bostadsrätt dra ut på tiden till nackdel för

bostadsrättshavaren. En försäljning av en bostadsrättslägenhet

på offentlig auktion skall alltid ske så snart den kan. Efter

ansökan från föreningen utser tingsrätten en god man som skall

ombesörja försäljningen. Naturligtvis bör tingsrätten i samband

med ansökan och förordnandet också höra bostadsrättshavaren.

Enligt förslaget kan detta underlåtas om denne t.ex. har

avvikit. Tingsrätternas omvittnade hårda arbetsbelastning och

förfarandet i sig kan innebära att förordnandet dröjer.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte kan vara

rimligt med en ordning som leder till att panthavaren, efter det

att tre månader förflutit från det att bostadsrättshavaren

skilts från lägenheten, får företräde vid fördelning av

köpeskillingen framför föreningen. Motionen bör därför

tillstyrkas i denna fråga och lagförslaget ändras så att gränsen

för bostadsrättshavarens ansvar sätts till det månadsskifte som

inträffar närmast efter sex månader i stället för tre månader.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion

1990/91:Bo19 (s) yrkande 3 antar 6 kap. 7 § i den lydelse som

framgår av bilaga 2 och som betecknats som utskottets förslag.

Hembud

Några ändringar i gällande regler om hembud föreslås inte i

den nya bostadsrättslagen. Enligt bestämmelserna om hembud i

förslagets 6 kap. 9 § andra stycket får en bostadsrättsförening

som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riksorganisation i

sina stadgar ta in förbehåll om rätt att inom högst tre år

återköpa eller lösa en bostadsrättslägenhet. Lösningsrätten får

utövas såväl hos innehavaren som hos förvärvaren.

I sex motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och 1990/91:Bo402 (m)

yrkande 7, hemställs att bestämmelserna om hembud avskaffas. I

tre motioner begärs en utvidgning av denna skyldighet. I

motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (v)

yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordas att regler om hembud

skall gälla för alla bostadsrätter, och i motion 1989/90:Bo212

(s) yrkande 5 föreslås att en obligatorisk hembudsskyldighet

införs under fem år. Enligt s-motionärerna bör en förening ges

möjlighet att också förlänga hembudsskyldigheten utan tidsgräns.

Utskottet erinrar om att motionsyrkanden med begäran om

avskaffande av reglerna om hembud har prövats av riksdagen

vid ett flertal tillfällen (senast 1989/90:BoU1). Utskottet

avvisade vid utskottsbehandlingen tanken på att avskaffa

hembudsreglerna och hänvisade till att de alltjämt behövs för

att förhindra stegring av överlåtelsepriser på bostadsrätter.

Utskottet har nu ingen annan uppfattning i saken. När det gäller

frågan om utvidning av hembudreglerna vill utskottet hänvisa

till vad departementschefen har anfört. Enligt uttalande i

propositionen har han noga övervägt framförda förslag om att

hembudet bör utökas till fem år. Han har därvid gjort den

bedömningen att det nya bostadsfinansieringssystemet som

riksdagen beslutat om kommer att minska möjligheterna till

spekulationsvinster på bostadsrätter. Enligt hans mening bör

någon ändring av hembudsreglerna inte göras nu, men om

utvecklingen skulle visa sig leda till fortsatt spekulation, bör

åtgärder vidtas för att hejda den. Mot bakgrund av de

överväganden som gjorts och departementschefens uttalande att

prisutvecklingen på bostadsrätter bör följas noga förutsätter

utskottet att så sker och att förslag till åtgärder som kan

finnas nödvändiga föreläggs riksdagen för att motverka

spekulationsköp av bostadsrätter. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423

(fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo402 (m)

yrkande 7, 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2

och 1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga.

Val av styrelse

Enligt bostadsrättslagen gäller i princip bestämmelserna om

föreningsledning i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

också i fråga om bostadsrättsföreningar. Vissa undantag gäller

dock. Bl.a. skall alltid minst två eller, om styrelsen består av

mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.

Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte i

propositionen.

I motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 förordas en annan och

enligt motionären mera demokratisk ordning. Han föreslår sålunda

att lagen ändras så att hela bostadsrättsföreningens styrelse

väljs på föreningsstämma.

Nu gällande bestämmelse infördes i samband med

bostadsrättslagens tillkomst 1972. Enligt förarbetena till lagen

(prop. 1971:12 s. 81 och 155) tillkom den för att

bostadsrättshavarna inte genom stadgebestämmelser skulle kunna

undandras från insyn i föreningens angelägenheter under

produktionsskedet. Regeln garanterar bostadsrättshavarna viss

representation i föreningens styrelse samtidigt som de som

bildat föreningen har ett inflytande över föreningens

angelägenheter under detta skede. Departementschefen uttalade

därvid att det avgörande inflytandet över föreningens

angelägenheter skall övergå på föreningens medlemmar sedan

byggnationen avslutats men ansåg inte att det behövdes någon

särskild lagregel om detta. I stadgarna skall anges bl.a. hur

styrelseledamot skall utses.

Det sätt på vilket gällande ordning för val av styrelse är

utformad har inte givit utredningen anledning till några

särskilda överväganden. Av motionen framgår inte heller att

gällande regler i praktiken skapat problem som bör föranleda att

frågan regleras på annat sätt än för närvarande. Utskottet anser

därför och med hänsyn till de skäl som ligger bakom nuvarande

ordning att någon ändring inte nu bör göras. Motion 1990/91:Bo22

(v) yrkande 3 avstyrks.

Betalningsförsening m.m. som förverkandegrund

I samma motion, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 6, föreslås att

betalningsförsening slopas som en förverkandegrund, och i

yrkande 7 förordas att förbudet i bostadsrättslagen mot partiell

uthyrning upphävs.

Beträffande den första frågan om att avskaffa

betalningsförsening som förverkandegrund vill utskottet

hänvisa till vad departementschefen anfört i saken. Enligt

departementschefen bör bostadsrättslagen i möjlig mån anpassas

till hyreslagen såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt

vid bristande betalning av t.ex. månadsavgifter. Motsvarande

fråga utreds för närvarande av 1989 års hyreslagskommitté. Ett

ställningstagande i saken bör därför enligt departementschefen

avvaktas tills förslag i frågan lagts fram av

hyreslagskommittén. Utskottet delar denna bedömning. Motion

1990/91:Bo22 (v) yrkande 6 skall följaktligen avstyrkas.

Reglerna om partiell sublokation av bostadsrättslägenhet som

behandlas i motionens yrkande 7 finns såväl i hyreslagen som

bostadsrättslagen. Förbudet för bostadsrättshavare att

inrymma utomstående personer gäller endast om upplåtelsen kan

medföra "men" för föreningen eller någon annan medlem i

föreningen. Det är alltså tillåtet att inrymma vem som helst och

hur många som helst så länge det inte medför men för föreningen

eller någon medlem i den. Bestämmelsen innebär således att

bostadsrättshavare i allmänhet utan särskilt tillstånd får ha

inneboende i sin lägenhet. Bostadsrättshavaren svarar ju själv

för lägenhetens vård och underhåll. Något men torde därför inte

uppstå för föreningen eller annan medlem annat än i vissa

undantagsfall. Enligt utskottets bedömning inskränker

bestämmelsen endast undantagsvis bostadsrättshavarens rätt att

själv bestämma om han vill inrymma utomstående personer i sin

lägenhet. Det bör emellertid finnas kvar en möjlighet för

föreningen att komma till rätta med en situation som skapar

olägenhet för föreningen eller annan medlem. Utskottet anser på

anförda skäl att bestämmelsen alltjämt bör gälla. Motion

1990/91:Bo22 (v) yrkande 7 avstyrks.

Förbudet mot dubbelupplåtelse

Förbudet mot dubbelupplåtelse innebär att en lägenhet som

är upplåten med hyresrätt i princip inte får upplåtas med

bostadsrätt så länge hyresrätten består. Förbudet har tillkommit

av omtanke om hyresgästerna i en ombildningssituation.

I tre motioner av moderata samlingspartiet, 1989/90:Bo420

yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11,

föreslås att förbudet bör upphävas för att underlätta ombildning

och för att skapa en mera flexibel boendemarknad.

Utskottet har behandlat motioner med motsvarande innehåll vid

flera tillfällen och senast i betänkande BoU 1987/88:13.

Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att den

nuvarande ordningen måste anses vara till gagn för hyresgäster

som inte vill delta i ombildning till bostadsrätt. Utskottet

finner ej skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.

Motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och

1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m) avstyrks.

Ändring av stadga

I motion 1990/91:Bo20 (m) anförs att ett stort antal

bostadsrättsföreningar, t.ex. HSB-föreningar, är anslutna till

folkrörelsekooperativa riksorganisationer. Sådana föreningar kan

i sina stadgar ha inskrivet att de skall tillhöra den aktuella

riksorganisationen samt att den lokala föreningen inte får

utträda ur riksorganisationen utan organisationens godkännande.

Detta vill motionärerna ändra på. Det kan enligt dem ske genom

att det i bostadsrättslagen införs en regel som säger att en

bostadsrättsförening äger rätt att självständigt ändra sina

stadgar, även i de fall dessa föreskriver att ändringen skall

godkännas av viss riksorganisation (yrkande 9).

Enligt utskottets uppfattning får det anses vara en fråga för

medlemmarna i en bostadsrättsorganisation att själva besluta om

regler av den karaktär som tas upp i motionen. Riksdagen bör

således inte genom lagstiftning ta ställning till denna typ av

spörsmål. Motionen om lagreglering av viss ändring av

stadgarna avstyrks.

Lagregler som berör folkrörelsekooperativa organisationer

I bl.a. lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m.m.

(tillståndslagen) och i bostadsrättslagen finns vissa särregler

för folkrörelsekooperativa organisationer. Enligt

tillståndslagen är bl.a. sådana organisationer undantagna från

tillståndsplikten vid förvärv av hyresfastighet. Begreppet

folkrörelsekooperativa organisationer finns också i 6 kap. 9 §

andra stycket i förslaget till ny bostadsrättslag och i dess 9

kap. 22 §. Med folkrörelsekooperativ organisation har

lagstiftaren enligt uttalanden i förarbetena avsett HSB och

Svenska Riksbyggen.

I fyra motioner, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 2, 1990/91:Bo252

(fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 6 och

1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 föreslås att de särregler som

finns för folkrörelsekooperativa organisationer bör ändras

så att alla riksorganisationer får samma möjligheter att verka.

Utskottet har under en lång följd av år avstyrkt motioner om

en ändring i de här aktuella bestämmelserna. Inte heller nu är

utskottet berett att tillstyrka de begärda lagändringarna.

Motionerna avstyrks.

Förslaget till lag om ändring i ombildningslagen

Ombildningslagen ger hyresgäster rätt att före andra köpare

förvärva den fastighet de bor i för ombildning till bostadsrätt.

Lagen gäller inte egendom som ägs av bl.a. allmännyttiga

bostadsföretag. Den reglerar bl.a. hur hyresgästerna skall gå

till väga för att få företräde till ett fastighetsförvärv och

vilka skyldigheter fastighetsägaren har när det finns en sådan

rätt. En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en

bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k.

intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i

fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg

från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de

uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av

en ombildning. I propositionen föreslås att hyresgästerna skall

vara medlemmar i föreningen. Syftet med förslaget är enligt

propositionen att därigenom förhindra att konkurrerande

bostadsrättsföreningar gör anspråk på att få genomföra

ombildningen. Ett annat syfte är att hyresgästerna som skriver

på en intresseanmälan skall veta vilken förening som vill

ombilda hyresrätten till bostadsrätt.

Ett stort antal motioner tar upp intresseanmälan ur olika

aspekter. I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är

i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo20 (m) yrkande

6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7,

1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12

såvitt nu är i fråga förordas att kravet på kvalificerad

majoritet vid ombildning bör ändras till enkel majoritet.

Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen

beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom

den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes

villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom

ett sådant beslut. Utskottet anser nu liksom vid de tillfällen

utskottet tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden att

kravet på kvalificerad majoritet vid ombildning bör

bibehållas i lagstiftningen. De motioner som omnämnts i stycket

ovan avstyrks.

Utskottet avstyrker också förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v)

yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall

krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för

att den skall kunna genomföras. En sådan ordning skulle i

praktiken kunna innebära att det skulle bli omöjligt att

genomföra ombildningen. Utskottet vill inte medverka till att

ett krav införs att alla av en ombildning berörda

hyresgäster skriftligen anmält intresse för en ombildning.

En annan fråga som berör intresseanmälan och ombildning tas

upp i sju motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419

(c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande

7, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8,

1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12

såvitt nu är i fråga. I dessa motioner förordas att en

intresseanmälan också skall kunna göras av hyresgäster i

allmännyttiga bostadsföretag. I de två fp-motionerna föreslås

att de boende bör ha företräde till ombildning oavsett vem som

äger eller köper huset.

Utskottets ståndpunkt är nu liksom vid tidigare tillfällen då

denna fråga behandlats (se bl.a. 1989/90:BoU1) att undantaget

i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag m.m. inte

bör avskaffas. Utskottet avstyrker nyss nämnda motioner.

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 behandlas också

förutsättningar för allmännyttiga bostadsföretag att ombilda

hyresrätt till bostadsrätt och att sälja fastigheter. Enligt

motionärerna bör de som bor i sådana bostadsföretag erbjudas att

förvärva lägenheterna med bostadsrätt eller som s.k.

ägarlägenheter. I motionen föreslås också att bestämmelsen om

att räntebidrag inte skall utgå för lån som övertas av ny ägare

vid försäljning av allmännyttans fastigheter avskaffas.

Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:BoU12 avstyrkt

motioner med motsvarande yrkanden. Utskottet hänvisade därvid

till de allmännyttiga bostadsföretagens viktiga roll på

bostadsmarknaden och deras betydelse för ett förverkligande av

den sociala bostadspolitiken. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena

1 och 4 avstyrks.

Enligt ombildningslagen får en fastighetsägare så länge en

intresseanmälan gäller inte överlåta fastigheten till någon

annan köpare, om inte föreningen genom ett hembud först har

erbjudits att förvärva den och fått tid att överväga beslutet.

Hembud skall ske hos hyresnämnden. Till anmälan skall

fastighetsägaren foga ett förslag till köpeavtal med villkoren

för förvärvet. Om hembudet inte antas inom föreskriven tid, tre

månader om inte förlängning sker, får fastighetsägaren sälja

fastigheten till annan spekulant. I syfte att förhindra att

lagen kringgås stadgas att överlåtelse inte får ske, om

köpeskillingen är lägre eller om villkoren för överlåtelsen

sammantagna är avsevärt ogynnsammare för säljaren än vad som

angavs vid hembudet.

I syfte att stärka hyresgästernas ställning och göra lagen

mera effektiv föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten också skall

gälla för associationsrättsliga förvärv. Möjligheten att lämna

en fastighet som tillskott till ett bolag om det finns en

intresseanmälan inskränks i vissa fall. Med överlåtelse genom

köp eller byte skall enligt förslaget likställas överlåtelse

genom tillskott till bolag eller förening, utdelning eller

skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1

eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 anförs invändningar mot

lagförslaget i denna del och yrkas att lagförslaget avslås.

Enligt motionärerna är den kritik som framförts från

bostadsdomstolen och lagrådet befogad. Bostadsdomstolen har

ansett att det inte anförts tillräckliga skäl för att låta

hembudsreglerna bli tillämpliga även på associationsrättsliga

förvärv. Lagrådet har för sin del ansett att vid de

associationsrättsliga överlåtelserna är förhållandet mellan

parterna ofta typiskt sett sådana att ett förvärv av

bostadsrättsföreningen kan framstå som oskäligt.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att

utgångspunkten måste vara att hyresgästerna i en

bostadsrättsförening som gjort en intresseanmälan bör ges

företräde till förvärvet oavsett om det är fråga om köp, byte

eller associationsrättsliga fång. Om sedan omständigheterna

är sådana att det finns en intressegemenskap mellan

fastighetsägaren och förvärvaren eller om det är fråga om

tillskott av fastigheten inom ett koncernförhållande eller

annars de associationsrättsliga förhållandena är sådana att det

kan framstå som oskäligt att tillämpa hembudsreglerna bör

såsom departementschefen också anfört, undantag från dessa

regler kunna ske. Enligt utskottets mening är det

tillfredsställande att transaktioner i syfte att kringgå

hembudsplikten genom att lämna en fastighet som ett tillskott

till ett bolag förhindras samtidigt som utrymme finns i vissa

fall för tillskott i form av fastigheter utan krav på hembud.

Utskottet anser att propositionens förslag i denna del bör

godtas och föreslår att riksdagen med avslag på motion

1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 godtar propositionsförslaget.

Det föreslås vidare i propositionen att det införs möjligheter

för hyresgästerna att förhindra att en fastighetsägare ställer

upp oskäliga villkor i ett hembud. Den spärregel som finns i

syfte att förhindra att lagen kringgås är inte tillräckligt

effektiv. Genom lagförslaget skall vissa villkor kunna

underkastas en skälighetsbedömning av hyresnämnden, varvid

överlåtelse till annan än den bostadsrättsförening som gjort

intresseanmälan inte får ske om ett villkor som angavs vid

hembudet är uppenbart oskäligt mot föreningen. Som uppenbart

oskäliga villkor nämns i propositionen sådana villkor som

ålägger föreningen förpliktelser mot tredje man, villkor som ger

fastighetsägaren speciella förmåner på bekostnad av föreningen

eller villkor som inte har något naturligt samband med

fastighetsförvärvet.

I motion 1990/91:Bo20 (m) riktas kritik mot lagförslaget om

uppenbart oskäliga villkor i ett hembud. Enligt motionens

yrkande 16 bör förslaget inte godtas av riksdagen. Motionärerna

preciserar hembudsrätten som en rätt för en bostadsrättsförening

att förvärva en fastighet före någon annan persumtiv köpare.

Däremot ger denna hembudsrätt enligt motionärerna inte

bostadsrättsföreningen rätt att erbjudas att förvärva

fastigheten på precis de villkor som föreningen må finna

lämpliga.

Ombildningslagen eller de förslag som framförs i propositionen

ger inte en bostadsrättsförening rätt att förvärva en fastighet

på sina villkor. Däremot är det enligt utskottet viktigt att

lagen ger bostadsrättsföreningarna ett skydd mot att en

fastighetsägare, genom att uppställa oskäliga villkor som

bostadsrättsföreningen inte kan acceptera, kringgår

hembudsskyldigheten. Utskottet har ingen erinran mot detta

förslag till lagändring, som alltså syftar till att förhindra

att fastighetsägaren skall kunna undandra sig sin

hembudsskyldighet. Utskottet förordar att riksdagen med avslag

på motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 16 antar propositionens

förslag till lagändring såvitt nu är i fråga.

Kooperativ hyresrätt

Fyra motioner tar upp den kooperativa hyresrätten. I

vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande 11 föreslås

ett tillkännagivande om att den kooperativa hyresrätten bör

prövas ytterligare men att kontantinsatsens storlek bör

maximeras till tre månadshyror så att alla hyresgäster kan klara

att betala en sådan insats. I motionerna 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 förordas att

försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt upphör och i motion

1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 förordas att den permanentas.

Sedan hösten 1990 pågår en översyn och utvärdering av den

försöksverksamhet som pågår med kooperativ hyresrätt.

Kommittén skall bl.a. undersöka hur de boendes ekonomi påverkats

och hur boinflytandet fungerat i praktiken samt lämna förslag

till den lagstiftning som krävs för en permanentning av

verksamheten. Resultatet av undersökningen avses redovisas

senast under december månad år 1991. I propositionen föreslås

att försöksverksamheten förlängs till utgången av år 1993.

Departementschefen har i samband därmed anfört att mycket talar

för att den kooperativa hyresrätten i någon form bör etableras

på den svenska bostadsmarknaden. Han anser emellertid att en

allsidig belysning bör ske innan ställning tas till hur en ny

upplåtelseform bör utformas närmare.

I likhet med departementschefen anser utskottet att

utvärderingen bör avvaktas innan ställning tas till frågan om

lagen skall upphävas eller om verksamheten skall permanentas.

Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Bo20 (m) yrkande 17, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och

1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 bifaller regeringens förslag om

förlängning av giltighetstiden för lagen (1986:1242) om

försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för att

nu företa den ändring i lagen som vänsterpartiet föreslår.

Resultatet av pågående utvärdering bör avvaktas även beträffande

denna fråga. Vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande

11 om maximering av insatsen vid kooperativ hyresrätt

avstyrks.

Bostadsföreningar

Propositionen innehåller också ett förslag till lag om

omregistrering av vissa bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar. Förslaget avser sådana äldre

bostadsföreningar som enligt övergångsbestämmelserna till

nuvarande bostadsrättslag får fortsätta att driva sin

verksamhet. För omregistrering krävs att bostadsföreningens

stadgar genom beslut av föreningen i den ordning som föreskrivs

för stadgeändring anpassas till bestämmelserna i

bostadsrättslagen. Vidare krävs att en förenklad ekonomisk plan

upprättas.

I två motioner, 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252

yrkande 10, (båda fp) hemställs att hindren för omvandling av

äldre bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör tas

bort.

Enligt utskottets bedömning innebär regeringens förslag att

förfarandet vid en övergång till bostadsrätt väsentligt

förenklas för bostadsföreningar. Utskottet har ingen erinran mot

förslaget och förordar att riksdagen antar det. Motionerna

1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10 (båda fp)

väcktes innan regeringens förslag överlämnats till riksdagen.

När förslaget nu föreligger kan konstateras att vad i motionerna

föreslagits får anses tillgodosett genom propositionen.

Ikraftträdande

Enligt regeringens förslag bör lagstiftningen träda i kraft

den 1 juli 1991. Motionärerna i motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande

18 yrkar att ikraftträdandet inte bör ske förrän den 1

januari 1992. Som skäl anförs att ett tidigare ikraftträdande

medför att informationen om de nya bestämmelserna inte kommer

att hinna gå ut till alla dem som är berörda av lagändringarna.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt

att en bra information når ut i god tid till alla dem som

berörs av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för

information m.m. efter det att riksdagen behandlat lagförslagen

torde enligt utskottets bedömning vara tillräcklig för att

informationskravet skall kunna uppfyllas. Utskottet tillstyrker

därför regeringens förslag och avstyrker motion 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 18.

Lagförslagen i övrigt

Förslaget till bostadsrättslag har i övrigt givit

utskottet anledning till erinran i två avseenden. I 9 kap. 15 §

andra stycket stadgas att i fråga om sådana åtgärder som innebär

en väsentlig förändring av en bostadsrättshavares lägenhet

gäller bl.a. bestämmelsen i 16 § första stycket 2. Enligt

utskottets mening bör i konsekvens med att något

väsentlighetskrav inte uppställs i 16 § första stycket 2 ordet

"väsentlig" tas bort i 15 § andra stycket. Utskottet förordar

att riksdagen antar utskottets förslag till ny bostadsrättslag

såvitt avser 9 kap. 15 § i den lydelse som framgår av bilaga 2

samt att riksdagen antar regeringens förslag till

bostadsrättslag såvitt förslaget inte behandlats ovan.

Beträffande lagförslagen i övrigt föreslår utskottet en

redaktionell ändring i 8 § i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinringar

eller särskilt yttrande i denna del.

Utskottet vill dock erinra om att lagen (1973:188) om arrende-

och hyresnämnder (nämndlagen) är föremål för riksdagsbehandling

även i justitieutskottet med anledning av förslag i proposition

1990/91:98. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar

lagförslaget om ändring i nämndlagen i enlighet med förslaget i

den nu behandlade propositionen. Med justitieutskottet har under

hand överenskommits att justitieutskottet skall svara för att de

båda lagförslagen samordnas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12,

detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10,

1990/91:Bo24 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 8 a och

1990/91:Bo413 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga,

antar 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga i regeringens

förslag till bostadsrättslag,

res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande geografisk spridning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo23 yrkande 1 antar 1 kap. 5 § såvitt nu är i

fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag,

3. beträffande medlemskap för juridiska personer

att riksdagen

a) med bifall till propositionen och med avslag på motionerna

1990/91:Bo20 yrkande 11, 1990/91:Bo22 yrkande 4 och

1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 antar 2 kap. 4 § och 8 § första

stycket 3, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6, 10 såvitt nu är i fråga och 11

§§ i regeringens förslag till bostadsrättslag,

b) med anledning av propositionen antar 2 kap. 10 § förslaget

till bostadsrättslag i den lydelse som framgår av bilaga 2 och

som betecknats som utskottets förslag,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo20 yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24

yrkande 4 antar 2 kap. 9 § första stycket 2 i regeringens

förslag till bostadsrättslag,

res. 5 (m, fp)

5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3 och 1990/91:Bo414 yrkande 5

antar 2 kap. 8 § första stycket 1 och 4 kap. 6 § såvitt nu är i

fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag,

res. 6 (c)

6.beträffande straffbestämmelse vid viss

förskottsbetalning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo24 yrkande 8 antar 10 kap. 3 § 3 i regeringens

förslag till bostadsrättslag,

res. 7 (fp)

7.beträffande skyldigheten att föra medlemsförteckning och

lägenhetsförteckning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo24 yrkande 9

och med avslag på regeringens förslag till bostadsrättslag

såvitt avser 10 kap. 3 § 5 och 6 antar utskottets förslag till

lydelse av nämnda lagrum enligt bilaga 2 till detta betänkande,

8.beträffande andrahandsupplåtelser

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar 7 kap. 10 § andra stycket i

regeringens förslag till bostadsrättslag,

res. 8 (m, fp)

9.beträffande godkännande i efterhand av stämmobeslut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu

är i fråga,

10.beträffande ändring av insatsen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu är i fråga antar 9 kap.

16 § första stycket 1 i regeringens förslag till

bostadsrättslag,

11.beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 13 och 1990/91:Bo24 yrkandena 5

och 6 antar 9 kap. 16 § första stycket 2 i regeringens förslag

till bostadsrättslag,

res. 9 (m)

res. 10 (fp)

12.beträffande villkor för godkännande av om- eller

tillbyggnadsbeslut

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5, 1990/91:Bo23 yrkande 2 och

1990/91:Bo24 yrkande 7 antar 9 kap. 17 § i regeringens förslag

till bostadsrättslag,

res. 11 (m) - villk. res. 9

res. 12 (fp) - motiv.

res. 13 (c)

res. 14 (v)

13.beträffande pantsättning av bostadsrätter m.m.

att riksdagen

a) med bifall till propositionen antar 7 kap. 31 § och 8 kap.

3--5 §§ i regeringens förslag till bostadsrättslag,

b) med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkandena 1 och 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.beträffande bostadsrättshavarens ansvar för sina

förpliktelser i vissa fall

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkande 3

antar 6 kap. 7 § i regeringens förslag till bostadsrättslag med

den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som framgår av

bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets

förslag,

15.beträffande reglerna om hembud

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1989/90:Bo403 yrkande 7,

1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo22

yrkande 2, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo224 yrkande 14,

detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och

1990/91:Bo402 yrkande 7 antar 2 kap. 2 § andra stycket och 6

kap. 9 § andra stycket i regeringens förslag till

bostadsrättslag,

res. 15 (m, fp, c)

res. 16 (v)

16.beträffande val av styrelse

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo22 yrkande 3 antar 9 kap. 12 § i regeringens

förslag till bostadsrättslag,

res. 17 (m, v, mp)

17.beträffande betalningsförsening som förverkandegrund

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo22 yrkande 6 antar 7 kap. 18, 21, 23, 24 och 32

§§, samtliga såvitt nu är i fråga, i regeringens förslag till

bostadsrättslag,

res. 18 (v)

18.beträffande förbudet att inrymma utomstående personer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo22 yrkande 7 antar 7 kap. 8 § i regeringens

förslag till bostadsrättslag,

res. 19 (v)

19.beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och

1990/91:Bo411 yrkande 11 antar 4 kap. 3 § i regeringens förslag

till bostadsrättslag,

res. 20 (m)

20.beträffande viss ändring av stadgarna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkande 9,

res. 21 (m, fp)

21.beträffande särregler för folkrörelsekooperativa

organisationer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och

4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och 1990/91:Bo413 yrkande 15 antar 9

kap. 22 § i regeringens förslag till bostadsrättslag,

res. 22 (m, fp, c, mp)

22.beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 12

såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3, 1990/91:Bo20

yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252 yrkande 7,

1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu

är i fråga,

res. 23 (m, fp, c)

res. 24 (v) - motiv.

23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda

hyresgäster anmält intresse

att riksdagen med bifall till propositionsförslaget och med

avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 1 antar 9 kap. 19 § i

regeringens förslag till bostadsrättslag och 3 § i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

res. 25 (m, fp, c) - motiv.

res. 26 (v)

24.beträffande undantaget i ombildningslagen för

allmännyttiga bostadsföretag m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 8 b,

1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423

yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252 yrkande 8,

1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu

är i fråga,

res. 27 (m, fp, c)

25.beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1 och 4,

res. 28 (m, fp)

26.beträffande associationsrättsliga fång

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo20 yrkande 15 antar 6 § i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

res. 29 (m)

27.beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo20 yrkande 16 antar 12 § i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

res. 30 (m)

28.beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17, 1990/91:Bo411 yrkande 15 och

1990/91:Bo413 yrkande 6 antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ

hyresrätt såvitt nu är i fråga,

res. 31 (m, fp)

res. 32 (c, mp)

29.beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 11,

res. 33 (m, fp) - motiv.

res. 34 (v)

30.beträffande bostadsföreningar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10

antar regeringens förslag till lag om omregistrering av vissa

bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

31.beträffande ikraftträdandet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Bo20 yrkande 18 antar regeringens förslag till

ikraftträdande den 1 juli 1991,

res. 35 (m)

32.beträffande förslaget till bostadsrättslag i övrigt

att riksdagen

a) med anledning av propositionen antar 9 kap. 15 § i den

lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande och som

betecknats som utskottets förslag,

b) med bifall till propositionen antar regeringens förslag

till bostadsrättslag, i den mån lagförslaget inte omfattats av

utskottets hemställan ovan,

33. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen dels med bifall till propositionen antar

regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, i den mån

lagförslaget inte omfattats av utskottets hemställan ovan,

b) lag om ändring i jordabalken,

c) lag om ändring i äktenskapsbalken,

d) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

e) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

f) lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

g) lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

h) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

i) lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

j) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

k) lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med

kooperativ hyresrätt, i den mån lagförslaget inte omfattats av

utskottets hemställan här ovan,

l) lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma

hem,

m) lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

och

dels med anledning av propositionen antar förslaget till

lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt med den ändring av 8 § som framgår av

bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets

förslag.

Stockholm den 28 mars 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus

Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager

(fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune

Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger

Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta

Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall

(fp).

Reservationer

1. Antalet lägenheter i föreningens hus (mom. 1)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt 1986" och slutar med "i fråga" bort ha följande

lydelse:

Av grunderna till bostadsrättslagen har ansetts följa att det

bör finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med

bostadsrätt i föreningens fastighet. Detta föreslås nu regleras

i lagen. Enligt utskottets mening är det bra att en reglering

sker för att undanröja den osäkerhet som tycks råda. Det finns

emellertid inga fullgjorda skäl för att kräva att minst fem

lägenheter skall kunna upplåtas. Det finns ett stort antal hus

som endast har tre eller fyra lägenheter och som ändå är mycket

väl lämpade för den upplåtelseform som bostadsrätt utgör.

Fördelarna är flera. De boende får en nära kontakt med varandra

och det kan förutsättas att de får ett stort intresse för

föreningens verksamhet. Om gränsen sätts vid minst tre

lägenheter resp. medlemmar kommer ändå den kooperativa idén att

fungera. Motsvarande ändringar bör göras i förslaget till lag om

ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt.

Utskottet förordar således att riksdagen med anledning av

motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 a, 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1, 1990/91:Bo402 (m)

yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och 1990/91:Bo413 (c)

yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu är i fråga, antar i

bilaga 3 till detta betänkande intaget och som reservaternas

förslag betecknade lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i

fråga förslaget till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag

om ändring i ombildningslagen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu

är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10, 1990/91:Bo24 yrkande 1,

1990/91:Bo402 yrkande 8 a och 1990/91:Bo413 yrkande 12, detta

yrkande såvitt nu är i fråga, antar i bilaga 3 till detta

betänkande intaget och som reservanternas förslag betecknade

lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga förslaget

till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag om ändring i

lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning

till bostadsrätt,

2. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av

hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar flera av de invändningar som i motioner

framförts mot förslaget i denna del och anser att det inte krävs

lagstiftning om juridiska personers rätt till medlemskap.

Möjligheter finns redan genom nuvarande bostadsrättslag att i

stadgarna ge föreskrifter som förhindrar juridiska personer att

bli medlemmar. Propositionens förslag bör därför avvisas. Någon

anledning att utreda förslaget i denna del ytterligare, såsom

begärs i fp-motionens yrkande 3, är inte erforderligt. Utskottet

förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20

(m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 3 avslår regeringens förslag beträffande juridiska

personers medlemskap m.m.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande medlemskap för juridiska personer

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande

11 och 1990/91:Bo24 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1990/91:Bo22 yrkande 4 och 1990/91:Bo24 yrkande 3 avslår 2kap.

4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7kap. 6 § andra stycket och 7

kap. 11 § andra stycket i regeringens förslag till

bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra stycket

regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i bilaga 3 till

detta betänkande intagna och som reservanternas förslag

betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2 kap. 10 §

och 7kap. 10 § första stycket förslaget till bostadsrättslag

samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall utgå och att

4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall betecknas 3--10

§§,

3. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av

hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Att juridiska personer kan förvärva bostadsrätter kan i vissa

fall utgöra ett problem eftersom den juridiska personen inte

alltid känner ansvar även om dess ställföreträdare kan göra det.

Flera stora bostadsrättsorganisationer har i sina

mönsterstadgar infört villkor som förbjuder juridiska personer

att bli medlemmar. För dem som inte har sådant förbud är det

ofta omöjligt att ändra stadgarna så att juridiska personer inte

kan bli medlemmar. Det finns därför skäl att öka möjligheten för

bostadsrättsföreningar att säga nej till en juridisk person som

vill bli medlem. Det förslag som lagts fram har vissa

förtjänster men är inte övertygande. Resultatet kan bli att

bostadsrättsföreningarna godtyckligt vägrar medlemskap.

Möjligheter saknas att få ett beslut prövat av någon rättslig

instans. Dessa frågor bör beredas ytterligare och det förslag

som lagts fram i nu aktuella frågor bör inte genomföras.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 avslå

regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion 1990/91:Bo22

(v) yrkande 4 och som sin mening ge regeringen till känna att

ytterligare utredning bör ske.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande medlemskap för juridiska personer

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande

11 och 1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion

1990/91:Bo22 yrkande 4

a) avslår 2 kap. 4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6 §

andra stycket och 7 kap. 11 § andra stycket i regeringens

förslag till bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra

stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i

bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas

förslag betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2

kap. 10 § och 7 kap. 10 § första stycket förslaget till

bostadsrättslag samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall

utgå och att 4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall

betecknas 3--10 §§,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av

hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är det inte tillräckligt ur bl.a.

bostadsförsörjningssynpunkt att låta bostadsrättsföreningarna

själva besluta om en juridisk person skall få medlemskap i

föreningen. För att minska risken för att många bostäder kommer

att användas endast för representation och övernattning bör ett

förbud införas i lagstiftningen. Ett sådant förbud kan

emellertid inte gälla undantagslöst. Det bör således inte gälla

för kommuner och landstingskommuner som tar ansvar för svaga

grupper i samhället.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion

1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag

såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11

och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 antar utskottets förslag

till bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och som framgår av

bilaga 3.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande medlemskap för juridiska personer

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11 och

1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 avslår regeringens förslag till

bostadsrättslag såvitt avser 7 kap. 6 § andra stycket och antar

i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens

förslag betecknade lydelse till 2 kap. 4 §, 2 kap. 8 § första

stycket 3, 2 kap. 10 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 § första

stycket förslaget till bostadsrättslag,

5. Medlemskap efter kommunal bostadsförmedling (mom. 4)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Kommunernas roll när det gäller bostadsförsörjning och

bostadsförmedling kan från vissa utgångspunkter ifrågasättas.

Deras förmedlingsrätt innebär bl.a. att det blir färre

lägenheter över åt det stora antalet bosparare än om husbyggarna

själva skulle ha den fulla förmedlingsrätten. Bosparandet bör

såsom anförs i m-motionen stimuleras. Det kan ske bl.a. genom

att förmedlingsrätten kommer att vila helt på husbyggarna.

Lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt kan då avskaffas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1990/91:Bo20 (m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 4 avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag

såvitt avser 2 kap. 9 § första stycket 2 och som sin mening ger

regeringen till känna att ett förslag om upphävande av lagen om

kommunal bostadsanvisning och förändringar i angränsande

lagstiftning skyndsamt föreläggs riksdagen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20

yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 yrkande 4

a) avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt

avser 2 kap. 9 § första stycket 2,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Medlemskap för lokalhyresgäst (mom. 5)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Den rätt" och slutar med "för lokalhyresgäst"

bort ha följande lydelse:

Möjligheterna för lokalhyresgäster att i samband med

ombildning bli medlem i bostadsrättsföreningen bör vidgas.

Villkoren för dessa måste i princip vara desamma som för en

bostadshyresgäst. Endast i de fall lokalen är sådan att den kan

anses behöva hyras ut för viss verksamhet bör

bostadsrättsföreningen kunna vägra medlemskap.

Vad utskottet nu anfört innebär att förslaget till ny

bostadsrättslag bör övervägas ytterligare beträffande rätt till

medlemskap för lokalhyresgäster. I avvaktan på att regeringen

gör detta bör regeringens förslag såvitt nu är i fråga antas.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst

att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är

i fråga och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3

och 1990/91:Bo414 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

7. Straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning (mom. 6)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "8 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i fp-motionen att

mottagande av förskottsbetalning i strid mot bestämmelserna inte

bör kriminaliseras. Det kan diskuteras om inte också de övriga

straffbestämmelserna som finns i förslaget skulle kunna

utmönstras. En översyn av frågan bör göras och då lämpligen av

den utredning som pågår angående avkriminalisering av vissa

förfaranden enligt specialstraffrätten. Såsom motionärerna anför

bör den föreslagna utvidgningen av ytterligare

straffbestämmelser inte genomföras.

Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8

avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser

10 kap 3 § 3.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande straffbestämmelse vid viss

förskottsbetalning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkande 8

avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 10

kap. 3§ 3 och beslutar att efterföljande punkter 4--6 i 3 §

skall betecknas 3--5,

8. Andrahandsupplåtelser (mom. 8)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Syftet med" och slutar med "förslag tillstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med m-motionärerna att styrelsens

samtycke vid upplåtelse i andra hand till en person som är

medlem i en bostadsrättsförening bör kunna undvaras. En ordning

som den i propositionen föreslagna är onödig. Enligt utskottets

bedömning bör det vara tillräckligt att bostadsrättshavaren

underrättar bostadsrättsföreningen om

andrahandsupplåtelsen.

Genom vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 och med avslag på regeringens

förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i fråga anta

7kap. 10 § andra stycket i den lydelse som framgår av

reservanternas förslag till ny bostadsrättslag i bilaga 3 till

detta betänkande.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande andrahandsupplåtelser

att riksdagen med anledning av 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar i

bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas

förslag betecknade lydelse till 7 kap. 10 § andra stycket

förslaget till bostadsrättslag,

9. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med

"6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller

förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder

mot i och för sig angelägna om- eller tillbyggnadsåtgärder.

Enligt utskottets mening är det emellertid både rimligt och

riktigt att bostadsrättshavarna har detta inflytande. Den som

innehar en bostadsrätt kan i princip anses äga sin bostad. Det

är viktigt att bostadsrättshavaren har en stark trygghet i sin

besittning av lägenheten. Regeringens förslag uppfyller inte de

krav som måste ställas för att hindra att bostadsrättshavarens

inflytande urholkas. Den ordning som för närvarande gäller bör

därför bestå.

Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande

13 och med avslag på motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6

och regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i

fråga anta 9kap. 15 och 16 §§ i den lydelse som framgår av

reservanternas förslag till bostadsrättslag i bilaga 3 till

detta betänkande. Nödvändiga ändringar i 9 kap. 17 och 18 §§

behandlas i reservation 11.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 13

och med avslag på motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5 och 6 antar i

bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas

förslag betecknade lydelse till 9 kap. 15 § såvitt nu är i fråga

och 16 § förslaget till bostadsrättslag samt beslutar att

hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5 §

i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag om

ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,

10. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med

"6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller

förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder

mot genomförandet av vissa angelägna om- eller

tillbyggnadsåtgärder. I vissa fall bör därför vetorätten inte

vara absolut. Det förslag som förs fram i propositionen medför

emellertid ett alltför stort ingrepp i bostadsrättshavarnas rätt

till sin bostad utan att dessa ges möjlighet till en adekvat

juridisk prövning. Förslaget kan inte godtas. Enligt utskottets

mening bör det krävas att två tredjedelar av medlemmarna i

föreningen biträder ett om- eller tillbyggnadsbeslut som innebär

att en bostadsrättslägenhet helt eller delvis tas i anspråk.

Vidare bör tvistiga ärenden prövas av tingsrätt i stället för

hyresnämnd. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår

utskottet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24

(fp) yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 13 och regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9

kap. 16§ första stycket 2 i den lydelse som framgår av

reservanternas förslag till bostadsrättslag och som framgår av

bilaga 3.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5

och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 13 antar

dels i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som

reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 16 §

första stycket 2 förslaget till bostadsrättslag, dels 9 kap. 17

§ i regeringens förslag till bostadsrättslag med de ändringarna

att "hyresnämnden" med olika böjningsformer byts ut mot

"tingsrätten" i olika böjningsformer samt beslutar att

hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5

§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188)

om arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag

om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,

11. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut

(mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet förordat att de nuvarande

bestämmelserna om bostadsrättshavarens vetorätt vid vissa

ombyggnadsåtgärder alltjämt bör gälla, bör inte heller

regeringens förslag om hyresnämndens godkännandeprövning antas.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens

förslag såvitt avser 9kap. 17 och 18 §§ i förslaget till ny

bostadsrättslag och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5,

1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande villkor för godkännande av om- eller

tillbyggnadsbeslut

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5,

1990/91:Bo23 yrkande 2 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 avslår 9 kap.

17 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar i

bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas

förslag betecknade lydelse till 9 kap. 17 § och 9 kap. 18 §

förslaget till bostadsrättslag,

12. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut

(mom. 12, motiveringen)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot

bostadsrättshavarens samtycke bör tillåtas endast om

förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden

inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och

beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett

sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla

möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om

alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som

innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens

nyttjanderätt. Det innebär att i det fall en alternativ lösning

ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men

i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå

kan böra väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och

vägas mot bostadsrättshavarens intressen. Utskottet anser till

skillnad mot departementschefen att reglerna om

lägenhetssammanslagningar, lämplig lägenhetssammansättning och

det s.k. markvillkoret i ombyggnadslåneförordningen aldrig bör

kunna medföra att vetorätten bryts.

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när

det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att

ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande

till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder

skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte

kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa

betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt

nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig

att sådana åtgärder utförs. Vid godkännandeprövningen skall

också beaktas om förändringen kan genomföras på något annat

sätt. Bostadsrättshavarens intressen får därmed anses vara

tillgodosedda på ett godtagbart sätt. Med beaktande av vad

utskottet här ovan uttalat om att åtgärder som t.ex.

lägenhetssammanslagningar inte bör bryta vetorätten får de

villkor som uppställts för ett godkännande anses acceptabla.

Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9 kap. 17 §

förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för godkännande av

om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och avstyrker

motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23 (c) yrkande

2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

13. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut

(mom. 12)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när

det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att

ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande

till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder

skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte

kan utföras. När det sedan gäller godkännandeprövningen av

åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare

anser utskottet att det inte finns anledning att göra någon

åtskillnad mellan åtgärder av större eller mindre karaktär.

Samma villkor för ett godkännande bör gälla för ett intrång i en

bostadsrättshavares lägenhet oavsett om det är av större eller

mindre betydelse. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 § andra

meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför utgå.

Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och med avslag på regeringsförslaget

såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5

och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7 antar 9 kap. 17 § första stycket

i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande villkor för godkännande av om- eller

tillbyggnadsbeslut

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo23 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5 och

1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande

intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9

kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,

14. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut

(mom. 12)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när

det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna.

Vissa mycket angelägna åtgärder bör dock kunna genomföras mot en

bostadsrättshavares vilja om det finns en kraftig majoritet i

föreningen att t.ex. bygga en hiss. Den restriktivitet som skall

iakttas bör framgå av lagtexten. Utskottet föreslår därför att

ordet "synnerligen" införs i 9 kap. 17 § första stycket

förslaget till ny bostadsrättslag framför ordet "angelägen". När

det sedan gäller godkännandeprövningen av åtgärder som är av

ringa betydelse för en bostadsrättshavare anser utskottet att

det inte finns anledning att göra någon åtskillnad mellan

åtgärder av större eller mindre karaktär. Samma villkor för ett

godkännande bör gälla för ett intrång i en bostadsrättshavares

lägenhet oavsett om det är av större eller mindre betydelse för

bostadsrättshavaren. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 §

andra meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför

utgå.

Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, med anledning av

motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp)

yrkande 7 och med avslag på regeringsförslaget såvitt nu är i

fråga antar 9 kap. 17 § första stycket i enlighet med vad nu

anförts.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande villkor för godkännande av om- eller

tillbyggnadsbeslut

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo22 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 2 och

1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande

intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 9

kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,

15. Reglerna om hembud (mom. 15)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga"

bort ha följande lydelse:

De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes

i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya

lagen bör utgå ur förslaget. Utskottet anser att det inte finns

anledning att bibehålla ett system som innebär kontroll över

prisbildning på bostadsrättsmarknaden. Riksdagen bör därför med

bifall till motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7,

1989/90:Bo423 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3,

1990/91:Bo24 (fp) yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och

1990/91:Bo402 (m) yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och

1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslå

regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap.

2 § andra stycket och 6kap. 9 § andra stycket.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande reglerna om hembud

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3,

1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och

1990/91:Bo402 yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 yrkande 2 och

1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslår regeringens

förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 2 § andra

stycket och 6 kap. 9 § andra stycket,

16. Reglerna om hembud (mom. 15)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga"

bort ha följande lydelse:

De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes

i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya

lagen bör utvidgas till att avse alla

bostadsrättsföreningar. Alla bostadsrättsföreningar bör

således ha både rätt och skyldighet att återköpa eller lösa

bostadsrätter för ny upplåtelse. Detta skall gälla i alla fall

utom vid direkt byte. Till följd av återköps- och

lösningsskyldigheten kan bestämmelserna om offentlig auktion

utgå ur lagen. Även bestämmelserna om medlemskap kan behöva ses

över. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av

motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v)

yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (s) yrkande 14 såvitt nu är i fråga

och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7,

1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24

yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till

lag om ändring i bostadsrättslagen i detta hänseende skyndsamt

bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande reglerna om hembud

att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är

i fråga, med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5,

1990/91:Bo22 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är

i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7,

1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24

yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Val av styrelse (mom. 16)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Jan

Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Det sätt" och på s. 24 slutar med "yrkande 3

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med v-motionären att alla

styrelseledamöter i en bostadsrättsförening bör utses genom val

på föreningsstämma. Ett genomförande av motionsförslaget skulle

innebära en fördjupning av demokratin hos föreningarna. Den nu

förordade ordningen hindrar inte att t.ex. kommunen eller en

centralorganisation kan föreslå kandidat till föreningens

styrelse. En ändring enligt utskottets nu förordade förslag kan

medföra att reglerna för kommunal insyn i föreningens verksamhet

som utgör ett villkor för erhållande av bottenlån och bostadslån

inom 99 % av det s.k. låneunderlaget kan behöva ses över. För

att erhålla denna belåning krävs nämligen bl.a. att det under en

tid av fem år i styrelsen ingår minst en av kommunen utsedd

ledamot och suppleant för denne.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 avslår regeringens förslag till ny

bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 12 § 1 och som sin mening

ger regeringen till känna vad nu anförts om överväganden om den

kommunala representationen i bostadsrättsföreningars styrelser.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande val av styrelse

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 3

a) antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som

reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 12 §

förslaget till bostadsrättslag,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om översyn av reglerna för kommunal

styrelserepresentation i bostadsrättsföreningar,

18. Betalningsförsening som förverkandegrund (mom.17)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Beträffande den" och slutar med "följaktligen

avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Enligt departementschefens uttalande i propositionen bör

bostadsrättslagen i möjligaste mån anpassas till hyreslagen

såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt vid bristande

betalning av t.ex. månadsavgifter. Denna fråga utreds för

närvarande av 1989 års hyreslagskommitté, varför ett

ställningstagande i saken bör avvaktas enligt

departementschefen. Enligt utskottets mening finns anledning

att avvakta hyreslagskommitténs förslag. Det står dock redan nu

klart att nuvarande regler är orimliga. Utskottet föreslår

därför att riksdagen antar regeringens förslag tills vidare men

som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till

ändring i denna fråga skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande betalningsförsening som förverkandegrund

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och med anledning av motion

1990/91:Bo22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. Förbudet att inrymma utomstående personer (mom. 18)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 7 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med v-motionären att bestämmelsen att

en bostadsrättshavare inte får inrymma utomstående personer i

sin lägenhet om det kan innebära men för föreningen eller annan

medlem är otidsenlig. Förslaget i denna fråga i 7 kap. 8 § bör

utgå liksom även de hänvisningar som finns i andra paragrafer

till 7 kap. 8 §. Det innebär självklart ingen inskränkning i

bostadsrättshavarens ansvar för sig och sina gäster gentemot

andra som bor i huset.

Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 7

avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och

antar 7 kap. 18 § 3 i den lydelse som framgår av reservanternas

förslag.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande förbudet att inrymma utomstående personer

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 7

avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och

antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som

reservantens förslag betecknade lydelse till 7 kap. 18 § 3

förslaget till bostadsrättslag,

20. Förbudet mot dubbelupplåtelse (mom. 19)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet har" och på s. 25 slutar med "(samtliga m)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i m-motionen skulle ombildning underlättas om

förbudet mot dubbelupplåtelse inte fanns. Den nybildade

bostadsrättsföreningen skulle då bli ägare av lägenheterna

i de fall de boende inte vill förvärva bostadsrätten vid

ombildningen. Hyresgästen kan givetvis bo kvar med samma

besittningsskydd som före ombildningen. Därmed skulle en och

samma fastighet kunna bestå av lägenheter med såväl ägande- som

bostadsrätts- och hyresrättsupplåtelse.

Med hänvisning till vad ovan anförts föreslår utskottet att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4,

1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m)

avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 4

kap. 3 §.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420

yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11

avslår 4 kap. 3 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och

beslutar att efterföljande paragrafer i 4 kap. 4--11 §§ skall

betecknas 3--10 §§,

21. Viss ändring av stadgarna (mom. 20)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "stadgarna

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det system som råder med sådana föreskrifter i stadgarna som

omnämns i m-motionen fråntar den lokala föreningen den fulla

beslutanderätten i viktiga frågor. Det kan också innebära att

den lokala föreningen åsamkas onödiga utgifter. Denna form av

kollektivanslutning bör vara frivillig. Oavsett vad stadgarna

föreskriver i nu aktuellt hänseende bör varje förening ges rätt

att utan godkännande från viss riksorganisation ändra sina

stadgar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 9 hos regeringen begär att ett

lagförslag i frågan skyndsamt föreläggs riksdagen.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande viss ändring av stadgarna

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Särregler för folkrörelsekooperativa organisationer (mom.

21)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell

Dahlström (mp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Genom en lagändring i fastighetsmäklarlagen (1984:81)

avskaffades särbestämmelsen att endast HSB och Riksbyggen och

föreningar inom dem inte omfattas av lagen. Från den 1 januari

1991 skall fastighetsmäklarlagen inte tillämpas på den som

förmedlar enbart bostadsrätter som upplåts av

bostadsrättsförening ansluten till riksorganisation eller till

regional organisation för bostadsrättsföreningar. Undantaget

omfattar nu alltså även Sveriges Bostadsrättsföreningars

Centralorganisation, SBC. Enligt utskottets bedömning saknas

skäl för att behålla särbehandlingen av riksorganisationer i

bostadsrättslagen och tillståndslagen. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande

2, 1990/91:Bo252 (fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m)

yrkande 6 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 hos regeringen begär

ett lagförslag i frågan som bör föreläggas riksdagen under

hösten 1991 så att lagändringen kan träda i kraft vid årsskiftet

1991/92.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande särregler för folkrörelsekooperativa

organisationer

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande

2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och

1990/91:Bo413 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

23. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan avstyrks" bort

ha följande lydelse:

För att underlätta ombildning till bostadsrätt bör kravet att

en kvalificerad majoritet av hyresgäster måste stå bakom en

intresseanmälan ändras. Det måste såsom föreslås i flera

motioner vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel

majoritet. Det förslag till lag om ändring i ombildningslagens 3

§ bör ändras i enlighet med vad nu anförts. Utskottet föreslår

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c)

yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3,

1990/91:Bo20 (m) yrkande 6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10,

1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och

1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga och med avslag

på regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar utskottets

förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 19 § och

utskottets förslag till lag om ändring i ombildningslagen såvitt

avser 3 § och som framgår av bilaga 3.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419

yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3,

1990/91:Bo20 yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252

yrkande 7, 1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12

såvitt nu är i fråga antar i bilaga 3 till detta betänkande

intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9

kap. 19 § förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till

lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv

för ombildning till bostadsrätt,

24. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22,

motiveringen)

Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som

på s. 26 börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen

beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom

den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes

villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom

ett sådant beslut. Enligt utskottet uppfattning skulle kunna

krävas att alla hyresgäster står bakom en ombildning. De

motioner som omnämnts i stycket ovan avstyrks.

25. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält

intresse (mom. 23, motiveringen)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet avstyrker" och

slutar med "en ombildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v)

yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall

krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för

att den skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning

måste det anses vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel

majoritet av hyresgäster i sådana sammanhang.

26. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält

intresse (mom. 23)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "en ombildning"

bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att ombildning skall tillåtas bör -- på

grund av bl.a. den spekulation i bostadsrätter som pågår --

enligt utskottets uppfattning vara att samtliga hyresgäster

kommit överens om att ändra upplåtelseform. Sedan ombildning

skett undandras lägenheterna från dem som har begränsade

ekonomiska resurser. Det är inte heller någon tillfredsställande

lösning att det i ett stort antal hus finns blandade

upplåtelseformer där hyresgästerna utgör en minoritet med

begränsat inflytande. Utskottet förordar att riksdagen med

anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 1 och med avslag på

regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 19 § i den

lydelse som framgår av reservanternas förslag till

bostadsrättslag i bilaga 3 och deras förslag till lag om ändring

i ombildningslagen såvitt avser 3 § och som framgår av samma

bilaga.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda

hyresgäster anmält intresse

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 1

antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som

reservantens förslag betecknade lydelse till 9 kap. 19 §

förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till lag om

ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt,

27. Undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga

bostadsföretag (mom. 24)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "nämnda

motioner" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det starka skäl att

tillmötesgå motionärerna. Bostadspolitiken bör avregleras. Ett

led i en sådan strävan är att låta de hyresgäster som så önskar

få ett ökat ansvar för sitt boende. De hyresgäster som vill gå

över till bostadsrättsformen bör kunna göra det oavsett om de

bor i det allmännyttiga bostadsbeståndet eller inte.

Ombildningslagen bör därför omfatta även allmännyttans

fastigheter. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av

motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 (c)

yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 7,

1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8,

1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12

såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna och

begära att ett lagförslag föreläggs riksdagen under hösten 1991.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande undantaget i ombildningslagen för

allmännyttiga bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403

yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga,

1989/90:Bo423 yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252

yrkande 8, 1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande

12 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

28. Försäljning av allmännyttans fastigheter (mom.25)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 4 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Bostadsrätt är en upplåtelseform som efterfrågas av många men

andelen ägda bostäder är låg sett i ett internationellt

perspektiv. Däremot är andelen offentligt ägda bostäder stor.

Det är resultatet av en socialistisk politik där offentligägd

hyresrätt favoriserats framför eget ägande och valfrihet.

Erfarenheterna av offentligt ägda bostäder är inte goda när det

gäller bl.a. boinflytande, bostadskostnaderna och förvaltning.

Det finns inga bärande skäl eller fördelar med att kommunen

skall äga bostadsföretag. En avveckling bör ske snarast och

hyresgästerna bör erbjudas att förvärva lägenheterna som

bostadsrätt eller som s.k. ägarlägenheter. De hyresgäster som

vill hyra sin bostad även framgent skall givetvis kunna göra

det. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

29. Associationsrättsliga fång (mom. 26)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "godtar

propositionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Även utskottet ifrågasätter om det finns tillräckliga skäl för

att låta hembudsreglerna bli tillämpliga även på

associationsrättsliga förvärv. Sådana förvärv skiljer sig helt

ifrån normala former av fastighetsöverlåtelser och är i regel

grundade på rent företagsmässiga överväganden. Några övertygande

skäl för förslaget har inte anförts i propositionen. Utskottet

anser därför i likhet med m-motionärerna i 1990/91:Bo20 (m)

yrkande 15 att förslaget bör avslås. Riksdagen bör därför inte

anta regeringsförslaget såvitt nu är i fråga.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande associationsrättsliga fång

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 15

avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt såvitt avser 6 § första stycket,

30. Uppenbart oskäliga villkor i ett hembud (mom.27)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Ombildningslagen eller" och slutar med "i fråga"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1990/91:Bo20

(m) yrkande 16 att departementschefen går för långt när han

hävdar att ett hembud måste vara så utformat att en

bostadsrättsförening typiskt sett har möjlighet att acceptera

hembudet. Hembudsrätten innebär ingenting annat än att en

bostadsrättsförening ges rätt att köpa en fastighet framför

andra eventuella köpare på de villkor som fastighetsägaren

ställer upp. Hembudsrätten ger alltså ingen rätt för en

bostadsrättsförening att diktera villkoren för en försäljning.

Förslaget bör inte genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen

med anledning av m-motionen avslår regeringens förslag i denna

del.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 16

avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt såvitt avser 12 §,

31. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort

ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att giltighetstiden för lagen om

försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt förlängs. Utskottet

ifrågasätter emellertid om boendeformen kooperativ hyresrätt

innebär några fördelar för den enskilde hyresgästen.

Upplåtelseformen innebär i praktiken ingenting annat än ett

hyresrättsförhållande med deposition. Försöksverksamheten bör

därför upphöra per den 1 juli 1991. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande

17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och med avslag på

regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion

1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 antar utskottets förslag till lag om

ändring i lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande

17 och 1990/91:Bo411 yrkande 15 avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med

kooperativ hyresrätt och motion 1990/91:Bo413 yrkande 6 samt

beslutar att lagen skall upphöra att gälla den 1 juli 1991, dock

att tillstånd som meddelats med stöd av lagen skall gälla även

efter utgången av lagens giltighetstid,

32. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med c-motionärerna att det inte finns

några godtagbara skäl för att förlänga försöksverksamheten. De

positiva erfarenheter som har vunnits av verksamheten visar

entydigt att den kooperativa hyresrätten nu bör permanentas.

Någon utredning om detta behövs inte. Riksdagen bör med

anledning av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 och med avslag

på regeringens förslag om förlängning av försöksverksamheten och

motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m)

yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna att ett

förslag bör skyndsamt läggas fram som innebär att kooperativ

hyresrätt blir ett likvärdigt alternativ till andra

upplåtelseformer.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 yrkande 6

och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt

samt motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17 och 1990/91:Bo411

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

33. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29, motiveringen)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att

den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Enligt

utskottets" och slutar med "hyresrätt avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottets inställning är att upplåtelseformen kooperativ

hyresrätt bör avskaffas. Det finns därför ingen anledning att

bifalla v-motionen om en lagändring som innebör en maximering av

insatsen. Motionen avstyrks.

34. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hyresrätt

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den kooperativa hyresrätten bör prövas ytterligare. Den

utredning som nu pågår kan ge besked om vilka krav som bör

ställas på lagstiftningen vid en permanentning av denna

upplåtelseform. En åtgärd som emellertid bör vidtas snarast är

att maximera kontantinsatsens storlek till en nivå som alla

hyresgäster kan antas klara av. Om kontantinsatsen begränsas

till förslagsvis tre månadshyror torde ekonomiska överväganden

inte lägga hinder i vägen för den som är intresserad att att bo

i kooperativ hyresrätt. Riksdagen bör med anledning av motion

1990/91:Bo224 (v) yrkande 11 och med bifall till regeringens

förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört ovan.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ

hyresrätt och med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Ikraftträdandet (mom. 31)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 18" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt

att en bra information når ut i god tid till alla dem som berörs

av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för

information m.m. efter att riksdagen behandlat lagförslagen är

alltför knapp för att informationskravet skall kunna uppfyllas.

Lagförslagen bör därför träda i kraft först den 1 januari 1992.

Vad nu anförts bör föranleda riksdagen att med anledning av

motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 18 avslå regeringens förslag om

ikraftträdande den 1 juli 1991 och att anta utskottets förslag i

frågan.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 18

antar utskottets förslag att lagförslagen skall träda i kraft

den 1 januari 1992.

Särskilt yttrande

Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom.22)

Kjell Dahlström (mp) anför:

Det är möjligt att det nu är dags att se över om hyresrätten i

alla lägen är den bästa förvaltningsformen. Ombildning av

hyresrätter pågår till bostadsrätter. Kanske kan man även tänka

sig ombildning till ägarlägenheter.

För att den fortsatta ombildningen av hyresrätter inte skall

innebära oskäliga privata vinster i boendet eller att exempelvis

ungdomar får större svårigheter på bostadsmarknaden bör

ombildning ske i mer kontrollerade former. Den politiska

utgångspunkten bör vara att man skall varken förlora eller vinna

på sitt boende.

När utskottet i detta betänkande diskuterar ombildning utgår

man från att hela husbestånd övergår i bostadsrättsförening. Det

bör emellertid även vara möjligt att blanda upplåtelseformer

inom ett och samma hus eller kvarter så att de som vill ombilda

till bostadsrätt gör det och de som vill behålla hyresrätt skall

kunna få göra det.

En annan fråga i detta sammanhang är till vilket pris

överlåtelsen skall ske. Har en hyresrättshavare bott i samma

lägenhet eller område under lång tid, säg 10 år, bör

köpeskillingen inskränka sig till det lån som belastar

lägenheten. Upptrappning kan sedan ske med exempelvis 10 % per

år till ett beräknat marknadsvärde för den som köper

hyreslägenheten utan att ha flyttat in tidigare. Detta gäller

särskilt när fastighetsägaren är ett allmännyttigt företag i

kommunal regi, vilket ju skall verka utan vinstsyfte.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet föreslagna ändringar i propositionens

lagförslag

Bilaga 2

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall

än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §

förvärvat en första stycket

bostadsrätt men vägrats förvärvat en

inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats

inom en månad från den inträde i föreningen kan

dag han fick del av beslutet inom en månad från den

om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet

till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten

gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma

avses i 8 § och sådan gäller hyresgäst som

sökande som sägs i 9 avses i 8§ och sådan

§. sökande som sägs i

9§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap

vägras finns i 6 kap. 5 §.

6 kap. 7 §

7 § Om bostadsrätten 7 § Om bostadsrätten

efter uppsägning enligt 7 efter uppsägning enligt 7

kap. 18 § kan säljas kap. 18 § kan säljas

på offentlig auktion, är på offentlig auktion, är

bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte

skyldig att svara för de skyldig att svara för de

förpliktelser som förpliktelser som

åligger en innehavare av åligger en innehavare av

bostadsrätten för bostadsrätten för

längre tid än till det längre tid än till det

månadsskifte som månadsskifte som

inträffar närmast efter inträffar närmast efter

tre månader från den dag sex månader från den dag

då bostadsrättshavaren då bostadsrättshavaren

blev skild från blev skild från

lägenheten. lägenheten.

9 kap. 15 §

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens

fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något

annat har bestämts i stadgarna.

I fråga om sådana I fråga om sådana

åtgärder som innebär åtgärder som innebär

en väsentlig en förändring av en

förändring av en bostadsrättshavares

bostadsrättshavares lägenhet gäller

lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7

bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i

§ och bestämmelserna i 16 § första stycket 2

16§ första stycket 2 detta kapitel.

detta kapitel.

10 kap. 3 §

3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,

2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller

4 kap. 2§,

3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,

4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,

5. inte för 5. underlåter att föra

medlemsförteckning eller medlemsförteckning eller

inte håller en sådan inte håller en sådan

förteckning tillgänglig förteckning tillgänglig

enligt 9 kap. 9 §, eller enligt 9 kap. 9 §, eller

6. inte för 6. underlåter att föra

lägenhetsförteckning lägenhetsförteckning

eller meddelar oriktig eller eller meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift i utdrag vilseledande uppgift i utdrag

enligt 9 kap. 11 §. enligt 9 kap. 11 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om

husägaren inte godtar den bostadssökande som kommunen anvisar

eller inte kan träffa avtal med denne, är husägaren skyldig att

upplåta lägenheten till kommunen om kommunen begär det.

Om annat inte avtalas, skall Om annat inte avtalas, skall

upplåtelse till kommunen upplåtelse till kommunen

anses ha skett vid den anses ha skett vid den

tidpunkt då kommunens tidpunkt då kommunens

begäran enligt första begäran enligt första

stycket kommit husägaren stycket kommit husägaren

till handa och på de till handa och på de

villkor som angetts i villkor som angetts i

meddelandet enligt 7 §. Om meddelandet enligt 7 §. Om

upplåtelsen avser upplåtelsen avser

bostadsrätt, skall den dock bostadsrätt, skall den dock

inte anses ha skett innan de inte anses ha skett innan de

förutsättningar är förutsättningar är

uppfyllda som anges i 3 kap. 1 uppfyllda som anges i 3 kap. 1

§ första stycket och 4 och 4 §§ samt 4 kap. 2

§ samt 4 kap. 2 § § bostadsrättslagen

bostadsrättslagen (1991:000).

(1991:000).

Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens

lagförslag m.m.

Bilaga 3

Reservation 1 (m, fp, c), (mom. 1)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 kap. 2 §

2 § För registrering av 2 § För registrering av

en bostadsrättsförening en bostadsrättsförening

fordras att föreningen har fordras att föreningen har

minst fem medlemmar. Dessutom minst tre medlemmar. Dessutom

skall föreningen ha antagit skall föreningen ha antagit

stadgar samt utsett styrelse stadgar samt utsett styrelse

och minst en revisor. och minst en revisor.

1 kap. 5 §

5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som

förutsättning för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.

För registrering av För registrering av

ekonomisk plan fordras att det ekonomisk plan fordras att det

i föreningens hus kommer i föreningens hus kommer

att finnas minst fem att finnas minst tre

lägenheter avsedda att lägenheter avsedda att

upplåtas med upplåtas med

bostadsrätt. Vid bostadsrätt. Vid

beräkningen av antalet beräkningen av antalet

lägenheter som avses bli lägenheter som avses bli

upplåtna med bostadsrätt upplåtna med bostadsrätt

räknas som lägenhet räknas som lägenhet

varje avskild enhet som är varje avskild enhet som är

inrättad att varaktigt och inrättad att varaktigt och

självständigt självständigt

användas som bostad eller användas som bostad eller

lokal. Garage, lager och andra lokal. Garage, lager och andra

lägenheter som i första lägenheter som i första

hand används som hand används som

förvaringsutrymmen skall förvaringsutrymmen skall

man dock bortse från. man dock bortse från.

Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för

registrering också att husen ligger så nära varandra att en

ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.

Reservanternas förslag till lag om ändring i lagen (1982:352)

om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

2 § Lagen gäller inte om 2 § Lagen gäller inte om

egendomen ägs av staten, egendomen ägs av staten,

kommun, landstingskommun, kommun, landstingskommun,

kommunalförbund, kommunalförbund,

allmännyttigt allmännyttigt

bostadsföretag eller bostadsföretag eller

aktiebolag som helt ägs av aktiebolag som helt ägs av

en kommun eller en kommun eller

landstingskommun. Lagen landstingskommun. Lagen

gäller inte heller om gäller inte heller om

egendomen innehåller egendomen innehåller

färre än fem färre än tre

lägenheter. lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas

som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt

och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål.

Från garage, lager och andra lägenheter som i första hand

används som förvaringsutrymmen bortses.

Reservationerna 2 (m) och 3 (fp), (mom. 3)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2 kap. 8 §

första stycket 3

3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter

föreligger att en föreligger att en

bostadsrättsförening bostadsrättsförening

enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan vägra den

vägra den som som förvärvat

förvärvat bostadsrätt bostadsrätt inträde i

inträde i föreningen. föreningen.

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som

än som sägs i 4 § förvärvat en

förvärvat en bostadsrätt men vägrats

bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan

inträde i föreningen kan inom en månad från den

inom en månad från den dag han fick del av beslutet

dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten

om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden.

till hyresnämnden. Detsamma

gäller hyresgäst som

avses i 8 § och sådan

sökande som sägs i 9

§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap

vägras finns i 6 kap. 5 §.

7 kap. 10 §

första stycket

10 § En 10 § En

bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får

upplåta hela sin upplåta hela sin

lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand

endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt

samtycke. Detta gäller samtycke.

även i de fall som avses i

6 § andra stycket.

Reservation 4 (v), (mom. 3)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

2 kap. 4 §

4 § En juridisk person som 4 § En juridisk person som

har förvärvat har förvärvat

bostadsrätt till en bostadsrätt till en

bostadslägenhet, som inte bostadslägenhet, som inte

är avsedd för är avsedd för

fritidsändamål, får fritidsändamål, skall

vägras inträde i vägras inträde i

föreningen även om de i föreningen även om de i

3§ angivna 3§ angivna

förutsättningarna för förutsättningarna för

medlemskap är uppfyllda. medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat

bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i

föreningen.

2 kap. 8 §

första stycket 3

3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter

föreligger att en föreligger att en

bostadsrättsförening bostadsrättsförening

enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan eller enligt

vägra den som 4 § skall vägra den som

förvärvat bostadsrätt förvärvat bostadsrätt

inträde i föreningen. inträde i föreningen.

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall

än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §

förvärvat en första stycket

bostadsrätt men vägrats förvärvat en

inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats

inom en månad från den inträde i föreningen kan

dag han fick del av beslutet inom en månad från den

om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet

till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten

gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma

avses i 8§ och sådan gäller hyresgäst som

sökande som sägs i avses i 8§ och sådan

9§. sökande som sägs i

9§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap

vägras finns i 6 kap. 5 §.

6 kap. 3 §

3 § En juridisk person som 3 § En juridisk person som

är medlem i en är medlem i en

bostadsrättsförening bostadsrättsförening

får inte utan samtycke av får inte genom

föreningens styrelse genom överlåtelse

överlåtelse förvärva bostadsrätt

förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som

till en bostadslägenhet som inte är avsedd för

inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu

fritidsändamål. Vad nu sagts gäller inte när

sagts gäller inte när förvärvaren är kommun

förvärvaren är kommun eller landstingskommun.

eller landstingskommun.

7 kap. 10 §

första stycket

10 § En 10 § En

bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får

upplåta hela sin upplåta hela sin

lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand

endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt

samtycke. Detta gäller samtycke.

även i de fall som avses i

6 § andra stycket.

Reservation 8 (m, fp), (mom. 8)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7 kap. 10 §

andra stycket

Styrelsens samtycke krävs Styrelsens samtycke krävs

inte, om lägenheten är inte, om lägenheten är

avsedd för permanentboende avsedd för permanentboende

och bostadsrätten till och bostadsrätten till

lägenheten innehas av en lägenheten innehas av en

kommun eller landstingskommun. medlem i

Styrelsen skall dock genast bostadsrättsföreningen,

underrättas om en kommun eller en

upplåtelsen. landstingskommun. Styrelsen

skall dock genast

underrättas om

upplåtelsen.

Reservation 9 (m), (mom. 11)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 15 §

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens

fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något

annat har bestämts i stadgarna.

I fråga om sådana I fråga om sådana

åtgärder som innebär åtgärder som innebär

en väsentlig en väsentlig

förändring av en förändring av en

bostadsrättshavares bostadsrättshavares

lägenhet gäller dock lägenhet gäller dock

bestämmelserna i 7 kap. 7 bestämmelserna i 7 kap. 7

§ och bestämmelserna i § och bestämmelserna i

16§ första stycket 2 16§ första stycket 2 och

detta kapitel. 3 detta kapitel.

9 kap. 16 §

16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf

skall vara giltigt krävs att det har fattats på en

föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.

1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför

rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall

samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med

på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt

om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har

gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av

hyresnämnden.

2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att

en lägenhet som en lägenhet som

upplåtits med upplåtits med

bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att

förändras eller i sin undergå försämring av

helhet behöva tas i inte ringa betydelse med

anspråk av föreningen anledning av en om- eller

med anledning av en om- eller tillbyggnad skall

tillbyggnad skall bostadsrättshavaren ha

bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet.

gått med på beslutet. Om

bostadsrättshavaren inte

ger sitt samtycke till

ändringen, blir beslutet

ändå giltigt om minst

två tredjedelar av de

röstande har gått med

på beslutet och det

dessutom har godkänts av

hyresnämnden.

3. Om beslutet innebär att

en lägenhet som

upplåtits med

bostadsrätt i annat fall

kommer att väsentligt

förändras och

bostadsrättshavaren inte

har gått med på beslutet

blir det ändå giltigt om

minst två tredjedelar av de

röstande har gått med

på beslutet.

3. Om beslutet innebär 4. Om beslutet innebär

utvidgning av föreningens utvidgning av föreningens

verksamhet, skall minst två verksamhet, skall minst två

tredjedelar av de röstande tredjedelar av de röstande

ha gått med på beslutet. ha gått med på beslutet.

4. Om beslutet innebär 5. Om beslutet innebär

överlåtelse av ett hus överlåtelse av ett hus

som tillhör föreningen, som tillhör föreningen,

i vilket det finns en eller i vilket det finns en eller

flera lägenheter som är flera lägenheter som är

upplåtna med upplåtna med

bostadsrätt, skall beslutet bostadsrätt, skall beslutet

ha fattats på det sätt ha fattats på det sätt

som gäller för beslut om som gäller för beslut om

likvidation enligt 11 kap. 1 likvidation enligt 11 kap. 1

§ lagen (1987:667) om § lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar. ekonomiska föreningar.

Minst två tredjedelar av Minst två tredjedelar av

bostadsrättshavarna i det bostadsrättshavarna i det

hus som skall överlåtas hus som skall överlåtas

skall dock alltid ha gått skall dock alltid ha gått

med på beslutet. med på beslutet.

5. Om det i stadgarna finns 6. Om det i stadgarna finns

ytterligare något villkor ytterligare något villkor

för att ett beslut enligt för att ett beslut enligt

1--4 skall vara giltigt, 1--5 skall vara giltigt,

gäller även det. gäller även det.

Föreningen skall genast Föreningen skall genast

underrätta den som har pant underrätta den som har pant

i bostadsrätten och som i bostadsrätten och som

är känd för är känd för

föreningen om ett beslut föreningen om ett beslut

enligt första stycket 2 enligt första stycket 2, 3

eller 4. eller 5.

Reservation 10 (fp), (mom. 11)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 16 §

första stycket 2

2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att

en lägenhet som en lägenhet som

upplåtits med upplåtits med

bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att

förändras eller i sin förändras eller i sin

helhet behöva tas i helhet behöva tas i

anspråk av föreningen anspråk av föreningen

med anledning av en om- eller med anledning av en om- eller

tillbyggnad skall tillbyggnad skall

bostadsrättshavaren ha bostadsrättshavaren ha

gått med på beslutet. Om gått med på beslutet. Om

bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte

ger sitt samtycke till ger sitt samtycke till

ändringen, blir beslutet ändringen, blir beslutet

ändå giltigt om minst ändå giltigt om minst

två tredjedelar av de två tredjedelar av

röstande har gått med medlemmarna i

på beslutet och det bostadsrättsföreningen

dessutom har godkänts av har gått med på beslutet

hyresnämnden. och det dessutom har

godkänts av tingsrätten.

Reservation 11 (m), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 17 §

17 § Ett stämmobeslut

enligt 16 § första

stycket 2 skall på

begäran av föreningen

godkännas av

hyresnämnden, om

förändringen är

angelägen och syftet med

åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt

samt beslutet inte är

oskäligt mot

bostadsrättshavaren. Kan

förändringen anses vara

av liten betydelse för

bostadsrättshavaren, får

hyresnämnden dock lämna

godkännande, om

åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt.

Nämnden får förena

ett beslut om godkännande

med villkor.

Begär 17 § Begär

bostadsrättshavaren att bostadsrättshavaren att

föreningen skall lösa in föreningen skall lösa in

bostadsrätten, får bostadsrätten och

godkännande lämnas innebär beslutet enligt 16

endast med villkor om § första stycket 2 att

inlösen, såvida inte lägenheten i sin helhet

bostadsrättshavaren får tas i anspråk av

skäligen bör kunna godta föreningen, skall

förändringen ändå. inlösen ske.

Innebär nämndens

godkännande att

lägenheten i sin helhet

får tas i anspråk av

föreningen, skall

godkännandet lämnas med

villkor att inlösen sker.

9 kap. 18 §

18 § Talan om ersättning 18 § Talan om ersättning

vid inlösen eller för vid inlösen eller för

intrång eller för annan intrång eller för annan

skada som en skada som en

bostadsrättshavare orsakas bostadsrättshavare orsakas

med anledning av ett beslut om med anledning av ett beslut

godkännande enligt 16 § enligt 16 § första

första stycket 2 skall stycket 2 och 3 skall

väckas vid väckas vid

fastighetsdomstolen. I fastighetsdomstolen. I

fråga om inlösen och fråga om inlösen och

ersättning gäller ersättning gäller

expropriationslagen (1972:719) expropriationslagen (1972:719)

i tillämpliga delar, dock i tillämpliga delar, dock

med undantag för 4 kap. 3 med undantag för 4 kap.

§. 3§.

Reservation 13 (c), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 17 §

första stycket

17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut

enligt 16§ första enligt 16§ första

stycket 2 skall på stycket 2 skall på

begäran av föreningen begäran av föreningen

godkännas av godkännas av

hyresnämnden, om hyresnämnden, om

förändringen är förändringen är

angelägen och syftet med angelägen och syftet med

åtgärden inte åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt på något annat sätt

samt beslutet inte är samt beslutet inte är

oskäligt mot oskäligt mot

bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren.

förändringen anses vara Nämnden får förena

av liten betydelse för ett beslut om godkännande

bostadsrättshavaren, får med villkor.

hyresnämnden dock lämna

godkännande, om

åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt.

Nämnden får förena

ett beslut om godkännande

med villkor.

Reservation 14 (v), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

9 kap. 17 §

första stycket

17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut

enligt 16§ första enligt 16§ första

stycket 2 skall på stycket 2 skall på

begäran av föreningen begäran av föreningen

godkännas av godkännas av

hyresnämnden, om hyresnämnden, om

förändringen är förändringen är

angelägen och syftet med synnerligen angelägen och

åtgärden inte syftet med åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt på något annat sätt

samt beslutet inte är samt beslutet inte är

oskäligt mot oskäligt mot

bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren.

förändringen anses vara Nämnden får förena

av liten betydelse för ett beslut om godkännande

bostadsrättshavaren, får med villkor.

hyresnämnden dock lämna

godkännande, om

åtgärden inte

skäligen kan tillgodoses

på något annat sätt.

Nämnden får förena

ett beslut om godkännande

med villkor.

Reservation 17 (m, v, mp), (mom. 16)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 12 §

12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om

bostadsrättsföreningar med följande undantag:

1. Av styrelsens ledamöter 1. Om inte något annat har

skall alltid minst två bestämts i stadgarna, kan

eller, om styrelsen består bostadsrättshavarens make

av mindre än fem eller sambo vara

ledamöter, minst en styrelseledamot eller

väljas på suppleant för

föreningsstämma. styrelseledamot, även om

maken eller sambon inte är

2. Om inte något annat har medlem i föreningen.

bestämts i stadgarna, kan

bostadsrättshavarens make

eller sambo vara

styrelseledamot eller

suppleant för

styrelseledamot, även om

maken eller sambon inte är

medlem i föreningen.

3. Bestämmelserna om 2. Bestämmelserna om

verkställande direktör verkställande direktör

gäller inte. gäller inte.

Reservation 19 (v), (mom. 18)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 kap. 18 §

3. om lägenheten används 3. om lägenheten används

i strid med 6 eller 8 §, i strid med 6 §,

Reservation 23 (m, fp, c), (mom. 22)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 19 §

19 § En 19 § En

bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings

beslut att förvärva en beslut att förvärva en

hyresfastighet för hyresfastighet för

ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt

till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall

fattas på en fattas på en

föreningsstämma. föreningsstämma.

Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om

minst två tredjedelar av minst hälften av

hyresgästerna i de uthyrda hyresgästerna i de uthyrda

lägenheter som omfattas av lägenheter som omfattas av

förvärvet har gått förvärvet har gått

med på beslutet. Dessa med på beslutet. Dessa

hyresgäster skall vara hyresgäster skall vara

medlemmar i medlemmar i

bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.

Vid beräkningen av antalet Vid beräkningen av antalet

lägenheter tillämpas 1 lägenheter tillämpas 1

kap. 5 § andra stycket. kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om

hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt

för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till

inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.

Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en

bostadsrättsförening.

Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av

föreningens styrelse om

1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som

anmälan omfattar,

2. att hyresgästerna i 2. att hyresgästerna i

minst två tredjedelar av de minst hälften av de uthyrda

uthyrda lägenheterna lägenheterna skriftligen

skriftligen har förklarat har förklarat sig

sig intresserade av en intresserade av en ombildning

ombildning av hyresrätt av hyresrätt till

till bostadsrätt, och att bostadsrätt, och att dessa

dessa hyresgäster är hyresgäster är medlemmar

medlemmar i i

bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.

Reservation 26 (v), (mom. 23)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

9 kap. 19 §

19 § En 19 § En

bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings

beslut att förvärva en beslut att förvärva en

hyresfastighet för hyresfastighet för

ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt

till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall

fattas på en fattas på en

föreningsstämma. föreningsstämma.

Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om alla

minst två tredjedelar av hyresgäster i de uthyrda

hyresgästerna i de uthyrda lägenheter som omfattas av

lägenheter som omfattas av förvärvet har gått

förvärvet har gått med på beslutet.

med på beslutet. Dessa Hyresgästerna skall vara

hyresgäster skall vara medlemmar i

medlemmar i bostadsrättsföreningen.

bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet

Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1

lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.

kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om

hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt

för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Regeringens förslag Reservantens förslag

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till

inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.

Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en

bostadsrättsförening.

Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av

föreningens styrelse om

1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som

anmälan omfattar,

2. att hyresgästerna i 2. att alla hyresgästerna i

minst två tredjedelar av de de uthyrda lägenheterna

uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat

skriftligen har förklarat sig intresserade av en

sig intresserade av en ombildning av hyresrätt

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, och att

till bostadsrätt, och att hyresgästerna är

dessa hyresgäster är medlemmar i

medlemmar i bostadsrättsföreningen.

bostadsrättsföreningen.