Bet. 1990/91:BoU14

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU14

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen (bil.

15 s.49--57) föreslagits om anslag till länsstyrelserna m.m.

samt förslag i motioner väckta under den allmänna motionstiden

år 1991 om verksamheten vid länsstyrelserna m.m. Vidare

behandlas ett förslag i proposition 1990/91:87 (avsnitt 11.3) om

utökat anslag för länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med

anledning av inordningen av fiskenämndernas arbetsuppgifter i

länsstyrelserna samt två motioner väckta med anledning av

propositionen. Slutligen tas även upp två motionsförslag

framlagda i anslutning till propositionen 1990/91:90, En god

livsmiljö.

Samtliga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks. Det

gäller bl.a. motionsförslag om resursförstärkningar till

miljövårdsenheterna resp. kulturmiljöenheterna samt om ökade

insatser på vissa andra av länsstyrelsernas verksamhetsområden.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och två

särskilda yttranden.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionerna

I betänkandet behandlas förslag i propositionerna

1990/91:100 bilaga 15 Litt. D vari yrkas att riksdagen till

Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 1 639 722 000 kr.

1990/91:87 avsnitt 11.3 vari yrkas att riksdagen under

ramanslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

8 672 000 kr. utöver vad som har föreslagits i proposition

1990/91:100 bilaga 15.

Motionerna

I detta betänkande behandlas dels de under allmänna

motionstiden 1991 väckta motionerna

1990/91:Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av

alkohollagstiftningen genom transferering från höjda avgifter på

utskänkningstillstånd.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So207.

1990/91:Bo302 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom

länsstyrelseanslaget.

1990/91:Bo305 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i

Kronobergs län samt beslutar anslå 250 000 kr. för detta

ändamål.

1990/91:Bo307 av Barbro Sandberg och Rosa Östh (fp,c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom

länsstyrelseanslaget.

1990/91:Bo309 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen under anslaget (D 1) Länsstyrelserna m.m.,

Civildepartementet, för budgetåret 1991/92 anvisar 700 000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit för inrättande av ytterligare

två tjänster som biträdande länsantikvarier.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr230.

1990/91:Bo311 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samordningstjänsterna vid

länsstyrelserna inte bör inrättas,

2. att riksdagen till anslaget D 1. i bilaga 15 för budgetåret

1991/92 anslår 12 500 000 kr. mindre än vad regeringen har

föreslagit.

1990/91:Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det regionala miljöskyddet.

1990/91:Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelning av medel för utrednings- och

projektarbete inom miljövårdsområdet.

1990/91:Bo316 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av en tjänst som biträdande länsantikvarie i

Värmland.

1990/91:Bo317 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen till anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. för

budgetåret 1991/92 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller totalt 1 689 722 000 kr.,

3. att riksdagen i ny anslagspost under D 1. Länsstyrelserna

m.m. för budgetåret 1991/92 anslår ytterligare 7 400 000 kr. för

förstärkning av länsstyrelserna med vardera en person för

förbättrad livsmedelskontroll.

1990/91:Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om överförande av vissa länsstyrelseuppgifter

på det sociala området till kommunerna.

1990/91:Bo322 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar om inrättande av en tjänst som biträdande

länsantikvarie i enlighet med äskandet av länsstyrelsen i

Värmland.

1990/91:Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rådgivning till rennäringen även i

fortsättningen bedrivs genom den statliga administrationen i

berörda län.

1990/91:Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det bör inrättas miljöråd vid

länsstyrelserna i de fall länsstyrelserna inte väljer att

inrätta miljönämnder med beslutsbefogenheter.

1990/91:Bo331 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om decentralisering inom länsadministrationen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.

1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av ökade resurser till

handelsregistret i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.

1990/91:Bo335 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade resurser till

miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo818.

1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till D 1.

Länsstyrelserna m.m. anslår 20 000 000 kr. mer än regeringen

föreslagit, dvs. 1 659 722 000 kr., att användas för

förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.

dels de med anledning av proposition 1990/91:87 väckta

motionerna

1990/91:Bo25 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av resurser för fiskevårdande

åtgärder i Hallands län.

1990/91:Bo26 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att under ramanslaget D 1. Länsstyrelserna

m.m. (Civildepartementet) för budgetåret 1991/92 anvisar

11672000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition

1990/91:100 bilaga 15.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo54.

dels de med anledning av proposition 1990/91:90 väckta

motionerna

1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 20 000 000 kr.

utöver regeringens förslag till personalförstärkningar vid

länsstyrelsernas miljövårdsenheter i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Jo109 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen till naturvårdsinriktad verksamhet för

budgetåret 1991/92 anvisar 15 000 000 kr. att fördelas till

länsstyrelserna.

Yttranden

Bostadsutskottet har berett lag-, social-, kultur-,

utbildnings- och jordbruksutskotten tillfälle att yttra sig över

förslaget i budgetpropositionen om anslag till länsstyrelserna

jämte vissa motioner. Yttrandena har som bilagor fogats till

detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag om anslag till

länsstyrelserna m.m. i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100

bil. 15 s. 49--57) och förslag i motioner väckta under den

allmänna motionstiden år 1991 om verksamheten vid

länsstyrelserna m.m. Vidare behandlas ett förslag i proposition

1990/91:87, Näringspolitik för tillväxt, om utökat anslag för

länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med anledning av inordningen

av fiskenämndernas arbetsuppgifter i länsstyrelserna (avsnitt

11.3) samt två motioner väckta med anledning av propositionen.

Slutligen tas även upp två motionsförslag framlagda i anslutning

till propositionen 1990/91:90, En god livsmiljö. Motionsförslag

från allmänna motionstiden som behandlar frågor om

länsindelningen samt andra frågor om den regionala indelningen

av riket avser utskottet behandla hösten 1991.

Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional

förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se

1989/90:BoU4, BoU9). Reformen avses i huvudsak vara genomförd

den 1 juli 1991. Den samordnade länsförvaltningen innebär bl.a.

att den nya länsstyrelsens arbetsområden kommer att omfatta de

verksamheter som i dag bedrivs av den nuvarande länsstyrelsen

samt av länsvägnämnden och lantbruksnämnden. Viss del av

länsbostadsnämndens verksamhet skall ingå i den nya

länsstyrelsen, som för övrigt får vidgade befogenheter i vad

bl.a. avser kommunikationsområdet och trafiksäkerheten.

Riksdagen har också fattat belut om att fiskenämnderna skall

avvecklas och att denna verksamhet i stället skall bedrivas inom

länsstyrelsernas ram.

Beslutet om länsstyrelsereformen innebär att det i

fortsättningen överlåts till den enskilda länsstyrelsens

styrelse att besluta om en nämndorganisation skall knytas till

länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Som exempel

på nämnder som kan knytas till länsstyrelsen kan nämnas:

utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd,

kommunikationsnämnd och miljönämnd. Ledamöterna i nämnderna --

ett ojämnt antal, lägst fem och högst elva inkl. ordförande --

väljs i förekommande fall av länsstyrelsens styrelse.

Resurstilldelningen till länsstyrelserna m.m.

Inledning

I budgetpropositionen föreslås att ett anslag på

1639722000kr. anvisas för länsstyrelsernas verksamhet

m.m. under budgetåret 1991/92. Anslaget är beräknat med

beaktande av de olika förändringar i länsstyrelsernas verksamhet

som länsstyrelsereformen innebär. I propositionen 1990/91:87

föreslås att 8672000kr. anvisas till länsstyrelserna

utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Detta förslag

är motiverat av beslutet att överföra fiskenämndernas verksamhet

till länsstyrelserna. Regeringens anslagsförslag kommer att

behandlas sist i detta betänkande. Inledningsvis behandlas olika

motionsförslag vad gäller resurstilldelningen till

länsstyrelserna som vid ett bifall från riksdagen skulle kunna

påverka bedömningen av anslagsbehovet.

Kulturmiljöenheterna

I fråga om kulturmiljöområdet beräknas i budgetpropositionen

resurser för att länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs

län skall kunna anställa biträdande länsantikvarier.

Förslag om ytterligare medel avseende biträdande

länsantikvarier har lagts fram i fyra motioner. I folkpartiet

liberalernas partimotion Bo309 -- motiveringen finns i motion

Kr230 -- föreslås såvitt nu är i fråga att två tjänster inrättas

utöver dem regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att

många kulturmiljöenheter fortfarande är enmansenheter med en

orimlig arbetsbelastning för den ensamme länsantikvarien. De

övriga tre motionerna avser förhållandena på enskilda

länsstyrelser. I motion Bo305 (c) föreslås 250000 kr. anslås

för inrättandet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i

Kronobergs län. I motionerna Bo316 (fp) resp. Bo322 (c) föreslås

en motsvarande tjänst tillskapas i Värmlands län.

Kulturutskottet har avgivit ett yttrande avseende de aktuella

motionerna (1990/91:KrU4y). Utskottet ställer sig bakom

regeringens förslag om att två nya tjänster som biträdande

länsantikvarier skall inrättas och framhåller vikten av en

fortsatt utbyggnad av sådana tjänster. Kulturutskottet anser sig

dock inte kunna förorda en utbyggnad nästa budgetår som går

utöver den av regeringen föreslagna och föreslår därför att

motionskraven avstyrks.

Bostadsutskottet gör samma bedömning som kulturutskottet i

frågan om kulturmiljöenheternas resursbehov. Utskottet är

medvetet om behovet av en en fortsatt förstärkning av resurserna

på kulturmiljöområdet. Det bör dock i sammanhanget erinras om

att länsstyrelserna under de senaste åren tillförts resurser för

en successiv förstärkning på området. Under de tre senaste åren

har regeringen således föreslagit en utbyggnad med sammanlagt

åtta tjänster som biträdande länsantikvarier. Med hänvisning

härtill avstyrks folkpartiets partimotion Bo309 såvitt nu är i

fråga samt motionerna Bo305 (c), Bo316 (fp) och Bo322 (c).

Miljövårdsenheterna

Resurser till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas

miljö- resp. naturvårdsenheter föreslås i fyra motioner. I

miljöpartiet de grönas partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är

i fråga föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för

inrättandet av två nya tjänster vid varje enhet. I folkpartiets

partimotion Bo502 yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås --

motiveringen finns i motion Jo705 -- att riksdagen för

budgetåret 1991/92 anslår 20milj.kr. mer än regeringen

föreslagit till länsstyrelsernas miljövårdsenheter att användas

för personalförstärkningar inom den s.k. gröna naturvården.

Motionärerna framhåller att denna resursförstärkning är viktig

för att naturvårdsadministrationen skall klara av att bl.a.

fördela de ökade anslagen till landskapsvård. Även i

centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

föreslås att 20milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas

till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas

miljövårdsenheter. Denna motion har väckts med anledning av

proposition 1990/91:90, En god livsmiljö. I motion Jo109 (v)

yrkande 13, även denna motion väckt med anledning av proposition

1990/91:90, föreslås såvitt nu är i fråga att 15milj.kr.

fördelas till den naturvårdsinriktade verksamheten vid

länsstyrelserna. Motionärerna uppskattar att detta räcker till

50 nya tjänster inom detta område.

I ytterligare två motioner tas upp behovet av

resursförstärkningar inom det aktuella området. I motion Bo335

(fp) -- motiveringen finns i motion Jo818 -- diskuteras

villkoren för miljövårdsarbetet i Stockholms län. Motionärerna

anser att den stora befolkningskoncentrationen i Stockholms län

ställer särskilda krav på ökade resurser till miljövårdsenheten

vid länsstyrelsen i detta län. Detta föreslås ges regeringen

till känna (yrkande 1). I motion Bo315 (s) hävdas att

personalläget vid miljövårdsenheterna nu i stort sett är

tillfredsställande. Vad som däremot anses vara en begränsande

faktor är knappheten på fria medel för ett aktivt utrednings-

och projektarbete. Motionärerna föreslår därför att varje

länsstyrelse framdeles via ett särskilt anslag får medel att

disponera för detta ändamål.

I jordbruksutskottets yttrande över de motioner som väckts

under allmänna motionstiden 1991 och som tar upp

länsstyrelsernas miljövårdsenheter m.m. (1990/91:JoU4y) hänvisas

dels till det arbete som pågår på central och regional nivå för

att fullfölja riksdagens beslut om en ny regional statlig

förvaltning, dels till en pågående utredning om

naturvårdsverkets uppgifter och organisation. I den sistnämnda

utredningen kommer även den regionala miljövårdsorganisationens

ändamålsenlighet att prövas. Enligt direktiven bör förslag

läggas fram som innebär överföring av ansvar, befogenheter och

resurser till främst länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter.

Förslag skall läggas i sådan tid att beslut kan fattas före den

1 juli 1991. Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande till de

pågående utredningarna och är i avvaktan på genomförandet av

reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen inte

berett att frångå regeringens förslag om anslag till

länsstyrelserna.

Även bostadsutskottet anser att resultaten av pågående

översyner bör avvaktas. I budgetpropositionen anförs också vad

gäller medelstilldelningen till länsstyrelserna att frågan om

resurserna på miljöområdet kommer att aktualiseras då beslut

skall fattas om naturvårdsverkets uppgifter och organisation.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet partimotionerna från

miljöpartiet Bo317 yrkande 2 samt från folkpartiet Bo502 yrkande

4, båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion Bo335

(fp) yrkande 1. Av samma skäl avstyrks de med anledning av

proposition 1990/91:90 väckta motionerna Bo34 (c) yrkande 1 och

Jo109 (v) yrkande 13, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

Vad gäller den i motion Bo315 (s) aktualiserade frågan om

medel för utredningsarbetet vid miljövårdsenheterna får det

förutsättas att även behoven på detta område kan övervägas i den

pågående översynen av bl.a. den regionala

miljövårdsorganisationens ansvar och resurser. Motionsyrkandet

avstyrks således med hänvisning härtill.

Enligt den länsstyrelseinstruktion som träder i kraft den 1

juli 1991 (SFS 1990:1510) får länsstyrelsen inrätta nämnder med

uppgift att avgöra frågor inom bestämda ansvarsområden. Således

kan exempelvis en miljönämnd inrättas med rätt att fatta beslut

på detta område. I motion Bo327 (c) föreslås att de

länsstyrelser som inte väljer att inrätta miljönämnder i stället

bör inrätta ett rådgivande organ -- ett miljöråd. I detta råd

kan såväl politiker som företrädare för näringsliv och

miljövårdsorganisationer ingå.

Vid riksdagsbehandlingen av länsstyrelsereformen hösten 1989

underströk bostadsutskottet bl.a. att ett stärkt

förtroendemannainflytande i miljöfrågor är angeläget

(1989/90:BoU9 s. 4). Det ansågs dock kunna överlåtas till den

enskilda länsstyrelsen att avgöra hur detta inflytande skall

kanaliseras på den regionala nivån. Som anförs i den aktuella

motionen kan andra organisatoriska lösningar än särskilda

miljönämnder väljas för att bl.a. ta till vara och kanalisera

kunskap till berörda beslutsfattare inom länsstyrelserna. En

sådan lösning kan vara att inrätta ett miljöråd med den

inriktning som motionärerna förordar. Även andra alternativ till

särskilda miljönämnder kan sannolikt utformas. Utskottet

vidhåller för sin del uppfattningen att länsstyrelserna bör ha

frihet att utforma sin organisation så att den bäst svarar mot

de regionala behoven. Med hänvisning till det anförda avstyrks

motion Bo327 (c).

I motion Bo314 (s) föreslås att en från länsstyrelserna

fristående miljö- och naturvårdsenhet inrättas i varje län med

naturvårdsverket som huvudman. Länsstyrelserna föreslås endast

få behålla begränsade resurser för ren internhjälp i

miljöfrågor. Bakgrunden till förslaget är att motionärerna anser

att den nuvarande starka integrationen mellan olika funktioner

inom länsstyrelserna i flera fall kommit att innebära att

miljöfrågorna underordnats andra intressen.

Bostadsutskottet anser inte att länsstyrelserna bör avhändas

sina uppgifter på miljöområdet enligt det aktuella

motionsförslaget om fristående miljö- och naturvårdsenheter.

Som anförts ovan pågår en översyn av miljövårdsorganisationens

utformning på central och regional nivå. Överväganden i dessa

frågor bör därför anstå tills förslag har presenterats. I detta

sammanhang kan också eventuella problem vid samordningen mellan

miljövårdsintressen och andra intressen behandlas. Motion Bo314

(s) avstyrks således.

De sociala funktionerna

Resursbehovet för länsstyrelsernas olika uppgifter på det

sociala området behandlas i två motioner. Enligt vad som anförs

i motion Bo319 (s) föreligger ett stort behov av en

resursförstärkning för den sociala funktionen vid

länsstyrelserna. Motionärerna anser att de sociala funktionerna

måste avlastas de individorienterade ärendena och att en

koncentration i stället görs på de viktiga uppgifterna med

uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området.

De individorienterade uppgifterna föreslås i stället föras över

till kommunerna.

I motion Bo301 (mp) föreslås att ett tillkännagivande görs om

behovet av utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av

alkohollagstiftningen. I motiveringen -- som återfinns i motion

So207 -- anförs att restaurangerna bör bli föremål för en utökad

kontroll. Motionärerna anser vidare att en hög avgift bör tas ut

för utskänkningstillstånden så att tillsynsmyndigheterna kan

utöka sina resurser och tillsätta flera handläggare.

Socialutskottet har yttrat sig över de aktuella motionerna

(1990/91:SoU3y). Utskottet erinrar i sitt yttrande bl.a. om

riksdagens ställningstagande föregående år i fråga om

resursbehovet vid de sociala funktionerna. Riksdagen begärde vid

detta tillfälle i ett tillkännagivande en redovisning av

regeringens syn på länsstyrelsernas uppgifter på det sociala

området och behovet på sikt av resurser för denna verksamhet

(1989/90:BoU16, SoU3y). Vidare återger socialutskottet vad som i

årets budgetproposition anförs i den aktuella frågan. Där anför

civilministern (prop.1990/91:100 bil. 15 s. 55):

För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts fram

krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén har

pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade

arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt

skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga

uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det

sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom

socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som

påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret

1991/92 kan dock inte påräknas.

Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig

välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är

dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare

resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser

jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För

innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens

disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för

kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning.

Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att

med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från

länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra

resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer

vara mest angelägna.

Mot den redovisade bakgrunden gör socialutskottet i sitt

yttrande följande ställningstagande:

Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av

allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade

uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt

att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade

uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom

socialdepartementet för att komma till rätta med problemen.

Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att

länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de

lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone

delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Även bostadsutskottet vill erinra om riksdagens

ställningstagande föregående år vad gäller resursbehovet vid de

sociala funktionerna. Det kan emellertid noteras att ett arbete

pågår inom regeringskansliet med att överföra vissa av

länsstyrelsens arbetsuppgifter på det sociala området till

kommunerna. En resursförstärkning för de sociala

funktionerna enligt i princip de riktlinjer som föreslås i

motion Bo319 (s) är således under övervägande. Mot denna

bakgrund anser utskottet att motionen nu kan avstyrkas.

Inte heller i fråga om motion Bo301 (mp) med förslag om

resurser för tillsynen av alkohollagstiftningen har

bostadsutskottet underlag för annat ställningstagande än det

socialutskottet redovisat. Motionen avstyrks således.

Resurser för länsstyrelsens uppgifter på fiskets område

När riksdagen hösten 1989 tog beslutet om att en

länsstyrelsereform skulle genomföras uttalade bostadsutskottet

att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter som

länsstyrelserna ansvarar för och att det därför skulle vara

naturligt att fiskenämnderna ingick i den nya länsstyrelsen (se

1989/90:BoU4 s. 20). Vid denna tidpunkt pågick emellertid ännu

beredningen av 1989 års fiskeriutrednings betänkande.

Ställningstaganden i de frågor som utredningen hade behandlat

kunde förväntas påverka utformningen av den regionala statliga

fiskeriadministrationens framtida organisation. Utskottet

förordade mot denna bakgrund att ett slutligt ställningstagande

i frågan om länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område borde

anstå i avvaktan på fortsatta överväganden. Detta blev också

riksdagens beslut. I enlighet med riksdagens uttalande i frågan

föreslog regeringen våren 1990 att länsuppgifterna på fiskets

område skulle föras över till länsstyrelserna (prop.

1989/90:123). Riksdagen biträdde detta förslag med hänvisning

till tidigare principiella ställningstagande i frågan (se

1989/90:JoU22 s. 27).

I den nu framlagda propositionen 1990/91:87 presenteras

ytterligare förslag om förändringar avseende myndigheterna på

fiskets område. På den centrala nivån föreslås fiskeristyrelsens

och jordbruksnämndens uppgifter i fiskefrågor samlas i samma

myndighet. Den regionala organisationen anpassas härtill i

enlighet med riksdagens tidigare beslut och fiskenämnderna

upphör som fristående myndigheter. Fiskenämndernas uppgifter

överförs i stället till länsstyrelserna. Behandlingsordningen

inom riksdagen är så fördelad att det ankommer på

bostadsutskottet att bereda frågor om de resursförstärkningar

inom länsstyrelserna som erfordras för att genomföra

förändringarna på den regionala nivån av fiskeadministrationen.

Regeringens förslag om ett utökat länsstyrelseanslag behandlas i

avsnittet Anslagsfrågor nedan. I detta avsnitt behandlas två

motionsförslag angående resurserna för länsstyrelsernas

uppgifter på fiskets område. I jordbruksutskottet bereds för

närvarande vissa motionsförslag angående den regionala

kompetensen på fiskets område.

Regeringen redovisar i proposition 1990/91:87 (s. 285) de

utgångspunkter som legat till grund för det framlagda förslaget

om en förstärkning av länsstyrelseanslaget utöver vad som i

budgetpropositionen föreslagits. Vid överföringen av

fiskenämndernas uppgifter till länsstyrelserna anses en

besparing på 3 milj.kr. kunna göras på de resurser som tidigare

stått till nämndernas förfogande. Det framhålls att

samordningsvinster bör vara möjliga att göra t.ex. mellan de

fiskevårdande och miljövårdande uppgifterna samt mellan de

regionalpolitiska och näringspolitiska uppgifterna och de

uppgifter som rör fiskerinäringen. De resurser som överförs till

länsstyrelserna skall möjliggöra bl.a. att varje länsstyrelse

får tillgång till en kvalificerad länsexpert på fiskets område.

Behovet av resurser i övrigt på fiskets område anges variera

mellan länsstyrelserna. I vissa län där yrkesfisket och allmänna

insatser på fiskevårdens område är omfattande behövs mer

statliga resurser än inom län där uppgifterna domineras av

planeringsuppdrag åt kommuner eller privata fiskevattensägare.

I motion Bo25 (c) hänvisas till uttalandet i propositionen om

att resursbehoven är större i vissa län med omfattande uppgifter

på fiskets område. Detta anser motionärerna gälla inte minst i

Hallands län. Resurser för två tjänster för fiskevårdande

uppgifter föreslås därför ställas till denna länsstyrelses

förfogande.

Som motionärerna själva framhållit är regeringens avsikt att

resurserna för länsstyrelsernas nya uppgifter på fiskets område

skall fördelas med hänsyn tagen till behoven i resp. län.

Bostadsutskottet har inte underlag att ta ställning i frågan om

hur resursbehovet på fiskets område i Hallands län förhåller

sig till behoven i andra län. Det får förutsättas att regeringen

vid fördelningen av medel till länsstyrelserna bl.a. tar hänsyn

till resurserna vid de nuvarande fiskenämnderna. Med hänvisning

till det anförda avstyrks motion Bo25 (c).

I motion Bo26 (mp) såvitt nu är i fråga föreslås att den ovan

refererade besparingen på 3milj.kr. i regeringens

anslagsförslag inte genomförs. Motionärerna anser att

regeringsförslaget innebär en minskning av resurserna för den

regionala fiskeadministrationen. De finner detta

otillfredsställande och anser att arbetet med olika fiskefrågor

i stället bör intensifieras.

Vad gäller frågan om resurser för fiskefrågor på

länsstyrelserna vill utskottet anföra följande. Regeringen gör

i proposition 1990/91:87 bedömningen att den förändrade

länsorganisationen på fiskets område leder till vissa

besparingsmöjligheter. Samordningsvinster anses kunna göras i

flera avseenden. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta denna

bedömning. Det bör i sammanhanget även understrykas att det står

varje länsstyrelse fritt att göra de insatser på fiskets område

som anses erforderliga, oberoende av storleken på det

resurstillskott som blir följden av fiskenämndernas avveckling.

Mot den redovisade bakgrunden avstyrks motion Bo26 (mp) såvitt

nu är i fråga.

Vissa övriga resursfrågor

I budgetpropositionen anges att medel har beräknats i

regeringens anslagsförslag för en länsexpert på

utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt

12,5milj.kr. Enligt civilministern är det ur ett

regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid

länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom

ramen för arbetet med regional utveckling. I motion Bo311 (m)

yrkande 1 föreslås att de aktuella tjänsterna inte bör inrättas.

Motionärerna hävdar att den statliga tillsynen inom

utbildningsområdet i annat fall riskerar att bli dubblerad, dels

genom de aktuella tjänsterna inom länsstyrelserna, dels genom

det nya skolverkets distriktsorganisation.

I utbildningsutskottets yttrande i frågan (1990/91:UbU2y)

föreslås att bostadsutskottet avstyrker den aktuella motionen.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna

även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det

gäller utbildningsplanering för regional utveckling.

Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning. Som

framgår av budgetpropositionen kommer länsstyrelsens uppgifter

på utbildningsområdet att inriktas på utbildningsplanering för

regional utveckling. Någon risk för dubbelarbete i förhållande

till skolverkets regionala organisation torde därmed inte

föreligga. Motion Bo311 (m) yrkande 1 avstyrks således.

I miljöpartiets partimotion Bo317 anförs att det är svårt att

få livsmedelskontrollen att fungera i praktiken eftersom

livsmedelsverket inte har några möjligheter att se till att

kommunerna verkligen utför den livsmedelskontroll som de

ansvarar för. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 3

att 7,4milj.kr. anslås för att finansiera en person vid varje

länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären skall ha ansvar

för livsmedelsfrågorna inom länet.

Vad beträffar arbetet med livsmedelsfrågor framhåller

jordbruksutskottet i sitt yttrande att riksdagen under hösten

1989 fattade ett beslut om ett nytt avgiftssystem för

livsmedelskontrollen som ger utrymme för en mer än fördubblad

tillsynsverksamhet på området. Jordbruksutskottet anser mot

denna bakgrund att det aktuella motionsyrkandet kan avstyrkas.

Bostadsutskottet har inte underlag för annat ställningstagande

än jordbruksutskottet vad gäller behovet av resurser för

livsmedelskontrollen. Miljöpartiets partimotion Bo317 yrkande

3 avstyrks sålunda.

Organisationen av rådgivningen inom rennäringen diskuteras i

motion Bo324 (s). Motionärerna hävdar att frågan om bästa

användningen av resurserna för rådgivning inom bl.a. rennäringen

sannolikt kommer att aktualiseras när olika besparingskrav

diskuteras. Mot denna bakgrund anförs ett antal skäl till varför

denna rådgivningsverksamhet bör ligga kvar inom länsstyrelserna

i berörda län och inte föras över till rennäringens egna

organisationer. Ett riksdagens tillkännagivande med denna

innebörd föreslås.

Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande följande om den

aktuella motionen:

Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och

kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till

uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns

emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för

en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar

således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med

anledning av motionen.

Bostadsutskottet gör samma bedömning som jordbruksutskottet

vad gäller rådgivningen till rennäringen. Någon riksdagens

åtgärd i frågan synes inte erfordras varför motion Bo324 (s)

avstyrks.

Handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län har en

utsatt situation enligt vad som anförs i motion Bo334 (fp), med

motivtexten i motion A504. Ärendebalansen är mycket stor och man

får i dag vänta i månader på att få registreringar gjorda

eftersom länsstyrelsen anses få en alldeles för liten

resurstilldelning i förhållande till omfånget av företagsamheten

i länet. Eftersom verksamheten är självbärande anser

motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som

tas ut och anställa de personer som behövs för att allmänheten

skall kunna ges den service de har rätt att kräva. Detta

föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion

Bo334 (fp). Utskottet erinrar i sitt yttrande (1990/91:LU2y) om

att frågan om handläggningstiderna för ärenden rörande

registrering i handelsregistret tidigare aktualiserats flera

gånger i riksdagen. Senast lagutskottet yttrade sig över ett

motsvarande motionsyrkande (se 1989/90:LU2y) hänvisade utskottet

bl.a. till att handläggningstiderna för nyregistreringsärenden

då uppgick till fem månader mot tidigare sex månader. Enligt

lagutskottet var dock handläggningstiderna vid handelsregistret

i Stockholm alltjämt för långa. Utskottet anför i sitt nu

avgivna yttrande beträffande utvecklingen under det senaste

året:

Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för

ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i

Stockholm för närvarande tre månader medan andra

registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid

länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna

året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en

handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att

näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en

registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för

framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på

olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att

handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att

målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en

månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo

understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län

tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att

rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också

behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är

utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning

till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den

mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom

avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också

fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller

handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de

initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med

anledning av motionen är därför inte påkallad.

Bostadsutskottet har inte skäl för annat ställningstagande än

lagutskottet vad gäller handelsregistret i Stockholm. Med

hänvisning till vad i lagutskottets yttrande anförts avstyrker

sålunda bostadsutskottet motion Bo334 (fp).

I motion Bo331 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande angående behovet av decentraliseringar inom

länsadministrationen. Länsstyrelserna föreslås ges i uppdrag att

lägga förslag om decentralisering av tjänster inom

länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, länsarbetsnämnden,

utvecklingsfonden m.fl. länsorgan.

Bostadsutskottet behandlade även föregående år olika

motionsförslag om en decentraliserad länsförvaltning (se

1989/90:BoU16 s. 6). Utskottet anförde vid detta tillfälle att

det är värdefullt med en ökad samverkan mellan olika länsorgan

och att ett nära samarbete kommer till stånd mellan

länsförvaltningen och kommunerna samt andra lokala organ. I

fråga om då framlagda motionsförslag om stöd för lokala

länsförvaltningskontor framhöll utskottet att inget hindrar

länsstyrelserna att själva göra sådana prioriteringar av

anvisade medel.

Den nya länsstyrelseorganisationen som formellt träder i kraft

den 1 juli i år kommer enligt utskottets uppfattning att

ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att utforma

länsadministrationen på ett sådant sätt att den anpassas till de

regionala behoven. Till stöd för arbetet med att decentralisera

statlig verksamhet och finna nya vägar för att utveckla olika

samverkansformer över sektorgränserna har

stat--kommun-beredningen i en utredningsrapport (Lokalkontor,

SOU 1990:72) redovisat olika förslag till lösningar. I rapporten

finns också en redovisning av olika pågående och planerade

projekt med en sådan inriktning som efterfrågas i den aktuella

motionen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något

tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo331 (c) inte är

erforderligt. Motionen avstyrks således.

Anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län

uppmärksammas i två motioner. I de i stort sett likalydande

motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) hänvisas bl.a. till en

kraftig strukturomvandling och befolkningsökning i länet under

senare år. Denna utveckling anses kräva särskilda ansträngningar

från länsstyrelsens sida. Motionärerna framhåller att

anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län mot denna

bakgrund bättre måste följa befolkningsutveckling och

omstrukturering än vad som hittills varit fallet. Erforderliga

omfördelningar föreslås ske inför nästa års budgetproposition.

Fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan de olika

länsstyrelserna kan givetvis inte anses vara en gång för alla

bestämd. En löpande omprioritering utifrån förändrade

förhållanden måste kunna ske. Resurstillskott på olika områden

bör i första hand tillfalla de län där behoven är störst. Denna

princip tillämpas också i dag, exempelvis beträffande den ovan

behandlade frågan om en förstärkning inom kulturmiljöområdet. I

frågan om vilka omfördelningar som kan motiveras av

befolkningsförändringar, omstruktureringar m.m. inom resp. län

kan det vara svårare att utforma enkla fördelningsprinciper. En

ökad arbetsbelastning för länsstyrelsen kan, som i Uppsala län,

bli följden av en ökande befolkning och en omstrukturering inom

näringslivet. Även under motsatta förhållanden, dvs. i län med

en minskande befolkning, kan utökade insatser från

länsmyndigheternas sida vara mycket väl motiverade. Det får

förutsättas att regeringen löpande följer dessa frågor och tar

hänsyn till dem vid fördelningen av länsstyrelseanslaget.

Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet inte att

motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) bör föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida. Motionerna avstyrks således.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att

länsstyrelseanslaget för budgetåret 1991/92 fastställs till

1639722000kr. Anslag med högre belopp än i

regeringsförslaget föreslås i följande motioner från den

allmänna motionstiden. Folkpartiet föreslår i motion Bo309 ett

med 0,7milj.kr. ökat anslag och i motion Bo502 yrkande 4 ett

med 20milj.kr. ökat anslag, båda motionsyrkandena såvitt nu är

i fråga. Miljöpartiet föreslår i motion Bo317 yrkande 2 såvitt

nu är i fråga att länsstyrelseanslaget ökas med 50 milj.kr.

utöver regeringens förslag. Ett i förhållande till

regeringsförslaget med 12,5milj.kr. minskat länsstyrelseanslag

föreslås i motion Bo311 (m) yrkande 2.

I proposition 1990/91:87 har regeringen mot bakgrund av den

ovan behandlade frågan om resursbehovet för länsstyrelsens nya

uppgifter på fiskets område föreslagit att riksdagen bör anvisa

8672000kr. till länsstyrelseanslaget utöver vad som har

föreslagits i budgetpropositionen. I motion Bo26 (mp) föreslås

såvitt nu är i fråga att resurstillskottet i stället bör vara

11672000kr.

Slutligen har förslag om länsstyrelseanslaget år 1991/92 förts

fram i två motioner väckta med anledning av proposition

1990/91:90. I centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt

nu är i fråga föreslås att länsstyrelseanslaget bestäms till en

nivå 20milj.kr. över vad regeringens förslag innebär. I motion

Jo109 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga föreslås ett tillskott

på länsstyrelseanslaget med 15milj.kr.

Bostadsutskottet har ovan övervägt och avstyrkt de

motionsförslag som är grunden för anslagsförslagen i de aktuella

motionerna. De aktuella motionerna avstyrks med hänvisning

härtill även i vad avser anslagsyrkandena. Utskottet föreslår

att riksdagen med anledning av de två regeringsförslagen om

länsstyrelseanslaget till ramanslaget Länsstyrelserna m.m.

anvisar sammanlagt 1648394000kr. för budgetåret 1991/92.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo305, 1990/91:Bo309,

denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316 och

1990/91:Bo322,

res. 1 (fp,c)

2.beträffande resurserna på miljöområdet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1,

1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4 och

1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i

fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1,

res. 2 (fp,c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3.beträffande medel för utredningsarbetet vid

miljövårdsenheterna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo315,

4.beträffande miljöråd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo327,

5.beträffande fristående miljö- och naturvårdsenheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo314,

6.beträffande de sociala funktionerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo319,

7.beträffande tillsynen av alkohollagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo301,

8.beträffande resursbehovet på fiskets område i Hallands

län

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo25,

9.beträffande resurser för fiskefrågor på

länsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo26 såvitt nu är i fråga,

res. 5 (mp)

10.beträffande länsstyrelsens uppgifter på

utbildningsområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo311 yrkande 1,

11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo317 yrkande 3,

res. 6 (mp)

12.beträffande rådgivningen till rennäringen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo324,

13.beträffande handelsregistret i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo334,

14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo331,

res. 7 (c)

15.beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo302 och

1990/91:Bo307,

16.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1,

1990/91:Bo309, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502

yrkande 4 och 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311

yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 1648394000kr.

res. 8 (fp,c) - villk. 1, 2

res. 9 (v) - villk. 3

res. 10 (mp) - villk. 4, 5

Stockholm den 28 mars 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus

Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager

(fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune

Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger

Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta

Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall

(fp).

Reservationer

1. Kulturmiljöenheternas resursbehov (mom. 1)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Bostadsutskottet gör" och slutar med "Bo322 (c)" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i

folkpartiet liberalernas partimotion angående

kulturmiljöenheternas resursbehov. Som anförs i denna motion har

länsstyrelsernas kulturmiljöenheter stor betydelse för bl.a. den

kommunala planeringen, eftersom få kommuner haft möjlighet att

skaffa sig egen kulturmiljökompetens. I ett antal län är

kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med en orimlig

arbetsbelastning för den ende handläggaren, länsantikvarien.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att medel bör

beräknas för inrättande av två biträdande länsantikvarietjänster

utöver vad regeringen föreslagit. Det bör ankomma på regeringen

att med beaktande av den prioritering som görs av

riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver

länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör

tilldelas medel för inrättande av biträdande

länsantikvarietjänster. Därmed bör de i motionerna Bo305 (c),

Bo316 (fp) och Bo322 (c) beskrivna särskilda behoven vid

länsstyrelserna i Värmlands och Kronobergs län kunna beaktas.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av folkpartiets

partimotion Bo309 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo305,

1990/91:Bo309, denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316

och 1990/91:Bo322 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i de aktuella partimotionerna från folkpartiet

liberalerna och centerpartiet måste ytterligare resurser anslås

för personalförstärkningar vid länsstyrelsernas

miljövårdsenheter. En sådan resursförstärkning är en nödvändig

förutsättning för att enheterna skall kunna bedriva ett

offensivt miljöarbete och klara sina uppgifter inom den s.k.

gröna naturvården. Resursförstärkningen är bl.a. viktig för att

naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade

anslagen till landskapsvård och möjliggöra en bättre tillsyn av

olika reglers efterlevnad.

Bostadsutskottet anser att ett resurstillskott till

miljövårdsenheterna på den nivå som föreslås i motionerna Bo34

(c) yrkande 1 och Bo502 (fp) yrkande 4, båda yrkandena såvitt nu

är i fråga, dvs. med 20milj.kr., bör vinna riksdagens bifall.

Härigenom skapas också möjligheter att beakta de synpunkter som

framförs i motion Bo335 (fp) yrkande 1. Även övriga nu

behandlade motioner blir vid ett bifall till utskottets förslag

till viss del tillgodosedda.

Vad utskottet ovan anfört angående resurserna på miljöområdet

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande resurserna på miljöområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande

1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa två yrkanden såvitt nu är i

fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo317 yrkande 2 samt 1990/91:Jo109 yrkande

13, dessa två yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Den naturvårdsinriktade verksamheten vid länsstyrelserna

behöver förstärkas på flera områden. Miljövårdsenheterna har

viktiga uppgifter att fylla både vad gäller landskapsvårdande

insatser och stödet till kommunerna på det ekologiska området.

Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att en

resursförstärkning till länsstyrelsernas naturvårdsinriktade

verksamhet av den storlek som föreslås i motion Jo109 (v)

yrkande 13 såvitt nu är i fråga bör bifallas. Detta kommer även

att innebära att övriga motionsförslag om resursförstärkningar

till viss del blir tillgodosedda. Ytterligare 15milj.kr.

utöver vad regeringen föreslagit bör således fördelas till

länsstyrelserna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande resurserna på miljöområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo109 yrkande 13

såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34

yrkande 1, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4,

samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion

1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet kan med beklagande konstatera att tidigare

utlovade resursförstärkningar vid länsstyrelsernas

miljövårdsenheter inte följs upp med något förslag om medel för

ytterligare tjänster i årets budgetproposition. Enligt

utskottets mening är det nödvändigt med en förstärkning på flera

av länsstyrelsernas ansvarsområden vad gäller miljöskydds- och

naturvårdsarbetet. Detta gäller exempelvis arbetet med den

eftersatta miljötillsynen. Resurser måste satsas på åtgärder för

att komma till rätta med de omfattande miljöproblemen i syfte

att vända utvecklingen mot ett mer miljöanpassat samhälle. För

nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i miljöpartiets

partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga ytterligare

50milj.kr. tilldelas länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Ett

bifall till mp-motionen innebär att även övriga motionsyrkanden

om resurstillskott på det aktuella området kommer att kunna

tillgodoses. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande resurserna på miljöområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 2

såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34

yrkande 1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13,

samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion

1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna (mom.9)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Vad gäller" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion Bo26 (mp) anförs

om resursbehovet för den regionala fiskeadministrationen. Det är

således inte rimligt att som regeringen förutsätta att

resurserna på detta område kan dras ner i och med inordningen av

fiskenämndernas uppgifter i länsstyrelserna. Arbetet med

fiskevård och miljöfrågor som rör fiskets framtid måste snarare

intensifieras för att rädda fisket på åtminstone dagens nivå.

Även insatserna för att restaurera förstörda vattenområden måste

ges hög prioritet. Ytterligare 3milj.kr. måste således anslås

för länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo26 (mp) såvitt

nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9.beträffande resurser för fiskefrågor på

länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo26 såvitt nu

är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Resurser för livsmedelskontrollen (mom. 11)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i

miljöpartiets partimotion Bo317 av behovet av ytterligare

resurser för länsstyrelsernas livsmedelskontroll. Det har

hittills visat sig vara svårt att få livsmedelskontrollen att

fungera tillfredsställande eftersom livsmedelsverket har saknat

möjligheter att tillse att kommunerna utför den kontroll de har

ansvaret för. Med kommunernas övertagande av tillsynen av icke

tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen

ytterligare. Det behövs således en person vid varje länsstyrelse

som tillsammans med länsveterinären kan ha ansvaret för

livsmedelsfrågorna inom länet. Mot denna bakgrund bör förslaget

i motion Bo317 (mp) yrkande 3 om att 7,4milj.kr. anslås på en

ny anslagspost för detta ändamål vinna riksdagens bifall.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 3

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

b) till Livsmedelskontroll m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 7400000kr.,

7. En decentraliserad länsförvaltning (mom. 14)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Bostadsutskottet behandlade" och på s. 14 slutar med

"avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Den länsstyrelsereform som nu håller på att genomföras kommer

enligt utskottets mening inte att innebära att den centrala

styrningen av den regionala förvaltningen påtagligt minskar.

Inte heller innebär reformen att arbetsuppgifterna på länsplanet

kommer att decentraliseras på ett sådant sätt som är nödvändigt.

För att uppnå en ökad länsdemokrati behöver en rad åtgärder

vidtas. En sådan åtgärd som kan bidra till ett fortsatt

reformarbete föreslås i motion Bo331 (c). Enligt utskottets

mening bör i enlighet med motionsförslaget länsstyrelserna ges i

uppdrag att lägga fram förslag om decentralisering av tjänster

inom den regionala förvaltningen. Förslagen bör bl.a. inriktas

på verksamheten vid länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen,

länsarbetsnämnden och utvecklingsfonden. Även förslag om en

decentralisering av verksamheter vid de centrala förvaltningarna

kan föras fram i detta sammanhang.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo331 (c)

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo331 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret

1991/92" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt motionsförslag från

folkpartiet resp. centerpartiet -- Bo34 yrkande 1, Bo309 och

Bo502 yrkande 4 -- såvitt avser förslagen om resurstillskott

till länsstyrelsernas kulturmiljö- resp. miljövårdsenheter.

Motionerna tillstyrks även vad avser det därav följande behovet

av en uppräkning av länsstyrelseanslaget. Övriga nu aktuella

yrkanden avstyrks till de delar de inte kan anses vara

tillgodosedda av denna anslagsuppräkning.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt

motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309 och

1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa motionsyrkanden såvitt nu är i

fråga, och med avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo317

yrkande 2, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311

yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 1669094000kr.

9. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret

1991/92" bort ha följande lydelse:

Det förslag om en förstärkning av länsstyrelsernas

naturvårdsinriktade verksamhet som grundar förslaget om ett

tillskott till länsstyrelseanslaget i motion Jo109 (v) yrkande

13 såvitt nu är i fråga har ovan tillstyrkts av utskottet.

Motionsyrkandet såvitt avser förslaget om en anslagsförstärkning

med 15milj.kr. tillstyrks med hänvisning härtill.

Regeringsförslagen och övriga motionsyrkanden tillstyrks till de

delar de kan anses sammanfalla med utskottets ställningstagande.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt motion

1990/91:Jo109 yrkande 13 såvitt nu är i fråga och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309,

1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4, samtliga dessa

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311

yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 1663394000kr.

10. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret

1991/92" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i miljöpartiets

partimotion Bo317 yrkande 2 om att länsstyrelserna skall ges ett

resurstillskott motsvarande två nya tjänster vid varje

miljövårdsenhet samt förslaget i motion Bo26 (mp) om att

regeringsförslaget om besparingar på fiskeadministrationen skall

avvisas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet även det

tillskott på länsstyrelseanslaget som dessa motionsyrkanden

förutsätter. Även övriga yrkanden om storleken på

länsstyrelseanslaget kommer därigenom att bli väl tillgodosedda.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt

motionerna 1990/91:Bo26 och 1990/91:Bo317 yrkande 2, dessa båda

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, och med avslag på

motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309, 1990/91:Bo502

yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311

yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 1701394000kr.

Särskilda yttranden

1. Fristående miljö- och naturvårdsenheter

Jan Strömdahl (v) anför:

I den nuvarande och även i den nya länsstyrelseorganisationen

finns det en uppenbar risk för att miljöfrågorna trängs undan på

det sätt som beskrivs i motion Bo314 (s). Detta kan givetvis

inte accepteras. För att undvika att så blir fallet när

länsstyrelsereformen genomförts fullt ut har vänsterpartiet

hävdat uppfattningen att vissa nämnder skall vara obligatoriska

inom länsstyrelserna. Miljönämnden hör självklart till denna

kategori. Enligt vår uppfattning skulle en sådan organisatorisk

lösning kunna medverka till att stärka miljöfrågornas ställning

vid en konfrontation med andra intressen.

2. Fristående miljö- och naturvårdsenheter

Kjell Dahlström (mp) anför:

När riksdagen hösten 1989 beslutade om den länsstyrelsereform

som nu håller på att genomföras hade miljöpartiet flera tungt

vägande invändningar mot länsförvaltningens utformning.

Huvudkritiken mot den beslutade utformningen var bl.a. att den

inte leder till en nödvändig decentralisering och att

förtroendemannainflytandet inte stärks. Vid en utformning av

länsförvaltningen enligt de riktlinjer som miljöpartiet har

förordat skulle självklart miljö- och naturvårdsfrågorna ges en

tyngre och mer självständig ställning. Miljöpartiet har också

hävdat åsikten att det inom den nya länsstyrelseorganisationen

bör finnas obligatoriska nämnder för att inte väsentliga

samhällsintressen skall kunna bli undanträngda på det sätt som

beskrivs i motion Bo314 (s). En miljönämnd hör därvid givetvis

till de nämnder som bör göras obligatoriska.

Lagutskottets yttrande

1990/91:LU2y

Bilaga 1

Handelsregistret i Stockholm

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1990/91:100, bilaga 15

(civildepartementet) om anslag till länsstyrelserna (s. 49--57)

jämte motion 1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om

ökade resurser till handelsregistret vid länsstyrelsen i

Stockholms län.

Lagutskottet, som har beslutat att avge yttrande i ärendet,

får anföra följande.

I handelsregister införs enskilda näringsidkare och

handelsbolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar

näring. Registreringen görs under den firma under vilken

näringsidkaren driver eller avser att driva sin verksamhet.

Registrering får inte ske bl.a. om den föreslagna firman är

förväxlingsbar med annans registrerade eller inarbetade firmor.

Inregistrering av firma medför att näringsidkaren får ensamrätt

till firman. I registret införs också vissa andra uppgifter.

Länsstyrelsen är registermyndighet enligt handelsregisterlagen.

Vid ansökan om registrering av enskilda näringsidkare,

handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser utgår en avgift

med för närvarande 450 kr. För andra ansökningar samt för

anmälningar är avgiften 150 kr.

I handelsregisterlagen finns inte någon bestämmelse om

länsstyrelsernas handläggningstider. I den nya

förvaltningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1987,

föreskrivs dock att varje ärende, där någon enskild är part,

skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan

att säkerheten eftersätts.

I motionen framhålls att handelsregistret vid länsstyrelsen i

Stockholms län för närvarande har en mycket stor balans av

ärenden som väntar på behandling. Enligt motionärerna får man

vänta flera månader på en registrering av den anledningen att

länsstyrelsen får en alldeles för liten resurstilldelning i

förhållande till omfånget av företagsamheten i länet. Eftersom

verksamheten vid handelsregistret är självbärande anser

motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som

tas ut och för medlen anställa den personal som behövs för att

allmänheten skall kunna ges den service den har rätt att kräva.

I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ökade

resurser till handelsregistret i Stockholms län.

Utskottet erinrar om att frågan om handläggningstiderna för

ärenden rörande registrering i handelsregistret tidigare

aktualiserats flera gånger i riksdagen. Senast behandlades

frågan vid 1989/90 års riksmöte med anledning av en motion om

ökade resurser till handelsregistret. På begäran av

bostadsutskottet yttrade sig lagutskottet över motionen och

hänvisade därvid (se 1989/90:LU2y) till att handläggningstiderna

för nyregistreringsärenden då uppgick till fem månader i stället

för som tidigare sex månader. Enligt utskottet var

handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm alltjämt

för långa. Utskottet underströk därför vikten av att

länsstyrelsen i Stockholms län tog till vara alla möjligheter

som stod till buds för att rationalisera och effektivisera

verksamheten. I den mån problemet med handläggningstiderna inte

kunde bemästras genom organisatoriska åtgärder var det,

fortsatte utskottet, angeläget att handelsregistret gavs ökade

resurser. Utskottet saknade underlag för en bedömning av

huruvida behovet av resursförstärkningar kunde tillgodoses inom

ramen för de resurser som var tillgängliga för länsstyrelsen

eller om tillskott av medel erfordrades. Utskottet utgick

emellertid från att regeringen noga följde utvecklingen när det

gällde handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och

tog de initiativ som behövdes. Något särskilt tillkännagivande

med anledning av motionen fann lagutskottet därför inte

påkallat. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:BoU16

anslöt sig bostadsutskottet till lagutskottets bedömning.

Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för

ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i

Stockholm för närvarande tre månader medan andra

registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid

länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna

året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en

handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att

näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en

registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för

framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på

olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att

handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att

målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en

månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo

understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län

tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att

rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också

behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är

utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning

till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den

mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom

avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också

fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller

handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de

initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med

anledning av motionen är därför inte påkallad.

Stockholm den 5 mars 1991

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s),

Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp),

Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt

Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt

Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v),

Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte

Cederschiöld (m).

Socialutskottets yttrande

1990/91:SoU3y

Bilaga 2

Länsstyrelserna

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att

yttra sig över förslag i propositionen 1990/91:100 bilaga 15 om

anslag till länsstyrelserna (s. 49--57) jämte motionerna

1990/91:Bo301 och Bo319.

Socialutskottet

I motion Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för

tillsyn av alkohollagstiftningen genom transferering från höjda

avgifter på utskänkningstillstånd.

Motiveringen finns i motion 1990/91:So207. I motionen anförs

att länsstyrelsernas begränsade resurser för att följa upp

efterlevnaden av tillstånden inte har medgivit annat än

marginell tillsynsverksamhet. För att förbättra förhållandena

borde restaurangerna bli föremål för utökad kontroll av

tillsynsmyndigheterna.

I den senare motionen yrkas bl.a. (yrkandet 1) att riksdagen

hos regeringen begär förslag till lagstiftning om höga,

obligatoriska avgifter för utskänkningstillstånd.

I motion Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda

s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om överförande av vissa

länsstyrelseuppgifter på det sociala området till kommunerna.

För den sociala funktionen vid länsstyrelserna föreligger det

enligt motionärerna ett stort behov av en resursförstärkning. Av

budgetpropositionen framgår att det i olika sammanhang förts

fram krav på ökade resurser. Vidare redovisas de möjligheter att

överföra arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna

som den centrala organisationskommittén för genomförandet av en

ny regional statlig förvaltning pekat på. Ett arbete med denna

inriktning pågår inom socialdepartementet.

Det är enligt motionärerna angeläget att det snarast tas

beslut om att överföra vissa uppgifter till kommunerna för att

ge de sociala funktionerna möjlighet att leva upp till sin roll

i den nya regionala organisationen.

Den sociala funktionen måste enligt motionärerna avlastas de

individorienterade ärendena för att kunna koncentrera sig på

de viktiga uppgifterna med uppföljning, utvärdering och tillsyn

inom det sociala området. Intentionerna i socialtjänstlagen får

inte heller åsidosättas. LVM-ärendena måste handläggas skyndsamt

och därmed prioriteras före annat.

Socialutskottet yttrade sig till bostadsutskottet över

liknande motioner våren 1990 i yttrandet 1989/90:SoU3y. I

yttrandet ges bl.a. en beskrivning av innehållet i de aktuella

bestämmelserna på det sociala området och redovisas också vissa

förslag som under senare år lagts fram om länsstyrelsernas

sociala verksamhet.

Socialutskottet anförde i yttrandet:

Utskottet konstaterar bl.a. att länsstyrelserna av allt att

döma har stora svårigheter att fullgöra sina lagstadgade

uppgifter på det sociala området. Samtidigt konstaterar

utskottet att länsstyrelsernas sociala funktioner behandlats av

flera statliga utredningar under senare år. Den mest

fullständiga utredningen, av förre landshövdingen Osborne

Bartley, redovisas i betänkandet Länsstyrelsernas sociala

funktioner. Betänkandet har remissbehandlats. I begränsade delar

har förslagen behandlats i proposition 1988/89:154 om ny

regional statlig förvaltning. Fortfarande saknas dock en

redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas

arbetsuppgifter på det sociala området och behovet på sikt av

resurser för denna verksamhet.

Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att

riksdagen skall kunna ta ställning till behovet av resurser till

länsstyrelserna.

I avvaktan på en sådan redovisning är det enligt utskottet

nödvändigt att vid prioriteringen mellan olika verksamheter inom

länsstyrelserna beakta att länsstyrelserna ges möjligheter att

fullgöra sina uppgifter på det sociala området på ett

tillfredsställande sätt.

Vad utskottet anfört borde riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna med anledning av de då aktuella

motionerna.

Bostadsutskottet instämde i betänkandet 1989/90:BoU16 i

socialutskottets yttrande. Vad socialutskottet anfört i denna

fråga med anledning av de då aktuella motionerna ansåg således

även bostadsutskottet att riksdagen som sin mening borde ge

regeringen till känna. I avvaktan på den efterfrågade

redovisningen var det enligt bostadsutskottet angeläget att de

sociala funktionernas behov beaktades vid medelsfördelningen

inom resp. länsstyrelse. Riksdagen följde bostadsutskottet

(rskr. 210).

Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av

expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande

till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet

anförde:

Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för

serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av

alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU1987/88:4y), har

på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande

över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen

föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för

alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs.

Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och

tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas

kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bilaga 15

s. 62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu

aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom

restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband

med det fortlöpande arbete som pågår angående de

alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från

riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån

anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.

Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan

föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna

(1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).

I årets budgetproposition prop. 1990/91:100 bilaga 15 anför

civilministern följande:

För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts

fram krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén

har pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade

arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt

skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga

uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det

sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom

socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som

påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret

1991/92 kan dock inte påräknas.

Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig

välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är

dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare

resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser

jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För

innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens

disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för

kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning.

Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att

med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från

länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra

resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer

vara mest angelägna.

Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av

allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade

uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt

att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade

uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom

socialdepartementet för att komma till rätta med problemen.

Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att

länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de

lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone

delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Stockholm den 21 februari 1991

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita

Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander

(c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson

(s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh

(c), Gudrun Schyman (v), Jan Andersson (s), Barbro Westerholm

(fp) och Marianne Andersson (s) i Gislaved.

Kulturutskottets yttrande

1990/91:KrU4y

Bilaga 3

Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 5 februari 1991 berett

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:100 bilaga 15 (s. 49--57) om anslag till länsstyrelserna

m.m. jämte motionerna 1990/91:Bo305, Bo309, Bo316 och Bo322.

Utskottet

De senaste åren har länsstyrelserna tillförts ökade resurser

för att kunna göra förstärkningar på kulturmiljöområdet.

Innevarande budgetår har tjänster för tre biträdande

länsantikvarier inrättats. I årets budgetproposition beräknas

för budgetåret 1991/92 resurser för att länsstyrelserna i

Västmanlands län och Gävleborgs län skall kunna anställa

biträdande länsantikvarier. Om riksdagen följer regeringens

förslag i denna del, kommer det -- sedan tjänsterna inrättats --

att finnas tjänster för biträdande länsantikvarier i samtliga

län utom åtta, nämligen Jönköpings län, Kronobergs län, Blekinge

län, Kristianstads län, Hallands län, Värmlands län, Kopparbergs

län och Västernorrlands län.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att krav på en tredje

handläggartjänst -- således en tjänst utöver tjänster för

länsantikvarien och en biträdande länsantikvarie -- framställs

från tre länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Uppsala län,

Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län.

Utöver vad regeringen föreslagit bör enligt motion Bo309 (fp)

medel beräknas för två tjänster som biträdande länsantikvarie. I

motionerna Bo305 (c) och Bo322 (c) innebär yrkandena krav på att

medel skall beräknas för ytterligare en tjänst, varvid en

precisering sker på det sättet att enligt motion Bo305 (c)

tjänsten bör placeras i Kronobergs län och enligt motion Bo322

(c) tjänsten bör placeras i Värmlands län. Enligt motion Bo316

(fp) bör en av de två tjänster som förordas i motion Bo309

inrättas i sistnämnda län.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för tjänster för

ytterligare två biträdande länsantikvarier, nämligen i

Västmanlands län och Gävleborgs län. Det är också, i

överensstämmelse med vad kulturutskottet framhållit flera gånger

tidigare i yttranden till bostadsutskottet (se senast

1989/90:KrU4y), av vikt att en fortsatt utbyggnad av antalet

sådana tjänster i övrigt kommer till stånd. Utskottet kan dock

inte förorda en utbyggnad för nästa budgetår som går utöver den

av regeringen föreslagna.

Utskottet avstyrker således här behandlade motionskrav och

tillstyrker propositionen i aktuell del.

Stockholm den 21 februari 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan

Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia

Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),

Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).

Avvikande meningar

1. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att

den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr230 -- vari motiveringen till

motion Bo309 återfinns -- har länsstyrelsernas

kulturmiljöenheter stor betydelse för den kommunala planeringen,

eftersom få kommuner haft möjlighet att skaffa sig egen

kulturmiljökompetens. I ett antal län är, som framgår av det

föregående, kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med

en orimlig arbetsbelastning för den ende handläggaren,

länsantikvarien. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att

medel bör beräknas för inrättande av två biträdande

länsantikvarietjänster utöver vad regeringen föreslagit. Motion

Bo309 bör således tillstyrkas. Det bör ankomma på regeringen att

med beaktande av den prioritering som görs av

riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver

länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör

tilldelas medel för inrättande av biträdande

länsantikvarietjänster. Därigenom kommer också förslagen i

motionerna Bo305, Bo3l6 och Bo322 att prövas.

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den

del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medel beräknas

för tjänster för biträdande länsantikvarier i Västmanlands län

och Gävleborgs län.

Som redovisas i motion Bo305 har riksantikvarieämbetet

föreslagit kraftfulla insatser för kulturmiljöenheterna vid

länsstyrelserna. Regeringen har inte levt upp till dessa krav,

eftersom det i budgetpropositionen beräknas medel för endast två

nya tjänster som biträdande länsantikvarie. Med hänsyn till vad

som anförs i motionen om att länsstyrelsen i Kronobergs län

prioriterat en tjänst som biträdande länsantikvarie före flera

andra angelägna tjänster och till den starkt ökade

ärendebelastningen på länsstyrelsens kulturmiljöenhet, anser

utskottet att i enlighet med vad som förordas i motionen medel

bör beräknas för en sådan tjänst vid nämnda länsstyrelse.

Också då det gäller Värmlands län är det motiverat att medel

beräknas för en tjänst som biträdande länsantikvarie.

Länsstyrelsen har äskat medel för en sådan tjänst och även på

denna länsstyrelse är ärendebelastningen så stor på

kulturmiljöenheten att en personalförstärkning behövs på

handläggarsidan. Utskottet biträder således förslagen i

motionerna Bo316 och Bo322.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att

yrkandet i motion Bo309 tillgodoses.

Särskilt yttrande

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)

anför:

Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för

moderata samlingspartiet i motion 1990/91:Kr286 framställt ett

yrkande (nr. 14) om ny organisation för kulturmiljövården.

Syftet med detta krav är bl.a. att det skall ske en

decentralisering av ansvaret för kulturmiljövården. Ett

genomförande av motionärernas förslag kommer att innebära

väsentliga förstärkningar av kulturmiljövårdens resurser på

regional nivå.

Utbildningsutskottets yttrande

1990/91:UbU2y

Bilaga 4

Anslag till länsstyrelserna m.m. (prop. 1990/91:100 bil. 15)

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 beslutat att bereda

utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:100 bil. 15 om anslag till länsstyrelserna m.m. jämte

motion 1990/91:Bo311.

I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 15

Civildepartementet s. 50) hänvisas till riksdagens beslut om

ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76),

enligt vilket bl.a. skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna

skall avvecklas. I stället skall ett nytt ämbetsverk,

skolverket, inrättas den 1 juli 1991. Till den centrala

myndigheten skall knytas en regional fältorganisation med

utvärderings- och tillsynsuppgifter samt uppgifter med

anknytning till fortbildning.

Länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet kommer, enligt

föredragande statsrådet, att gälla utbildningsplanering för

regional utveckling där samtliga länsstyrelser får viktiga

uppgifter. I sin roll som samordnare ges länsstyrelsen ett

ansvar för att alla de utbildningar som bedrivs i ett län

utnyttjas för att främja den regionala utvecklingen. Mot denna

bakgrund bedömer föredragande statsrådet det ur ett

regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid

länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom

ramen för arbetet med regional utveckling. För en länsexpert på

utbildningsområdet vid varje länsstyrelse beräknas sammanlagt

12,5 milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 10 (Utbildningsdepartementet) till

budgetpropositionen föreslås en minskning under anslaget B 1.

Statens skolverk med 12,5 milj.kr. med anledning av att medel

för utbildningsplanering utifrån ett regionalpolitiskt

perspektiv avses föras över till länsstyrelserna.

I motion 1990/91:Bo311 (m) erinras om att det nya skolverket

kan förutsättas inrätta ett antal distriktskontor för den

regionala tillsynen av skolväsendet. Enligt motionärerna kommer

förslaget om att inrätta en samordningstjänst för

utbildningsfrågor vid varje länsstyrelse att medföra att den

statliga tillsynen blir tvehövdad. Därför bör

samordningstjänsterna vid länsstyrelserna inte inrättas (yrkande

1). Riksdagen bör således till anslaget D1. Länsstyrelserna

m.m. i proposition 1990/91:100, bilaga 15, för budgetåret

1991/92 anslå 12,5 milj.kr. mindre än vad regeringen har

föreslagit (yrkande 2).

Utbildningsutskottet vill med anledning av motionsyrkandena

anföra följande.

Utbildningsutskottet gjorde i betänkande 1990/91:UbU4 om

ansvaret för skolan följande uttalande i vad avser den statliga

skoladministrationen på regional nivå (s. 50):

I och med förslagen om en mål- och resultatorienterad styrning

av skolan och om nya verksamhetsformer för det centrala

ämbetsverket finns det anledning att utan bindning till tidigare

riksdagsbeslut se på hur de organisatoriska frågorna bäst skall

lösas. Utskottet har efter ingående överväganden kommit fram

till följande. Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas

en särskild fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala

ämbetsverket att placera personerna i denna fältorganisation i

olika delar av landet. Hänsyn skall därvid tas till

elevpopulationen i landets olika delar, avstånden i riket samt

fältorganisationens arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i

fältorganisationen bör inrättas med tidsbegränsade förordnanden

för att ge möjlighet att ständigt tillföra organisationen ny

kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsväsendet.

Förebild kan i viss utsträckning hämtas från den tidigare

gymnasieinspektionen.

Regeringen beslutade den 11 oktober 1990 att tillkalla en

särskild utredare för att lägga fram förslag om och förbereda

genomförandet av en ny organisation för den statliga

skoladministrationen (Dir. 1990:60). Den s.k.

skolverksutredningen (U1990:5) har den 6 februari 1991

redovisat ett principförslag till organisation av statens

skolverk. Förslaget innebär i korthet att skolverket organiseras

med en central del och en fältorganisation för uppföljning,

utvärdering, tillsyn och utveckling av skolväsendet.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna

även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det

gäller utbildningsplanering för regional utveckling. Med

hänvisning härtill föreslår utbildningsutskottet att

bostadsutskottet tillstyrker att medel anvisas för en länsexpert

på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt 12,5

milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. och avstyrker

motion 1990/91:Bo311.

Stockholm den 5 mars 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge

Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s),

Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),

Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt

(s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn

Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Margitta Edgren (fp)

och Claes Roxbergh (mp).

Avvikande mening

Birger Hagård (m) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt

utbildningsutskottets" och slutar med "motion 1990/91:Bo311"

bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att den

statliga tillsynen på regional nivå inom utbildningsområdet

riskerar att bli tvehövdad genom skolverkets regionala

organisation och de av regeringen föreslagna

samordningstjänsterna vid länsstyrelserna. Enligt

utbildningsutskottets uppfattning kan detta skapa nya problem,

nya revirkonflikter och nya tveksamheter om var besluten

egentligen skall fattas. Med hänvisning till det anförda

föreslår utbildningsutskottet att bostadsutskottet med bifall

till motion 1990/91:Bo311 avstyrker regeringens förslag att

sammanlagt 12,5 milj.kr. anvisas för en länsexpert på

utbildningsområdet vid varje länsstyrelse under anslaget D 1.

Länsstyrelserna m.m.

Jordbruksutskottets yttrande

1990/91:JoU4y

Bilaga 5

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1990/91:100 bil.15, civildepartementet, såvitt avser anslag

till länsstyrelsernam.m. (s.49--57) jämte motionerna Bo314,

Bo315, Bo317 yrkandena2 och3, Bo324, Bo327, Bo335 yrkande1

och Bo502 yrkande4.

Utskottet

I bilaga 15 till budgetpropositionen föreslås att riksdagen

till länsstyrelsernam.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1639722000kr.

Enligt motion Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan

Andersson(s) bör en fristående miljö- och naturvårdsenhet

inrättas i varje län med naturvårdsverket som huvudman. Under en

övergångsperiod bör inrättas ett gemensamt organ för

övergripande trafik- och miljöfrågor och därmed sammanhängande

planering.

I motion Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist(s) anförs

att varje länsstyrelse framdeles bör kunna disponera ett årligt

anslag för utrednings- och projektarbete inom miljövårdsområdet.

Miljöpartiet begär i motion Jo317 av Claes Roxbergh m.fl.

50milj.kr. utöver regeringens förslag för två nya tjänster vid

varje naturvårdsenhet (yrkande2) och ytterligare 7,4milj.kr.

till en ny anslagspost under D1 för en ny tjänst vid varje

länsstyrelse för förbättrad livsmedelskontroll (yrkande3).

Enligt motion Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg(s)

bör rådgivningen inom rennäringen även i fortsättningen bedrivas

genom den statliga administrationen i berörda län.

I motion Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar(c)

begärs inrättande av miljöråd vid länsstyrelserna i de fall

dessa väljer att inte inrätta miljönämnder med

beslutsbefogenheter.

I motion Bo335 av Ylva Annerstedtm.fl. (fp) begärs i

yrkande1 ökade resurser till miljövårdsenheten vid

länsstyrelsen i Stockholms län eftersom den stora

befolkningskoncentrationen ställer särskilda krav på resurser

för samordnad miljöplanering i hela länet.

I motion Bo502 av Bengt Westerbergm.fl.(fp) framförs i

yrkande4 krav på 20milj.kr. utöver regeringens förslag för

förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.

Utskottet har under en följd av år avgett yttranden över

motioner om förstärkning av länsstyrelsernas

naturvårds/miljövårdsenheterm.m. Under föregående riksmöte

erinrade utskottet om att regeringens förslag för budgetåret

1989/90 innebar kraftiga resursförstärkningar för de statliga

myndigheter som ingår i miljövårdsorganisationen. Dessutom

hänvisade utskottet till det arbete som pågår för att fullfölja

riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning

(1989/90:JoU4y).

Genom den nya statliga länsförvaltning som gäller från den

1juli 1991 kommer kompetens och resurser på regional nivå att

samlas hos länsstyrelserna. Inför den nya förvaltningen pågår

översyn av länsstyrelsernas verksamhet och organisation dels av

den centrala organisationskommittén för en ny statlig

länsförvaltning (C1990:02), dels av en särskild utredare i

varje län. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den utredning

som pågår av naturvårdsverkets uppgifter och organisation

(Dir.1990:67). Förutsättningar för utredningen är en medveten

decentralisering och ett vidgat sektorsansvar. En viktig uppgift

är att analysera hur ansvarsfördelning och samarbete mellan och

inom olika nivåer -- centralt, regionalt och lokalt -- bör

utformas. Utredaren har även till uppgift att pröva den

regionala organisationens ändamålsenlighet för ett effektivt

arbete i frågor med anknytning till miljö och hushållning med

naturresurser och bör i dessa delar samråda med den centrala

organisationskommittén för en ny statlig länsförvaltning.

Hanteringen av ärenden bör enligt direktiven i möjligaste mån

falla på berörda sektorsmyndigheter samt på länsstyrelser och

kommuner. En konsekvens av en sådan inriktning bör innebära

överföring av ansvar, befogenheter och resurser till främst

länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter. Förslag skall läggas

i sådan tid att beslut kan fattas före den 1 juli 1991. Med

hänvisning till det anförda och i avvaktan på genomförandet av

reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen är

utskottet inte berett att frångå regeringens förslag om anslag

till länsstyrelserna. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker motionerna Bo317 yrkandena2

och3 och Bo502 yrkande4. Med anledning av motion Jo317

yrkande3 om nya tjänster för förbättrad livsmedelskontroll

vill utskottet -- utöver det ovan anförda -- framhålla att det

beslut om ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen som

riksdagen fattade hösten1989 ger utrymme för en mer än

fördubblad tillsynsverksamhet på området (se

bl.a.1989/90:JoU8).

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

även motionerna Bo314, Bo315, Bo327 och Bo335 yrkande1.

Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och

kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till

uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns

emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för

en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar

således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med

anledning av motionen.

Stockholm den 19 februari 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Grethe

Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),

Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Inge

Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart

Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove

Karlsson (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).

Avvikande meningar

1. Bengt Rosén och Sören Norrby (bådafp) anför:

I likhet med vad som anförs i motion Bo502 anser vi att

länsstyrelsernas miljövårdsenheter bör förstärkas så att

ytterligare personalresurser ställs till den s.k. gröna

naturvårdens förfogande. Resursförstärkningen är viktig för att

naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade

anslagen till landskapsvård, som är en följd av riksdagens

livsmedelspolitiska beslut, men även för att påskynda nödvändigt

inventeringsarbete och möjliggöra en bättre tillsyn av olika

reglers efterlevnad. Härigenom skapas möjligheter att tillgodose

även de synpunkter som framförs i motion Bo335. Utskottet borde

således ha tillstyrkt en höjning av anslaget till

länsstyrelserna med 20milj.kr. utöver regeringens förslag.

2. Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anför:

När den nya organisationen för länsstyrelserna träder i kraft

den 1juli1991 ges dessa möjlighet att inrätta bl.a.

miljönämnder med rätt att fatta beslut. I motion Bo327

framställs yrkande om att -- i det fall en länsstyrelse inte

väljer denna lösning -- i stället ett rådgivande organ, ett

miljöråd, bör inrättas. I rådet kan ingå såväl politiker som

företrädare för näringsliv och miljövårdsorganisationer. Ett

sådant råd kan enligt vår mening bli ett mycket värdefullt stöd

i miljöarbetet. Utskottet borde således ha tillstyrkt förslaget

i motion Bo327 om inrättande av miljöråd.

3. Marianne Samuelsson (mp) anför:

För ett år sedan kunde miljöpartiet med tillfredsställelse

konstatera att civildepartementet föreslog att två tjänster på

länsstyrelsernas naturvårdsenheter skulle avsättas för den gröna

naturvården. Ett sådant krav har under flera år framförts av

miljöpartiet. Förra året blev det emellertid inte några

tjänster, och i år hänvisar regeringen till en kommande

miljöproposition. I motion Bo317 upprepas detta krav och

föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för nästa budgetår för

två nya tjänster på varje naturvårdsenhet. I motionen begärs

även ytterligare 7,4milj.kr. till en ny anslagspost under D1

för en ny tjänst på varje länsstyrelse för förbättrad

livsmedelskontroll. Enligt vår mening behövs det en person vid

varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären kan ha

ansvaret för livsmedelsfrågorna inom länet. Det har visat sig

svårt att få livsmedelskontrollen att fungera tillfredsställande

eftersom livsmedelsverket har saknat möjligheter att tillse att

kommunerna utför den kontroll de har ansvaret för. Med

kommunernas övertagande av tillsynen av icke tillståndspliktig

miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen ytterligare.

Utskottet borde således ha tillstyrkt de höjningar på dessa båda

områden som föreslås i motion Bo317.

Särskilt yttrande

Annika Åhnberg (v) anför:

De flesta frågor som rör miljö- och naturvård har i årets

budgethantering samlats i en särskild proposition om

miljöpolitiken. Vänsterpartiet anser att en förstärkning av

länsstyrelsernas resurser för arbetet med naturvård är

nödvändig. Vi kommer emellertid att lämna våra förslag i

anslutning till den miljöpolitiska propositionen, och jag avstår

därför från att ta ställning till de i detta sammanhang aktuella

motionerna.