Bet. 1990/91:BoU16

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU16

Bostadsbidrag för år 1992

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU16

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition

1990/91:110 om ändringar i bostadsbidragslagen. I propositionen

föreslås ändringar i lagen om bl.a. ändrade inkomst- och

bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till barnfamiljer

och till hushåll utan barn.

Med anlednig av tre motioner gör utskottet ett

tillkännagivande om kretsen av bidragsberättigade. Övriga

motioner avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer av utskottets

företrädare för moderata samlingspartiet, centerpartiet och

vänsterpartiet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:110 föreslagit riksdagen

att anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta betänkande.

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1990/91:Bo43 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om

bostadsbidrag.

1990/91:Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen -- med undantag för pensionärer -- beslutar

att avskaffa bostadsbidrag till hushåll utan barn,

2. att riksdagen avslår propositionen vad avser nya regler för

bostadsbidrag för barnfamiljer,

3. att riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1

januari 1992 skall utgöra 50 % av barnbidraget (alternativt

grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde barnet och

175 % för vartdera av femte och följande barn.

1990/91:Bo45 av Jan Strömdahl och Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att beloppen för

lägsta bidragsgrundande bostadskostnad bibehålls oförändrade,

2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att

bidragsandelen för andra hushåll utan barn höjs från 30 % till

50 %,

3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att

umgängesrättsföräldern får rätt till det fasta beloppet (1000

kr.),

4. att riksdagen beslutar ändra 2 § lagen om bostadsbidrag så

att homosexuella sambor jämställs med heterosexuella,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kostnadsfördelningen stat -- kommun.

1990/91:Bo46 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vidgad rätt till bostadsbidrag.

1990/91:Bo47 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen med avslag på proposition 1990/91:110 i denna del

beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag avseende

bidragsregler och inkomstgränser för bostadsbidrag till ungdomar

mellan 18 och 28 år i enlighet med vad i motionen anförts.

dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna

1990/91:Bo207 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget

förändras i enlighet med motionen,

1990/91:Bo214 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär ett konkret förslag om

skattejämkning i stället för bostadsbidrag enligt vad som

anförts i motionen.

1990/91:Bo223 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid skilsmässa ge bostadsbidrag till

båda föräldrarna.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So622.

1990/91:Bo225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reglerna för bostadsbidrag.

1990/91:Bo231 av Erkki Tammenoksa och Margareta Persson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bostadsbidragsgrundande kostnad

vid kooperativ hyresrätt.

1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förenklat och effektiviserat stöd till

ungdomars boende,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidrag,

Yttrande

Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över

motion 1990/91:Bo44 yrkande 3. Utskottets yttrande har som

bilaga 4 fogats till detta betänkande.

Utskottet

Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1992

Bostadsbidrag till barnfamiljer

Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp

-- för närvarande 1000 kr. per månad -- oberoende av antalet

barn i familjen, dels av ett belopp som beror av

bostadskostnadens storlek och antalet barn. Det belopp som

bestäms utifrån bostadskostnaden grundas på bostadskostnaden

mellan en nedre och övre gräns. Inom detta intervall lämnas

bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden.

Bostadskostnadsgränserna framgår av följande sammanställning.

00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75 %

77>Bidrag med 50

00> 27>grundande 51>upp till en

77>% upp till en

00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad

77>bostadskostnad

00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån)

77>av (kr./mån)

00>1 barn 27>1 800 51>2 400

77>3 500

00>2 barn 27>1 500 51>2 800

77>4 000

00>3 eller flera barn 27>1 200 51>3 200

77>4 500

Bidragen är inkomstprövade och reduceras med ett belopp som

svarar mot 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som

överstiger 81000 kr. per år. Bostadsbidrag enligt reglerna för

bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även till sådana

ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgängesrättsbarn.

Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror

av bostadskostnadens storlek och antalet barn.

I propositionen föreslås att den övre bostadskostnadsgränsen

höjs med 400 kr. till 3900 kr. för familjer med 1 barn, med

400 kr. till 4000 kr. för familjer med 2 barn och med 500 kr.

till 5000 kr. för familjer med 3 eller flera barn. Den nedre

gränsen för lägsta bidragsgrundande kostnad föreslås höjas med

100 kr. för samtliga barnfamiljer. Det belopp som beror på

hushållets bostadskostnad och antal barn föreslås i

propositionen således utgå inom de gränser och med de

bidragsandelar som framgår av följande sammanställning.

00>Familjer med 25>Lägsta bidrags- 49>Bidrag med 75

%77>Bidrag med 50

00> 25>grundande 49>upp till en

77>% upp till en

00> 25>bostadskostnad 49>bostadskostnad

av77>bostadskostnad

00> 25>(kr./mån) 49>(kr./mån)

77>av (kr./mån)

00>1 barn 25>1 900 (+100) 49>2 400 (oförändr.) 77>3

900 (+400)

00>2 barn 25>1 600 (+100) 49>2 800 (oförändr.) 77>4

400 (+400)

00>3 eller flera 25>1 300 (+100) 49>3 200

(oförändr.)77>5 000 (+500)

00>barn

Inkomstgränsen för reducerat bostadsbidrag förslås höjas med

10000 kr. till 91000 kr. per år. De gränser över vilka

hushållens förmögenhet påverkar den bidragsgrundande inkomsten

föreslås höjas till 180000 kr. för ensamboende och till

360000 kr. för makar/samboende. I dag är dessa gränser 90000

kr. resp. 180000 kr.

Bostadsbidragen till barnfamiljerna aktualiseras i fem

motionsyrkanden. I motion Bo44 (m) yrkande 2 föreslås riksdagen

avslå det ovan refererade regeringsförslaget om bostadsbidrag

för barnfamiljer avseende år 1992. Som motiv till sitt förslag

hänvisar motionärerna till de förslag till sänkta skatter som

framlagts i andra motioner från moderata samlingspartiet. I den

under allmänna motionstiden 1991 väckta motionen Bo244 (c)

yrkande 26 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om

bostadsbidragens roll i ett reformerat skattesystem. I denna

motion hänvisas till centerpartiets utformning av

skattepolitiken. Motionärerna anför att ett förverkligande av

denna politik skulle innebära en besparing avseende

bostadsbidragen om ca 700 milj.kr. per budgetår.

I motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att

den nedre bostadskostnadsgränsen skall vara densamma 1992 som

1991 dvs. den höjning av gränsen som föreslås i propositionen

skall inte genomföras. Ett accepterande av motionärernas förslag

skulle innebära en ökning av det oreducerade bostadsbidraget med

75 kr. per månad. I samma motion föreslås i yrkandet 3 att det

fasta månatliga beloppet om 1000 kr. vid skilsmässa skall utgå

inte bara till den förälder hos vilken barn är kyrkobokfört utan

även till "den andra" föräldern. Slutligen bör i detta

sammanhang behandlas vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2

i vilken förs fram ett liknande yrkande. I denna motion förordas

att vid skilsmässa bostadsbidrag skall utgå till båda

föräldrarna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de nu

redovisade m- och c-motionerna anföra följande. De mål som

vägleder bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år

1987. Målsättningen formuleras vanligtvis så att bostadsbidragen

på sikt skall byggas ut så att även familjer som är beroende av

bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett

eget rum för varje barn. För att detta skall gälla även dem som

bor i nyare bostäder har de övre kostnadsgränserna höjts

väsentligt under senare år. Även det nu framlagda

regeringsförslaget har denna profil.

Utskottet finner inte skäl nu ompröva den målsättning som

gällt för bostadsbidragsgivningen under senare år. Utskottet är

inte berett tillstyrka förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 2

såvitt nu är i fråga om att bostadsbidragen för år 1992 skall

vara desamma som för år 1991. Förslaget i motionen bygger på att

omprövning av skattereformen görs. Motioner med denna innebörd

har nyligen avstyrkts av skatteutskottet. Redan på denna grund

avstyrker utskottet denna motion samt motion Bo244 (c) yrkande

26 såvitt nu är i fråga. Även i den sistnämnda förutsätts ju att

skattereformen omprövas. Utskottet tillstyrker med det nu

anförda regeringens förslag till ändringar i 9, 11 och 19 §§,

den sistnämnda såvitt nu är ifråga, om inkomstgränsen och den

övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer.

Även om det kan finnas goda motiv för förslaget att behålla

den nedre bostadskostnadsgränsen på nuvarande nivå finner

utskottet det av statsfinansiella skäl inte möjligt att

tillmötesgå förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i

fråga. Regeringens förslag till ändring i bostadsbidragslagens

19 och 20 §§ båda såvitt nu är i fråga tillstyrks. Även

beträffande denna fråga avstyrks motionerna Bo44 (m) yrkande 2

och Bo244 (c) yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu är i

fråga med hänvisning till att en omprövning av skattereformen

inte är aktuell.

Utskottet finner inte tillräcklig anledning tillstyrka

förslaget i yrkandet 3 i motion Bo45 (v) eller förslaget i

vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2 om reglerna för

bostadsbidragen vid skilsmässa. Vid behandlingen av liknande

motionsyrkanden förra året (bet. 1989/90:BoU21 s. 18) anförde

utskottet att gällande regler får anses lämpligt utformade.

Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet

riktad på frågan och att regeringen, om så befinns erforderligt,

återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda avstyrker

utskottet de båda motionsyrkandena. Regeringens förslag till

ändring av 19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga

tillstyrks.

Utformningen av det ekonomiska stödet till flerbarnsfamiljerna

tas upp i två motioner. I motion Bo207 (mp) föreslås ett

riksdagens tillkännagivande av innebörden att beräkningsgrunden

för det behovsprövade bostadsbidraget bör förändras för

flerbarnsfamiljer. Motionärerna anför att barnbidraget

procentuellt ökat mera för familjer med tre eller färre barn. De

finner det mot denna bakgrund därför motiverat att, vid

beräkning av bostadsbidragen, hänsyn tas till familjens faktiska

storlek.

I motion Bo44 (m) yrkande 3 föreslås att flerbarnstillägget

inom barnbidragssystemets ram skall utgöra 50 % av barnbidraget

(alternativt grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde

barnet och 175% för vartdera av femte och följande barn. För

närvarande är tilläggen 50, 100 resp. 150 %.

Socialutskottet som yttrat sig över denna motion anför bl.a.

att utskottet förra året tillstyrkt de nu gällande reglerna för

beräkning av flerbarnstillägg med motiveringen att familjer med

fyra eller flera barn med oförändrade regler skulle få en

omotiverat stor kompensation med anledning av

skatteomläggningen. Socialutskottet vidhåller sin inställning

och upplyser att en fyrabarnsfamilj år 1992 får 55110 kr. per

år i barnbidrag och en fembarnsfamilj 80160 kr. år.

Bostadsutskottet, som inte har funnit skäl till annat

ställningstagande än socialutskottet, avstyrker motion Bo44 (m)

yrkande 3. Även förslaget i motion Bo207 (mp) om

flerbarnstilläggen avstyrks.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn

Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som

beror av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på

bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för

bostadskostnaden och utgår med 75 % av bostadskostnaden för

bidragstagare i åldern 18--28 år, i fortsättningen kallade

ungdomar, och med 30 % av bostadskostnaden till andra hushåll

utan barn. Bostadskostnadsgränser samt bidragsandelar framgår av

följande sammanställning.

00>Hushållstyp 31>Lägsta bidrags- 57>Högsta bidrags-

81>Bidragsandel

00> 31>grundande 57>grundande

00> 31>bostadskostnad 57>bostadskostnad

00> 31>(kr./mån) 57>(kr./mån)

85>(%)

00>Ungdomar 18-28 år

00>Makar/samboende

00>med studiemedel 38>1 500 57>2 900

85>75

00>utan studiemedel38> 800 57>2 900

85>75

00>Ensamboende

00>med studiemedel 38>1 500 57>2 300

85>75

00>utan studiemedel 38> 800 57>2 300

85>75

00>Andra hushåll

00>utan barn 38>1 600 57>3 500

85>30

För ungdomar reduceras bidraget med ett belopp som motsvarar

en tredjedel av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger

31000 kr. per år för ensamboende och 44000 kr. per år för

makar/samboende. För andra hushåll utan barn är reduktionen 10 %

av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger

66000 kr. per år. I propositionen anges att bostadsbidragen

till ungdomar bör anpassas till löne- och prisutvecklingen.

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas med

2000 kr. per år för ensamboende och med 3000 kr. per år för

makar/samboende. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas

med 100 kr. och den övre med 200 kr. Bostadsbidragen till andra

hushåll utan barn föreslås anpassas till löneutvecklingen genom

att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 4000 kr. per

år.

Frågan om bostadsbidrag till hushåll utan barn tas upp i fem

motioner av vilka två väckts under allmänna motionstiden i år. I

motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, föreslås att

bostadsbidrag till hushåll utan barn avskaffas. Motionärerna

hänvisar till sin tidigare inställning i frågan.

Utskottet behandlade nyligen ett motionsyrkande med samma

innebörd som det nu aktuella. Utskottet anförde då bl.a. att

behovet av bostadsbidrag till hushåll utan barn snarast ökat med

anledning av de höjda boendekostnaderna. Utskottet vidhåller sin

uppfattning. Motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, om

avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn,

avstyrks.

Bostadsbidragen till ungdomshushållen tas dessutom upp i tre

c-motioner. I den med anledning av propositionen väckta motionen

Bo47 föreslås att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs till

59 000 kr. för makar/samboende och till 41 000 kr. för

ensamboende, att de övre bostadskostnadsgränserna sätts till

3300 kr. per månad resp. till 2 700 kr. per månad samt att

reduktionsfaktorerna sätts till 20 %. I de andra två

c-motionerna -- väckta under allmänna motionstiden --

partimotionen Bo225 yrkande 9 och motion Bo244 yrkande 22

föreslås ett riksdagens tillkännagivande bl.a. om vad i

motionerna anförts om stöd till ungdomars boende. Bl.a. anförs i

den sistnämnda motionen att en satsning på ett förstärkt

ungdomsbostadsbidrag är att föredra framför det

ungdomsbostadsstöd som kan utgå enligt förordningen (1987:530).

Slutligen tas ungdomsbostadsbidragen upp i motion Bo45 (v)

yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion föreslås att den

nedre bostadskostnadsgränsen skall bibehållas på dagens nivå

dvs. vara 800 kr. per månad för hushåll som inte har studiemedel

och 1500 kr. per månad för hushåll som har studiemedel.

Bostadsbidragen till ungdomar är avsedda att ge det ekonomiska

stöd som behövs för att ge dem möjligheter att efterfråga och

behålla en bostad. Förslaget i propositionen om ändrade inkomst-

och bostadskostnadsgränser innebär, som framgått ovan, att

bidragen anpassas till inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen.

Det skulle naturligtvis, sett ur den enskilde bidragstagarens

perspektiv, vara fördelaktigare om bidragen utformades enligt

förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga eller

enligt förslaget i motion Bo47 (c). Ett genomförande av

motionsförslagen skulle emellertid innebära stora

utgiftsökningar för bostadsbidragen för staten och kommunerna.

Även om skäl i och för sig således kan anföras för ökade

ungdomsbostadsbidrag utöver regeringens förslag finner utskottet

detta väl avvägt. Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag om bostadsbidrag till ungdomar

utan barn, lagförslagets 14 och 21 §§, den sistnämnda

paragrafen såvitt nu är i fråga, och avstyrker motionerna Bo45

(v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och Bo47 (c). Förslagen i

centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244

(c) yrkande 22 om förbättrade ungdomsbostadsbidrag väcktes under

allmänna motionstiden 1991 dvs. innan den nu behandlade

propositionen förelagts riksdagen. I den mån de båda

motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda genom förslaget i

propositionen avstyrker utskottet bifall även till dem.

Utskottet avstyrker också motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är

i fråga, med hänvisning till vad ovan anförts om att

bostadsbidrag även fortsättningsvis bör kunna utgå till gruppen

hushåll utan barn.

Beträffande bostadsbidrag till andra hushåll utan barn har

förslaget i propositionen i huvudsak utformats i avsikt att

kompensera effekterna av skatteförändringarna. Mot denna

bakgrund föreslås att inkomstgränserna för oreducerat bidrag

höjs så att bidragen anpassas till löneutvecklingen. Gränsen

föreslås, som framgått ovan, höjas med 4 000 kr. till 70 000 kr.

per år. Över denna gräns reduceras bidraget med 10 %. Någon

ändring av bostadskostnadsgränserna eller av bidragsandelen

föreslås inte i propositionen. Ett accepterande av regeringens

förslag innebär att bostadsbidrag för den nu diskuterade gruppen

kommer att utgå med 30 % av bostadskostnaden mellan 1 600 kr.

och 3 500 kr. per år, om de övriga förutsättningarna för bidrag

är uppfyllda. Det maximala bidraget kommer för år 1992 att vara

detsamma som innevarande bidragsår dvs. 6 840 kr. (=570

kr./månad).

I motion Bo45 (v) yrkande 2 föreslås att bidragsandelen

avseende de nu diskuterade hushållen utan barn höjs från 30 %

till 50 %. I motionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås

att den nedre bostadskostnadsgränsen behålls oförändrad för

denna grupp.

Det kan i och för sig hävdas att skäl finns att tillstyrka

motionen så att bidrag till gruppen andra hushåll utan barn kan

utgå med större belopp än i dag. Utskottet vill emellertid

erinra om att bostadsbidragen till ungdomar och till andra

hushåll utan barn har skilda syften. Bidragen till den senare

gruppen riktas till dem som till följd av låga inkomster får

begränsat utbyte av skattesänkningen, medan bostadsbidragen till

ungdomshushållen, som framgått ovan, främst inriktas på att ge

dem som har låga inkomster möjlighet att kunna efterfråga och

behålla en bostad.

Med hänvisning till att det nu inte finns skäl att ändra

inriktning av bidragsgivningen och mot bakgrund av att ett

accepterande av motionsförslaget skulle innebära relativt stora

kostnadsökningar för staten och kommunerna avstyrker utskottet

motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 om

bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m.

Regeringsförslaget om ändring i bostadsbidragslagens 21 § såvitt

nu är i fråga tillstyrks.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion

Bo45 (v) yrkande 5 om fördelningen mellan staten och kommunerna

i vad gäller kostnaderna för bostadsbidrag. Motionärerna anser

att staten bör svara för 60 % och kommunerna för 40 % av

kostnaderna för bostadsbidrag fr.o.m. bidragsåret 1992. För

närvarande får kommunen statsbidrag med 50 % av sina kostnader.

Bidrag lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Utskottet vill erinra om att en parlamentarisk kommitté fått i

uppdrag att bl.a. utforma ett nytt system för statens bidrag

till kommunerna. Kommittén skall avsluta sitt arbete senast den

31 oktober 1991. Utskottet, som anser att kommitténs förslag bör

avvaktas liksom beredningen av det, är inte berett tillstyrka

vad i motion Bo45 (v) yrkande 5 föreslagits om

kostnadsfördelningen stat--kommun avseende bostadsbidragen.

Lagförslaget i övrigt

Regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen i

övrigt tillstyrks av utskottet.

Övriga frågor

I bostadsbidragslagen anges i 2 § följande.

Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar

skäl till annat, man och kvinna som utan att vara gifta med

varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn

eller är kyrkobokförda på samma adress.

I tre motioner tas upp frågan om ändring av 2 §. Det gäller

motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s). I den

förstnämnda och sistnämnda motionen anförs att det saknas skäl

att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger

däri att endast heterosexuella samboende jämställs med makar. I

v-motionen anförs att homosexuella ungdomar är diskriminerade i

bostadsbidragssammanhang genom att de får lägre bostadsbidrag

bl.a. därför att för makar/samboende den övre

bostadskostnadsgränsen ligger över den för ensamstående. I de

tre motionerna föreslås en ändring i 2 § bostadsbidragslagen så

att med makar skall jämställas såväl sammanboende av samma som

av motsatt kön.

De regler som gäller i dag beträffande kretsen av

bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 §

bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition

1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde,

innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande

hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som

levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade

gemensamt hushåll.

Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift

för myndigheterna att pröva om någon levde under

äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i

vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes

den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen

anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av

bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de

bidragsbeviljande myndigheterna, inte minst med hänsyn till att

stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på

integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för

integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet

att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för

bostadsbidrag föreligger flyttades över från

bidragsmyndigheten till den sökande, något som måste anses

vara en stor fördel.

Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v)

yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av

bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell

ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av

den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett

berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en

eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande

att i förekommande fall visa vilka som ingår i

bostadsbidragshushållet.

En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall

jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla

bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.

Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av

kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma

kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är

alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs

så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de

ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras

genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som

räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.

Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för

utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga

en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen

skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan

lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart

homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från

någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken.

Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.

Det får anses naturligt att avvakta det pågående

utredningsarbetet inte minst därför att detta i hög grad

omfattar de frågor som bör övervägas innan beslut fattas om att

vidga kretsen av de hushåll som är berättigade till

bostadsbidrag.

Utskottet anser att regeringen bör följa frågan och lämna

riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till

ändring i bostadsbidragslagen. Vad utskottet nu med anledning av

motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) anfört om

kretsen av bidragsberättigade hushåll bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

I motion Bo231 (s) tas upp frågan om bostadsbidragsgrundande

kostnad vid kooperativ hyresrätt och föreslås att bostadskostnad

i dessa fall bör vara hyran med tillägg för räntekostnader för

de lån som tagits upp för att betala den insats som kan krävas

för att få hyra en lägenhet. Motionärerna erinrar om att räntan

på lån för förvärv av bostadsrättslägenhet numera får räknas in

i den bidragsgrundande bostadskostnaden om lånet tagits upp i

direkt anslutning till förvärvet.

I propositionen anförs att skäl saknas att göra åtskillnad

mellan bostadsrätten och den kooperativa hyresrätten när det

gäller beräkning av bostadsbidragsgrundande bostadskostnad. Även

räntan för lån till insats eller liknande kapitaltillskott i

kooperativ hyresrätt anses därför böra räknas in i den

bidragsgrundande bostadskostnaden.

Genom förslaget i propositionen får vad som förordats i motion

Bo231 (s) om bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt anses

vara tillgodosett. Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget

skulle därmed inte tjäna något verkligt syfte varför motionen

avstyrks.

I motion Bo214 (c) föreslås riksdagen begära förslag om att

den nuvarande bostadsbidragsansökan bör förändras och samordnas

till en "skattejämkningsansökan".

Ett motsvarande motionsyrkande har utskottet behandlat och

avstyrkt flera gånger tidigare och senast år 1990 (betänkande

1989/90:BoU21 s. 19). Utskottet anförde då, med hänvisning till

tidigare ställningstaganden, att det inte kunde anses lämpligt

att lägga uppgifter på skatteadministrationen av den karaktär

motionärerna förordat samt att det fick anses olämpligt att

tillskapa stora administrativa system för i grunden olikartade

uppgifter. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker

motion Bo214 (c) om bostadsbidrag och skattejämkning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inkomstgränsen och den övre

bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår

motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2 samt 1990/91:Bo244 yrkande 26

båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga och antar som bilaga

1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i

lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§

den sistnämnda såvitt nu är i fråga,

res. 1 (m)

2. beträffande nedre bostadskostnadsgränsen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår

motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 samt

1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i

fråga och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag

till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt

avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna i motsvarande del,

res. 2 (m)-villk. res. 1

res. 3 (v)

3. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår

motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 3 samt 1990/91:Bo223 yrkande 2

och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till

lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser

19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga,

res. 4 (c, v)

4. beträffande flerbarnstilläggen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 3 och

1990/91:Bo207,

res. 5 (m, c)

5. beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll

utan barn

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu

är i fråga,

res. 6 (m)

6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår

motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 1, 1990/91:Bo45 yrkande 1 båda

motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo47,

1990/91:Bo225 yrkande 9 samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 och antar

som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om

ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och

21 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga,

res. 7 (m)-villk. res. 6

res. 8 (c)-villk. mom. 5

res. 9 (v)-villk. mom. 5

7.beträffande bidragsandelen avseende vissa hushåll utan

barn m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår

motion 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2

och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till

lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser

21 § såvitt nu är i fråga,

res. 10 (m)-villk. res. 6

res. 11 (v)-villk. mom. 5

8.beträffande kostnadsfördelningen stat--kommun

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo45 yrkande 5,

res. 12 (v)

9.beträffande ändringar i bostadsbidragslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 antar

som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om

ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt förslaget

inte behandlats ovan,

10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo43,

1990/91:Bo45 yrkande 4 och 1990/91:Bo46 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 13 (m)-villk. res. 7

11.beträffande bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo231,

12.beträffande bostadsbidrag och skattejämkning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo214.

res. 14 (c)

Stockholm den 11 april 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus

Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Nils Nordh

(s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m),

Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v),

Britta Sundin (s), Ulla Berg (s), Nils Fredrik Aurelius (m),

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m.

avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 1)

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 5 slutar med "till

barnfamiljer" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo44 (m) om att

bostads- och skattepolitiken bör utformas så att bostadsbidrag

endast undantagsvis behövs. Den utformning politiken nu har på

dessa områden innebär beträffande bostadsbidragen att det är

svårt för barnfamiljerna att själva kunna förbättra sin ekonomi.

De kommer oförskyllt in i ett bidragsberoende. Ju flera barn det

finns i en familj desto mindre blir i allmänhet behållningen för

familjeekonomin när t.ex. en hemarbetande make tar

förvärvsarbete sedan skatt och värdet av minskade bostadsbidrag

räknats bort. En sådan ordning är naturligtvis oacceptabel och

borde rättats till för länge sedan. Emellertid tycks regeringen

inte ha kraft och förmåga och kanske inte heller intresse att ta

sig an problemet. Tvärtom genom de nu i propositionen föreslagna

förändringarna av bostadsbidragen förstärks den ovan beskrivna

negativa effekten.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen om

att skattetrycket måste sänkas och bostadsbidragen till

barnfamiljer utformas med beaktande av ett skattesystem med

lägre skattetryck. Det är mot denna bakgrund förslaget i motion

Bo44 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga skall ses. Utskottet,

som delar motionärernas uppfattning, kan inte tillstyrka

regeringens förslag om höjda bostadsbidrag för barnfamiljer för

år 1992. Utskottets förslag innebär att vad i motion Bo244 (c)

yrkande 26 såvitt nu är i fråga förordats kommer att beaktas i

inte ringa grad.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:1.beträffande inkomstgränsen och den övre

bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande

2 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu

är i fråga avslår det vid propositionen 1990/91:110 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) om

bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§ den sistnämnda såvitt

nu är i fråga,

2. Nedre bostadskostnadsgränsen (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande

lydelse:

Som framgått ovan har utskottet anslutit sig till förslaget i

motion Bo45 (m) om att reglerna för bostadsbidragen till

barnfamiljer för år 1992 bör vara desamma som år 1991. Förslaget

i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om oförändrad

nedre bostadskostnadsgräns är vid en sådan uppfattning

tillgodosett. Detsamma får anses gälla motion Bo244 (c) yrkande

26 såvitt nu är i fråga. Propositionen avstyrks i motsvarande

del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande

2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid

propositionen 1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i

lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 19, 20 och 21 §§

paragraferna i motsvarande del,3. Nedre bostadskostnadsgränsen

(mom. 2)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo45 (v) yrkande 1

såvitt nu är i fråga om att den nedre bostadskostnadsgränsen bör

hållas oförändrad för år 1992. Det innebär som motionärerna

anför en höjning med 75 kr. per månad för de hushåll som får

oreducerade bostadsbidrag. Ett genomförande av motionärernas

förslag skulle dessutom i många fall innebära en reell

förbättring för de barnfamiljer som får bostadsbidrag. Detta är

viktigt inte minst därför att regeringens förslag om höjda

inkomst- och bostadskostnadsgränser får anses nödvändiga för att

bidragens värde inte skall urholkas.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker förslaget i den

ovannämnda v-motionen om förändrade nedre bostadskostnadsgränser

för bostadsbidrag till barnfamiljer och avstyrker regeringens

förslag i motsvarande del. Med det anförda får förslagen i

motionerna Bo44 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 26 båda

yrkandena såvitt nu är i fråga anses delvis tillgodosedda.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande

2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid proposition

1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1988:786) såvitt avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna såvitt nu

är i fråga och antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat

förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

i motsvarande del,

4. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 3)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet finner inte tillräcklig" och slutar med "fråga

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Med anledning av vad i motion Bo45 (v) anförts om

bostadsbidrag vid skilsmässa finner utskottet det motiverat att

det fasta beloppet 1000 kr. per månad för barnfamiljer skall

kunna delas av föräldrarna alternativt helt utgå till endera

föräldern oavsett var barnet är kyrkobokfört. Riksdagen bör

föreläggas ett förslag i frågan hösten 1991 i sådan tid att vad

nu förordats kan tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1992. Genom de nu

aktualiserade förslagen bör det också bli möjligt för den

förälder hos vilken barnet inte är kyrkobokfört att ha en

tillräckligt stor bostad. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda

tillgodoses i allt väsentligt också förslaget i vänsterpartiets

partimotion Bo233 yrkande 2.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:3.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo45 yrkande

3 och 1990/91:Bo233 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Flerbarnstillägg (mom. 4)

Agne Hansson (c) Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Birger

Andersson (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Socialutskottet som" och på s. 6 slutar med

"flerbarnstilläggen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över

förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 3 om uppräkning av

flerbarnstilläggen fr.o.m. år 1992. Som anförs i en avvikande

mening från utskottets m- och c-ledamöter har

flerbarnsfamiljerna fått en betydande relativ försämring av sin

ekonomi genom den justering av bl.a. flerbarnstilläggen som

gjordes i samband med skatteomläggningen. Enligt nu gällande

regler får trebarnsfamiljer i år en höjning av barnbidraget och

flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan fembarnsfamiljen får en

höjning med 6 144 kr., samtidigt som det maximala

bostadsbidraget är detsamma i en familj med tre barn eller

flera. Det har också visat sig att hyrorna stigit mera än

beräknat till följd av skatteomläggningen. Bostadsutskottet

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna

att flerbarnstilläggen bör räknas upp i enlighet med

motionärernas förslag och alltså från den 1 januari 1992 utgöra

50 % av barnbidraget för tredje barnet, 125 % för fjärde och 175

% för det femte och följande barn.

Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle undanröja

det ovan beskrivna orättvisa förhållandet för familjer med fyra

eller flera barn. Regeringen bör därför hösten 1991 förelägga

riksdagen ett förslag om ändring i barnbidragslagen i enlighet

med vad nu förordats. Med det anförda får även förslaget i

motion Bo207 (mp) anses tillgodosett.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:4.beträffande flerbarnstilläggen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande

3 och 1990/91:Bo207 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om flerbarnstillägg,

6. Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn (mom.

5)

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "barn avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som tidigare framhållits i motioner från moderata

samlingspartiet bör bostadsbidrag inte utgå till hushåll utan

barn. Ett genomförande av den moderata skattepolitiken kommer

att minska bidragsberoendet för hushåll utan barn. Utskottet

tillstyrker med det anförda motionen Bo44 (m) yrkande 1 om

avskaffande av bostadsbidrag för dessa hushåll. Riksdagen bör

hösten 1991 föreläggas ett förslag i frågan så att bidragen kan

avvecklas vid utgången av detta år.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:5.beträffande avveckling av bostadsbidragen till

hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo44 yrkande 1

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om avveckling av bostadsbidrag till hushåll

utan barn,

7. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan

barn" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m)

yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör

avvecklas. Utskottet förordar att ett förslag om att avveckla

dem vid utgången av år 1991 skall föreläggas riksdagen i höst.

Detta bör ges regeringen till känna. Skäl saknas därför att i

sak överväga vad i propositionen och i vissa motioner anförts om

utformningen av dessa bidrag.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan

barn

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:110 och

motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med

avslag på motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i

fråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9 och 1990/91:Bo244

yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)

Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan

barn" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo47 (c) om att

ungdomar är en grupp som drabbats speciellt hårt av de ökade

boendekostnaderna som till stor del är en konsekvens av den s.k.

skattereformen. Centerpartiet har hävdat och hävdar att en annan

finansiering av skatteomläggningen, med bl.a. lägre moms på

bostadsbyggandet och på boendet, skulle inneburit ett väsentligt

mindre behov av bostadsbidrag än det blir med den av

socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomdrivna

finansieringen.

Eftersom utskottet och riksdagen, åtminstone temporärt, måste

acceptera att boendekostnaderna ökar betydligt mera än vad t.ex.

bostadsministern tidigare räknat med och mot bakgrund av att

speciellt ungdomarnas boendesituation många gånger är mycket

besvärligt föreslår utskottet att bostadsbidragen för denna

grupp ökas betydligt mera än vad regeringen föreslagit.

Utskottet ansluter sig i denna del till den ovannämnda

centermotionen och förordar att inkomstgränsen för oreducerat

bostadsbidrag höjs till 41 000 kr. för ensamboende (+8 000 kr. i

förhållande till regeringens förslag) och till 59 000 kr. för

makar/samboende (+12 000 kr.). Den övre bostadskostnadsgränsen

bör höjas med ytterligare 200 kr. utöver regeringens förslag

till 2 700 kr. per månad för ensamboende och till 3 300 kr. per

månad för makar/samboende. Reduktionsfaktorn bör sänkas från en

tredjedel till 20%. De nu förordade reglerna bör gälla från

den 1 januari 1992. Ett genomförande av förslaget i motionen

skulle innebära ett ökat oreducerat bostadsbidrag med ca 150 kr.

per månad, vilket är en dubbelt så stor ökning som enligt

regeringens förslag. Dessutom kommer betydligt flera ungdomar

att få bostadsbidrag än enligt regeringens förslag på grund av

de kraftigt höjda inkomstgränserna. Den lösning som förordas i

motionen är att föredra framför det stöd som kan utgå som s.k.

ungdomsbostadsstöd. Vad nu anförts innebär en tillstyrkan till

motion Bo47 (c). Med det anförda får också förslagen i

centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244

(c) yrkande 22 anses i inte ringa grad tillgodosedda. Däremot

kan utskottet inte tillmötesgå regeringens förslag såvitt nu är

i fråga eller förslagen i motionerna Bo44 (m) yrkande 1 och Bo45

(v) yrkande 1 båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo47,

1990/91:Bo225 yrkande 9, 1990/91:Bo244 yrkande 22 och med avslag

på regeringens förslag i proposition 1990/91:110 och motionerna

1990/91:Bo44 yrkande 1 och 1990/91:Bo45 yrkande 1 dessa båda

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga antar som bilaga 3 till

detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen

(1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och 21 §§ den

sistnämnda såvitt nu är i fråga,

9. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)

Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan

barn" bort ha följande lydelse:

Liksom när det gäller bostadsbidrag till barnfamiljer bör den

lägsta bidragsgrundande bostadskostnadsgränsen, som föreslås i

motion Bo45 (v), behållas även för hushåll utan barn. Ett

bibehållande av dessa gränser skulle i inte ringa grad bidra

till att bostadsbidragens värde inte urholkas. Ett bibehållande

av denna gräns skulle också innebära att alla hushåll utan barn

som får bostadsbidrag skulle få större bostadsbidrag än om

regeringens förslag genomförs. Utskottet tillstyrker motionen.

Övriga motioner i vilka behandlas frågan om bostadsbidrag till

ungdomar utan barn avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks i de

delar det avser bl.a. de övre bostadskostnadsgränserna och

inkomstgränserna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

proposition 1990/91:110 och motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt

nu är i fråga och med avslag på motionerna 1990/91:Bo44 yrkande

1 såvitt nu är ifråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9

samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 antar som bilaga 2 till detta

betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786)

om bostadsbidrag såvitt avser 14 § såvitt nu är i fråga,

10. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom.

7)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m)

yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör

avvecklas vid årsskiftet 1991-1992. Skäl saknas därför att i sak

granska förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i

fråga, yrkande 2 om den nedre bostadskostnadsgränsen och om

bidragsandelens storlek för denna grupp bidragstagare. 21 §

bostadsbidragslagen i motsvarande del bör upphöra att gälla vid

utgången av år 1991. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen bör i ärendet återkomma till riksdagen.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa

hushåll utan barn m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt nu är

i fråga och yrkande 2 och som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom.

7)

Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i v-motionen har gruppen ensamstående med låga

inkomster råkat illa ut på grund av skatteomläggningen. De har

inte sällan drabbats av alla kostnadshöjningar utan att vinna

något på omläggningen. Utskottet delar motionärens uppfattning

att bidragsandelen avseende bostadsbidrag för "andra hushåll

utan barn" bör höjas från 30 till 50 %. Med hänvisning till vad

ovan anförts tillstyrker utskottet också motionärens förslag om

förändrad nedre bostadskostnadsgräns även för denna grupp.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa

hushåll utan barn m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 1

såvitt nu är i fråga och yrkande 2 antar som bilaga 2 till detta

betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786)

om bostadsbidrag såvitt avser 21 § i motsvarande del,

12. Kostnadsfördelningen stat--kommun (mom. 8)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "avseende

bostadsbidragen" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo45 (v) innebär skatteomläggningen och

ett nytt bostadsfinansieringssystem med minskade generella

subventioner som måste kompenseras med ett utökat riktat

individuellt stöd (bostadsbidrag) att kommunerna kommer att få

ta på sig en större andel av kostnaderna för

bostadssubventionerna, eftersom kostnaderna för bostadsbidragen

i dag delas lika mellan staten och kommunerna.

Staten bör som motionärerna anför successivt ta på sig en

större andel av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen. För år

1992 bör staten svara för 60 % av kostnaderna för

bostadsbidragen.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8.beträffande kostnadsfördelningen stat--kommun

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 5

antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag

om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 32

§,

13. Kretsen av bidragsberättigade hushåll (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med

"I bostadsbidragslagen" och på s. 10 slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46

(s) om en ändring av kretsen av bidragsberättigade har relevans

endast beträffande gruppen hushåll utan barn. Utskottet har ovan

tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 1 om att

bostadsbidrag för denna grupp bör avskaffas. Skäl saknas därför

att i sak granska förslagen i s-, fp- och v-motionerna om

ändring av kretsen av bidragsberättigade.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo43, 1990/91:Bo45

yrkande 4 och 1990/91:Bo46,

14. Bostadsbidrag och skattejämkning (mom. 12)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "och

skattejämkning" bort ha följande lydelse:

Det finns, som framhålls i den nu behandlade c-motionen,

starka skäl som talar för att bostadsbidragssystemet måste

förändras. I enlighet med förslaget i motionen bör sålunda

dagens bostadsbidrag ersättas med ett jämkningsförfarande inom

skattesystemets ram. De uppenbara olägenheter bl.a. i form av

bristande överensstämmelse mellan bidragsgrundande inkomst och

verklig inkomst och de möjligheter till fusk med bidragen som

dagens system erbjuder skulle härvid försvinna. Om nuvarande

bostadsbidragsansökan omformas till en

"skattejämkningsansökan" skulle förenklingar för såväl den

enskilde som den administrativa apparaten uppkomma.

Det nu förordade systemet innebär i korthet att den

bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat

bostadsbidrag. I samband med beräkning av slutlig skatt justeras

"skatteminskningen" till ett exakt belopp i förhållande till då

känd inkomst, bostadskostnad, familjeförhållanden m.m. Har

reduceringen varit för hög blr det "restskatt" och om den varit

för låg blir det återbäring.

Genom att i stort sett alla inkomsttagare skall deklarera och

därmed slutlig skatt skall beräknas torde merarbetet för

skattemyndigheten genom det "utvidgade" skattejämkningssystemet

motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering.

I sammanhanget bör poängteras att förslaget inte innebär en

återgång till de gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om

en skattereducering som helt styrs av de bidragsbestämmelser som

riksdagen kommer att besluta om.

Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med den

nu förordade ordningen att den bör införas snarast i enlighet

med förslagen i motion Bo214 (c). Riksdagens ställningstagande i

denna del bör ges regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:12.beträffande bostadsbidrag och

skattejämkning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo214 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bostadsbidrag och skatter

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

I nu föreliggande betänkande behandlas bl.a. fyra c-motioner

varav tre väcktes under den allmänna motionstiden 1991. I vissa

av dessa motioner diskuteras utformningen av bostadsbidragen mot

bakgrund av centerpartiets förslag till utformningen av

skattesystemet. Bl.a. anförs i en av motionerna att ett

genomförande av centerns skatteförslag också skulle medföra

lägre beskattning på boendet, något som i sin tur innebär att

allt färre boende kommer att behöva bostadsbidrag.

Centerpartiets motioner om skattesystemets utformning behandlas

i skatteutskottets betänkande 1990/91:SkU17. Riksdagen avslog

den 10 april dessa motioner. Med hänvisning till detta beslut

kan det inte nu anses meningsfullt att hävda att förslagen i

c-motionerna avseende bostadsbidragen bör genomföras, eftersom

dessa förslag ju har en klar anknytning till centerns

skatteförslag. Det år 1990 och nyligen fattade riksdagsbeslutet

om skattereformens innehåll är dock betydligt sämre för

låginkomsttagarna, inte minst i vad gäller deras möjligheter att

behålla en acceptabel bostadsstandard. Från centerpartiets sida

ämnar vi emellertid senare återkomma till frågorna om skatte-

och bostadsbidragssystemens utformning. Vi har emellertid -- som

framgått ovan -- beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan

barn och beträffande flerbarnstilläggen ansett det så viktigt

att förändringar görs redan nästa bidragsår att vi i dessa

frågor reserverat oss i syfte att i inte ringa grad undanröja de

svårigheter dessa grupper oförskyllt hamnat i genom den av

socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomförda

finansieringen av skattereformen.

Regeringens av utskottet tillstyrkta

Bilaga 1

Reservantens

Förslag till [tillhör res. 3, 9, 11 och 12 (v)]

Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 19--21 och 32 §§ lagen (1988:786)

om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas

månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000

kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent

av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden

per månad som för per månad som för

familjer med ett barn familjer med ett barn

överstiger 1 800 kronor men överstiger 1 800 kronor men

inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer

med två barn överstiger med två barn överstiger

1 500 kronor men inte 2 800 1 500 kronor men inte 2 800

kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller

flera barn överstiger 1 200 flera barn överstiger 1 200

kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden

överstiger de belopp som överstiger de belopp som

anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,

lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50

procent av den procent av den

överskjutande överskjutande

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

upp till 3 500 kronor för upp till 3 900 kronor för

familjer med ett barn, 4 000 familjer med ett barn, 4 400

kronor för familjer med kronor för familjer med

två barn, 4 500 kronor två barn, 5 000 kronor

för familjer med tre eller för familjer med tre eller

flera barn. flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,

om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är

handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas

för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens

storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

20 §

Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till

familjer med barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om

föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om

barnet, skall bidraget tillfalla den av föräldrarna som barnet

är kyrkobokfört hos.

Är föräldern under Är föräldern under

bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år

och får denne inte bidrag och får denne inte bidrag

enligt första stycket, enligt första stycket,

skall bidrag enligt 19 § skall bidrag enligt 19 §

första stycket 2 första stycket 2

beräknas på den del av beräknas på den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor

eller för den som får eller för den som får

studiemedel 1500 kronor. studiemedel 1600 kronor.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma

paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han

äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en

del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en

gruppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

21 §

Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och

dennes make under dennes make under

bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år,

lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75

procent av den del av procent av den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor

men inte 2300 kronor för men inte 2500 kronor för

ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3100 kronor

för makar. För för makar. För

hushåll där någon hushåll där någon

får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas

bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast

för den del av för den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.

Har den bidragssökande Har den bidragssökande

eller dennes make under eller dennes make under

bidragsåret fyllt 29 år bidragsåret fyllt 29 år

eller uppnår någon av eller uppnår någon av

dem denna ålder under dem denna ålder under

bidragsåret, lämnas bidragsåret, lämnas

bostadsbidrag med 30 procent bostadsbidrag med 50 procent

av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden

per månad som överstiger per månad som överstiger

1 600 kronor men inte 3500 1 600 kronor men inte 3500

kronor. kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket

får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad

och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre

kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens

storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

32 §

För bostadsbidrag som För bostadsbidrag som

kommunen har lämnat enligt kommunen har lämnat enligt

denna lag får kommunen denna lag får kommunen

statsbidrag med 50 procent av statsbidrag med 60 procent av

sina kostnader. Bidraget sina kostnader. Bidraget

lämnas i efterskott för lämnas i efterskott för

ett kalenderår i sänder. ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan om statsbidrag Ansökan om statsbidrag

skall lämnas in till skall lämnas in till

länsbostadsnämnden. länsbostadsnämnden.

Plan- och bostadsverket Boverket sköter

sköter utbetalningen av utbetalningen av statsbidrag.

statsbidrag.

Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första

gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.

Reservanternas

Förslag till [tillhör res. 8 (c)]

Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 14 och 21 §§ lagen (1988:786) om

bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2

Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och

dennes make under dennes make under

bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år

lämnas bostadsbidrag med lämnas bostadsbidrag med

lägst det belopp som lägst det belopp som

följer av 21 § första följer av 21 § första

stycket, om den stycket, om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

inte överstiger 31 000 inte överstiger 41000

kronor för en ensamboende kronor för en ensamboende

och 44 000 kronor för och 59 000 kronor för

makar. Om den bidragsgrundande makar. Om den bidragsgrundande

inkomsten är högre, inkomsten är högre,

skall bidragsbeloppet minskas skall bidragsbeloppet minskas

med en tredjedel av den med 20 procent av den

överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller Har bidragssökanden eller

dennes make fyllt 29 år dennes make fyllt 29 år

eller uppnår någon av eller uppnår någon av

dem denna ålder under dem denna ålder under

bidragsåret lämnas bidragsåret lämnas

bostadsbidrag med lägst det bostadsbidrag med lägst det

bidragsbelopp som följer av bidragsbelopp som följer av

21 § andra stycket, om den 21 § andra stycket, om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

inte överstiger 66000 inte överstiger 70 000

kronor. Om den kronor. Om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

är högre, skall är högre, skall

bidragsbeloppet minskas med 10 bidragsbeloppet minskas med 10

procent av den procent av den

överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.

Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det,

skall bostadsbidrag lämnas enligt andra stycket under

förutsättning att det är förmånligare för denne.

Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det,

skall bostadsbidrag lämnas enligt första stycket under

förutsättning att det är förmånligare för den sökande och att

denne eller dennes make uppbär studiemedel.

21 §

Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och

dennes make under dennes make under

bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år,

lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75

procent av den del av procent av den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 800 kronor som överstiger 900 kronor

men inte 2300 kronor för men inte 2700 kronor för

ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3300 kronor

för makar. För för makar. För

hushåll där någon hushåll där någon

får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas

bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast

för den del av för den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.

Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret

fyllt 29 år eller uppnår någon av dem denna ålder under

bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av

bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte

3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket

får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad

och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre

kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens

storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första

gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.

2 Senaste lydelse 1990:976.

Socialutskottets yttrande

1990/91:SoU7y

Bilaga 4

Flerbarnstillägg

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att

yttra sig över motion 1990/91:Bo44 (m) yrkande 3.

Utskottet

I motion Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1 januari

1992 skall utgöra 50 procent av barnbidraget (alternativt

grundavdraget) för tredje barnet, 125 procent för fjärde barnet

och 175 procent för vartdera av femte och följande barn

(yrkande 3). Motionärerna anser att genom den justering av

bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med

skatteomläggningen har flerbarnsfamiljerna fått en betydande

relativ försämring av sin ekonomi. Detta är enligt motionen

otillfredsställande. I motionen framhålls också att eftersom

hyrorna visat sig stiga betydligt mer än regeringen tidigare

beräknat till följd av skatteomläggningen finns det all

anledning att räkna upp flerbarnstilläggen från 1992.

Motionärerna, som hänvisar till en motion från den allmänna

motionstiden om att införa ett kommunalt grundavdrag för barn,

föreslår i den här aktuella motionen att detta grundavdrag

räknas upp på motsvarande sätt.

I betänkandet 1989/90:SoU27 behandlade socialutskottet

förra året propositionen (prop. 1989/90:140) om höjning av

de allmänna barnbidragen, m.m. och motioner som väckts med

anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en höjning

av barnbidraget och ändrade regler för beräkning av

flerbarnstillägg så att proportionellt sett lägre

flerbarnstillägg än tidigare skulle utgå för det fjärde och

femte barnet. Motiveringen för denna förändring uppgavs vara att

familjer med fyra eller fler barn annars skulle få en högre

kompensation med anledning av skatteomläggningen än familjer med

färre barn.

Utskottet behandlade i betänkandet flera motioner om storleken

av barnbidraget, däribland en motion från moderata

samlingspartiet med yrkande om att barnbidrag och

flerbarnstillägg skulle utgå med oförändrade belopp och att ett

kommunalt grundavdrag i stället skulle införas. Motionärerna var

kritiska till den föreslagna minskningen av flerbarnstilläggen.

Utskottet, som delade uppfattningen i propositionen att en

kraftig höjning av barnbidraget var nödvändig för att kompensera

barnfamiljerna, tillstyrkte förslaget om en höjning av

barnbidraget. De föreslagna förändringarna av reglerna för

beräkning av flerbarnstillläggen tillstyrktes också av

utskottet, med motiveringen att familjer med fyra eller fler

barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor

kompensation med anledning av skatteomläggningen. Den aktuella

m-motionen avstyrktes i dessa delar. På samma sätt som

skatteutskottet vid flera tillfällen gjort avstyrkte

socialutskottet yrkandet om att införa ett kommunalt grundavdrag

för barn. Riksdagen följde utskottet (rskr. 314).

I samband med behandlingen av årets budgetproposition har

utskottet åter behandlat ett motionsyrkande från moderaterna med

förslag om att införa ett grundavdrag för barn. Vid justeringen

vidhöll utskottet sin tidigare inställning och avstyrkte

motionen (1990/91:SoU12).

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för

beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer

med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en

omotiverat stor kompensation med anledning av

skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning.

Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren

1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per

år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda

inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för

flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande

3.

Stockholm den 9 april 1991

På socialutskottets vägnar

Ulla Tillander

Närvarande: Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid

Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo

Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist

(fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp),

Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s),

Ingegerd Troedsson (m), Rosa-Lill Wåhlstedt (s) och Barbro

Westerholm (fp).

Avvikande mening

Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m),

Rosa Östh (c) och Ingegerd Troedsson (m) anser att sista stycket

i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att flerbarnsfamiljerna

fått en betydande relativ försämring av sin ekonomi genom den

justering av bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med

skatteomläggningen. Trebarnsfamiljer får i år en höjning av

barnbidrag och flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan en

fembarnsfamilj får nöja sig med en höjning på tillsammans 6 144

kr. Det har också visat sig att hyrorna stigit betydligt mer än

regeringen tidigare beräknat till följd av skatteomläggningen.

Det maximala bostadsbidraget utgår dessutom med samma belopp,

oavsett om barnantalet i en familj är tre eller fler. Enligt

utskottet finns det därför all anledning att räkna upp

flerbarnstilläggen från 1992. Utskottet föreslår att vad som

här anförts med anledning av motion Bo44 (m) yrkande 3 beaktas

av bostadsutskottet.