Bet. 1990/91:BoU18

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU18

Naturresurslagen -- miljökonsekvensbeskrivningar m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU18

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i

naturresurslagen (NRL) i avsikt att i lagen föra in bestämmelser

om miljökonsekvensbeskrivningar. Utskottet tillstyrker också

förslagen till ändringar i NRL i övrigt och i farledslagen.

Genom dessa förslag blir det möjligt att tillämpa

hushållningsbestämmelserna i NRL på ärenden enligt farledslagen.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändring i

lagen om kommunal energiplanering så att det enligt denna lag

blir möjligt att kräva att till den kommunala energiplanen skall

höra en miljökonsekvensbeskrivning.

Med anledning av vissa motioner föreslår utskottet att Emån

undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in i NRL.

Övriga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks.

Reservationer har avgivits bl.a. om en översyn av NRL,

konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar

samt om att ett s.k. nollalternativ bör utarbetas i samband med

att sådana beskrivningar görs.

Propositionen

I de delar propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö

behandlas av bostadsutskottet föreslår regeringen riksdagen att

anta de genom propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

5. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning

och avlysning av allmän farled och allmän hamn,

6. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal

energiplanering.

Dessutom behandlas av bostadsutskottet propositionen såvitt

avser avsnitten 7.1.1 Kommunernas och länsstyrelsernas roll,

7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård, 7.5

Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet samt kapitel 8

Miljökonsekvensbeskrivningar.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1990/91:Bo27 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett program för mätning av markradon.

1990/91:Bo28 av Sören Lekberg och Bo Holmberg (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om miljöanpassat byggande och boende.

1990/91:Bo29 av Anna Horn af Rantzien och Eva Goës (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

varje beslut som fattas i frågor som gäller användning av

biologiska system föregås av en långsiktig konsekvensbeskrivning

enligt de beräkningsgrunder som framgår av motionen.

1990/91:Bo30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om redovisning av nollalternativ i samband med att

miljökonsekvensbeskrivningar utförs.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo105.

1990/91:Bo31 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att begreppet "avsevärt försvårande av

pågående markanvändning" skall relateras till hela

brukningsenheten och ej till "berörd del",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts att reglerna för intrångsersättning till

markägare skall ändras så att vad som skall anses som avsevärt

försvårande av pågående markanvändning relateras till hela

brukningsenheten, ej till berörd del.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo109.

1990/91:Bo32 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen, med ändring i regeringens förslag, beslutar

införa en särskild lag om miljökonsekvensbedömningar i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav på miljökonsekvensbedömningar vid

politiska beslut.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.

1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera

lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om

miljökonsekvensbeskrivningar där det tydligt framgår att

alternativ för att nå samma syfte som projektet i fråga skall

ingå i en miljökonsekvensbeskrivning,

3. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om

miljökonsekvensbeskrivningar där allmänheten ges rätt att

medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

energiverket är en olämplig instans för att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen och rörledningslagen

är tillräckliga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

sjöfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är

tillräckliga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen är en olämplig instans för att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt kontinentalsockellagen är

tillräckliga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

luftfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen är

tillräckliga,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

vattenlagen som innebär att förbud mot exploatering av orörda

vattendrag och biflöden införs.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo111.

1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat

boende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en samordning mellan

naturresurslagen och naturvårdslagen vad gäller värnet av

naturmiljön.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.

1990/91:Bo35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om slopande av 4 kap. naturresurslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.

1990/91:Bo36 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att regeringen skall presentera

miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få

väsentlig betydelse för miljö och hushållning med naturresurser,

2. att regeringen skall ge utredningar och kommittéer, vilkas

förslag kan få väsentlig betydelse för miljö och hushållning med

naturresurser, i uppdrag att presentera

miljökonsekvensbeskrivningar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo116.

1990/91:Bo37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag på förändringar i aktuell

lagstiftning så att miljökonsekvensbeskrivningar blir

obligatoriska i kommunernas översiktsplaner.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo117.

1990/91:Bo38 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär lagförslag om ändring av

expropriationslagen så att mark även kan exproprieras av

miljöskäl.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo118.

1990/91:Bo40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i plan- och

bygglagen så att miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall

krävas vid byggande av trafikanläggningar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T82.

1990/91:Bo41 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i naturresurslagen att skogsvårdslagen och skötsellagen

kan anknytas enligt vad som sägs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

miljökonsekvensbeskrivningar i plan- och bygglagen enligt vad

som sägs i motionen,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

naturresurslagen, 5 kap. 3 § om miljökonsekvensbeskrivningars

saklighet och opartiskhet enligt vad som sägs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

länsstyrelsernas utvidgade beslutanderätt om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt vad som sägs i motionen.

1990/91:Bo42 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samhällsbyggande på ekologins grunder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett ekologiskt hållbart

tätortsmönster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av ett ekologiskt

stadsbyggnadsbegrepp,

4. att riksdagen hos regeringen begär att boverket och

naturvårdsverket utvecklar ett omfattande retursystem för alla

restprodukter i den byggda miljön,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om underskottet på friytor för odling och

rekreation i storstadsmiljöer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om obligatorium i miljökonsekvensbeskrivning

för analys av vattenhushållningsaspekter,

7. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket och

boverket i samarbete redovisar en forsknings- och

utvecklingsplan för införande av ekologiska toalett- och

avloppssystem i ny och befintlig bebyggelse,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kraven på ekologisk ombyggnad av

bostadsbeståndet.

dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna

1989/90:Bo503 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att någon ytterligare

vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som

riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,

1989/90:Bo550 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vattenkraftsutbyggnadsepoken bör vara slut och att de i motionen

uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering

(yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser frågan om

vattenkraftsutbyggnadsepoken; i övrigt har yrkandet behandlats i

betänkandet 1989/90:BoU17),

dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna

1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompletteringar i plan- och bygglagen med

regler om miljökonsekvensbeskrivningar,

1990/91:Bo501 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12)

om hushållning med naturresurser m.m. av innebörden att efter

ordet "Vindelälven" förs in ordet "Emån".

1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av lagen om hushållning med

naturresurser,

2. att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över

hushållningen med naturresurser enligt naturresurslagen överförs

från boverket till naturvårdsverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av NRL i fråga om mineralutvinning

i de obrutna fjällområdena,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.

1990/91:Bo506 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i

Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan

ändring i naturresurslagen som föreslås i motionen.

1990/91:Bo513 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de outbyggda älvarna inte heller skall

byggas ut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda vattendrag.

1990/91:Bo514 av Eva Goës (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen

uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering,

2. att riksdagen beslutar att alla vattendrag skall skyddas

från vidare exploatering som minikraftverksutbyggnation i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo732.

1990/91:Bo516 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

dammarna i Haverö strömmar skall genomgå en pietetsfull

renovering utan att någon permanent väg byggs i området och utan

att naturvärden i området i övrigt skadas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

statligt ekonomiskt stöd till renoveringen av dammarna i Haverö

strömmar bör övervägas i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

dammsäkerhetskraven för dammarna i Haverö strömmar bör omprövas

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Bo518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Emån skall skyddas i naturresurslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Indalsälvens delta skall skyddas i

naturresurslagen,

3. att riksdagen beslutar stryka andra stycket i 3 kap. 1 §

naturresurslagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att begreppet riksintresse för natur- och

kulturvården måste preciseras och listan med riksintressanta

områden fastställas i lag,

5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att

samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo751.

1990/91:Bo527 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av naturresurslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T708.

1990/91:Bo533 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om

hushållning med naturresurser m.m. att Emån, Voxnan uppströms

Edsbyn, Meåforsen, Hårkan och Luleälven sträckan mellan Vietas

och Stora Lulevattnet, skyddas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om avsättande av de fyra

orörda älvarna och ytterligare några särskilt värdefulla älvar

som nationalälvar,

1990/91:Bo534 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

borttagandet av det kommunala vetot är en från miljösynpunkt

oacceptabel åtgärd.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N314.

1990/91:Bo535 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen uttalar sig för att Vättern skall vara riksobjekt som

färskvattentäkt enligt naturresurslagen och skall omgärdas med

speciella skyddsbestämmelser.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo794.

1990/91:Bo536 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen

uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering,

2. att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas

från vidare exploatering i enlighet med vad som anges i

motionen.

1990/91:Bo542 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att ännu

tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de

intressen som naturresurslagen har att tillgodose.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo815.

1990/91:Bo544 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skydd av de outbyggda älvarna som

nationalälvar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo819.

1990/91:K241 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att förklara de outbyggda älvarna

som nationalälvar i enlighet med vad som anförts i motionen,

Yttrande m.m.

Bostadsutskottet har berett trafikutskottet och

näringsutskottet tillfälle att avge yttranden över vissa

motioner om miljökonsekvensbeskrivningar. Trafikutskottet har

avstått från att yttra sig. Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU11y har som bilaga 3 fogats till detta betänkande.

Företrädare för kommunförbundet har muntligen inför utskottet

lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet förslagen i proposition

1990/91:90 -- En god livsmiljö -- såvitt avser förslagen om

ändringar i naturresurslagen (NRL) samt ändringar i farledslagen

och lagen om kommunal energiplanering. Dessa förslag avser i

huvudsak frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall användas

i viss lagstiftning för att uppnå ett ökat hänsynstagande till

miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Motiven för

förslagen finns i kapitel 8 i propositionen. Detta kapitel jämte

vissa motioner ligger till grund för utskottets överväganden. I

betänkandet behandlas också avsnitten 7.1.1 Kommunernas och

länsstyrelsernas arbete med uppgiften att förverkliga NRLs

intentioner, 7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård

och 7.5 Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet. Vidare

behandlar utskottet i betänkandet motioner om NRL väckta under

allmänna motionstiden 1991.

Utskottet har disponerat betänkandet så att först behandlas

frågor om NRLs utformning och inriktning. Därefter följer ett

avsnitt i vilket behandlas de delar av propositionen som

hänvisats till bostadsutskottet jämte motioner. I huvudsak

behandlas i denna del av betänkandet frågan om

miljökonsekvensbeskrivningar. I det tredje avsnittet behandlar

utskottet i huvudsak motioner väckta under allmänna motionstiden

1991 om ändringar i 1--4 kap. NRL. Dock behandlas i ett särskilt

avsnitt frågor som i lagens 3 kap. rör frågan om bevarande av

vattenområden och älvsträckor. Avslutningsvis behandlas motioner

om ekologiskt byggande m.m.

Utformningen och inriktningen av NRL

I folkpartiet liberalernas partimotion Bo502 yrkande 1

föreslås att en översyn av NRL görs. I motivering till yrkandet,

som återfinns i motion Jo705, anges bl.a. att en av Svenska

naturskyddsföreningen gjord utvärdering visar att lagen har låg

status hos myndigheterna samt att den inte tillämpas fast så

borde skett. Motionärerna finner det lämpligt att en översyn av

lagen görs. Frågan om översyn av NRL tas upp också i

centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3. Motivet för yrkandet

återfinns i motion Jo113. I denna motion anförs att NRL har

många förtjänster men också flera brister, bl.a. bör lagens

hushållningsbestämmelser ses över med syftet att skapa ett

tydligare samband mellan NRL och naturvårdslagen (NVL).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Plan- och bygglagen (PBL) och NRL trädde efter ett långvarigt

förberedelsearbete i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i NRL

syftar till att främja en från ekologisk, social och

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med

marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift

för NRL är att ange för olika lagar gemensamma prövningsgrunder

som stöd för en allsidig och långsiktig bedömning av frågor om

konkurrens beträffande användning av mark och vatten. Till lagen

har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar

ianspråkstagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda

skall bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL enligt vad som framgår

av 1 kap. 2 § tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet.

Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är PBL,

vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen,

minerallagen, kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom

denna konstruktion har NRL kommit att få en stor betydelse och

en central roll beträffande samhällsplaneringen i vid mening.

Den brukar betecknas som en paraplylag. När en bedömning skall

göras om avsikten med lagstiftningen har infriats är det

nödvändigt att klargöra det syfte den avsetts tjäna. Lagen i nu

behandlade delar är att anse som en lag genom vilken

avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett

långsiktigt perspektiv. Detta har i miljöskyddskommitténs

principbetänkande Miljölagstiftningen i framtiden (SOU 1991:4 s.

52) uttryckts så att hushållningsbestämmelserna i lagen -- dvs.

lagens 2 och 3 kap. -- inte i första hand tar sikte på att

tillgodose miljöskyddsintressena. Bestämmelserna tillgodoser

enligt kommittén i minst lika hög grad exploateringsintressena

och andra intressen som med fog kan sägas vara motstående till

miljöskyddsintressena.

När kritik riktas mot lagens hushållningsbestämmelser grundas

denna ofta på ett synsätt när det gäller avsikten med lagen som

går ut på att lagen inte i tillbörlig grad tar hänsyn till

miljöintressena. Utan att närmare nu gå in på denna fråga; en

fråga som förmodligen kommer att övervägas ytterligare av

miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete vill utskottet som

sin mening anföra att det finns goda skäl för uppfattningen att

lagen även under överskådlig tid skall ges en utformning som gör

det möjligt att med åberopande av den göra de avvägningar som i

olika samhällsplaneringsfrågor praktiskt taget alltid blir

aktuella mellan berättigade miljöintressen å ena sidan och

likaledes berättigade exploateringsintressen å den andra. Lagen

skall tillämpas när planer upprättas och när myndigheter prövar

ärenden om lokalisering av en verksamhet. Allsidiga bedömningar

skall därvid göras med syftet att bevara natur- och kulturmiljön

samt att främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Både

bevarande- och användningsintressen skall alltså vägas in i ett

långsiktigt hushållningsperspektiv. Utskottet vill erinra om vad

i propositionen 1990/91:90 (s. 132) anförs om att kraven på en

miljömedveten samhällsplanering skärps om föreskrifter

motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet har nyligen i

yttrandet 1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet givit uttryck

för uppfattningen att föreskrifter motsvarande NRL bör ingå i en

miljöbalk.

Vad rör frågan i fp-motionen om att NRL inte tillämpas så som

avsetts vill utskottet erinra om att den lagstiftning som

behandlar den fysiska planeringen förändrades i grunden i och

med tillkomsten av PBL och NRL. Denna lagstiftning har, som

framgått ovan, varit i kraft mindre än fyra år. Under denna tid

har i kommunerna pågått ett intensivt arbete bl.a. med att

färdigställa de översiktsplaner som förutsätts i PBL. Att de

avvägningsfrågor som avses hävdas med NRL därvid i vissa fall

kan ha fått stå tillbaka bör emellertid inte leda till

slutsatsen att lagen som sådan är verkningslös. När den första

generationens översiktsplaner enligt PBL nu i det närmaste

färdigställts finns enligt utskottets mening grundad anledning

anta att NRL i det fortsatta arbetet med den fysiska planeringen

i kommunerna kommer att spela den roll som ursprungligen

avsetts. I vart fall är frågan om en revision av lagen på det

sätt som motionärerna förordar alltför tidigt väckt. Ytterligare

erfaranheter bör vinnas. Utskottet vill tillägga att en ordning

med miljökonsekvensbeskrivningar snarast förstärker

uppfattningen att NRL bör betraktas som en lag enligt vilken

långsiktiga avvägningar mellan bevarandeintressen och

exploateringsintresse bör göras.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker bostadsutskottet

centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3 och folkpartiets

partimotion Bo502 yrkande 1 om översyn av NRL.

I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 föreslås riksdagen

besluta att ansvaret för uppsikten över NRL överförs från

boverket till naturvårdsverket.

Motionärernas uppfattning om ansvaret för NRL på central

myndighetsnivå utgår uppenbarligen från deras uppfattning om

NRL i första hand är att betrakta som en lag som tillkommit för

att beakta miljövårdens intressen. Utskottet har, som framgått

ovan, en annan uppfattning om det syfte lagen har att tjäna.

Enligt utskottets mening är lagens hushållningsbestämmelser att

anse som bestämmelser som skall ligga till grund för långsiktiga

avvägningar mellan exploateringsintressen och

bevarandeintressen. Utifrån ett sådant synsätt får det anses

både naturligt och rimligt att hävda att lagen är en del av det

plan- och beslutssystem som utformats avseende den fysiska

planeringen och att NRL sett ur detta perspektiv har ett nära

samband med PBL. En sådan uppfattning leder till slutsatsen att

de frågor som regleras i PBL och NRL på myndighetsnivå bör ligga

på samma myndighet. Denna uppfattning förs också fram i

propositionen (s. 132).

Mot bakgrund av det nu anförda har utskottet för sin del inte

kommit fram till någon annan mening än att ansvaret för NRL på

myndighetsnivå även i fortsättningen bör åvila boverket.

Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 om ansvaret för NRL

på myndighetsnivå avstyrks med hänvisning till vad som

nu anförts.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Beträffande behovet av miljökonsekvensbeskrivningar anförs i

propositionen sammanfattningsvis följande (prop. s. 167--168).

För att uppnå ett ökat hänsynstagande till miljön, hälsan och

hushållningen med naturresurser behövs bättre metoder för att

utreda de miljökonsekvenser som olika beslut kan väntas leda

till. Det gäller såväl i fråga om övergripande politiska beslut

och olika beslut om planer och program som beslut om tillstånd

till olika typer av anläggningar eller andra åtgärder. Syftet

bör vara att skapa ett beslutsunderlag som gör det möjligt att

ta ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från

miljösynpunkt. Det är viktigt att en bedömning av

miljökonsekvenserna kommer in i ett tidigt planeringsskede,

parallellt med tekniska och ekonomiska frågor, innan beslut

fattas om en viss plan, åtgärd eller ett projekt.

Miljökonsekvensbeskrivningar bör integreras i samhällets

beslutsprocesser. En ökad systematik vid framtagande av underlag

för beslut, som kan antas få betydande verkningar på miljön,

hälsan och hushållningen med naturresurser har många fördelar.

Det innebär ett ökat tryck på myndigheter och företag att beakta

miljö- och hushållningsintressen i samband med olika beslut. Det

bör också öka möjligheterna för enskilda medborgare att påverka

myndigheter och företag i samband med olika beslut som har stor

betydelse för miljön, hälsan och hushållningen med

naturresurser. Införandet av miljökonsekvensbeskrivningar kan

därför bidra till att främja ett mer miljöinriktat

beslutsfattande i samhället.

Den lagtekniska lösning som valts i propositionen beträffande

miljökonsekvensbeskrivningarna går ut på att krav införs i NRL

på att en ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall

innehålla en sådan beskrivning. Regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer föreslås bemyndigas att föreskriva att det

i ärende enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL

skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelser om

sådana beskrivningar föreslås föras in i NRL i ett nytt 5 kap.

I den s.k. MKB-rapporten föreslogs att en MKB-lag skulle

införas med bemyndigande för regeringen att föreskriva att det

vid tillämpningen av en viss av regeringen särskilt angiven lag

skall föreligga en miljökonsekvensbeskrivning som underlag för

beslut om en verksamhet eller åtgärd som kan antas ha en

väsentlig inverkan på miljön och/eller hushållningen med

naturresurser.

Inledningsvis vill utskottet anföra att invändningar inte

framkommit i motioner eller annat sätt om behovet av att

miljökonsekvensbeskrivningar som sådana införs som ett led i

arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med

naturresurserna. Även enligt utskottets uppfattning är det av

stor betydelse att sådana beskrivningar kommer att ingå som ett

led i detta arbete.

De motioner som behandlas i detta avsnitt av betänkandet tar

upp frågor t.ex. om den lagstiftningsmetodik som bör väljas i

sammanhanget och hur ett fortsatt arbete med att konkretisera

miljökonsekvensbeskrivningarna bör bedrivas.

I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 1 föreslås riksdagen

besluta införa en särskild lag om miljökonsekvensbeskrivningar.

Motionärerna föredrar alltså den lagtekniska lösning som förs

fram i MKB-rapporten. Om denna lösning väljs minskar enligt

motionärerna kopplingen mellan reglerna om

miljökonsekvensbeskrivningar och naturresurslagen och annan

renodlad miljölagstiftning. Vidare anförs i motionen att det är

svårt att se hur ett kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar i

NRL skulle göra denna lag mer överskådlig, lättillgänglig och

användbar. Enligt motionärernas mening kommer det också att

innebära problem när NRL skall föras in i en miljöbalk.

Utskottet har ovan bl.a. med anledning av en partimotion från

folkpartiet tämligen utförligt redovisat sin syn på NRL och den

ställning som denna lag har och bör ha i planeringssammanhang.

Lagens karaktär av paraplylag gör det enligt utskottets mening

motiverat att i den ta in regler om

miljökonsekvensbeskrivningar. Vid ett accepterande av den i

propositionen valda lösningen kommer det ju att finnas

möjligheter för regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer att föreskriva att en miljökonsekvensbeskrivning skall

upprättas i ärenden enligt någon av de lagar som anges i 1 kap.

2 § NRL. Även i motionen anses att en sådan ordning i princip

bör tillämpas.

Utskottet kan emellertid inte dela motionärernas uppfattning

om att den i MKB-rapporten förordade lösningen skulle vara att

föredra framför den i propositionen valda. Enligt utskottets

mening finns inte grundad anledning för farhågorna i motionen

att förslaget i propositionen skulle innebära problem om

föreskrifter motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet

kan inte inse att några större problem i sammanhanget därvid

skulle uppstå. Utskottet har nyligen enhälligt i yttrandet

1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet förordat att "NRL" i sin

helhet bör tas in i en eventuell miljöbalk och därvid bl.a.

anfört att det finns anledning stryka under vad i propositionen

anförts om att miljöfrågorna då kommer att få en central plats i

den fysiska planeringen och i samhällsplaneringen i vid mening.

Utöver vad i yttrandet anfördes vill utskottet tillägga att det

får anses naturligt att miljöskyddskommittén i sitt fortsatta

arbete överväger de ändringar närmast av teknisk karaktär som

kan behöva vidtas när "NRL" flyttas in i miljöbalken.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört om den

lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar

avstyrker utskottet bifall till folkpartiets partimotion Bo32

yrkande 1.

I miljöpartiet de grönas partimotion Bo33 yrkande 1 föreslås

att miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera

lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.

Såvitt rör frågan om kvaliteten på beskrivningarna anförs i

propositionen (s. 188--189) att i och med att en

miljökonsekvensbeskrivning ingår i beslutsunderlaget vid

myndighetsprövning skall ett tillstånd eller annan sökt åtgärd

naturligtvis inte beviljas om beskrivningen inte är

tillfredsställande.

Utskottet accepterar vad i propositionen i denna del anförts

och vill som sin mening tillägga att det får anses rimligt anta

att kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att

höjas allteftersom de kommer till användning i

ärendehanteringen. En liknande uppfattning förs fram i

propositionen i specialmotiveringen till 5 kap. 3 § NRL. Det får

vidare -- som utskottet anfört ovan -- anses rimligt att

miljöskyddskommittén, utan någon riksdagens begäran därom, om så

befinns erforderligt, ytterligare överväger behovet av ändringar

av närmast teknisk karaktär om NRL-föreskrifterna förs in i en

miljöbalk.

Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet inte

tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka miljöpartiets

partimotion Bo33 yrkande 1 om en konkretisering av

lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.

I motion Bo41 (v) yrkande 3 föreslås en ändring av

propositionsförslaget såvitt avser 5 kap. 3 § NRL. Enligt

motionärerna bör i paragrafen skrivas in att

miljökonsekvensbeskrivningarna bör vara sakliga och opartiska.

I regeringens förslag anges i 5 kap. 3 § NRL att

miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad

bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds

inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.

I propositionen anförs (s. 189) att om länsstyrelsen i de fall

styrelsen finner att en beskrivning behöver kompletteras från

miljö-, hälso- eller naturresurssynpunkt och om

tillståndsprövningen ligger på en annan myndighet länsstyrelsen

hos denna får begära att sökanden kompletterar sin beskrivning

om länsstyrelsen är remissorgan i ärendet. Enligt vad utskottet

erfarit pågår ett arbete i miljödepartementet som syftar till en

särskild förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I denna

kommer att tas in en föreskrift i huvudsak av den ovan angivna

innebörden om länsstyrelsens roll i sammanhanget.

Utskottet anser att syftet med motionen beträffande

sakligheten och opartiskheten i

miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att i inte ringa grad

tillgodoses genom den ordning som nu beskrivits.

Prövningsmyndigheten har det yttersta ansvaret att bevaka att

skäliga krav på opartiskhet och saklighet är uppfyllda.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo41 (v) yrkande 3

såvitt nu är i fråga.

I samma motion föreslås i yrkande 4 att länsstyrelsen i

stället för att vara remissorgan bör ges beslutanderätt angående

godkännande av miljökonsekvensbeskrivningar.

Enligt utskottets mening innebär den ordning som föreslås i

propositionen att den sakkunskap som länsstyrelsen onekligen

representerar beträffande miljö- och samhällsplaneringsfrågorna

kommer att kunna göra sig gällande i tillbörlig omfattning.

Förslaget i motion Bo41 (v) yrkande 4 om länsstyrelsens

beslutanderätt avstyrks sålunda.

Frågor om beslutsordningen tas upp också i miljöpartiets

partimotion Bo33 yrkandena 4--7. Yrkandena går ut på att vissa

myndigheter -- energiverket, sjöfartsverket, regeringen resp.

luftfartsverket -- inte är lämpliga att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga enligt vissa lagar.

Sålunda föreslås riksdagen ge till känna att energiverket är

olämplig instans att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar

enligt ellagen och rörledningslagen är tillräckliga (yrkande 4).

På motsvarande sätt föreslås i yrkandena 5--7 ett riksdagens

tillkännagivande om att sjöfartsverket är olämplig instans att

bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är

tillräckliga, att regeringen är olämplig instans att göra sådana

bedömningar enligt kontinentalsockellagen samt att

luftfartsverket är olämpligt att göra sådana bedömningar enligt

luftfartslagen.

Såvitt avser yrkandena 4 och 6 om bedömningar av

miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen, rörledningslagen

resp. enligt kontinentalsockellagen har näringsutskottet yttrat

sig (1990/81:NU11y).

Efter att ha uttryckt sig positivt om införande av ett krav på

miljökonsekvensbeskrivningar anför näringsutskottet

sammanfattningsvis att beredningen av ärenden enligt den i

yttrandet diskuterade lagstiftningen regelmässigt genomförs

under medverkan av någon myndighet som uteslutande eller bl.a.

är inriktad på miljöfrågor. I yttrandet anges att

naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, boverket

och länsstyrelsen har sådana beredningsuppgifter som åsyftas i

motionsyrkandena 4 och 6. Vidare anförs i yttrandet att oavsett

detta har tillståndsmyndigheten ansvar för att ett

tillfredsställande beslutsunderlag föreligger. Avslutningsvis

anser utskottet att de intressen motionärerna genom de aktuella

yrkandena vill slå vakt om blir tillgodosedda inom de tre i

yttrandet behandlade områdena.

Vad beträffar yrkandet 5 i motionen om att sjöfartsverket är

en olämplig instans att bedöma miljökonsekvensbeskrivningar

enligt farledslagen anförs i propositionen (s. 182) att verket

bör ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över beskrivningen.

En liknande ordning bör enligt propositionen (s. 181--182) gälla

beträffande bedömningar av behovet av

miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagens 6 kap. 5 §.

Enligt detta lagrum bedöms bl.a. frågan om tillstånd att inrätta

allmän flygplats. Även i sådanan ärenden förutsätts att yttrande

inhämtas från länsstyrelsen. Frågan om handläggningen av

miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen tas upp i

yrkandet 7 i motionen.

Såvitt avser de i näringsutskottets yttrande behandlade

lagarna delar bostadsutskottet uppfattningen om att den ordning

som kommer att gälla beträffande handläggningen av frågor om

miljökonsekvensbeskrivningar får anses tillfredsställande.

Bostadsutskottet gör samma bedömning i vad avser bedömningen

enligt farledslagen och luftfartslagen. Med det anförda

avstyrker bostadsutskottet miljöpartiets partimotion Bo33

yrkandena 4--7 om ordningen för bedömning av beslut om

miljökonsekvensbeskrivningar.

Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningarna tas upp i sju

motionsyrkanden. I tre av dem föreslås att ett nollalternativ

skall redovisas i samband med beskrivningarna. Förslag med denna

innebörd förs fram i de tre partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp)

yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.

I propositionen anförs (s. 188) att i en

miljökonsekvensbeskrivning skall redovisas vilka realistiska

alternativ som kan övervägas när det gäller lokalisering eller

utformning av en verksamhet. För att olika alternativ från

miljösynpunkt skall kunna vägas mot varandra är det enligt

propositionen i normalfallet väsentligt att redovisa ett

nollalternativ, dvs. vad det skulle innebära att inte genomföra

det som åsyftas.

Förslaget i propositionen ligger väl i linje med vad i

motionerna anförts om att nollalternativ och andra

alternativ skall ingå i miljökonsekvensbeskrivningar. Ett

riksdagens bifall till motionerna kan därmed inte anses

nödvändigt. Eftersom syftet med dem får anses tillgodosett

avstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp) yrkande

2 och Bo33 (mp) yrkande 2.

I motion Bo29 (mp) förordas att varje beslut som fattas i

frågor som gäller användning av biologiska system skall föregås

av en långsiktig konsekvensbeskrivning.

Även om det tämligen ingående bör anges hur

miljökonsekvensbeskrivningar bör utformas får det anses både

lämpligt och realistiskt anta att det i det enskilda fallet

måste finnas möjligheter att utforma beskrivningarna med hänsyn

till omständigheterna i ärendet. Såvitt kan bedömas torde dock

miljöförändringar med den inriktning som aktualiseras i motionen

komma att bedömas mot bakgrund av en miljökonsekvensbeskrivning.

Ett riksdagens tillkännagivande tjänar vid en sådan uppfattning

inte något reellt syfte. Motionen Bo29 (mp) om

miljökonsekvensbeskrivningar vid användning av biologiska

system avstyrks.

I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 förordas ett

tillkännagivande om krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid

politiska beslut. I miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 1

föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skall presentera

miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få

väsentlig betydelse för miljön och hushållningen med

naturresurser.

Även enligt utskottets uppfattning får det anses motiverat att

i propositioner som har väsentlig betydelse för miljön finns

redogörelser för de konsekvenser för miljön m.m. som ett

genomförande av förslagen i propositionen skulle få. Det torde

regelmässigt förhålla sig så att i sådana propositioner en

redovisning lämnas i linje med vad i miljöpartiets partimotion

förordats. Så torde också vara fallet även beträffande andra

viktiga politiska beslut med miljöpolitisk inriktning. Denna

fråga har aktualiserats även i folkpartiets partimotion.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall

till folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 och miljöpartiets

partimotion Bo36 yrkande 1 om miljökonsekvensbeskrivningar i

propositioner m.m.

I den sistnämnda motionen föreslås även ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om att utredningar och

kommittéer av betydelse för miljön och hushållningen med

naturresurser får i uppdrag att presentera

miljökonsekvensbeskrivningar.

Även beträffande denna fråga torde syftet med motionsyrkandet

få anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens

begäran. Enligt utskottets uppfattning torde nämligen direktiven

avseende kommittéer och utredningar i miljöfrågor ofta omfatta

också sådana frågeställningar som tagits upp i miljöpartiets

partimotion Bo36 yrkande 2. Ett tillkännagivande om direktiv

till vissa utredningar m.m. kan inte anses erforderligt.

Motionen avstyrks.

Ytterligare en fråga om hur inflytandet i samband med

miljökonsekvensbeskrivningar skall komma till uttryck tas upp i

miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3. Ett nytt lagförslag

begärs. Detta skall utformas så att allmänheten ges rätt att

medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga.

I propositionen anges (s. 189) att ett syfte med

miljökonsekvensbeskrivningar är en offentlig redovisning av

inverkan av den åsyftade anläggningen, verksamheten eller

åtgärden på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser

och av vilka motiv och avvägningar som ligger till grund för en

ansökan. Genom att allmänheten, miljöorganisationer m.fl. får ta

del av detta ökar deras möjligheter att påverka myndigheter och

företag att ta större hänsyn till miljö- och

naturhushållningsintressen.

Utöver vad i propositionen anförts vill utskottet erinra om

att i flertalet av de lagar som är anknutna till NRL finns

bestämmelser om offentliggörande. Så är fallet med PBL,

vattenlagen och miljöskyddslagen. I naturvårdslagen,

luftfartslagen och farledslagen finns inga föreskrifter om

offentliggörande. Avsikten är emellertid att i den särskilda

förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar skall tas in

bestämmelser om offentliggörande även i dessa lagar.

Det bör alltså finnas goda förutsättningar att få till stånd

den breda medverkan genom offentliga utfrågningar som

förespråkas i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3 utan en

riksdagens åtgärd i ärendet.

I fem motionsyrkanden tas upp frågan om kompletteringar i PBL

så att miljökonsekvensbeskrivningar ur skilda aspekter skall

påfordras enligt denna lag.

I motion Bo244 (c) yrkande 4 föreslås att PBL kompletteras med

regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I miljöpartiets

partimotion Bo37 föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar blir

obligatoriska i kommunernas översiktsplaner. I motion Bo41 (v)

yrkande 2 föreslås att det i vissa fall skall krävas en

miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt PBL, om det inte är

uppenbart onödigt. I motionens motivtext anförs att motsvarande

ordning bör gälla enligt skötsellagen och skogsvårdslagen. I

partimotionen Bo40 (mp) föreslås en ändring i PBL så att

miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall krävas vid byggande av

trafikanläggningar. I yrkandet 6 i motion Bo42 (mp) föreslås att

vattenhushållningsaspekten skall beaktas i

miljökonsekvensbeskrivningarna.

Beträffande frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall

utgöra en obligatorisk del av beslutsunderlaget vid ärenden

enligt PBL anförs i propositionen (s. 173--174) att sådana

beskrivningar i den fysiska planeringen bör kunna ge ett bra

stöd för bedömningen bl.a. av lämpliga alternativ för

lokalisering av stora projekt och anläggningar som har väsentlig

omgivningspåverkan. I propositionen anförs vidare att många

kommuner redan i dag använder sig av detta arbetssätt.

Regeringen har tagit intryck av kommunförbundets inställning i

frågan. Denna går ut på att i det dynamiska utvecklingsskede som

den fysiska planeringen befinner sig det är olämpligt att införa

regler som gör miljökonsekvensbeskrivningar till ett

obligatorium i ärenden enligt PBL. I propositionen erinras också

om att kommunerna skall samråda med länsstyrelsen när förslag

till översiktsplan och detaljplan upprättas och att

länsstyrelsen då skall ge råd och bl.a. ta tillvara statens

intressen. Vidare bör erinras om att överprövning av detaljplan

eller områdesbestämmelser kan ske bl.a. om det befaras att ett

riksintresse enligt NRL inte tillgodoses. Regeringen anser, med

hänsyn till det nu anförda, att länsstyrelsen, om det kan

befaras att ett beslut kommer att överprövas enligt reglerna i

PBL, ser till att erforderligt planeringsunderlag finns.

Utskottet delar vad som anförs i propositionen och i de nu

behandlade motionerna om att miljökonsekvensbeskrivningar i

princip bör upprättas vid ärenden enligt PBL. Utskottet har

positivt noterat att denna ordning -- utan att regler därom

finns -- tillämpas av många kommuner. Utskottet har mot denna

bakgrund förståelse för uppfattningen att det i det intensiva

skede som planeringen enligt PBL befinner sig i kan vara

lämpligt att avvakta med att kräva att i denna lag nu skall

införas ett krav på att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras

till ett obligatorium. Syftet med förslagen i motionerna får

anses i inte ringa grad tillgodosett, bl.a. därför att sådana

beskrivningar i ärenden enligt PBL, som efterfrågas av

motionärerna, inte sällan kommer till användning i planarbetet

på den lokala nivån. I dessa beskrivningar får det också anses

naturligt att ta upp bl.a. sådana frågor som aktualiserats i

motionerna Bo40 (mp) och i Bo42 (mp) yrkande 6. Dessa motioner

bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Samma

bedömning görs beträffande övriga motioner som nu behandlas.

Med hänvisning till det anförda finns inte heller tillräcklig

anledning att nu tillstyrka förslagen i miljöpartiets

partimotion Bo37, samt förslagen i motionerna Bo40 (mp), Bo41

(v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4 om

att ett lagfäst krav skall införas om att

miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas enligt PBL.

Med hänvisning till vad i detta avsnitt anförts tillstyrker

utskottet regeringens förslag till lag om ändring i NRL, lag

om ändring i farledslagen samt lag om ändring i lagen om

kommunal energiplanering. Lagförslagen har i propositionen

nummer 1, 5 och 6. De har i detta betänkande tagits in som

bilaga 1. Motion Bo41 (v) yrkande 3 såvitt nu är i fråga om en

annan lydelse av 5 kap. 3 § NRL avstyrks med hänvisning till

utskottets ställningstagande ovan.

Vad som i propositionen anförts i avsnitt 7.1.1 om

kommunernas och länsstyrelsernas arbete, i avsnitt 7.1.3 om

behovet av mark för friluftsvård och naturvård samt i avsnitt

7.5 om skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet har inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Inte heller vad som anförts i kapitel 8 såvitt nu är i

fråga, har givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande. Utskottet föreslår att propositionen såvitt

nu är i fråga läggs till handlingarna.

Hushållningsbestämmelser samt regler om regeringsprövning

enligt NRL m.m.

Ovan i detta betänkande har sammanfattningsvis redogjorts för

hushållningsbestämmelserna enligt NRL och för hur dessa

bestämmelser avses hävdas. Bl.a. har redovisats att

hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas

enligt vad som framgår av 1 kap. 2 § NRL.

I propositionen föreslås att 1 kap. 2 § NRL ändras så att

bland de lagar som där anges också tas in farledslagen.

I motion Bo41 (v) yrkande 1 föreslås att även skogsvårdslagen

och skötsellagen, dvs. lagen om skötsel av jordbruksmark, tas in

i 1 kap. 2 § NRL.

Den fråga som tas upp i motionen behandlas i propositionen (s.

183--184). Där redovisas att skogsstyrelsen, domänverket och

lantbruksstyrelsen ser positivt på att

miljökonsekvensbeskrivningar införs i de areella näringarna.

Denna uppfattning delas av regeringen. I propositionen erinras

om att utredningen om utvärdering och översyn av skogspolitiken

kommer att behandla frågan om miljökonsekvensbeskrivningar inom

skogspolitiken och skogsbruket. Beträffande skogsbruket och

miljökonsekvensbeskrivningar bör utredningens överväganden

enligt propositionen, avvaktas. I vad avser skötsellagen bör,

fortfarande enligt propositionen, motsvarande överväganden göras

av statens jordbruksverk.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att

skogsvårdslagen och skötsellagen inte nu bör tas in bland

lagarna i 1 kap. 2 § NRL. Resultatet av de pågående

övervägandena bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Bo41 (v) yrkande 1 och tillstyrker förslaget i yrkande 2

i propositionen om lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring

i NRL. Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta

betänkande.

I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 föreslås ett

riksdagens tillkännagivande till regeringen om att ändringar i

NRL bör göras om att mineralutvinning i princip inte skall

tillåtas i de obrutna fjällområdena. Även i yrkande 3 såvitt nu

är i fråga i miljöpartiets partimotion Bo518 tas denna fråga

upp.

Motsvarande yrkande har utskottet behandlat åren 1988, 1989

och 1990. Utskottet har då anfört att endast mycket starka

samhällsintressen bör leda till gruvdrift i dessa områden.

Avvägningen måste i den praktiska hanteringen bli beroende av

den vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse.

Utskottet, som anfört att den utformning NRL fått i nu berört

avseende får anses väl avvägd, avstyrkte de då behandlade

motionsyrkandena.

Utskottet har inte funnit anledning ompröva sitt

ställningstagande. Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 om

ändring i NRL i syfte att förhindra mineralutvinning inom de

obrutna fjällområdena och miljöpartiets partimotion Bo518

yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.

I miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i

fråga föreslås att 3 kap. 1 § NRL utmönstras ur lagen. I denna

paragraf anges att de områden som finns i kapitlets 2--6 §§ med

hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i

sin helhet är av riksintresse. I övrigt anges i paragrafen bl.a.

att bestämmelserna i kapitlet inte utgör hinder för utvecklingen

av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller

för utförande av de anläggningar som behövs för totalförsvaret.

Även vad som i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3

såvitt nu är i fråga aktualiserats om ändring av 3 kap. 1 § NRL

beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv

m.m. behandlades och avstyrktes av utskottet förra året.

Utskottet anförde då att lagen även i detta hänseende får anses

lämpligt utformad. Utskottet finner inte heller beträffande

denna fråga anledning ändra sin uppfattning.

En precisering av begreppet riksintresse för kultur- och

naturvården begärs i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4.

Motionärerna föreslår också att listan med riksintressanta

områden fastställs i lag. Utskottet förutsätter nu liksom vid

behandling tidigare att den lista som avses är av

naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet utarbetade

förteckningar över områden som är av riksintresse för

naturvården resp. för kulturmiljövården.

Vid behandlingen av motsvarande yrkande år 1989 och 1990

anförde utskottet följande (1989/90:BoU17 s. 8).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Centrala myndigheter har att som underlag för den kommunala

planeringen enligt PBL och NRL ange vilka områden som enligt

deras bedömning kan anses vara riksintressen enligt NRL.

Sektormyndigheternas material blir föremål för

ställningstaganden i den kommunala planeringen. I samrådsskedet

och i granskningsyttrandet vid planarbetet tar länsstyrelsen

ställning till om riksintressena blivit tillfredsställande

behandlade. De överväganden som gjorts beträffande

riksintressena utgör underlag för prövning av olika frågor.

Föreligger oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift

att höra berörd sektormyndighet. Därvid har bl.a. de centrala

myndigheterna tillfälle att bedöma hur NRL:s bestämmelser skall

tillämpas.

Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda

en annan uppfattning än t.ex. naturvårdsverket när det gäller

frågan om vilka hänsyn som skall tas till ett område av

riksintresse för naturvården men också när det gäller

klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på

förhand skulle ta ställning till en viss myndighets bedömning av

vad som är av riksintresse är sålunda inte lämpligt och är

dessutom främmande för systemet för kunskapsförsörjningen enligt

NRL.

Den av utskottet år 1990 avstyrkta motionen avslogs av

riksdagen. Utskottet anförde då bl.a. att något väsentligt inte

skulle stå att vinna på en precisering av begreppet

riksintresse för natur- och kulturmiljövården utöver vad som

gjorts vid riksdagens ställningstagande till propositionen med

förslag till NRL.

Inte heller beträffande detta yrkande finner utskottet

anledning frångå sitt tidigare ställningstagande. Miljöpartiets

partimotion Bo518 yrkande 4 avstyrks således.

I motion Bo535 (c) föreslås riksdagen uttala sig för att

Vättern skall vara riksintresse som färskvattentäkt enligt NRL

och omgärdas med speciella bestämmelser. Liknande yrkanden

behandlade utskottet 1989 och 1990 (1989/90:BoU12 s. 9). Då

anförde utskottet att Vättern med öar och strandområden åtnjuter

skydd enligt 3 kap. 2 § NRL för sina natur- och kulturvärden.

Såvitt rör den i motionen aktualiserade frågan om Vättern som

färskvattentäkt skulle närmast 2 kap. 8 § bli tillämpligt. Där

anges bl.a. att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga

för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall

skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten och

utnyttjandet av anläggningarna.

Som utskottet anförde vid sin tidigare behandling av

motsvarande yrkande finns redan i dag goda möjligheter att

beakta frågor om vattenförsörjningen. Dessa bör beaktas i den

kommunala fysiska planeringen och i länsstyrelsens arbete med

miljö- och naturresursfrågorna. Eftersom i motionen inga nya

motiv lagts fram beträffande frågan om Vättern som

riksintresse avseende färskvattenförsörjningen avstyrker

utskottet bifall till motion Bo535 (c).

Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 behandlat

frågan om åtgärdsprogram för Vättern m.m. (1989/90:JoU6). Under

allmänna motionstiden har väckts motioner om förebyggande skydd

för Vättern. Dessa motioner avses behandlas av

jordbruksutskottet och riksdagen våren 1991.

Riksdagen föreslås i motion Bo542 (m) tydligare än vad som

hittills skett klarlägga de intressen som NRL har att

tillgodose.

Som utskottet anfört tidigare och senast år 1990

(1989/90:BoU17 s. 9) vid behandlingen av motsvarande

motionsyrkande ligger det i kommunens hand att i samråd med

länsstyrelsen konkretisera av riksdagen gjorda uttalanden om hur

den fysiska planeringen kan och bör bedrivas.

Utskottet finner inte skäl att mot bakgrund av vad som anförts

i motionen föreslå riksdagen att göra de uttalanden om den

fysiska planeringen som motionärerna förordar. Motion Bo542

(m) avstyrks.

I 4 kap. 1 § NRL finns bestämmelser om prövningsplikt för

vissa slag av industrianläggningar. Anläggningar som där anges

får inte utföras utan tillstånd av regeringen. I 2 § anges att

regeringen i ett visst fall får besluta att en anläggning eller

åtgärd som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 1 § ändå

inte får utföras utan tillstånd enligt 4 kap. I kapitlets 3 §

finns regler om det s.k. kommunala vetot. Detta innebär att en

anläggning som prövas enligt kapitlet i princip inte får komma

till stånd om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att

tillstånd lämnas. På förslag av utskottet ändrade riksdagen

förra året (betänkande 1989/90:BoU20) 4 kap. 3 § så att bl.a.

tillkomsten och lokaliseringen av stora anläggningar med uppgift

att slutligt omhänderta miljöfarligt avfall under vissa i lagen

mycket bestämda förutsättningar får komma till utförande om

regeringen lämnat tillstånd därtill även om fullmäktige i den

aktuella kommunen inte har tillstyrkt detta. Även i vissa andra

fall har regeringen att fatta det slutliga beslutet beträffande

ärenden som prövas enligt 4 kap. NRL.

I vänsterpartiets partimotion Bo35 föreslås ett

tillkännagivande om att 4 kap. NRL slopas.

4 kap. är centralt i lagen. Det kan svårligen slopas med

mindre än att stora delar av planeringssystemet för den fysiska

planeringen måste revideras. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att systemet med miljökonsekvensbeskrivningar bygger

på den prövningsplikt som finns i 4 kap. Med hänvisning till vad

som nu anförts avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion

Bo35 om slopande av 4 kap. NRL.

Det kommunala vetot tas upp i motionerna Bo506 (c) och Bo534

(mp). I motionerna föreslås en ändring i 4 kap. 3 § av innebörd

att de förra året genomförda ändringarna avskaffas. Dessa

ändringar har i korthet redovisats ovan.

Utskottet gjorde förra året ingående överväganden om

utformningen av 4 kap. 3 § NRL. Utskottet är inte berett

att föreslå riksdagen att göra en omprövning av frågan.

Motionerna Bo506 (c) och Bo534 (mp) avstyrks.

I motion Bo527 (s) föreslås riksdagen att som sin mening ge

regeringen till känna vad som i motion T708 anförts om översyn

av NRL. I den sistnämnda motionen anförs att det kan bli svårt

att tillämpa NRL-prövning på en kommunikationsanläggning som

Arlanda vars verksamhet har inverkan på ett större område.

Med åberopande av 4 kap. 2 § NRL har regeringen beslutat att

utbyggnaden av Arlanda skall prövas i den ordning som anges i

lagrummet.

Den osäkerhet som yppats i motionen om att

kommunikationsanläggningar inte kan NRL-prövas bör därmed vara

undanröjd. En översyn av NRL i vad avser prövning av

kommunikationsanläggningar kan därför inte

anses erforderlig. Motion Bo527 (s) avstyrks således.

I motion Bo31 (v) föreslås ändringar i de ersättningsregler

som gäller när intrångsersättning skall betalas till markägare i

samband med beslut enligt PBL. Motionärerna anser att de

ändringar som gjordes hösten 1986 innebär försämrade möjligheter

för naturvården att skydda bl.a. miljömässigt värdefulla

biotoper. I syfte att stärka miljö- och naturvårdsvärdena

föreslås i motionen att intrångsersättningen skall relateras

till hela brukningsenheten och inte som för närvarande till

"berörd del".

I samband med tillkomsten av PBL och NRL övervägde utskottet

noga utformningen av ersättningsreglerna. Utskottet är inte

berett att föreslå riksdagen att genom ett tillkännagivande till

regeringen förorda en ändring av dessa regler. Motion Bo31 (v)

om överväganden avseende reglerna för ersättning till

markägare avstyrks.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt miljöpartiets

partimotion Bo38 i vilken förordas en ändring i

expropriationslagen så att mark kan exproprieras av miljöskäl.

Motivet till förslaget finns i motion Jo118. I denna motion

anförs bl.a. att det finns goda skäl att återskapa våtmarker för

att därigenom minska tillförseln av kväve till havet. Det finns

enligt motionen inte sällan en konflikt mellan detta motiv och

t.ex. jordbrukarens önskan att fortsätta med jordbruk trots att

just hans mark skulle vara lämplig för att återskapa våtmarker.

I avsikt att lösa bl.a. sådana konflikter som nu beskrivits

föreslås i motionen att mark skall kunna exproprieras av

miljöskäl.

Utskottet vill beträffande markavvattning erinra om de

ändringar i naturvårdslagen som gjordes 1986. Då infördes i

denna lag en bestämmelse av innebörd att markavvattningsföretag

inte får ske utan länsstyrelsens tillstånd. Syftet med förslaget

var att stärka skyddet av våra våtmarker. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att det inte enbart med åberopande av

miljöskäl är möjligt att expropriera mark; låt vara att också

sådana skäl inte sällan måste vägas in som en av flera faktorer

i expropriationsärenden. Naturvårdslagens regler får dock anses

vara tillfyllest för att bevara och skydda våra våtmarker.

Utskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå

en sådan ändring i expropriationslagen som föreslås i

miljöpartiets partimotion Bo38.

Älvsträckor och vattenområden

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som går ut

på att vissa älvsträckor och vattenområden skall tas in i 3 kap.

6 § NRL och därmed i praktiken undantas från prövning enligt

vattenlagen. Vidare behandlas motioner om utbyggnad av

minikraftverk och om vattenkraftens roll i energibalansen.

Nästan samtliga av dessa yrkanden har utskottet behandlat flera

gånger tidigare. Senast behandlades de av utskottet och

riksdagen i april 1990 (se bet. 1989/90:BoU17).

I motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, Bo544

(c) och K241 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att de

fyra s.k. huvudälvarna -- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och

Vindelälven -- bör förklaras som nationalälvar. I motion Bo533

(fp) yrkande 2 föreslås att en utredning görs inom ramen för en

översyn av NRL om möjligheten att avsätta de fyra huvudälvarna

och några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.

Vid behandling av yrkanden 1989 och 1990 om

"nationalälvsförklaring" anförde utskottet att de aktuella

älvarna tagits in i NRL och att de därför inte kunde byggas ut

med mindre än att lagen ändrades. Några sådana ändringsförslag

har inte förelagts riksdagen. Utskottet anförde vidare att

utskottet inte kunde inse att något skulle vara att vinna på ett

förverkligande av motionsförslagen. Trots att utskottet flera

gånger tidigare framfört denna uppfattning görs inte heller i

årets motioner några egentliga försök att utveckla vad en

förklaring som nationalälvar skulle innebära i form av ökat

skydd för älvarna. Att en förklaring som nationalälvar skulle

innebära ett bättre skydd för älvarna än det som gäller genom

att de omfattas av skyddet mot utbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL

har alltså lika lite nu som tidigare visats av motionärerna.

Enligt utskottets mening är så heller inte fallet. Utskottet har

i sak ingen annan uppfattning än motionärerna. De nu diskuterade

älvarna är undantagna från utbyggnad och därmed skyddade. Någon

ändring därvidlag är inte aktuell.

I den mån motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om förklaring av de fyra

huvudälvarna m.fl. som nationalälvar inte kan anses

tillgodosedda med vad som nu anförts avstyrker utskottet bifall

till dem. Det finns heller inte anledning att tillstyrka det i

motion Bo533 (fp) yrkande 2 framförda utredningsyrkandet om

nationalälvar.

I fyra motioner -- miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 1

samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1 och Bo533 (fp)

yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga -- föreslås

att Emån skall omfattas av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL. Detta

innebär i realiteten att vattenkraftverk samt vattenreglering

eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras i

Emån.

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat också frågan om

Emån skall undantas från utbyggnad för kraftändamål. Vid

behandlingen år 1990 (1989/90:BoU17 s. 11--12) anförde utskottet

att domstolsprövning bl.a. av frågan om vattenkraftsutbyggnad i

ån pågick vid vattendomstolen i Växjö beträffande byggande av

Fliseryds kraftverk. Sökanden har sedermera återkallat ansökan

om byggande av kraftverket.

I det läge som nu uppkommit finner utskottet det motiverat att

riksdagen omprövar sin inställning i frågan. Utskottet föreslår

därför att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion

Bo518 yrkande 1 samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1

och Bo533 (fp) yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i

fråga, ändrar 3 kap. 6§ NRL så att Emån skyddas från utbyggnad

för kraftändamål m.m. genom att den tas in bland de

vattenområden som finns upptagna i lagrummets första stycke.

Emån bör i stycket lämpligen placeras efter Råneälven. Den

nu föreslagna ändring av NRL bör liksom det av utskottet ovan

tillstyrkta förslaget om miljökonsekvensbeskrivningar träda i

kraft den 1 juli 1991. På motsvarande sätt som hittills bör

beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som

anhängiggjorts före ikraftträdandet äldre bestämmelser

tillämpas. Utskottet föreslår alltså att riksdagen antar bilaga

1 till detta betänkande såvitt avser ändring i 3 kap. 6 § NRL

jämte övergångsbestämmelse.

I motion Bo513 (m) yrkande 2 föreslås att Bräkneån och Nedre

Dalälven skall omfattas av NRL-skyddet.

I Dalälven omfattas Västerdalälven uppströms Hummelforsen och

nedströms Skiffsforsen samt sträckan mellan Näs bruk och Gysinge

av skydd av vattenkraftutbyggnad enligt NRL. I Österdalälven har

sträckan ett motsvarande skydd uppströms Trängslet.

Vad i motionen förordats om skydd av Nedre Dalälven m.m.

får anses tillgodosett. I övrigt är utskottet inte berett

tillstyrka motion Bo513 yrkande 2.

I motion Bo514 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås

att Indalsälven uppströms Ammerån och Järpen skall omfattas av

NRL-skyddet.

Riksdagen beslöt förra året på förslag av ett enigt

bostadsutskott att hela Ammerån skulle tas in i NRL. Vad i

motionen föreslagits får anses tillgodosett. Motionen avstyrks

såvitt nu är i fråga.

I motion Bo533 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås

att Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan i Indalsälven

undantas från prövning enligt vattenlagen.

Yrkanden om att dessa vattenområden skall ingå i NRL har

prövats och avslagits av riksdagen 1986, 1987, 1988, 1989 och

1990 efter förslag av utskottet.

Några nya motiv för att en prövning enligt vattenlagen inte

skulle kunna göras har inte framförts av motionärerna. Utskottet

har inte funnit skäl att ändra uppfattning. Motionen Bo533 (fp)

yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att

tillstyrka förslaget i samma motion om att Meåforsen i

Ångermanälven och Jaurekaska i Luleälven skall tas in i NRL.

Även frågan om att ta in dessa vattenområden i NRL har utskottet

prövat och avstyrkt vid flera tillfällen. Inte heller

beträffande dessa vattenområden finner utskottet att några nya

skäl tillkommit som gör det motiverat att ändra inställning.

Motion Bo533 (fp) yrkande 1 avstyrks alltså även i denna del.

Haverö strömmar aktualiseras i motion Bo516 (mp). I motionen

behandlas frågan om de gamla trädammarna vid strömmarna och

föreslås att dessa skall genomgå en pietetsfull renovering utan

att någon väg byggs i området. Vidare aktualiseras frågan om

dammsäkerheten samt föreslås ett tillkännagivande till

regeringen om övervägande avseende ekonomiskt stöd till

renovering av dammarna.

Vid behandlingen av i stort sett liknande förslag förra året

(1989/90:BoU17 s. 11) anförde utskottet att Haverö strömmar

ingår i NRL och att de därmed inte kan byggas ut för

kraftändamål. Denna omständighet fick dock inte hindra, anförde

utskottet vidare, att vissa renoveringsarbeten inte skulle få

komma till stånd. Naturligtvis får därmed älvsträckans karaktär

inte ändras annat än i ringa omfattning. Det ankommer närmast på

länsstyrelsen att bevaka att NRL-skyddet hävdas. Utskottet vill

nu tillägga att för området utfärdats och sedermera förlängts

tiden för ett interimistiskt naturreservat enligt 11 §

naturvårdslagen. Detta gäller nu till den 14 november 1991. Med

hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo516

(mp) om Haverö strömmar. Det får anses ankomma bl.a. på

länsstyrelsen i Västernorrlands län att om så befinns

erforderligt, närmare pröva de i motionen aktualiserade

frågorna.

Indalsälvens delta tas upp i miljöpartiets partimotion Bo518

yrkande 2 och i motion Bo536 (mp) yrkande 2. Ett vägbygge i

deltaområdet påverkar enligt motionärerna miljön på ett icke

godtagbart sätt. Enligt dem bör deltaområdet omfattas av

NRL-skyddet.

Även denna fråga har utskottet behandlat flera gånger tidigare

och senast förra året (1989/90:BoU17 s. 12). Utskottet anförde

då att länsstyrelsen i Västernorrlands län ställt och fått gehör

för villkor avseende utformningen av vägbygget i deltat så att

de naturvärden som där finns skall ta så lite skada som möjligt.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om att det inte finns

tillräckliga skäl att föreslå att Indalsälvens delta skall

tas upp bland de vattenområden som skyddas i 3 kap. 6 § NRL. Den

avvägning mellan exploatering och bevarande som gjorts är enligt

utskottets mening acceptabel. Med det anförda avstyrker

utskottet miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 2 och motion

Bo536 (mp) yrkande 2.

I två partimotioner från miljöpartiet, motionerna Bo33 yrkande

8 och Bo518 yrkande 5 begärs lagförslag som går ut på att

samtliga orörda älvar, åar och biflöden skall skyddas mot

utbyggnad för kraftändamål. Ett liknande yrkande förs fram i

motion Bo536 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion

räknas upp ett stort antal vattendrag i Västernorrlands län som

enligt motionärerna bör undantas från utbyggnad.

Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande

motionsyrkanden förra året (1989/90:BoU17 s. 12) får det anses

mindre lämpligt att så översiktliga förslag skall grunda en

riksdagens begäran till regeringen. Inte heller beträffande

denna fråga finner utskottet att skäl framkommmit som gör det

aktuellt att föreslå riksdagen att besluta i enlighet med

förslagen i miljöpartiets partimotioner Bo33 yrkande 8 och Bo518

yrkande 5 om skydd för samtliga orörda älvar, biflöden och

åar. Utskottet gör samma bedömning av den i motion Bo536 (mp)

yrkande 1 såvitt nu är i fråga aktualiserade frågan om vissa

vattendrag i Västernorrlands län.

I motion Bo514 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att

alla vattendrag skall skyddas från vidare exploatering genom

utbyggnad av minikraftverk.

I förarbetena till NRL (prop. 1986/87:3 s. 110--111) anförs

beträffande utbyggnad av minikraftverk att någon utbyggnad för

vattenkraftsändamål inte kan tillåtas i de undantagna älvarna

och älvsträckorna. Dessa skyddas mot utbyggnad genom att de

omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. I två speciella fall

bör det dock enligt propositionen kunna tänkas att minikraftverk

kan komma i fråga även i de undantagna älvarna och

älvsträckorna. Det ena avser fall då andra alternativ för att

ordna energiförsörjningen för enstaka hushåll kan innebära

större inverkan på miljön än ett minikraftverk. Den andra

situationen avser fall då det på platsen redan finns en

anläggning som påverkar vattendraget, t.ex. en damm eller

liknande. I sådana fall, anförs i propositionen, kan tillkomsten

av ett minikraftverk t.o.m. innebära vissa fördelar, t.ex. att

en dåligt underhållen flottningsdamm samtidigt kan restaureras.

Med hänvisning till det nu anförda angavs i propositionen att

det inte kan tillåtas att ett flertal minikraftverk med var för

sig obetydlig miljöpåverkan men med en sammantagen negativ

effekt på miljön kommer till stånd i en viss undantagen älv

eller älvsträcka.

Såvitt i motionen tas upp frågor om utbyggnad av minikraftverk

i de genom NRL-skyddade älvarna, älvsträckorna och

vattenområdena anser utskottet att de ovan redovisade motiven

utgör en godtagbar inställning. Vad gäller övriga vattendrag får

utbyggnad av minikraftverk prövas i den ordning som

lagstiftningen föreskriver. Utskottet är inte berett att föreslå

att riksdagen ansluter sig till förslaget i motion Bo514 (mp)

yrkande 2 om att alla vattendrag skall undantas från utbyggnad

av minikraftverk. En så kategorisk inställning som den som

förs fram i motionen bör inte vägleda behandlingen av dessa

utbyggnadsfrågor. Utskottet vill erinra om att i motioner som

hänvisats till jordbruksutskottet tagits upp frågan om

prövningsordningen vid utbyggnad av minikraftverk.

I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis fyra

motionsyrkanden i vilka tas upp vattenkraftens roll i

energibalansen. Det gäller de två under allmänna motionstiden

1990 väckta motionerna 1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 och

1989/90:Bo550 (mp) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i

fråga. I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna att någon ytterligare

vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som

riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske. I mp-motionen

föreslås ett riksdagens uttalande om att vattenutbyggnadsepoken

bör vara slut. Detta yrkande förs fram även i de under allmänna

motionstiden 1991 väckta motionerna 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1

och 1990/91:Bo536 (mp) yrkande 1, dessa båda yrkanden såvitt nu

är i fråga.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av liknande

motionsförslag anfört att vattenkraftsutbyggnaden bör ske inom

ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna. Utskottet

vill nu erinra om vad i propositionen om energipolitiken (prop.

1990/91:88 s. 8) anförts om vattenkraftsplanen. I propositionen

anges att de orörda älvarna och de älvsträckor som riksdagen

undantagit från utbyggnad skall skyddas även fortsättningsvis

och att utbyggnaden av vattenkraft därmed kommer att begränsas

till högst den av riksdagen antagna vattenkraftsplanen.

Propositionen kommmer att behandlas av riksdagen senare i vår.

De nu behandlade motionsyrkandena väcktes samtliga innan

innehållet i propositionen blev känt. Ett accepterande av

regeringens uppfattning sådan den kommer till uttryck i den nu

nämnda propositionen får anses innebära att förslaget i motion

1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 om vattenkraftens roll i

energibalansen tillgodosetts. Ett tillkännagivande bör därmed

kunna undvaras. Även vad i de tre mp-motionerna 1989/90:Bo550,

1990/91:Bo514 och 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga

förordats beträffande uttalande om att vattenutbyggnadsepoken

bör vara slut, får anses i inte ringa grad tillgodosett vid ett

riksdagens accepterande av propositionen. Ett tillkännagivande

skulle vid denna uppfattning inte tjäna något reellt syfte.

Ekologiskt byggande

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motioner i vilka

behandlas frågor om ekologiskt och miljöanpassat boende. I

motion Bo42 (mp) tas upp frågor om ett ekologiskt

samhällsbyggande i yrkandena 1--5, 7 och 8. Motionärerna

föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samhällsbyggande på ekologins grunder,

om behovet av ett ekologiskt tätortsmönster och ett ekologiskt

stadsbyggnadsbegrepp, om ett omfattande retursystem för alla

restprodukter i den byggda miljön, om en utvecklingsplan för

införande av ekologiska toalett- och avloppssystem i ny och

befintlig bebyggelse, om krav på ekologisk ombyggnad av

bostadsbeståndet samt om underskottet på friytor för odling och

rekreation i storstadsmiljöer.

I centerpartiets partimotion Bo34 (c) yrkande 2 föreslås

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat boende. Även i

denna motion anläggs ett ekologiskt synsätt på samhällsbyggandet

och understryks vikten av att bebyggelsen och boendeplaneringen

görs från ekologiska utgångspunkter.

Även i motion Bo28 (s) föreslås ett riksdagens

tillkännagivande om vikten av ett miljöanpassat byggande och

boende. I denna motion behandlas behovet av lokala småskaliga

lösningar av olika miljöfrågor såsom t.ex. sophantering.

Motionärerna anser att tiden nu är inne att ta ett stort steg

mot en normal "vardaglig" användning av ett så stort antal

miljövänliga lösningar som möjligt. Miljökraven bör därför mera

generellt inordnas i byggreglerna. Motionärerna aktualiserar

också frågan om experimentbyggnadsbidrag för finansiering av

utvecklingsprojekt i bostadsrättsföreningar.

Utskottet delar motionärernas inställning beträffande

betydelsen av ett ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen och

vid genomförande av bostadsbyggnadsprojekt. I utskottets avgivna

och av kammaren nyligen behandlade betänkande 1990/91:BoU12 (s.

29--33) behandlades frågan om ekologiskt byggande och boende. I

detta betänkande redovisar utskottet vissa av de åtgärder som

vidtagits och vidtas beträffande ekologiskt byggande m.m.

Sammanfattningsvis kan erinras om vad utskottet i betänkandet

anfört om att betydande aktiviteter pågår runt om i landet med

inriktning på ekologiskt byggande och boende. På initiativ av

glesbygdsdelegationen pågår t.o.m. utgången av år 1991 det s.k.

ekobyprojektet. Avsikten är att projektet, som omfattar ett

tiotal kommuner, skall efterföljas av andra. Inom boverket har

ett arbete med inriktning på ekologiskt byggande påbörjats. Även

om flera åtgärder vidtagits anförde utskottet i det ovan nämnda

betänkandet, att det får anses ankomma på boverket,

byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika sätt

bidra till att verksamheten med ekokommuner utvecklas och förs

ut till en vidare krets. Detta gavs regeringen till känna. I

betänkandet behandlas också vissa andra motionsförslag om vikten

av att också ett ekologiskt synsätt får vägleda

samhällsplaneringen.

Det finns inte tillräcklig anledning att så snart efter detta

tillkännagivande ånyo aktualisera i allt väsentligt samma frågor

hos regeringen som de som tas upp i de nu behandlade motionerna.

Som framgått av det nu anförda har utskottet ingen annan

uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av

ekologiskt byggande m.m. Med hänvisning till det nyligen

fattade riksdagsbeslutet och till de aktiviteter avseende

ekologins roll i samhällsplaneringen och byggandet som pågår

finner utskottet det inte erforderligt att tillstyrka motion

Bo28 (s), centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 2 och motion

Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7 och 8. Syftet med motionerna kan i

allt väsentligt anses tillgodosett utan ett riksdagens bifall

till dem.

Slutligen behandlar utskottet motion Bo27 (fp). Motionären

anför att Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) genom

flygradiometriska mätningar tagit fram underlag för var

detaljerade radonundersökningar avseende markradon bör

genomföras. Dessa mätningar är emellertid inte heltäckande.

Bl.a. saknas mätningar för många befolkningstäta områden, t.ex.

för Stockholm--Norrtälje-området och

Norrköping--Linköpings-området. Ett heltäckande program för

mätning av markradon bör genomföras. I motionen föreslås

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad där

anförts om behovet av ett sådant program.

I det ovan nämnda betänkandet (1990/91:BoU12 s. 71) behandlade

utskottet motioner om kartläggning av radonförekomster i

byggnader. Utskottet framhöll då bl.a. angelägenheten av att

kommunerna intensifierar sitt arbete med att kartlägga

förekomsten av radon i bostäder och att centrala myndigheter har

ett ansvar att bistå kommunerna i detta arbete.

Beträffande den genom motionen aktualiserade frågan om ett

program för mätning av markradon delar utskottet motionärens

uppfattning om att det bör övervägas om inte SGU och

byggforskningsrådet bör kunna bidra till frågans lösning. Även

beträffande denna fråga bör också kommunernas medverkan kunna

påräknas. Utskottet vill erinra om att i nybyggnadsreglerna

finns föreskrifter om radioaktiv strålning och radondotterhalt i

byggnader.

Det får förutsättas att den av motionären aktualiserade frågan

om program för mätning av markradon övervägs bl.a. av

berörda centrala myndigheter utan någon riksdagens begäran

därom. Motionen Bo27 (fp) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av NRL

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 3 och

1990/91:Bo502 yrkande 1,

res. 1 (fp, c, v, mp)

2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo502 yrkande 2,

res. 2 (fp, v, mp)

3. beträffande den lagtekniska lösningen avseende

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo32 yrkande 1,

res. 3 (fp)

4. beträffande konkretisering av lagförslaget om

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkande 1,

res. 4 (mp)

5. beträffande saklighet och opartiskhet i

miljökonsekvensbeskrivningarna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu

är i fråga,

res. 5 (v)

6. beträffande länsstyrelsens beslutanderätt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo41 yrkande 4,

res. 6 (v)

7. beträffande bedömning av beslut om

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkandena 4--7,

res. 7 (mp)

8. beträffande nollalternativ i

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo30, 1990/91:Bo32

yrkande 2 och 1990/91:Bo33 yrkande 2,

res. 8 (m, fp, mp)

9. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar vid användning

av biologiska system

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo29,

10. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo32 yrkande 3 och

1990/91:Bo36 yrkande 1,

res. 9 (fp, mp)

11. beträffande direktiv till vissa utredningar m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo36 yrkande 2,

res. 10 (mp)

12. beträffande offentliga utfrågningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkande 3,

res. 11 (mp)

13. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo37, 1990/91:Bo40,

1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6 och 1990/91:Bo244

yrkande 4,

res. 12 (fp, c, v, mp)

14. beträffande lag om ändring i NRL m.m.

att riksdagen, med bifall till proposition 1990/91:90

yrkandena 1, 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo41

yrkande 3 såvitt nu är i fråga, antar vid propositionen och till

detta betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring

i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. detta

förslag såvitt avser 5. kap., lag om ändring i lagen (1983:293)

om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och

allmän hamn samt lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal

energiplanering,

res. 13 (v) -- villk. res. 5

15. beträffande avsnitten 7.1.1, 7.1.3, 7.5 och kapitel 8

såvitt nu är i fråga,

att riksdagen lägger proposition 1990/91:90 till handlingarna,

16. beträffande lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring

i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90 yrkande 2

samt med avslag på motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det vid

propositionen och som bilaga 1 till detta betänkande fogade

förslaget,

res. 14 (v, mp)

17. beträffande mineralutvinning inom de obrutna

fjällområdena

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo502 yrkande 3 och

1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

res. 15(fp, v, mp)

18. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:518 yrkande 3 såvitt nu är

i fråga,

res. 16 (v, mp)

19. beträffande precisering av begreppet riksintresse

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo518 yrkande 4,

res. 17 (mp)

20. beträffande Vättern som riksintresse avseende

färskvattenförsörjningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo535,

res. 18 (c)

21. beträffande uttalande om den fysiska planeringen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo542,

res. 19 (m)

22. beträffande slopande av 4 kap. NRL

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo35,

res. 20 (v)

23. beträffande utformning av 4 kap. 3 § NRL

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo506 och

1990/91:Bo534,

res. 21 (c, v, mp)

24. beträffande prövning av kommunikationsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo527,

25. beträffande reglerna för ersättning till markägare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo31,

res. 22 (v, mp)

26. beträffande ändring i expropriationslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo38,

res. 23 (v, mp)

27. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som

nationalälvar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo513 yrkande 1 såvitt

nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2, 1990/91:Bo544 och

1990/91:K241 yrkande 2,

res. 24 (fp, c, mp)

28. beträffande Emån

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo501,

1990/91:Bo513 yrkande 1, 1990/91:Bo518 yrkande 1 och

1990/91:Bo533 yrkande 1 det andra och fjärde yrkandet såvitt nu

är i fråga antar som bilaga 1 till detta betänkande och som

utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i

lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. allt

såvitt förslaget inte behandlats under 14 ovan,

29. beträffande Nedre Dalälven m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo513 yrkande 2,

30. beträffande Ammerån

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo514 yrkande 1 såvitt nu

är i fråga,

31. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu

är i fråga,

res. 25 (fp, c, v, mp)

32. beträffande Meåforsen och Jaurekaska

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu

är i fråga,

res. 26 (fp, mp)

33. beträffande Haverö strömmar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo516,

res. 27 (mp)

34. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo518 yrkande 2 och

1990/91:Bo536 yrkande 2,

res. 28 (v, mp)

35. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo33 yrkande 8,

1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo518

yrkande 5,

res. 29 (mp)

36. beträffande utbyggnad av minikraftverk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo514 yrkande 2,

res. 30 (v, mp)

37. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att rikdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 1,

1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och

1990/91:Bo536 yrkande 1 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är

i fråga,

res. 31 (mp)

38. beträffande ekologiskt byggande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34

yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8,

res. 32 (c)

res. 33 (v)

res. 34 (mp)

39. beträffande program för mätning av markradon

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo27.

res. 35 (fp, c, mp)

Stockholm den 7 maj 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus

Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager

(fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Gunnar Nilsson (s),

Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell

Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Nils

Fredrik Aurelius (m) och Marianne Carlström (s).

Reservationer

1. Översyn av NRL (mom. 1)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger

Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "av NRL" bort

ha följande lydelse:

NRL har nu varit i kraft i ca 4 år. Lagen har inte motsvarat

de förväntningar som knutits till den. Det har inte sällan visat

sig att det med åberopande av den inte varit möjligt att hävda

berättigade bevarandeintressen och ge dem den tyngd de bör ha.

En utvärdering av NRL bör göras. Det får anses lämpligt att

denna utvärdering görs av miljöskyddskommittén i dess fortsatta

arbete. Detta arbete kan lämpligen göras i samband med

kommitténs överväganden beträffande bl.a. vilka ändringar som

behövs när "NRL" tas in i en miljöbalk. Bostadsutskottet har i

yttrande till jordbruksutskottet enhälligt föreslagit att

föreskrifter motsvarande NRL tas in i en sådan balk. I en

miljöbalk är det, som också anförs i propositionen, viktigt att

kraven på en miljömedveten samhällsplanering skärps. Det är även

viktigt att miljöskyddskommittén i det fortsatta arbetet

också överväger hur de föreskrifter som i en miljöbalk i dag

motsvaras av NRL skall samordnas med NVL så att ett tydligare

samband än i dag uppnås.

Vad utskottet nu förordat innebär en anslutning till förslagen

i de båda partimotionerna Bo34 (c) yrkande 3 och Bo502 (fp)

yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

dessa yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad nu

anförts om översyn av NRL m.m.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:1.beträffande översyn av NRL

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande

3 och 1990/91:Bo502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Ansvaret för NRL på myndighetsnivå (mom. 2)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Motionärernas uppfattning" och slutar med "nu

anförts" bort ha följande lydelse:

Naturresursfrågorna på regeringsnivå avseende NRL överfördes

för något år sedan från bostadsdepartementet till

miljödepartementet. Detta var en åtgärd som bör bidra till att

stärka miljövårdens intressen. På myndighetsnivå bör en

motsvarande ändring göras så att ansvaret för NRL flyttas från

boverket till naturvårdsverket. Vad nu anförts ligger i linje

med utskottets uppfattning om att bevarandeintressena måste få

ett starkare skydd i de "NRL-föreskrifter" som skall ingå i en

miljöbalk.

Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion

Bo502 yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo502 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Den lagtekniska lösningen avseende

miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 3)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Bo32 yrkande

1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att

miljökonsekvensbeskrivningar införs som en del av det

bedömningsunderlag som behövs vid lokalisering av olika

verksamheter. Den lagtekniska lösning som valts i propositionen

och som innebär att sådana beskrivningar skall krävas enligt NRL

kan utskottet acceptera men endast som en övergångslösning.

Emellertid bör, så snart som möjligt, den lagtekniska lösningen

utformas så som förslogs i MBK-rapporten.

I rapporten föreslogs att ett krav på

miljökonsekvensbeskrivning skulle tas in i en särskild MKB-lag.

Denna lösning är att föredra framför den i propositionen valda,

bl.a. därför att kopplingen mellan sådana beskrivningar och NRL

bör minska. Utskottet har ovan också givit uttryck för

uppfattningen att en översyn av NRL bör göras. Det är, som

anförs i folkpartiets partimotion, svårt att inse hur ett

kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar skulle göra NRL mera

överskådlig, lättillgänglig och användbar.

Åt miljöskyddskommittén bör uppdras att överväga den lösning

som föreslogs i MKB-rapporten och lägga fram förslag i huvudsak

i enlighet med vad i rapporten förordats. Den lagtekniska

lösning beträffande miljökonsekvensbeskrivningar som förs fram i

rapporten har under remissbehandlingen tillstyrkts av praktiskt

taget samtliga remissinstanser.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag om

miljökonsekvensbeskrivningar som ett inslag i NRL kan accepteras

som en övergångslösning. Ett nytt förslag som utgår från vad i

MKB-rapporten förordats bör emellertid skyndsamt föreläggas

riksdagen.

Riksdagen bör med anledning av folkpartiets partimotion Bo32

yrkande 1 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:3.beträffande den lagtekniska lösningen avseende

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo32 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Konkretisering av lagförslaget om

miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 4)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Såvitt rör" och slutar med "om

miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:

Ett fullgott och konkret beslutsunderlag är nödvändigt när de

långsiktiga besluten skall fattas för att åstadkomma en

långsiktigt god hushållning med naturresurser. När en ordning

med miljökonsekvensbeskrivningar nu förs in i lagstiftningen är

det viktigt att en konkretisering av lagstiftningen görs så att

syftet med ändringarna i NRL m.m. också förs ut i den praktiska

hanteringen.

I det fortsatta arbetet bör miljöskyddskommittén ges i uppdrag

att skyndsamt lägga fram förslag i enlighet med vad nu anförts.

Utskottets ställningstagande ligger i linje med vad i

miljöpartiets partimotion Bo33 förordats. Ett tillkännagivande i

frågan bör göras.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:4.beträffande konkretisering av lagförslaget om

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Saklighet och opartiskhet i miljökonsekvensbeskrivningarna

(mom. 5)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I regeringens" och på s. 13 slutar med "Bo41 (v)

yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo41 (v) bör det av lagstiftningen klart

framgå att miljökonsekvensbeskrivningarna skall vara opartiska

och sakliga. Det finns anledning att hävda dessa krav starkare

än vad som görs i propositionen, inte minst därför att sökanden

som avses bli den som skall bekosta och ansvara för

beskrivningarna annars kan få ett alltför stort inflytande över

utformningen av dem. 5 kap. 3 § förslaget till NRL bör ges en

utformning i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:5.beträffande saklighet och opartiskhet i

miljökonsekvensbeskrivningarna

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu

är i fråga,

6. Länsstyrelsens beslutanderätt (mom. 6)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Den ordning som föreslås i propositionen beträffande

länsstyrelsens inflytande avseende miljökonsekvensbeskrivningar

innebär att länsstyrelsens uppfattning i huvudsak skall komma

till uttryck i det remissförfarande som skall föregå olika

lokaliseringsbeslut. En bättre ordning är den som föreslås i

motion Bo41 (v) yrkande 4. Detta förslag innebär att

länsstyrelsen skall ges beslutanderätt angående godkännande av

miljökonsekvensbeskrivningarna. Ett förslag med denna innebörd

bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:6.beträffande länsstyrelsens beslutanderätt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo41 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar (mom.

7)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Såvitt avser" och på s. 14 slutar med "om

miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (mp) till näringsutskottets yttrande

anförs att det inte är tillfredsställande att myndigheter som

inte primärt är inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha

ansvaret för att bedöma om föreliggande

miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga. Bestämmelserna om

handläggning av tillståndsärenden enligt de i yttrandet

diskuterade lagarna -- ellagen, rörledningslagen och

kontinentalsockellagen -- bör såsom anförs i den avvikande

meningen utformas så att ett kompetent organ åläggs att på ett

tidigt stadium göra en sådan bedömning.

Bostadsutskottet, som instämmer i vad i den avvikande meningen

anförts, gör samma bedömning avseende

miljökonsekvensbeskrivningar beträffande ärenden enligt

farledslagen och enligt luftfartslagen.

Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet att riksdagen med

anledning av miljöpartiets partimotion Bo33 yrkandena 4--7 som

sin mening bör ge regeringen till känna vad nu anförts om

bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen

bör återkomma med förslag i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:7.beträffande bedömning av beslut om

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkandena

4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 8)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Siw Persson (fp), Kjell Dahlström (mp) och Nils Fredrik Aurelius

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "I propositionen" och slutar med "Bo33 (mp) yrkande

2" bort ha följande lydelse:

Som anförs i vissa motioner anges visserligen i propositionen

att det i en miljökonsekvensbeskrivning i normalfallet skall

redovisas ett nollalternativ, dvs. ett alternativ som utgår från

vilka konsekvenser m.m. som skulle inträffa om en utbyggnad e.d.

inte genomfördes.

Att regeringen anser det nödvändigt att ett nollalternativ

redovisas är bra. Bättre skulle vara om skyldigheten att

utarbeta ett nollalternativ, såsom också anförs i några

motioner, lagfästes. Utskottet föreslår att riksdagen hos

regeringen begär ett förslag med denna innebörd. Med det anförda

tillstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp)

yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:8.beträffande nollalternativ i

miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo30,

1990/91:Bo32 yrkande 2 och 1990/91:Bo33 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m. (mom. 10)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Även enligt" och slutar med "propositioner m.m."

bort ha följande lydelse:

Som förordas i partimotionerna Bo32 (fp) yrkande 3 och Bo36

(mp) yrkande 1 bör riksdagen genom ett tillkännagivande

understryka vikten av att miljökonsekvensbeskrivningar i

normalfallet bör ingå i propositioner med miljöpolitisk

inriktning. En sådan ordning ökar bl.a. oppositionspartiernas

möjligheter att bedöma miljökonsekvenserna av regeringens

förslag.

Vad nu anförts om redovisning i propositioner om

miljökonsekvensbeskrivningar bör riksdagen med anledning av de

ovan nämnda partimotionerna som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:10.beträffande

miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo32 yrkande

3 och 1990/91:Bo36 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Direktiv till vissa utredningar m.m. (mom 11)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Även beträffande" och slutar med "Motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Det är av stor betydelse att en redovisning av

miljökonsekvenser görs i propositioner med miljöpolitiskt

innehåll. Det är också viktigt att miljökonsekvenserna kan

bedömas på ett tidigt stadium i de utredningar som inte sällan

ligger till grund för regeringsförslagen. Mot denna bakgrund bör

utredningar och kommittéer i miljöfrågor ges i uppdrag att

presentera miljökonsekvensbeskrivningar. Detta bör anges i

direktiven till sådana utredningar.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av miljöpartiets

partimotion Bo36 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:11.beträffande direktiv till vissa

utredningar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo36 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Offentliga utfrågningar (mom. 12)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "I propositionen" och slutar med "i ärendet" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i miljöpartiets partimotion Jo111 är det viktigt

att allmänheten ges möjligheter till insyn och deltagande i

arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. En sådan beskrivning

är minst lika mycket en process som ett dokument. Möjligheterna

för berörda att delta i offentliga utfrågningar kan inte anses

tillgodosedda genom propositionen.

I yrkande 3 i miljöpartiets partimotion Bo33 framförs förslag

om att ett nytt lagförslag bör föreläggas riksdagen. I detta

förslag bör finnas föreskrifter om att allmänheten skall ges

rätt att medverka genom offentliga utfrågningar och ges rätt att

överklaga.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:12.beträffande offentliga utfrågningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL (mom.13)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger

Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "enligt

PBL" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan understrukit den vikt som PBL och NRL har

beträffande den fysiska planeringen. Det får närmast anses vara

ett olycksfall i arbetet att regeringen i propositionen inte

lägger fram förslag om att miljökonsekvensbeskrivningar skall

påfordras enligt PBL. I propositionen anges att kommunerna i

sitt arbete med frågor enligt PBL redan i dag i stor

utsträckning tillämpar ett system med

miljökonsekvensbeskrivningar. Av detta drar regeringen

slutsatsen att en komplettering i PBL inte nu behövs i syfte att

försäkra att sådana beskrivningar görs i PBL-sammanhang.

Utskottet drar den motsatta slutsatsen. Eftersom

miljökonsekvensbeskrivningar redan i dag i stor omfattning

förekommer i PBL-ärenden kan det inte innebära särskilt stor

omvälvning om denna ordning skulle lagfästas. Däremot skulle det

garanteras att sådana beskrivningar undantagslöst verkligen

skulle komma till utförande vid frågor enligt PBL på samma sätt

som enligt vissa andra lagar.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Bo40 (mp),

Bo41 (v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4

om att ett lagfäst krav på miljökonsekvensbeskrivningar enligt

PBL. Ett tillkännagivande till regeringen enligt motionerna om

att regeringen skall återkomma till riksdagen i ärendet bör

sålunda göras.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:13.beträffande

miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo37,

1990/91:Bo40, 1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6

och 1990/91:Bo244 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. Lag om ändring i NRL m.m. (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "ställningstagande

ovan" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo41 (v) om

det att i 5 kap. 3 § regeringsförslaget skall införas regler om

opartiskhet och saklighet vid miljökonsekvensbeskrivningar.

Lagförslagets nu diskuterade paragraf bör innehålla regler om

detta. Utskottet tillstyrker motionen i denna del och i övrigt

yrkandena 1, 5 och 6 i propositionen.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:14.beträffande lag om ändring i NRL

m.m.

att riksdagen

a) med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande 1 och

motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga antar vid

propositionen och till detta betänkande som bilaga 1 fogat

förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser med den ändring att 5 kap. 3 § skall ges följande

lydelse:

Miljökonsekvensbeskrivningen skall vara sakligt grundad och

opartisk. Den skall möjliggöra en samlad bedömning.

b) att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90

yrkandena 5 och 6 antar vid propositionen och till detta

betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i

lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av

allmän farled och allmän hamn samt lag om ändring i lagen

(1977:493) om kommunal energiplanering,

14. Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (mom. 16)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "detta betänkande"

bort ha följande lydelse:

Vid behandling av frågan om att skötsellagen och

skogsvårdslagen bör tas in bland de lagar som finns i 1 kap. 2 §

NRL anfördes förra året i en reservation (v, mp) följande:

Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall "Marken,

vattnet och den fysiska miljön i övrigt -- -- -- användas så att

en från ekologisk och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god

hushållning främjas". Detta gäller dock inte uttryckligen jord-

och skogsbruket vars lagstiftning inte är underordnad

naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid har de

areella näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och

besvärande. Utskottet anser därför att jordbruks- och

skogsvårdslagstiftningen nu skall inordnas under

naturresurslagstiftningen så att dessa näringar får en skärpt

skyldighet att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt känslig

natur och övriga krav på hushållning enligt NRL.

Den i motion Bo41 (v) återigen aktualiserade frågan bör lösas

på det sätt som där föreslagits. Frågan om huruvida de båda

lagarna skall anknytas till NRL har underställts riksdagen i

stort sett varje år sedan lagens tillkomst. Det finns inte

anledning att ytterligare avvakta med att ta in de båda lagarna

i NRL. Riksdagen bör tillstyrka yrkande 2 i propositionen med

det tillägg i 1 kap 2 § NRL som blir följden av ett bifall till

motionen.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:16.beträffande lag om ändring i lagen

(1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande

2 och motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det lagförslag som

framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

15. Mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena (mom. 17)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "fråga avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Innebörd av förslagen i partimotionerna Bo502 (fp) och Bo518

(mp) är att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen NRL bör utgå

ur lagen. Denna mening lyder:

"Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna heller inte

hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av

ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra stycket."

Med hänvisning till denna föreskrift blir det möjligt att

tillåta sådana ingrepp i de obrutna fjällområdena att vissa

oersättliga värden som finns där kommer att urholkas eller helt

försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen bör med

anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge

regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende.

Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring i NRL i enlighet

med vad som nu anförts.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:17.beträffande mineralutvinning inom de

obrutna fjällområdena

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo502

yrkande 3 och 1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu

är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. (mom.

18)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Även vad" och slutar med "sin uppfattning" bort ha

följande lydelse:

I en reservation (v, mp) till bostadsutskottets betänkande

förra året (1989/90:BoU17) konstaterades att det finns anledning

skärpa det skydd NRL bör ge de geografiska områden som är

uppräknade i 3 kap. 2--6 §§ NRL. Att natur- och kulturvärdena

många gånger väger lätt i jämförelse med exploateringsintressena

finns många exempel på. Utskottet, som ansluter sig till vad i

förra årets reservation anförts, förordar att riksdagen med

anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu

är i fråga hos regeringen begär ett förslag i enlighet med

motionärernas förslag.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:18.beträffande utveckling av tätorter och

lokalt näringsliv m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 3

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. Precisering av begreppet riksintresse (mom. 19)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Vid behandlingen" och på s. 19 slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör

lagfästas i enlighet med vad i miljöpartiets partimotion Bo518

föreslås. En precisering av begreppet riksintresse avseende

natur- och kulturmiljövården bör också göras.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:19. beträffande precisering av begreppet

riksintresse

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen

(mom. 20)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Som utskottet" och slutar med "våren 1991" bort ha

följande lydelse:

I en reservation (c) till bostadsutskottets betänkande om NRL

anfördes följande beträffande Vättern som riksintresse avseende

färskvattenförsörjningen:

Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har

mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland.

Den stora vattenytan är uppdelad på fyra län: Jönköping,

Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett antal kommuner och ett

tjugotal tätorter tar i dag sitt förskvatten från Vättern. Minst

200 000 människor får i dag Vätternvatten i sina kranar.

Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse.

Försurning och andra miljöförändringar gör Vättern mera

betydelsefull på längre sikt för ett större område än det som i

dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste därför vara att dess

vatten för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta klass

när det gäller vattenkvalitet.

Det krävs att man lyfter skydddsfrågan till nationell nivå.

Vättern bör vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett

sådant sätt. Riksdagen bör därför med anledning av motion Bo506

(c) uttala att Vättern är riksobjekt som färskvattentäkt enligt

NRL och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Med anledning

av den nu aktuella motionen Bo535 (c) förordar utskottet att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ändringar

görs i NRL så att syftet med motionen uppnås. Regeringen bör

återkomma till riksdagen i ärendet.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:20. beträffande Vättern som riksintresse

avseende färskvattenförsörjningen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo535 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Uttalande om den fysiska planeringen (mom. 21)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Som utskottet" och slutar med "Bo542 (m) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om

möjligheterna att genom förtätning och komplettering av

bebyggelsen bl.a. i våra skärgårdssamhällen behålla den

kulturbygd som där finns och som ur olika synpunkter är

betydelsefull för många människor. I propositionen med förslag

till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka

restriktiviteten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse

skulle kunna eftersättas då det gällde komplettering av

befintlig bebyggelse. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i

propositionen i denna del anförts.

Som framhålls i motion Jo815 (m) har, trots gjorda uttalanden

av regering och riksdag, den förtätning och komplettering som

ansågs lämplig inte kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa

sina tidigare uttalanden och fästa uppmärksamheten på de

planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen av

skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas

inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt

förslaget i motion Bo542 (m) bör sålunda göras.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:21. beträffande uttalande om den fysiska

planeringen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo542 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Slopande av 4 kap. NRL (mom. 22)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "4 kap. är" och slutar med "4 kap. NRL" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i vänsterpartiets partimotion Jo115 innebär

utformningen av 4 kap. NRL att regeringen i princip prövar

lokaliseringen av stora anläggningar innan koncessionsnämnden

sätter villkoren. Valet av plats kan därefter inte påverkas.

Detta är en tveksam tågordning.

Utskottet anser att miljöskyddskommittén i sitt forsatta

arbete bör pröva att helt slopa 4 kap. NRL och att flytta över

lokaliseringsprövningen -- inkl. en obeskuren kommunal

vetorätt-- till miljöskyddslagen.

Detta bör ges riksdagen till känna. Med det anförda

tillstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo35.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:22. beträffande slopande av 4 kap. NRL

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo35 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Utformning av 4 kap. 3 § NRL (mom. 23)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "Bo534 (mp)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet beslöt förra året (1989/90:BoU20) att göra vissa

förändringar av 4 kap. 3 § NRL. Dessa ändringar innebar att

viktiga inskränkningar gjordes i det kommunala vetot. Bl.a. är

det möjligt för regeringen att mot en kommuns vilja besluta om

tillkomsten och lokaliseringen av anläggningar för

kärnkraftsavfall, miljöfarligt avfall och stora

energianläggningar.

Som anförs i motion Bo506 (c) innebär den genomförda

inskränkningen i den kommunala vetorätten att grunden för en

stor del av den kommunala självstyrelsen rycks undan. Därmed

minskar människornas möjligheter att själva kunna påverka sin

livsmiljö. Liknande synpunkter förs fram i motion Bo534 (mp). I

denna motion anförs att borttagandet av det kommunala vetot är

en från miljösynpunkt oacceptabel åtgärd.

Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att de år 1990

av riksdagen beslutade ändringarna avseende uppluckringen av det

kommunala vetot undanröjs.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

Bo506 (c) och Bo534 (mp) som sin mening ger regeringen detta

till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:23. beträffande utformning av 4 kap. 3 §

NRL

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo506 och

1990/91:Bo534 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Reglerna för ersättning till markägare (mom. 25)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "I samband" och slutar med "markägare avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I motion Bo31 (v) tas upp frågan om reglerna för ersättning

till markägare vid intrång. Motionärerna föreslår att de nu

gällande reglerna som infördes i samband med riksdagens beslut

om PBL och NRL år 1986 avskaffas.

Motiven för motionsförslagen finns i motion Jo109. I denna

motion erinras om att 1986 års beslut innebar att bedömningen av

vad som skall anses vara avsevärt försvårande av pågående

markanvändning numera relateras till "berörd del" och inte såsom

tidigare till hela fastigheten. Denna förändring har, såsom

också framhålls i motionen, inneburit kraftigt försämrade

möjligheter för natur- och miljövården att hävda och få gehör

för berättigade intressen.

Utskottet instämmer med vad i motionen föreslagits om att

reglerna om intrångsersättning till markägare bör ändras så att

bedömningen av vad som skall anses vara avsevärt försvårande av

pågående markanvändning relateras till hela brukningsenheten och

inte till "berörd del".

En nu förordad regel kan emellertid få negativa effekter för

enskilda markägare med mindre markinnehav. I sådana fall bör

finnas möjlighet att erbjuda bytesarealer.

Vad som nu med anledning av motion Bo31 (v) anförts om ändrade

ersättningsregler vid markintrång m.m. bör ges regeringen till

känna. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag i enlighet med

vad i motionen förordats.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:25. beträffande reglerna för ersättning

till markägare

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo31 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Ändring i expropriationslagen (mom. 26)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "partimotion Bo38"

bort ha följande lydelse:

De regler om markavvattning som finns i naturvårdslagen kan

anses acceptabla när det gäller att bevara våra våtmarker. De är

däremot inte tillräckliga när det gäller att återskapa våtmarker

eller skapa nya. För att nå detta syfte är det som anförs i

miljöpartiets partimotion Bo38 nödvändigt med ändringar i

expropriationslagen så att det blir möjligt att expropriera mark

också av miljöskäl. Denna fråga bör övervägas

antingen av miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete eller i

annan ordning. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas ett förslag i

frågan.

Detta bör riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion

Bo38 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:26. beträffande ändring i

expropriationslagen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo38 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar

(mom. 27)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger

Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Vid behandling" och slutar med "om nationalälvar"

bort ha följande lydelse:

De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett

ökat skydd om de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd

skulle göra det möjligt att skydda inte bara själva älvarna utan

även miljön i deras närhet. En förklaring som nationalälvar

skulle dessutom vara av stort symbolvärde och en tyngd åt det

bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo533 (fp) yrkande

2, Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om att riksdagen efter

vissa överväganden bör föreläggas ett förslag i frågan.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:27. beträffande förklaring av de fyra

huvudälvarna m.fl. som nationalälvar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo513

yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2,

1990/91:Bo544 och 1990/91:K241 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan (mom.31)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger

Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Några nya" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet

anföra följande:

Hårkan

I reservationer (fp, c, vpk) till bostadsutskottets

betänkanden BoU 1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats

motiv för att undanta Hårkan från utbyggnad. Bl.a. redovisades

att en massiv lokal och regional opinion motsatte sig att

projekten fördes till vattenkraftsplanen. Samma uppfattning

redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska

organisationer och Älvräddarnas samorganisation. Skäl för att

inte bygga ut älvsträckan är bl.a. dess läge nära Östersund,

dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och

kulturminnesvård.

Vad tidigare anförts står fast. Hårkan bör omfattas av det

skydd NRL ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven

ordet "Hotagen" utbytas mot ordet "Högfors".

Voxnan uppströms Edsbyn

Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är

tillfredsställande. Emellertid har Voxnan därutöver stora

bevarandevärden. Det finns därför goda skäl för riksdagen att ge

sin anslutning till motionsförslag i vilka förordas att "Voxnan

uppströms Edsbyn" skall undantas från utbyggnad.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:31. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn och

Hårkan

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1

såvitt nu är i fråga beslutar

a) anta ändringar i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning

med naturresurser m.m. av innebörd i vad avser Indalsälven att

ordet "Hotagen" ersätts av ordet "Högfors" och i vad avser

Ljusnan att orden "Hylströmmen i Voxnan" byts ut mot orden

"Voxnan uppströms Edsbyn",

b) att de under a) föreslagna ändringarna träder i kraft den 1

juli 1991,

26. Meåforsen och Jaurekaska (mom. 32)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet finner" och på slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet

anföra följande:

Meåforsen

Utskottet delar uppfattningen i motionen om att Meåforsen i

Ångermanälven bör ingå i NRL. I reservationer till betänkandena

BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25, BoU 1986/87:3 och 9 samt

1988/89:BoU12 har frågan om Meåforsen aktualiserats. Nu liksom

vid behandling av motsvarande fråga i en reservation (fp, mp)

förra året 1990/91:BoU17 hänvisar utskottet till dessa tidigare

ställningstaganden.

Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att älvsträckan

kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Jaurekaska

Projektet Jaurekaska i Luleälven anses av sökanden inte

ekonomiskt lönsamt. Det kommer därför inte att förverkligas.

Älvsträckan har dessutom sådana natur- och kulturmiljövärden att

den bör omfattas av NRL. Utskottet tillstyrker med det anförda

motion Bo533 (fp). I reservationer till betänkandena BoU

1983/84:30, BoU 1986/87:3 och 9, 1988/89:BoU12 samt

1989/90:BoU17 har givits uttryck för samma uppfattning.

Riksdagen bör med anledning av fp-motionen som sin mening ge

regeringen till känna vad nu anförs om skydd även av projektet

Jaurekaska.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:32. beträffande Meåforsen och Jaurekaska

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

27. Haverö strömmar (mom. 33)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Vid behandlingen" och på s. 24 slutar med

"aktualiserade frågorna" bort ha följande lydelse:

Det är bra att Haverö strömmar omfattas av NRL-skyddet och att

älvsträckan därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Det bör

emellertid inte heller vara möjligt att förändra områdets

karaktär genom nya dammbyggen och genom ett vägbygge. De nya

hoten mot området kan till inte ringa del omintetgöra det skydd

som älvsträckan avsågs få genom att den togs in i NRL.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge

uttryck för uppfattningen att åtgärder bör vidtas i avsikt att

bevara områdets karaktär. Något vägbygge bör över huvud taget

inte genomföras.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:33. beträffande Haverö strömmar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo516 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Indalsälvens delta (mom. 34)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Även denna" och på slutar med "Bo536 (mp) yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 och motion

Bo536 (mp) om bevarande av Indalsälvens delta vill utskottet

erinra om att deltat är landets största havsdelta. Det är också

den största kvarvarande resten av den naturmiljö som tidigare

var knuten till främst Indalsälven. Älven är numera kraftigt

utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som förr

var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och

hotade ävjepilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är

landets enda tamarisk). Deltat är också en viktig rastplats och

häcklokal för flyttande fåglar av olika slag, varav många är

hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På

flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al)

som rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor

uppmärksamhet har ett fåtal observationer av den akut

utrotningshotade vitryggiga hackspetten rönt.

Deltat bör omfattas av skydd enligt NRL. Det bör inte komma i

fråga att genomföra ytterligare exploateringar som påverkar

deltat och dess unika natur m.m.

Vad utskottet nu anfört om NRL-skydd av Indalsälvens delta bör

ges regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:34. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo518

yrkande 2 och 1990/91:Bo536 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Samtliga orörda älvar, biflöden och åar (mom.35)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Som utskottet" och slutar med "Västernorrlands län"

bort ha följande lydelse:

Sverige är ett land med nästan helt utbyggd vattenkraft.

Fortsatt utbyggnad av vattenkraft måste därför stoppas i de få

orörda älvarna och biflödena. De sista orörda älvarna och

älvsträckningarna fungerar inte sällan som radiobiotoper för

många arter som trängts undan av tidigare vattenkraftsutbyggnad.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändringar i

NRL så att syftet med de nu behandlade mp-motionerna kan

förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:35. beträffande samtliga orörda älvar,

biflöden och åar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo33 yrkande

8, 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och

1990/91:Bo518 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

30. Utbyggnad av minikraftverk (mom. 36)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Såvitt i" och slutar med "av minikraftverk" bort ha

följande lydelse:

Motivet för yrkande 2 i motion Bo514 (mp) finns i motion

Jo732. I denna motion anförs -- med utgångspunkt för

förhållandena i Jämtlands län -- att länet fått betala ett högt

pris för landets välfärd. Nästan alla vattendrag i länet är

utbyggda. Vattenutbyggnadsepoken kan dock tyvärr inte betraktas

som avslutad. Exploateringshotet kvarstår på olika sätt bl.a.

genom planer på utbyggnad av minikraftverk. Sådana planer måste

skrinläggas. Om det är nödvändigt bör NRL ändras.

Vad utskottet nu anfört om ett stopp för utbyggnad av

minikraftverk bör riksdagen med anledning av motion Bo514 (mp)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:36. beträffande utbyggnad av

minikraftverk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo514 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 37)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet har" och på s. 26 slutar med "reellt

syfte" bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör genom ett uttalande bekräfta sin uppfattning om

att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att det inte är

aktuellt att gå ifrån den av riksdagen tidigare beslutade

vattenkraftsplanen. Tvärtom finns anledning hävda att några nya

projekt om utbyggnad av vattenkraft inte skall förverkligas.

Riksdagen ansluter sig med det anförda till motionerna

1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1, motion 1989/90:Bo550 (mp) yrkande

1, 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1 och motion 1990/91:Bo536 (mp)

yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, och

föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som sin

mening ger regeringen till känna vad nu anförts om att

vattenkraftsutbyggnadsepoken är avslutad.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:37. beträffande vattenkraftens roll i

energibalansen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503

yrkande 1, 1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och

1990/91:Bo536 yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu

är i fråga,

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32.Ekologiskt byggande (mom. 38)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"

bort ha följande lydelse:

I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en

c-reservation följande med anledning av vissa motioner om

ekologiskt byggande:

Det är en grundläggande regel för all verksamhet att den måste

ske på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att den brukar

våra gemensamma tillgångar utan att förbruka dem. Ett ekologiskt

system i balans förutsätter att de resurser som tas ut ur

systemet ersätts och att inga nya faktorer tillförs som inte har

sitt ursprung där. Uppfylls inte dessa villkor uppstår obalanser

i systemet som i sin tur kan ge svåra störningar i vår miljö och

i våra livsbetingelser.

En bra boendemiljö förutsätter, som framhålls i motion Bo242

(c), ett boende och en bebyggelsemiljö som hushållar väl med

naturens resurser. Detta innebär bl.a. att boendet bättre än

hittills måste anpassas till det ekologiska systemet och till

behovet av en bättre och effektivare energianvändning. Byggandet

skall sålunda ske på ett sådant sätt att störningar i naturen

undviks och bebyggelsen planeras så att stor hänsyn tas till

närmiljön. I ett ekologiskt system finns det alltid ett nära

samband och ett ömsesidigt beroende till vilket stor hänsyn

måste tas. Utan att försvåra en önskvärd integritet och behovet

av avskildhet bör dessa grunder utgöra en norm i ett ekologiskt

boende.

Sammanfattningsvis bör sålunda bostadspolitiken präglas av en

helhetssyn som omfattar alla och som bättre tar hänsyn till de

ändliga naturresurserna. Den framtida bostadspolitiken måste

därför på ett helt annat sätt än hittills inriktas på en bättre

boendemiljö och på ett ekologiskt anpassat byggande och boende.

För att nå de uppsatta målen för ett resursbevarande och

miljöanpassat boende krävs det en rad åtgärder i enlighet med

förslagen i motionerna Bo242 (c) och Bo244 (c). Bland dessa

åtgärder märks bl.a.

införandet av byggnadsregler som är utformade så att ekologisk

teknik m.m. stimuleras fram,

en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar

som beslutsunderlag,

förbättrad energihushållning i bebyggelsen,

en energiförsörjning som bygger på förnybar energi samt

effektivare och mera miljövänliga sätt för avfallshantering.

Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Vad nu anförts

bör riksdagen med anledning av centerpartiets partimotion Bo34

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Även

förslagen i motionerna Bo28 (s) och Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7

och 8 får anses tillgodosedda med vad nu anförts.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande ekologiskt byggande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,

1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

33.Ekologiskt byggande (mom. 38)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"

bort ha följande lydelse:

I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en

v-reservation följande med anledning av vissa motioner om

ekologiskt byggande:

Som framhålls i motion Bo235 (v) måste ekologi, i detta fall

definierat som resurshushållning och kretsloppstänkande,

genomsyra hela bostadsbyggandet och bostadsplaneringen. Även om

det under senare år har genomförts flera ekobyprojekt och andra

mindre projekt baserade på ekologiska principer så är detta inte

tillräckligt. Med utgångspunkt i de hittills vunna

erfarenheterna är det nu dags att låta allt byggande ske på

ekologisk grund. Den sociala grunden för bostadsbyggandet måste

således kompletteras med en ekologisk.

Grundprinciperna för det nu förordade byggandet bör bl.a. vara

hushållning med energi och naturresurser,

kretsloppstänkande samt

demokratisering och lokalt beslutsfattande.

Dessa grundprinciper kan i sin tur konkretiseras i en rad

punkter som bygger bl.a. på erfarenheterna av till dags dato

genomförda s.k. ekobyprojekt. Häri bör bl.a. ingå

källsortering av avfallet,

tillvaratagande av avlopp som kan renas och återanvändas för

t.ex. bevattning,

lokal produktion av energi,

luftväxling och ventilation genom utvecklat självdrag m.m.,

bättre utnyttjande av solens energi,

uppvärmning baserad på förnyelsebara lokala energikällor samt

ökad användning av lokala vattentäkter m.m.

De nu förordade principerna bör tillämpas såväl vid

nyproduktion som vid ombyggnad och förbättring av det befintliga

bostadsbeståndet. För att nå det eftersträvade ekologiska

byggandet fordras dock lagändringar och andra kompletteringar av

gällande bestämmelser m.m. så att den ekologiska grundprincipen

framhävs. Det gäller bl.a. ändringar i plan- och bygglagen,

renhållningsförordningen och VA-lagen. Dessutom bör de

ekologiska principerna vara vägledande när

tillämpningsföreskrifterna till det nya

bostadsfinansieringssystemet utarbetas.

Utskottet delar den i reservationen framförda uppfattningen.

Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna (s),

(c) och (mp) som sin mening ge regeringen till känna vad i

reservationen anförts om ekologiskt byggande.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande ekologiskt byggande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,

1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

34.Ekologiskt byggande (mom. 38)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"

bort ha följande lydelse:

I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en

mp-reservation följande med anledning av vissa motioner om

ekologiskt byggande:

Bostadsutskottet delar den i miljöpartiet de grönas

partimotion Bo233 framförda uppfattningen att allt nybyggande

skall ske utifrån ett strikt kretsloppstänkande. Samtidigt finns

det naturligtvis inte någon anledning att begränsa dessa

ekologiska krav till att enbart avse nybyggande. Även den

befintliga bebyggelsen bör sålunda successivt anpassas till alla

rimliga ekologiska krav utan att arkitektoniska värden

fördärvas. I korthet innebär dessa utgångspunkter att bostäderna

skall integreras med natur, odling, historisk bebyggelse,

bostadsnära arbetsplatser, transporter och avfallshantering.

I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att

intresset för ekologiskt byggande har ökat markant under de

senaste åren. Samtidigt är det uppenbart att begreppet

ekologiskt byggande i sig används på ett sätt som inte alltid är

entydigt eller jämförbart. Det är sålunda i många fall svårt att

bedöma i vilken utsträckning ett visst projekt eller bygge

verkligen är ekologiskt anpassat. Som ett första steg i den

fortsatta utvecklingen av ett på ekologisk grund baserat

byggande och boende bör därför ett entydigt ekologiskt

byggnadsbegrepp fastställas. Detta begrepp skall sedan ligga

till grund för de regler i bl.a. naturresurslagen samt plan- och

bygglagen som styr planering och byggande. Det bör dessutom

utgöra en förutsättning för att statligt bostadsstöd skall utgå.

Även om det på grund av enskilda människors och gruppers

kunskaper och intresse har vuxit fram flera ekobyprojekt m.m.

tvingas utskottet notera att samhällets hittillsvarande insatser

på området inte varit tillräckliga. Förutom de ovan angivna

lagstiftningsåtgärderna m.m. fordras därför medvetna satsningar

från stat, kommun och berörda myndigheter m.fl. för att på ett

mera konkret sätt än hittills främja ekologiskt byggande. Som

ett första steg i en sådan medveten satsning bör medel anslås

över statsbudgeten. I enlighet med förslagen i miljöpartiet de

grönas partimotion Bo233 bör således 100 milj.kr. anvisas för

stöd till ekologiskt byggande för utveckling av nya byggmetoder

m.m. och 3 milj.kr. för inrättandet av en professur i ämnet

ekologiskt byggande. Av det förstnämnda beloppet bör 5 milj. kr.

användas för att vidareutveckla det s.k. ekokommunprojektet.

Utöver det nu förordade ekonomiska stödet bör kompletterande

åtgärder sättas in. Det gäller dels utredningsinsatser avseende

ekologiskt byggande, dels insatser som syftar till att säkra

ekologins roll i byggprocessen. Som exempel på det sistnämnda

slaget av insatser kan nämnas storleksbegränsning av

byggentreprenader och en vidareutveckling av arkitektens roll i

plan- och byggprocessen.

Ett grundläggande inslag i ett ekologiskt anpassat byggande

utgör hanteringen av vatten- och avloppsfrågorna. De lösningar

som i dag finns för att ta hand om avloppsvattnet från våra

bostäder är ur ekologisk synpunkt mycket olämpliga. Utsläppen

utgör en svår belastning på vår miljö och våra vattendrag.

Strävan bör därför vara att använda nya och bättre system. I

detta avseende utgör de kommunala avloppssystemen en allvarlig

begränsning. Det bör därför uppdras åt kommunerna att vid sin

översyn av ledningsnäten ta hänsyn till alternativ till

vattentoaletter. Inför framtida byten av avloppsledningar m.m.

bör således andra lösningar än vattentoalett prövas. Det finns

också redan i dag nya lösningar som förbilligar eller helt

onödiggör stora kommunala avloppsnät. Det bör bl.a. ankomma på

boverket att mot bakgrund härav analysera, utvärdera och

redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och

toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.

Den i reservationen aktualiserade frågan är viktig. Det finns

goda skäl för riksdagen att med anledning av de nu behandlade

motionerna från s, c och mp återigen fästa uppmärksamhet på den.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med

anledning av motionerna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande ekologiskt byggande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,

1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

35. Program för mätning av markradon (mom. 39)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger

Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "I det" och slutar med "Bo27 (fp) avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo27 (fp) om att ett

heltäckande program för mätning av markradon bör genomföras. Det

får anses naturligt att detta program bygger på de av SGU

hittills genomförda flygradiometriska mätningarna om var mera

detaljerade markradonundersökningar bör genomföras. Det bör

naturligtvis också övervägas hur de nu förordade

undersökningarna skall finansieras. Kanske kan en finansiering

via byggforskningsrådet visa sig lämplig, kanske kan

undersökningarna finansieras genom en omprioritering av anslagen

till SGU. Även andra möjligheter kan kanske stå till buds.

Regeringen bör efter överväganden i ärendet återkomma till

riksdagen med förslag till lösning av frågan.

Riksdagen bör med anledning av motion Bo27 (fp) som sin mening

ge regeringen till känna vad nu anförts.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande program för mätning av markradon

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo27 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar

Jan Strömdahl (v) anför:

I reservation 6 till betänkandet behandlas med anledning av en

v-motion frågan om länsstyrelsens beslutanderätt avseende

miljökonsekvensbeskrivningar. I reservationen förordas, till

skillnad mot propositionen, att länsstyrelsen skall ges

beslutanderätt angående godkännande av sådana beskrivningar. Ett

bifall till vad i reservationen föreslagits innebär att

förslaget i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 4--7 om

bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar får anses

tillgodosett.

2. Förklaring av de fyra huvudälvarna m. fl. som nationalälvar

Kjell Dahlström (mp) anför:

I en mp-motion som hänvisats till konstitutionsutskottet har

föreslagits att huvudälvarna ges grundlagsskydd. I vissa

motioner i nu föreliggande betänkande tas upp frågan om att

dessa älvar och ytterligare några älvar förklaras som

nationalälvar. Jag har i reservation 24 tillsammans med

företrädare för folkpartiet och centerpartiet stött dessa

motionsyrkanden som ett steg på vägen att ge dem det

grundlagsskydd som förordas i den motion som, förmodligen hösten

1991, kommer att behandlas av konstitutionsutskottet.

3. Indalsälvens delta

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:

Det finns anledning erinra om att Indalsälvens delta är

landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande

resten av den naturmiljö som tidigare var knuten till främst

Indalsälven. Älven är numera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat

återfinns många av de växter som förr var allmänna längs hela

dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävjepilörten som

det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk).

Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande

fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och

upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På flera av deltats öar finns

numera mäktiga lövskogar (mest al) som rymmer en alltmer hotad

flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har ett fåtal

observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga

hackspetten rönt.

Trots de stora naturvärden som deltat representerar har det

efter prövning bl.a. enligt NRL anlagts en väg i området. Enligt

vår uppfattning bör några ytterligare ingrepp i deltat inte

göras. Det kan finnas anledning att återkomma till riksdagen i

ärendet.

Bilaga 1

Regeringens av utskottet tillstyrkta

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12)

om hushållning med naturresurser m.m.

Förslag till

Förslag till

Reservanternas [(v), (mp)]

Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU11y

Bilaga 3

Miljökonsekvensbeskrivningar

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över kapitel 8, Miljökonsekvensbeskrivningar, i

proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö samt yrkandena 4

och6 i motion 1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp).

Motionen går i angiven del ut på att myndigheter -- regeringen

eller statens energiverk -- som svarar för beslut om koncession

eller motsvarande enligt lagen (1902:71 s.1), innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), lagen

(1978:160) om vissa rörledningar och lagen (1966:314) om

kontinentalsockeln inte är lämpliga instanser för att bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningar i ärenden enligt resp. lagar är

tillräckliga. Motionärerna åberopar vad som i propositionen sägs

beträffande väglagen, nämligen att lämpligen en annan myndighet

än vägverket bör bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning enligt

denna lag är tillräcklig.

Näringsutskottet, som ställer sig positivt till införande av

krav på miljökonsekvensbeskrivningar, inskränker sig till att

kommentera de kritiska synpunkterna i motionen. Härvid anger

utskottet först den ordning som skall gälla enligt regeringens

förslag.

Koncession enligt ellagen meddelas av statens energiverk

(eller framgent, efter en omorganisation i linje med vad som

föreslås i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för

tillväxt, av en ny näringspolitisk myndighet). Energiverket

skall i egenskap av tillståndsmyndighet bedöma om

miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Eftersom

länsstyrelsen skall avge yttrande och även deltar i

samrådsförfarandet innan ansökan om koncession görs till

energiverket bör, heter det i propositionen, länsstyrelsen ges

tillfälle att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen.

Koncession enligt rörledningslagen meddelas av regeringen, men

ansökan skall ges in till och beredas av statens energiverk.

Innan energiverket med ett utlåtande överlämnar ärendet till

regeringen skall yttrande inhämtas från bl.a. länsstyrelsen och

koncessionsnämnden för miljöskydd.

Tillstånd för annan än staten att utforska eller utvinna

naturtillgångar på kontinentalsockeln meddelas i vissa fall --

avseende sand-, grus- eller stentäkt inom allmänt vattenområde

-- av Sveriges geologiska undersökning och eljest av regeringen.

I propositionen sägs att naturvårdsverket och boverket, som

förutsätts yttra sig i ifrågavarande tillståndsärenden, bör

beredas tillfälle att yttra sig över den upprättade

miljökonsekvensbeskrivningen, eftersom de får anses ha en bättre

överblick över de geografiska områden som berörs i dessa ärenden

än vad de enskilda länsstyrelserna har.

Av redogörelsen framgår att beredningen av sådana ärenden som

åsyftas i de aktuella motionsyrkandena regelmässigt kommer att

genomföras under medverkan av åtminstone någon myndighet --

statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd,

boverket, länsstyrelsen -- som uteslutande eller bl.a. är

inriktad på miljöfrågor. Det kan förutsättas att denna medverkan

kommer att innefatta en bedömning av om den föreliggande

miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Oavsett detta har

tillståndsmyndigheten ansvar för att ett tillfredsställande

beslutsunderlag föreligger. Vid tvivelsmål i detta hänseende --

som kan föranledas bl.a. av invändningar från företrädare för

motstående intressen -- bör tillståndsmyndigheten givetvis, även

om detta inte är direkt föreskrivet, rådfråga någon sakkunnig

instans. Vad beträffar de fall då regeringen är

tillståndsmyndighet bör understrykas att regeringen, oberoende

av inom vilket departement ärendet handläggs, såsom högsta

instans skall bevaka att alla relevanta aspekter beaktas.

Enligt näringsutskottets uppfattning skall således de

intressen som motionärerna genom de aktuella yrkandena vill slå

vakt om bli tillgodosedda beträffande ärenden inom de tre nämnda

områdena.

Stockholm den 16 april 1991

På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per

Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt

Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Mats Lindberg (s), Kjell Ericsson (c), Björn

Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).

Avvikande mening

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar

med "Av redogörelsen" och slutar med "nämnda områdena" bort ha

följande lydelse:

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att det inte

är tillfredsställande att myndigheter som inte primärt är

inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha ansvaret för att

bedöma om föreliggande miljökonsekvensbeskrivningar är

tillräckliga. Bestämmelserna om handläggning av

tillståndsärenden enligt de tre nämnda lagarna bör följaktligen

utformas så att ett kompetent organ, som beroende på ärendets

art kan vara länsstyrelsens naturvårdsenhet eller statens

naturvårdsverk, åläggs att på ett tidigt stadium göra en sådan

bedömning. Därigenom skapas förutsättningar för att

beslutsunderlaget i tid kan kompletteras i den utsträckning som

erfordras.