Bet. 1990/91:BoU19

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU19

Byggnaders inomhusmiljö

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1990/91

BoU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett förslag i proposition 1990/91:189 om införande av

en lag om byggnadsgaranti som i princip innebär att byggnadsgaranti krävs för

flerbostadshus för vilka ansökan om bygglov inlämnas fr.o.m. den 1 januari

1992. Med anledning av motionsyrkanden (c) och (v) gör utskottet dessutom ett

tillkännagivande om att det bör övervägas att utsträcka garantin till att bl.a.

omfatta också daghem, skolor och kontorslokaler.

Ett förslag i proposition 1990/91:145 om samrådsförfarande mellan de i ett

bygge medverkande tillstyrks av utskottet med vissa ändringar. Enligt utskottet

bör dels samrådet genomföras i form av ett eller flera möten, dels

yrkesinspektionen kallas till samråd endast när behov härav föreligger. Det i

samma proposition framlagda förslaget om funktionskontroll av

ventilationssystem tillstyrks i princip av utskottet. Med anledning av en

motion (s) gör dock utskottet ett tillkännagivande som innebär att det bör

uppdras åt boverket att överväga i vilken utsträckning det är möjligt att

undanta vissa typer av ventilationssystem i permanentbostäder från kontroll

m.m. Även förslaget avseende produktinformation om byggvaror m.m. tillstyrks.

Utskottet gör med anledning av motioner ytterligare två tillkännagivanden.

Det första tillkännagivandet, som föranleds av motionsyrkanden (s) och (m),

innebär att frågan om hur ventilationssystem snabbt kan stängas av i

katastrofsituationer bör ses över. Det andra tillkännagivandet görs med

anledning av motioner (fp) och innebär att gällande gränsvärden för buller i

byggnader bör ses över. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Med anledning av betänkandet har avgivits 25 reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1990/91:145

dels föreslagit

1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

2. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om

funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 4.1),

3. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om

boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 5),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet

förordats

4. om åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 4),

5. i fråga om produktinformation om byggvaror (avsnitt 5).

Regeringen har i proposition 1990/91:189 föreslagit riksdagen att anta

förslagen till

1.lag om byggnadsgaranti,

2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna:

1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena

påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.

1989/90:Bo521 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärdena för buller och då

särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av

ljud med låg frekvens.

1989/90:Bo526 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

socialstyrelsens förordning om sanitär olägenhet.

1989/90:Bo527 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i lokaler där

människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot.

1989/90:Bo532 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder skall

vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så

att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig kvalitet på boendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett strikt

ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande att allergi- eller

sjukdomsframkallande material inte får komma till användning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte får uthyras

till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag

råder i huset.

1989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en bomiljölag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om VDN-märkning av bostäder.

dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna:

1990/91:Bo233 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på redovisning av radonhalt vid försäljning av

bostadsfastighet.

1990/91:Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en bomiljölag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om VDN-märkning av bostäder.

1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett heltäckande åtgärdsförslag för att motverka problem med sjuka

hus och dålig inomhusmiljö.

1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena

påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.

1990/91:Bo505 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åtgärder skall vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs

och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli sjuka på grund

av dålig kvalitet på boendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett strikt ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande

att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får komma till

användning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte

får uthyras till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av

osunt slag råder i huset.

1990/91:Bo510 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas 1. att

riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i

lokaler där människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om normer för lätt avstängningsbar ventilation.

1990/91:Bo511 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder

vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så

att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig boendestandard,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggmästare

eller motsvarande åläggs ett ansvar för att allergi- eller sjukdomsframkallande

material inte får komma till användning vid byggnation och att fastighetsägare

inte får hyra ut sjuka hus eller lokaler där förhållanden av osunt slag råder

om barn skall vistas i lokalerna.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Bo515 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärden för buller och då

särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av

ljud med låg frekvens.

1990/91:Bo523 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avstängning av

ventilationssystem.

dels de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna:

1990/91:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

propositionens förslag såvitt avser att byggnadsnämnden skall anordna

samrådsmöte.

1990/91:Bo63 av Lars Ulander (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om en

sådan ändring att yrkesinspektionen endast skall underrättas när ett

samrådsmöte skall äga rum.

1990/91:Bo64 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en lydelse av 9 kap. 3 a § PBL i enlighet med

motionens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny lag om byggnadsgaranti,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om byggfuskavgift i enlighet

med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ventilationskontroll, bruksanvisning och förbud mot återluft,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om produktinformation

i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om ändring av 9 kap.

6 § PBL så att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bomiljölag i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Bo65 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att

återkommande besiktning av funktion hos ventilationssystem i småhus som byggts

enligt normer överensstämmande med och ej mot naturlagar ej blir obligatorisk.

1990/91:Bo66 av Krister Skånberg och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär skyndsamt förslag till lag om en 25-årig allmän

byggnadsgaranti mot hälsopåverkande fel och brister enligt de riktlinjer som

ges i motionen.

1990/91:Bo67 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen antar förslag till lag om byggnadsgaranti med lagrådets

ändringsförslag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skapandet av ett "svenskt

husprovning AB" enligt motionens intentioner,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 2, begär att regeringen återkommer

med förslag till tidsgränser för åtgärder efter funktionskontroller enligt

propositionen samt med förslag till sanktionspåföljder,

4. att riksdagen antar lag om information om byggprodukter m.m. enligt

arbetsgruppens förslag,

5. att riksdagen antar lag om entreprenadgaranti enligt arbetsgruppens

förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att allergiframkallande byggmaterial skall förbjudas och att

gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas så lågt att astmatiker och

allergiker utan obehag kan vistas i byggnader,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att intentionerna i PBL gällande lämplig placering av hus i

terrängen med avseende på mikroklimat och därmed inomhusklimat uppmärksammas av

planförfattare och bygglovsgranskare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om verkningsfulla åtgärder mot radonfällor i bostadshus.

1990/91:Bo68 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av

befintlig lagstiftning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna beträffande uteluft och överluft, 3. att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

funktionskontrollen av ventilationssystem.

dels de med anledning av proposition 1990/91:189 väckta motionerna:

1990/91:Bo76 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår lagförslaget i proposition 1990/91:189,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om vad som bör

gälla då byggfel föreligger beträffande flerbostadshus.

1990/91:Bo77 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om garantiåtagandets omfattning.

1990/91:Bo78 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fortsatt uppföljning av utvecklingen beträffande

sjukahusproblematiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt arbete för frivilliga överenskommelser mellan berörda

parter för ett garantiåtagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för en bättre inomhusmiljö i barndaghem och skolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggnadsgaranti för kontorslokaler.

I ärendet har vid sammanträffanden med utskottet synpunkter framförts av

företrädare för Byggentreprenörerna samt av Kjell Björkman, Stockholms stad.

Dessutom har skrivelser inkommit från TCO, Svenska kommunförbundet, Industrins

kommitté för byggbestämmelser och Byggentreprenörerna.

Utskottet

Inledning

Frågor om inomhusmiljön har under senare år fått en allt större aktualitet.

Inte minst gäller detta mot bakgrund av problemen med s.k. sjuka hus.

Bostadsutskottet behandlade hösten 1988 frågan om byggnaders inomhusmiljö

(1988/89:BoU2). Med anledning av motioner (s), (m), (fp) och (c) gjorde

utskottet och riksdagen ett tillkännagivande som innebar att en bred översyn

skulle göras med syfte att komma till rätta med bristerna i inomhusmiljön och

problemen med s.k. sjuka hus. Den förordade översynen skulle bl.a. omfatta

en definition av förekommande begrepp,

en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten av sjuka

hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel,

åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en bristande samordning

mellan byggprocessens olika skeden,

frågor kring användningen av olika byggmaterial,

åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem

får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid,

ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem,

ändamålsenligheten i dagens stödsystem samt

behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.

Med avseende på de allvarliga effekterna av brister i inomhusmiljön

förutsatte bostadsutskottet att de förordade åtgärderna skulle genomföras med

största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna och erfarenheterna utan

dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning. Avslutningsvis framhöll

dessutom utskottet att regeringen till riksdagen borde lämna en redovisning för

utredningsarbetet och med anledning härav vidtagna åtgärder.

De av riksdagen förordade övervägandena m.m. avseende byggnaders inomhusmiljö

har gjorts av den av regeringen sommaren 1988 tillsatta arbetsgruppen för

frågor som rör s.k. sjuka hus. Gruppen redovisade i början av år 1990

resultaten av sitt arbete i betänkandet Byggnaders inomhusmiljö m.m. (Ds

1990:14). Efter sedvanlig remissbehandling och beredning i regeringskansliet

har arbetsgruppens förslag lagts till grund för dels proposition 1990/91:145 om

byggnaders inomhusmiljö m.m., dels proposition 1990/91:189 med förslag till lag

om byggnadsgaranti.

Lag om byggnadsgaranti m.m.

Genom proposition 1990/91:189 föreläggs riksdagen ett förslag till lag om

byggnadsgaranti. Förslaget innebär i korthet följande.

Krav på byggnadsgaranti ställs vid nybyggnad av flerbostadshus -- dvs. hus

som till övervägande del skall användas till bostäder för permanent bruk. Även

sådan ombyggnad av flerbostadshus som fordrar bygglov omfattas. Däremot

omfattas småhus normalt sett inte av kravet (1 §).

Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person som fått tillstånd till detta

av regeringen -- garantiföretag. Meddelade garantier skall tryggas antingen

genom särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Ett garantiföretag

skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen bestämmer. Genom lagen

bemyndigas regeringen dessutom att meddela föreskrifter för tillsynen och om

ett garantiföretags verksamhet (2 §).

Samtliga garantiföretag skall gemensamt inrätta en särskild nämnd --

byggnadsgarantinämnden -- för att yttra sig i frågor om byggnadsgarantier.

Nämndens ordförande skall utses av regeringen (3 §).

Ett garantiföretag är i princip skyldigt att meddela garanti på begäran av en

byggherre. I vissa fall kan dock garanti vägras. Härvid skall yttrande först

inhämtas från garantinämnden. Om ett garantiföretag vägrar att lämna garanti,

får beslutet överklagas hos kammarrätten (4 §).

Byggnadsgarantin skall omfatta

skälig kostnad för att avhjälpa fel i konstruktion eller material som används

i byggnadsarbetet eller fel i byggnadsarbetets utförande samt

skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av felet.

Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller skador

som måste anses sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i

byggnaden ersätts inte. Inte heller ersätts fel eller skador som anmäls senare

än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som bestäms av

garantiföretaget. Till garantin får dessutom kopplas villkor om viss självrisk

(5 §).

Vad ett garantiföretag har betalat ut i ersättning för att avhjälpa fel eller

skador får återkrävas av den som vållat felet eller av den som svarar för felet

oberoende av vållande. Ett garantiföretag som betalat ut ersättning för

byggnadsgaranti övertar den rätt till ersättning som byggnadens ägare kan ha

mot den som på grund av avtal är ersättningsskyldig med anledning av felet

eller skadan (7 §).

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs

dock inte för byggnadsarbeten för vilka bygglovsansökan har ingivits till

byggnadsnämnden före den 1 januari 1992 (övergångsbestämmelserna).

I propositionen läggs dessutom fram ett förslag till ändring i

9kap.1§PBL som innebär att byggnadsarbetena, i de fall byggnadsgaranti

krävs, inte får påbörjas förrän bevis om garantin företetts för

byggnadsnämnden.

Förslaget om att genom lagstiftning införa en byggnadsgaranti avvisas i

motion 1990/91:Bo76 (m). Enligt motionärerna kommer ansvars- och

försäkringssystemen inom byggbranschen inom kort att förändras lagstiftningen

förutan. I sammanhanget framhålls också det arbete inom EG som pågår på

området. Enligt motionärerna framstår det bl.a. mot bakgrund härav som

förhastat att nu anta den föreslagna lagen, varför förslaget enligt deras

mening bör avslås -- yrkande 1. Frågan om hur en byggnadsgaranti skall fungera

bör i stället bli föremål för ytterligare överväganden genom att en utredning

tillsätts -- yrkande 2.

Krav på införande av en lag om byggnadsgaranti ställs i tre med anledning av

proposition 1990/91:145 väckta motioner. I en motion förs dessutom fram krav på

införande av en entreprenadgaranti.

Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 bör regeringen snarast förelägga

riksdagen ett förslag till lag om byggnadsgaranti. Garantin bör enligt

motionärerna gälla under 20 år och omfatta inte bara bostäder utan också

förskolor, skolor, fritidslokaler och andra lokaler där barn och ungdomar

vistas.

Det behövs enligt motion 1990/91:Bo66 (mp) en lag om en 25-årig

byggnadsgaranti mot fel och brister i byggnader som är avsedda att användas som

bostäder, arbetsplatser eller skol- och fritidslokaler.

Även i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 1 förordas att en lag om

byggnadsgaranti skall införas. I motionens yrkande 5 förordas dessutom att det

av arbetsgruppen för sjuka hus framlagda förslaget till lag om

entreprenadgaranti skall genomföras.

Den närmare utformningen av byggnadsgarantin tas upp i två motioner.

I motion 1990/91:Bo77 (s) anförs att det saknas en begränsning av det

garantiåtagande som följer av den föreslagna lagstiftningen. Enligt motionären

kan detta leda till att erforderliga försäkringslösningar blir orimligt dyra.

Med hänvisning härtill förordas att garantins omfattning begränsas eller att

staten tar ett ansvar.

Även om regeringen nu presenterat sina förslag om byggnaders inomhusmiljö

m.m. är arbetet med att förbättra boendemiljön enligt motion 1990/91:Bo78 (c)

bara påbörjat. Enligt motionärerna bör regeringen därför noga följa

utvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen med ytterligare

förslag -- yrkande 1.

Enligt motionärerna är det beklagligt att det inte varit möjligt att hitta en

väg via frivilliga åtaganden och överenskommelser för att lösa bl.a.

garantifrågorna

beträffande s.k. sjuka hus. Den föreslagna lagstiftningen bör dock enligt deras

mening inte hindra att arbetet med att på frivillig väg lösa frågan om

garantiåtaganden m.m. fortgår. När en sådan lösning nåtts kan lagen om

byggnadsgaranti enligt deras mening avskaffas -- yrkande 2.

Det är enligt motionärerna inte minst viktigt med ett bra inomhusklimat i

lokaler för undervisning och omsorg. Utredningsarbetet bör enligt deras mening

därför fortgå i avsikt att riksdagen skall kunna föreläggas ett förslag som

syftar till en garanterat bättre miljö i dessa fall -- yrkande 3.

Avslutningsvis förordas i motionen att, i de fall en lösning av problemen i

inomhusmiljön inte kan åstadkommas inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen,

en byggnadsgaranti bör övervägas även för kontorshusen -- yrkande 4.

Utskottet behandlar först frågan om införandet av en

byggnadsgaranti för flerbostadshus.

De brister som framför allt finns i delar av det under 1970- och 1980-talen

ny- och ombyggda byggnadsbeståndet visar enligt bostadsutskottets mening på att

åtgärder måste vidtas dels för att rätta till de uppkomna problemen, dels för

att undvika att liknande problem uppstår i framtiden. Redan i sitt

ställningstagande hösten 1988 (1988/89:BoU2 s. 13) påtalade bostadsutskottet

vikten av att åtgärder för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka

hus vidtogs. I anslutning härtill uttalade också utskottet (s. 14) att det

nuvarande ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet när fel uppkommer borde ses

över. Även frågan om behovet av garantier och försäkringar utöver de nuvarande

borde enligt utskottet övervägas.

Det ansvarssystem som i dag finns för fel och skador som uppkommer på

flerbostadshus m.m. bygger i stor utsträckning på frivilliga branschavtal av

olika slag. Skadeståndsrättslig lagstiftning är endast tillämplig i begränsad

utsträckning, och annan lagstiftning saknas. De standardavtal som för

närvarande tillämpas har en relativt begränsad garantitid samtidigt som de

ställer höga krav på vållande efter garantitidens utgång för att ansvar skall

kunna utkrävas. Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus konstaterar

också i sitt betänkande att dagens system har vissa påtagliga brister. Enligt

arbetsgruppen framträder dessa i särskild grad när det gäller byggfel som

medför hälsorisker eller andra mera betydande olägenheter för dem som bor eller

regelbundet uppehåller sig i huset.

Den kortfattade redovisningen ovan belyser enligt utskottets mening det behov

som finns av att förbättra dagens ansvarssystem. Behovet härav torde heller

inte ha satts i fråga. Det frågan gäller är närmast hur förbättringarna bör

komma till stånd. I motion 1990/91:Bo76 (m) hävdas den principiella

uppfattningen att frivilliga lösningar är att föredra. Bostadsutskottet kan i

och för sig dela uppfattningen att ett ansvarssystem byggt på i första hand

frivilliga avtal kan erbjuda vissa fördelar. Samtidigt kan utskottet konstatera

att de avtal m.m. som i dag finns är så bristfälliga att de inte svarar mot de

grundläggande krav som enligt utskottets mening måste ställas. Inte minst

gäller detta med avseende på skyddet för tredje man, dvs. de boende.

I den nu aktuella motionen hänvisas till att pågående revideringar av

gällande avtalsbestämmelser kommer att minska behovet av lagstiftning på

området. Även företrädare för byggbranschen har till utskottet hävdat denna

uppfattning. Utskottet har inte underlag för en sådan bedömning. Något

utarbetat förslag från branschen som möjliggör en mer djupgående analys eller

en acceptabel jämförelse med lagstiftningsalternativet föreligger sålunda inte

i dag. Med avseende på det ovan uttalade behovet av omedelbara åtgärder bör

därför en lag om byggnadsgaranti införas i enlighet med regeringens förslag.

Motion 1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om att lagförslaget skall avslås av riksdagen

avstyrks sålunda. Något behov av den i motionens yrkande 2 förordade

utredningen föreligger därmed inte. Motionen avstyrks även i denna del.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslaget i motion 1990/91:Bo67

(mp) yrkande 1 om införande av en lag om byggnadsgaranti är tillgodosett. Även

det i samma motions yrkande 5 framlagda förslaget om införande av en lag om

entreprenadgaranti får enligt utskottets mening anses tillgodosett -- detta mot

bakgrund av att den nu förordade lagstiftningen baseras på det av arbetsgruppen

för frågor som rör s.k. sjuka hus framlagda förslaget till lag om

entreprenadgaranti.

Enligt motion 1990/91:Bo78 (c) bör bl.a. införandet av en lag inte hindra

arbetet med att få fram en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. när

det gäller fel i byggnader. Även enligt utskottets mening ligger det ett stort

värde i att gällande branschavtal m.m. revideras och förbättras. Under

utskottets beredning av ärendet har också framkommit att en pågående revidering

av det grundläggande standardavtalet för entreprenader väntas leda till ett

utökat ansvar för entreprenören i förhållande till dagens regler. Det får

enligt utskottets mening förutsättas att regeringen följer utvecklingen på

området och om så bedöms möjligt återkommer till riksdagen med förslag till

revideringar eller omprövning av lagstiftningen. I anslutning härtill bör även

möjligheterna att låta s.k. utvecklingsskador omfattas av ansvarssystemet

beaktas. Vad i motionens yrkanden 1 och 2 förordats får således anses

tillgodosett utan något riksdagens särskilda tillkännagivande härom.

I det följande behandlar utskottet den närmare utformningen av lagen om

byggnadsgaranti.

När det gäller lagens tillämpningsområde, dvs. vilka byggnader

byggnadsgarantin skall omfatta, vill utskottet anföra följande. De

hittillsvarande erfarenheterna visar att problemen med sjuka hus och dålig

inomhusmiljö inte är begränsade till bostäder och bostadshus. Det är mot

bakgrund härav naturligtvis önskvärt att det skydd som en lagstiftning erbjuder

och det ökade ansvar som följer av den omfattar en så stor del av byggandet som

möjligt. I proposition 1990/91:189 anförs också att starka skäl talar för att

även småhusen -- oaktat befintligt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd --

bör omfattas av byggnadsgarantin, men att en sådan ordning kräver ytterligare

överväganden. Dessutom framhålls att systemet efter en tids erfarenheter bör

kunna utvärderas, varefter ställning får tas till om det kan utvidgas

ytterligare. Även om det med den av regeringen förordade ordningen blir möjligt

att vid en utvidgning tillvarata erfarenheterna m.m. av systemets funktion

avseende flerbostadshus är situationen enligt utskottets mening sådan att en

utvidgning av lagens tillämpningsområde bör övervägas redan nu. Inte minst

gäller detta med avseende på bl.a. de problem som i dag finns i många daghem

och skolor. Genom att barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna är det

särskilt viktigt att de miljöer där dessa grupper vistas inte ger upphov till

allergier eller andra besvär.

Även när det gäller kontorslokaler m.m. talar enligt utskottets mening starka

skäl för att dessa bör omfattas av byggnadsgarantin. Även om

arbetsmiljölagstiftningen erbjuder vissa möjligheter att komma till rätta med

dåliga inomhusmiljöer i arbetslivet finns det skäl att överväga om inte också

kontorslokaler och liknande arbetsmiljöer bör omfattas av garantin. Människor

skall naturligtvis lika litet som i sitt hem på grund av byggnaden utsättas för

ohälsosamma miljöer i sitt arbete.

Sammanfattningsvis innebär det nu anförda att lagen inledningsvis bör ges det

av regeringen förordade tillämpningsområdet, men att överväganden samtidigt bör

inledas om att utvidga byggnadsgarantin till att, utöver småhusen, också

omfatta bl.a. daghem, skolor och andra miljöer där barn och ungdomar vistas

samt kontorslokaler. Regeringens förslag till utformning av 1 § tillstyrks

sålunda. Vad utskottet med anledning av förslagen i motionerna 1990/91:Bo64 (v)

yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 3 och 4 anfört

om överväganden avseende lagens tillämpningsområde bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

I fråga om om garantitidens längd hävdas i flera motioner att den av

regeringen föreslagna tioåriga garantitiden inte är tillräcklig, utan att den

bör utsträckas. Utgångspunkten för hur lång garantitiden bör vara är beroende

av om det är troligt att ett fel eller en skada uppkommer eller upptäcks inom

den utsatta tiden. Det är naturligtvis inte möjligt att med exakthet avgöra hur

lång garantitid som erfordras för att alla eventuella fel skall täckas in.

Frågan om garantitidens längd blir därmed närmast en bedömningsfråga. I

sammanhanget måste också bedömas under hur lång tid det är rimligt att kräva

att den eller de som uppfört en byggnad skall svara för eventuella fel m.m.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om reglerna i jordabalken om s.k.

dolda fel. Dessa regler innebär i princip att säljarens ansvar för sådana dolda

fel i den sålda fastigheten preskriberas efter tio år.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening den av regeringen

föreslagna garantitiden kunna accepteras. Motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2

såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo66 (mp) avstyrks sålunda. Regeringens

förslag till utformning av 5 § tillstyrks.

I motion 1990/91:Bo77 (s) förordas en begränsning av garantiföretagens

garantiåtaganden genom någon form av statligt ansvarstagande eller på annat

sätt.

Som framgår av redovisningen ovan innebär det framlagda lagförslaget bl.a.

att av ett garantiföretag lämnade garantier skall tryggas antingen genom

särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Förslaget i propositionen

innebär att staten inte skall engagera sig i garantigivningen. Enligt

bostadsministern (prop. 1990/91:189 s. 18) bör det helt ankomma på branschen

att ta det ansvar som är förenat med byggnadsproduktion. Bostadsutskottet delar

denna uppfattning. Utskottet är inte nu berett förorda att staten går in och

täcker upp utställda byggnadsgarantier. För att lagstiftningen skall få den

avsedda effekten måste den som orsakat en skada eller ett fel också ta det

ekonomiska ansvaret härför. Samtidigt är det inte helt uteslutet att problem

avhängiga garantiåtagandenas omfattning kan komma att aktualiseras i enlighet

med vad som anförs i motion 1990/91:Bo77 (s). Det får enligt utskottets mening

mot bakgrund härav förutsättas att regeringen med uppmärksamhet följer frågan.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka vikten av att garantiföretag

och försäkringsbolag utnyttjar sin återkravsrätt gentemot det vållande

företaget/företagen för utbetalade ersättningar.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1990/91:Bo77

(s).

Vad gäller förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt samt

förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL har dessa inte givit utskottet

anledning till erinran. De tillstyrks.

Obligatoriskt samråd

I proposition 1990/91:145 föreslås att byggnadsnämnden skall kalla den

ansvarige arbetsledaren, yrkesinspektionen samt byggherre, entreprenör,

projektör och andra som bestäms av nämnden till ett samrådsmöte. Enligt ett

förslag i proposition 1990/91:189 skall byggnadsnämnden dessutom -- om garanti

enligt lagen om byggnadsgaranti erfordras för projektet -- bereda

garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådsmötet. Vid mötet skall en

genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och

kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och

funktionerna enligt 3 kap. PBL samt den samordning som behövs. Mötet skall äga

rum snarast efter det att bygglov har lämnats. Vid mötet skall protokoll föras.

Något samrådsmöte erfordras dock inte om det är uppenbart obehövligt. Som

exempel härpå nämns uppförande av mindre byggnader eller mindre förändringar av

byggnader m.m.

Det föreligger enligt motion 1990/91:Bo62 (m) inte något behov av den typ av

samrådsmöte som föreslås i propositionen. Enligt motionärerna finns redan de

instrument som behövs för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i

PBL. I den mån en aktivare övervakning erfordras från byggnadsnämnderna kan

detta enligt deras mening åtgärdas genom information från boverket till

nämnderna. Med hänvisning härtill förordas att regeringsförslaget skall avslås

i denna del.

Ett obligatoriskt deltagande av yrkesinspektionen i de föreslagna

samrådsmötena skulle enligt motion 1990/91:Bo63 (s) medföra en mycket kraftig

resursförbrukning för inspektionen. Enligt motionären innebär detta med

nödvändighet en nedskärning av inspektionens insatser på prioriterade områden

inom arbetslivet. De problem som de föreslagna samrådsmötena avser att

undanröja torde enligt motionären i stor utsträcknig kunna uppmärksammas redan

vid yrkesinspektionens normala granskning. Det bör enligt motionsförslaget

därför vara tillräckligt att yrkesinspektionen underrättas om när samrådsmöte

skall äga rum.

Samrådskravet är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) ändamålsenligt. Enligt

motionärerna bör det dock uttryckas som ett krav på samråd med visst innehåll

-- inte som ett krav på ett möte, eftersom det i komplicerade fall kan krävas

flera möten. Dessutom föreslås att någon brukarrepresentant alltid skall kallas

till samrådet. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 1 att

riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till lydelse av 9 kap. 3 a

§ PBL.

Utskottet behandlar först frågan huruvida krav på samråd skall ställas.

Genomförandet av ett byggprojekt är en i många avseenden komplicerad process

som förutsätter medverkan från ett betydande antal aktörer. En självklar

förutsättning för att ett projekt skall kunna genomföras på ett bra sätt och ge

ett fullgott slutresultat är att en långtgående samverkan och samordning mellan

de medverkande kommer till stånd. Byggprocessen kan ses som en kedja där det är

den svagaste länken som avgör kvaliteten på slutprodukten. Det är bl.a. mot

bakgrund härav som förslaget om samråd i form av ett möte mellan

byggnadsnämnden, den ansvarige arbetsledaren och de övriga i byggprocessen

inblandade får ses. Även om det redan inom ramen för dagens ordning sker en i

många avseenden långtgående samverkan mellan parterna kan det enligt utskottets

mening finnas anledning att på det sätt som regeringen föreslår organisera ett

samråd i anslutning till att byggnadsarbetena påbörjas. Enligt

bostadsutskottets mening bör sålunda ett samrådsförfarande i huvudsak enligt

det förslag som regeringen har lagt fram genomföras. Förslaget i motion

1990/91:Bo62 (m) om att proposition 1990/91:145 skall avslås i denna del

avstyrks av utskottet.

När det gäller formerna för samrådet vill utskottet anföra följande.

Utskottet har ovan betonat vikten av samverkan och samordning mellan de i

byggprocessen inblandade. Detta betyder bl.a. att det förordade samrådet måste

utformas på ett sådant sätt att det bidrar till att förbättra samverkan och

samordningen. En förutsättning för att så skall bli fallet är att samrådet ges

en så flexibel och ändamålsenlig form som möjligt. Den av regeringen förordade

ordningen -- att samrådet skall ske vid ett samrådsmöte -- kan mot bakgrund

härav i vissa fall visa sig vara otillräcklig. Vid större eller komplicerade

byggnadsprojekt kan det enligt utskottets mening inte uteslutas att samrådet

blir så pass omfattande och tidskrävande att ett enda samrådsmöte inte ger ett

i alla avseenden fullgott resultat. Enligt utskottets mening bör därför kravet,

i enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 såvitt nu är i

fråga, utformas som ett krav på samråd i form av ett eller flera möten mellan

byggnadsnämnd, ansvarig arbetsledare och de övriga i byggprocessen inblandade.

Avgörande för hur samrådet genomförs bör sålunda vara förhållandena i det

enskilda byggprojektet.

Någon närvaroplikt bör enligt utskottets mening inte föreskrivas i den nu

förordade samrådsprocessen. I de fall samrådet sker vid mer än ett möte kan det

sålunda vara till fyllest att en kallad part deltar endast vid något eller

några av dessa. Samrådet bör däremot inte genomföras i form av flera möten med

endast ett begränsat antal deltagare vid varje möte. Strävan bör i stället vara

att vid åtminstone ett tillfälle samla samtliga kallade parter. Avgörande för

att samrådet skall anses fullgjort är dock att syftena med detsamma, som de

kommer till uttryck i lagförslaget, uppfylls.

I proposition 1990/91:145 förordas att den ansvarige arbetsledaren och

yrkesinspektionen alltid skall kallas till samrådet. För övriga parter gäller

att det är byggnadsnämnden som avgör om de skall kallas. Förslaget om att

yrkesinspektionen obligatoriskt skall kallas torde grundas på uppfattningen att

inspektionen i många fall har en viktig roll att fylla när det gäller frågor om

byggnadsarbetenas planering m.m. Bostadsutskottet delar denna uppfattning.

Samtidigt kan det enligt utskottets mening finnas anledning att överväga om en

medverkan från yrkesinspektionen erfordras vid alla samråd. Många byggprojekt

avser byggnader med utrymmen som inte direkt är att betrakta som arbetslokaler

eller omfattar lokaler där arbetsmiljökraven är väl kända. I dessa fall torde

enligt utskottets mening yrkesinspektionens medverkan normalt sett inte

erfordras. Även i andra fall kan t.ex. inslaget av arbetslokaler m.m. vara så

litet eller byggprojektet så okomplicerat att inspektionen inte behöver delta i

samrådet. Detta hindrar naturligtvis inte att byggnadsnämnden på annat sätt,

t.ex. under hand, kan inhämta synpunkter från yrkesinspektionen. Som framhålls

i motion 1990/91:Bo63 (s) riskerar dessutom ett deltagande från inspektionens

sida i alla samråd att ta resurser från andra angelägna insatser på

prioriterade områden i arbetslivet.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening yrkesinspektionen

kallas till samråd när behov härav föreligger. Det bör sålunda ankomma på

byggnadsnämnden att avgöra i vilken utsträckning yrkesinspektionens deltagande

är nödvändigt. I de fall inspektionen enligt bestämmelserna i 8 kap. 30 § PBL

har att yttra sig i ett bygglovsärende -- dvs. främst ärenden som avser

arbetslokaler m.m. -- bör den dock normalt kallas.

Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 innebär bl.a. att

samrådskretsen också skall omfatta en representant för brukarna. Till grund för

förslaget i denna del torde bl.a. ligga en strävan att öka brukarnas

inflytande. Det finns även enligt utskottets mening skäl att på olika sätt

förstärka brukarinflytandet. Inte minst gäller detta med avseende på de boende

och deras möjligheter att påverka bostadens utförande och utformning m.m.

Samtidigt kan utskottet notera att det i många fall kan vara svårt att redan i

samband med byggstarten finna en representant för de slutliga användarna av

byggnaden. Det är sålunda inte särskilt vanligt att det redan på ett så tidigt

stadium är känt vilka som blir hyresgäster i en bostadsfastighet. Det är bl.a.

mot bakgrund härav inte lämpligt att föreskriva att en brukarrepresentant

alltid skall kallas till samrådet. I anslutning härtill vill dock utskottet

framhålla att byggnadsnämnden har möjlighet att kalla också

brukarrepresentanter. Det får enligt utskottets mening förutsättas att

byggnadsnämnderna utnyttjar denna möjlighet när så är möjligt och lämpligt utan

något särskilt stadgande härom. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett

tillstyrka motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 i nu aktuell del.

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i proposition 1990/91:189 om

att en lag om byggnadsgaranti skall införas. Utskottet tillstyrker med

hänvisning härtill med en mindre redaktionell ändring förslaget i vad avser

garantiföretagets deltagande i det nu behandlade samrådet. Om garanti för

byggnadsarbetena erfordras skall sålunda byggnadsnämnden bereda det aktuella

garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.

Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s)

och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a §

PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 1 till detta betänkande.

Kontroll av ventilation m.m.

Brister i fråga om ventilation brukar enligt proposition 1990/91:145 anges

som en av de viktigaste faktorerna för uppkomsten av "sjuka hus".

Ventilationssystemens funktion i praktiken, deras kvalitet och skötsel,

tillräckliga krav på luftomsättning, användningen av s.k. återluft m.m. är

enligt regeringsförslaget centrala frågor när det gäller en god inomhusmiljö.

Mot bakgrund härav föreslås att en ordning för funktionskontroll av

ventilationssystem i byggnader skall införas.

Enligt förslaget skall byggnadens ägare svara för att funktionskontroller

utförs dels innan ett ventilationssystem tas i bruk, dels vid återkommande

tillfällen under systemets brukstid. Kontrollerna skall utföras av sakkunnig

som fått godkännande av boverket. För kostnaderna svarar fastighetsägaren.

Efterlevnaden av bestämmelserna skall övervakas av byggnadsnämnden. Ett

exemplar av protokollet från funktionskontrollen skall därför tillställas

nämnden. Dessutom skall ett intyg om genomförd kontroll anslås på väl synlig

plats i fastigheten.

Funktionskontrollen föreslås omfatta alla byggnader, dock skall boverket

bemyndigas att undanta vissa typer av byggnader. Fritidshus bör enligt

bostadsministerns mening helt kunna undantas. Som exempel på andra byggnader

som kan bli aktuella för undantag efter särskilda överväganden från boverkets

sida nämns industribyggnader och liknande.

Reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem föreslås träda i kraft

den 1 januari 1992. Beträffande äldre hus bör dock den första kontrollen enligt

förslaget utföras senast den 1 januari 1994 eller den senare tidpunkt som

boverket bestämmer.

För att möjliggöra för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

(boverket) att meddela de närmare föreskrifter som behövs för

funktionskontrollen föreläggs riksdagen ett förslag till förtydligande i 16

kap. 1 § PBL.

Utöver förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem bereds riksdagen

i proposition 1990/91:145 tillfälle att ta del av vad som där anförts om vissa

andra åtgärder i fråga om ventilation i byggnader. I korthet innebär dessa

åtgärder följande.

I propositionen framhålls att de grundläggande kraven på god luftkvalitet

även i fortsättningen bör garanteras genom krav på bestämda luftflöden, men att

det kan finnas skäl att ställa krav på högre luftflöden än vad nu gällande

normer ger uttryck för. Bostadsministern aviserar med hänvisning härtill att

han avser att ge boverket i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter

göra en utvärdering av dagens krav på uteluftsflöden sammanställda med de

medicinska, energipolitiska och tekniska krav som bör ställas i sammanhanget.

När det gäller frågan om s.k. återluft uttalar bostadsministern att han avser

att ge boverket i uppdrag att utreda också denna fråga. Enligt

bostadsministersn mening bör ett förbud mot återluft införas i större

utsträckning än vad som nu gäller.

Avslutningsvis anförs i propositionen att det krävs en rad ändringar i

nybyggnadsreglerna såvitt gäller bl.a. rensning av ventilationskanaler och

installation av mätställen för mätning av luftflöden i huvudkanaler och

stamkanaler.

Förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem välkomnas i motion

1990/91:Bo64 (v). Enligt motionens yrkande 4 måste dock kontrollen utsträckas

till att omfatta hela ventilationssystemet. Vidare förordas adekvata

sanktionsmöjligheter för att göra det möjligt att framtvinga rättelseåtgärder.

Dessutom är det enligt motionärerna utomordentligt viktigt att förse brukare

och förvaltare med ordentliga bruksanvisningar.

Byggnader som uppförts på gammalt beprövat sätt och som varit bebodda i många

år bör enligt motion 1990/91:Bo65 (s) kunna undantas från kravet på

funktionskontroller av ventilationssystemet.

I motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 hemställs, som ett andrahandsyrkande,

att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till tidsgränser inom vilka

vid ventilationskontrollen påtalade fel skall åtgärdas samt om påföljder när

fel inte åtgärdas.

Även i motion 1990/91:Bo68 (fp) välkomnas förslaget om funktionskontroll av

ventilationssystem. Enligt motionärerna gör sig dock de motiv som anförs för en

sådan kontroll i flerfamiljshus inte gällande för småhus. I dessa fall får det

förutsättas att ägarna i eget intresse tar ansvar för den fortlöpande

kontrollen, varför en obligatorisk kontroll vid nyinstallation anges vara

tillräcklig -- yrkande 3. Slutligen understryks vikten av att

funktionskontrollen utförs av kompetent personal. Enligt förslaget bör

regeringen därför pröva behoven och möjligheterna av att förstärka denna

kompetens. I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen dessutom uttala att sovrum

endast skall få tillföras uteluft och att överluft inte skall få föras från

kontorsrum till allmänna utrymmen.

Frågan om ventilation i byggnader m.m. tas också upp i en motion från

allmänna motionstiden 1990 och i två motioner från allmänna motionstiden 1991.

En viktig gemensam orsak till allergier och cancer orsakad av radon är enligt

motionerna 1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) dålig ventilation. De

åtgärder som enligt motionärernas mening därför behöver vidtas är skärpta krav

på luftomsättning och på ventilationens konstruktion samt införandet av en

regelbunden kontroll. I den förstnämnda motionen samt i den sistnämnda

motionens yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande härom. Enligt den

sistnämnda motionens yrkande 2 bör dessutom bestämmelser om lätt

avstängningsbar ventilation införas i byggnormen -- detta för att underlätta

avstängning av ventilationen i katastrofsituationer.

Även i motion 1990/91:Bo523 (s) förs fram krav som syftar till att få fram

föreskrifter om avstängning av ventilation vid olyckstillbud m.m. Enligt

motionären är det angeläget att en utredning initieras för att lösa de tekniska

problem som är förknippade med snabbavstängning av centralt styrd ventilation.

Beträffande frågan om införande av ventilationskontroll m.m. anför

utskottet följande.

I sitt betänkande hösten 1988 framhöll bostadsutskottet att ventilationens

utförande och funktion är en för inomhusmiljön avgörande faktor. Enligt

utskottets mening borde därför bl.a. frågan om särskilda bestämmelser för

skötsel och kontroll m.m. under driftstiden övervägas. Det nu presenterade

förslaget är ett resultat av dessa överväganden. Utskottet kan också i allt

väsentligt ansluta sig till förslaget i denna del. Även enligt

bostadsutskottets mening bör sålunda ett system med funktionskontroller av

ventilationssystem införas. Med anledning av förslaget i motion 1990/91:Bo65

(s) om undantag från kravet på kontroll för vissa hus vill dock utskottet

anföra följande.

Det kan naturligtvis med visst fog hävdas att kravet på kontroll av en

byggnads ventilationssystem gör sig särskilt starkt gällande när det är fråga

om mer komplicerade system. Dessa system är inte sällan mer sårbara för olika

typer av störningar. Risken för att funktionen i ett sådant system sätts ned är

därmed också större än för andra system. Samtidigt kan naturligtvis det

enklaste system sättas ur funktion om det utsätts för ingrepp, skador eller

stark nedsmutsning m.m. Trots detta bör det enligt utskottets mening övervägas

om det inte är möjligt att, utöver i propositionen redovisade behov av

undantag, dels undanta olika typer av enkla och väl beprövade

ventilationssystem från kontroll, dels differentiera intervallen för

kontrollerna med avseende på bl.a. systemets utformning. Det bör enligt

utskottets mening närmast ankomma på boverket att göra överväganden om i vilken

utsträckning och under vilka förutsättningar undantag från kravet på

ventilationskontroll m.m. kan göras. Vad utskottet nu med anledning av motion

1990/91:Bo65 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det i proposition 1990/91:145 framlagda förslaget till ändring i 16 kap. 1 §

PBL tillstyrks av utskottet.

Med anledning av vad som i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 förordats om

att krav på funktionskontroll för småhus bara skall ställas vid nyinstallation

anför utskottet följande. Utskottets ställningstagande ovan innebär att det kan

bli aktuellt med undantag från eller differentiering av funktionskontrollen för

vissa ventilationssystem. I den mån småhus är utrustade med denna typ av

enklare system kan de därmed komma att omfattas av eventuella lättnader i

funktionskontrollen. Utskottet är inte berett att som motionärerna förordar

generellt undanta småhus från kontroll under driftstiden. Det finns enligt

utskottets mening även i dessa fall skäl att genomföra regelbundna kontroller

av ventilationssystemen. Många småhus är i dag utrustade med relativt

komplicerade ventilationssystem som det kan vara svårt för den enskilde

småhusägaren att kontrollera. Även andra och enklare system kan vara så utförda

att en kontroll av en fackman kan erfordras. I den mån motionsyrkandet inte är

tillgodosett genom vad utskottet nu anfört avstyrks det.

En förutsättning för att ett ventilationssystem skall fungera med bibehållen

effekt är naturligtvis att det under driftstiden sköts och underhålls på ett

riktigt sätt. Det torde sålunda inte vara ovanligt att bristande funktion

beror på ett bristfälligt handhavande, något som i sin tur kan bero på dåliga

kunskaper hos brukaren om hur ventilationssystemet skall användas och skötas.

För att undvika att fel m.m. uppstår av de nu redovisade skälen är det därför

viktigt att alla ventilationssystem förses med tydliga och lättillgängliga

bruksanvisningar. Utskottet delar sålunda vad som i motion 1990/91:Bo64 (v)

yrkande 4 såvitt nu är i fråga anförts om behovet av bruksanvisningar. Som

redovisas i proposition 1990/91:145 (s. 14) ingår också som ett moment i den

förordade funktionskontrollen att tillse att instruktioner och

skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som skall sköta

ventilationssystemet. Vad i motionen förordats får därmed anses tillgodosett.

Motionen i nu aktuell del avstyrks.

När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i

fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för

de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel

och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Även om

det till den föreslagna funktionskontrollen av ventilationssystem inte är

direkt kopplade några sanktionsmöjligheter följer härav inte att en

fastighetsägare kan avstå från att åtgärda påtalade fel och brister. Enligt

bestämmelserna i 3 kap. 13 § PBL skall nämligen en byggnad underhållas så att

dess egenskaper i huvudsak bevaras. Underlåter en fastighetsägare detta kan

föreläggande från byggnadsnämnden aktualiseras enligt 10 kap. PBL.

Bestämmelserna i denna del är tillämpliga också på en byggnads

ventilationssystem. Vad i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i

fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 förordats får därmed anses tillgodosett.

Motionsyrkandena avstyrks.

Vad i proposition och motioner förordats beträffande vissa övriga

ventilationsfrågor behandlar utskottet nedan.

I motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo68

(fp) yrkande 2 förordas vissa regeländringar med avseende på krav på

luftflöden och användningen av återluft m.m. Som framgår av redovisningen

ovan avser bostadsministern att uppdra åt boverket att utreda frågor om bl.a.

uteluftsflöden och användningen av återluft. Det får enligt utskottets mening

mot bakgrund härav förutsättas att erforderliga regeländringar m.m. kommer till

stånd utan något riksdagens tillkännagivande härom. Utskottet är med hänvisning

härtill inte berett att nu ställa sig bakom de aktuella motionsyrkandena.

Resultatet av utredningsarbetet bör sålunda avvaktas.

Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom de i motionerna

1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) yrkande 1 framförda förslagen om

vissa åtgärder för förbättrad ventilation. De aktuella förslagen, som

lades fram innan regeringens förslag om ventilationskontroll m.m.

presenterades, får i allt väsentligt anses tillgodosedda genom det nu

föreliggande regeringsförslaget. Motionerna avstyrks.

När det gäller den i motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och 1990/91:Bo523

(s) aktualiserade frågan om lätt avstängningsbar ventilation anför

utskottet följande.

I samband med större gasutsläpp vid olyckor m.m. är det eller borde i vart

fall närmast vara en standardåtgärd att de kringboende uppmanas att stanna

inomhus med stängda dörrar och fönster. För att en sådan åtgärd skall ge något

skydd mot t.ex. utströmmande gas måste naturligtvis de fläkt- eller

ventilationsanordningar som svarar för tillförseln av uteluft stängas av.

Enligt vad utskottet erfarit kan detta i vissa fall erbjuda problem. Många

fastigheter, och då främst flerbostadshus, kontors- och industribyggnader m.m.,

har i dag automatiska eller centralt styrda ventilationssystem där det kan

förflyta en avsevärd tid från det att larm går till dess att avstängning kan

ske. Enligt bostadsutskottets mening bör frågan om hur ventilationssystem m.m.

snabbt kan stängas av i katastrofsituationer ses över. I sammanhanget bör även

övervägas behovet av åtgärder för att snabbt kunna tillsluta

tilluftsanordningar m.m.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och

1990/91:Bo523 (s) anfört om avstängning av ventilation m.m. bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Vad i proposition 1990/91:145 förordats om åtgärder i fråga om ventilation

m.m. i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i

denna del bör läggas till handlingarna.

Produktinformation om byggvaror

I proposition 1990/91:145 görs en genomgång av den svenska lagstiftning som

berör frågan om produktinformation. En redovisning lämnas också av det inom

EFTA och EG pågående arbetet på området. Sammanfattningsvis anförs att

innehållet i gällande rätt när det gäller produktinformation om byggvaror och

den utredning som tillverkare m.fl. bör göra för att åstadkomma en från bl.a.

miljösynpunkt vederhäftig produktinformation är otydligt. Med hänvisning till

strävandena till europeisk harmonisering föreslås att den metod beträffande

produktinformation som använts inom kemikalielagstiftningen skall användas

också för byggprodukter. Enligt denna lagstiftning omfattar

produktinformationskravet vissa angivna slag av varor. Någon särskild lag om

byggvaror behövs enligt förslaget därför inte utan frågan kan lösas inom

kemikalielagstiftningens ram. De åtgärder som i första hand behöver vidtas är

att utarbeta tillämpningsföreskrifter som särskilt tar sikte på problemen med

sjuka hus och behovet av produktinformation i detta sammanhang.

Enligt förordningen om kemiska produkter är föreskriftsansvaret i dag delat

mellan kemikalieinspektionen och läkemedelsverket. Det centrala

tillsynsansvaret är i sin tur fördelat mellan dessa båda myndigheter samt

statens naturvårdsverk och arbetarskyddsstyrelsen. Enligt regeringsförslaget

bör boverket fortsättningsvis ges ett ansvar när det gäller byggvaror som kan

vara farliga därför att de innehåller eller har behandlats med kemiska

produkter. Det bör sålunda ankomma på boverket att i erforderlig utsträckning

meddela föreskrifter för tillämpningen av lagen och förordningen om kemiska

produkter med avseende på produktinformation m.m. för angivna byggvaror.

I de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna 1990/91:Bo64

(v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 begärs att en lag om

produktinformation skall införas i enlighet med förslaget från arbetsgruppen

för sjuka hus.

Bakom regeringens ställningstagande att inte lägga fram ett förslag till

lagstiftning om produktinformation om byggvaror ligger i första hand

bedömningen att en sådan lag skulle kunna erbjuda principiella problem med

avseende på den pågående harmoniseringen på området inom såväl EFTA som EG. Den

nu förordade ordningen -- att boverket inom kemikalielagstiftningens ram ges

ett ansvar för produktinformationen avseende byggvaror -- ligger enligt

bostadsministern däremot väl i linje med de regler som tillämpas inom EFTA och

EG. Bostadsutskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning.

Utskottet kan således ansluta sig till den i proposition 1990/91:145 föreslagna

ordningen. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna

1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 avstyrks.

Vad i proposition 1990/91:145 förordats om produktinformation om byggvaror

i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i denna

del bör läggas till handlingarna.

Övriga frågor

Vissa allmänna åtgärder för att motverka problemen med sjuka hus

Utskottet behandlar i detta avsnitt motioner väckta med anledning av

proposition 1990/91:145 och motioner väckta under allmänna motionstiden 1990

resp. 1991. I dessa motioner tas upp vissa förslag till mera allmänna åtgärder

för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus.

I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9 liksom i motion 1990/91:Bo411 (m)

yrkande 16 förordas att åtgärder skall vidtas när det gäller reglerna på

isolerings- och energiområdet för att komma till rätta med allergier och

problemen med s.k. sjuka hus. Enligt motionärerna har normerna på detta område

förstärkt eller t.o.m. givit upphov till de alltmer utbredda problemen med

sjuka hus. En förändring av regelsystemet skulle enligt deras mening därför

medföra att problemen minskar.

Med hänvisning till riksdagens beslut hösten 1988 om åtgärder mot problemen

med s.k. sjuka hus förordas i motion 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6 att ett

heltäckande åtgärdsförslag med denna inriktning skall läggas fram. Enligt

motionärerna kan inte någon del uteslutas i kampen för att åstadkomma en bättre

inomhusmiljö och för att komma bort från problemen med sjuka hus.

Mot bakgrund av de problem som s.k. sjuka hus förorsakar barn ställs i

motionerna 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp) samt 1990/91:Bo511 (mp) krav

dels på åtgärder för att undvika problemen med sjuka hus, dels på att

befintliga sjuka hus skall saneras så att barn inte skall bli sjuka på grund av

dålig kvalitet på boendet (yrkande 1). Dessutom föreslås att ett strikt ansvar

skall åläggas byggmästare eller motsvarande för att allergi- eller

sjukdomsframkallande material inte kommer till användning och att

fastighetsägare skall ansvara för att sjuka hus inte hyrs ut till bl.a.

barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag råder i

huset (yrkandena 2 och 3).

I den med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motion 1990/91:Bo67

(mp) yrkande 2 förordas bl.a. att alla hus skall kontrollbesiktigas med

femårsintervall och att ett "Svensk Husprovning AB" skall inrättas för

ändamålet.

Enligt motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 berör redan i dag en lång rad lagar

och regelsystem problemen med s.k. sjuka hus. En skärpt tillämpning av dessa

bestämmelser borde enligt motionärernas mening kunna åstadkommas. Regeringen

föreslås därför få i uppdrag att se över möjligheterna till ett effektivare

utnyttjande av befintlig lagstiftning i syfte att bekämpa problemen med sjuka

hus.

Syftet med de i motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1990/91:Bo411 (m)

yrkande 16, 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp)

samt 1990/91:Bo511 (mp) framlagda förslagen till åtgärder för att motverka

problemen med s.k. sjuka hus är att säkra en bra inomhusmiljö i våra

byggnader. Bostadsutskottet delar dessa strävanden, vilket också kommit till

uttryck i utskottets ställningstaganden i det föregående. Enligt utskottets

mening får de av regeringen nu framlagda och av utskottet i allt väsentligt

tillstyrkta förslagen -- som av naturliga skäl inte var kända när de nu

aktuella motionerna väcktes -- i huvudsak anses tillgodose motionsförslagen.

Motionsyrkandena avstyrks sålunda. I den mån ytterligare åtgärder erfordras får

sådana övervägas i takt med att erfarenheter vinns av byggnadsgarantin,

funktionskontrollen av ventilationssystem och samrådsförfarandet i anslutning

till byggstarten m.m.

Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom förslaget i motion

1990/91:Bo67 (mp) yrkande 2 om att en ordning för kontrollbesiktning av hus

skall tillskapas genom inrättande av ett "Svensk Husprovning AB". Utskottet

är för sin del inte berett medverka i tillskapandet av ett kontrollorgan av

denna typ. Syftet med motionen får anses i inte ringa grad tillgodosett genom

att en lag om byggnadsgaranti kommer att införas. Motionsyrkandet avstyrks.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion

1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 om ett effektivare utnyttjande av befintlig

lagstiftning som ett medel för att komma till rätta med problemen med s.k.

sjuka hus. Utskottet delar i och för sig den uppfattning som synes ligga bakom

förslaget -- att dagens lagregler m.m. skall utnyttjas så effektivt som

möjligt. Bostadsutskottet har dock för sin del inte underlag för annan

bedömning än att så sker. I den mån så inte skulle vara fallet får det anses

vara en regeringens och berörda myndigheters uppgift att svara för att kunskap

om lagstiftningens innehåll m.m. förs ut. Något riksdagens särskilda

tillkännagivande härom är enligt utskottets mening därför inte erforderligt.

Motionen avstyrks i nu aktuell del.

Radon

I motion 1990/91:Bo233 (mp) yrkande 3 hemställs att riksdagen beslutar att

införa skyldighet att redovisa radonhalt inomhus vid försäljning av bostadshus.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av ett motsvarande motionsyrkande

om redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus avstyrkt detta

med hänvisning till gällande regler och fast praxis om bl.a. köparens

undersökningsplikt vid köp av fast egendom. Utskottets ställningstagande i

denna del står fast. Motionen avstyrks.

Enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8 måste målsättningen vara att före

sekelskiftet radonsanera samtliga konstaterade radonfällor samt att sänka

gränsvärdet för åtgärder i befintlig bebyggelse till 70 Bq/m3 .

Bostadsutskottet instämmer i att det är angeläget att åtgärda de bostadshus

som har för höga radonhalter. Statsmakterna har också på olika sätt verkat för

att åtgärder skall komma till stånd i de fall radonhalterna är för höga. För

egnahem kan sålunda sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå. Bidraget

kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som

socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Detta gränsvärde

sänktes den 1 juli 1990 från 400 Bq/m3 (Bq=becquerel) till 200Bq/m3

.

I anslutning till tidigare ställningstaganden (senast 1990/91:BoU12 s. 70)

vill utskottet även understryka det ansvar som olika statliga myndigheter har i

detta sammanhang. Ett löpande samarbete sker också i dag bl.a. i fråga om

berörda myndigheters utbildnings- och rådgivningsinsatser. När det gäller

arbetet med att kartlägga och spåra bostäder med för höga radonhalter är detta

primärt en kommunal uppgift. Även den enskilde fastighetsägaren har

naturligtvis ett ansvar för att initiera undersökningar om radondotterhalten.

Utskottet är mot bakgrund av det ovan anförda inte nu berett förorda

ytterligare åtgärder avseende sanering av bostäder med höga radonhalter

m.m. i enlighet med förslagen i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8.

Motionsyrkandet avstyrks.

Införande av en bomiljölag m.m.

Förslag om införande av en bomiljölag förs fram i motionerna 1989/90:Bo544

(c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7.

Enligt motionärerna bör krav om bostadens utformning m.m. ur bl.a.

hälsosynpunkt sammanföras i en särskild lagstiftning--en bomiljölag.

Till grund för motionsförslagen om införande av en bomiljölag ligger en

strävan att tillförsäkra alla boende sunda och hygieniska bostäder av god

kvalitet. Bostadsutskottet delar självklart dessa strävanden, något som också

kommit till uttryck i utskottets ställningstaganden ovan. Det frågan närmast

gäller är därför hur målsättningen skall förverkligas.

De regler som styr bostädernas utformning m.m. finns bl.a. i PBL och i

nybyggnadsreglerna. Därtill är ombyggnadsregler under utarbetande. I vissa

avseenden är dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler

tillämpliga. Det får således anses att en övervägande del av de förhållanden

som motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag redan har beaktats,

om än i olika författningar m.m. Någon ytterligare reglering på området i

enlighet med motionärernas förslag kan utskottet inte nu förorda. Utskottet

anser emellertid att det kan ligga ett värde i att få de redan existerande

bestämmelserna sammanförda i en särskild lag. Samtidigt låter sig detta inte

göras utan närmare och tämligen omfattande överväganden. Enligt utskottets

mening bör dessa överväganden anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter

vinns av den nuvarande ordningen och av de ovan förordade åtgärderna.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna

1989/90:Bo544 (c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v)

yrkande 7.

I motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c) yrkande 6 förs

dessutom fram krav på VDN-märkning av bostäder. Enligt motionärerna är det en

viktig faktor i arbetet med att stimulera fram bättre boendemiljöer att göra

kvaliteten i boendet till en konkurrensfaktor. Mot bakgrund härav föreslås att

en VDN-märkning av bostäder skall införas. Enligt förslagen skall denna

märkning avse bostadens totala kvalitet med avseende bl.a. på möblerbarhet,

ljudisolering, ljusförhållanden och byggmaterial.

Även varudeklaration av bostäder kan naturligtvis vara en åtgärd som i

och för sig kan bidra till att skapa bättre bostäder och bostadsmiljöer.

Samtidigt kan utskottet konstatera att vissa av de egenskaper som enligt

motionärernas mening bör ingå i en sådan deklaration i alla avseenden inte är

mätbara eller ens kan anges som standardvärden. Det erbjuder sålunda betydande

svårigheter att med utgångspunkt i dagens kunskapsnivå och mätmetoder m.m.

ställa krav på varudeklaration av bostäder. Utskottet är mot bakgrund härav

inte nu berett ställa sig bakom motionsförslagen i denna del, varför de

avstyrks. I anslutning härtill bör dock erinras om det ökade ansvaret för

produktinformation avseende byggmaterial som boverket föreslås få.

Buller

I motionerna 1989/90:Bo521 (fp) och 1990/91:Bo515 (fp) begärs en översyn av

gällande gränsvärden för buller och då särskilt med avseende på lågfrekvent

buller. Enligt motionärerna kan även bullernivåer som håller sig under dagens

gränsvärden orsaka besvär för många människor.

Enligt de med stöd av PBL beslutade nybyggnadsreglerna skall bostäder

utformas med hänsyn till förekommande störningskällor. Bostäder skall dessutom

utföras så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Genom

nybyggnadsreglerna lämnas också bestämmelser om vilken ljuddämpning vissa

konstruktioner skall ge och den maximalt tillåtna ljudnivån från vissa

installationer m.m. Bl.a. innebär bestämmelserna att ljudnivån från

installationer inom och utom lägenheten inte får överstiga 30 dBA nattetid och

35 dBA dagtid i sovrum och vardagsrum. I kök får nivån inte överstiga 35 dBA

under någon del av dygnet.

Även om det, som framgår av redovisningen ovan, finns vissa regler om vilka

bullernivåer som kan accepteras kan det enligt bostadsutskottets mening finnas

anledning att se över i vilken utsträckning dessa regler svarar mot nya rön

beträffande acceptabla störningsnivåer m.m. Vissa nyare typer av installationer

som värmepumpar och vissa ventilationssystem m.m. betraktas av många som

tidigare inte beaktade störningskällor bl.a. med avseende på att de i vissa

fall avger lågfrekvent buller.

Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna 1989/90:Bo521 (fp)

och 1990/91:Bo515 (fp) anfört om gränsvärden för buller m.m. bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. De nu förordade övervägandena bör, om

så visar sig lämpligt, ingå i det arbete med en samlad aktionsplan mot buller

som jordbruksutskottet förordar i sitt betänkande 1990/91:JoU30.

Övriga frågor

Mot bakgrund av problemen med sjuka hus föreslås i motion 1989/90:Bo526 (fp)

att hälsoskyddsföreskrifterna skall ses över så att alla typer av mögel

betraktas som sanitär olägenhet. Enligt motionärerna räknas i dag bara synligt

eller luktande mögel som olägenhet, men inte andra i och för sig besvärande

mögelarter som är luktfria.

Som redovisas i motionen betraktas mögel normalt som en sanitär olägenhet

när det påträffas i t.ex. en bostad. De svårigheter motionärerna för fram hör

samman med att vissa mögeltyper kan vara svåra att spåra. Vad som erfordras är

enligt utskottets mening inte någon förändrad definition av begreppet sanitär

olägenhet utan metoder för att på ett enkelt sätt spåra det mögel m.m. som ger

upphov till olägenheterna. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu

anförda motion 1989/90:Bo526 (fp).

Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 måste finansieringen av det

hittillsvarande fusket och slarvet i byggandet lösas utan att brukarna drabbas.

Ansvaret och kostnaderna måste enligt motionärernas mening i stället läggas på

bygg- och fastighetsbranschen genom att en särskild byggfuskavgift införs.

Utskottet har ovan ställt sig bakom ett förslag till lag om byggnadsgaranti

som bl.a. innebär att de i byggandet verksamma har att svara för vållade fel

och brister. Den som svarar för en skada eller ett fel får genom det förordade

systemet också ta det ekonomiska ansvaret härför. Syftet med det av

motionärerna framlagda förslaget om en byggfuskavgift får sålunda anses i

allt väsentligt tillgodosett genom den föreslagna byggnadsgarantin. Motion

1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 avstyrks.

En brist i nuvarande system är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6 att

brukarna inte har något att säga till om vid slutbesiktningen av en

färdigställd byggnad. Med hänvisning härtill förordas att bestämmelser om

brukarnas deltagande i slutbesiktning skall införas i 9 kap. 6 § PBL.

Det ligger naturligtvis ett värde i att stärka brukarnas, dvs. främst de

boendes, inflytande över byggandet. Utskottet är dock inte berett ställa sig

bakom det nu aktuella motionsförslaget om brukarnas medverkan i

slutbesiktningen av ett färdigställt bygge. Motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6

avstyrks.

Med hänvisning till allergiutredningens slutbetänkande föreslås i motion

1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 att ett förbud mot allergiframkallande

byggmaterial skall införas och att gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas

så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas i byggnader.

Det är naturligtvis viktigt att vår inomhusmiljö hålls fri från ämnen som

t.ex. ger upphov till allergi eller astma eller som på annat sätt är skadliga.

Utskottet har också, som framgår ovan, ställt sig bakom ett förslag om utökad

produktinformation för byggvaror som bl.a. torde göra det möjligt att minska

eller helt undvika användningen av produkter som innehåller ur olika aspekter

olämpliga ämnen. Utskottet är inte nu berett förorda ytterligare åtgärder med

den av motionärerna förordade inriktningen. Förslaget om gränsvärden m.m. i

motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 avstyrks sålunda.

Placeringen av hus i terrängen spelar enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) ibland

en avgörande roll för mikroklimatet kring huset och även för inomhusklimatet.

Enligt motionens yrkande 7 bör därför åtgärder vidtas så att intentionerna i

PBL beträffande byggnaders placering i detta avseende uppmärksammas av bl.a.

planförfattare och bygglovsgranskare.

Förslaget i det nu behandlade motionsyrkandet om byggnaders placering i

terrängen synes inte rikta sig mot gällande bestämmelser i sig, utan mot

deras tillämpning. I den mån dessa bestämmelser inte tillämpas på det sätt som

avsetts -- en fråga som utskottet inte har underlag för att bedöma -- får det

anses falla på regering och boverk att vidta erforderliga informationsåtgärder

m.m. Något särskilt riksdagens tillkännagivande härom erfordras enligt

utskottets mening därför inte. Motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande införandet av en byggnadsgaranti

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5 samt

1990/91:Bo76,

res. 1 (m) - delvis

2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c)

3.beträffande lagens tillämpningsområde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189

och med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu

är i fråga, samt 1990/91:Bo78 yrkandena 3 och 4

a.antar 1 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1

till detta betänkande,

b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m) - delvis

4.beträffande garantitidens längd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189

och med avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är

i fråga, samt 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse

som anges i bilaga 1 till detta betänkande,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

5.beträffande begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo77,

res. 1 (m) - delvis

6.beträffande förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189

antar lagen om byggnadsgaranti i de delar den inte behandlats under 1--5 ovan

med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,

res. 1 (m) - delvis

7.beträffande förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189

antar förslaget med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,

res. 1 (m) - delvis

8.beträffande krav på samråd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo62,

res. 5 (m) - delvis

9.beträffande formerna för samrådet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna

1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64

yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i

bilaga 1 till detta betänkande,

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (v)

10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145

och med anledning av motion 1990/91:Bo65 samt med avslag på motionerna

1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo67

yrkande 3 och 1990/91:Bo68 yrkande 3

a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga

1 till detta betänkande,

b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 7 (fp)

res. 8 (v, mp)

11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt

nu är i fråga, och 1990/91:Bo68 yrkande 2,

res. 9 (fp)

res. 10 (v)

12.beträffande vissa åtgärder för förbättrad ventilation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo527 och 1990/91:Bo510 yrkande 1,

13.beträffande lätt avstängningsbar ventilation

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 yrkande 2 och

1990/91:Bo523 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.beträffande åtgärder i fråga om ventilation m.m. i övrigt

att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,

15.beträffande produktinformation om byggvaror

att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1990/91:145 och

avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 samt 1990/91:Bo67 yrkande 4,

res. 11 (v, mp)

16.beträffande produktinformation om byggvaror i övrigt

att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,

17.beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532,

1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och

1990/91:Bo511,

res. 12 (m)

res. 13 (c)

res. 14 (mp)

18.beträffande "Svensk Husprovning AB"

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 2,

res. 15 (mp)

19.beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo68 yrkande 1,

res. 16 (fp)

20.beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo233 yrkande 3,

res. 17 (mp)

21.beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 8,

res. 18 (mp)

22.beträffande en bomiljölag

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4, 1990/91:Bo64 yrkande

7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5,

res. 19 (c, v)

23.beträffande varudeklaration av bostäder

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och 1990/91:Bo242

yrkande 6,

res. 20 (c)

24.beträffande gränsvärden för buller m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo521 och 1990/91:Bo515 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25.beträffande mögel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo526,

res. 21 (fp)

26.beträffande en byggfuskavgift

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 3,

res. 22 (v, mp)

27.beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 6,

res. 23 (v)

28.beträffande gränsvärden m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 6,

res. 24 (v, mp)

29.beträffande byggnaders placering i terrängen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 7.

res. 25 (fp, mp)

Stockholm den 23 maj 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Lennart Nilsson (s),

Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson

(s), Gunnar Nilsson (s), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl

(v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ulla Berg (s),

Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Gard (m).

Reservationer

1.Införandet av en byggnadsgaranti m.m. (mom.1--7)

Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "De

brister" och på s. 12 slutar med "De tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Det ansvarssystem som i dag finns i byggandet grundas på

branschöverenskommelser, dvs. frivilliga överenskommelser mellan

avtalsparterna. För småhus gäller dessutom att de normalt omfattas av ett

särskilt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd. Ordningen med ett på

frivilliga avtal grundat ansvarssystem har gamla traditioner och är därmed

också starkt förankrat hos berörda parter. Det är enligt utskottets mening mot

bakgrund härav som det framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti skall

ses. Att på det sätt som regeringen föreslår gå in med en tvingande

lagstiftning på ett avtalsreglerat område skapar naturligtvis särskilda

problem. Redan när arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade fram

det förslag till entreprenadgaranti som det nu föreliggande förslaget till

byggnadsgaranti grundas på förordade också arbetsgruppen att ansvarstagande i

byggprocessen i första hand borde avgöras genom frivilliga överenskommelser.

Utskottet delar denna principiella uppfattning. Förslaget bör redan på denna

grund avvisas av riksdagen.

En av utgångspunkterna för förslaget till lag om byggnadsgaranti är att de i

dag gällande branschöverenskommelserna anses ha vissa påtagliga brister.

Utskottet kan i och för sig dela uppfattningen att dagens regler inte i alla

situationer ger ett önskvärt skydd mot fel och skador. Däremot är utskottet

inte berett att härav dra slutsatsen att systemet med frivilliga

överenskommelser som sådant bör överges. Enligt vad utskottet erfarit är de

grundläggande ansvarsreglerna på området (Allmänna bestämmelser för byggnads-,

anläggnings- och installationsentreprenader, AB72) föremål för

revideringsförhandligar. Inför utskottet har också företrädare för

Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i den överenskommelse som

parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen, liksom av en till

utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer att leda till ett

väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. I korthet innebär detta bl.a.

att entreprenören efter utgången av en tvåårig garantitid ansvarar för

väsentliga fel under ytterligare åtta år för det fall han vållat felet genom

vårdslöshet. I förhållande till dagens regler blir sålunda entreprenören

ansvarig utan krav på grov vårdslöshet. I praktiken kommer ändringen att

medföra att entreprenörens ansvar för att ha utfört arbetena fackmässigt

utsträcks från nuvarande två till tio år. I sammanhanget bör också noteras att

detta ansvar inte bara avser flerbostadshus utan alla typer av entreprenader,

dvs. också skolor, daghem och kontor m.m. Även en lagstiftning förutan kommer

sålunda ansvaret i byggandet att förstärkas väsentligt, i viktiga hänseenden

dessutom utöver vad lagförslaget innebär.

Förutom de principiella invändningar som enligt utskottets mening kan riktas

mot en lagstiftning på området kan också de administrativa konsekvenserna av

förslaget ifrågasättas. Förslagets genomförande förutsätter dels att en rad nya

företag -- garantiföretag -- upprättas, dels att en ny byråkratisk organisation

-- byggnadsgarantinämnden -- inrättas. Den möjlighet till besvär över

byggnadsgarantinämndens beslut som införts efter lagrådsgranskningen av det

ursprungliga förslaget innebär dessutom att tidskrävande och dyra rättsliga

processer kan komma att bli aktuella i många fall. Sammantaget blir sålunda det

föreslagna systemet administrativt komplicerat och därmed dyrare än ett system

byggt på frivillighet enligt dagens grunder.

Erinringar mot det föreliggande lagförslaget har också riktats mot bakgrund

av det pågående arbetet på området inom EG. Utskottet delar dessa invändningar.

I en situation där EG står i begrepp att redan år 1992 utfärda direktiv

avseende ansvar, garantier och finansiell täckning av garantierna i byggandet

är det naturligtvis varken rationellt eller lämpligt att Sverige går in i en

lagstiftning som i avgörande delar står i strid med de kommande EG-direktiven.

Sammanfattningsvis kan mot bakgrund av det ovan anförda följande invändningar

resas mot det framlagda lagförslaget:

lagens syften kan tillgodoses genom frivilliga överenskommelser mellan

avtalsparterna,

revideringarna av gällande avtal kan förväntas leda till i väsentliga

avseenden utökat ansvar i förhållande till vad lagen ger,

systemet är komplicerat och byråkratiskt samt

garantisystemet kommer troligen att strida mot kommande EG-direktiv på

området.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda förslaget i motion

1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om avslag på proposition 1990/91:189. Därmed bör den

i motionens yrkande 2 förordade utredningen också tillsättas. Utskottets

ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att vad i proposition och motioner

förordats beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.,

garantitidens längd, begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden,

förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt och förslaget till ändring i 9

kap. 1 § PBL saknar aktualitet. Förslagen avstyrks.

dels att momenten 1--7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1--7.beträffande införandet av en byggnadsgaranti m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo76 och med avslag på

regeringens förslag i proposition 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo64

yrkande 2, 1990/91:Bo66, 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5, 1990/91:Bo77 och

1990/91:Bo78 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.En frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. (mom. 2)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt

motion" och på s. 11 slutar med "tillkännagivande härom" bort ha följande

lydelse:

Det är utskottets principiella uppfattning att ett på frivilliga

överenskommelser grundat ansvarssystem i byggandet erbjuder vissa fördelar. Det

torde vara oomstritt att frivilliga lösningar oftast innebär ett större

ansvarstagande och ett ökat engagemang från alla inblandade parter. En strävan

bör enligt utskottets mening därför vara att på frivillighetens väg lösa

ansvarsfrågorna. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att de

branschöverenskommelser som i dag finns uppvisar sådana brister att de inte ger

ett erforderligt skydd när fel och skador uppkommer i byggandet. Med avseende

på behovet av omedelbara åtgärder har utskottet därför ställt sig bakom det

framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti.

Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört är det viktigt att det arbete

som nu pågår med att revidera det grundläggande avtalet på området fortgår.

Strävan bör sålunda vara att på frivillig väg få fram ett fullgott

ansvarssystem som kan ersätta den föreslagna lagstiftningen. Enligt vad

utskottet erfarit är också de grundläggande ansvarsreglerna på området

(Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och

installationsentreprenader, AB72) föremål för revideringsförhandligar. Inför

utskottet har företrädare för Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i

den överenskommelse som parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen,

liksom av en till utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer

att leda till ett väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. Det får

enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen i

enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo78 (c) yrkande 2 följer utvecklingen

och när så visar sig möjligt återkommer till riksdagen med förslag till

avveckling av lagen om byggnadsgaranti.

Även i övrigt bör regeringen med uppmärksamhet följa effekterna av vidtagna

åtgärder med avseende på förekomsten av s.k. sjuka hus m.m. och om utvecklingen

så motiverar vidta erforderliga åtgärder i enlighet med förslaget i motionens

yrkande 1.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 1 och 2

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.Garantitidens längd (mom. 4)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga"

och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Många byggfel visar sig först efter det att en byggnad varit i bruk under en

avsevärd tid. Inte minst visar de hittillsvarande erfarenheterna av bl.a.

flytspackel detta. Den av regeringen föreslagna garantitiden på tio år framstår

enligt utskottets mening mot bakgrund härav som alltför kort. Med avseende på

den långa livstid som en byggnad har är det naturligtvis både rimligt och

skäligt att den som orsakar en skada eller ett fel tar ett ansvar härför under

åtminstone de tjugo år som förordas i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt

nu är i fråga.

Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i

fråga bör sålunda ordet tio i 5 § tredje stycket i förslaget till lag om

byggnadsgaranti bytas ut mot ordet tjugo. Regeringens förslag till utformning

av 5 § i övrigt tillstyrks av utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp)

är därmed i allt väsentligt tillgodosett.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:4.beträffande garantitidens längd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande

såvitt nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i proposition

1990/91:189 och med avslag på motion 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om

byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande med

den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugo,

4.Garantitidens längd (mom. 4)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga"

och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna tioåriga garantitiden är enligt utskottets

mening inte tillräcklig. Många fel och brister utvecklas successivt, och de

fulla effekterna av dem visar sig inte sällan först efter många år.

Garantitiden bör mot bakgrund härav utsträckas till att omfatta de tjugofem år

som föreslås i motion 1990/91:Bo66 (mp).

Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp) bör sålunda ordet tio i

5 § tredje stycket i förslaget till lag om byggnadsgaranti bytas ut mot ordet

tjugofem. Regeringens förslag till utformning av 5 § i övrigt tillstyrks av

utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga

är därmed också tillgodosett.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4.beträffande garantitidens längd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo66, med anledning av

regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med avslag på motion

1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar 5 § i lagen

om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande

med den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugofem,

5.Krav på samråd m.m. (mom. 8--9)

Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med

"Genomförandet av" och på s. 15 slutar med "detta betänkande" bort ha följande

lydelse:

Det nu framlagda förslaget till obligatoriskt samråd i anslutning till

starten av ett bygge är ytterligare ett exempel i raden på regeringens

förkärlek att reglera och byråkratisera byggverksamheten. Enligt utskottets

mening bör i stället strävan vara att åstadkomma avreglering och

avbyråkratisering. När det gäller de problem som det förordade samrådet är

avsett att lösa kan utskottet konstatera att det redan i dag åvilar den

ansvarige arbetsledaren att kontrollera att en byggnad utförs enligt gällande

föreskrifter. Dessutom skall byggnadsnämnden i erforderlig utsträckning

kontrollera att ställda krav uppfylls. Om behov härav föreligger kan nämnden

också fordra in sakkunnigbevis i fråga om t.ex. någon installation eller

konstruktionslösning m.m.

Som anförs i motion 1990/91:Bo62 (m) finns sålunda redan de instrument som

behövs för att kontrollera efterlevnaden av gällande byggbestämmelser. Något

behov av ett allmänt samråd av den typ som regeringen föreslår föreligger

därmed inte. Utskottet är för sin del inte berett medverka till att skapa nya

byråkratiska inslag i byggandet. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo62

(m) bör därför regeringens förslag i denna del avvisas av riksdagen.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i proposition och

motioner beträffande formerna för samrådet saknar aktualitet. Förslagen

avstyrks.

dels att momenten 8--9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:8--9.beträffande krav på samråd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo62 avslår regeringens förslag

i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och

1990/91:Bo64 yrkande 1,

6.Formerna för samrådet (mom. 9)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med

"Förslaget i" och slutar med "detta betänkande" bort ha följande lydelse:

Det är, som framhålls i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1, en uppenbar brist

i det nu framlagda förslaget till samråd att brukarna av den färdigställda

byggnaden inte ges tillfälle att delta i samrådet. Inte minst när det gäller

bostadsfastigheter är det viktigt att de som skall bo i fastigheten ges

möjlighet att genom sitt deltagande i samrådet lämna synpunkter m.m. i de

frågor som berör dem. Även i fråga om t.ex. industri- och kontorsfastigheter är

det naturligtvis viktigt att de som kommer att ha sitt arbete i de

färdigställda lokalerna ges möjlighet att på samma sätt delta i samrådet. I de

fall det inte redan vid byggstarten är känt vilka de framtida hyresgästerna

eller arbetstagarna är, bör dessa kunna representeras av t.ex.

hyresgästorganisation resp. fackförening.

Förslaget i -- -- -- =utskottet -- -- -- vid samrådet.

Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s)

och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a §

PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:9.beträffande formerna för samrådet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna

1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64

yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i

bilaga 2 till detta betänkande,

7.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med

anledning" och slutar med "avstyrks det" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1990/91:bo68 (fp) är det inte minst viktigt att de boende

i flerfamiljshus genom en regelbunden funktionskontroll av ventilationssystemen

under driftstiden garanteras att systemen hålls i stånd och sköts på ett

riktigt sätt. Dessa skäl gör sig dock enligt utskottets mening inte gällande

med samma styrka när det gäller småhus. I dessa fall är den boende och ägaren

normalt samma person. Det får förutsättas att egenintresset av att underhålla

ventilationssystemet så att det bibehåller sin funktion därmed är så stort att

ägaren själv kan svara för erforderliga kontroller m.m. Det torde i dessa fall

också vara betydligt enklare att upptäcka eventuella brister m.m. En

förutsättning för att småhusen skall kunna undantas från kontroller under

driftstiden är dock att husägaren förses med adekvat information om behovet av

kontroller och om hur dessa utförs för den aktuella ventilationsanläggningen.

Under de nu angivna förutsättningarna bör enligt utskottets mening

ventilationskontrollen i småhus inskränkas till att avse systemets funktion vid

installationstillfället.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145,

med anledning av motionerna 1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo68 yrkande 3 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i

fråga, och 1990/91:Bo67 yrkande 3

a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga

1 till detta betänkande,

b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det"

och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i

fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för

de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel

och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Enligt

3kap. 13 § PBL skall en byggnad underhållas så att dess egenskaper i huvudsak

bevaras. Även om det med stöd av dessa bestämmelser är möjligt att aktualisera

ett föreläggande från byggnadsnämnden enligt 10 kap. PBL i de fall en

fastighetsägare t.ex. eftersätter underhållet av ett ventilationssystem är

detta enligt utskottets mening inte tillräckligt. Till den förordade

funktionskontrollen bör därför kopplas krav på åtgärder och

sanktionsmöjligheter i fråga om fel och brister som uppdagas vid kontrollen.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4

såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i proposition 1990/91:145 om

ändring i 16 kap. 1 § PBL tillstyrks.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145,

med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är

i fråga, 1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo67 yrkande 3 samt med avslag på motion

1990/91:Bo68 yrkande 3

a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga

1 till detta betänkande,

b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I

motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:

Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram

förslag som i princip innebar att sovrum endast skulle få tillföras uteluft och

att s.k. överluft inte skulle få föras från kontorsrum till allmänna utrymmen.

I det nu föreliggande regeringsförslaget tas inte ställning till dessa frågor.

De hänskjuts till en ny utredning. Som framhålls i motion 1990/91:Bo68 (fp) är

detta inte acceptabelt. Frågan om hur de som vistas i en byggnad skall

tillförsäkras ren luft är enligt utskottets mening så viktig att omedelbara

åtgärder måste vidtas. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp)

yrkande 2 bör det sålunda uppdras åt regeringen att utfärda erforderliga

föreskrifter i fråga om tillförsel av uteluft till sovrum och förbud mot att

s.k. överluft förs över från kontorsrum till allmänna utrymmen. Utskottets

ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån

förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga inte är

tillgodosett genom det nu anförda avstyrks det av utskottet.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 och med avslag

på motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I

motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de tilltagande problemen med bl.a. astma och allergi har

allergiutredningen föreslagit att ett förbud mot användningen av återluft i

ventilationssystem skall införas. Utredningens förslag i denna del, som förs

vidare i motion 1990/91:Bo64 (v), bör även enligt bostadsutskottets mening

genomföras. Användningen av återluft utgör ett så allvarligt och påtagligt

problem med avseende på inomhusmiljön i många byggnader att det inte finns skäl

att genomföra ytterligare utredningsinsatser på det sätt regeringen föreslår.

Det bör i stället uppdras åt regeringen att omedelbart utfärda erforderliga

föreskrifter om förbud mot användningen av återluft i enlighet med förslaget i

motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga. Utskottets

ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån

förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 2 inte är tillgodosett genom det

nu anförda avstyrks det av utskottet.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande

såvitt nu är i fråga, och med avslag på motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,11.Produktinformation

om byggvaror (mom. 15)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Bakom

regeringens" och på s. 21 slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram

ett förslag till produktinformation om byggvaror. Detta förslag avvisas i

propositionen huvudsakligen med hänvisning till att en sådan lag skulle strida

mot den inom EG rådande ordningen på området. Utskottet delar inte denna

bedömning. Enligt utskottets mening bör sålunda en lag om produktinformation

införas i enlighet med vad arbetsgruppen förordat. Det bör uppdras åt

regeringen att skyndsamt förelägga riksdagen ett sådant förslag.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och

1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.beträffande produktinformation om byggvaror

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 och

1990/91:Bo67 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag i proposition

1990/91:145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)

Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet

med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste målsättningen vara att byggnaders inomhusmiljö

är sådan att allergier och andra hälsoproblem inte uppkommer. Regeringens

förslag är därför inte tillräckligt för att tillgodose dessa strävanden. En av

orsakerna till de alltmer utbredda problemen med allergier och s.k. sjuka hus

är de regler som finns inom bl.a. isolerings- och energiområdena. En förändring

av regelsystemet skulle, såsom moderata samlingspartiet hävdat under flera år,

medföra -- förutom minskade boendekostnader -- även färre "sjuka" hus. I

stället för byggnormer bör uppställas få och enkla funktionskrav som omfattar

bl.a. hälsorelaterade områden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1989/90:Bo532 (mp),

1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo505 (mp)

och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,

1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,

1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet

med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt hösten 1988 att hos regeringen begära förslag till åtgärder

mot sjuka hus och dålig inomhusmiljö. Det förslag som regeringen nu lagt fram

är ett steg i rätt riktning, men det kan ifrågasättas om det kommer att vara

tillräckligt verksamt i kampen för en bättre inomhusmiljö. Ett heltäckande

åtgärdsförslag är synnerligen angeläget. Regeringen bör därför ges i uppdrag

att arbeta vidare med dessa frågor och återkomma till riksdagen så snart det är

möjligt med ett allomfattande och heltäckande åtgärdsförslag. Vad nu anförts

bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9,

1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16,

1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,

1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,

1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet

med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att åtgärder vidtas för

att motverka dålig inomhusmiljö och särskilt i hus där barn vistas. Regeringens

förslag är inte tillräckligt i detta avseende. Barn har ett lågt immunförsvar

och skall inte behöva utstå lidanden på grund av osunt byggande. Alla

problemhus med sjuka-hus-sjukan måste därför saneras. Ventilationssystemen

måste rensas och noggrant injusteras. Det termiska klimatet måste regelbundet

kontrolleras, och skyddsombuden måste ges en ordentlig utbildning på detta

område. Byggprocessens parter måste ta sitt ansvar för byggandet och de

material som används. Självfallet måste fastighetsägaren i sin tur ansvara för

att sjuka hus inte hyrs ut till verksamheter för barn och ungdom. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9,

1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande

16, 1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,

1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,

1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15."Svensk Husprovning AB" (mom. 18)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Propositionens förslag att byggnadens ägare skall ansvara för att det sker en

funktionskontroll av ventilationsanläggningar är bra men inte tillräckligt.

Även byggmaterialens långtidsverkan, mögel, strålning och fuktskydd bör

kontrolleras regelbundet. Det finns, såsom miljöpartiet de gröna föreslagit i

sin motion 1990/91:Bo67, skäl att överväga att införa en motsvarighet till

bilprovningen med regelbundna kontrollbesiktningar av hus, förslagsvis vart

femte år. Om huset inte kan godkännas vid besiktningen bör vissa

sanktionsmöjligheter finnas. En väg kan vara att hyresgästerna föreläggs att

betala hyrorna till spärrat konto hos husprovningen till dess rättelse skett.

Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande "Svensk Husprovning AB"

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16.Ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning (mom. 19)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Avslutningsvis tar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1990/91:Bo68 (fp) framförda uppfattningen att de

lagar som finns som berör problemet med sjuka hus skall tillämpas så långt

möjligt. Ett belysande exempel är att boverket enligt PBL har möjligheter att

utfärda verkställighetsföreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna i 8

kap. 20 § om handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked. Sådana

föreskrifter har dock inte meddelats. Regeringen bör därför uppmanas att se

över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning,

inkl. PBL och lagen om kemiska produkter, i syfte att bekämpa problemet med

sjuka hus.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.Redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus (mom. 20)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Utskottet har" och på s. 23 slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande

lydelse:

En hög radonhalt är omöjlig att upptäcka vid en aldrig så noggrann besiktning

av en presumtiv köpare. Däremot kan den medföra mycket allvarliga konsekvenser

för köparen. Säljaren bör därför såsom föreslås i mp-motionen 1990/91:Bo233 ha

skyldighet att redovisa radonhalt vid försäljning av bostadshus. I sammanhanget

vill utskottet framhålla kommunernas ansvar för att radonstrålning i bostäder

spåras och mäts. Det kan inte anses godtagbart att radonstrålning upptäcks av

en slump. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av mp-motionen ger

regeringen till känna vad nu anförts om krav på redovisning av radonhalt vid

försäljning av bostadsfastighet.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo233 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18.Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. (mom. 21)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med

"Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan instämma i vad mp-motionärerna anfört om målsättningen för

radonsanering och sänkta gränsvärden i befintlig bebyggelse. Det är angeläget

att kraftiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med radonstrålningen.

Genom en sänkning av gränsen för åtgärd till 70 becquerel skulle sanering kunna

genomföras i betydligt fler fall än för närvarande. Genom en allmän och

periodisk husbesiktning skulle radonstrålning uppmärksammas och åtgärdas på ett

tidigt stadium. Kommunerna bör också mera aktivt engagera sig i arbetet med att

kartlägga och spåra bostäder med radonstrålning. Vad nu anförts bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19.En bomiljölag (mom. 22)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Till

grund" och på s. 24 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Ett självklart mål för utskottet är att alla skall tillförsäkras sunda och

hygieniska bostäder av god kvalitet inte minst i det befintliga beståndet.

Frågan är hur detta mål skall uppnås. De regler som finns och som påverkar

boendemiljöfrågor är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av

olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten styrs av reglerna

i PBL och nybyggnadsreglerna. Ombyggnadsregler är under utarbetande. I vissa

avseenden är även miljö- och hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser

tillämpliga. Enligt utskottets mening skulle förutsättningarna för att nå målet

väsentligt förbättras om alla de regler som syftar till att tillgodose goda

boendemiljöer samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och

ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och fritidslokaler. Lagen bör

i första hand reglera de faktorer som har betydelse ur hälsosynpunkt, men även

andra för boendemiljön väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I

sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning arbetsmiljölagen kan tjäna som

förebild för lagens utformning.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 4,

1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7 förordat bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande en bomiljölag

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4,

1990/91:Bo64 yrkande 7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20.Varudeklaration av bostäder (mom. 23)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Även

varudeklaration" och slutar med "föreslås få" bort ha följande lydelse:

Som c-motionärerna anför måste kraven skärpas på en mera omsorgsfull och

noggrann planering av bostäderna. En åtgärd för att uppnå en sådan skärpning är

att göra kvalitet och miljö till en konkurrensfaktor. Därmed blir det svårare

att få avsättning för dåligt byggda hus och för hus inom överexploaterade

områden.

Genom att införa VDN-märkning av bostäder kan bättre bostäder och

bostadsmiljöer tvingas fram. De svårigheter som kan finnas när det gäller

mätmetoder m.m. bör kunna övervinnas. Utskottet förordar att riksdagen med

anledning av motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c)

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om

VDN-märkning av bostäder.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande varudeklaration av bostäder

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och

1990/91:Bo242 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,21.Mögel (mom. 25)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Som

redovisas" och slutar med "1989/90:Bo526 (fp)" bort ha följande lydelse:

Som redovisas i motionen betraktas mögel i bostäder normalt som en sanitär

olägenhet. I dag anses emellertid endast synligt eller luktande mögel som

sanitär olägenhet. Omkring en fjärdedel av mögelsorterna är luktfria, och av

dessa är många lika giftiga som de som avger lukt. Trots detta faller de inte

in under begreppet sanitär olägenhet. Socialstyrelsens förordning om sanitär

olägenhet bör därför, såsom anförs i fp-motionen, ses över och kompletteras.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 (fp) som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande mögel

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22.En byggfuskavgift (mom. 26)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Förslaget till lag om byggnadsgaranti syftar till att hålla brukarna

skadeslösa i framtiden. Lagen kommer alltså att tillämpas endast på hus som

byggs efter ikraftträdandet. Såsom anförs i v-motionen måste emellertid också

det befintliga byggfusket finansieras utan att brukarna drabbas. Bygg- och

fastighetsbranschen måste ta sitt ansvar att lösa de problem som uppkommit på

grund av byggfusket och stå för kostnaderna. Ett förslag om byggfuskavgift bör

därför övervägas av regeringen. Vad nu anförts föreslås riksdagen med anledning

av motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande en byggfuskavgift

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23.Brukarnas medverkan i slutbesiktningen (mom.27)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Det

ligger" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Såsom tas upp i motionen kan det vara värdefullt att stärka brukarnas

ställning vid slutbesiktningen. De har i regel de bästa kunskaperna om det nya

huset och bör därför ges tillfälle att medverka och bidra med sina kunskaper.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 (v)

yrkande 6 hos regeringen begär ett förslag om ändring i plan- och bygglagen så

att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24.Gränsvärden m.m. (mom. 28)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Det är"

och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad som i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 anförts

om användningen av allergiframkallande byggmaterial m.m. Även enligt utskottets

mening bör sålunda användningen av sådana material förbjudas. Dessutom bör

enligt förslaget i samma motion gränsvärdena för kemiska ämnen sättas så låga

att astmatiker, allergiker och andra särskilt känsliga personer kan vistas utan

obehag i alla byggnader. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt arbeta

fram förslag med denna inriktning.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande

6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:28.beträffande gränsvärden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25.Byggnaders placering i terrängen (mom. 29)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med

"Förslaget i" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1990/91:Bo67 (mp) kan en byggnads placering i

terrängen ibland spela en avgörande roll för mikroklimatet runt huset och

därmed även för inomhusklimatet. Det är sålunda direkt olämpligt att lokalisera

ett hus så att ständiga kallfickor uppstår vid norrfasaden, eller att placera

det i en dalsänka med ständigt hög luftfuktighet vid grund och fasad som följd.

Genom PBL ställs också allmänt utformade krav på bebyggelseplanering och

byggnaders placering ur bl.a. klimat- och energisynpunkt. I den praktiska

tillämpningen förefaller dock dessa bestämmelser inte tillräckligt beaktade. I

enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 bör det därför

uppdras åt regeringen att dels sprida information om innebörden, dels överväga

behovet av förtydliganden m.m. av gällande regler.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:29.beträffande byggnaders placering i terrängen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Birger Andersson

(c) anför:

Vi vill i sammanhanget erinra om att det i motioner (fp resp. c) väckta under

årets allmänna motionstid föreslogs höjningar av bidragsnivån för det s.k.

radonbidraget. Ett beslut i enlighet med motionsförslagen hade sannolikt

medfört att fler saneringsåtgärder kommit till stånd. Det är inte acceptabelt

att ekonomiska faktorer skall hindra att nödvändiga åtgärder genomförs för att

undanröja uppenbara hälsorisker. Tyvärr valde en majoritet av bostadsutskottets

och senare riksdagens ledamöter att inte stödja vårt förslag.

Både folkpartiet och centerpartiet har också framfört andra förslag för att

komma till rätta med radonproblemen i våra bostäder. Det gäller bl.a.

nödvändigheten av att skaffa en heltäckande kartering av radonförekomsten i

olika kommuner. Dessa förslag finns beskrivna i reservationer till

bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12.

Vi instämmer således i vad som i den aktuella motionen anförs om

nödvändigheten av radonsaneringar m.m. Vad gäller de konkreta åtgärder som

behöver vidtas för att få i gång en aktivitet på detta område hänvisar vi

emellertid till de ovan nämnda förslagen.

2. Gränsvärden m.m.

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:

De i detta betänkande av utskottet föreslagna åtgärderna för

funktionskontroll av ventilationssystem, produktinformation om byggvaror m.m.

tillsammans med de i fp-motioner framlagda förslagen om förbättrad ventilation

och om att allt mögel skall betraktas som sanitär olägenhet bör enligt vår

mening ses som ett första steg mot en bättre inomhusmiljö för alla. Dessa

åtgärder till trots finns det ett behov av ytterligare insatser. Inte minst

gäller detta med avseende på de krav som astmatiker, allergiker och andra

särskilt känsliga personer har rätt att ställa på miljön i våra byggnader.

Folkpartiet har också i andra sammanhang fört fram förslag som riktar sig till

denna grupp. Det är dessutom vår avsikt att följa upp effekterna av de nu

förordade åtgärderna och återkomma till riksdagen med ytterligare förslag.

Utskottets

1Förslag till

Lag om byggnadsgaranti

Bilaga 1

2Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ samt 16 kap. 1 § plan- och

bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller

markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt

bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats

med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och

provning utförs i tillräcklig omfattning.

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller

markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt

bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats

med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och

provning utförs i tillräcklig omfattning.

Om en sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000)

om byggnadsgaranti, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om garantin

företetts för byggnadsnämnden.

3 a §

Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det

inte är uppenbart obehövligt, hålla

samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren,

entreprenören, projektören och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov

skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan garanti för byggnadsarbeten

behövs som avses i lagen (1991:000) om byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden

bereda garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.

1 Lagen omtryckt 1987:246.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder

för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall

uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs.

Över samrådet skall föras protokoll.

16 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de

föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap.

behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt

tomter och allmänna platser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de

föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap.

behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt

tomter och allmänna platser,

3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om

3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om

3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den nya

bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan om bygglov

ingivits till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.

Reservantens [Tillhör reservation 6 (v)]

Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen (1987:10)1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

3 a §

Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det

inte är uppenbart obehövligt, hålla

samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren,

entreprenören, projektören, en brukarrepresentant och andra som bestäms av

nämnden kallas. Vid behov skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan

garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om

byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden bereda garantiföretaget tillfälle att

närvara vid samrådet.

Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder

för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall

uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs.

Över samrådet skall föras protokoll.

1 Lagen omtryckt 1987:246.