Bet. 1990/91:BoU5

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU05

Lagstiftning till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker proposition 1990/91:27 om vissa lagstiftningsåtgärder

till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning, dock med några

ändringar och tillägg i vissa av de vid propositionen fogade lagförslagen. De

av utskottet vidtagna åtgärderna är av lagtekniskt och redaktionellt slag.

Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram

ett sammanhållet förslag om samefrågor.

Sju reservationer och tre särskilda yttranden har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:27

dels föreslagit riksdagen att anta de genom propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),

3. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva

arrendestället,

4. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

5. lag om ändring i väglagen (1971:948)

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

8. lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,

9. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

10. lag om ändring i berberislagen (1976:451),

11. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

12. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

13. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,

14. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,

15. lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses,

16. lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter,

18. lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,

19. lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av

sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i

Stockholms län,

20. lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet

anförts om rennäringsdelegationerna och om skogsbruket.

Motionerna

I detta betänkande behandlas de med anledning av proposition 1990/91:27

väckta motionerna

1990/91:Bo11 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsbostadsnämnderna

såvitt nu är i fråga (i övrigt behandlas motionen i betänkandet 1990/91:BoU4 om

ny bostadsfinansiering, m.m.),

1990/91:Bo12 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av den regionala statliga förvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om såväl formerna för val som sammansättning av länsnämnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den administrativa organisationen för skydd av den samiska

minoritetens rättigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av den statliga fiskeadministrationen på länsnivå,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lantbruksnämndernas roll och betydelse,

1990/91:Bo13 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 3 a § i förslaget till lag om ändring i lagen

(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.

ändras i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den juridiska kompetensen.

1990/91:Bo14 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna att en kommande

författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala indelning

med ökat självstyre som huvudprincip,

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, avslår proposition 1990/91:27 i

sin helhet.

Samordnad länsförvaltning -- tidigare riksdagsbeslut

Bostadsutskottet behandlade hösten 1989 i betänkandena 1989/90:BoU4 och

1989/90:BoU9 ett regeringsförslag om riktlinjer för en reform av

länsförvaltningen (prop. 1988/89:154). Riksdagen godkände regeringsförslaget

med de ändringar som utskottet föreslog.

Riksdagens ovannämnda beslut innebär bl.a. följande. En ny länsstyrelse skall

bildas av de verksamheter som länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden

och den nuvarande länsstyrelsen bedriver. Länsbostadsnämndernas verksamhet med

den kommunala bostadsförsörjningen och annan samhällsplanering skall överföras

till länsstyrelserna. Länsstyrelserna skall ges vidgade befogenheter i frågor

om kommunikation, skogsvård och trafiksäkerhet. Ett utvecklat samrådsförfarande

vad gäller arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa andra frågor

som rör arbetsmarknaden skall genomföras. Det ankommer på den enskilda

länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall

knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Nämnderna skall

i förekommande fall väljas av länsstyrelsens styrelse. De skall bestå av ett

ojämnt antal ledamöter, lägst fem och högst elva inkl. ordföranden.

Landshövdingen skall i normalfallet vara ordförande. Reformen träder i kraft

den 1 juli 1991.

Riksdagens beslut innebär också att länsskolnämnderna och fiskenämnderna

skall upphöra. Frågan om länsskolnämndernas verksamhet behandlas i proposition

1990/91:18 om ansvaret för skolan. Regeringsförslaget är nu föremål för

riksdagsbehandling. När det gäller fiskefrågorna har riksdagen efter sitt

beslut om den nya regionala statliga förvaltningen anslutit sig till ett

regeringsförslag (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr. 341) att fiskenämnderna skall

inordnas i länsstyrelserna. En utredning om den statliga fiskeadministrationen

bereds nu inom regeringskansliet och en proposition avses att läggas fram till

riksdagen under våren 1991.

Utskottet

Rikets administrativa indelning m.m.

I motion Bo14 (mp) yrkande 1 tas upp frågan om ett ökat regionalt och lokalt

självstyre samt behovet av vissa indelningsreformer. I motionen omnämns

Göteborgsområdet som ett exempel på en region där det finns behov av en reform.

I motionen betonas dock framför allt behovet av en kommundelsreform. Enligt

motionärerna bör den kommande författningsutredningen som föreslagits av

regeringen också ta upp frågan om rikets regionala och lokala indelning med ett

ökat självstyre som huvudprincip. Om så sker accepterar motionärerna tills

vidare de i propositionen föreslagna lagändringarna. Vid ett avslag på

motionens yrkande 1 hemställs i andra hand att propositionen avslås i sin

helhet (yrkande 2).

Utskottet har flera gånger tidigare och senast våren 1990 (1989/90:BoU16 s.

12 f.) behandlat och avstyrkt motioner om rikets administrativa indelning. I

november 1990 avslog riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet även ett

motionsyrkande om att en parlamentarisk folkkommitté borde tillsättas med

uppgift att föreslå ändringar av rikets indelning och styrelseskick.

Bostadsutskottet anser inte att vad nu anförts i motionen och vad i övrigt

förekommit ger anledning till annat ställningstagande än tidigare när det

gäller rikets regionala och lokala indelning. Motion Bo14 (mp) yrkande 1

avstyrks med det anförda.

Riksdagen tog ställning till utformningen av den samordnade länsförvaltningen

efter att frågan om en ny regional statlig förvaltning under en lång följd av

år utretts i olika sammanhang och en försöksverksamhet bedrivits i Norrbottens

län. Beslutet var således väl underbyggt. Några omständigheter som skulle kunna

motivera att utskottet nu omprövar detta beslut i sin helhet har inte anförts.

Utskottet avstyrker motion Bo14 (mp) yrkande 2 om avslag på propositionen.

Länsstyrelsernas nämndorganisation m.m.

I motion Bo12 (c) yrkandena 1 och 5 behandlas nämndorganisationen och

nämndernas sammansättning m.m. I motionen framhålls vikten av att nämnder ur

insyns- och demokratisynpunkt inrättas och att antalet ledamöter inte sätts för

snävt. Motionärerna anför som sin uppfattning att minst två nämnder bör

inrättas, varav en bör vara lantbruksnämnd. Enligt motionärerna bör antalet

ledamöter inte understiga sju.

Vad gäller lantbruksnämndernas verksamhet anser motionärerna att den

tidigare ordningen med fristående lantbruksnämnder borde ha bibehållits. Som

skäl anförs att dessa nämnder skulle kunna spela en central roll i arbetet med

att bibehålla en levande landsbygd och stärka sambandet mellan ägande, boende

och brukande. I den nya organisationen bör därför enligt motionen en särskild

nämnd inom länsstyrelsens styrelse ges dessa uppgifter. Vad sålunda anförts i

motionen om utformningen av den nya länsförvaltningen föreslås i yrkandena

1 och 5 ges regeringen till känna.

Utskottet anförde följande om nämndorganisationen (1989/90:BoU9 s. 3 f.).

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det finns anledning att

ytterligare överväga utformningen av nämndorganisationen. Utskottet vill anföra

följande i frågan. Som anförs i vissa motioner bör redan nu slås fast att det

bör ankomma på den enskilda länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken

nämndorganisation som skall finnas vid sidan av länsstyrelsernas styrelse. Det

kan därvid för vissa länsstyrelser finnas motiv för en lösning med fem nämnder

i huvudsak i enlighet med regeringens förslag. För andra länsstyrelser kan

måhända en annan nämndorganisation vara att föredra. Det kan också visa sig

lämpligt att vissa frågor som i några län kanske kommer att åvila en nämnd i

andra kommer att ligga på länsstyrelsens styrelse. Det kan t.ex. inträffa att

en fiskenämnd inrättas i ett län medan ansvaret för fiskefrågorna i ett annat

län kommer att handhas av lantbruksnämnden eller av länsstyrelsens styrelse. Av

vikt i sammanhanget är alltså att det skall ankomma på länsstyrelsens styrelse

att besluta om nämndorganisationens omfattning och inriktning. Detta vill

utskottet betona. -- -- --

Utskottet förordade således en decentraliserad beslutsordning avseende

nämndorganisationens omfattning och inriktning. Utskottet står fast vid sin

tidigare uppfattning att den av riksdagen godkända ordningen är att föredra

framför en nämndorganisation som läggs fast genom beslut på central nivå.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad tidigare och nu anförts motion Bo12

(c) yrkandena 1 och 5.

I motion Bo12 (c) yrkande 4 betonas vikten av att det på fiskets område finns

en organisation som anknyter till länsnivå och föreslås att den statliga

fiskeadministrationen inlemmas i den nya länsstyrelsen.

Såsom tidigare nämnts lämnade riksdagen utan erinran regeringens förslag

(prop. 1989/90:123) om att fiskenämnderna skulle inordnas i länsstyrelserna.

Jordbruksutskottet uttalade i detta sammanhang att det är viktigt att

fiskenämndernas kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Motionen

får anses tillgodosedd genom riksdagens beslut avseende fiskefrågorna.

Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 4.

Ytterligare ett par frågor om nämnderna som behandlades av utskottet i

betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9 tas upp i motion Bo12 (c) yrkande 2. Dessa

frågor avser formerna för val av ledamöter till nämnderna och sammansättningen

i nämnderna. Ett minimikrav bör enligt motionen vara att länsnämnderna i sin

helhet utses av landstinget och inte av länsstyrelsens styrelse. Med den

ordningen bör enligt motionärerna demokratin stärkas på länsplanet. Den andra

frågan berör ordförandeskapet i nämnderna. Enligt motionen bör detta inte

knytas till landshövdingen.

Beslutet om att ansvaret för att välja ledamöter borde läggas på

länsstyrelsens styrelse var också ett resultat av utskottets överväganden och

en naturlig följd av nämndorganisationens utformning. Utskottet hänvisade bl.a.

till att ledamöterna i länsstyrelsens styrelse, utom ordföranden, väljs av

landstinget. Ordförandeskapet borde enligt utskottet (1989/90:BoU9 s. 7) i

normalfallet innehas av landshövdingen. Utskottet ansåg dock att regeringen bör

kunna förordna annan än landshövdingen till ordförande om länsstyrelsens

styrelse begär det. Därmed delade utskottet i princip den uppfattning som

framfördes i propositionen om en nära koppling mellan ansvaret för

länsstyrelsens verksamhet i stort och inflytandet över ärenden i nämnderna.

I det motionsyrkande som utskottet nu har att behandla anförs inga nya skäl

för den av motionärerna föreslagna ordningen. Vad utskottet tidigare förordat

om sättet för val av nämnder m.m. och som riksdagen beslutat om bör inte

ändras. Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 2.

Rennäringen

I det nu aktuella regeringsförslaget föreslås ett undantag från principen att

länsstyrelsen själv skall besluta om sin organisation. I syfte att tillgodose

den samiska minoritetens representation föreslås att en rennäringsdelegation

inrättas inom var och en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Den bör enligt propositionen bestå av sju ledamöter, varav tre

skall vara rennäringsutövare. Vidare föreslås att de avvikelser från

länsindelningen som tillämpas inom rennäringsadministrationen bör behållas.

I motion Bo12 (c) yrkande 3 anförs att förslaget accepteras temporärt men

understryks att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om en

sammanhållen samepolitik. Även vikten av att ett sameting inrättas betonas i

motionen. Vad sålunda anförts bör enligt motionen riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Motionsyrkanden om ett sammanhållet regeringsförslag angående samefrågor har

även framställts i samband med regeringens proposition om ändringar i

rennäringslagen (prop. 1990/91:4). Jordbruksutskottet har vid behandlingen

(1990/91:JoU12) ansett att starka skäl talar för att rennäringsfrågor m.m.

behandlas inom ramen för ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från

samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning. Utskottet har därför

tillstyrkt motionsyrkanden om avslag på propositionen. Jordbruksutskottet har

vidare föreslagit ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram ett

sammanhållet förslag om samefrågor. Riksdagen har ännu inte tagit ställning

till jordbruksutskottets förslag. Även bostadsutskottet anser att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna att ett förslag om en sammanhållen

samepolitik bör läggas fram. Utskottet tillstyrker således motion Bo12 (c)

yrkande 3.

Som föreslås i den proposition som nu behandlas av bostadsutskottet bör

rennäringsdelegationer inrättas i de angivna Norrlandslänen. Utskottet har

ingen erinran mot detta förslag. Inte heller har utskottet någon erinran mot

vad som anförts i propositionen om länsstyrelserna och skogsbruket.

Bostadsförsörjningen

Enligt riksdagens beslut hösten 1989 om en ny regional statlig förvaltning

skall den del av länsbostadsnämndens verksamhet som avser de kommunala

bostadsförsörjningsprogrammen och annan samhällsplanering föras över till

länsstyrelsen. I den nu föreliggande propositionen föreslås en ändring i

bostadsförsörjningslagen så att samråd i bostadsförsörjningsfrågor sker inte

bara med övriga kommuner i området utan även med länsstyrelsen. Det understryks

att förslaget inte innebär någon ändring i ansvarsfördelningen mellan kommunen

och staten såvitt gäller ansvaret för att ändamålsenliga åtgärder för

bostadsförsörjningen inom kommunen bereds och genomförs. En annan ändring i

bostadsförsörjningslagen som nu föreslås, i linje med riksdagens beslut förra

året, är att länsstyrelsen, på grundval av sin breda

samhällsplaneringskompetens och för att bidra med ett regionalt perspektiv på

den lokala bostadsutvecklingen, bör åläggas att lämna råd och underlag för den

kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.

I två motioner behandlas länsstyrelsernas roll vid

bostadsförsörjningsplaneringen. Enligt motion Bo11 (m) såvitt nu är i fråga

finns det starka skäl att helt avveckla länsbostadsnämnderna. Den verksamhet

som enligt riksdagens beslut i december 1989 skall föras över till

länsstyrelsen är enligt motionen onödig och överflödig och bör avvecklas.

Enligt motion Bo13 (fp) yrkande 1 bör den av regeringen föreslagna skyldigheten

för länsstyrelserna att lämna kommunerna råd m.m. i frågor om

bostadsförsörjningsplaneringen i stället utformas som en rättighet för

kommunerna. I motionen anförs att lagändringen bör utformas så att

länsstyrelsen skall -- när kommunerna så önskar -- bistå med underlag för den

kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.

Utskottet vill framhålla att regeringsförslaget inte innebär att kommunerna

är skyldiga att följa de råd m.m. som länsstyrelserna lämnar. Ansvaret för den

kommunala bostadsförsörjningsplaneringen är och bör även framdeles vara

kommunernas. I detta arbete kan kommunerna -- om de så önskar -- använda sig av

den materiel som bl.a. länsstyrelserna kan tillhandahålla. Enligt utskottets

mening saknas anledning att ändra länsstyrelsernas roll vid

bostadsförsörjningsplaneringen och den utformning som den föreslagna

paragrafen har fått. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i

lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande

m.m. och avstyrker motionerna Bo11 (m) såvitt nu är i fråga och Bo13 (fp)

yrkande 1.

Övriga frågor

Motion Bo13 (fp) yrkande 2 tar upp arbetsmarknadsfrågor. Motionärerna

förordar att planeringsfrågor som rör sysselsättningsutvecklingen inlemmas i de

nya länsstyrelsernas verksamhet. De anser att det samrådsförfarande i

arbetsmarknadsfrågor som skall utvecklas i de nya länsstyrelserna inte kommer

att ge dem tillräckligt inflytande över den regionala planeringen.

Bostadsutskottet behandlade i 1989/90:BoU4 och BoU9 en motion med samma

innehåll som den nu aktuella. Arbetsmarknadsutskottet, som yttrade sig i

ärendet, ansåg att det vidgade samarbetet mellan den nya länsstyrelsen och

länsarbetsnämnderna avseende såväl arbetsmarknadsutbildningen som

beredskapsarbeten och vissa andra frågor skulle ge länsstyrelsen ett

tillfredsställande inflytande över den regionala planeringen. Bostadsutskottet

delade denna uppfattning och avstyrkte motionen om arbetsmarknadsfrågornas

organisation på regional nivå. Riksdagen följde utskottets förslag.

Det har inte genom den framlagda motionen framkommit omständigheter som ger

anledning för utskottet att ändra sitt ställningstagande. Utskottet avstyrker

således motion Bo13 (fp) yrkande 2.

I samma motion yrkande 3 förordas att det i det fortsatta arbetet övervägs om

det är lämpligt att samla den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen i en

särskild enhet.

Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om länsstyrelsernas juridiska

kompetens i betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att många frågor inom

länsstyrelserna -- som är bl.a. besvärsinstans, tillståndsmyndighet och

tillsynsmyndighet -- kräver en kvalificerad juridisk kompetens. Det kan också

förutsättas att länsstyrelserna kommer att se till att det finns en juridiskt

kvalificerad och kompetent personal inom länsstyrelserna. Om den juridiska

kompetensen skall samlas i en särskild enhet eller inte är en sådan

organisationsfråga som varje länsstyrelse själv bör ta ställning till. Något

särskilt uttalande när det gäller organisationen i detta hänseende bör därför

inte göras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo13 (fp) yrkande 3.

Lagförslagen i övrigt

Beträffande de lagförslag som förts fram i propositionen i övrigt har

utskottet noterat att vissa ändringar och tillägg bör göras till följd av

riksdagens beslut bl.a. om en samordnad länsförvaltning och i konsekvens med

regeringens förslag. Utskottet föreslår därför vissa ändringar och tillägg i

förslagen till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen

(1970:299) om skydd mot flyghavre. Vidare föreslår utskottet en ändring i

förslaget till lag om ändring i 17 § jordförvärvslagen (1979:230). De av

utskottet vidtagna åtgärderna är av lagteknisk och redaktionell karaktär.

Utskottet föreslår även en ändring i rennäringslagen beroende på ett i

proposition 1990/91:4 framfört förslag om ändringar i denna lag. Detta förslag

har avstyrkts av jordbruksutskottets majoritet. I en reservation (s) i

jordbruksutskottet yrkas bifall till propositionen. Riksdagen avses behandla

jordbruksutskottets betänkande den 28 november 1990. Ett bifall till

jordbruksutskottets förslag innebär alltså att de föreslagna ändringarna i

rennäringslagen som förs fram i proposition 1990/91:4 inte kommer att

genomföras. Det till det här behandlade betänkandet fogade lagförslaget har

utformats med utgångspunkt i att riksdagen kommer att bifalla

jordbruksutskottets hemställan. Om i stället reservanternas förslag kommer att

antas av riksdagen kommer bostadsutskottet i god tid före ikraftträdandet att

ta ett initiativ i avsikt att bringa lagstiftningen i överensstämmelse med

riksdagens beslut.

Utöver vad ovan anförts har regeringsförslaget inte givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt yttrande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rikets regionala och lokala indelning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 1,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 2,

res. 2 (mp) - villk. mom. 1

3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5,

res. 3 (c)

4. beträffande den statliga fiskeadministrationen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 4,

5. beträffande sättet för val av nämnder m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 2,

res. 4 (c, mp) - mp villk. mom. 2

6.beträffande ett sammanhållet förslag om samefrågor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.beträffande rennäringsdelegationer och skogsbruket

att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,

8.beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen

att riksdagen med bifall till propositionen, såvitt nu är i fråga, och med

avslag på motionerna 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo13 yrkande

1 antar det vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1 under punkten

1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala

åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.,

res. 5 (m)

res. 6 (fp)

9.beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 2,

res. 7 (fp)

10.beträffande länsstyrelsernas juridiska kompetens

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 3,

11.beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen

dels med bifall till propositionen, utom såvitt avser förslaget till lag

om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens

främjande m.m., antar de vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1

under punkterna 2--16 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

b) lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),

c) lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva

arrendestället,

d) lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

e) lag om ändring i väglagen (1971:948),

f) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

g) lag om ändring i berberislagen (1976:451),

h) lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

i) lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,

j) lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,

k) lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses,

l) lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

m) lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,

n) lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av sammanslagning av

överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län,

o) lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder,

dels med anledning av propositionen antar de av utskottet i bilaga 2

under punkterna 1--4 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,

c) lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

d) lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230).

Stockholm den 20 november 1990

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),

Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck

(s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson

(s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp), Britta

Sundin (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Eva Zetterberg (v).

Reservationer

1. Rikets regionala och lokala indelning (mom. 1)

Eva Zetterberg (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet

har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

I regeringens aktuella krispaket föreslås en författningsutredning. En sådan

utredning bör också behandla rikets indelning. Länsindelningen måste diskuteras

ytterligare. För att förstärka det aktiva deltagandet i samhällsarbetet behövs

också en kommundelsreform. Huvudprincipen måste vara att rikets indelning

regionalt och lokalt skall ge ett ökat självstyre. Den nya länsförvaltningen

kan då föras över till t.ex. självstyrande regionala parlament eller landsting.

Med hänvisning till vad utskottet anfört förordas att riksdagen med anledning

av motion Bo14 (mp) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att en

kommande författningsutredning bör behandla även rikets regionala och lokala

indelning med ett ökat självstyre som huvudprincip.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande rikets regionala och lokala indelning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo14 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avslag på propositionen (mom. 2)

Vid bifall till utskottets hemställan under moment 1

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Riksdagen

tog" och slutar med "på propositionen" bort ha följande lydelse:

Den beslutade reformen med en samordnad länsförvaltning bör inte genomföras.

I stället bör arbetet inriktas på en genomgripande regional

självstyrelsereform. Först då kan verklig länsdemokrati uppnås. Det

föreliggande regeringsförslaget bör således inte antas av riksdagen.

Utskottet förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen med

bifall till motion Bo14 (mp) yrkande 2 avslår propositionen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo14 yrkande 2 avslår

propositionen,

3. Utformningen av den nya länsförvaltningen (mom.3)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet

anförde" och slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:

Ett av målen med den beslutade reformen av den statliga länsförvaltningen är

att vidga och fördjupa förtroendemannainflytandet i frågor som har stor

betydelse på länsnivå. Även om länsstyrelserna själva har att avgöra om

särskilda nämnder skall inrättas inom länsstyrelsernas styrelse vill utskottet

understryka att det från insyns- och demokratisynpunkt är viktigt att

åtminstone två nämnder inrättas. En av dessa nämnder bör såsom anförts i motion

Bo12 (c) vara lantbruksnämnden. För ett verkligt förtroendemannainflytande i

viktiga frågor bör antalet ledamöter vara minst sju.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkandena 1 och

5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Sättet för val av nämnder m.m. (mom. 5)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och -- vid bifall till utskottets

hemställan under mom. 2 -- Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beslutet

om" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att demokratiseringen på länsnivå

vidgas och fördjupas. Ett sätt att närma sig ett självstyre är att ledamöterna

i nämnderna utses av folkvalda organ. Av samma skäl bör landshövdingen inte

vara ordförande. Landstinget är det folkvalda organet på länsnivå. I avvaktan

på en reform som ytterligare stärker demokratin på länsplanet bör länsnämnderna

i sin helhet utses av landstinget.

Detta bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande sättet för val av nämnder m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet

vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagens beslut skall länsbostadsnämndernas verksamhet vid

bostadsförsörjningsplaneringen föras över till länsstyrelsen. Denna

övergripande planering är emellertid såsom anförs i motion Bo11 (m) onödig och

bör kunna undvaras. Den förordade ändringen i bostadsförsörjningslagen skall

vid sådant förhållande avslås. Riksdagen bör därför med anledning av motion

Bo11 såvitt nu är i fråga och med avslag på propositionens förslag om ändring i

bostadsförsörjningslagen samt motion Bo13 (fp) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om den övergripande

bostadsförsörjningsplaneringen. Som anförs i motion Bo11 bör

länsbostadsnämnderna avskaffas. Denna fråga behandlar utskottet i betänkandet

BoU4.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och

med avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om

kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion

1990/91:Bo13 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet

vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Anledning saknas att nu ändra riksdagens beslut att länsbostadsnämndernas

befattning med bostadsförsörjningsplaneringen skall föras över till

länsstyrelserna. Länsstyrelserna bör emellertid inte såsom föreslås i

propositionen vara skyldiga att lämna kommunerna råd och underlag till denna

planering. I stället bör lagförslaget utformas såsom föreslås i folkpartiets

motion Bo13 yrkande 1. Länsstyrelserna bör således först när kommunerna

efterfrågar råd och information m.m. vara skyldiga att bistå kommunernas

begäran. Riksdagen bör således med anledning av motion Bo13 (fp) yrkande 1

avslå regeringens förslag till lag om ändring av bostadsförsörjningslagen och

motion Bo11 såvitt nu är i fråga

samt anta det förslag till lag om ändring i bostadsförsörjningslagen som

framgår av bilaga 3 till detta betänkande.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 1 och med avslag

på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om

bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion Bo11 såvitt nu är i fråga antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder

till bostadsförsörjningens främjande m.m. i den lydelse som framgår av bilaga 3

till detta betänkande,

7. Arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå (mom. 9)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det har"

och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsfrågor har en central betydelse för den regionala planeringen

och samordningen. Det utvecklade samrådsförfarandet som skall finnas kommer

inte att i tillräcklig omfattning fördjupa inflytandet över den regionala

planeringen i dessa frågor. Arbetsmarknadsfrågorna bör därför inlemmas i de nya

länsstyrelsernas verksamhet. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av

motion Bo13 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Följdlagstiftningen till den nya regionala statliga förvaltningen

Eva Zetterberg (v) anför:

När propositionen om samordnad länsförvaltning behandlades av riksdagen i

december 1989 klargjordes vänsterpartiets önskemål om en stärkt regional

politisk ledning i form av länsparlament. Det finns i detta sammanhang ingen

anledning att ånyo gå in i sakdiskussion om dessa frågor. Vi har inte ändrat

ståndpunkt. Vi väljer därför att nu i sak endast ta ställning till förmån för

de nya förslag som framställts av miljöpartiet de gröna angående behovet av att

en kommande författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala

indelning med ökat självstyre som huvudprincip.

Förslaget i den nu behandlade propositionen är en konsekvens av det

ovannämnda riksdagsbeslutet. I det läge som nu uppstått finns inte anledning

för vänsterpartiet att motsätta sig att lagstiftningen anpassas till detta

beslut.

2. Utredning om samefrågor

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Hans Göran Franck, Nils

Nordh, Rune Evensson, Gunnar Nilsson och Britta Sundin (alla s) anför:

Jordbruksutskottets majoritet (m, fp, c, v och mp) har i betänkandet

1990/91:JoU12 föreslagit riksdagen att avslå proposition 1990/91:4 om ändringar

i rennäringslagen m.m. Utskottsmajoriteten har vidare föreslagit riksdagen att

göra ett tillkännagivande att ett sammanhållet förslag om samefrågorna bör

läggas fram till riksdagen. I en reservation (s) har yrkats bifall till

propositionen.

Vid ett riksdagens bifall till jordbruksutskottets förslag kommer vad som

anförts i motion Bo12 (c) yrkande 3 att tillgodoses.

I det läge som nu uppstått är det inte meningsfullt att åter aktualisera

frågan i s-reservationen.

3. Länsstyrelsernas juridiska kompetens

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Vi anser det angeläget och viktigt att betona att den juridiska kompetensen

inom länsstyrelsen inte får utarmas. Detta är också en uppfattning som

bostadsutskottet tycks dela. Vi anser därför att vi i stort sett blivit

tillgodosedda genom utskottets uttalande i frågan.

De vid propositionen fogade och av utskottet tillstyrkta lagförslagen

1 Förslag till

Bilaga 1

2 Förslag till

3 Förslag till

4 Förslag till

5 Förslag till

6 Förslag till

7 Förslag till

8 Förslag till

9 Förslag till

10 Förslag till

11 Förslg till

12 Förslag till

13 Förslag till

14 Förslag till

15 Förslag till

16 Förslag till

De av utskottet framlagda lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att i punkt 9 av anvisningarna till 23§

kommunalskattelagen (1928:370)1 ordet "lantbruksnämnd" skall bytas ut mot

"länsstyrelse".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992

års taxering.

1 Senaste lydelse 1990:650

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre

dels att i 8 och 12 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att i 10 och 13 §§ ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot

"länsstyrelsen".

Denna lag träder i kaft den 1 juli 1991.

3 Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs i fråga om rennäringslagen (1971:437)1

dels att 98 § skall upphöra att gälla,

dels att i 4, 7, 15, 16, 24, 36, 66, 67, 87 och 89 §§ samt i punkterna 2

och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:919) om ändring i nämnda lag

ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen",

dels att 71, 72, 99, 100 och 102 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 §

Uppehåller sig renar Uppehåller sig renar

utanför utanför

renskötselområdet eller renskötselområdet eller

på mark inom detta på mark inom detta

område under tid då område under tid då

renskötsel icke får renskötsel inte får

bedrivas där, kan bedrivas där, kan

länsstyrelsen på länsstyrelsen på

framställning av framställning av den som

lantbruksnämnden eller därigenom lider skada eller

markägare som därigenom olägenhet av någon

lider skada eller olägenhet betydelse förordna att

av någon betydelse renarna skall slaktas och

förordna att renarna skall säljas.

slaktas och säljas.

Är det känt till vilken sameby renarna hör, får förordnande enligt första

stycket meddelas endast om samebyn underlåter att inom skälig tid efter

anmaning taga hand om renarna.

Kostnaden för renarnas omhändertagande, slakt och försäljning skall uttagas

ur köpeskillingen. Återstoden tillfaller renarnas ägare, om han är känd, och

annars den eller de samebyar till vilka renarna kan antagas ha hört.

72 §

Är renskötseln inom Är renskötseln inom en

samebys betesområde samebys betesområde

bristfällig, skall bristfällig, skall

lantbruksnämnden på länsstyrelsen på

begäran av medlem i byn begäran av en medlem i byn

eller annan vars rätt är eller någon annan vars

beroende därav söka att rätt är beroende

träffa överenskommelse därav söka träffa

med byn om rättelse inom överenskommelse med byn om

viss tid. rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse ej Kan överenskommelse inte

träffas eller vidtages ej träffas eller vidtas inte

rättelse, kan rättelse, kan

länsstyrelsen efter länsstyrelsen förordna

anmälan av syssloman att ta hand om

lantbruksnämnden renskötseln i byn och

förordna syssloman att förvalta byns övriga

omhändertaga renskötseln ekonomiska angelägenheter.

i byn och förvalta byns

övriga ekonomiska

angelägenheter.

Syssloman har rätt att av Sysslomannen har rätt att

byn erhålla arvode som av byn erhålla arvode som

bestämmes av bestäms av

länsstyrelsen. länsstyrelsen.

1 Lagen omtryckt 1985:919

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

99 §

Talan mot beslut enligt denna Länsstyrelsens beslut

lag av länsstyrelsen enligt 1, 2, 12, 21, 39, 43,

föres genom besvär hos 50, 62 och 71 §§, 72

kammarrätten. § andra och tredje styckena

samt 74, 79, 80, 93 och 97

§§ denna lag får

överklagas hos

kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut att

bevilja registrering av

renmärken får dock inte

överklagas.

Mot länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut i

varigenom registrering av övrigt enligt denna lag

renmärke beviljats får får överklagas hos

dock talan ej föras. lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsens beslut

får överklagas hos

regeringen.

100 §

Angår beslut som Angår ett beslut som

länsstyrelse, länsstyrelse eller

lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen meddelar

lantbruksstyrelsen meddelar enligt denna lag så

enligt denna lag så många att en kopia av

många att avskrift av beslutet inte lämpligen kan

beslutet ej lämpligen kan tillställas var och en av

tillställas envar av dem, dem, skall beslutet sändas

skall beslutet sändas till till samebyns styrelse, som

samebyns styrelse som skall skall hålla det

hålla beslutet tillgängligt för

tillgängligt för medlemmarna.

medlemmarna. Meddelande

härom skall intagas i

ortstidning. Tiden för

anförande av besvär

över beslutet skall

räknas från den dag

då kungörandet har

skett.

Meddelande om detta skall tas

in i ortstidning. Tiden för

överklagande skall

räknas från den dag

då kungörandet har

skett.

102 §

Länsstyrelses och Länsstyrelses åligganden

lantbruksnämnds enligt denna lag fullgörs

åligganden enligt denna lag såvitt avser

fullgöres såvitt avser Västernorrlands län av

Västernorrlands län av länsstyrelsen i

länsstyrelsen och Västerbottens län och

lantbruksnämnden i såvitt avser Kopparbergs

Västerbottens län och och Gävleborgs län av

såvitt avser Kopparbergs länsstyrelsen i

och Gävleborgs län av Jämtlands län.

länsstyrelsen och

lantbruksnämnden i

Jämtlands län.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skall byområde omfatta mark Skall ett byområde omfatta

inom mer än ett av mark inom mer än ett av

Norrbottens, Västerbottens Norrbottens, Västerbottens

eller Jämtlands län, eller Jämtlands län,

göres indelning enligt 7 görs indelning enligt 7

§ av lantbruksnämnden i § av länsstyrelsen i det

det län inom vilket län inom vilket huvuddelen

huvuddelen skall ligga. skall ligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

4 Förslag till

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Har länsstyrelsen Har länsstyrelsen beslutat

förordnat om auktion enligt om aukton enligt 16 § och

16 § och har inroparen har inroparen dessförinnan

dessförinnan eller senare eller senare avyttrat

avyttrat egendomen, skall egendomen, skall beslutet

förordnandet trots detta trots detta gå i

gå i verkställighet, om verkställighet, om inte

inte lantbruksnämnden länsstyrelsen bestämmer

återkallar sin något annat.

framställning i ärendet.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som

om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana

rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som

har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed

bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna

köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt

12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är

förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild

värdering, det värde vartill egendomen kan uppskattas av värderingsmän som

länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som har fått

förvärvstillstånd eller enligt 3 § 1, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen utan

sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall

försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider det.

Kommer försäljning inte Kommer försäljning inte

till stånd vid auktionen till stånd vid auktionen,

får lantbruksnämnden får länsstyrelsen inom

inom två år efter det två år efter det att

att auktionen har vunnit laga auktionen har vunnit laga

kraft hos länsstyrelsen kraft besluta om ny auktion.

påkalla förordnande om Meddelas inte något

ny auktion. Framställs inte sådant beslut inom

sådan begäran inom föreskriven tid eller avges

föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare

inte heller vid den senare auktionen bud som får

auktionen bud som får antas, är frågan om

antas, är frågan om försäljning av egendomen

försäljning av egendomen förfallen.

förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av

statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande m.m.

Bilaga 3

Tillhör reservation 6 (fp)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande m.m.1

dels att 3 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att

främja att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet samt att

ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommunen förbereds och

genomförs.

Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma till uttryck i ett program som

skall antas av kommunfullmäktige.

Om kommunen ingår i ett Om kommunen ingår i ett

område som kan anses område som kan anses

utgöra en enhet i utgöra en enhet i

bostadsförsörjningshänseende, bostadsförsörjningshänseende,

skall samråd om skall samråd om

bostadsförsörjningsplaneringen bostadsförsörjningsplaneringen

ske med övriga kommuner i ske med länsstyrelsen och

området. med övriga kommuner i

området.

Kommunen skall lämna redovisning av bostadsförsörjningsplaneringen enligt

bestämmelser som regeringen meddelar.

3 a §

Länsstyrelsen skall, om

kommunen begär det, ge

kommunen råd och

information samt aktivt bidra

med underlag till kommunens

bostadsförsörjningsplanering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Lagen omtryckt 1975:131.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:131.

2 Senaste lydelse 1985:466.