Bet. 1990/91:BoU9

Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU09

Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

BoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 21 motioner väckta under den allmänna

motionstiden. I motionerna tas upp huvudsakligen frågor om

expropriation, förköp och fastighetsbildning samt

hyreslagstiftningen. Utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden. Flera av dem avstyrks med hänvisning till

pågående överväganden inom regeringskansliet.

28 reservationer och 4 särskilda yttranden har fogats till

betänkandet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna

motionstiden 1991 väckta motioner

1990/91:Bo219 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av förköpslagstiftningen,

1990/91:Bo224 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkning

av besittningsskyddet för hyresgäst i tvåbostadshus,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bruksvärdeshyran,

1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tomträttsinstitutets avskaffande,

1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av bruksvärdessystemet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hyra och besittningsskydd vid

andrahandsuthyrning,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

hyreslagen så att ersättning för boinflytande och

fritidsverksamhet inte skall anses som hyra,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

hyresförhandlingslagen så att avgörande för erhållandet av

förhandlingsrätt blir att föreningen åtnjuter hyresgästernas

förtroende,

27. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i bostadssaneringslagen så att vid utfärdande av

hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som

företräds av majoriteten av de boende i fastigheten, (i den del

yrkandet inte behandlas i detta betänkande behandlas det i

betänkandet 1990/91:BoU12),

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hyresgästernas inflytande över underhållet

i den egna bostaden,

1990/91:Bo308 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en samlad utvärdering och

översyn görs av den lagstiftning som reglerar ersättningsfrågor

vid expropriation.

1990/91:Bo401 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om ett mer

direkt ansvar för fastighetsbildningsmyndigheten när det gäller

behov av eventuella servitut utreds,

2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en

förstärkning av De-Facto-Servitutets rättsliga ställning utreds.

1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar avskaffa möjligheten att bilda nya

tomträtter,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

ägarlägenheter i enlighet med ägarlägenhetsutredningens

betänkande Ägarlägenheter (SOU 1982:40),

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

hyreslagstiftningen så att lägesfaktorn ges ökad vikt,

11. att riksdagen ändrar hyresförhandlingslagen så att den

enskilde hyresgästen ges förhandlingsrätt,

22. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen (1967:868),

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

expropriationslagstiftningen i enlighet med vad i motionen

anförts,

1990/91:Bo403 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen om

tvångsförvaltning och reglerna för tillståndsplikt för

fastighetsinnehav blir föremål för översyn.

1990/91:Bo404 av Birger Rosqvist och Christer Skoog (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tvångsförvaltning av fastighet och regler

om tillståndsplikt för fastighetsinnehav.

1990/91:Bo405 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

bostadsförvaltningslagen i syfte att stärka hyresgästernas

ställning.

1990/91:Bo406 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den kommitté

som tillsatts för en översyn av hyreslagstiftningen utreder

frågor om lägenhetsbyten i enlighet med vad som anges i

motionen.

1990/91:Bo408 av Christer Skoog och Jan Björkman (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om boinflytande för hyresgäster.

1990/91:Bo409 av Nils T Svensson och Lars Ulander (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av reglerna om rösträtt i lagen

(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

1990/91:Bo410 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

förvärvare av hyresfastighet skall kunna uppvisa en kalkyl som

innebär att fastighetens intäkter täcker dess kostnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

förvärvstillstånd inte skall lämnas om förvärvaren köpt och sålt

ett flertal fastigheter på kort tid,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

tillståndsplikten skall omfatta alla aktie- och andelsförvärv i

fåmansbolag som äger hyresfastigheter,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kännbar

sanktion skall kunna utdömas när förvärvare underlåter att

anmäla förvärvet till kommunen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

åtgärdsföreläggandet skall knytas till fastigheten, så att den

inte förfaller vid ägarbyte.

1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med

vad i motionen anförts om ändringar i hyreslagen vad avser

reglering av hyran vid andrahandsupplåtelse,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder vad avser en reformering av

hyressättningssystemet så att en flexibel boendeservice kan

erbjudas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning till Hyresgästernas

riksförbund,

5. (delvis) att riksdagen beslutar om en ändring av

lagstiftningen i enlighet med vad i motionen anförts om den

enskilde hyresgästens inflytande över reparation av den egna

lägenheten, (i den del yrkandet inte behandlas i detta

betänkande behandlas det i betänkandet 1990/91:BoU12),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts såvitt avser hyr-köp-bostäder,

26. att riksdagen beslutar att upphäva tidigare ändringar av

lokalhyreslagstiftningen (1988:927) i enlighet med vad i

motionen anförts,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skyndsam översyn av regelsystemet och

fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa dessa till det

som gäller och förväntas gälla inom EG.

1990/91:Bo412 av Jan Strömdahl och Lars Bäckström (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny

förvärvslag på vissa orter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Bo413 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de allmännyttiga företagens roll för

hyresgästinflytandet,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i hyreslagen att

hyresgästinflytandet ökar vid underhåll av lägenhet i enlighet

med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

bostadssaneringslagen (1973:531) att det blir hyresgästerna vid

en berörd fastighet som har att yttra sig över ombyggnad och

utfärda intyg,

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

hyresförhandlingslagen (1978:304) att det direkta

hyresgästinflytandet stärks i enlighet med vad i motionen

anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av lagstiftning för att stärka

hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i anläggningslagen att boendeinflytandet ökar i enlighet

med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i berörd lagstiftning att boendeinflytandet ökar för

småhusägare i s.k. storkvarter i enlighet med vad i motionen

anförts,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bruksvärdessystemet,

14. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd

lagstiftning att större hänsyn tas till den enskilde hyresgästen

i enlighet med vad i motionen anförts,

1990/91:Bo414 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 57 a §

jordabalken innebärande att hyresvärden skall ha skyldigheten

att hänskjuta tvist till hyresnämnd enligt vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. jordabalken

innebärande att en regel införs om att på hyresvärdens initiativ

tvinga parterna till förhandlingar i god tid innan

lokalhyresgästen måste avflytta enligt vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 58 b §

jordabalken innebärande att hyresgästen alltid skall ha rätt

till en ersättning som motsvarar minst en årshyra för lokalen,

dock minst tre basbelopp om hyresförhållandet upphör på grund av

en obefogad uppsägning enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. jordabalken

innebärande att ett yttrande från hyresnämnden skall avse ett

hyresavtal i dess helhet enligt vad i motionen anförts,

1990/91:Bo415 av Lars Ahlström m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalhyrornas utveckling.

1990/91:Bo416 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring av

fastighetsbildningslagen att möjligheten till tvångsvis

markinlösen enligt 8 kap. avskaffas.

1990/91:Bo532 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av större fastigheter för

fritidsändamål.

Utskottet

Vissa fastighetsförvärv m.m.

Expropriation

I två motioner, moderata samlingspartiets partimotion Bo402

yrkande 23 och i motion Bo308 (c) tas upp frågor om

expropriation. I den först nämnda motionen begärs att regeringen

lämnar förslag om ändringar såvitt gäller förutsättningarna för

expropriationstillstånd och ersättningsreglerna. Enligt

motionärerna bör expropriationsförfarandet kunna tillgripas

endast om kommunen har ett nödvändigt och påvisbart behov av

aktuell fastighet inom en snar framtid. Ersättningsreglerna bör

enligt motionen utformas så att det fulla marknadsvärdet för

fastigheter ersätts jämte ägarens kostnader på grund av

expropriationen. I c-motionen riktas uppmärksamheten på, förutom

ersättningsreglerna, förfarande- och handläggningsfrågor. Enligt

motionärerna är det alltmer en uppfattning att samhället inte

visar tillräcklig respekt för äganderätten och inte tar

tillräcklig hänsyn till enskilda intressen. Någon samlad översyn

av ersättningsreglerna m.m. har enligt motionen inte skett utan

de har behandlats sektor för sektor. Motionärerna anser därför

att en samlad utvärdering och översyn bör komma till stånd,

varvid bör belysas bl.a. om enligt gällande rätt ersättning

utgår där omständigheterna är sådana att ersättning bör utgå och

om gottgörelsen blir rimlig. En annan fråga som enligt

motionärerna bör belysas är om förfarandereglerna är utformade

på bästa sätt för att tillgodose de rättssäkerhets- och

effektivitetskrav som måste ställas. Handläggningstiderna tas

också upp i motionen och det anförs att de ofta uppfattas som

orimligt långa.

I gällande rätt återfinns de grundläggande ersättningsreglerna

vid intrång eller inlösen av en fastighet i 4 kap.

expropriationslagen (1972:719). I vissa lagar, t.ex.

anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144),

hänvisas till ersättningsreglerna i expropriationslagen. Andra

lagar, som t.ex. plan- och bygglagen (1987:10) och

naturvårdslagen (1964:822), innehåller förutom en hänvisning

till expropriationslagen vissa kompletterande ersättningsregler.

Enligt bestämmelserna om expropriationsersättning är ägaren av

en fastighet som exproprieras berättigad dels till löseskilling

för fastigheten eller intrångsersättning, dels till ersättning

för annan skada som uppkommer genom expropriationen. Principen

är att markägarens samlade ekonomiska ställning efter

expropriationen skall vara densamma som om någon inlösen inte

skett. I syfte bl.a. att förhinda markspekulation ersätts värden

som uppkommit på grund av förväntningar om en ändrad

markanvändning endast i begränsad omfattning.

Utskottet behandlade och avstyrkte ett motionsyrkande om

ändring av ersättningsreglerna m.m. i expropriationslagen

senast i betänkandet 1990/91:BoU1 s. 7. Utskottet gör inte nu

något annat ställningstagande till de i m-motionen upptagna

frågorna. Moderata samlingspartiets partimotion Bo402 (m)

yrkande 23 avstyrks.

När det gäller frågan om en samlad översyn bör ske av

ersättningsreglerna i de lagar som reglerar markanvändning kan

konstateras att ersättningsprinciperna i expropriationslagen

i stora delar är tillämpliga. Enligt utskottets mening bör denna

ordning alltjämt gälla. För närvarande pågår för övrigt inom

regeringskansliet ett arbete som syftar till att i huvudsak

anpassa ersättningsfrågorna vid fastighetsreglering till

expropriationslagens bestämmelser. Något viktigt behov av en

samlad översyn av ersättningsreglerna kan inte anses föreligga.

Beträffande frågan om handläggningstiderna är det naturligtvis

angeläget att en expropriation fullföljs så snabbt som möjligt.

Genom nuvarande regler, som trädde i kraft den 1 juni 1988,

förfaller ett expropriationstillstånd om saken inte har

fullföljts genom ansökan om stämning till domstol inom ett år

från det att tillståndet beviljades. Nytt tillstånd får beviljas

endast om särskilda skäl föreligger. Genom dessa regler har

utbildad praxis lagfästs. Utskottet har förståelse för att det

kan vara till nackdel för fastighetsägaren att denne inte vet om

expropriationen skall fullföljas under denna frist. Å andra

sidan bör den exproprierande ges en rimlig tid att ta ställning

till om tillståndet skall fullföljas och till att förbereda

domstolsprövningen. Nuvarande ordning får därför godtas. Med

hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Bo308

(c).

Förköp m.m.

Förköpslagen (1967:868) behandlas i tre motioner och ett

förslag till en förvärvslag i en motion. I moderata

samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 22 och motion Bo252

(fp) yrkande 17 förordas att förköpslagen avskaffas. Som skäl

för yrkandet anförs bl.a. att lagen inte längre behövs eftersom

kommunerna kan ta till andra medel för att säkerställa mark.

Yrkanden om upphävande av förköpslagen har framställts

under flera år utan att bifallas av riksdagen. Utskottet är inte

heller denna gång berett att tillstyrka motionsyrkandena.

Moderata samlingspartiets partimotion Bo402 (m) yrkande 22 och

motion Bo252 (fp) yrkande 17 avstyrks således.

I motion Bo219 (s) yrkande 1 begärs att förköpslagen ses över

i syfte att införa möjligheter att genom tillämpning av lagen

bevara levande skärgårdssamhällen. Enligt motionärerna har de

ändringar som infördes för ett antal år sedan i detta syfte inte

fungerat på ett tillfredsställande sätt. Detta har enligt

motionen bl.a. berott på den upptrissade prisnivån på

fastigheter. Även möjligheten att fördröja förköp genom besvär

har enligt motionärerna visat sig vara en broms för kommunernas

strävanden att bevara skärgårdssamhällena levande.

Även motion Bo412 (v) tar upp förslag till åtgärder mot

omvandling av permanentbostäder till fritidshus. I motionen

föreslås att ett nytt förslag om förvärvsprövning av

bostadsfastigheter i vissa skärgårdskommuner begärs hos

regeringen med motivet att bevara levande skärgårdssamhällen.

Enligt motionen bör det förslag som arbetades fram inom

bostadsdepartementet snabbt ses över med beaktande av

konstruktiva remissynpunkter samt med den ändringen att

kommunerna själva får bestämma om lagen skall gälla inom

kommunen.

Genom en ändring i förköpslagen infördes år 1984 en möjlighet

för ett antal kommuner i landet att förköpa fast egendom för att

säkerställa bostäder, småhus, åt permanentboende inom områden

där det råder en avsevärd efterfrågan på fritidshus (prop.

1983/84:141, BoU27). Samtidigt infördes möjlighet att få

statliga lån för bostäder som förvärvats efter förköp på denna

grund. Syftet med lagändringen var att förhindra en fortsatt

omvandling av permanentbostäder till fritidshus. År 1987

behandlade bostadsutskottet (BoU 1986/87:14 s. 9--11) ett antal

motioner i vilka lagstiftningens och lånereglernas effektivitet

ifrågasattes. Utskottet, som ansåg att förköpslagen och

lånereglerna kunde behöva utvärderas av regeringen, förutsatte

att regeringen skulle -- om ytterligare åtgärder behövdes för

att stödja permanentboende -- komma att förelägga riksdagen

erforderliga förslag. Vad utskottet anförde beslöt riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Inom bostadsdepartementet

påbörjades under våren 1987 utvärderingen av förköpslagen ur

skilda aspekter. Ett förslag till lag om förvärv av

bostadsfastigheter på vissa orter (Ds 1989:78) lades fram.

Förslaget remissbehandlades. Vid remissomgången framfördes en

rad invändningar av bl.a. juridisk karaktär mot förslaget. Något

förslag har därefter inte förelagts riksdagen. Enligt vad

utskottet erfarit avser departementschefen att arbeta vidare med

andra lösningar, i första hand en översyn av förköpslagen, i

syfte att skapa bättre möjligheter att stoppa pågående

omvandling av permanentbostäder inom vissa områden.

Det finns anledning att hysa stor oro för den omvandling av

permanenthus till fritidshus som pågår på vissa orter framför

allt i vissa skärgårdskommuner. Det kan inte anses vare sig

rimligt eller önskvärt att samhällen, som är uppbyggda för

permanentboende, nästan helt förvandlas till orter för

fritidsboende. Härigenom kommer den sociala servicen,

gemenskapen och tryggheten att kanske helt försvinna för dem som

bor kvar permanent. Med den nuvarande lagstiftningen och de

finansieringsmöjligheter som finns kan få skärgårdshus bevaras

åt de fastboende. Dessutom kommer de samhälleliga

investeringarna att kunna utnyttjas endast i begränsad

omfattning. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att

departementschefen nu överväger en översyn av förköpslagen

bl.a. i syfte att försöka skapa bättre styrmedel för att hindra

oönskad omvandling av permanentbostäder till fritidshus.

Utskottet förutsätter att sådana överväganden kommer att ske och

att resultatet redovisas riksdagen. Huvudsyftet med motionerna

kommer därmed att uppnås. Motionerna Bo219 (s) yrkande 1 och

Bo412 (v) avstyrks.

Tomträtt

I motion Bo244 (c) yrkande 3 och i moderata samlingspartiets

partimotion Bo402 yrkande 3 föreslås att möjligheterna att bilda

nya tomträtter avskaffas och innehavarna erbjuds att förvärva

marken med äganderätt.

Tomträttsinstitutet infördes år 1907 som ett särskilt

rättsinstitut vid sidan av äganderätten. Ett av syftena med

reglerna var bostadssocialt. Byggnadsverksamheten skulle

uppmuntras genom att göra det möjligt för kommunerna att

tillhandahålla mark för bostäder till ett lägre pris än om den

skulle säljas. Ett annat motiv var att markvärdestegringen inte

skulle kunna kapitaliseras hos fastighetsägarna. Dessa

synpunkter är alltjämt gällande. Enligt utskottets mening bör

tomträttsinstitutet bibehållas vid sidan av äganderätten.

Utskottet avstyrker motion Bo244 (c) yrkande 3 och moderata

samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 3.

Förvärv av hyresfastigheter m.m.

Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

(tillståndslagen) infördes i syfte att förhindra spekulation vid

förvärv av hyresfastigheter och att förhindra att sådana

fastigheter förvärvades av oseriösa personer. Lagen har därefter

undergått vissa ändringar i syfte att ytterligare skärpa den.

Sedan september 1989 pågår en översyn av hyreslagstiftningen.

En kommitté med parlamentarisk sammansättning, 1989 års

hyreslagskommitté, har till uppgift att se över inte bara 12

kap. jordabalken (hyreslagen) utan även tillståndslagen och den

lagstiftning som syftar till att motverka bristfällig

förvaltning av hyresfastigheter m.m. Enligt direktiven (dir.

1989:44) bör även frågor om hyresgästinflytande vid ändrings-

och förbättringsåtgärder, åtgärdsföreläggandens giltighet mot ny

fastighetsägare och bostadsförvaltningslagen (1977:792)

övervägas och ett fullständigt lagförslag arbetas fram i de

frågor som är aktuella. Översynen av tillståndslagen bör enligt

direktiven avse åtgärder för att förmå en köpare av en

hyresfastighet m.m. att anmäla förvärvet till kommunen inom

föreskriven tid (se BoU 1986/87:13 och 1987/88:13). Kommittén

bör även undersöka om den nuvarande regleringen är tillräcklig

för att tillgodose de syften som ligger bakom lagstiftningen och

föreslå de ändringar i lagen som undersökningen kan föranleda.

Enligt tidsplanen skall resultatet av översynen i dessa delar

redovisas senast vid utgången av år 1992.

Bostadsförvaltningslagen är för närvarande också föremål för

översyn inom bostadsdepartementet i vad det avser frågan om

möjligheten att ingripa mot bristande förvaltning genom

vitesföreläggande. Avsikten är att undersökningen skall

redovisas under april 1991.

I fyra motioner riktas kritik mot bostadsförvaltningslagen och

tillståndslagen. I tre s-motioner Bo403, Bo404 och Bo405 begärs

en översyn och skärpning av bostadsförvaltningslagen i syfte att

stärka hyresgästernas ställning vid brister i förvaltningen av

fastigheter. Den kritik som i motionerna framförs mot lagen är

bl.a. att ingripande inte sker förrän akuta brister uppstått.

Enligt motion Bo405 bör begreppet tvångsförvaltning bli föremål

för utredning och lagstiftningen anpassas till dagens

förhållande på fastighetsmarknaden. I motionen pekas också på

olika problem som är förenade med tvångsförvaltning bl.a.

svårigheter att utse en lämplig förvaltare, och möjligheten till

tvångsförvaltning för kortare tid och när fastighetsägaren är i

konkurs. De två förstnämnda motionerna tar också upp

tillståndslagen och det yrkas att lagen skärps så att oseriösa

spekulanter gallras bort.

I den fjärde motionen i detta avsnitt, Bo410 (s), begärs flera

ändringar i tillståndslagen och en ändring i hyreslagen såvitt

gäller åtgärdsföreläggande, allt i syfte att skärpa

lagstiftningen mot fastighetsspekulation och förbättra

hyresgästernas ställning. I yrkande 1 hemställs att det hos

regeringen begärs förslag om att förvärvaren av hyresfastighet

skall kunna uppvisa en kalkyl som innebär att fastighetens

intäkter täcker dess kostnader. I yrkande 2 förordas att

förvärvstillstånd inte skall lämnas om förvärvaren köpt och sålt

ett flertal fastigheter på kort tid. Yrkande 3 innehåller en

begäran om förslag om att tillståndsplikten skall omfatta alla

aktie- och andelsförvärv i fåmansbolag som äger

hyresfastigheter. I yrkande 4 begärs ett förslag om att en

kännbar sanktion skall kunna utdömas om förvärvaren underlåter

att anmäla förvärvet till kommunen. I yrkande 5 slutligen

föreslås att åtgärdsföreläggande enligt 16 § hyreslagen skall

gälla även mot ny ägare.

Utskottet vill slå fast att de flesta hyresfastighetsägarna är

seriösa och förvaltar sina fastigheter på ett utmärkt sätt.

Tyvärr finns det emellertid exempel på motsatsen. Effektiva

åtgärder måste kunna vidtas mot sådana. Fastighetsförvaltare som

inte vårdar och underhåller sin fastighet eller i övrigt brister

i sin förvaltning till olägenhet för hyresgästerna bör inte

tillåtas att fortsättningsvis bedriva fastighetsförvaltning.

Utskottet finner det därför tillfredsställande att

hyreslagskommittén skall överväga bl.a. reglerna om

tvångsförvaltning enligt bostadsförvaltningslagen samt om

tillståndslagen är tillräckligt effektiv. Resultatet av de

pågående övervägandena, med förslag om de förändringar som

undersökningen kan föranleda, bör därför avvaktas. Detta

utredningsarbete bör enligt direktiven vara avslutat senast vid

utgången av år 1992. Syftet med motionerna får härigenom anses

tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet

finner det därför inte nu erforderligt att föreslå riksdagen att

tillstyrka motionerna Bo403, Bo404, Bo405 och Bo410 (samtliga s)

om vissa ändringar i lagstiftningen om fastighetsförvaltning

m.m.

Fastighetsbildningsfrågor m.m.

Servitut

En fråga om fastighetsbildningsmyndighetens ansvar för att

servitutsfrågor blir utredda i samband med

fastighetsbildningsförrättningar tas upp i motion Bo401 (m)

yrkande 1. I yrkande 2 hemställs att "de-facto-servitutens"

rättsliga ställning bör stärkas. Motionären redogör för en

situation då en fastighetsägare förlorade sitt avlopp efter en

delning av fastigheten. I samband med delningen aktualiserades

inte frågan om servitut av berörda sakägare.

Fastighetsbildningsmyndigheten tog heller inte upp frågan.

Gemensamt avlopp hade funnits på fastigheten i 30--40 år. Sedan

den nybildade fastigheten hade sålts fick ägaren till

grannfastigheten inte vidare nyttja avloppsbrunnen som efter

delningen fanns på den nybildade fastigheten. För att förhindra

att sådana situationer uppkommer föreslås i motionen att

fastighetsbildningsmyndigheten åläggs ett ansvar för att t.ex.

avloppfrågor blir utredda och att nödvändiga servitutsavtal

träffas i samband med fastighetsbildning. Alternativt bör enligt

motionären "de-facto-servituten" ges en starkare juridisk

ställning efter en kortare tid än den tid om 30--40 år som i dag

krävs.

Fastighetsbildningsmyndighetens verksamhet regleras i

fastighetsbildningslagen (FBL). I 3 kap. upptas de allmänna

villkoren för att fastighetsbildning skall tillåtas. Enligt 1 §

skall bl.a. beaktas att en fastighet, som skall användas för

bebyggelse, kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Detta krav gäller såväl nybildad fastighet som stamfastighet.

Fastighetsbildningsmyndigheten har således genom denna

bestämmelse det ansvar som motionären efterlyser. I 4 kap. FBL,

som innehåller regler om fastighetsbildningsförrättningen, finns

en bestämmelse i 11 § om fastighetsbildningsmyndighetens

skyldighet att utreda vilka som är sakägare och således berörda

av en fastighetsbildningsåtgärd. Ägaren till en fastighet som

berörs av förrättningen skall på begäran uppge för honom kända

innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk

kraft. Om ägaren underlåter detta utan giltigt skäl kan han bli

skadeståndsskyldig mot rättighetshavaren. När det gäller

fastighetsbildning inom områden som är planlagda har lösningen

av va-frågorna lagts fast i samband med planläggningen.

Gällande rätt innehåller alltså bestämmelser som skall

tillgodose att en fastighet blir varaktigt lämpad för sitt

ändamål. Att en fastighet skall vara varaktigt lämpad för sitt

ändamål innebär bl.a. att en sådan fråga som vatten och avlopp

skall utredas vid fastighetsbildning för bebyggelse. FBL

innehåller också bestämmelser som tillgodoser att

sakägarförhållandena blir utredda. Eventuella rättigheter kan

säkerställas genom att gemensamhetsanläggning inrättas eller

genom bildande av officialservitut. Oklarheter om t.ex.

servitut kan undanröjas genom fastighetsbestämning. Genom

tillämpning av den lagstiftning som finns borde således det fall

som redogörs för i motionen inte ha kunnat inträffa. Något

ytterligare lagstiftningsbehov föreligger inte. Att förhindra

att en sådan situation som den beskrivna uppkommer i framtiden

kan inte ske genom ytterligare lagreglering utan endast genom en

noggrant genomförd lantmäteriförrättning i enlighet med de

regler lagen föreskriver. Vid fel eller försummelse vid

myndighetsövning kan enligt skadeståndslagens regler

ersättning utgå för viss skada som uppkommit på grund av felet

eller försummelsen. Utskottet avstyrker motion Bo401 (m).

Inlösen vid fastighetsreglering

I motion Bo416 (c) behandlas inlösen vid fastighetsreglering

och begärs att regeringen lämnar förslag om ändring i FBL så att

möjligheten till tvångsvis inlösen av mark enligt 8 kap. 1 §

avskaffas. Enligt motionären är det med den nya synen på

jordbruk och skogsbruk samt landsbygdsutvecklingen i övrigt dags

att avskaffa den möjlighet till tvångsinlösen som lagen ger.

Motionären anser att arronderingsförbättringar bör ske så att

de som vill behålla mark inte skall behöva avstå den mot pengar

medan däremot möjligheten till markbyten alltjämt bör finnas.

I 5 kap. FBL finns bestämmelser om fastighetsreglering.

Fastighetsreglering får ske under förutsättning att "lämpligare

fastighetsindelning eller eljest mer ändamålsenlig

markanvändning vinnes samt att fördelarna härav överväger de

kostnader och olägenheter som regleringen medför" (5 kap. 4 §

FBL). Det skall således ske en avvägning mellan

rationaliseringsintresset och den enskildes intressen. Tvångsvis

överföring av mark kan ske i viss utsträckning men med den

begränsningen att berörda fastigheter får sådan sammansättning

och utformning att de inte i mindre mån än före regleringen

lämpar sig för det avsedda ändamålet. Fastigheten får inte

ändras så att dess s.k. graderingsvärde minskas väsentligt eller

ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet uppkommer för

ägaren (5 kap. 8 § FBL). En mer omfattande marköverföring som

innebär en väsentlig minskning av fastighetens graderingsvärde

kan ske antingen med fastighetsägarens samtycke enligt reglerna

i 5 kap. FBL eller tvångsvis genom ett inlösenförfarande, som

regleras i 8 kap. Inlösen vid fastighetsreglering innebär

att mark avstås mot ersättning i pengar. För att inlösen skall

få ske gäller till att börja med de allmänna bestämmelserna vid

fastighetsreglering i 5 kap. FBL. Därutöver skall

förutsättningarna i 8 kap. 1--3 §§ vara uppfyllda. Syftet med

åtgärden skall vara att åstadkomma en allmän förbättring av

fastighetsbeståndet inom ett område. Regleringen förutsätter att

det är fråga om mark till ett flertal fastigheter med skilda

ägare och att det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt

att storleksförändringar genomförs. Inlösen får inte ske om

syftet med överföringen kan vinnas på annat sätt eller om

fastigheten uppfyller de i 3 kap. uppställda lämplighetskraven.

Inte heller får åtgärden ske om det skulle innebära avsevärd

olägenhet för fastighetsägaren eller brukaren.

Utskottet delar i och för sig motionärens uppfattning att

dagens jordbrukspolitiska inriktning borde innebära att

inlösenmöjligheten skulle kunna avskaffas. Enligt vad som

upplysts från lantmäterihåll är inlösen en åtgärd som är ytterst

ovanlig numera och som knappast torde ifrågakomma i syfte att

bilda rationellare jordbruks- och skogsbruksenheter. Ett

särskilt problem utgör dock områden med mycket stark

ägosplittring. I sådana områden kan inlösenmöjligheterna vara

nödvändiga att tillgripa för att undanröja irrationella

fastigheter ("skräpfastigheter"), som inte bör finnas kvar i ett

område som blivit föremål för omarrondering. Utskottet är därför

inte nu berett tillstyrka att bestämmelserna om inlösen upphävs.

Motion Bo416 (c) avstyrks.

Omröstningsreglerna i lagen (1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter

I detta avsnitt behandlas också reglerna om rösträtt i

samfällighetslagen. Dessa regler bör enligt motion Bo409 (s) ses

över. Enligt motionärerna ligger det närmast till hands att

anpassa reglerna till aktiebolagslagens röstningsregler med

utgångspunkt i andelstalen. Det anses också rimligt att det

införs möjlighet att i stadgarna föreskriva annan ordning i

likhet med vad som gäller i aktiebolagslagen och i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar.

Röstningsreglernas utformning i samfällighetslagen kan, som

motionärerna anfört, skapa problem vid föreningsförvaltning av

gemensamhetsanläggningar. Så kan vara fallet i bostadsområden

med blandade boendeformer och där gemensamhetsanläggningar

inrättats gemensamt för fastigheterna. Anledningen är att skilda

kategorier av boende inte har samma möjligheter att direkt

påverka föreningens verksamhet. Skillnaderna i boinflytande

beror på att rösträtten är knuten till medlemskap i föreningen

och medlemskapet i sin tur till ägandet. Varje småhusägare är

medlem och har således rösträtt. I bostadsrättsfastigheter har

bostadsrättsföreningen på grund av medlemskapet rösträtt. I

hyresfastigheter är fastighetsägaren medlem och har rösträtt.

Bostadsrättshavare och hyresgäster saknar således ett direkt

inflytande. Enligt huvudregeln i lagen har varje medlem en röst

oavsett om medlemmen äger en eller flera fastigheter i området.

I frågor av ekonomiskt betydelse kan röstetalet beräknas efter

delägarfastigheternas andelstal i samfälligheten. En medlems

röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda

röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.

Fastighetsbildningsutredningen övervägde omröstningsreglerna i

sitt slutbetänkande Fastighetsbildning 4 (SOU 1986:29) och

förordade av två alternativa förslag -- ett individuellt

röstningsförfarande och ett blockröstningsförfarande -- det

förstnämnda alternativet. Båda förslagen kritiserades under

remissförfarandet och ansågs bl.a. alltför komplicerade. Flera

remissinstanser ifrågasatte behovet av särskilda regler för

integrerade områden, eftersom sådana områden inte förekommer i

särskilt stor omfattning. Departementschefen uttalade i

proposition 1988/89:77 s. 71 bl.a. att utredningen visade att

lämpligt alternativ till röstregler saknades och förordade att

gällande ordning skulle bibehållas utan ändring.

Bostadsutskottet konstaterade att någon godtagbar lösning inte

lagts fram och hänvisade till departementschefens uttalande i

propositionen att frågan kan komma att övervägas i ett annat

sammanhang.

Även om antalet integrerade bostadsområden synes vara mycket

få till antalet bör lagreglerna i möjligaste mån utformas så att

ett så rättvist boinflytande som möjligt uppnås. De överväganden

som gjorts om utformningen av omröstningsreglerna i

samfällighetslagen har emellertid inte visat att någon annan

lösning är bättre än den som gäller för närvarande. Nuvarande

ordning får enligt utskottets mening godtas tills vidare. Med

det anförda avstyrker utskottet motion Bo409 (s).

Boinflytandet i anläggningslagen

Ytterligare några frågor om boinflytande i samband med

gemensamhetsanläggningar tas upp i motion Bo413 (c) yrkandena 10

och 11. I det förstnämnda yrkandet hemställs att boinflytandet

vid bildande av gemensamhetsanläggningar stärks på så sätt att

hyresgästerna själva eller genom frivillig samverkan i

föreningsform ges rätt att utöva inflytande.

Enligt 7 § anläggningslagen gäller vid inrättande av

gemensamhetsanläggning att hyresgäster företräds av den

hyresgästorganisation eller de organisationer av hyresgäster som

har avtal om förhandlingsordning för berörda fastigheter. Om det

saknas förhandlingsordning företräds hyresgästerna i stället av

en riksorganisation av hyresgäster eller en förening, som är

ansluten till en sådan organisation och inom vars

verksamhetsområde fastigheterna är belägna.

När utskottet behandlade ett motsvarande yrkande senast,

hösten 1990 i 1990/91:BoU3, avstyrkte utskottet yrkandet med

hänvisning till tidigare uttalande att hyresgästinflytandet

får anses ha fått en godtagbar utformning i

anläggningslagen. Bostadssaneringslagen har tjänat som

förebild, vilket har ansetts lämpligt med hänsyn till bl.a. det

samband som i praktiken kan föreligga mellan sanerings- och

anläggningsåtgärder. Utskottet vill för övrigt framhålla att den

gällande ordningen avser att vara neutral till hyresgästernas

val av intresseorganisation. Nuvarande utformning av

hyresgästinflytande bör inte ändras. Utskottet avstyrker motion

Bo413 (c) yrkande 10.

I motionens yrkande 11 begärs att anläggningslagen ändras så

att boinflytandet vid inrättande av gemensamhetsanläggningar

ökar för småhusägare i s.k. storkvarter. En framkomlig väg

att stärka småhusägar/villaföreningarnas ställning kan enligt

motionen vara att ge sådana föreningar samma besvärsrätt över

kommunala beslut som sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster

och hyresgästsammanslutningar har enligt nuvarande lagstiftning.

Även denna fråga har utskottet behandlat vid flera tillfällen,

senast hösten 1990 (1990/91:BoU3), och avstyrkt. Det finns vissa

svårigheter att utforma ett bra boinflytande vid denna form för

småhusbebyggelse där fastigheterna inom ett kvarter samverkar om

olika gemensamma anläggningar på kvartersmark. Detta beror på

att frågor om markanvändning och behovet av

gemensamhetsanläggningar i allmänhet har behandlats redan på

planeringsstadiet och utbyggnaden bestämts av exploatören. De

som skall bo i området får således begränsade möjligheter att

påverka anläggningsbeslutets innehåll. De överväganden som

tidigare gjorts i denna fråga (SOU 1986:29, prop. 1988/89:77)

har inte lett till någon helt tillfredsställande lösning.

Utskottet är tveksamt till om det förslag som förs fram i

motionen om besvärsrätt för villaägarföreningar över bl.a.

anläggningsbeslut skulle ge något reellt ökat boinflytande

för dem som kommer att bo i området. Däremot har utskottet haft

och har alltjämt den uppfattningen att en väl genomtänkt

planläggning och ett noggrant genomfört samrådsförfarande på

planeringsstadiet bör innebära att småhusägarnas intressen ändå

kommer att tillvaratas på ett godtagbart sätt. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Bo413 (c) yrkande 11.

Fastighetsbildning på landsbygden

I motion Bo532 (m) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om

att möjligheter bör införas i fastighetsbildningslagen att bilda

större fritidsfastigheter på landsbygden. Enligt motionen

kan motiven för bildande av större fastigheter för

permanentboende även anföras för fritidsfastigheter. Härigenom

skulle enligt motionen jordbruket gynnas -- genom

försäljningsintäkter -- landsbygden hållas mera levande och det

öppna landskapet kunna bevaras på ett bättre sätt.

Utskottet tog ställning till denna fråga nyligen (hösten 1990)

i samband med behandlingen av proposition 1989/90:151 om

fastighetsbildning för landsbygdens behov m.m. En motion med i

princip likalydande innehåll avstyrktes (1990/91:BoU3).

Utskottet uttalade bl.a. som sin mening att en större

restriktivitet bör iakktas vid fastighetsbildning som innebär

att ett större arealtillskott skall läggas till en

fritidsfastighet. Utskottet har inte ändrat inställning nu.

Motion Bo532 (m) yrkande 13 avstyrks.

Hyresrätt, bostäder

Bruksvärdessystemet

Bestämmelser om hyran finns i 12 kap. jordabalken

(hyreslagen). Hyra är enligt hyreslagen den ersättning som utgår

enligt avtal för upplåtelse av hus eller del av hus (lägenhet).

Avtalet kan kompletteras även med upplåtelse av jord om jorden

skall användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för

annat ändamål än jordbruk.

Hyran för bostadslägenhet skall enligt 19 § hyreslagen vara

till beloppet bestämd i hyresavtalet. Undantag från denna regel

får ske endast för kostnader hänförliga till lägenhetens

uppvärmning, förseende med varmvatten samt el- och va-avgifter.

Särskilda bestämmelser finns för lokaler.

Hyressättningen är i princip fri. En hyresvärd och en

hyresgäst kan själva komma överens om hyrans storlek.

Hyressättningen sker dock vanligtvis efter kollektiva

förhandlingar med hyresgästförening enligt

hyresförhandlingslagen. Formerna för sådana förhandlingar

behandlas senare i detta betänkande. Utgångspunkten för

hyressättningen skall vara lägenhetens bruksvärde, dvs. vad

lägenheten men hänsyn till beskaffenhet, förmåner och övriga

faktorer kan anses vara värd i förhållande till andra

lägenheter. Enligt bruksvärdesregeln i 55 § hyreslagen skall

hyran bestämmas efter en jämförelse med främst hyrorna för till

bruksvärdet likvärdiga lägenheter i hus som ägs och förvaltas av

allmännyttiga bostadsföretag. Om parterna inte kan komma överens

skall hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är att anse

som skälig om den inte är påtagligt högre än hyran för

lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.

I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu är i

fråga förordas att bruksvärdessystemet skärps genom att

påtaglighetsrekvisitet tas bort. Systemet bör vidare tillämpas

så att åldersfaktorn får mindre betydelse än för närvarande.

Yrkanden som rör bruksvärdessystemet framställs också i

motionerna Bo252 (fp) yrkande 22, moderata samlingspartiets

partimotion Bo402 yrkande 10 och motionerna Bo411 (m) yrkande 3

och Bo413 (c) yrkande 13. I dessa förordas att

bruksvärdessystemet reformeras så att den s.k. lägesfaktorn,

dvs. en bostadslägenhets läge, bör ges ökad tyngd vid

hyressättningen. I fp- och c-motionerna påpekas också att det

bör framgå klarare av hyreslagen vad som menas med bruksvärde. I

m-motionen Bo411 föreslås att systemet reformeras så att en

flexibel boendeservice kan erbjudas. En av nackdelarna med

systemet är enligt motionärerna i den senast nämnda motionen att

det motverkar en utveckling av olika servicealternativ inom

boendet. Motionärerna anser att hyressättningsreglerna gör det

mycket svårt för fastighetsägarna att erbjuda dem som så önskar

en ökad service på andra områden än de rent fastighetsanknutna.

En annan nackdel, som också tas upp i fp-motionen, sägs vara att

den bruksvärdesreglerade bostadsmarknaden medverkar till en

lägenhetsmarknad med "svarta" överlåtelsepriser som bättre

stämmer överens med hushållens värderingar av bostaden.

Bostadsministern har i början av februari 1991 uttalat bl.a.

att bruksvärdessystemet behövs för att besittningsskyddet för

landets hyresgäster inte skall tunnas ut. Utskottet delar denna

bedömning. En översyn och analys av systemet skall dock enligt

bostadsministern göras för att utröna om systemet fungerar såsom

avsetts. Frågan om den skärpning av bruksvärdessystemet som

enligt vänsterpartiets partimotion bör vidtas får enligt

utskottets mening bedömas i samband med den kommande översynen.

Utskottet är inte nu berett att tillmötesgå motionärernas

önskemål. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu

är i fråga avstyrks.

Frågor om en reformering av bruksvärdessystemet i övrigt

har behandlats av utskottet vid åtskilliga tillfällen och

avstyrkts (senast i december 1990 i 1990/91:BoU4). Utskottet

hänvisade till bruksvärdessystemets stora betydelse för en

social bostadspolitik och ansåg en översyn i den riktning som

föreslogs i motionen inte erforderlig. Utskottet finner inte

heller nu anledning att tillstyrka en reformering i enlighet med

motionärernas önskemål. Motion Bo252 (fp) yrkande 22, moderata

samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 10 och motionerna

Bo411 (m) yrkande 3 och Bo413 (c) yrkande 13 avstyrks.

Vad hyran får omfatta

I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu är i

fråga hävdas att kostnader för t.ex. bilplats, telefon och

kabel-TV-installation inte bör ses som en del av hyran. I

motionerna Bo252 (fp) yrkande 25, Bo411 (m) yrkande 4 och Bo413

(c) yrkande 14 begärs att reglerna om vad hyran får omfatta ses

över. Motionärerna anser det orimligt att kostnader för

boinflytande- och fritidsverksamhet måste betalas av alla

hyresgäster oavsett om de deltar i sådana verksamheter eller

inte. Lika orimligt anser m- och c-motionärerna det vara att

också hyresgäster som inte är medlemmar i

hyresgästorganisationen skall behöva vara med och betala

kostnaderna för organisationens förhandlingsverksamhet.

Enligt 20 § hyresförhandlingslagen får genom

förhandlingsöverenskommelse bestämmas att i hyran för samtliga

lägenheter skall ingå visst belopp som ersättning till

hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete. Beloppet

får inte överstiga vad som är skäligt med hänsyn till hyran i

övrigt, förhandlingskostnaderna och övriga omständigheter.

Hyresgästerna blir bundna av en förhandlingsöverenskommelse om

det finns en förhandlingsklausul i kontraktet, men en hyresgäst

har rätt att begära överprövning av

förhandlingsöverenskommelsens innehåll i den del den avser

honom. En hyresgäst har vidare möjlighet att få en prövning av

förhandlingsersättningen till stånd i särskild ordning enligt 22

§ hyresförhandlingslagen. Beträffande annan ersättning till

hyresgästorganisation, t.ex. ersättning för arbete för

boinflytande- eller fritidsverksamhet som utförs av

organisationen kan de förhandlande parterna komma överens om att

ersättning skall utgå till organisationen för verksamheten.

Vissa krav ställs dock på sådan ersättning. Bl.a. får medlen

inte användas fritt av organisationen och pengarna skall komma

alla hyresgäster till godo. Medlen skall användas till ett

bestämt ändamål som måste ha anknytning till boendet hos

bostadsföretaget. Det skall också vara fråga om måttliga belopp

i förhållande till företaget i övrigt (jfr RBD 17:1985). En

hyresgäst är oförhindrad att begära prövning av hyran med stöd

av reglerna om obilliga hyresvillkor i 55 § hyreslagen.

Enligt utskottets mening kan inte tillräckliga skäl anses

föreligga att ändra den nuvarande ordningen som innebär att

hyresgästerna solidariskt får betala viss ersättning för

boinflytande- och fritidsverksamhet samt

förhandlingsverksamheten, som bedrivs i hyresgästernas

intressen, och att dessa kostnader ingår som en del av hyran.

Utskottet har senast i oktober 1990 i betänkandet 1990/91:BoU1

givit uttryck för denna uppfattning. Utskottet gör nu ingen

annan bedömning. Motionerna Bo252 (fp) yrkande 25, Bo411 (m)

yrkande 4 och Bo413 (c) yrkande 14 avstyrks.

En fråga om vad hyran i övrigt får omfatta tas upp i

v-motionen. Enligt motionärerna bör det inte finnas möjlighet

för parterna att avtala om att vissa nyttigheter som inte kan

anses nödvändiga skall ingå i hyran. Som exempel nämns bl.a.

biluppställningsplats och kabel-TV-installation.

Såsom framgått av redogörelsen ovan är det närmast en fråga

för hyresmarknadens parter att avtala om hyressättningen.

Förhandlingsöverenskommelsen blir bindande för hyresgästerna

om det finns en förhandlingsklausul. En överenskommelse om att

t.ex. kostnaden för kabel-TV-installation skall ingå i hyran

binder hyresgästerna i sådana fall. Enligt utskottet finns inte

tillräckliga skäl att införa en annan ordning för de i motionen

uppräknade exemplen. Utskottet avstyrker vänsterpartiets

partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu är i fråga.

Frågor om förhandlingsrätt

I fyra motioner diskuteras vem som skall ges förhandlingsrätt

vid hyresförhandlingar och vem som skall utöva boinflytande

enligt bostadssaneringslagen. I moderata samlingspartiets

partimotion Bo402 yrkande 11 och i motionerna Bo252 (fp)

yrkandena 26 och 27, det senare yrkandet såvitt nu är i fråga,

Bo411 (m) yrkande 5, såvitt nu är i fråga, och Bo413 (c)

yrkandena 4 och 5 efterlyses ett direktinflytande i

hyresförhandlingslagen och bostadssaneringslagen för den

enskilde hyresgästen eller för den förening som åtnjuter

hyresgästens förtroende.

Enligt hyresförhandlingslagen skall förhandlingsrätten utövas

av en organisation av hyresgäster och förhandlingen föras på

grundval av en förhandlingsordning. Även enligt

bostadssaneringslagen utövas boinflytande av en

hyresgästorganisation som har avtal om förhandlingsordning för

fastigheten. Om någon sådan inte finns gäller enligt

bostadssaneringslagen att riksorganisation eller förening, som

är ansluten till sådan organisation inom vars verksamhetsområde

fastigheten är belägen, skall föra hyresgästernas talan.

Utskottet har tidigare gjort och gör alltjämt den bedömningen

att gällande ordning inte bör ändras. Hyresgästorganisationen

besitter en betydligt större sakkunskap än den enskilde

hyresgästen när det gäller t.ex. bruksvärdessystemet. Det är

också lättare att i kollektiva former nå resultat i

förhandlingar om t.ex. boinflytande. En organisation kan på ett

bättre sätt hävda sig mot det övertag som en hyresvärd i många

fall har över sina hyresgäster i förhandlingar. En annan fördel

är att avtal kan träffas med en part i stället för varje

hyresgäst för sig. Lagstiftningen utesluter inte att andra

föreningar än den "etablerade" hyresgäströrelsen utövar

förhandlingsrätten. Något krav att föreningen skall vara

ansluten till en viss organisation av hyresgäster uppställs

inte. Lagstiftningen är sålunda neutral i vad avser

hyresgästernas val av organisation. Med det anförda avstyrks

moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 11 och i

motionerna Bo252 (fp) yrkandena 26 och 27, det senare yrkandet

såvitt nu är i fråga, Bo411 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga

och Bo413 (c) yrkandena 4 och 5 om förhandlingsrätten enligt

hyresförhandlingslagen m.m.

Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll

I motionerna Bo252 (fp) yrkande 30, Bo411 (m) yrkande 5 såvitt

nu är i fråga och Bo413 (c) yrkande 2 förordas att

hyresgästinflytandet över lägenhetsunderhållet stärks. Vad

motionärerna eftersträvar i dessa motioner är en ändring av 15 §

andra stycket hyreslagen så att hyresvärdens

reparationsskyldighet kan avtalas bort även utan

förhandlingsöverenskommelse. Även i sådana frågor bör enligt

motionärerna den enskilde hyresgästen själv kunna ingå avtal med

hyresvärden.

Vid upplåtelse av en lägenhet och under avtalstiden skall

lägenheten vara fullt brukbar för avsett ändamål enligt den

allmänna uppfattningen på orten (9 § första stycket och 15 §

första stycket hyreslagen). Under avtalstiden har hyresvärden

underhållsansvar för en bostadslägenhet. Underhållsskyldigheten

liksom även reglerna om en bostadslägenhets ursprungliga skick

kan dock frångås genom en förhandlingsöverenskommelse.

Kravet på förhandlingsöverenskommelse har införts bl.a. av det

skälet att den enskilde hyresgästen inte skall tvingas acceptera

ett för honom oförmånligt avtal om ansvaret för

bostadslägenhetens underhåll (prop. 1983/84:146). Bestämmelsens

utformning har ansetts ge garantier för att hyresgästernas

intressen tillgodoses och för att underhållet inte eftersätts.

Utskottet har när motioner om hyresgäststyrt

lägenhetsunderhåll behandlats tidigare (senast i

1990/91:BoU1) ansett att den nuvarande ordningen bör bibehållas

och hänvisat till att de påtalade olägenheterna kommer att

försvinna allteftersom förhandlingsöverenskommelser träffas

mellan hyresmarknadens parter. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna Bo252 (fp) yrkande 30, Bo411 (m) yrkande 5

såvitt nu är i fråga och Bo413 (c) yrkande 2.

Hyresgästinflytandet och kabel-TV

Hyresgästinflytandet vid beslut om installation av kabel-TV

tas upp i motion Bo413 (c) yrkande 8. Där föreslås att

hyresgästernas inflytande över sådana beslut som rör

kabel-TV-frågor stärks. Hyresgästernas valfrihet framhålls

särskilt. Varje hyresgäst måste själv få bestämma om han vill ta

del av utbudet eller inte, anser motionärerna.

Någon särskild lagstiftning finns inte för just hyresgästernas

inflytande i den nu aktuella frågan. Här gäller samma regler som

annars reglerar hyresgästernas inflytande över sitt boende. I

princip står det fastighetsägaren fritt att bestämma vilken

utrustning som fastigheten skall förses med. I 2 a §

bostadssaneringslagen finns dock vissa begränsningar för

fastighetsägaren när det gäller åtgärder som inte behövs för att

lägenheten skall uppnå lägsta godtagbara standard. Inom ramen

för träffade boinflytandeavtal och där sådant avtal saknas, inom

ramen för förhandlingsordning, kan parterna förhandla om bl.a.

kabel-TV-frågor och ingå förhandlingsöverenskommelser.

Även utskottet vill framhålla valfriheten. Den enskilda

hyresgästen måste kunna välja att inte få del av programutbudet.

I de riktlinjer som bostadsmarknadens parter enats om anges att

individuell valfrihet skall medges och att kostnaderna för

ombyggnad av fastighetsnätet och övrig teknisk utrustning skall

täckas av bruksvärdeshyran. Såvitt utskottet har erfarit följs

dessa riktlinjer. Enligt utskottets mening finns genom det sätt

på vilket hyresgästernas intressen synes tillvaratas i denna

fråga inte anledning att särskilt lagreglera om hyresgästernas

inflytade över beslut om installation av kabel-TV m.m.

Utskottet avstyrker motion Bo413 (c) yrkande 8.

Boinflytandefrågor i övrigt

I motionerna Bo408 (s) och Bo413 (c) yrkande 1 tas upp

ytterligare några frågor som rör boinflytande. I den först

nämnda motionen, Bo408, yrkas att riksdagen som sin mening

tillkännager för regeringen att boinflytandet för hyresgäster

bör ökas på sätt som föreslås i motionen. Enligt motionen är

svagheten i dagens system att graden av inflytande blir beroende

av fastighetsägarens eller bostadsföretagets inställning och

policy i boendefrågor. Ett sätt att öka hyresgästernas insyn och

inflytande vore enligt motionärerna att införa

hyresgästrepresentation i de allmännyttiga

bostadsföretagens styrelser. En lösning för att uppnå att

ansvaret för hur ett bostadsområde skall förvaltas och utvecklas

övertas av hyresgästerna är enligt motionen att de allmännyttiga

bostadsföretagen delas upp i moder- och dotterbolag.

Hyresgästerna tillsätter sedan förvaltningsstyrelser för de

olika dotterföretagen.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt

att hyresgästinflytandet utvecklas och fördjupas. Det är också

viktigt att olika former och lösningar prövas. Det finns

egentligen inga klara gränser för hur långt hyresgästernas

inflytande över sitt boende kan sträcka sig. Utvecklingen har

hittills fortskridit i enlighet med parternas egna önskemål och

utan riksdagens medverkan. Så bör kunna ske även i

fortsättningen. Motion Bo408 (s) bör därför avslås.

I c-motionen Bo413 yrkande 1 tas upp ett under flera år

återkommande yrkande om allmännyttans roll för

hyresgästinflytandet. I motionen pekas på allmännyttans stora

betydelse när det gäller utvecklingen av boinflytandet.

Allmännyttan har enligt motionärerna genom sin uppbyggnad och

omfattning stora möjligheter att bli ledande för

hyresgästinflytandet varför förutsättningar bör skapas så att

denna utveckling kan fortgå.

Det torde vara väl känt att utskottet inte har någon annan

uppfattning om allmännyttans stora betydelse för utvecklingen av

hyresgästernas inflytande i boendefrågor än motionärerna.

Utskottet är övertygat om att utvecklingen kommer att fortgå mot

ett alltmer fördjupat boinflytande inom allmännyttiga

bostadsföretag utan ett riksdagens tillkännagivande. Utskottet

avstyrker motion Bo413 (c) yrkande 1.

Bytesreglerna

I motion Bo406 (s) föreslås att hyreslagskommittén ges i

uppdrag att överväga reglerna i hyreslagen om byte av lägenhet.

Enligt motionärerna bör den s.k. treårsspärren avskaffas liksom

även den nye hyresgästens ansvar för den tidigare hyresgästens

förpliktelser.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det kan finnas

anledning att överväga om de nuvarande reglerna för byte av

bostadslägenheter är ändamålsenliga. Det kan med rätta

ifrågasättas om bytesrätten bör begränsas i de fall hyresgästen

fått lägenheten genom byte och inte innehaft den i tre år. Även

bestämmelserna i 38 § andra meningen hyreslagen om den nye

hyresgästens ansvar för den tidigare hyresgästens förpliktelser

förefaller -- åtminstone när det gäller bostadslägenheter --

otidsenliga. Syftet med bestämmelserna är att underlätta

frivilliga överlåtelser. Huruvida bestämmelsen har någon

funktion att fylla i detta avseende är tveksamt. Enligt vad

utskottet erfarit avser hyreslagskommittén att se över

bytesreglerna såvitt avser den s.k. treårsspärren och

ansvarsfrågan. Resultatet kommer att redovisas i det betänkande

som avses avlämnas senast vid utgången av år 1991. Ett

tillkännagivande om tilläggsdirektiv skulle därför inte tjäna

något syfte och kan därför undvaras. Motionen avstyrks.

Andrahandsupplåtelse och besittningsskydd

I motionerna Bo411 (m) yrkande 2 och Bo252 (fp) yrkande 24

föreslås att reglerna om hyran vid andrahandsupplåtelse bör

upphävas. Härigenom skulle enligt motionärerna utbudet ökas.

Enligt fp-motionen är det med dagens regler inte möjligt att få

full täckning för kostnaderna. Det finns också anledning enligt

fp-motionärerna att göra det lättare att avtala bort

besittningsskyddet för att därigenom öka utbudet.

Reglerna om hyran vid andrahandsupplåtelse infördes den 1

juli 1988. De gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat

rum och vid andrahandsupplåtelse av annan bostadslägenhet, dock

inte vid upplåtelse för fritidsändamål. Reglerna avser att

skydda andrahandshyresgäster mot oskäliga hyror och innebär

bl.a. att hyresvärden kan bli återbetalningsskyldig om han tar

emot en hyra som är oskälig med hänsyn till bruksvärdet.

Hyresnämnden kan i ärende om återbetalning fastställa hyran för

den fortsatta uthyrningen.

Utskottet anser nu liksom tidigare -- inte minst mot bakgrund

av läget på bostadsmarknaden -- att de relativt nyligen införda

reglerna är berättigade. Motionerna Bo411 (m) yrkande 2 och

Bo252 (fp) yrkande 24 avstyrks.

I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 9 föreslås att

besittningsskyddet för hyresgäster i tvåfamiljshus stärks.

Enligt gällande rätt, 46 § första stycket 6 hyreslagen har

hyresgästen till lägenhet i en- eller tvåfamiljshus inte rätt

till förlängning av hyresavtalet om upplåtaren har sådant

intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen

bör flytta. Så kan vara fallet om värden avser att bosätta sig i

lägenheten eller om huset skall säljas. Hyresgästen måste dock

ges skäligt rådrum att skaffa en annan bostad. Samma regler

gäller enligt 6 a i 46 § för hyresgäst i en

bostadsrättslägenhet. Anledningen till att hyresgästerna i dessa

lägenhetskategorier har getts ett svagare besittningsskydd än

vad som normalt gäller, är att lagstiftaren utgått ifrån att

sådana lägenheter i regel förvärvats för att bereda ägaren

bostad. Hyresgästernas intressen har därför ansetts böra vika

för ägarens krav att disponera över lägenheten för egen del.

Sådana en- och tvåfamiljshus som uppförts för affärsmässig

uthyrning har inte ansetts undantagna från det allmänna

besittningsskyddet.

Enligt utskottets mening får nuvarande ordning godtagas. Ett

förstärkt besittningsskydd för hyresgäster i bostadslägenheter i

en- eller tvåfamiljhus kan medföra att husägaren blir mindre

benägen att hyra ut sådana lägenheter. Det är dock viktigt att

hyresgästen ges skäligt rådrum. Vid den intresseavvägning som

skall ske måste därvid sådana omständigheter som exempelvis

bostadsförhållandena på orten, parternas behov av lägenheten och

hyresförhållandets längd spela in. Med det anförda avstyrker

utskottet vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 9.

Hyresrätt, lokaler

Den 1 januari 1989 trädde vissa ändringar i

lokalhyreslagstiftningen i kraft. Lagändringarna syftar till att

stärka lokalhyresgästernas ställning gentemot hyresvärdarna och

göra dem mer jämställda vid förhandling och medling i samband

med att hyresavtal sagts upp. Ändringarna berör bl.a. frågan vad

som skall förstås med skäligt hyreskrav, reglerna för

medlingsförfarandet och ersättningsreglerna. Andra ändringar som

genomfördes berör indexklausuler, ändrad användning och

andrahandsuthyrning.

Gällande rätt innebär sammanfattningsvis följande.

Lokalhyresgästen har ett indirekt besittningsskydd som innebär

att hyresgästen har rätt till ersättning för sin förlust om

hyresvärden utan godtagbar anledning vägrar att förlänga

hyresavtalet eller uppställer villkor som kan anses jämförliga

med vägran, t.ex. kräver oskälig hyra, och hyresgästen därigenom

är tvungen att flytta. Vid bedömningen av ett hyreskravs

skälighet skall bedömningen grundas på omständigheter som är

tillgängliga redan före hyrestidens utgång och utifrån hyran för

närmast jämförliga lokaler på orten. Hyror som är mycket låga

eller mycket höga skall inte ingå i jämförelsen. Krävd hyra

skall inte anses som skälig om den överstiger den hyra som

lokalen vid hyrestidens utgång kan anses betinga på den öppna

marknaden (marknadshyran). Om hyresvärden säger upp avtalet för

avflyttning skall han i uppsägningen bl.a. underrätta

hyresgästen om att hyresgästen inom två månader från

uppsägningen har att hänskjuta tvisten för medling till

hyresnämnden om han inte går med på att flytta utan ersättning.

Den utredning om marknadshyran som inte lagts fram under

medlingen får beaktas av domstolen endast om det finns

synnerliga skäl för det. Vid obefogad uppsägning har

lokalhyresgästen alltid rätt till en minimiersättning

motsvarande en årshyra för lokalen enligt det uppsagda

kontraktet, dock högst ett belopp som vid hyrestidens utgång

motsvarar fyra basbelopp. Om förlusten är större skall

hyresvärden i skälig omfattning ersätta hyresgästen för dennes

förlust.

I fyra motioner behandlas lokalhyreslagstiftningen.

I motion Bo411 (m) yrkande 26 yrkas att ändringarna i

lokalhyreslagstiftningen om vad som skall förstås med skäligt

hyreskrav, indexklausuler, lokalägarens rätt att motsätta sig

ändrad användning samt andrahandsuthyrning upphävs och att

bestämmelserna utformas i enlighet med sin tidigare lydelse.

Det har inte framkommit någonting som tyder på att

ifrågavarande ändringar i lokalhyreslagstiftningen inte

tjänar det syfte som eftersträvades, dvs. att lagstiftningen på

ett bättre sätt än tidigare skall stärka hyresgästernas

ställning gentemot hyresvärdarna. Det saknas därför anledning

att förorda en återgång till tidigare ordning. Motion Bo411 (m)

yrkande 26 om indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen

avstyrks. Det kan erinras om att utskottet och riksdagen i

samband med att de nu diskuterade ändringarna infördes övervägde

och förkastade motionsförslagen.

I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu är i

fråga förordas att regeringen ges till känna att

bruksvärdessystemet bör utvidgas till att gälla också lokaler.

Frågan övervägdes i samband med det utredningsarbete som

föregick ändringarna i lokalhyreslagstiftningen. Utskottet

behandlade senast hösten 1990 i betänkandet 1990/91:BoU1 ett

motionsyrkande om att ett bruksvärdessystem för lokaler

borde övervägas. Yrkandet avstyrktes. Inte heller nu anser

utskottet att det finns anledning att överväga frågan på nytt.

Utskottet avstyrker därför vänsterpartiets partimotion Bo224

yrkande 13 såvitt nu är i fråga.

I motion Bo414 (c) yrkande 1 förordas en lagändring som

innebär att hyresvärden i stället för hyresgästen bör ges

skyldighet att hänskjuta en förlängningstvist till

hyresnämnden. Enligt motionärerna är hyresvärdarna ofta mer

förtrogna med de avtal och regler som gäller på hyresmarknaden.

Nuvarande ordning kan enligt motionärerna medföra att

hyresgästerna på grund av en försummelse orsakas ett alltför

stort ingrepp i den enskilda verksamheten. I yrkande 4 föreslås

att ett yttrande från hyresnämnd bör avse lokalhyresavtalet i

dess helhet. Härigenom anses lokalhyresgästernas ställning bli

starkare än för närvarande om bestämmelser införs som motverkar

att motparten kan undanhålla underlagsmaterial.

Beträffande den första frågan om vem som skall hänskjuta en

förlängningstvist till hyresnämnden innebär nuvarande ordning

att hyresgästen i uppsägningen skall underrättas om vad han har

att iaktta om han inte går med på att flytta utan ersättning.

Enligt utskottets bedömning bör risken för att

lokalhyresgästerna försummar sin skyldighet att hänskjuta en

förlängningstvist till hyresnämnden inte vara särskilt stor. Det

åligger ju hyresvärden att i uppsägningen upplysa om vad som

skall iakttas. Enligt utskottets mening bör ytterligare

erfarenheter vinnas innan bestämmelserna om bl.a.

medlingsförfarandet tas upp till nya överväganden. Det kan

emellertid finnas anledning att så snart underlag finns

tillgängligt granska hur lagstiftningen har verkat. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Bo414 (c) yrkande 1.

Den andra frågan om vad hyresnämndens yttrande bör avse finns

reglerad i 12 a § lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder. Enligt lagrummet kan hyresnämnden vid medling i

förlängningstvist som avser lokaler yttra sig om bl.a.

marknadshyran för lokalen. Nämndens bedömning grundar sig på det

material som parterna åberopat. I ersättningsprocessen får som

framgått utredning som inte har lagts fram under medlingen

beaktas vid prövningen endast om det finns synnerliga skäl.

Detta regleras i 57 a § tredje stycket hyreslagen. Denna ordning

motiveras med att parterna skall tvingas att agera aktivt redan

under medlingen. Utredningen förutsätts därmed bli bättre och

parterna ges bättre möjligheter än tidigare att bedöma vilka

medgivanden som bör göras. Medlingsverksamheten förutsätts

därmed bli effektivare.

Utskottet avstyrker med nyss anförda skäl beträffande

förmedlingsförfarandet även motionens yrkande 4 om yttrande

från hyresnämnden m.m.

I motionerna Bo414 (c) yrkandena 2 och 3 och Bo415 (m, fp, c)

behandlas förmedlingsverksamheten och ersättningsreglerna.

Motionärerna förordar att en bestämmelse införs i

lokalhyreslagstiftningen som tvingar parterna till förhandling i

god tid innan hyresgästen måste flytta från lokalen. Förslaget

motiveras med att förhandlingar ofta inte kommer till stånd

förrän det återstår endast en kort tid till avflyttningen.

Hyresvärden kan enligt motionärerna förhala tidpunkten för

medling och försätta hyresgästen i ett sämre förhandlingsläge.

När det gäller ersättningsreglerna görs gällande att dessa ger

hyresgästerna ett för svagt besittningsskydd. Hyresgästerna har

enligt motionärerna svårt att få gehör för sin uppfattning vid

hyresförhandlingar. Skadeståndet för obefogade uppsägningar

föreslås därför böra höjas kraftigt och motsvara minst en

årshyra, enligt c-motion dock inte lägre än tre basbelopp.

När en förlängningstvist hänskjutits till hyresnämnden skall

hyresnämnden kalla parterna att inställa sig inför nämnden (9 §

nämndlagen). Skall part inställa sig personligen, får nämnden

förelägga vite. Inställer sig inte motparten, hyresvärden, trots

att han kallats vid vite, och är det inte antagligt att

förlikning kan komma till stånd, får hyresnämnden avskriva

ärendet (10 § samma lag). I 26 § finns också en bestämmelse om

att ärende skall handläggas skyndsamt. Genom nuvarande ordning

kommer således medling till stånd inför hyresnämnden utan större

tidsutdräkt. Om hyresförhållandet skall upphöra efter uppsägning

får hyresnämnden på ansökan av hyresvärden eller hyresgästen

medge skäligt uppskov med avflyttningen, dock högst två år från

hyrestidens utgång. Ansökan skall ha kommit in till hyresnämnden

före hyrestidens utgång. Vad sedan gäller ersättningsreglerna

har hyresgästen vid obefogad uppsägning rätt till

minimiersättning motsvarande en årshyra för lokalen enligt det

uppsagda hyresavtalet, dock högst ett belopp som vid hyrestidens

utgång motsvarar fyra basbelopp.

Enligt utskottets mening finns fog för en viss oro när det

gäller utvecklingen på lokalhyresmarknaden. Utskottet har senast

i 1990/91:BoU1 uttalat att lokalhyresfrågorna bör tas upp till

nya överväganden om det skulle visa sig att lokalhyresgästerna

inte fått det skydd mot hyresvärdarna som avsetts med reformen.

Utskottet förutsätter att frågorna följs med uppmärksamhet i

regeringens kansli och att en utvärdering av reformen görs så

snart ett sådant underlag, som gör utvärderingen meningsfull,

har inhämtats. Utskottet är med hänvisning till det nu anförda

inte berett att tillstyrka förslagen i motionerna Bo414 (c)

yrkandena 2 och 3 och Bo415 (m, fp, c) om ändring av

ersättningsregler m.m. i lokalhyreslagstiftningen.

Motionerna avstyrks.

Andra upplåtelseformer

I två m-motioner, moderata samlingspartiets partimotion Bo402

yrkande 5 och motion Bo411 (m) yrkande 14, begärs förslag om att

ytterligare två upplåtelseformer införs. I partimotionen

förordas införande av ägarlägenheter och i Bo411 av ett

hyr-köp-system.

Utskottet anser med bibehållande av sin vid flera tillfällen

tidigare uttalade uppfattning att det saknas anledning för

riksdagen att ta initiativ till någon av de upplåtelseformer som

förespråkas i m-motionerna. Motionerna Bo402 yrkande 5 och Bo411

yrkande 14 (båda m) avstyrks.

Övrigt

I motion Bo411 (m) yrkande 27 förordas ett tillkännagivande om

att en skyndsam översyn av regelsystem och fastighetsrättsliga

frågor bör ske i syfte att anpassa den fastighetsrättsliga

lagstiftningen till EG.

År 1988 upprättades inom regeringskansliet en organisation för

beredning av integrationsfrågorna inom departementen. Arbetet

leds av en statsrådsgrupp under statsministerns ordförandeskap.

Därunder svarar en statssekreterargrupp för den löpande

styrningen av arbetet. Ett omfattande analysarbete pågår inom 25

arbetsgrupper. Referensgrupper med företrädare för olika

samhällsintressen har knutits till flertalet av arbetsgrupperna.

En särskild beredningsgrupp under en chefsförhandlare samordnar

arbetsgruppernas arbete. Samordningsansvaret ligger på

utrikesdepartementets handelsavdelning.

Sedan sommaren 1990 pågår förhandlingar mellan EFTA-länderna

och EG om ett närmare och fastare strukturerat samarbete byggt

på gemensamt beslutsfattande och gemensamma institutioner i ett

dynamiskt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES.

Målsättningen är att skapa ett europeiskt ekonomiskt

samarbetsområde där varor, tjänster, människor och kapital skall

röra sig fritt över gränserna. De delar av EGs regelverk som är

relevanta för EES-samarbetet avses i en eller annan form bli

integrerade i EES-avtalet, och i EFTA-staternas

rättsordningar, så att enhetliga regler skall kunna gälla inom

hela området. En arbetsgrupp (grupp V) har behandlat de

rättsliga och institutionella frågorna. Förhandlingarna är ännu

inte avslutade. Avsikten är att ett avtal skall finnas färdigt

till sommaren 1991.

Enligt vad utskottet erfarit kommer så snart resultatet av

förhandlingarna kan överblickas förslag att föreläggas riksdagen

om sådana ändringar av den lagstiftning som behövs för att

avtalet skall uppfyllas. Regeringskansliet har en hög beredskap

för att detta arbete snabbt skall komma i gång. Det är därför

inte meningsfullt att nu förorda en bred översyn av bl.a. den

fastighetsrättsliga lagstiftningen för en anpassning till

EG. Det kan tilläggas att enligt kommittédirektiv (dir.

1988:43) bör kommittéer och särskilda utredare beakta

EG-aspekter i utredningsverksamheten. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Bo411 (m) yrkande 27.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av ersättningsreglerna m.m. i

expropriationslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo402 yrkande 23,

res. (m)

2. beträffande en samlad översyn av ersättningsreglerna i

expropriationslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo308,

res. (m, c)

3. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 17 och

1990/91:Bo402 yrkande 22,

res. (m, fp)

4. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo219 yrkande 1 och

1990/91:Bo412,

res. (v, mp)

5. beträffande tomträttsinstitutet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo244 yrkande 3 och

1990/91:Bo402 yrkande 3,

res. (m, c)

6.beträffande vissa ändringar i lagstiftningen om

fastighetsförvaltning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo403, 1990/91:Bo404,

1990/91:Bo405 och 1990/91:Bo410,

res. (v)

7.beträffande servitut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo401,

8.beträffande inlösen vid fastighetsreglering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo416,

res. (c)

9.beträffande omröstningsreglerna i samfällighetslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo409,

10.beträffande hyresgästinflytandet i anläggningslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo413 yrkande 10,

res. (m, fp, c)

11.beträffande boinflytandet för småhusägare i s.k.

storkvarter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo413 yrkande 11,

res. (fp, c)

12.beträffande större fritidsfastigheter på landsbygden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo532 yrkande 13,

res. (m, fp)

13.beträffande skärpning av bruksvärdessystemet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 13 såvitt nu

är i fråga,

res. (v)

14.beträffande reformering av bruksvärdessystemet i

övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 22,

1990/91:Bo402 yrkande 10, 1990/91:Bo411 yrkande 3 och

1990/91:Bo413 yrkande 13,

res. (m, fp, c)

15.beträffande ersättning för boinflytande- och

fritidsverksamhet samt förhandlingsverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 25,

1990/91:Bo411 yrkande 4 och 1990/91:Bo413 yrkande 14,

res. (m, fp, c)

16.beträffande vad hyran i övrigt får omfatta

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 13 såvitt nu

är i fråga,

res. (v, mp)

17.beträffande förhandlingsrätten enligt

hyresförhandlingslagen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkandena 26 och

27, det sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1990/91:402 yrkande 11,

1990/91:Bo411 yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och

1990/91:Bo413 yrkandena 4 och 5,

res. (m, fp, c)

18.beträffande hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 30,

1990/91:Bo411 yrkande 5, såvitt nu är i fråga, och 1990/91:Bo413

yrkande 2,

res. (m, fp, c)

19.beträffande hyresgästernas inflytande över beslut om

installation av kabel-TV m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo413 yrkande 8,

res. (c, v, mp)

20.beträffande hyresgästrepresentation i de allmännyttiga

bostadsföretagens styrelser

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo408,

res. (v)

21. beträffande allmännyttans roll för

hyresgästinflytandet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo413 yrkande 1,

res. (c)

22. beträffande reglerna för byte av bostadslägenheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo406,

23. beträffande hyran vid andrahandsupplåtelse

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 24 och

1990/91:Bo411 yrkande 2,

res. (m, fp)

24. beträffande besittningsskyddet för hyresgäster i

tvåfamiljshus

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 9,

res. (v)

25. beträffande indexklausuler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen att riksdagen avslår motion

1990/91:Bo411 yrkande 26,

res. (m)

26.beträffande bruksvärdessystem för lokaler

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 13 såvitt nu

är i fråga,

res. (v)

27. beträffande medlingsförfarandet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo414 yrkande 1,

res. (c, v)

28.beträffande yttrande från hyresnämnden m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo414 yrkande 4,

res. (c)

29.beträffande ersättningsregler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo414 yrkandena 2 och

3 och 1990/91:Bo415,

res. (c, v)

30.beträffande införande av ägarlägenheter och ett

hyr-köp-system

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo402 yrkande 5 och

1990/91:Bo411 yrkande 14,

res. (m)

31. beträffande översyn av bl.a. den fastighetsrättsliga

lagstiftningen för en anpassning till EG

att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo411 yrkande 27.

res. (m)

Stockholm den 7 mars 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Magnus Persson (s), Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran

Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson

(s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c),

Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s),

Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Ändring av ersättningsreglerna m.m. i expropriationslagen

(mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 23 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiets grunduppfattning är att med

markägande skall följa rätten att bestämma över egendomen, att

bruka, bebygga och sälja den m.m. Statens eller kommunernas

inskränkningar i denna rätt får ske endast för att skydda andra

människor till liv, hälsa och säkerhet, för att skydda miljön

och naturen och för att kunna genomföra för landet eller

kommunen ytterst angelägna uppgifter. Utskottet anser i likhet

med motionärerna att lagstiftningen nu bör ändras så att

tvångsmässigt övertagande av en fastighet får ske bara under

förutsättning att kommunen har ett klart och påvisbart behov av

fastigheten. Kommunen skall därvid kompensera ägaren med det

fulla marknadsvärdet för fastigheten samt ersätta ägaren för de

kostnader som uppkommer genom expropriationen. Eftersom

expropriation endast skall kunna ske i anslutning till

planeringen torde förväntningsvärden av någon betydelse inte

uppstå. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av moderata

samlingspartiets partimotion 1990/91:Bo402 yrkande 23 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ändring av ersättningsreglerna m.m. i

expropriationslagen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo402 yrkande 23

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En samlad översyn av ersättningsreglerna i

expropriationslagen (mom. 2)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m),

Birger Andersson (c) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "När det" och slutar med "motion Bo308 (c)" bort ha följande

lydelse:

Såsom anförs i motion Bo308 (c) är det inte ovanligt i dagens

samhälle att markägare får godta inskränkningar i äganderätten

till förmån för viktiga allmänna intressen. Det ifrågasätts

emellertid i allt större utsträckning om samhället visar

tillräcklig respekt för äganderätten och för de enskildas

intressen. Ersättningsreglerna är restriktiva och kan ibland slå

ojämnt. Presumtionsregeln i expropriationslagen är särskilt

kontroversiell. Handläggningen av dessa frågor är ofta segdragen

och tar ibland orimligt lång tid. Det kan också ifrågasättas om

ordningen för förfarande bör utformas annorlunda för att kraven

på rättssäkerhet och effektivitet skall tillgodoses på bästa

sätt. Någon samlad översyn av dessa problem kan knappast anses

ha gjorts tidigare. I likhet med motionärerna anser utskottet

det motiverat med en samlad översyn av de frågor som behandlats

ovan i syfte att effektivisera förfarandet och skapa rättvisa

kompensationsregler. Detta bör riksdagen med anledning av motion

Bo308 (c) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en samlad översyn av ersättningsreglerna i

expropriationslagen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo308 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Upphävande av förköpslagen (mom. 3)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Yrkanden om" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar m- och fp-motionärernas uppfattning att

förköpslagen bör avskaffas. Kommunerna har genom lagstiftningen

i övrigt goda möjligheter att genomföra samhällsplaneringen och

med överlägsna ekonomiska och personella resurser en mycket

stark ställning gentemot den enskilde fastighetsägaren.

Förköpslagen behövs därför inte. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion

1990/91:Bo402 yrkande 22 och motion 1990/91:Bo252 (fp) yrkande

17 som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder snarast

bör vidtas för att upphäva lagen och hänvisningar till den i

andra författningar.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkande 17 och 1990/91:Bo402 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Översyn av förköpslagen (mom. 4)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Det finns" och slutar med "Bo412 (v) avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Det är viktigt att det nu görs stora ansträngningar för att

effektiva åtgärder skall kunna vidtas mot pågående omvandling av

permanenthus till fritidshus i vissa områden. En möjlig lösning

kan vara att skärpa förköpslagen och införa någon form av

förvärvslån till kommunerna. En annan kan vara -- vilken

utskottet stöder -- att arbeta vidare på det förslag till

förvärvslag som tagits fram inom bostadsdepartementet.

Regeringen bör ges i uppdrag att snabbt se över detta förslag

och företa de ändringar som tas upp i v-motionen. Vad utskottet

nu anfört med anledning av motionerna 1990/91:Bo219 yrkande 1

och 1990/91:Bo412 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo219

yrkande 1 och 1990/91:Bo412 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Tomträttsinstitutet (mom. 5)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan

Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Tomträttsinstitutet infördes" och slutar med "yrkande

3" bort ha följande lydelse:

Utredningen om tomträttsavgälder har avgett sitt betänkande.

Det finns emellertid inte tillräckliga skäl att behålla

tomträttsinstitutet. Några nya tomträtter bör inte skapas. De

som bor i småhus med tomträtt bör erbjudas att förvärva marken.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av moderata

samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 3 och motion Bo244

(c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:5.beträffande tomträttsinstitutet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo244

yrkande 3 och 1990/91:Bo402 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vissa ändringar i lagstiftningen om fastighetsförvaltning

m.m. (mom. 6)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med

"fastighetsförvaltning m.m." bort ha följande lydelse:

Tillståndslagens syfte är att förhindra och motverka

fastighetsspekulation. Lagens tillkomst har medfört att

fastighetsmarknaden har sanerats något. Den senaste tidens

utveckling visar emellertid att alltför många ägare av

flerfamiljshus är olämpliga som fastighetsförvaltare. Den

spekulativa handeln med hyresfastigheter har knappast avtagit.

Denna handel driver upp hyrorna, och i tider med en ansträngd

ekonomi eftersätts underhållet. Det finns därför anledning att

nu ingripa med skärpta krav vid förvärvsprövningen för att

oseriösa fastighetsägare skall sållas bort och hyresgästernas

ställning stärkas.

Med hänvisning till vad som anförts ovan förordar utskottet

att riksdagen med anledning av motionerna Bo403, Bo404, Bo405

och Bo410 (samtliga s) som sin mening ger regeringen till känna

att de förslag till ändringar i lagstiftningen som behandlas i

motionerna skyndsamt bör utredas och ett lagförslag därefter

föreläggas riksdagen.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande vissa ändringar i lagstiftningen om

fastighetsförvaltning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo403,

1990/91:Bo404, 1990/91:Bo405 och 1990/91:Bo410 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Inlösen vid fastighetsreglering (mom. 8)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Bo416 (c) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Med den nya synen på jord- och skogsbruk samt genom

strävandena att bibehålla en levande landsbygd bör även små

fastigheter tillåtas. Arronderingsförbättringar kan såsom anförs

i c-motionen ske genom markbyten. Ingen som vill behålla sin

mark bör kunna tvingas att avstå den mot pengar. Denna form av

expropriation som inlösenförfarandet innebär bör avskaffas.

Detta bör riksdagen med anledning av motion Bo416 (c) som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande inlösen vid fastighetsreglering

att riksdagen med anledning av 1990/91:Bo416 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Hyresgästinflytandet i anläggningslagen (mom. 10)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "När utskottet" och slutar med "yrkande 10" bort ha

följande lydelse:

De enskilda hyresgästernas inflytande över sin närmiljö bör så

långt möjligt tillgodoses. Det vidgade boinflytandet i 7 §

anläggningslagen som infördes år 1989 kan ytterligare

förstärkas. Detta bör ske på så sätt att inflytande och

påverkansmöjligheter läggs närmare dem som berörs av besluten.

Hyresgästerna bör själva, eller genom frivillig samverkan i

föreningsform, ges rätt att bestämma över sin boendemiljö.

Utskottet vill med hänvisning till vad nu anförts förorda att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 10

som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:10.beträffande hyresgästinflytande i

anläggningslagen att riksdagen med anledning av motion

1990/91:Bo413 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Boinflytandet för småhusägare i s.k. storkvarter (mom. 11)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Även denna" slutar med "yrkande 11" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion

1990/91:Bo413 (c) yrkande 11 att småhusägarnas m.fl. inflytande

över inrättande av gemensamhetsanläggningar bör stärkas. Den väg

som anvisas i motionen kan vara en lösning som bör övervägas

närmare. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning

av motionen som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:11.beträffande boinflytandet för

småhusägare i s.k. storkvarter

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Större fritidsfastigheter på landsbygden (mom. 12)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet tog" och slutar med "13 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen beslutade hösten 1990 om ändringar i

fastighetsbildningslagen som innebär ökade möjligheter att bilda

större bostadsfastigheter på landsbygden. Denna vidgade frihet

tar närmast sikte på fastighetsbildning för permanentboende.

Enligt utskottets mening bör även fritidsfastigheter omfattas av

denna möjlighet. I stort sett samma motiv som hävdas för

bildande av större bostadsfastigheter för permanentboende kan

anföras för fritidsboende. Därtill kommer att försäljning av

mark för en eller flera fritidsfastigheter skulle för många

lantbrukare utgöra ett välkommet bidrag till verksamheten. Ett

större antal fritidsfastigheter torde dessutom bidra till att

landskapet hålls öppet och landsbygden levande. Vad nu anförts

bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo532 (m) yrkande

13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande större fritidsfastigheter på landsbygden

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo532 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Skärpning av bruksvärdessystemet (mom. 13)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Bostadsministern har" och slutar med "fråga

avstyrks" bort ha följande lydelse:

En social bostadspolitik förutsätter en kombination av

hyresreglering och kvarboenderätt (besittningsskydd).

Bruksvärdessystemet har medfört att bostadshyrorna kunnat hållas

på en rimlig nivå även i tider av stor bostadsbrist. Detta

system är bra i princip men bör skärpas. Detta bör ske genom att

påtaglighetsrekvisitet, som medger att en hyra alltid kan ligga

litet över jämförbara allmännyttiga lägenheters hyra utan att

den anses som oskälig, tas bort. Enligt utskottets mening finns

det inte längre några skäl för att hyror skall tillåtas ligga

högre än till bruksvärdet likvärdiga lägenheters hyror.

Åldersfaktorn bör också ges mindre betydelse. Det innebär att

nyproducerade hus skall kunna jämföras med sådana som är några

år gamla om standarden är densamma. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av motion 1991/91:Bo224 yrkande 13

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet nu anfört.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande skärpning av bruksvärdessystemet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224

yrkande 13 såvitt nu är i fråga som sin mening ger

regering till känna vad utskottet anfört,

12. Reformering av bruksvärdessystemet i övrigt (mom. 14)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Frågor om" och slutar med "13 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är situationen på bostadsmarknaden

sådan att olika åtgärder måste vidtas för att den skall fungera

på ett bättre sätt än i dag. En fungerande hyresmarknad

förutsätter att konsumenternas egna värderingar får påverka

hyressättningen. En större centralt belägen lägenhet bör ha en

högre hyra än en liten lägenhet i utkanten av en tätort. För en

rättvisare hyressättning än för närvarande måste således framför

allt en lägenhets läge tillmätas större betydelse i

bruksvärdessystemet. Nuvarande tillämpning har lett till

"svarta" affärer, låg rörlighet inom bostadssektorn och mindre

flexibel boendeservice. I en översyn av bruksvärdessystemet bör

lägesfaktorn ges större tyngd. Utskottet förordar att vad nu

anförts om bruksvärdessystemet bör riksdagen med anledning av

moderata samlingspartiets partimotion 1990/91:Bo402 yrkande 10

och motionerna 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 22, 1990/91:Bo411 (m)

yrkande 3 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande reformering av bruksvärdessystemet i

övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkande 22, 1990/91:Bo402 yrkande 10, 1990/91:Bo411

yrkande 3 och 1990/91:Bo413 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt

förhandlingsverksamheten (mom. 15)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "14 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt nuvarande ordning betalar alla hyresgäster oavsett

organisationstillhörighet och egna önskemål för den

boinflytande- och fritidsverksamhet samt förhandlingsverksamhet

som hyresgästorganisationen bedriver. Avgiften ingår som en del

av hyran och betalas således via bostadsföretagen till

hyresgäströrelsen. Detta kollektiva system bör nu ses över. Den

hyresgäst som inte deltar i t.ex. fritidsverksamheten bör inte

heller belastas med kostnader för verksamheten. Vad nu anförts

bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 (fp)

yrkande 25, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 4 och 1990/91:Bo413 (c)

yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande ersättning för boinflytande- och

fritidsverksamhet samt förhandlingsverksamheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkande 25, 1990/91:Bo411 yrkande 4 och

1990/91:Bo413 yrkande 14 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

14. Vad hyran i övrigt får omfatta (mom. 16)

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Såsom framgått" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den ståndpunkt som förs fram i vänsterpartiets

partimotion Bo224 yrkande 13 såvitt nu är i fråga. Kostnaden för

sådana anordningar som biluppställningsplats och

kabel-TV-installation bör inte ingå i hyran och ligga till grund

för en bruksvärdesprövning. I hyran bör endast ingå kostnader

för nödvändiga anordningar såsom t.ex. tvättstuga.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:16.beträffande vad hyran i övrigt får

omfatta

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 13

såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

15. Förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen m.m.

(mom. 17)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet har" och slutar med

"hyresförhandlingslagen m.m." bort ha följande lydelse:

Som boinflytandet nu är utformat i hyresförhandlingslagen och

bostadssaneringslagen kommer den enskilde hyresgästen inte till

tals i frågor som direkt berör honom. En ombyggnad av en

fastighet kan i enstaka fall komma till stånd utan att ens de

människor som bor i fastigheten kunnat påverka beslutet. Även om

hyresgäströrelsen arbetar för ett vidgat hyresgästinflytande bör

det i lagstiftningen ges möjlighet för hyresgästerna i berörd

fastighet att själva förhandla i frågor som rör deras boende.

Boinflytandet bör utformas så att möjlighet öppnas för

hyresgästerna, eller om de så önskar en förening av berörda

hyresgäster, att förhandla om sin hyra och yttra sig i

ombyggnadsfrågor m.m. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning

av motionerna 1990/91:Bo252 (fp) yrkandena 26 och 27,

1990/91:Bo411 (m) yrkande 5, de båda sistnämnda yrkandena såvitt

nu är i fråga, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 11 och 1990/91:Bo413

(c) yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande förhandlingsrätten enligt

hyresförhandlingslagen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkandena 26 och 27, det sistnämnda såvitt nu är i fråga,

1990/91:Bo402 yrkande 11, 1990/91:Bo411 yrkande 5 såvitt nu är i

fråga och 1990/91:Bo413 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll (mom. 18)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil

Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Kravet på" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Den s.k. tapetreformen är en viktig reform när det gäller

hyresgästernas inflytande över sitt boende. Ett verkligt

inflytande uppnås emellertid först när den enskilde

hyresgästen ges möjlighet att själv avtala om

underhållsstandarden i sin lägenhet. Några allvarliga hinder mot

en sådan ordning har inte framkommit. Lagstiftningen bör därför

ändras så att ett sådant vidgat boinflytande kan förverkligas.

Kravet på förhandlingsöverenskommelse bör således avskaffas.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna

1990/91:Bo252 (fp) yrkande 30, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 5

såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 2 antar det

förslag till lag om ändring i 12 kap. 15 § jordabalken som

framgår av bilaga 1 till detta betänkande.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkande 30, 1990/91:Bo411 yrkande 5 såvitt nu är i fråga

och 1990/91:Bo413 yrkande 2 antar det förslag till lag om

ändring i 12 kap. 15 § jordabalken som betecknats som

reservanternas förslag och som framgår av bilaga 1 till

detta betänkande,

17. Hyresgästernas inflytande över beslut om installation av

kabel-TV m.m. (mom. 19)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

I reservation 23 i 1990/91:BoU1 hösten 1990 uttalades

följande.

Kabel-TV bör enligt utskottets mening inte jämställas med

sådana för hyresgästerna gemensamma nyttigheter som tvättstuga,

centralantenn och liknande. Det handlar inte sällan om en

ledningsanslutning och abonnemang som några starkt önskar och

andra bestämt vill slippa. Varje hyresgäst borde därför själv få

avgöra om han vill ha kabel-TV indragen i lägenheten eller inte

och betala för detta. Till ingen del skall kabel-TV bekostas

över hyran. I dag fattas beslut om kabel-TV ofta långt över

huvudet på berörda hyresgäster. I den mån de kan påverka

besluten skapar diskussionen motsättningar mellan olika grupper

av hyresgäster. Detta skulle undvikas om kabel-TV-frågor

behandlades som en fråga om tillval, dvs. något som var och en

får ta ställning till och betala individuellt.

Utskottet ansluter sig till vad sålunda anförts. Riksdagen bör

därför med anledning av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 8 som

sin mening ge regeringen detta till känna så att eventuella

författningsändringar kan vidtas.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande hyresgästernas inflytande över

beslut om installation av kabel-TV m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Hyresgästrepresentation i de allmännyttiga

bostadsföretagens styrelser (mom. 20)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför avslås" bort

ha följande lydelse:

Såsom motionärerna anför är det viktigt att

hyresgästinflytandet utvecklas och förnyas. Det är också viktigt

att olika former och lösningar prövas. Ett sätt att förbättra

hyresgästernas insyn och inflytande är att låta representanter

för de boende ingå i de allmännyttiga bostadsföretagens

styrelser. Inom det arbetsrättsliga området ingår representanter

för de anställda numera regelmässigt i styrelser -- med

bibehållna partsroller. Så bör också kunna ske inom

bostadssektorn. Riksdagen bör därför med anledning av motion

1990/91:Bo408 (s) uppdra åt regeringen att vidta de åtgärder som

kan behövas för att en sådan reform skall kunna genomföras.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande hyresgästrepresentation i de

allmännyttiga bostadsföretagens styrelser

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo408 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Allmännyttans roll för hyresgästinflytandet (mom.21)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Det torde" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Centerpartiet har under flera år framhållit de allmännyttiga

bostadsföretagens betydelse för den sociala bostadspolitiken och

utvecklingen av hyresgästernas inflytande över sitt boende.

Utskottet har helt och fullt ställt sig bakom denna uppfattning.

Utskottet anser det också -- såsom motionärerna -- viktigt att

sådana förutsättningar skapas att allmännyttan kan fortsätta att

utvecklas för att stärka boinflytandet och förbli ett viktigt

instrument för den fortsatta utvecklingen av den sociala

bostadspolitiken. En åtgärd för att undanröja de hinder som

finns för en sådan utveckling är att lånereglerna vid förvärv av

fastighet från allmännyttan ändras. Riksdagen bör med anledning

av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 1 hos regeringen begära

förslag till ändringar som medför att allmännyttan kan fungera

under samma villkor som andra på bostadsmarknaden.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande allmännyttans roll för

hyresgästinflytandet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Hyran vid andrahandsupplåtelse (mom. 23)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "24 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Såsom motionärerna anför måste åtgärder vidtas för att öka

utbudet av bostäder. En sådan åtgärd, som med största

sannolikhet skulle öka tillgången av bostäder för framför allt

ungdomar är att avskaffa hyreslagens regler om hyran vid

andrahandsuthyrning. Nuvarande ordning innebär att det ofta inte

är möjligt att ens få de egna kostnaderna för bostaden täckta.

Hyreslagen bör därför ändras i nu aktella delar. Utskottet

förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen

med anledning av motionerna Bo252 (fp) yrkande 24 och Bo411 (m)

yrkande 2 som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande hyran vid andrahandsupplåtelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252

yrkande 24 och 1990/91:Bo411 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Besittningsskyddet för hyresgäster i tvåfamiljshus (mom.

24)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Enligt utskottets" slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening saknas anledning att ha en ordning

som innebär ett svagare besittningsskydd för hyresgäster i

tvåfamiljshus än vad som annars gäller. Dessa hyresgäster bör

mot bakgrund av ett allmänt intresse av att kunna hindra

bostadsbristen genom en uppdelning av stora enfamiljshus i två

eller flera lägenheter ges större trygghet i sin besittning till

lägenheten. Detta är naturligtvis särskilt viktigt om det råder

bostadsbrist, men också när det gäller frågan om hyran har ett

starkt besittningsskydd stor betydelse. För att

besittningsskyddet skall kunna brytas måste hyresvärden ha ett

betydligt starkare intresse av att avtalet skall upphöra än vad

som gäller enligt nu gällande regler. Vad nu anförts bör

riksdagen med anledning av vänsterpartiets partimotion

1990/91:Bo224 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande besittningsskyddet för hyresgäster i

tvåfamiljshus

att riksdagen med anledning av 1990/91:Bo224 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

22. Indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom. 25)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Det har" och slutar med "förkastade

motionsförslagen" bort ha följande lydelse:

Den utveckling som skett på lokalhyresmarknaden sedan de nya

bestämmelserna infördes år 1989 är oroande, och det finns

anledning att ifrågasätta om ändringarna har gagnat

lokalhyresgästerna. Många av reglerna har sin motsvarighet på

bostadsmarknaden. Det kan därför befaras att lokalhyresmarknaden

kommer att uppvisa samma problem som bostadsmarknaden har.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att de senaste

ändringarna i lokalhyreslagstiftningen om "skäligt hyreskrav",

indexklausuler, om rätten för lokalägaren att motsätta sig

ändrad användning och om andrahandsuthyrning bör upphävas.

Lagstiftningen bör i stället återfå sin tidigare lydelse.

Riksdagen föreslås därför med anledning av motion 1990/91:Bo411

(m) yrkande 26 anta de förslag till lag om ändring i 12 kap.

jordabalken, i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder samt i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol som

framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande indexklausuler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo411

yrkande 26 antar de förslag till lag om ändring i

jordabalken, i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder samt i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

som betecknats som reservanternas förslag och som framgår

av bilaga 2 till detta betänkande,

23. Bruksvärdessystem för lokaler (mom. 26)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Frågan övervägdes" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Den utveckling som skett på lokalhyresmarknaden med bl.a.

kraftigt höjda hyror är oroande. En av orsakerna till dessa

kraftiga höjningar är bl.a. att nuvarande ordning tillåter

marknadskrafterna att verka till skillnad från vad som gäller

för bostäder. Bostadshyrorna har hittills tack vare

bruksvärdessystemet hållits på en någorlunda rimlig nivå.

Bruksvärdessystemet bör emellertid skärpas och utvidgas till att

omfatta också lokaler. Risken är annars att hyrorna kommer upp

på en sådan nivå att ekonomiskt svaga lokalhyresgäster slås ut.

Småbutiker och hantverkare kommer att drabbas i första hand.

Åtgärder måste därför vidtas för att stoppa den för samhället

ogynnsamma utveckling som pågår. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 (v) yrkande 13

såvitt nu är i fråga hos regeringen begär en utredning om

införande av ett bruksvärdessystem.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande bruksvärdessystem för lokaler

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224

yrkande 13 såvitt nu är i fråga som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Medlingsförfarandet (mom. 27)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Beträffande den" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid

obefogad uppsägning förbättrats.

En ändring som bör genomföras i syfte att ytterligare stärka

lokalhyresgästens ställning är att införa en skyldighet för

hyresvärden i stället för hyresgästen att hänskjuta en

förlängningstvist till hyresnämnden. Sådan ordning gäller för

bostadshyresavtal. Som skäl kan anföras, vilket också

framhållits i motion Bo414, att hyresvärden till skillnad från

hyresgästen i allmänhet är väl förtrogen med de bestämmelser som

gäller på hyresmarknaden. Det kan också tyckas rimligt att den

part som säger upp ett hyresavtal också skall hänskjuta

förlängningsfrågan till hyresnämnden. Vad nu föreslagits bör

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo414 (c) yrkande 1

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande medlingsförfarandet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo414

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

25. Yttrande från hyresnämnden m.m. (mom. 28)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "hyresnämnden

m.m." bort ha följande lydelse:

Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid

obefogad uppsägning förbättrats.

En av flera ändringar som bör genomföras för att ytterligare

förbättra lokalhyresgästernas ställning är att ge dem bättre

möjligheter att bedöma om ett hyreskrav är skäligt. Det yttrande

om marknadshyran som parterna kan begära av hyresnämnden grundar

sig på det underlag som parterna lägger fram. Är underlaget

bristfälligt ger inte yttrandet den vägledning vid

medlingsförhandlingarna som avsetts. Det är därför viktigt att

hyresnämnden aktivt verkar för att parterna tar fram ett

fullgott underlag. När hyresnämnden avger yttrande bör det avse

samtliga hyresvillkor som ingår i hyresavtalet. Vad nu

föreslagits bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo414

(c) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:28.beträffande yttrande från hyresnämnden

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo414 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Ersättningsregler m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom.

29)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "Motionerna

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid

obefogad uppsägning förbättrats. Den utveckling som har skett de

senaste åren på lokalhyresmarknaden är emellertid oroande. De

kraftiga hyreshöjningarna på lokalhyresmarknaden gör att många

lokalhyresgäster riskerar att få ge upp sin verksamhet.

Marknadskrafterna har satt marknadsekonomin ur spel. De stora

fastighetsbolagen dominerar ägandet av kommersiella lokaler. En

tom lokal betyder mindre för dem än en sänkt hyresnivå. Det är

alldeles uppenbart att lokalhyresgästernas besittningsskydd och

deras ställning på hyresmarknaden måste stärkas ytterligare.

En olägenhet med nuvarande ordning är att

medlingsförhandlingar inte kommer till stånd förrän det återstår

endast en mycket kort tid av hyrestiden. Hyresgästens

förhandlingssituation blir därigenom försvagad och hyresgästen

kan på grund av den korta tid som återstår känna sig tvingad att

acceptera ett högre hyreskrav. Det bör därför införas regler som

tvingar parterna till medlingsförhandlingar i god tid före

avtalstidens utgång.

Såsom c-motionärerna i flera år hävdat måste

ersättningsreglerna utformas så att de motverkar obefogade

uppsägningar och håller hyresgästen skadeslös i en sådan

situation. Däri ligger det indirekta besittningsskyddets styrka.

Den nuvarande ordningen med ett skadestånd begränsat till fyra

basbelopp motverkar inte obefogade uppsägningar. För att

besittningsskyddet skall bli ett verkligt skydd för hyresgästen

måste såsom anförts i c-motionen minimiersättningen höjas till

ett belopp motsvarande en årshyra, dock minst tre basbelopp.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1990/91:Bo414 (c) yrkandena 2 och 3 och 1990/91:Bo415 (m, fp, c)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande ersättningsregler m.m. i

lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo414

yrkandena 2 och 3 och 1990/91:Bo415 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Införande av ägarlägenheter och ett hyr-köp-system (mom.

30)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "(båda m) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i moderata

samlingspartiets partimotion 1990/91:Bo402 yrkande 5 och motion

1990/91:Bo411 (m) yrkande 14 om att såväl ett system med

ägarlägenheter som ett hyr-köp-system bör införas snarast för

att ytterligare bredda människors valfrihet och tillgodose

människors önskan om en egen ägd bostad. Härigenom anpassas

också bostadsmarknaden till vad som gäller i andra länder. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande införande av ägarlägenheter och ett

hyr-köp-system

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo402

yrkande 5 och 1990/91:Bo411 yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Översyn av bl.a. den fastighetsrättsliga lagstiftningen

för en anpassning till EG (mom. 31)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 27" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförts i motion

1990/91:Bo411 yrkande 27 om behovet av en allmän översyn av

regelsystemet på bostadsmarknaden och fastighetsrättens område.

Syftet med översynen skall vara att se i vilken utsträckning det

svenska systemet inte överensstämmer med det som gäller och

kommer att gälla inom EG. Lagstiftningen bör därefter anpassas

till vad som gäller och förväntas gälla inom EG. Riksdagen bör

skyndsamt hos regeringen begära den förordade översynen.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande översyn av bl.a. den

fastighetsrättsliga lagstiftningen för en anpassning till

EG

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo411

yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anför:

Samtliga de i betänkandet behandlade motionerna har avstyrkts

av utskottet. I reservationer till betänkandet har vi för

riksdagen lagt fram alternativa förslag till beslut. De flesta

av reservationerna innebär att riksdagen med anledning av

m-motioner som sin mening bör ge regeringen till känna vad i

motionerna föreslagits.

Vi har emellertid i vissa fall ansett oss kunna avstå från att

till betänkandet foga s.k. motivreservationer. Även om vi alltså

inte delat majoritetens motiv för att avstyrka vissa motioner

har vi inte reserverat oss vad gäller motiven för avstyrkandet.

Det primära är nämligen att motionerna avstyrkts.

Vi har sålunda avstått från att anmäla motivreservation

beträffande

översyn av förköpslagen

vissa ändringar i lagstiftningen om fastighetsförvaltning m.m.

skärpning av bruksvärdessystemet

vad hyran i övrigt får omfatta

hyresgästernas inflytande över beslut om installation av

kabel-TV m.m.

hyresgästrepresentation i de allmännyttiga bostadsföretagens

styrelser

allmännyttans roll för hyresgästinflytandet

ersättningsregler m.m. i lokalhyreslagstiftningen

Vår inställning till dessa frågor har vid olika tillfällen

kommit till uttryck i motioner och i motivreservationer tidigare

år till betänkanden från bostadsutskottet (se bl.a. betänkande

1989/90:BoU1).

Beträffande frågan om boinflytande för småhusägare i s.k.

storkvarter vill vi ange följande som vår inställning.

Moderata samlingspartiet delar den uppfattning som förs fram i

motion 1990/91:Bo423 (c) yrkande 11 att småhusägarnas m.fl.

inflytande över inrättande av gemensamhetsanläggningar bör

stärkas. Den väg som anvisas i motionen kommer inte att ge något

reellt boinflytande för de berörda. Ett bättre alternativ kan

vara att senarelägga beslut om inrättande av icke nödvändiga

gemensamhetsanläggningar till dess inflyttning har skett. De

som flyttar in i området kommer med en sådan ordning att själva

få bestämma om gemensamhetsanläggningen skall inrättas eller

inte.

2. Tomträttsinstitutet

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Enligt folkpartiets uppfattning har tomrätterna i många fall

spelat ut sin roll som ett bostadsocialt inslag i

bostadspolitiken. Många fastighetsägare vill hellre äga marken

och vill inte vara utlämnade till plötsliga ändringar i

kostnadsbilden.

Tomträttsinstitutet bör inte nu avskaffas generellt eftersom

det finns fastighetsägare som inte vill eller saknar möjlighet

att köpa den aktuella marken. De som vill friköpa marken bör

dock naturligtvis ges förutsättningar för detta.

3. Vad hyran i övrigt får omfatta

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

När det gäller kabel-TV-installationer vill vi hänvisa till

reservation 17 i vilken vi anger som vår uppfattning att

kostnaderna för sådana åtgärder till ingen del bör ingå i hyran.

4. Förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen m.m.

Jan Strömdahl (v) anför:

Det system med ett hyresgästinflytande via förhandlande

organisationer som utvecklats i Sverige ger hyresgästerna en

unik ställning. Det får inte offras på nyindividualismens

altare. Men systemet förutsätter att bestämmandet i praktiken

utövas av den berörda gruppen hyresgäster.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Bilaga 1

Tillhör reservation 16 (m, fp, c)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 15 § jordabalken1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 §2

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant

skick som anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats

eller följer av andra stycket.

Om lägenheten helt eller Om lägenheten helt eller

delvis är uthyrd till delvis är uthyrd till

bostad, skall hyresvärden i bostad, skall hyresvärden i

bostadsdelen med skäliga bostadsdelen med skäliga

tidsmellanrum ombesörja tidsmellanrum ombesörja

tapetsering, målning och tapetsering, målning och

andra sedvanliga reparationer andra sedvanliga reparationer

med anledning av med anledning av

lägenhetens lägenhetens

försämring genom försämring genom

ålder och bruk. Detta ålder och bruk. Detta

gäller dock inte, om gäller dock inte, om

något annat har avtalats något annat har avtalats

och efter tillträdesdagen.

1. hyresavtalet avser ett

enfamiljshus, eller 2.

hyresavtalet innehåller

förhandlingsklausul enligt

hyresförhandlingslagen

(1978:304) och de avvikande

bestämmelserna har tagits

in i en

förhandlingsöverenskommelse

enligt nämnda lag.

Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen

som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall

hyresvärden hålla utrymmena i sådant skick som anges i 9 §

första stycket, om inte annat har avtalats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Omtryckt 1984:694.

2 Senaste lydelse 1987:1276.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Bilaga 2

Tillhör reservation 22 (m)

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1

att 19, 23, 40, 57 a och 70 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

19 §2

Hyran för bostadslägenheter skall vara till beloppet bestämd i

hyresavtalet eller, om avtalet innehåller förhandlingsklausul

enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), i

förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller dock inte ersättning

för kostnader som hänför sig till lägenhetens uppvärmning,

förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter

för vatten och avlopp,

1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och

beräkningsgrunden för ersättningens storlek har fastställts

genom en förhandlingsöverenskommelse eller genom ett beslut

enligt 22 eller 25 § hyresförhandlingslagen,

2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus,

eller

3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter

individuell mätning.

I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller

som av upplåtaren innehas med bostadsrätt, får utan hinder av

första stycket avtalas att hyran skall anknytas till den hyra

eller årsavgift som upplåtaren betalar.

Hyran för lokaler skall Hyran för lokaler skall

också vara till beloppet också vara till beloppet

bestämd i avtalet till den bestämd i avtalet till den

del den inte omfattar del den inte omfattar

ersättning som avses i ersättning som avses i

första stycket andra första stycket andra

meningen. Utan hinder av detta meningen. Utan hinder av detta

gäller dock förbehåll gäller dock förbehåll

i avtalet om att hyran skall i avtalet om att hyran skall

utgå med ett belopp som utgå med ett belopp som

står i visst står i visst

förhållande till förhållande till

hyresgästens hyresgästens

rörelseintäkter eller rörelseintäkter eller

som bestäms enligt en som bestäms enligt en

skriftlig överenskommelse skriftlig överenskommelse

mellan å ena sidan mellan å ena sidan

hyresvärden eller hyresvärden eller

hyresvärden och en hyresvärden och en

organisation av organisation av

fastighetsägare, i vilken fastighetsägare, i vilken

hyresvärden är medlem, hyresvärden är medlem,

och å andra sidan en och å andra sidan en

organisation av organisation av

hyresgäster. Är avtalet hyresgäster. Är avtalet

träffat för bestämd träffat för bestämd

tid och är hyrestiden minst tid och är hyrestiden

tre år, gäller dessutom längre än ett år,

förbehåll om att hyran gäller dessutom

skall utgå med belopp som förbehåll om att hyran

bestäms enligt en annan skall utgå med belopp som

beräkningsgrund än som bestäms enligt en annan

nu har angetts. beräkningsgrund än som

nu har angetts.

1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste

lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Har avtal träffats i strid

med första eller tredje

stycket, skall hyran utgå

med ett belopp som är

skäligt med hänsyn

främst till parternas

avsikter och övriga

förhållanden när

avtalet träffades.

Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa

fall när förhandlingsordning gäller finns bestämmelser i

hyresförhandlingslagen.

23 §3

Bostadshyresgästen får Hyresgästen får inte

inte använda lägenheten använda lägenheten

för något annat för något annat

ändamål än det ändamål än det

avsedda. Hyresvärden får avsedda. Hyresvärden får

dock inte åberopa dock inte åberopa

avvikelser som är utan avvikelser som är utan

betydelse för honom. betydelse för honom.

Lokalhyresgästen får

inte använda lokalen för

något annat ändamål

än det avsedda, om inte

hyresnämnden lämnar

tillstånd till det.

Sådant tillstånd skall

lämnas, om hyresgästen

innehaft lokalen längre tid

än två år och har

beaktansvärda skäl

för en ändrad

användning samt

hyresvärden inte har

befogad anledning att

motsätta sig den.

Tillståndet kan förenas

med villkor.

40 §4

En hyresgäst som under viss En hyresgäst som under viss

tid inte har tillfälle att tid inte har tillfälle att

använda sin lägenhet, använda sin

får upplåta bostadslägenhet, får

lägenheten i dess helhet i upplåta lägenheten i

andra hand, om hyresnämnden dess helhet i andra hand, om

lämnar tillstånd till hyresnämnden lämnar

upplåtelsen. Sådant tillstånd till

tillstånd skall lämnas, upplåtelsen. Sådant

om hyresgästen har tillstånd skall lämnas,

beaktansvärda skäl om hyresgästen har

för upplåtelsen och beaktansvärda skäl

hyresvärden inte har för upplåtelsen och

befogad anledning att vägra hyresvärden inte har

samtycke. befogad anledning att vägra

samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid

och förenas med villkor.

3 Senaste lydelse 1988:927.

4 Senaste lydelse 1988:927.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

57 a §5

Vid tillämpningen av 57 Vid tillämpningen av 57

§ första stycket 5 skall § första stycket 5 skall

en krävd hyra inte anses en krävd hyra inte anses

som skälig, om den som skälig, om den

överstiger den hyra som överstiger den hyra som

lokalen vid hyrestidens lokalen vid hyrestidens

utgång kan antas betinga utgång kan antas betinga

på öppna marknaden på öppna marknaden

(marknadshyra). När (marknadshyra). När

marknadshyran bestäms, marknadshyran bestäms,

skall främst beaktas hyran skall dock bortses från

för närmast hyresanbud eller hyresavtal

jämförliga lokaler på som ej är rimligt med

orten. Endast om det finns hänsyn till det allmänna

särskilda skäl får hyresläget i orten för

hänsyn tas till ökning närmast jämförliga

av lokalens värde, som en lokaler. Endast om det finns

hyresgäst har särskilda skäl får

åstadkommit. hänsyn tas till ökning

av lokalens värde, som en

hyresgäst har

åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden

frångås endast om det är uppenbart

1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt

högre eller lägre än hyresnämnden angett,

2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens

bedömning inte varit riktig.

I fall som avses i andra stycket 1 får utredning, som inte har

lagts fram under medlingen, beaktas vid prövningen endast om det

finns synnerliga skäl.

70 §6

Beslut av hyresnämnden i Beslut av hyresnämnden i

frågor som avses i 16 § frågor som avses i 16 §

andra stycket, 23 § andra andra stycket, 24 a, 34, 36,

stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 37, 49, 52, 54, 55 b, 62 eller

52, 54, 55 b, 62 eller 64 § 64 § överklagas genom

överklagas genom besvär besvär inom tre veckor

inom tre veckor från den från den dag beslutet

dag beslutet meddelades. meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte

stycket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

2. Den nya bestämmelsen i 12 kap. 57 a § skall tillämpas i

fråga om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett

hyresavtal har sagts upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande

äldre bestämmelser.

5 Senaste lydelse 1988:927.

6 Senaste lydelse 1988:927.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder

Bilaga 2

Tillhör reservation 22 (m)

Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §2

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till

uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om 2. pröva tvist om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, ändrad stycket, skadestånd enligt

användning av lokal enligt 12 kap. 24 a §,

12 kap. 23 § andra stycket, överlåtelse av

skadestånd enligt 12 kap. hyresrätt enligt 12 kap.

24 a §, överlåtelse 34--37 §§, upplåtelse

av hyresrätt enligt 12 kap. av lägenhet i andra hand

34--37 §§, upplåtelse enligt 12 kap. 40 §,

av lägenhet i andra hand förlängning av

enligt 12 kap. 40 §, hyresavtal enligt 12 kap. 49

förlängning av §, hyresvillkor enligt 12

hyresavtal enligt 12 kap. 49 kap. 54 §, återbetalning

§, hyresvillkor enligt 12 av hyra och fastställande

kap. 54 §, återbetalning av hyra enligt 12 kap. 55 b

av hyra och fastställande §, uppskov med avflyttning

av hyra enligt 12 kap. 55 b enligt 12 kap. 59 § eller

§, uppskov med avflyttning föreläggande enligt 12

enligt 12 kap. 59 § eller kap. 64 §, allt

föreläggande enligt 12 jordabalken,

kap. 64 §, allt

jordabalken,

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22--24 §§

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om

återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket,

upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket

eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i

12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av

beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation

enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och

bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal

bostadsanvisningsrätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Ärende upptages av den

hyresnämnd inom vars

område fastigheten är

belägen. Ärende som

avses i 10, 17 eller 18 §

lagen om förvärv av

hyresfastighet m.m. upptages

dock av hyresnämnden i den

ort där bolagets styrelse

har sitt säte eller, i

fråga om handelsbolag,

där förvaltningen

föres.

22 §3

Beslut av nämnd äger, Beslut av nämnd äger,

sedan tid för klander eller sedan tid för klander eller

besvär utgått när besvär utgått när

talan får föras mot talan får föras mot

beslutet, rättskraft, beslutet, rättskraft,

såvitt därigenom såvitt därigenom

avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i

1 § första stycket 2 1 § första stycket 2

eller 5 eller 4 § första eller 5 eller 4 § första

stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7,

8 eller 9. Vad som sagts nu 8 eller 9. Vad som sagts nu

gäller dock ej beslut, gäller dock ej beslut,

varigenom ansökan om varigenom ansökan om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd

enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34--37 eller 40

stycket, 34--37 eller 40 § § jordabalken eller 30 §

jordabalken eller 30 § andra stycket

andra stycket bostadsrättslagen

bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om

(1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §

uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan

jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande

om förbud eller medgivande som avses i 2 a §

som avses i 2 a § bostadssaneringslagen

bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om

(1973:531) eller yrkande om rätt till

rätt till förhandlingsordning enligt

förhandlingsordning enligt 9 §

9 § hyresförhandlingslagen

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om

(1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3

anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om

§ lagen (1987:1274) om kommunal

kommunal bostadsanvisningsrätt

bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall.

lämnats utan bifall.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om

omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

3 Senaste lydelse 1988:928.

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Bilaga 2

Tillhör reservation 22 (m)

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

28 §1

Beslut av bostadsdomstolen Beslut av bostadsdomstolen

äger rättskraft, äger rättskraft,

såvitt därigenom såvitt därigenom

avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i

4 § första stycket 2, 2 4 § första stycket 2, 2

a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9

lagen (1973:188) om lagen (1973:188) om

arrendenämnder och arrendenämnder och

hyresnämnder. Vad som sagts hyresnämnder. Vad som sagts

nu gäller dock ej beslut, nu gäller dock ej beslut,

varigenom ansökan om varigenom ansökan om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd

enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34, 36 eller 37

stycket, 34, 36 eller 37 § § jordabalken eller

jordabalken eller ansökan ansökan om förbud eller

om förbud eller medgivande medgivande som avses i 2 a

som avses i 2 a § § bostadssaneringslagen

bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om

(1973:531) eller yrkande om rätt till

rätt till förhandlingsordning enligt

förhandlingsordning enligt 9 §

9 § hyresförhandlingslagen

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om

(1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3

anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om

§ lagen (1987:1274) om kommunal

kommunal bostadsanvisningsrätt

bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall.

lämnats utan bifall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Senaste lydelse 1988:929.