Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vapenfri tjänst

1990-10-16 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:FöU4, Vapenfri tjänst

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets betänkande

1990/91:FÖU04

Vapenfri tjänst

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

FöU4

Sammanfattning

Betänkandet behandlar fyra motioner om vapenfri tjänst väckta under den

allmänna motionstiden år 1990. Motionerna föreslår en översyn av vapenfrilagen

(1966:413) med inriktning på att det nuvarande prövningsförfarandet i samband

med ansökan om vapenfri tjänst skall avskaffas eller ändras. Vidare föreslås i

ett motionsyrkande att alternativa tjänstgöringsområden för vapenfri tjänst

inrättas utan anknytning till totalförsvarets uppgifter under beredskap och i

krig. De vapenfria tjänstepliktigas arbetsgrupp har beretts tillfälle att yttra

sig över motionerna.

Utskottet föreslår med anledning av motionerna att riksdagen gör ett

uttalande om en förändring av förfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst.

Yrkandet om alternativa vapenfria tjänster bör, anser utskottet, inte

bifallas av riksdagen.

Bakgrund

Nu gällande regler för vapenfri tjänst utformades i sina huvuddrag genom den

ändring av lagen om vapenfri tjänst (1966:413) som riksdagen antog år 1978

(1977/78:159, FöU 28, rskr. 371). Ändringen innebar bl.a. förenklingar i

prövningsförfarandet och en utökning av de områden inom vilka vapenfria kunde

tas i anspråk för tjänstgöring. Enligt 1 § i nämnda lag får den värnpliktige

fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring om det kan antas

att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den värnpliktiges allvarliga

personliga övertygelse att han icke kommer att fullgöra värnplikten. Enligt den

ordning som beslutades år 1978 skall ansökningar om vapenfri tjänst prövas av

vapenfrinämnden, numera av vapenfristyrelsen (prop. 1988/89:110, FöU13, rskr.

241). Som grund för en sådan prövning ligger en utredning som genomförs på

följande sätt. Den som söker vapenfri tjänst blir kallad till ett samtal med en

utredningsman. Vid detta samtal skall utredningsmannen lämna information om de

förutsättningar som anges i lagen för att få vapenfri tjänst. Vidare informeras

om tjänstgöringsalternativ och tjänstgöringstid m.m. Sökanden ges möjlighet att

redogöra för sina motiv för ansökningen och, om han vidhåller sin ansökan,

skriftligen bekräfta att han har en sådan inställning som fordras för bifall

till ansökningen och att han är beredd att fullgöra vapenfri tjänst. Om möjligt

bör han också förete intyg från en person som kan antas ha god kännedom om hans

förhållanden och där det framgår att sökanden inför denne person har upprepat

sin övertygelse. Utredningsmannen tillstyrker eller avstyrker därefter

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

ansökningen som sedan överlämnas till vapenfristyrelsen för prövning.

Vapenfristyrelsens beslut kan överprövas vid totalförsvarets tjänstepliktsnämnd

(prop. 1988/89:110, FöU13, rskr. 241).

Enligt 2 § vapenfrilagen skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i

verksamhet som är av betydelse för samhället under beredskap och krig.

Tjänstgöringen skall fullgöras hos statlig, kommunal eller landstingskommunal

myndighet eller hos förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.

Grundutbildningstiden för vapenfria tjänstepliktiga har bestämts till minst 270

och högst 360 dagar. Härtill kommer högst fem repetitionsövningar om vardera

högst 30 dagar eller i särskilda befattningar högst 40 dagar (prop. 1987/88:81,

FöU8, rskr. 215).

Motionerna

1989/90:Fö708 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra nuvarande

prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst.

1989/90:Fö709 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

prövningsförfarandet för vapenfri tjänst skall avskaffas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alternativa

vapenfria tjänster skall inrättas i enlighet med motionens förslag.

1989/90:Fö710 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att prövningsförfarandet vid ansökan om

vapenfri tjänst bör avskaffas.

1989/90:Fö713 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövningsförfarandet

vid ansökan om vapenfri tjänst.

I motionerna Fö708 (s), Fö709 (vpk), Fö710 (fp) och Fö713 (fp) framförs

förslag om översyn eller ändring av vapenfrilagen i syfte att avskaffa

nuvarande prövningsförfarande vid ansökningar om vapenfri tjänst. De skäl som

framförs för en ändring är dels svårigheten att göra konsekventa bedömningar om

ansökningarna står i överensstämmelse med lagens villkor, dels att den

nuvarande prövningen gynnar dem som "har lätt att tala för sig".

I motion Fö709 (vpk) anser motionärerna vidare att det är slöseri att inte ta

till vara engagemang, energi och kunskap i freds-, nedrustnings-, miljö- och

solidaritetsfrågor genom att begränsa den vapenfries tjänstgöring till att

täcka totalförsvarets och krigssamhällets behov.

Vapenfria tjänstepliktigas arbetsgrupp, som beretts tillfälle att yttra

sig, biträder i stort motionsyrkandena. Gruppen framhåller dock att den

vapenfria tjänsten bör vara ett alternativ till, inte undantag från, militär

värnpliktstjänstgöring.

Utskottet

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Utskottet har i en rad betänkanden behandlat motioner om att avskaffa

prövningsförfarandet, vilka på förslag av utskottet avslagits av riksdagen (FöU

1982/83:3, FöU 1982/83:7, FöU 1983/84:14, FöU 1984/85:9 s. 11, rskr. 258, FöU

1986/87:1 samt FöU 1987/88:8, rskr. 215). När utskottet senast övervägde frågan

skedde det i anslutning till behandlingen av ett regeringsförslag om vissa

ändringar av vapenfrilagen (prop. 1987/88:81, FöU8). Utskottet framhöll därvid

att det var angeläget att en utvärdering av prövningsförfarandet snarast kom

till stånd. Med hänvisning till att regeringen i propositionen anmälde sin

avsikt att genomföra en sådan utvärdering ansåg utskottet att det inte fanns

anledning för riksdagen att uttala sig i frågan. Nämnda översyn har nyligen

slutförts (SOU 1990:81).

Utskottet noterar att kritiken mot gällande prövningsförfarande har vuxit,

såväl från värnpliktiga som från organisationer. Främst har man pekat på det

orättvisa i systemet genom att det ger verbalt begåvade bättre förutsättningar

att få sina ansökningar beviljade. En del sökande kan vidare, hävdas det,

uppleva prövningen som kränkande, vilket vissa motionärer också framhåller.

Utskottet har förståelse för att den nu tillämpade ordningen kan uppfattas på

angivet sätt och har därför också biträtt att en översyn av

prövningsförfarandet kommer till stånd. Ett behållande av systemet framstår

enligt utskottets mening än mera omotiverat genom att antalet frikallelser från

värnpliktstjänstgöringen av andra skäl påtagligt har ökat under senare år.

Sådana frikallelser är i dag mångdubbelt flera än frikallelserna enligt

vapenfrilagen och grundas oftast på en långt mindre ingående prövning än den

som de vapenfria underkastas.

Det sagda gör att utskottet är berett att frångå sin tidigare restriktiva

inställning till att avskaffa det nuvarande prövningsförfarandet. Utskottet

anser således att den nuvarande prövningen bör ersättas med en annan ordning

som lägger ett större ansvar på den enskilde.

En möjlighet kan därvid vara att införa ett system med en skriftlig

försäkran, såsom föreslås i motion Fö713 (fp), men det kan även finnas andra

lösningar. Det bör ankomma på regeringen att närmare överväga denna fråga och

förelägga riksdagen ett förslag. Vad utskottet har anfört om ett ändrat

förfarande vid ansökan om vapenfri tjänst bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt gällande regler skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i

verksamhet som är av betydelse för samhället under beredskap och krig. Motion

Fö709 (vpk) förordar även andra och vidgade möjligheter för vapenfri

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

tjänstgöring. I denna fråga har utskottet fortfarande uppfattningen att den

vapenfria tjänsten skall vara undantag från den allmänna värnplikten. Den

vapenfria utbildningen bör vidare, som utskottet framhållit tidigare (FöU

1987/88:8 s. 8), syfta till en placering för beredskaps- och krigssituationer

och inte till att ge en myndighet eller en organisation ett personaltillskott.

Med det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion Fö709 yrkande 2

(vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrat förfarande vid ansökan om vapenfri tjänst

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fö708, 1989/90:Fö709

yrkande 1, 1989/90:Fö710 och 1989/90:Fö713 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

2. beträffande utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst

att riksdagen avslår motion 1989/90:Fö709 yrkande 2.

res. (v, mp)

Stockholm den 16 oktober 1990

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar

Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér

(m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin

(m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v),

Paul Ciszuk (mp), Alf Egnerfors (s) och Carl-Johan Wilson (fp).

Reservation

Utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst (mom. 2)

Jan Jennehag (v) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar med "Enligt

gällande" och slutar med "yrkande 2 (vpk)" bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna från åren 1978 och 1981 begränsar den vapenfries

tjänstgöring till totalförsvarets och krigssamhällets behov. Enligt utskottets

mening är tiden nu mogen för att vidga de vapenfrias tjänstgöringsmöjligheter

så att engagemang, kunskaper och energi i freds-, nedrustnings-, miljö- och

solidaritetfrågor kan tas om hand. Den vapenfries tjänstgöring bör därför,

enligt utskottet, utformas mot bakgrund av den sökandes motiv och kunna äga rum

vid institutioner och folkrörelser som arbetar med fred, nedrustning, kultur,

miljö, solidaritet m.m.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fö709 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.