Bet. 1990/91:FöU5

Försvarsutskottets betänkande

1990/91:FÖU05

Vissa anslag för totalförsvaret, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

FöU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen -- efter

föredragning av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson -- förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100, bilaga 6.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avveckla

försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) som egen myndighet fr.o.m. den 1

juli 1991. Utskottet föreslår vidare att riksdagen dels lämnar utan erinran vad

som i propositionen har anförts om en översyn av tjänstepliktssystemet, dels

tillstyrker den av regeringen föreslagna medelstilldelningen för budgetåret

1991/92 för anslagen under littera A. Försvarsdepartementet m.m.

Inga motioner har avgivits med anledning av propositionen.

Propositionen

Regeringen har i propositionen

1. hemställt att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört

om försvarets rationaliseringsinstitut,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har

anfört om vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret,

3. föreslagit att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 46950000 kr.,

4. föreslagit att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 6800000 kr.

Utskottet

Bakgrund till huvudtitelns utformning

Föredragande statsrådet anmäler att propositionen endast omfattar förslag

till anslag under littera A. Försvarsdepartementet m.m. samt vissa struktur-

och tjänstepliktsfrågor. Övrig verksamhet och tillhörande anslag avsågs

tidigare ingå i en proposition våren 1991 om ett försvarsbeslut avseende

perioden 1991/92 -- 1995/96. Underlag för ställningstaganden i detta beslut

skulle tas fram av 1988 års försvarskommitté (Dir. 1988:67). Regeringen har

emellertid i december 1990 beslutat att direktiven för kommitténs arbete inte

längre skall gälla. Kommittén har ombildats till en beredning med företrädare

för regeringen och riksdagspartierna för samråd i frågor som rör inriktningen

av totalförsvaret under tiden 1992/93 -- 1996/97. De anslag som ursprungligen

avsågs behandlas i nämnda försvarsbeslutsproposition tas nu i stället upp i en

särskild totalförsvarsproposition som endast omfattar budgetåret 1991/92. Denna

särskilda proposition kommer att föreläggas riksdagen i februari 1991.

Strukturfrågor

Föredragande statsrådet hänvisar inledningsvis till det treåriga program för

omställning av den statliga förvaltningen, innefattande en tioprocentig

reduktion av administrationsutgifterna, som regeringen presenterade i det s.k.

krispaketet (skr. 1990/91:50) under hösten 1990. Han säger sig för närvarande

inte vara beredd att presentera något långsiktigt förslag till stukturella

förändringar av myndigheterna inom försvarsdepartementets ansvarsområde.

Avsikten är dock att återkomma med förslag om hur administrationen inom den

fjärde huvudtiteln kan ställas om och reduceras i enlighet med utgångspunkterna

i krispaketet.

Försvarsministern vill emellertid redan nu behandla en organisatorisk

förändring som berör FRI. Han anför därvid bl.a. följande.

FRI är en central myndighet för frågor om organisationsutveckling och

rationalisering inom försvarsdepartementets ansvarsområde. Institutets

verksamhet syftar till att öka effektiviteten i vid bemärkelse hos försvarets

myndigheter.

FRI organiserades år 1968 efter ett beslut av riksdagen (prop. 1968:35, SU

94, rskr. 217). I och med detta upphörde statskontorets militära enhet. FRI

skulle i första hand medverka i strukturrationaliseringsarbetet inom försvaret.

För den interna rationaliseringsverksamheten vid de dåvarande

försvarsmyndigheterna förutsågs institutet få i huvudsak samordnande och

rådgivande uppgifter.

FRI har i sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 föreslagit att

huvuddelen av dess verksamhet skall intäktsfinansieras fr.o.m. detta budgetår

och att en övergång till en fullständig intäktsfinansiering skall ske

budgetåret 1992/93. Institutet skulle därigenom bli kundstyrt utan direkt

inriktning från regeringen över budgeten.

Föredragande statsrådet konstaterar att metoderna för styrning, planering och

genomförande av rationalisering har förändrats sedan institutet inledde sin

verksamhet år 1968. Erforderliga rationaliseringsåtgärder fastställs numera

huvudsakligen i anslutning till den ordinarie planerings- och budgetprocessen.

De enskilda myndigheternas ansvar för effektiviteten betonas starkare än förr.

Som följd härav har institutet kommit att allt mindre vara en central

rationaliseringsmyndighet och i allt större omfattning en samlad resurs för det

organisatoriska förändringsarbetet i försvaret.

De här angivna uppgiftsförändringarna för FRI har inneburit en större

betoning av dess expert- och konsultroll. Regeringens styrning av myndigheten

har efter hand minskat. Försvarsministern ifrågasätter därför om det är

nödvändigt att organisera ett sådant stöd för försvarets

organisationsutveckling i form av en central statlig myndighet. Denna

tveksamhet förstärks av vad som tidigare har anförts om behovet av besparingar

i den statliga administrationen. Han förordar därför att FRI upphör som egen

myndighet den 1 juli 1991.

Utskottet har ingen erinran mot föredragande statsrådets förslag att FRI

avvecklas redan till i sommar. Utskottet förordar således att riksdagen

godkänner vad statsrådet har anfört om institutet.

Vissa tjänstepliktsfrågor

Riksdagen beslutade i november 1990 (1990/91:FöU4, rskr. 19) att regeringen

närmare bör överväga och lämna förslag till riksdagen om ett ändrat förfarande

vid ansökan om vapenfri tjänst.

Föredragande statsrådet anmäler att regeringen genom beslut den 14 november

1990 har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda och lämna förslag till

ett ändrat prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst i enlighet med

riksdagens beslut.

Med hänsyn till detta, och till vad som i andra sammanhang föreslagits om

direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret och om värnpliktig

samhällstjänst inom hälso- och sjukvården, anser statsrådet att det finns behov

av att se över tjänstepliktssystemet som helhet. Formerna härför avses

redovisas i den tidigare nämnda särskilda propositionen som kommer att

föreläggas riksdagen i februari 1991.

Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern har anfört om

vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret.

Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92

Med hänvisning till en sammanställning beräknar föredragande statsrådet

anslaget A 1. Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92 till 46950000

kr. Häri inkluderas utgifter för mervärdeskatt. Vid beräkningen har hänsyn

tagits till det generella kravet på rationalisering i statsförvaltningen.

Vidare har beaktats att förvaltningskostnader för statens haverikommissions

arbete i samband med allvarliga olyckor skall belasta anslaget.

Med hänsyn till den bedömda omfattningen av utredningsverksamheten har

anslaget A 2. Utredningar m.m. under budgetåret 1991/92 beräknats till

6800000 kr., inkl. utgifter för mervärdeskatt.

Utskottet har ingen erinran mot det anförda och förordar att riksdagen

anvisar föreslagna anslag under littera A. Försvarsdepartementet m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande strukturfrågor

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om försvarets

rationaliseringsinstitut,

2. beträffande vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

3. beträffande anslaget Försvarsdepartementet

att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92 under

fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 46950000 kr.,

4. beträffande anslaget Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6800000 kr.

Stockholm den 12 februari 1991

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar

Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro

Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s),

Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Jan Jennehag (v) och

Britt Bohlin (s).