Bet. 1990/91:FiU1

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU01

Offentlig upphandling

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motioner rörande

offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer med

yrkanden som utskottet behandlade och avstyrkte i oktober 1989

(1989/90:FiU1). Det kan konstateras att samtliga ämnesområden

som tas upp i här aktuella yrkanden berörs i de pågående

förhandlingarna om ett avtal mellan EFTA- och EG-länderna.

Utskottet finner inga skäl till att nu frångå sitt tidigare

ställningstagande i dessa frågor och avstyrker även denna gång

dessa motionsyrkanden.

Förteckning över avgivna reservationer:

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av

kommunal verksamhet (m, fp) och (v, mp)

Enhetlig kommunal redovisning (m, fp)

Regionala och arbetsmarknadspolitiska motiv vid upphandling

(c) och (v, mp)

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (fp), (c) och (v, mp)

Särskilt yttrande:

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (m)

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från

allmänna motionstiden 1990:

1989/90:Fi207 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Valutareglering m.m. i vad avser yrkande 4,

1989/90:Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Miljöhänsyn vid statlig och kommunal upphandling,

1989/90:Fi505 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m)

Redovisningen av den kommunala egenregiverksamheten,

1989/90:Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m)

Statsbidrag för stimulans av entreprenadlösningar,

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m)

Åtgärder mot offentliga monopol i vad avser yrkandena 2--4,

1989/90:Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp)

Den offentliga upphandlingen,

1989/90:Fi510 av Karin Starrin (c)

Offentlig upphandling i Gävleborgs län,

1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Offentlig upphandling,

1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp)

Offentlig upphandling,

1989/90:Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c)

Offentlig upphandling,

1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp)

Principerna för offentlig upphandling,

1989/90:Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson (båda s)

Statlig upphandling och hävningsrätt,

1989/90:Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Den statliga upphandlingen,

1989/90:Fi726 av Olof Johansson m.fl. (c)

Beräkningen av ekonomisk tillväxt m.m. i vad avser yrkande 3.

Motionerna

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av

kommunal upphandling

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad i

motionen anförts.

1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökad anbudsupphandling i den

offentliga sektorn,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad i

motionen anförts.

Statlig upphandling och hävningsrätt

1989/90:Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statlig upphandling och

hävningsrätten bl.a. beträffande JAS-projektet.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

1989/90:Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett system med

statsbidragsbestämmelser för kommunala verksamheter, som på

likvärdiga villkor stimulerar till användandet av alternativa

verksamhetsformer och entreprenadlösningar.

Enhetlig kommunal redovisning

1989/90:Fi505 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en enhetlig redovisning av den

kommunala egenregiverksamheten.

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala

egenregiverksamheten.

1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående behovet av en enhetlig redovisning

av den kommunala egenregiverksamheten.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig

upphandling

1989/90:Fi207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:U533 -- yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning som garanterar kommuner, landsting och statliga

inrättningar rätt att vid upphandling föredra lokal produktion

för lokal konsumtion.

1989/90:Fi510 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att

göra en översyn av upphandlingsförordningen,

2. att samtliga Norrlandslän får en ökad del av

upphandlingen, alltså även Gävleborgs län.

1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av

upphandlingskungörelsen i enlighet med vad som anförts i

motionen, i berörd del.

1989/90:Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändring av upphandlingsförordningen för

att i ökad utsträckning kunna ta regionalpolitiska

hänsynstaganden vid offentlig upphandling.

1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förordningarna om offentlig

upphandling skall ändras så att lokalt och regionalt uppköp ges

prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som

viktiga delar av en varas totala pris för samhället, i berörd

del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i fall de föreslagna ändringarna i

förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot

EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska miljö-

och regionalpolitiska mål inte äventyras, i berörd del.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

1989/90:Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid

statlig och kommunal upphandling.

1989/90:Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo744 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den statliga upphandlingsverksamheten.

1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av

upphandlingskungörelsen i enlighet med vad som anförts i

motionen, i berörd del.

1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förordningarna om offentlig

upphandling skall ändras så att lokalt och regionalt uppköp ges

prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som

viktiga delar av en varas totala pris för samhället, i berörd

del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i fall de föreslagna ändringarna i

förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot

EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska miljö-

och regionalpolitiska mål inte äventyras, i berörd del.

1989/90:Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo868 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslaget till ändringar i de statliga

upphandlingsreglerna.

1989/90:Fi726 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo822 -- yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ om en

förändring av 3 § i upphandlingsförordningen (1986:366) med

innebörden att myndigheten vid upphandling skall beakta den

inverkan på miljön som en produkt kan ha.

Utskottet

I det följande behandlas 14 motioner rörande offentlig

upphandling. Den offentliga upphandlingen utgör ett viktigt

område i de pågående förhandlingarna om ett avtal mellan EFTA-

och EG-länderna (de s.k. EES-förhandlingarna). Utskottet

konstaterar att samtliga ämnesområden som behandlas i detta

betänkande berörs av dessa förhandlingar.

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av

kommunal upphandling

I motion Fi508 yrkandena 2 och 3 av Lars Tobisson m.fl.

(m) och motion Fi513 yrkandena 1, 3 och 4 av Anne Wibble

m.fl. (fp) betonas vikten av att öka anbudsupphandlingen. Enligt

motionärernas uppfattning innefattar nuvarande regler för

offentlig upphandling alltför många undantag från principen om

affärsmässighet. Den gällande upphandlingsförordningen bör

därför ses över. Upphandlingsreglerna bör också enligt

motionärerna ges samma status över hela det offentliga området,

vilket betyder att även den kommunala upphandlingen bör

lagregleras.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

upphandlingsförordningen omarbetades våren 1986. De förändringar

av förordningen som då vidtogs syftade till att göra

bestämmelserna mer entydiga och lättillgängliga. Det sakliga

innehållet är i allt väsentligt oförändrat. Den grundläggande

principen för myndighetens upphandling är att den skall bedrivas

affärsmässigt, utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och

behandla anbud och anbudsgivare objektivt.

Förhandlingar pågår om ett EES-avtal om offentlig upphandling.

Målet är ett avtal med upphandlingsregler för centrala,

regionala och lokala myndigheter. Detta innebär att översyn nu

görs av den gällande upphandlingsförordningen. Utgångspunkten

för förhandlingarna är de regler som gäller eller planeras att

gälla inom EG. Ett heltäckande avtal baserat på principerna om

nationell behandling och icke-diskriminering avses träda i

kraft vid årsskiftet 1992-1993.

Med hänvisning till de pågående EES-förhandlingarna och till

vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi508 yrkandena 2

och 3 samt Fi513 yrkandena 1, 3 och 4.

Statlig upphandling och hävningsrätt

I motion Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson

(båda s) anförs att med hänsyn till de ibland mycket stora

ekonomiska värden som står på spel vid statlig upphandling,

exempelvis JAS-projektet, är det av yttersta vikt att staten, om

så skulle visa sig vara nödvändigt, utnyttjar sin hävningsrätt.

I annat fall riskerar staten att tvingas betala stora summor

utan att få något igen.

Hävningsrätten är ej reglerad i upphandlingsförordningen. I

samband med större upphandlingar är emellertid hävningsrätten i

regel, som också framhålls i motionen, tillvaratagen genom en

s.k. hävningsklausul i avtalet. När det gäller JAS-projektet

utgör hävningsklausulen en viktig del av avtalet.

Enligt utskottets mening bör motion Fi517 inte föranleda något

uttalande från riksdagens sida.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

I motion Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m) föreslås

att ett system med statsbidragsbestämmelser utarbetas för

kommunala verksamheter som stimulerar till användandet av

entreprenadlösningar.

Det ankommer på kommunerna att inom gällande lagar bestämma i

vilka former verksamheten bör bedrivas. Det ligger i kommunernas

intresse att eftersträva en så effektiv resursanvändning som

möjligt. I detta ligger att också pröva entreprenadlösningar för

viss typ av verksamhet. Utskottet ser därför inte något behov

att knyta särskilda villkor till statsbidragssystemet så att det

stimulerar entreprenadlösningar i kommunal verksamhet. En

översyn pågår av statsbidragen till kommunerna (dir. 1990:20).

En strävan bör enligt direktiven vara att minska de regler och

begränsningar som bidragen ofta är förknippade med. Motion Fi506

avstyrks med det anförda av utskottet.

Enhetlig kommunal redovisning

I motionerna Fi508 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m),

Fi513 yrkande 2 av Anne Wibble m.fl. (fp) och Fi505 av

Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en enhetlig redovisning av

kommunernas egenregiverksamhet. En redovisningsform som utvisar

både de faktiska kostnaderna och andelen egenregi- resp.

entreprenadverksamhet ökar möjligheterna att jämföra kostnaderna

för kommunens egen verksamhet och för entreprenader. Därigenom

skulle konkurrensmöjligheterna öka.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra

följande.

Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den

nya budget- och redovisningsmodell som utarbetats av kommun- och

landstingsförbunden. Det innebär att kommunerna över lag har

enhetliga principer för den externa redovisningen.

De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid till

kommunernas interna redovisning. Inom detta område finns i dag

stora skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på

skillnader mellan kommunerna avseende befolkningsstorlek,

verksamhetens inriktning, organisationens struktur osv. Att få

en större enhetlighet i den interna redovisningen är därför

förenat med vissa problem.

Som utskottet framhöll vid behandlingen av yrkandena med samma

innebörd hösten 1989 i betänkandet 1989/90:FiU1 innebär

förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn bl.a. en ökad

mångfald vad gäller enskilda kommuners styr- och

ledningsprinciper, val av organisering, grad av decentralisering

m.m. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det är lämpligt att

från statsmakternas sida föreskriva hur kommunernas

internredovisning skall se ut. Å andra sidan torde det ligga i

kommunernas intresse att i större utsträckning kunna jämföra

kostnader för viss verksamhet kommuner emellan. Därigenom skapas

underlag för att bedöma hur effektiv verksamheten är. För detta

krävs en mer enhetlig redovisning. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla att i takt med att kommunerna i ökad

utsträckning inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli

enklare att ge en mer lättillgänglig redovisning av

egenregiverksamheten för den enskilda kommunen.

Med det anförda avstyrker utskottet här aktuella

motionsyrkanden.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig

upphandling

I motionerna Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c) och Fi510

av Karin Starrin (c) föreslås ändrade regler för den statliga

upphandlingen så att denna mer effektivt kan utnyttjas som medel

i regional- och arbetsmarknadspolitiken. Även i motionerna

Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk), Fi207 yrkande 4 av Inger

Schörling m.fl. (mp) och Fi516 av Carl Frick (mp) anges

regionalpolitiska skäl till att vidta ändringar i

upphandlingsförordningen. I motionerna Fi512 och Fi207 uttalas

en oro över en samordning av upphandlingsreglerna med de

bestämmelser som gäller inom EG. I motion Fi207 framhålls att en

anslutning till EGs upphandlingsregler är utesluten.

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas

anledning att överväga om den offentliga upphandlingen kan

användas i regionalpolitiskt eller sysselsättningspolitiskt

syfte. Det är emellertid enligt utskottets mening olämpligt att

statliga myndigheter åläggs att göra bedömningar av politisk

natur. Att hävda något annat vore att kräva att de politiska

besluten skall kunna åsidosättas av lokala förvaltningar. Det

ankommer på regeringen att göra de vidare bedömningar av ett

upphandlingsärende som går utöver vad principen om

affärsmässighet vid upphandling tillåter. Detta framgår av

bestämmelserna för statlig upphandling.

Att åsidosätta upphandlingsförordningen vid upphandling i

sådana regioner som vid en viss tidpunkt uppvisar en hög

arbetslöshet skulle innebära att den grundläggande principen om

affärsmässighet vid upphandling sattes ur spel. Det leder

utskottet till slutsatsen att den statliga upphandlingen inte

skall utnyttjas som regionalpolitiskt medel på det sätt som

föreslås i här aktuella motioner. Det finns andra och mer

effektiva sätt att bedriva regionalpolitik.

I anslutning till vänsterpartiets och miljöpartiets

partimotioner vill utskottet särskilt framhålla att utländska

upphandlingsmarknader är av stor betydelse för svensk export och

därigenom för sysselsättningen inom landet. Det är därför som

den pågående samordningen av upphandlingsreglerna med EG är av

avgörande betydelse. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla

att de internationella avtal som träffats inom t.ex. GATT om

internationell konkurrens vid statlig upphandling självfallet

måste respekteras.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motionerna Fi207 yrkande 4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och

Fi516 i berörd del.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

I motionerna Fi726 yrkande 3 av Olof Johansson m.fl. (c)

och Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) krävs en ändring av

upphandlingsförordningen med innebörd att en myndighet vid

upphandling skall beakta den inverkan på miljön en produkt kan

ha.

Även i motionerna Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) och

Fi516 av Carl Frick (mp) krävs motsvarande förändringar i

upphandlingsförordningen. I dessa två motioner understryks

vikten av att en EG-anpassning inte får leda till att genuina

svenska miljöpolitiska mål äventyras.

Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer

möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för

myndigheternas verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges

i de kvalitetskrav som måste ställas på den produkt eller tjänst

som skall upphandlas. Detta skall framgå av det s.k.

förfrågningsunderlaget vid anbudsinfordran. Den grundläggande

principen för upphandling -- affärsmässigheten -- innebär

sålunda att en myndighet skall beakta alla faktorer som är

nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och

ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets

mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda

miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till

miljön väl låter sig förenas med gällande

upphandlingsbestämmelser.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att statliga

myndigheter och verk bidrar till att miljöpolitikens mål

uppfylls. Det förefaller dock mindre lämpligt att reglera detta

genom detaljerade bestämmelser i upphandlingsförordningen. Det

borde i stället kunna förutsättas att myndigheterna i hela sin

verksamhet uppfyller uppställda miljökrav men också att de noga

följer utvecklingen inom detta område och vidtar åtgärder när så

är befogat. Det bör även här nämnas att införandet av

miljöavgifter kommer att bidra till att miljöaspekterna får

större tyngd i upphandlingen genom att avgifterna påverkar

priset på den aktuella varan eller tjänsten.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi503, Fi512 i berörd del,

Fi516 i berörd del och Fi726 yrkande 3.

I motion Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp) framhålls att

inga större beslut bör fattas utan att konsekvenserna för miljön

har utvärderats. Detta måste även gälla upphandling. Regeringen

bör enligt motionärernas uppfattning ge statens representanter i

upphandlingsdelegationen i uppdrag att starkt betona

miljöfrågorna vid utformningen av riktlinjer och allmänna råd

för den offentliga upphandlingen.

I motion Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) anförs att

ett väl fungerande miljöavgiftssystem innebär att miljövänliga

produkter blir billigare än produkter som är mindre

miljövänliga. Miljövänliga produkter blir därigenom automatiskt

mer konkurrenskraftiga. Såvitt utskottet förstår menar

motionärerna därför att det inte finns anledning för statliga

myndigheter att särskilt beakta miljöfrågor vid upphandling.

Som framhålls i motion Fi519 har regeringen i miljö- och

energidepartementets bilaga till årets budgetproposition (prop.

1989/90:100, bil. 16) understrukit att statliga myndigheter vid

sin upphandling skall ta vederbörlig hänsyn och att nuvarande

statliga upphandlingsbestämmelser också möjliggör detta.

Utskottet har även erfarit att upphandlingsdelegationen, som

består av representanter för stat, kommun och landsting, inom

kort kommer att publicera en informationsskrift med vissa

riktlinjer för miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Mot denna

bakgrund finner utskottet att yrkandet i motion Fi509 är

tillgodosett och avstyrker därför motionen.

I motion Fi519 hävdas att det med hänsyn till utbyggnaden av

ett miljöavgiftssystem inte föreligger några skäl för

myndigheterna att särskilt beakta miljöproblemen vid

upphandling. Utskottet vill framhålla att miljöavgifterna även

när de kommer att utnyttjas i större utsträckning inte kan antas

spegla varornas eller tjänsternas totala miljömässiga

konsekvenser varför det bör åligga myndigheterna att beakta

miljökonsekvenserna på det sätt som ovan angetts. Utskottet

avstyrker sålunda motion Fi519.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och

lagreglering av kommunal upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi508 yrkandena 2 och

3 samt 1989/90:Fi513 yrkandena 1, 3 och 4,

res. 1 (m,fp)

res. 2 (v,mp) -

motiv.

2. beträffande statlig upphandling och hävningsrätt

att riksdagen

avslår motion 1989/90:Fi517,

3. beträffande utformning av statsbidrag till kommunerna

att riksdagen

avslår motion 1989/90:Fi506,

4. beträffande enhetlig kommunal redovisning

att riksdagen

avslår motionerna 1989/90:Fi505,

1989/90:Fi508 yrkande

4 och 1989/90:Fi513 yrkande 2,

res. 3 (m,fp)

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv

för offentlig upphandling

att riksdagen

avslår motionerna 1989/90:Fi207 yrkande 4, 1989/90:Fi510,

1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi514 och 1989/90:Fi516 i

berörd del,

res. 4 (c)

res.

5 (v,mp)

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi503,

1989/90:Fi509, 1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i

berörd del och 1989/90:Fi726 yrkande 3,

res. 6(fp)

res. 7 (c)

res. 8 (v,mp)

b) att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi519.

Stockholm den 16 oktober 1990

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland

Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),

Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris

Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Carl Frick (mp), Marianne

Carlström (s), Gunilla André (c) och Maggi Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av

kommunal upphandling (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip

Fridolfsson (m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "och 4" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening innehåller nuvarande regler för den

offentliga upphandlingen så många möjliga undantag från

principen om affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås

i praktiken. Dessa undantag öppnar möjligheter för att

exempelvis stödja vissa företag genom att inte följa det

affärsmässigt bästa anbudet. Syftet kan vara att förhindra

nedläggning eller inskränkning. Man gör avsteg av

lokaliserings-, regional- och industripolitiska skäl.

Mot denna bakgrund anser utskottet att en översyn av

upphandlingsreglerna är motiverad i syfte att ge de

affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll. Stöd av

olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i

synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen.

Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med

riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl,

bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten.

Vid en översyn av upphandlingsreglerna är det även angeläget

att reglerna för upphandling av tjänster ges större räckvidd. I

detta sammanhang bör även den verksamhet som för närvarande

sköts i egen regi av den offentliga sektorn beaktas. Alla

tillfällen till anbudsupphandling bör utnyttjas för transporter,

städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. De regler för

upphandling som skall garantera affärsmässighet och opartiskhet

i den statliga upphandlingen bör också ställas på valet mellan

egen regi och entreprenad.

Utskottet är av samma mening som motionärerna att den

kommunala upphandlingen, liksom den statliga, bör regleras i

lag. Upphandlingsärenden är ofta av mycket komplicerad natur,

varför möjligheterna att påtala avsteg från

upphandlingsreglementet kan vara små. För lagreglering talar

också den kommunala upphandlingens växande betydelse för den

ekonomiska aktiviteten i Sverige.

Ytterligare fördelar skulle uppnås genom att

upphandlingsreglerna skulle få samma status över hela det

offentliga området. Det finns ett klart behov av ett fördjupat

samarbete vad gäller upphandlingsregler mellan den statliga

sektorn och kommunsektorn. Detta samarbete måste intensifieras.

Att kommunerna lagstiftningsvägen åläggs att följa klara

regler för inhämtande av anbud har också betydelse för främjande

av frihandel och konkurrens.

En översyn av upphandlingsförordningen kommer att äga rum i

anslutning till EES-förhandlingarna. Som utskottet ser det

skulle de förändringar utskottet här förordat underlätta denna

förhandlingsprocess.

Vad utskottet här anfört om en översyn av de offentliga

upphandlingsreglerna och en lagreglering av den kommunala

upphandlingen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och

lagreglering av kommunal upphandling

att riksdagen med

anledning av motionerna 1989/90:Fi508 yrkandena 2 och 3 samt

1989/90:Fi513 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av

kommunal upphandling (mom. 1, motiveringen)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill" och

slutar med "och 4" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär de förändringar i

upphandlingsförordningen som förordas av motionärerna att det

blir ännu svårare än vad som gäller inom ramen för nuvarande

regler att bl.a. ta regional- och miljöpolitiska hänsyn vid

upphandling. Uppenbarligen är det motionärernas strävan att även

uppnå full överensstämmelse med de regler som planeras gälla

inom EG. Utskottet vill bestämt motsätta sig en sådan förändring

av upphandlingsförordningen. Några rimliga motiv för att

harmonisera upphandlingsreglerna med EGs framtida regelsystem,

som innebär att centrala regional-, arbetsmarknads- och

miljöpolitiska mål åsidosätts, föreligger icke. Med hänvisning

till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi508

yrkandena 2 och 3 samt Fi513 yrkandena 1, 3 och 4.

3. Enhetlig kommunal redovisning (mom. 4)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip

Fridolfsson (m) och Lars de Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "aktuella

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen

mellan privata företag och offentlig verksamhet skulle ges

bättre förutsättningar, om den kommunala egenregiverksamheten

ges en enhetlig redovisningsform, som utvisar både de faktiska

kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet.

Den senare typen av uppgifter bör återfinnas i kommunens

årsredovisning. Myndigheternas verksamhet i egen regi innebär

att de privata företagen, och då inte minst de mindre företagen,

utestängs från en viktig marknad.

Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten

bör kompletteras med en redogörelse för använda

redovisningstekniska principer. Redovisning av

egenregiverksamheten ger företag och allmänhet väsentlig

information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna för

kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker

konkurrensmöjligheterna. Det bör även tilläggas att det torde

ligga i kommunernas intresse att i större utsträckning kunna

jämföra kostnader för viss verksamhet kommuner emellan. För

detta krävs en mer enhetlig redovisning.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget att

regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden och

kommunerna kraftigt understryker vikten av att få till stånd en

enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet här

anfört med anledning av motionerna Fi508 yrkande 4, Fi513

yrkande 2 och Fi505 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande enhetlig redovisning

att riksdagen med

anledning av motionerna 1989/90:Fi505, 1989/90:Fi508 yrkande 4

och 1989/90:Fi513 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig

upphandling (mom. 5)

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Det kan" och på s. 8 slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas

anledning att överväga om den offentliga upphandlingen kan

användas i regionalpolitiskt eller sysselsättningspolitiskt

syfte. De regionala obalanserna har förstärkts de senaste åren.

Enligt bestämmelserna för statlig upphandling ankommer det på

regeringen att göra de vidare bedömningar av ett

upphandlingsärende som går utöver vad principen om

affärsmässighet vid upphandling tillåter. Utskottet vill

emellertid understryka att upphandling inom den offentliga

sektorn bör kunna ske med inriktning på utsatta regioner och

utsatta näringar. Särskilt bör nämnas att det är av stor

regionalpolitisk betydelse att exempelvis militära förband

upphandlar från den egna ortens näringsliv. De försök som pågått

med decentraliserad upphandling bör nu enligt utskottets mening

omsättas i klarare regler. Inriktningen bör vara att undantag

tillåts för de militära myndigheterna från reglerna om central

upphandling. Detta bör gälla såväl dagligvaror som viss materiel

samt upphandling av byggnadsverksamhet.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73 s.

57) framgår att myndigheterna inom ramen för gällande

upphandlingsbestämmelser bör medverka till att en ökad del av

upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.

Detta innebär att Norrlandsföretagen skall ges företräde vid

anbud som bedöms likvärdigt med annat företags anbud (jfr s. 25

i Bestämmelser för statlig upphandling, riksrevisionsverket juli

1986). I motion Fi510 krävs att även Gävleborgs län skall

tillhöra de län som skall ges företräde vid upphandlingen.

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa

storstadsområden -- exempelvis Storstockholm -- haft en positiv

utveckling som i viss utsträckning lett till en överhettning på

arbetsmarknaden, är situationen i flera glesbygdsregioner

alltjämt otillfredsställande. Dit hör delar av Gävleborgs län.

Det finns därför som utskottet ser det skäl att behandla

Gävleborgs län på samma sätt som övriga Norrlandslän i

upphandlingssammanhang. Under vissa perioder har även andra

områden en besvärlig sysselsättningssituation. Det finns därför

skäl att regelbundet se över upphandlingsförordningen i dessa

hänseenden.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi207 yrkande

4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och Fi516 i berörd del bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv

för offentlig upphandling

att riksdagen med

bifall till motionerna 1989/90:Fi510 och 1989/90:Fi514 samt med

anledning av motionerna 1989/90:Fi207 yrkande 4, 1989/90:Fi512 i

berörd del och 1989/90:Fi516 i berörd del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig

upphandling (mom. 5)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Det kan" och på s. 8 slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa

storstadsområden -- exempelvis Storstockholm -- haft en

utveckling som lett till en överhettning på stora delar av

arbetsmarknaden, är situationen i flera glesbygdsregioner

alltjämt otillfredsställande. I själva verket har den regionala

obalansen förstärkts sedan den socialdemokratiska regeringen

tillträdde. Utskottet måste därför konstatera att detta är en

utveckling som går stick i stäv mot regionalpolitikens mål.

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner

framgent, mot bakgrund av vad som här anförts, bör kunna

utnyttja upphandling som regional- och sysselsättningspolitiskt

medel. Kommuner och statliga myndigheter bör om de finner det

lämpligt kunna upphandla varor och tjänster i den egna regionen.

Därvid måste också de krav uppmärksammas som hänsynen till vår

miljö ställer. Det borde också vara självklart att när det

gäller upphandling som faller inom myndigheternas ansvarsområde

skall de mål för regionalpolitiken som uppställts av regering

och riksdag uppfyllas.

Nuvarande offentliga upphandlingsförordningar betonar priset

på varan som den faktor som skall ha det dominerande inflytandet

vid valet mellan i övrigt lika konkurrenter. Som framhålls i

Fi516 bör också den miljöstörning och de samhällskostnader som

är förbundna med transporterna räknas med i varans pris.

Utskottet förordar mot den bakgrunden att

upphandlingsförordningens bestämmelser skall ändras så att

lokalt och regionalt tillverkade varor skall kunna ges företräde

vid bedömningarna av vilken tillverkare som skall leverera.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73)

framgår att myndigheterna inom ramen för gällande

upphandlingsbestämmelser bör medverka till att en ökad del av

upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.

Detta innebär att Norrlandsföretagen skall ges företräde vid

anbud som bedöms likvärdigt med annat företags anbud (jfr s.25

i Bestämmelser för statlig upphandling, riksrevisionsverket juli

1986). Som utskottet ser det är det märkligt att det efter 15 år

inte gjorts någon översyn av vilka län som är i behov av en ökad

upphandling.

Ett särskilt hot mot utsatta regioner utgör de närmanden till

EG som pågår från Sveriges sida. Av UDs rapport om det

västeuropeiska integrationsarbetet 1989 framgår det att "För

EFTA-länderna och kanske särskilt för Sverige är offentlig

upphandling ett av de viktigaste samarbetsområdena med EG. Det

övergripande målet är lika behandling för varor och tjänster med

ursprung både i EG- och EFTA-området vid offentlig upphandling."

Sverige har en av de mest liberala lagarna i Europa vad gäller

offentlig upphandling. När det gäller offentlig upphandling inom

EG så pågår arbete med att skärpa reglerna för offentlig

upphandling i syfte att uppnå total fri konkurrens. Formella

förhandlingar kommer att upptas med EFTA-länderna under 1990.

Mot bakgrund av att kunskaperna om vad som händer med utsatta

regioner vid ett närmande till EG är mycket bristfälliga, finns

det all anledning att hysa oro för vilka effekter de nya

besluten om offentlig upphandling kommer att få. Det är ju inte

bara en stor marknad för svenska bolag inom EG-länderna. Det

finns också en risk att svenska företag, som i dag producerar

för den svenska marknaden, slås ut.

Utskottet delar mot angiven bakgrund den uppfattning som

framförs i här aktuella motioner att en översyn bör göras av

upphandlingsförordningen. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Fi207 yrkande 4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och

Fi516 i berörd del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv

för offentlig upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Fi207 yrkande

4, 1989/90:Fi512 i berörd del och 1989/90:Fi516 i berörd del

samt med anledning av motionerna 1989/90:Fi510 och 1989/90:Fi514

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Som framhålls" och slutar med "därför motionen" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening ger regeringen otydliga signaler i

fråga om miljöhänsyn i samband med offentlig upphandling. I

budgetpropositionen hävdas att statliga myndigheter skall ta

vederbörliga miljöhänsyn, men detta är otillräckligt. Utskottet

har erfarit att upphandlingsdelegationen, som består av

representanter för stat, kommun och landsting, kommer att

publicera en informationsskrift med vissa riktlinjer för

miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Vad dessa riktlinjer

skall innefatta är emellertid oklart. Utskottet vill därför

framhålla att riktlinjerna bör innefatta krav på miljöpolitiska

konsekvensanalyser. Sådana analyser underlättas av att

miljöavgifter kommer att utnyttjas i större utsträckning, men

analyserna måste vara mer fullständiga. Vad utskottet har anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande

lydelse:

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Fi509 och med

avslag på motionerna 1989/90:Fi503, 1989/90:Fi512 i berörd del,

1989/90:Fi516 i berörd del och 1989/90:Fi726 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Gällande bestämmelser" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

I här aktuella motioner framhålls att man i den offentliga

upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar

den uppfattningen. Statens och kommunernas upphandling borde

användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande

och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion.

För att uppnå detta bör, som också föreslås i motionerna Fi503

och Fi726, ändringar vidtas i upphandlingsförordningen

(1988:366) och i den överenskommelse mellan kommunerna och de

kommunala förbunden som reglerar den kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön

föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den

inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att

ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i

föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga

myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga

miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som

ett tillägg till 3 §, vari bl.a. föreskrivs att myndigheterna i

sin upphandling skall iaktta affärsmässighet, med innebörden att

myndigheterna också skall beakta den inverkan produkten kan ha

på miljön.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi503 och

Fi726 yrkande 3 och i berörda delar motionerna Fi512 och Fi516

om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande

lydelse:

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi503,

1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i berörd del och

1989/90:Fi726 yrkande 3 samt med avslag på motion

1989/90:Fi509 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen

(1988:366),

8. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som

börjar med "Gällande bestämmelser" och slutar med "yrkande 3"

bort ha följande lydelse:

I här aktuella motioner framhålls att man i den offentliga

upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar

den uppfattningen. Statens och kommunernas upphandling borde

användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande

och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion.

För att uppnå detta bör ändringar vidtas i

upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse

mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den

kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön

föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den

inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att

ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i

föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga

myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga

miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som

ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att

myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,

med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan

produkten kan ha på miljön. Utskottet vill därvid framhålla att

hänsyn även måste tas till de miljöstörningar som uppstår vid

varans tillverkning och vad som händer när produkten har

förbrukats. Det bör också betonas att utnyttjade produkter så

långt möjligt bör vara biologiskt nedbrytbara eller att de kan

återanvändas.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen uttala att någon

harmonisering med EGs upphandlingsregler, som skulle innebära

att viktiga miljöpolitiska mål åsidosätts, icke kommer till

stånd.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi503,

Fi726 yrkande 3 och i berörda delar motionerna Fi512 och Fi516

om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande

lydelse:

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi503,

1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i berörd del och

1989/90:Fi726 yrkande 3 och med avslag på motion 1989/90:Fi509

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ändring i upphandlingsförordningen (1988:366),

Särskilt yttrande

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 b)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m)

anför:

I motion Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) ställer sig

motionärerna bl.a. kritiska till att allmänna riktlinjer skall

utarbetas för miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Vi delar

denna uppfattning och anser att vägledande för all upphandling

bör vara affärsmässighet, objektivitet och opartiskhet.

Miljöpolitiska överväganden bör komma till uttryck genom

fungerande miljöavgiftssystem. Genom att beakta de totala

kostnaderna inkl. dessa avgifter åstadkoms en ur miljösynpunkt

ändamålsenlig upphandling. Det kan inte uteslutas att de här

nämnda riktlinjerna, som på många punkter med nödvändighet

kommer att bli vaga, kan komma att leda till ytterligare avsteg

från principen om affärsmässighet vid upphandling.