Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

1991-03-21 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:FiU15, Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU15

Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

(prop. 1990/91:100 bil. 17)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

FiU15

Sammanfattning

Utskottet föreslår i detta betänkande att Riksdagens revisorer

och deras kansli anvisas ett oförändrat anslag för nästa

budgetår. Revisorernas förslag om en treårig budgetram med ett

väsentligt uppräknat anslag avvisas av utskottet med hänvisning

till det arbete som pågår inom den av talmanskonferensen

tillsatta arbetsgruppen om riksdagens roll i budgetprocessen.

FEMTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor har i proposition 1990/91:100

bilaga 17 under punkt B 2 (s. 10--11) föreslagit riksdagen att

till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret

1991/92 anvisa ett ramanslag på 10 991 000 kr.

Revisorerna gör i sin anslagsframställning en resultatanalys

för den senaste femårsperioden. En uppföljning görs av några av

de förslag som revisorerna lämnat till riksdagen under senare

år.

Anslagsframställningen innehåller också en framtids- och

resursanalys samt en beskrivning av verksamhetsinriktningen

under den kommande treårsperioden. Revisorernas förslag

överensstämmer i stort med de i förra årets

anslagsframställning. Förutom en pris- och löneomräkning och ett

treårigt huvudförslag grundat på en resurstilldelning som

motsvarar en real neddragning med 1,5 % från innevarande års

anslagsnivå lämnas ett förstärkningsförslag som bygger på

framtids- och resursanalysen. För budgetåret 1991/92 föreslås en

ökning med 1475000 kr. Anslaget beräknas därmed till

12301000 kr. Förslaget motiveras med ökat behov av medel för

bl.a. konsulter, resor samt utbildnings- och

utvecklingsinsatser. Även för de två efterföljande åren föreslås

förstärkningar.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

I budgetpropositionen bilaga 17 Riksdagen och dess myndigheter

föreslår riksdagens förvaltningsstyrelse att anslaget för nästa

budgetår räknas upp med kompensation för pris- och löneökningar.

Frågan om utökning av resurserna bör anstå tills den av

talmanskonferensen tillsatta arbetsgruppen om riksdagens roll i

budgetprocessen har gjort sina överväganden. Riksdagens

förvaltningsstyrelse föreslår att till Riksdagens revisorer och

deras kansli för budgetåret 1991/92 anvisas ett ramanslag på

10991000 kr.

Utskottet

Finansutskottet angav i betänkandet förra året med anledning

av revisorernas anslagsframställning (1989/90:FiU15) vissa

riktlinjer för revisorernas verksamhet. Revisorerna har i årets

anslagsframställning i huvudsak följt dessa. Utskottet anser att

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

dessa riktlinjer i princip alltjämt är giltiga men konstaterar

att förutsättningarna ändrats i ett väsentligt hänseende.

Finansutskottet behandlade i maj 1990 vissa frågor med

anknytning till riksdagens roll i budgetprocessen

(1989/90:FiU39). Utskottet tog i detta sammanhang upp frågan om

hur riksdagens roll påverkas av det arbete med budgetprocessens

förnyelse som pågår inom statsförvaltningen. Ett väsentligt

inslag i den nya budgetprocessen är den utvärdering av

verksamhetens resultat som skall utgöra en viktig del av

underlaget för myndigheternas förslag om framtida

verksamhetsinriktning. Finansutskottet konstaterade med

anledning härav att riksdagen och särskilt dess utskott bör ägna

större uppmärksamhet åt att utvärdera resultaten av riksdagens

beslut. Frågan uppkommer härvid vilka resurser riksdagen har

till sitt förfogande för detta arbete. Utskottet föreslog med

anledning härav att denna fråga borde utredas närmare och angav

att i detta sammanhang bör även revisorernas

granskningsuppgifter uppmärksammas. Riksdagen ställde sig

bakom utskottets förslag. Avsikten är att den av

talmanskonferensen tillsatta arbetsgruppen skall behandla dessa

frågor. Detta arbete har nyligen inletts.

Utskottet anser mot denna bakgrund att resultaten av

arbetsgruppens överväganden bör avvaktas innan ställning tas

till att genomföra större förändringar av riksdagens revisorers

resurser. I avvaktan härpå bör revisorernas anslag vara

oförändrat. Endast pris- och löneomräkning bör företas för nästa

budgetår. Utskottet förordar därför att revisorerna och deras

kansli för nästa budgetår anvisas ett anslag på 10991000 kr.

Någon budgetram bör inte heller fastställas för den närmaste

treårsperioden.

Finansutskottet vill med anledning av förvaltningsstyrelsens

behandling av revisorernas anslagsframställning, som framgår av

budgetpropositionen bilaga 17 Riksdagen och dess myndigheter,

erinra om vad förvaltningsstyrelsen anförde år 1983 om

granskningen av anslagsframställningarna inom riksdagsområdet

(förs. 1982/83:25). Förvaltningsstyrelsen redovisade följande

principiella synsätt (s. 20).

Liksom på regeringssidan måste det vara rimligt att

anslagsframställningar passerar en instans med kompetens att

föra en dialog med myndigheterna innan förslagen läggs fram i

budgetpropositionen. En mängd administrativa frågor kan på det

sättet få en likformig behandling. Att vissa övergripande

policyfrågor hänskjuts direkt till vederbörande fackutskott utan

prövning i sak av förvaltningskontoret får också anses naturligt

och innebär en garanti för att verkens självständighet inte

träds för nära.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet anförde med anledning härav bl.a. följande

(FiU 1983/84:1y). Budget- och ekonomiadministrativa frågor bör

så långt möjligt ges en enhetlig behandling inom

riksdagsförvaltningen. Den nya ekonomienheten kan därvid fylla

en viktig funktion. Den enhetliga behandlingen bör självklart

också omfatta riksdagsorganens anslagsframställningar, vilka bör

underkastas en gemensam och likformig prövning. Utskottet

betonade emellertid att den granskning som ekonomienheten skall

svara för bör inriktas på rent tekniska frågor såsom exempelvis

pris- och löneomräkningar. Övergripande policyfrågor bör --

såsom fövaltningsstyrelsen framhöll -- inte prövas av

förvaltningsstyrelsen utan bör beredas direkt av berört

fackutskott.

Utskottet anser att ingenting framkommit som ger anledning att

ändra den redovisade ansvarsfördelningen i budgetberedningen

inom riksdagsförvaltningen mellan förvaltningsstyrelsen och

riksdagens utskott.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt B 2 till Riksdagens revisorer och deras kansli för

budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 10991000 kr.

res. (mp)

Stockholm den 21 mars 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland

Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),

Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s),

Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt

Nygren (m), Maria Hed (s) och Maggi Mikaelsson (v).

Reservation

Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar

med "Finansutskottet angav" och slutar med "närmaste

treårsperioden" bort ha följande lydelse:

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar

granska statlig verksamhet. Syftet med revisorernas granskning

är att främja ett effektivt utnyttjande av de statliga

resurserna.

Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten får en allt större

betydelse inom den offentliga sektorn. Regelstyrning ersätts mer

och mer av målstyrning som i sin tur förutsätter en väl

utvecklad resultatanalys. För riksdagens del betyder denna

utveckling att uppföljnings- och utvärderingsverksamheten blir

ett allt viktigare styrinstrument.

Riksdagen har också vid flera tillfällen de senaste åren

framhållit betydelsen av att riksdagen ägnar större

uppmärksamhet åt att följa upp de beslut som fattats av

riksdagen. Denna uppgift faller i första hand på utskotten men

en viktig resurs i detta sammanhang är också riksdagens

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

revisorer.

Möjligheterna för riksdagen att uppfylla sin kontrolluppgift

gentemot regeringen och myndigheterna beror också på i vilken

mån det finns resurser för detta. Utskottet anser mot denna

bakgrund att riksdagens revisorer och deras kansli bör ges

förstärkta resurser för att klara dessa för riksdagen så

grundläggande uppgifter.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa de medel revisorerna

själva föreslagit för nästa budgetår, nämligen 12301000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100

bilaga 17 punkt B 2 till Riksdagens revisorer och deras

kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på

12301000 kr.