Bet. 1990/91:FiU2

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU02

Offentlig sektor

Innehåll

Sammanfattning

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tio motioner, i vilka frågor tas upp

med krav på förändringar av den offentliga sektorn. I parti- och

kommittémotioner från moderata samlingspartiet, folkpartiet och

centern ges en bred programförklaring av vad som enligt

motionärerna krävs för att uppnå en positiv utveckling av den

offentliga sektorn. Yrkandena i de övriga borgerliga motionerna

anknyter till förslagen i partimotionerna.

I en motion begär företrädare för miljöpartiet att man skall

utreda inom vilka områden de offentliga monopolen bör verka.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Som utskottet

ser det är många av de åtgärder som föreslås i de borgerliga

motionerna i flera avseenden i överensstämmelse med inriktningen

av det förnyelsearbete som nu pågår inom den offentliga sektorn.

Företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och

centern avlämnar en gemensam reservation vad gäller den

offentliga sektorns förnyelse. Under samma rubrik avger centern

och vänsterpartiet var för sig ett särskilt yttrande.

Miljöpartiets företrädare begär i en reservation, med

utgångspunkt från den nämnda motionen, att en utredning

tillsätts om de statliga monopolen. Moderata samlingspartiet och

folkpartiet avlämnar här en gemensam motiveringsreservation.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från

allmänna motionstiden 1990:

1989/90:Fi202 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

Sänkt skattetryck m.m. i vad avser yrkande 2,

1989/90:Fi501 av Carl Bildt m.fl. (m)

Den offentliga sektorn, m.m. i vad avser yrkandena 2 och 3,

1989/90:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

Ett program för den offentliga sektorns förnyelse,

1989/90:Fi504 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

Den offentliga sektorn,

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m)

Åtgärder mot offentliga monopol i vad avser yrkande 1,

1989/90:Fi511 av Lars Norberg m.fl. (mp)

Statliga monopol,

1989/90:Fi518 av Carl Bildt m.fl. (m)

Konkurrensen mellan kommunal och privat verksamhet,

1989/90:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m)

Marknadsekonomi, m.m. i vad avser yrkande 4,

1989/90:Fi732 av Kjell-Arne Welin (fp)

Den offentliga sektorn,

1989/90:K504 av Gunnar Björk m.fl. (c)

Den offentliga sektorn.

Konstitutionsutskottet har med eget yttrande

(1990/91:KU1y) överlämnat motion K504 till finansutskottet.

Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionsyrkandena

Den offentliga sektorns förnyelse

1989/90:Fi202 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:A423 --

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

monopol, t.ex. inom vårdsektorn, bör avskaffas för en positiv

utveckling av tjänstesektorn.

1989/90:Fi501 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avreglering och avmonopolisering inom

bl.a. vård, omsorg, utbildning och boende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvalitetsreformer i den offentliga

sektorn.

1989/90:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för den offentliga sektorns

förnyelse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer

hinder för personalkooperativ och andra enskilda alternativ till

offentlig verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om starkare konsumentinflytande i offentlig

sektor, bl.a. genom ökad valfrihet.

1989/90:Fi504 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:A802 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de offentliga monopolen.

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av bl.a. avmonopolisering och

avreglering i syfte att uppnå ökad konkurrens mellan offentlig

och privat verksamhet.

1989/90:Fi518 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till vad som anförts i motion 1989/90:Jo268 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att konkurrensen mellan kommunal och privat

verksamhet, bl.a. inom turistnäringen, måste ske på lika

villkor.

1989/90:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till vad som anförts i motion 1989/90:Sk320 -- yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående privat verksamhet inom det som i dag

är offentlig sektor.

1989/90:Fi732 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att öka effektiviteten i den

offentliga sektorn genom skärpt konkurrens och mindre

regleringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att undanröja

produktivitetshämmande mellannivåer i den statliga

förvaltningen.

1989/90:K504 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förnyelse av offentliga sektorn under

punkterna 1--36.

Utredning om statliga monopol

1989/90:Fi511 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

statlig, parlamentarisk utredning beträffande offentliga monopol

bör tillsättas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

I tio motioner tas frågor upp med krav på förändringar av den

offentliga sektorn. I parti- och kommittémotioner från moderata

samlingspartiet, folkpartiet och centern ges en bred

programförklaring av vad som enligt motionärerna krävs för att

uppnå en positiv utveckling av den offentliga sektorn. Yrkandena

i de övriga borgerliga motionerna anknyter till förslagen i

partimotionerna.

I en motion begär företrädare för miljöpartiet att man skall

utreda inom vilka områden de offentliga monopolen bör verka.

Den offentliga sektorns förnyelse

I motion Fi501 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att

framtidens ledord för en förändring av den offentliga sektorn

måste vara kvalitet, kunskap och kreativitet. Tiden har, sägs

det i motionen, passerat socialistiska och kollektivistiska

lösningar. I dag ges ständigt nya alarmerande exempel på

kvalitetsbrister inom flera delar av den offentliga sektorn.

Kvalitetsreformer tillsammans med en avreglering och en

avmonopolisering är därför nödvändiga. I motionerna Fi508 av

Lars Tobisson m.fl. (m), Fi518 av Carl Bildt m.fl. (m),

Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) och Fi202 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (båda m) ges konkreta förslag till

åtgärder. Inom områden som post, tele, arbetsförmedling,

radio/TV, finansiella tjänster och transporter bör monopol och

specialregleringar avskaffas. Ytterligare exempel på åtgärder är

förslag om avyttring av viss offentlig verksamhet till privata

intressen och avgiftsfinansiering i större utsträckning än för

närvarande för att öka konsumentstyrningen av

tjänsteproduktionen.

I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) framhålls

att förnyelsen av den offentliga sektorn är en av de viktigaste

utmaningarna under 1990-talet. I motionen understryks att det

från rättvise- och trygghetssynpunkt är den kollektiva

finansieringen som är det viktiga och inte att produktion av en

viss tjänst eller vara äger rum i den statliga eller kommunala

sektorn. Regeringens dogmatiska fasthållande av de offentliga

monopolen ses som ett reellt hot mot den svenska välfärden. Två

huvudstrategier anges i motionen för en förnyelse av den

offentliga sektorn, en inre reformation (ökad flexibilitet inom

den offentliga sektorn) och en yttre reformation (ökad

konkurrens genom att enskilda alternativ stimuleras). Enligt

motionärerna ger denna inriktning av reformarbetet en ökad

mångfald och valfrihet i den offentliga sektorns tjänsteutbud

samtidigt som aktörerna blir mer effektiva. I denna motion och i

motionerna Fi504 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och

Fi732 av Kjell-Arne Welin (fp) följs den valda strategin upp

med konkreta förslag till åtgärder som t.ex. en avgränsning av

de offentliga monopolen, förslag till ökad anbudsupphandling och

försäljning av offentliga företag som har till enda syfte att

driva affärsverksamhet.

I motion K504 av Gunnar Björk m.fl. (c) ger centern sin

syn på hur en fönyelse av den offentliga sektorn bör

åstadkommas. Inledningsvis slås fast att den gemensamma

finansieringen via skatterna är en förutsättning för den

offentliga sektorn. I motionen sammanfattas centerns program för

den offentliga sektorn i 36 punkter. Huvuddragen i detta

åtgärdsprogram kan sammanfattas på följande sätt.

Decentralisera! Medborgarnas delaktighet och insyn måste öka.

Organisationen måste brytas ner från central till regional och

därefter till lokal nivå. Antalet lagar och förordningar måste

minska. De anställda måste ges ökat ansvar. Centralt fastlagda

regler måste minska till förmån för anpassning på lokal nivå.

Ledningen av verksamheten skall mer ske med hjälp av målstyrning

än med regelstyrning.

Ge valfrihet! Människorna måste ges valfrihet. Mångfald måste

eftersträvas. Alla skall ha lika möjligheter att välja.

Konkurrens och alternativ till offentlig produktion skall

uppmuntras. Kombinationslösningar och samarbete mellan det

offentliga och andra huvudmän skall öka. Marknadens förmåga

skall användas i välfärdens tjänst. Samhället har dock alltid

huvudansvaret för att behoven tillgodoses.

Uppvärdera de anställda! De offentliganställda måste ges

bättre anställningsvillkor. Goda insatser måste premieras

bättre. Personalens möjligheter att påverka verksamheter måste

öka. Mål och ansvar måste göras tydliga.

Satsa på grundtrygghet! Grundtryggheten måste öka bl.a. i

socialförsäkringarna. Maximibeloppen bör hållas tillbaka. Utöver

grundtrygghetsnivån bör goda möjligheter ges till individuella

lösningar.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I några motioner från de borgerliga partierna riktas stark

kritik mot hur den offentliga sektorn fungerar. I moderaternas

partimotion hävdas att den svenska välfärden har fått en

orättfärdig profil. Den som förväntat sig en god sjukvård eller

trygghet på äldre dagar har fått erfara att han inte har några

rättigheter gentemot välfärdsstaten. Vidare sägs i motionen att

de som valt att försöka leva sina liv efter egna värderingar och

önskemål, t.ex. genom att själva ta hand om sina barn, har fått

möta den politiskt styrda välfärden enbart som finansiär av dess

ständigt växande kostnader.

Utskottet delar inte motionärernas syn på den offentliga

sektorn. Sett i ett internationellt perspektiv är den svenska

offentliga sektorn visserligen omfattande, men den ger samtidigt

medborgarna en väl utbyggd och fungerande service inom ett stort

antal områden. Den offentliga sektorn spelar en avgörande roll

för välfärden. Liksom andra delar av ekonomin kommer emellertid

den offentliga sektorn att ställas inför betydande

omställningsproblem under 1990-talet.

Den offentliga sektorn har byggts ut i snabb takt under

efterkrigstiden. Utbyggnaden har tagit stora resurser i anspråk.

Arbetskraftsbehovet har kunnat tillgodoses under

uppbyggnadsfasen. Den ekonomiska tillväxten har skapat utrymme

för ökad såväl privat som offentlig konsumtion.

Som framhålls i årets budgetproposition (1989/90:100 bil. 2)

har läget på arbetsmarknaden förändrats under senare år. De

bedömningar som nu kan göras av tillgången på arbetskraft under

de närmaste decennierna talar för att konkurrensen mellan olika

arbetsmarknadssektorer kommer att vara stor. Den ekonomiska

tillväxten är nu väsentligt lägre än tidigare. Detta innebär att

offentlig verksamhet nu måste räkna med begränsad tillgång på

reala och finansiella resurser. En fortsatt utbyggnad av den

offentliga sektorn på samma sätt och i samma takt som tidigare

är inte heller ändamålsenlig för att tillgodose de nya krav som

ställs på verksamheten.

I den nämnda propositionen understryks att arbetet med att

omstrukturera den offentliga sektorn är av utomordentlig

betydelse för att välfärden inte skall urholkas. De resurser som

står till verksamhetens förfogande måste användas effektivt.

Utrymme för angelägna reformer måste i ökad utsträckning skapas

genom omprioriteringar och genom ett effektivare

resursutnyttjande. Samtidigt måste kraven på ökad kvalitet, ökad

tillgänglighet och valfrihet tillgodoses.

Inom ett brett fält av den offentliga verksamheten pågår ett

arbete med en sådan inriktning. I kommuner och landsting sker en

fortlöpande granskning och omprövning av innehållet i de

tjänster som erbjuds medborgarna. Inom det statliga området

prövas bl.a. inriktning och omfattning av

transfereringssystemen. Nya utgångspunkter för

förvaltningspolitiken läggs fast.

Många av de åtgärder som föreslås i de nu aktuella motionerna

överensstämmer med åtgärder som utnyttjas i det pågående

utvecklingsarbetet. De åtgärder som utskottet här avser är bl.a.

avreglering, ökad användning av avgiftsfinansiering och

anbudsupphandling. Den valda inriktningen av personalpolitiken

överensstämmer också, såvitt utskottet förstår, i flera

avseenden med de åtgärder som folkpartiet förordar som ett led i

en "inre reformation" av den offentliga sektorn.

Utskottets slutsats av denna genomgång blir således att de

krav på åtgärder som förs fram i motionerna från främst

folkpartiet och centern till stora delar är tillgodosedda.

Utskottet vill i detta sammanhang kraftigt understryka att det

fortsatta arbetet med en förnyelse av den offentliga sektorn

måste ha som mål att förstärka de svaga gruppernas ställning.

Det synsätt som kommer till uttryck i parti- och

kommittémotionerna från moderata samlingspartiet inger härvid

oro. Som utskottet ser det är det inte rimligt att hävda att en

ökad konkurrens skulle lösa praktiskt taget alla problem i den

offentliga sektorn. Bl.a. av fördelningspolitiska skäl bör,

enligt utskottets mening, förslaget i motion Fi508 att staten

skall avhända sig ett avgörande inflytande inom sådana områden

som arbetsförmedling, post, tele och viktiga delar av

transportsektorn avvisas.

Av de 36 förslag som återfinns i motion K504 (c) är vissa av

icke-ekonomisk innebörd. Dessa förslag har behandlats av

konstitutionsutskottet i ett yttrande (1990/91:KU1y) till

finansutskottet. Yttrandet återfinns som bilaga till detta

betänkande. Konstitutionsutskottet förordar dävid att centerns

förslag rörande decentralisering, regelförenkling och

utredning om inrättande av länsparlament avstyrks med hänvisning

till vad konstitutionsutskottet tidigare uttalat i dessa frågor.

Finansutskottet avstyrker i likhet med konstitutionsutskottet

motion K504.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker

utskottet motionerna Fi202 yrkande 2, Fi501 yrkandena 2 och 3,

Fi508 yrkande 1, Fi518 och Fi704 yrkande 4, Fi502, Fi504, Fi732

samt K504.

Utredning om statliga monopol

Det är, sägs det i motion Fi511 av Lars Norberg m.fl.

(mp), i hög grad motiverat att tillsätta en utredning som

kartlägger det reella läget i första hand inom affärsverken men

också inom annan statlig och kommunal sektor som bedrivs under

monopol eller monopolliknande förhållanden. Vidare bör det

klarläggas vad kravet på lika service till alla medborgare från

monopolens sida skulle innebära i praktiken. Utredningen bör

utmynna i ett förslag till städning så att det skapas klara

rågångar mellan monopolverksamhet och konkurrensverksamhet inom

statliga affärsverk och aktiebolag.

Bakgrunden till motionärernas krav är följande. Staten har,

enligt motionärerna, varit medveten om att konkurrens inom flera

av ekonomins sektorer skulle leda till ett oförsvarligt

nationalekonomiskt slöseri. Därför har man etablerat statliga

monopol på områden där naturliga monopol föreligger för att

förhindra att monopolföretaget gör orimliga vinster på folkets

bekostnad och för att låta de vinster som görs återgå till

medborgarna. Formen för detta har varit att etablera statliga

och kommunala affärsverk. En annan bakgrund till att statliga

monopol har etablerats är samhällets strävan att låta alla

medborgare få del av samma tekniska service. Detta har

betraktats som ett rättvisekrav och det har betytt att viss

service har upprätthållits som inte har varit ekonomiskt

självbärande. Enligt motionärerna tycks emellertid denna

principiella syn ha råkat i glömska.

Såvitt utskottet förstår, har motionärerna misstolkat

intentionen bakom de åtgärder som nu vidtas för att

effektivisera den offentliga sektorn. Staten måste bl.a. från

fördelningssynpunkt ha ett avgörande inflytande inom flera

verksamhetsområden. Detta får emellertid inte tolkas så att

några förändringar av produktionen inom den offentliga sektorn

inte får äga rum. I proposition 1989/90:100 bil. 2 uttalas att

man som ett led i arbetet med att öka effektiviteten hos

myndigheterna bör överväga om inte uppgifter som i dag genomförs

i egen regi kan genomföras bättre eller till en lägre kostnad om

de läggs ut på entreprenad. Det innebär dock inte, vilket

understryks i propositionen, att det offentligas behov av

styrning får eftersättas. Enligt utskottets mening är det inte

påkallat med en utredning av det slag som motionärerna förordar.

Utskottet avstyrker motion Fi511 (mp) med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den offentliga sektorns förnyelse

att riksdagen avslår motionerna

1989/90:Fi202 yrkande 2, 1989/90:Fi501 yrkandena 2 och

3,

1989/90:Fi502, 1989/90:Fi504, 1989/90:Fi508 yrkande 1,

1989/90:Fi518, 1989/90:Fi704 yrkande 4, 1989/90:Fi732

och

1989/90:K504,

res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande utredning om statliga monopol

att riksdagen avslår motion

1989/90:Fi511.

res. 2 (mp)

res. 3 (m, fp)

Stockholm den 16 oktober 1990

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland

Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),

Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris

Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Carl Frick (mp), Marianne

Carlström (s), Gunilla André (c) och Maggi Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Den offentliga sektorns förnyelse (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune

Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Gunilla

André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "I några" och på s. 6 slutar med "samt K504" bort ha

följande lydelse:

Den offentliga sektorns brist på anpassning till förändrade

krav under 1980-talet är en av de viktigaste förklaringarna till

såväl de växande problemen på stora välfärdsområden -- skola,

barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg etc. -- som vårt lands

ekonomiska problem. Stelbenta organisationsformer och

långtgående regelstyrning har utgjort påtagliga hinder för en

förnyelse av den offentliga sektorn. Flera områden inom den

offentliga sektorns ansvar har försummats och tillåtits

förfalla. Det gäller t.ex. otillräckligt underhåll och

investeringar i skolan och i transportsektorn. Det gäller också

delar av vården. Detta påverkar såväl kvantitet som kvalitet

negativt.

I viss utsträckning har regeringen i propositioner och

skrivelser till riksdagen identifierat problemen. Men kraftfulla

åtgärder för att komma åt problemen i den offentliga sektorn

lyser alltjämt med sin frånvaro. Utskottet vill understryka att

förnyelsearbetet måste påskyndas och göras effektivt inte minst

med tanke på att krisen i den svenska ekonomin växer sig allt

starkare.

Föreliggande motioner från de borgerliga partierna behandlar

områden som täcker praktiskt taget hela den offentliga sektorns

verksamhet. I detta betänkande koncentreras behandlingen till de

förslag till åtgärder i motionerna som berör finansutskottets

beredningsområde.

Enligt utskottets uppfattning måste mångfalden och valfriheten

när det gäller de varor och tjänster som produceras i den

offentliga sektorn öka. Den enda möjligheten att nå detta mål är

att tillåta och uppmuntra alternativ till offentlig produktion.

En ökad konkurrens mellan privat och offentlig verksamhet måste

komma till stånd för att öka effektiviteten. Den nuvarande

inriktningen av politiken som kännetecknas av ett vaktslående

kring de offentliga monopolen måste ändras.

Utskottet anser att de åtgärder som krävs för att nå här

nämnda mål kan sammanfattas på följande sätt:

Monopol och specialregleringar bör avskaffas inom ett flertal

områden såsom arbetsförmedling, post, tele, radio/TV,

finansiella tjänster och transporter; redan nu har den

internationella konkurrensen börjat tvinga fram en sådan

utveckling i första hand inom teleområdet.

Viss offentlig verksamhet bör avyttras till privata intressen

dels för att stärka konkurrensen och öka effektiviteten, dels

för att finansiellt underlätta omställningar i den offentliga

verksamheten; valfrihet med bibehållen rättvis fördelning bör

kunna åstadkommas genom ett system där de grundläggande

välfärdstjänsterna tryggas genom offentlig finansiering men där

välfärdens produktion tillhandahålls från många olika

tjänsteutövare, såväl offentliga som privata eller kooperativa.

Statsbidragsregler och skattelagstiftning som diskriminerar

privat verksamhet inom t.ex. skolan, sjukvården, äldreomsorgen

och barnomsorgen bör ändras.

Den offentliga sektorn bör tillämpa samma principer för val

mellan egen regi och entreprenad som används vid val mellan

olika entreprenörer; anbudsupphandlingen bör öka.

Oklara och missvisande kalkylmetoder, sammanblandning av

monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet samt dålig

åtskillnad mellan upphandlande och producerande funktioner måste

undanröjas.

Sälj statliga företag; offentliga företag som har till enda

syfte att driva affärsverksamhet, dvs. där särskilda och starka

skäl till ett offentligt engagemang saknas, bör säljas.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera

offentliganställda att ta över verksamheter som lämpar sig för

marknadskonkurrens.

Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för

att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.

Utskottet vill understryka vikten av att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med konkreta förslag till åtgärder

utifrån de riktlinjer för den offentliga sektorns förnyelse som

utskottet här angivit.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi202

yrkande 2, Fi501 yrkandena 2 och 3, Fi502, Fi504, Fi508 yrkande

1, Fi518, Fi704 yrkande 4, Fi732 samt K504 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande den offentliga sektorns förnyelse

att riksdagen med anledning av motionerna

1989/90:Fi202 yrkande 2, 1989/90:Fi501 yrkandena 2 och 3,

1989/90:Fi502, 1989/90:Fi504, 1989/90:Fi508 yrkande 1,

1989/90:Fi518, 1989/90:Fi704 yrkande 4, 1989/90:Fi732 och

1989/90:K504 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Utredning om statliga monopol (mom. 2)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Såvitt utskottet" och slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

I motion Fi511 begärs en utredning om statliga monopol.

Utredningen skall främst kartlägga inom vilka områden det från

samhällsekonomiska utgångspunkter är rimligt att staten har en

monopolställning.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Under 1980-talet har kraven på en bättre fungerande och mer

effektiv offentlig sektor successivt stärkts. I debatten har

såväl från den socialdemokratiska regeringen som från de

borgerliga partierna hävdats att en lösning på alla den

offentliga sektorns problem är ökad konkurrens mellan privat och

offentlig verksamhet i tjänsteproduktionen.

Som utskottet ser det kan det på vissa verksamhetsområden,

t.ex. barnomsorgen, finnas skäl att pröva alternativ till

offentlig regi, exempelvis personalkooperativ. Men debatten och

förslagen rörande alternativ till den offentliga

tjänsteproduktionen har förenklats på ett närmast generande

sätt. Principen att det från produktionstekniska synpunkter

finns s.k. naturligt monopol eller att fördelnings-, regional-

och miljöpolitiska skäl talar för att staten eller kommunen bör

ha inflytande på produktion och prissättning tycks helt ha råkat

i glömska.

I den ekonomiska teorin anses förutsättningar för ett s.k.

naturligt monopol föreligga om stordriftsfördelarna vid

produktion av en vara eller tjänst är så betydande att det

endast finns utrymme för ett fåtal företag om alla

kostnadsfördelar skall kunna tillvaratas. Som nämns i motion

Fi511 är järnvägstransporter, det allmänna telefonnätet och

fjärrvärmedistribution exempel på sådana naturliga monopol. Om

privata företag släpps in på sådana marknader samtidigt som man

förutsätter att motsvarande statliga eller kommunala

verksamheter skall uppträda "marknadsmässigt" kan resultatet bli

att företagen kommer att begränsa produktionen, sätta ett

onödigt högt pris på varan eller tjänsten och göra orimligt höga

vinster på folkets bekostnad.

Inriktningen av åtgärder för att förnya den offentliga sektorn

har bl.a. inneburit att man vill överföra konkurrensutsatta

delar i den offentliga sektorn till aktiebolagsform och heller

inte tvekat att begära att monopolbetonade delar av verksamheten

skall bli aktiebolag. Därvid har det ofta förutsatts att dessa

aktiebolag skall uppträda som privata företag och bli

konkurrensmässiga på marknaden.

Mot här angiven bakgrund delar utskottet motionärernas

uppfattning att en utredning bör tillsättas som kartlägger det

faktiska läget, i första hand inom affärsverken men också inom

annan statlig och kommunal sektor som bedrivs under monopol

eller monopolliknande förhållanden. Det är viktigt att klara

rågångar skapas mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt

verksamhet inom den offentliga sektorn.

Utskottet tillstyrker motion Fi511.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredning om statliga monopol

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi511

hos regeringen begär att en utredning om de offentliga monopolen

tillsätts i enlighet med vad utskottet anfört.

3. Utredning om statliga monopol (mom. 2, motiveringen)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip

Fridolfsson (m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Såvitt utskottet"

och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att öka

konkurrensen, tillåta alternativ till den offentliga

tjänsteproduktionen och bryta vaktslåendet kring de offentliga

monopolen. Om inte alla vägar prövas till en förnyad social

service går det inte att till rimlig kostnad och inom rimlig tid

bygga bort daghems- och operationsköer, förbättra kvaliteten i

skolan och hemtjänsten eller höja löner och förbättra

arbetsvillkoren tillräckligt för de offentliganställda.

Utskottet kan inte finna några skäl till att nu tillsätta en

utredning för att försvara bibehållandet av de offentliga

monopolen.

Särskilda yttranden

1. Den offentliga sektorns förnyelse

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anför:

Med anledning av konstitutionsutskottets yttrande vill vi

anföra följande. Vi instämmer inte i att det arbete med

offentlig sektor som pågår inom regeringskansliet är

tillräckligt för att avvisa förslagen i motion K504 (c).

Vi anser i likhet med motionärerna att åtgärder med följande

inriktning bör ingå i förnyelsen av den offentliga sektorn:

Ökat självstyre och mindre enheter

Ökat personalansvar. Mål- och resultatstyrning ersätts med

regelstyrning

Antalet centralt fastlagda regler minskas

Ökad kommunal självstyrelse

Färre antal lagar, förordningar och myndighetsregler

Decentralisering av ungdomsskola och högskola

Större påverkansmöjligheter, mer insyn och mer information

till medborgarna

Enklare språkbruk

Renodling av ansvar och befogenheter inom myndigheter, i

samband med myndigheters affärsverksamhet och beträffande

politikernas roll

Avskaffande av länsstyrelserna och utveckling av landstingen

till länsparlament

Stärkt rättssäkerhet

Effektivare myndighetsutövning

Ökad samordning och samverkan mellan statliga myndigheter.

2. Den offentliga sektorns förnyelse

Maggi Mikaelsson (v) anför:

All förnyelse av offentlig sektor måste bygga på alla

människors rätt till vård, omsorg och utbildning med bra

kvalitet och utifrån behov. Den måste också bygga på

grundläggande värderingar om demokrati, social rättvisa och

självbestämmande. Det är min uppfattning att demokratiskt

inflytande över besluten inom den offentliga sektorn är en

förutsättning för att denna rätt skall garanteras. En

personalpolitik som förbättrar de anställdas situation är också

nödvändig.

De motioner som behandlas under rubriken Den offentliga

sektorns förnyelse är mycket allmänt hållna. Bortsett från

sådana förslag till åtgärder som t.ex. privatisering av den

offentliga tjänsteproduktionen, utförsäljning av statliga

företag eller påståendet att offentliga monopol alltid är av

ondo finns det en del allmänna förslag till åtgärder i

motionerna och i årets budgetproposition bil. 2 om den

offentliga sektorn som kan leda till en positiv förnyelse av den

offentliga sektorn.

En verklig förnyelse måste bygga på att man tar till vara de

kunskaper och erfarenheter som de anställda har, dvs. att man

uppvärderar de kvinnor som arbetar inom denna sektor av

arbetsmarknaden. Det är inte brist på initiativ och idéer, utan

en alltför hierarkiskt uppbyggd byråkrati som är det största

problemet med den offentliga sektorn. Det måste också

understrykas att om förnyelsearbetet skall leda till en positiv

förändring så måste den offentliga sektorn också få tillräckliga

resurser.

Konstitutionsutskottets yttrande

1990/91:KU1y

Bilaga

Förnyelse av offentlig sektor

Till finansutskottet

Konstitutionsutskottet har under förutsättning av

finansutskottets samtycke beslutat överlämna motion 1989/90:K504

av Gunnar Björk m.fl. (c) till finansutskottet tillsammans med

ett eget yttrande över vissa delar av motionen vilka berör

konstitutionsutskottets ansvarsområde.

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av

den offentliga sektorn under punkterna 1--36.

Decentralisering

Motionen

Under rubriken Decentralisera framförs i motionen krav på

bl.a. ökning av den kommunala självstyrelsen samt minskning av

antalet lagar, förordningar och myndighetsregler. Vidare

förordas att den högre utbildningen decentraliseras, att

medborgarna engageras att påverka verksamheten, att de

informeras bättre samt att det offentliga språkbruket förändras.

Bakgrund

Utvecklingsinsatserna när det gäller decentralisering av den

offentliga verksamheten har redovisats i bilaga 2 till 1990 års

budgetproposition -- avsnitt 2.4. Konstitutionsutskottet har

nyligen behandlat detta avsnitt i betänkandet 1990/91:KU2

Statlig förvaltning m.m. Utskottet har därvid utan

ställningstagande i sak inte funnit anledning till något

uttalande.

De i motionen framförda synpunkterna på frågan om ökad

kommunal självstyrelse har tagits upp i motion 1989/90:K624 (c)

som nyligen behandlats av konstitutionsutskottet i betänkandet

1990/91:KU3 Kommunala frågor. Konstitutionsutskottets majoritet

har avstyrkt motionsyrkandet såvitt avser delning av kommuner

och öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden samt med

hänvisning till bl.a. kommande kommunallagsproposition ansett

motionsyrkandet besvarat såvitt avser direktvalda

kommundelsnämnder, rådgivande kommunala folkomröstningar och

icke riktat statligt bidrag till kommunerna samt fri

nämndorganisation.

Konstitutionsutskottet har också vid ett flertal tillfällen

behandlat frågan om regelförenkling. Senast togs frågan upp i

betänkandet 1989/90:KU9. Utskottet hänvisade till att arbetet

med att begränsa och förenkla reglerna i samhället också i

fortsättningen ges hög prioritet. Det saknades därför enligt

utskottets mening anledning att vidta någon åtgärd med anledning

av yrkandena i de motioner som tog upp frågan.

Konstitutionsutskottet kommer senare under hösten 1990 att

behandla det avsnitt av budgetpropositionens bilaga 2 som

behandlar bl.a. regelförenkling (avsnitt 3.5), där det framhålls

att en arbetsgrupp inom stat-kommunberedningen börjat arbeta med

att föra över erfarenheter från regelförenklingsarbetet hos

staten till kommunernas arbete med att förenkla sina egna

regler.

När det gäller den i motionen upptagna frågan om möjligheter

för konsumenterna av det offentligas tjänster att påverka

verksamheten kan nämnas att i bilaga 2 till budgetpropositionen

1990 redovisas de utvecklingsinsatser som görs för att förändra

den offentliga sektorns verksamhetsformer och arbetssätt i syfte

att kunna möta de enskilda medborgarnas krav på ett mer varierat

utbud och valfrihet (avsnitt 2.5). Konstitutionsutskottet har

behandlat detta avsnitt i betänkandet 1990/91:KU2. Utskottet har

därvid utan att ta ställning i sak inte funnit anledning att

göra något uttalande.

I verksförordningen (1987:1100) finns föreskrivet ett ansvar

för statliga myndigheter när det gäller informationen till

medborgarna. Kommunernas ansvar för informationen till

medborgarna finns inskrivet i 3 kap. 1 § kommunallagen

(1977:179). Statens institut för personalutveckling (SIPU) skall

enligt sin instruktion bl.a. dels verka för att de statliga

myndigheterna utvecklar sin informationsverksamhet samt erbjuda

rådgivning och stödja samverkan i informationsfrågor, dels

utveckla metoder för språkvården vid statliga myndigheter och

samordna språkvårdsarbetet hos dessa. Institutet får också i

övrigt tillhandahålla tjänster med anknytning till

kompetensutveckling och inom sitt verksamhetsområde hjälpa andra

än myndigheter. Inom SIPU pågår för närvarande ett särskilt

projekt med syfte att stärka myndigheternas språkvårdande

arbete.

Vissa frågor rörande den offentliga sektorns

informationsverksamhet, bl.a. en fråga rörande språkvård,

behandlades av konstitutionsutskottet i betänkandet 1989/90:KU9.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden rörande dessa

frågor.

Konstitutionsutskottets överväganden

I 1990 års budgetproposition bilaga 2 om utveckling av

offentlig sektor framhålls vikten av decentraliseringsåtgärder.

Också åtgärder i syfte att kunna möta de enskilda medborgarnas

krav på ett mer varierat utbud och valfrihet redovisas. Det

pågår således en utveckling mot decentralisering och ökat

inflytande för konsumenterna. Mot denna bakgrund saknas enligt

utskottets mening anledning att vidta någon åtgärd med anledning

av vad som anförs i motionen i dessa delar.

När det sedan gäller frågan om ökat kommunalt självstyre får

utskottet hänvisa till de ovan nämnda ställningstagandena i

betänkandet 1989/90:KU3. Också beträffande frågorna om en

minskning av antalet lagar och andra föreskrifter samt

beträffande information till medborgarna och språkfrågor får

utskottet hänvisa till tidigare behandling (bet. 1989/90:KU9),

då hänvisning gjordes till pågående åtgärder inom

regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrker

konstitutionsutskottet motionen också i dessa delar.

Renodling

Motionen

Under rubriken Renodla tas i motionen upp krav på bl.a. klara

och entydiga ansvarsförhållanden mellan olika myndigheter,

större möjlighet att överklaga i förvaltningsmål och ökad

användning av förrättningsformen som arbetsmetod. Vidare krävs

att frågan om inrättande av länsparlament utreds.

Bakgrund

I 1989 års kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150

bil.1) angavs som en av utgångspunkterna för förnyelsen av den

offentliga sektorn att ansvarsförhållandena mellan stat,

kommuner och landsting liksom mellan olika myndigheter måste

vara klara och entydiga. I budgetpropositionen 1990 (1989/90:100

bil. 2) anges (avsnitt 2.2) att tydligare ansvarsfördelning och

en bättre samordning är en viktig utgångspunkt för pågående och

planerade förnyelseinsatser när det gäller äldreomsorgen,

invandrar- och flyktingpolitiken, vuxenutbildningen,

regionalpolitiken, den regionala statliga förvaltningen,

investeringar på trafikområdet och myndighetsuppgifter på

kärnteknikområdet. Konstitutionsutskottet har nyligen behandlat

detta avsnitt av budgetpropositionen i betänkandet 1990/91:KU2.

Utskottet har därvid utan att ställning i sak inte funnit

anledning att göra något uttalande.

När det gäller de synpunkter i fråga om inrättande av

länsparlament som tas upp i motionen kan nämnas att samma

synpunkter tas upp i motion 1989/90:K612 av Olof Johansson m.fl.

(c). Denna motion har nyligen behandlats av utskottet i

betänkandet 1990/91:KU3 Kommunala frågor.

Konstitutionsutskottets majoritet har därvid hänvisat till

tidigare riksdagsbeslut (BoU4 och BoU6) i samband med bl.a.

behandlingen av proposition 1989/90:154 om en ny regional

förvaltning och avstyrkt motionsyrkandet.

Frågan om rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut

tas upp i flera motioner som kommer att behandlas av

konstitutionsutskottet senare under hösten 1990, bl.a. i motion

1989/90:K211 av Bertil Fiskesjö m.fl. (c).

Frågan om ökad användning av förrättningsformen togs under

förra riksmötet upp av konstitutionsutskottet (1989/90:KU1) med

anledning av en centerpartimotion. Konstitutionsutskottet

avstyrkte motionsyrkandet.

Utskottets överväganden

När det först gäller frågorna om länsparlament och om en ökad

användning av förrättningsformen finner utskottet inte skäl att

frångå sina tidigare ställningstaganden. När det sedan gäller

det i motionen framförda kravet på entydiga och klara

ansvarsförhållanden vill utskottet hänvisa till det arbete med

denna inriktning som pågår inom regeringskansliet. Slutligen

finner utskottet beträffande domstolsprövning av

förvaltningsbeslut -- i avvaktan på att frågan närmare kommer

att behandlas senare under hösten -- inte anledning till något

särskilt uttalande. Konstitutionsutskottet avstyrker

motionsyrkandet också i dessa delar.

Valfrihet

Motionen

Under rubriken Ge valfrihet krävs i motionen bl.a. ökad

samordning och samverkan.

Bakgrund

I bilaga 2 till budgetpropositionen 1990 redovisas som

tidigare nämnts ett urval utvecklingsinsatser för att uppnå

kravet på bl.a. bättre samordning mellan offentliga verksamheter

(avsnitt 2.2). Det framhålls att särskild uppmärksamhet måste

riktas mot behovet av samordning och samverkan. Avsnittet har

nyligen behandlats av konstitutionsutskottet i betänkandet

1990/91:KU2. Utskottet har därvid utan att ta ställning i sak

inte funnit anledning att göra något uttalande.

Konstitutionsutskottets överväganden

Som framgår av ovan redovisade avsnitt i 1990 års

budgetproposition pågår inom regeringskansliet en rad

utvecklingsinsatser med målsättningen att uppnå bättre

samordning och samverkan. Mot den bakgrunden saknas enligt

konstitutionsutskottet skäl att med anledning av motionsyrkandet

i denna del göra något särskilt uttalande i frågan.

Motionsyrkandet också i denna del avstyrks således.

Stockholm den 9 oktober 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove

Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage

(m)*, Anita Modin (s)*, Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood

(m)*, Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar

(mp)*, Ulla Pettersson (s)*, Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Ingela

Mårtensson (fp)*, Kaj Larsson (s)* och Rolf L Nilson (vpk)*.

*Ej närvarande vid justeringen.