Bet. 1990/91:FiU22

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU22

Statistikfrågor

(prop. 1990/91:100 bil. 15)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till

statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar.

Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.

I betänkandet behandlas 23 motioner om bl.a. statistiska

centralbyråns (SCB) partisympatiundersökningar, företagens

uppgiftslämnande, om krav på tioåriga intervall i folk- och

bostadsräkningarna och om en utvidgad statistikproduktion inom

en mängd områden.

SCBs partisympatiundersökningar bör enligt förslag i

propositionen läggas ned. I fem motioner från företrädare för

socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och

vänsterpartiet föreslås att dessa undersökningar skall fortsätta

i samma omfattning som för närvarande. Utskottet biträder detta

förslag och avstyrker således förslaget i propositionen.

Övriga motioner avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 12 reservationer.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:100 bilaga 15 Civildepartementet,

i vad avser Litt. C Statistik, förvaltning m.m.

punkterna C 2, C 3 och C 15,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1990/91:Fi211, 1990/91:Fi214, 1990/91:Fi218,

1990/91:Fi401, 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403,

1990/91:Fi407, 1990/91:Fi408, 1990/91:Fi410,

1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412, 1990/91:Fi413,

1990/91:Fi416, 1990/91:Fi418, 1990/91:Fi419,

1990/91:Fi420, 1990/91:Fi422, 1990/91:Fi425,

1990/91:Fi426, 1990/91:Fi427, 1990/91:Fi510,

1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704

yrkande 1.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 15

(civildepartementet)

dels under punkt C 2 (s. 33--37)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 431 442 000 kr.,

dels under punkt C 3 (s. 37--38)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt C 15 (s. 47)

att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.

Motionerna

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att

miljöräkenskapsutredningen får tilläggsdirektiv om en analys av

effekterna av en grön BNP i enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.

1990/91:Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett alternativt ekonomiskt

tänkande inom statsförvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ett alternativt tänkande

införs i ekonomiutbildningen på alla nivåer.

1990/91:Fi408 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att med

anledning av kommande generationers möjlighet till överlevnad

ett nytt beräkningssätt för BNP införs i vilket även

miljöförstöringen inräknas.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

1990/91:Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tar fram mått på

hushållsproduktionens samhällsekonomiska värde som komplement

till det traditionella BNP-måttet.

1990/91:Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med

i nationalräkenskaperna.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.

Alternativa långtidsutredningar

1990/91:Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av

alternativa långtidsutredningar på sätt som i motionen anförts.

Förbättrad miljöstatistik

1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en förbättrad miljöstatistik.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.

Fördelningspolitiska studier

1990/91:Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av statistik, forskning, studier och

debatt kring fördelningspolitik och inkomstfördelning.

Konsumentprisindex

1990/91:Fi411 av Elisabeth Fleetwood m.fl.

(m,s,fp,c,v,mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

exkludering av tobakspriser i prisindex.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So236.

1990/91:Fi412 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tobak inte skall vara inkluderad i

prisindex för att inte prishöjningar skall vara

inflationsdrivande.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So238.

1990/91:Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett från tobakspriserna rensat

konsumentprisindex.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So473.

Statistik över kooperativ verksamhet

1990/91:Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kooperativ statistik.

Företagens uppgiftslämnande

1990/91:Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en precisering i lagar och förordningar av

de uppgifter myndigheter har rätt att samla in.

1990/91:Fi605 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om byråkrati och krångel.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.

1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående myndigheters krav på

uppgiftslämnande från företag.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.

Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna

1990/91:Fi402 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt

Kindbom (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att SCBs undersökningar av

väljarsympatierna skall fortsätta,

2. att riksdagen anvisar 3 milj.kr. för genomförandet av

väljarundersökningar under nästkommande budgetår.

1990/91:Fi403 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta

väljarundersökningar i SCBs regi.

1990/91:Fi410 av Olle Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslaget till statistiska centralbyrån för

partisympatiundersökningar.

1990/91:Fi413 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen

vid anvisning av medel till SCB (bil. 15 anslag C 2) avvisar

förslaget om nedläggning av partisympatiundersökningarna.

1990/91:Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen under anslaget C 2. Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anslår

421 442 000 kr.

1990/91:Fi425 av Bo Hammar och Lars-Ove Hagberg (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om SCBs partisympatiundersökningar.

Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro

1990/91:Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från

Stockholm till Örebro.

1990/91:Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om förutsättningarna för att

flytta hela statistiska centralbyrån till Örebro.

Folk- och bostadsräkningar

1990/91:Fi401 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att folk- och bostadsräkningar inte

skall genomföras oftare än vart tionde år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hänsynen till den enskildes integritet vid

folk- och bostadsräkningar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K216.

Utskottet

Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet

Den treårsram och allmänna inriktning av SCBs verksamhet för

budgetåren 1990/91--1992/93 som presenterades i

budgetpropositionen 1990 (bil. 15 s. 34 f.) ligger till grund

för anslagsberäkningarna för budgetåret 1991/92. I de fall

förslag till utökningar förekommer har också en

finansieringslösning presenterats.

I föregående års budgetproposition aviserades en översyn av

den beslutsmodell som tillämpas för statistiken. En särskild

utredare har tillsatts (dir. 1990:68) för att ge statistikens

användare ett större inflytande över statistikens inriktning och

innehåll, göra styrning och finansiering mer effektiv och

klargöra förutsättningarna för den statliga

statistikproduktionen. Utredaren skall ha avslutat sitt arbete

senast den 30 april 1992. Utredningens förslag bör komma att

innebära minskade kostnader för den statliga statistiken.

En försöksverksamhet med förändrad finansieringsmodell för

investeringar i viss ADB- och kommunikationsutrustning

initierades budgetåret 1990/91. SCB ingår i den pågående

försöksverksamheten. För investeringar i ADB-utrustning beräknas

SCB för budgetåret 1991/92 ta upp ett lån i riksgäldskontoret på

7200000kr.

För inredning och utrustning m.m. av till- och ombyggnaden av

SCBs hus i Örebro har regeringen fastställt en planeringsram om

46000000kr. För budgetåret 1991/92 har beräknats

35280000kr. på anslaget.

I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas

ett ramanslag under C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser på 431442000kr. Detta motsvarar den

i föregående års budgetproposition lagda planen för andra året i

den treåriga budgetramen efter prisomräkning och efter de

tillägg och neddragningar som föreslagits i budgetpropositionen.

Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det

följande 18 motioner i vilka framläggs förslag till utvidgningar

eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Vidare

behandlas tre motioner där åtgärder föreslås för att begränsa

uppgiftslämnandet och två motioner om utlokalisering av SCBs

hela verksamhet till Örebro.

Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av

statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så,

att motionärerna vill att den begärda statistiken skall

finansieras över SCBs anslag C2. Allmänt kan sägas att det med

några få undantag inte föreligger några svårlösbara statistiska

eller tekniska hinder att ta fram den i motionerna efterfrågade

statistiken. Det bör därför nämnas att möjligheter finns för

organisationer eller företag att om så önskas från SCB mot

ersättning beställa dessa uppgifter.

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

I motionerna Fi211 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c),

Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och Fi408 av Inger

Schörling m.fl. (mp) krävs att ett nytt beräkningssätt för

värdet av vår samlade produktion, bruttonationalprodukten (BNP),

införs. I motion Fi214 anförs att materiell tillväxt inte får

vara det enda eftersträvansvärda målet. En kvalitativ dimension

måste tillföras BNP. En "grön" BNP, sägs det i motion Fi211,

måste vara utgångspunkten för att mäta en uthållig utveckling.

En "grön" BNP-definition måste uppfylla följande kriterier.

Begreppet skall vara absolut.

Det skall syfta till uthållig samhällsutveckling.

Det skall vara enhetligt och innehålla så få undantag som

möjligt.

I motion Fi211 föreslås att miljöräkenskapsutredningen (dir.

1990:31) ges tilläggsdirektiv av denna innebörd.

Enligt utskottets mening är det svårt att få en klar bild av

vilka specifika krav motionärerna ställer på ett nytt

BNP-begrepp. Utskottet gör den tolkningen att de frågor rörande

ett utvidgat BNP-begrepp som tas upp i här aktuella motioner

kommer att behandlas av miljöräkenskapsutredningen. Utredningen

kommer senare i vår att redovisa resultatet av sitt arbete.

Utskottet vill emellertid betona att utredningens uppgift att

ange riktlinjerna för ett nytt system för naturresurs- och

miljöräkenskaper inte innebär att de hittillsvarande

nationalräkenskaperna skall ersättas av ett nytt system. En

sådan omläggning av de nuvarande nationalräkenskaperna är

nämligen inte förenlig med FNs rekommendationer för System of

National Accounts (SNA). Det skulle dessutom göra det omöjligt

att utnyttja räkenskaperna inom ett flertal av de nuvarande

användningsområdena. Miljöräkenskaperna kommer i stället att

utföras som kompletterande beräkningar eller satelliträkenskaper

(satellite accounts). För att möjliggöra jämförelser och

samkörning med uppgifter ur nationalräkenskaperna är det av stor

vikt att satelliträkenskaperna så långt möjligt tillämpar samma

definitioner, näringsgrensindelning och konton som SNA.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi211 yrkande 1, Fi214 och

Fi408.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

I motionerna Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) och

Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c) anförs

att det är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet.

Kvinnornas bidrag till välfärden måste synliggöras. I motion

Fi427 understryks vikten av att tidsanvändningsstudier görs för

att få ett bra underlag att mäta det obetalda arbetet.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att

det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor,

måste göras synligt. Tidsanvändningsstudier, som nu genomförs av

SCB, är ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera

fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män

och för att studera den ekonomiska betydelsen av arbetet i

hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet blir

det också möjligt att studera förskjutningar mellan den formella

och informella ekonomin. I motsats till vad som framhålls i

motionerna anser emellertid utskottet att den primära

användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här

angivna frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med

vad som förordas i motionerna blir på grund av svårigheterna att

värdera det obetalda arbetet i kronor mycket svårtolkad.

Som utskottet ser det innebär SCBs pågående arbete med

tidsanvändningsstudier att yrkandena i motionerna Fi426 och

Fi427 i stort är tillgodosedda. Motionerna avstyrks sålunda.

Alternativa långtidsutredningar

I motion Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås att

resurser skall avsättas i kommande långtidsutredningar för att

utarbeta ett eller flera alternativa scenarier där radikala

miljömål sätts i första rummet även om detta skulle medföra en

lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening. Dessa alternativ

skall vara konsistenta och liksom långtidsutredningens

traditionella scenarier belysa konsekvenserna på de flesta

viktigare områden av betydelse för samhällsekonomin. Vid

utarbetandet av alternativen bör berörda myndigheter bidra på

samma sätt som hittills. Dessutom bör oberoende forskare, även

"alternativforskare", anlitas för arbetet. Innan nästa

långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett rådslag med bl.a. de

politiska partierna ske för att lägga fast förutsättningarna

samt för att ange riktlinjer för vilka alternativscenarier som

bör tas fram.

Som ett försök att belysa hur ett alternativ skulle kunna se

ut presenteras i en bilaga till motionen en skiss till ett

alternativt utvecklingsscenario till Långtidsutredning 90

(LU90).

Detta scenario innebär bl.a.:

Den ekonomiska tillväxten antas uppgå till 0,5 % per år.

Energiförbrukningen antas minska under 1990-talet med ca 2 %

per år. Detta medger avveckling av kärnkraften och påbörjande av

koldioxidreduktion.

Arbetstiden förutsätts minska till 35 timmars arbetsvecka år

2000.

Av de beräkningar som redovisas i den nämnda bilagan framgår

att genom neddragningen i energiförbrukningen kan kärnkraften

vara avvecklad år 2000 samtidigt som en viss minskning kan ske

av koldioxidutsläppen. I redovisningen av detta

utvecklingsscenario ges också en belysning av de problem som

uppkommer i ekonomin om den långsiktiga tillväxten inte tillåts

att överstiga 0,5 %. Bl.a. framhålls att en omstrukturering av

de offentliga välfärdssystemen blir nödvändig eftersom

skatteinkomsterna inte räcker till för att finansiera en

fortsatt tillväxt i dessa system. Den privata varukonsumtionen

kan inte heller tillåtas fortsätta att öka med ca 2 % om året,

vilket innebär att några reallöneökningar inte är möjliga. Som

motionärerna ser det är emellertid inte detta någon nackdel,

eftersom en sådan konsumtionsökning innebär en oacceptabel

resursförbrukning och miljöförslitning. I bilagan förutsätts

även att handelsbalansen fortsätter att utvecklas positivt. Det

behövs, sägs det i motionen, bl.a. för att under 1990-talet

minska Sveriges skuld till utlandet, klara åtaganden inom

u-hjälp och miljöhjälp till andra länder. Som framhålls i

bilagan till motionen har problemen med utrikeshandeln inte

närmare studerats men antagandet har gjorts att såväl import som

export ligger på en klart lägre nivå i detta alternativ jämfört

med LU90.

Utskottet är av samma mening som motionärerna att det är

viktigt att alternativa utvecklingsscenarier redovisas i

långtidsutredningarna. När det gäller vilken effekt olika

antaganden om mål för miljöpolitiken får på tillväxten i

ekonomin så har detta också redovisats i LU90.

Inom ramen för långtidsutredningens arbete har en studie

genomförts (Tillväxt och miljö -- en studie av målkonflikter,

bilaga 9 till LU90) som belyser de målkonflikter som kan

uppkomma mellan ekonomisk tillväxt och strävandena att uppnå en

god miljö. Syftet med denna studie var att undersöka om det

föreligger en målkonflikt i den långsiktiga ekonomiska politiken

i Sverige, dvs. om en viss uppsättning miljöpolitiska mål är

förenlig med en BNP-tillväxt på minst 2 % per år. Därvid har

förutsatts att de omvärldsförutsättningar som gäller för LU90

i övrigt också är giltiga för detta alternativ. De uppställda

miljöpolitiska målen är också i stora drag desamma som anges i

motion Fi218. De i utredningen redovisade resultaten tyder på

att det inte går att uppnå en tillväxt i BNP på 2 % om de

angivna miljöpolitiska målen skall uppfyllas. Även om

osäkerheten om den exakta tillväxten i BNP och utvecklingen på

sektornivå är stor, är detta, enligt utredaren, en mycket säker

slutsats. En allmän värdering av vilka anpassningskostnader som

kan uppstå och de ekonomisk-politiska reaktionerna på dessa

bidrar till att förstärka denna slutsats.

De slutsatser som kan dras av den studie som redovisas i

LU90s bilaga 9 i vad avser konflikten mellan ekonomisk

tillväxt och de uppställda miljömålen strider inte mot de

slutsatser som redovisas i motion Fi218.

I motion Fi218 föreslås vidare att de politiska partierna

inför nästa långtidsutredning bör medverka vid fastställandet av

de alternativscenarier som skall studeras i nästa

långtidsutredning.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att

långtidsutredningarna är en tjänstemannaprodukt som utarbetas

inom regeringskansliet. Dessa utredningar är ett viktigt

underlag för regeringens ekonomiska politik. Regeringen

redovisar sitt ställningstagande i en särskild proposition till

riksdagen. Utskottet finner det mot denna bakgrund naturligt att

det är regeringen som skall ange de ämnesområden som skall

belysas i en långtidsutredning. Utskottet anser sålunda inte att

långtidsutredningarnas status bör ändras.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi218.

Förbättrad miljöstatistik

I motion Fi211 yrkande 2 av Olof Johansson m.fl. (c)

konstateras att när det gäller utsläpp via de produkter som

produceras i vårt samhälle är kontrollen, mätningarna och

statistiken näst intill obefintliga. Ett annat problem med

dagens miljöstatistik är enligt motionärerna att merparten av

alla data har brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av

verkligheten innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett

flertal statliga verk och institutioner. Motionärerna anser mot

denna bakgrund att riksdagen hos regeringen måste begära förslag

till en förbättrad miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen

av utsläppen via produkterna och miljösituationen i sin helhet.

Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande.

Motionärerna tar upp viktiga aspekter på dagens miljöstatistik.

Kemikaliestatistiken är i dag klart otillräcklig.

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB har därför påbörjat ett

samarbete innebärande en utveckling av statistiken över

kemikalier som återfinns i olika produkter. Delvis kan KemIs

produktregister därvid nyttjas, men man behöver också

komplettera med andra datainsamlingar. I år görs försök med

insamling av uppgifter rörande ett antal hälso- och miljöfarliga

kemikalier med hjälp av SCBs industristatistik, vilket är ett

uppdrag till SCB från kemikalieinspektionen. SCB och KemI

diskuterar också möjligheten att göra en särskild studie om

användningen av kemikalier i textilindustrin.

Det kan tilläggas att den tidigare nämnda

miljöräkenskapsutredningen undersöker möjligheterna av att

utveckla s.k. produktflödesanalyser över vissa riskkemikalier.

Dessa produktanalyser kan liknas vid nationalräkenskapernas

input-output-tabeller.

Arbetet med att ta fram statistik av den omfattning som

motionärerna efterfrågar är emellertid resurskrävande. En del av

de medel som föreslås för kemikalieinspektionen under punkten

Särskilda undersökningar i prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

(s.493) kommer att kunna utnyttjas för en förbättring av

miljöstatistiken.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi211 yrkande 2.

Fördelningspolitiska studier

I motion Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) anförs att det

föreligger ett stort behov av statistik, forskning och studier

om fördelningspolitiska frågor som underlag för den

fördelningspolitiska debatten. Motionärerna är oroade av att SCB

på grund av resursbrist under senare tid haft svårt att redovisa

och publicera angelägen statistik inom detta område.

Som nämns i motionen publicerar SCB regelbundet undersökningar

av levnadsförhållanden (ULF). Vidare kan nämnas att en

utvärdering av skatteomläggningens fördelningseffekter pågår. I

februari innevarande år har Ekonomiska Rådet i sin årsbok

(Välfärd och välfärdsmätning) inom det ämnesområde som motionen

behandlar presenterat olika uppsatser. Bland övriga

forskningsinstitutioner som arbetar inom de områden som

motionärerna åsyftar kan nämnas Institutet för social forskning

vid Stockholms universitet.

Som utskottet ser det är det i dagsläget inte motiverat att

anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i motionen.

Utskottet avstyrker därför motion Fi422.

Konsumentprisindex

I tre motioner tar man upp frågan om konsumentprisindex (KPI)

konstruktion. I motionerna Fi411 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m,s,fp,c,v,mp), Fi412 av Claes Roxbergh

m.fl. (mp) och Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson

(båda c) föreslås ett särskilt KPI som rensats från

tobaksprisernas utveckling. I motion Fi418 framhålls att ett

rensat index kan publiceras jämsides med KPI.

Finansutskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren

1989 och våren 1990, behandlat motioner med liknande innehåll

som i här berörda motioner.

Utskottet vill kraftigt understryka att sammansättningen av

KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar

och av vad SCBs nationalräkenskaper definierar som konsumtion.

Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexen

omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det

ovillkorliga kravet att kunna göra jämförelser av

prisutvecklingen mellan olika länder innebär att nämnden i sitt

översynsarbete måste följa den internationella överenskommelse

som ger en övergripande definition av KPI (ILO-Recommendation

No.170).

Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.

Statistik över kooperativ verksamhet

I motion Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) anförs att

behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har

understrukits genom de senaste årens kooperativa lösningar inom

en rad olika samhällsområden. Enligt motionärerna föreligger det

ett behov av en systematiskt uppbyggd faktasammanställning över

kooperativ verksamhet. I motionen framhålls att EG-kommissionen

under år 1990 har publicerat rapporter som berör utvecklingen

av de s.k. social-ekonomiska företagsformerna. I samband därmed

har man också aktualiserat frågan om kooperativ statistik.

Utskottet behandlade våren 1990 en motion med delvis

motsvarande innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB

t.o.m. år 1967 redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln

fördelad på bl.a. konsumentkooperativ handel. Därefter redovisas

omsättningsstatistiken enligt en ny internationellt anpassad

branschkod. I den årliga företagsstatistiken redovisas i ett

särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter

ägarkategori, bl.a. konsumentkooperativa företag och

producentkooperativa företag fördelade branschvis. Fram t.o.m.

år 1967 redovisades vidare viss statistik rörande kooperationen

i en särskild publikation som finansierades bl.a. av Kooperativa

förbundet. Publikationen lades ned när förbundet upphörde med

sitt stöd.

De krav på en kooperativ statistik som ställs i motionen

innebär bl.a. att näringslivet skall kunna beskrivas och

uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan detta ske för

företag med minst 20 anställda. Denna storleksavgränsning medför

emellertid att nya intressanta kooperativa aktiviteter som nämns

i motionen -- t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda

företag -- inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist

behöver dels nya register byggas upp, dels statistikinsamling

genomföras för aktuella kategorier av företag. Kostnaden för att

i statistiken kunna redovisa företag med mindre än 20 anställda

enligt vad som ovan anförts kan beräknas till ca 0,2milj.kr.

per år.

Kostnaderna för att årligen redovisa kooperativ statistik i

alla de avseenden som efterfrågas i motionen är betydande. Med

en grov uppskattning skulle exempelvis kostnaderna för ett

återupptagande av den kooperativa statistiken som redovisades

fram till år 1968 uppgå till drygt 1milj.kr.

I EG-kommissionen pågår ett arbete rörande rättsregler för

bl.a. kooperativt företagande. Som framhålls i motionen kan

detta innebära att rekommendation senare kommer att ställas på

att redovisa en statistik över kooperativa företagsformer.

Med det anförda avstyrks motion Fi419.

Företagens uppgiftslämnande

I motion Fi704, yrkande 1, av Carl Bildt m.fl. (m) krävs

att företagens uppgiftslämnande begränsas. I detta sammanhang

uppmärksammas särskilt småföretagens problem.

I motion Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c)

framhålls att den bästa möjligheten att skydda företagen mot en

ökad myndighetsiver att samla in uppgifter är att det i en lag

eller i en förordning som ger myndigheter rätt att samla in

uppgifter specificeras vilka uppgifter som får resp. inte får

hämtas in.

I motion Fi605, yrkande 2, av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

sägs allmänt att allt byråkratiskt krångel är särskilt

besvärande för de små företagen som inte är stora nog att hålla

sig med särskilda kamerala avdelningar.

Utskottet behandlade våren 1990 motioner med likartat innehåll

(1989/90:FiU22). Utskottet konstaterade då att det måste vara en

självklar utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinhämtning att

undvika att onödiga uppgifter samlas in. Vidare erinrades om att

regeringen har utfärdat en förordning om statliga myndigheters

inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner

(SFS1982:688). Enligt denna skall de uppgifter som skall

lämnas vara utvalda och definierade, så att uppgiftslämnandet

begränsas till den information som behövs med hänsyn till

ändamålet, och uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt.

Myndigheten har också skyldighet att samråda med organisation

eller annan, som kan anses företräda uppgiftslämnarna. I detta

sammanhang kan även nämnas att det i SCBs delprogram

Civildepartementet ingår att kontinuerligt se över företagens

uppgiftslämnande. En huvudpunkt i detta program är att utnyttja

samordnade och s.k. negativa urval för att minimera företagens

uppgiftslämnande.

Civilministern tillkallade i februari 1988 en särskild

utredare med uppgift att från formella utgångspunkter se över

föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta

förslag till ett förenklat regelsystem för produktionen av

statistik. Utredaren redovisade sina resultat våren 1990

(Förenklad statistikreglering, SOU 1990:43). I utredningen

föreslås bl.a. att de uppgifter som myndigheterna har rätt att

samla in bör regleras i lag.

Dessa frågor bereds för närvarande i civildepartementet. I

avvaktan på regeringens ställningstagande avstyrks här aktuella

motioner.

Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna

Propositionens förslag till medelstilldelning till SCBs

förvaltningsanslag innebär vissa omfördelningar mellan SCBs

olika delprogram. Inom ramen för SCBs delprogram 12 har

lönestatistiken förstärkts med 1,2 milj.kr. för att möjliggöra

intentionerna i lönekommitténs förslag. Vidare föreslås en

nedläggning av SCBs partisympatiundersökningar fr.o.m. 1992.

I motion Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås för

budgetåret 1991/92 en minskning av förvaltningsanslaget med 10

milj.kr. Motionärerna menar att eftersom en särskild utredare

har tillsatts för att ge statistikens användare ett större

inflytande över statistikens inriktning och innehåll, för att

göra styrning och finansiering mer effektiv och klargöra

förutsättningarna för den statliga statistikproduktionen, borde

möjligheter till besparingar finnas redan nu. Även om budgetåret

1991/92 är andra året i en treårsperiod, bör en besparing göras

på statistiska centralbyråns anslag. Den kan enligt motionärerna

finansieras genom en allmän effektivisering av

statistikproduktionen och en ytterligare ökning av

uppdragsverksamheten, vars volym redan har ökat i jämförelse med

treårsplanen.

Utskottet vill med anledning av motion Fi416 anföra följande.

I motionen föreslås en kraftig neddragning av SCBs anslag. Som

utskottet ser det skulle det innebära stora svårigheter att

ersätta ett bortfall på 10 milj.kr. genom effektivisering av

verksamheten och/eller en ökning av uppdragsverksamheten. Inom

ramen för det löpande treårsanslaget har SCB uppfyllt det

rationaliseringskrav som statsmakten ställt på verksamheten. SCB

har två separata program -- ett för anslagsverksamhet och ett

för uppdragsverksamhet. Ett eventuellt överskott på

uppdragsverksamheten kan och får inte användas för att

finansiera underskott i anslagsverksamheten. Den betydande

neddragning av anslaget som föreslås i motionen kommer

ovillkorligen att innebära en minskning av den planerade

statistikproduktionen inom ett eller flera av delprogrammen.

Utskottet är för sin del inte berett att under andra året i

ramanslagets treårsperiod förorda minskningar och förändringar i

statistikproduktionen. I motionen hänvisas till att

föredraganden i propositionen förutser att den pågående

utredningen om SCBs beslutsmodell bör få till resultat att

kostnaderna för den statliga statistiken minskar. De

kostnadsfördelar som enligt föredraganden kan uppnås genom en

förändrad beslutsmodell är att övriga myndigheter får en

tydligare beställarroll och ett ökat finansieringsansvar, vilket

bör ge ökade incitament att minska kostnaderna för statistiken.

Det är således inte i första hand rationaliseringar inom SCB som

en förändrad beslutsmodell skulle ge upphov till.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi416.

I propositionen föreslås att SCBs partisympatiundersökningar

läggs ned. I motionerna Fi402 av tredje vice talman Bertil

Fiskesjö och Bengt Kindbom (c), Fi403 av Bengt Silfverstrand

och Kurt Ove Johansson (s), Fi410 av Olle Svensson (s),

Fi413 av Daniel Tarschys (fp) och Fi425 av Bo Hammar och

Lars-Ove Hagberg (v) föreslås att SCBs undersökningar av

väljarsympatierna skall fortsätta. I motionerna anförs att SCBs

partisympatiundersökningar är av mycket hög kvalitet och står i

en klass för sig bland opinionsmätningarna. Undersökningarna

bygger på ett betydligt större urval än andra opinionsmätningar.

Detta ger resultaten en större säkerhet genom mindre

felmarginaler. Det ökar också analysmöjligheterna. SCB står

sålunda för den enda offentligt redovisade

partisympatiundersökningen som medger analyser av utvecklingen i

ett stort antal olika delgrupper, bl.a. olika delar av landet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att SCBs

väljarundersökningar är värdefulla och av mycket hög kvalitet

och att de därför bör fortsätta. Undersökningarna bygger på

öppet redovisade metoder. Som nämns i motionerna innebär det

stora urvalet att undersökningsresultaten till skillnad från de

kommersiella institutens undersökningar kan brytas ner på

regioner och olika väljargrupper. Eftersom den s.k. panelmetoden

används -- en stor del av de intervjuade personerna är desamma

från undersökning till undersökning -- ges unika möjligheter att

även studera förändringarna över tiden. Kostnaderna för att

fullfölja partisympatiundersökningarna under budgetåret 1991/92

med en enkät i maj 1992 har beräknats till 1 milj.kr. Den totala

kostnaden för tre undersökningar per år uppgår till ca 3

milj.kr.

Som framgått av vad utskottet här framfört anser utskottet det

angeläget att dessa undersökningar genomförs. SCB bör därför

ånyo pröva möjligheterna att uppdragsfinansiera denna statistik.

Om detta visar sig vara en icke framkomlig väg bör SCB återkomma

till regeringen och begära erforderliga medel för att genomföra

dessa undersökningar.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot de i propositionen

angivna medlen till de olika delprogrammen. Utskottet

tillstyrker de begärda medlen till SCBs anslag C2 rörande

statistik, register och prognoser.

Vad utskottet anfört om partisympatiundersökningarna bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot anslaget för SCBs

uppdragsverksamhet eller att SCBs rörliga kredit tas upp till

oförändrat belopp om 15milj.kr.

Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro

Huvuddelen av SCBs verksamhet är lokaliserad till Stockholm

och Örebro. Ca 55% av antalet anställda finns i Örebro medan

45% har Stockholm som arbetsplats. SCB har därutöver ett fåtal

anställda vid regionkontoren i Luleå, Göteborg och Malmö.

I två motioner, Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik

Persson (c, v) och Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg

(fp), föreslås att verksamheten i Stockholm flyttar till SCB i

Örebro. Motiveringarna i motionerna är sysselsättningspolitiska.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett par tillfällen behandlat

motioner med här angiven innebörd. I det av riksdagen godkända

betänkandet 1989/90:AU13 om regionalpolitik för 90-talet

framhöll arbetsmarknadsutskottet att omlokalisering, men kanske

framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena

att åstadkomma en balanserad regional utveckling. En sådan

åtgärd kan också vara ett led i den förnyelseprocess som pågår

inom den offentliga sektorn. Men arbetsmarknadsutskottet

underströk samtidigt att en myndighet även efter en

omlokalisering måste kunna fullgöra sina arbetsuppgifter

effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska

aspekterna beakta sådana förutsättningar som att behålla eller

rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra

myndigheter m.m. Arbetsmarknadsutskottet avstyrkte våren 1990

den då aktuella motionen med motiveringen att omlokalisering av

en myndighets verksamhet måste grundas på noggranna överväganden

av den art som här beskrivits och inte endast på

sysselsättningspolitiska skäl.

Finansutskottet delar den uppfattning som

arbetsmarknadsutskottet framförde i denna fråga. Finansutskottet

har också erfarit att den nuvarande uppdelningen av SCBs

verksamhet på flera orter medför komplikationer i vissa

avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex.

inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två

regionala arbetsmarknader. SCBs Stockholmsenhet är vidare av

stor betydelse för kontakten med användare och kunder i

Stockholmsregionen. Utskottet utgår från att frågan om

utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och

att något särskilt uttalande i frågan därför inte är

erforderligt.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motionerna Fi407 och Fi420.

Folk- och bostadsräkningar (FoB)

I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade

statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB,

finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt

anslag. I proposition 1988/89:91 anges den beräknade kostnaden i

1988 års prisnivå för FoB 90 till 180 milj.kr. fördelat på

budgetåren 1989/90--1992/93. För budgetåret 1991/92 föreslår

regeringen ett reservationsanslag på knappt 17 milj.kr.

I en kommittémotion Fi401 (m) föreslås att framtida

folk- och bostadsräkningar endast skall genomföras vart tionde

år. I motionen understryks att särskild hänsyn därvid måste tas

till den enskildes integritet.

Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt

statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen

skall bl.a. utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå

till tioårsintervall mellan räkningarna. Även

integritetsfrågorna skall behandlas av kommissionen. I avvaktan

på kommissionens förslag avstyrker utskottet motion Fi401.

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret

1991/92 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi211 yrkande 1,

1990/91:Fi214 samt 1990/91:Fi408,

res. 1 (c,v,mp)

2. beträffande det obetalda arbetet i

nationalräkenskaperna

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi426 och

1990/91:Fi427,

res.2(c,v, mp)

3. beträffande alternativa långtidsutredningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi218,

res.3(mp)

4. beträffande förbättrad miljöstatistik

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi211 yrkande 2,

res.4(c,v,mp)

res.5(m,fp)

-motiv.

5. beträffande fördelningspolitiska studier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi422,

res.6(v,mp)

6. beträffande konsumentprisindex

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412

och 1990/91:Fi418,

7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi419,

res.7(v,mp)

8. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi510,

1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1,

res.8(m,fp,c,mp)

9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning

och partisympatiundersökningarna

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402,

1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413, 1990/91:Fi425 samt

med avslag på motion 1990/91:Fi416 till Statistiska

centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 431 442 000 kr. och som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,

res.9(m,fp)

res.10(v,mp)-villk.7

10. beträffande statistiska centralbyråns

uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

15 punkt C 3 till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i

Stockholm till Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi407 och

1990/91:Fi420,

res.11(v)

12. beträffande folk- och bostadsräkningar (FoB)

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

15 punkt C 15 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.,

13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi401.

res.12(m,fp,mp)

Stockholm den 21 mars 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland

Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),

Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s),

Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt

Nygren (m), Maria Hed (s) och Maggi Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi

Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Enligt utskottets" och på s. 7 slutar med "och Fi408" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionerna Fi211 yrkande 1,

Fi214 och Fi408 anföra följande.

Internationellt har arbetet med att sammanföra miljö och

ekonomi främst utgått från kostnader för miljöpåverkan. Det har

gjorts många försök att sätta pris på miljöskadorna: Hur mycket

kostar försurningen av ett ton svavel? Indirekt har man försökt

mäta det genom att sätta pris på råvaror som genererar utsläpp

genom miljöavgifter och skatter. Andra alternativ har varit att

fösöka sätta pris på naturvärden och naturupplevelser i form av

förväntade intäkter, t.ex. turistintäkter. Svagheten med dessa

beräkningar är att de utgår från skador som redan uppstått och

att bedömningarna av kostnaderna är svåra att göra. På sådana

grunder är det svårt att skapa ett användbart och trovärdigt

grönt BNP-begrepp. Det visar de internationella erfarenheterna.

Enligt utskottets mening skall en grön BNP vara ett komplement

till det BNP-mått som nu används. Avsikten är inte att

omedelbart ersätta det system som i dag är en förutsättning för

att göra internationella jämförelser.

En grön BNP skall ge underlag för att mäta en hållbar

utveckling där resurshushållning och kretsloppstänkande är

viktiga delar. En möjlighet att tydliggöra detta skulle vara att

basera räkenskaperna på det kvantitativa materialflödet i

samhället. Ett linjärt, resursslösande flöde minskar kraftigt en

grön BNP, medan ett samhälle baserat på resurshushållning och

återbruk ger en högre BNP. Ett sådant BNP-mått skulle kunna

åstadkommas genom att BNP per capita divideras med icke organisk

avfallsproduktion per capita.

Vad utskottet här anfört om en grön BNP bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211

yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi214 och

1990/91:Fi408 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi

Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha

följande lydelse:

Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att det nu

är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet. Det

obetalda arbetet måste prissättas. Detta är angeläget bl.a. från

den synpunkten att vi måste kunna se hela sanningen om kvinnors

bidrag till den totala ekonomin. Har vi en uppfattning om

omfattningen av det obetalda arbetet och värdet av detta, får vi

också ett "satellit"-mått till BNP, dvs. ett mått på det

obetalda arbetet som i sin konstruktion tillåter en jämförelse

med BNP-måttet.

Mot denna bakgrund är det av stor vikt att SCBs pågående

tidsanvändningsstudie ges tillräckliga resurser så att

underlagsmaterialet för vidarebearbetning håller hög kvalitet.

När tidsanvändningsstudien är klar bör ett arbete med att sätta

värde på det obetalda arbetet omedelbart börja. I detta arbete

bör forskare och politiker ingå. Det är önskvärt att också få

till stånd en bred allmän debatt kring dessa frågor.

Efter att detta arbete är avslutat kan värdet av det obetalda

arbetet tas med i nationalräkenskaperna. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka vikten av att det obetalda arbetet

redovisas återkommande.

Med det anförda tillstyrker utskottet här aktuella motioner.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande det obetalda arbetet i

nationalräkenskaperna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi426 och

1990/91:Fi427 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet är" och på s. 9 slutar med "motion Fi218" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Fi218 anföra följande.

Den rapport som bilagts motionen är att betrakta som en skiss

till en långtidsutredning som visar på en möjlighet att utforma

alternativa scenarier till de nuvarande långtidsutredningarna.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförs i motionen

att resurser avsätts i kommande långtidsutredningar för

utarbetande av ett eller flera alternativa scenarier, där

radikala miljömål sätts i första rummet även om detta skulle

medföra en lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening.

De alternativa scenarierna skall vara konsistenta och liksom

långtidsutredningens traditionella scenarier belysa

konsekvenserna på de flesta viktigare områden av betydelse för

samhällsekonomin.

Vid utarbetandet av scenarierna bör berörda myndigheter bidra

med sina delar på samma sätt som för närvarande. Samtidigt bör

oberoende forskare, även "alternativforskare", anlitas för att

ge sitt bidrag till utredningen.

Innan nästa långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett

rådslag med bl.a. de politiska partierna ske för att lägga fast

förutsättningarna bl.a. om riktlinjer för vilka

alternativscenarier som bör tas fram.

Vad utskottet här anfört om planeringen av och innehållet i

kommande långtidsutredningar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande alternativa långtidsutredningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi218 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

uppläggningen av kommande långtidsutredningar,

4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi

Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande:

Dagens miljöstatistik är baserad på utsläpp från punktkällor.

Framför allt är det svavel, fosfor, kväve, tungmetaller,

syreförbrukande ämnen som mäts. Det innebär att beslutsfattare

har ett ofullständigt underlag. De stora utsläppen sker nämligen

genom utspridning via produkterna. I Stenungsund tillverkas

tensiden nonylfenolextolat. Ämnet är svårnedbrytbart och leder

till skador på bl.a. fisk. I det aktuella företaget får man

släppa ut max 500 kg/år samtidigt som företaget säljer 10000

ton som sprids genom produkterna.

När det gäller utsläpp via produkterna är kontrollen,

mätningarna och statistiken näst intill obefintlig. Ett annat

problem med dagens miljöstatistik är att de flesta siffror har

brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av verkligheten

innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett flertal statliga

verk och institutioner.

Utskottet anser mot bakgrund av ovanstående att riksdagen hos

regeringen måste begära förslag till en förbättrad

miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen av utsläppen via

produkterna och miljösituationen i dess helhet. Yrkande 2 i

motion Fi211 tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande förbättrad miljöstatistik

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

5. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4, motiveringen)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars

De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Arbetet med" och

slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Den omfattning som denna statistik kan komma att få bör

avgöras av kemikalieinspektionen. Finansieringen av statistiken

bör ske över KemIs anslag genom att ett uppdrag läggs på SCB.

Enligt utskottets mening är yrkande 2 i motion Fi211

tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Som nämns" och slutar med "motion Fi422" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att redovisningen av

SCBs fördelningsstatistik bör återupptas i samma omfattning som

tidigare. Därvid bör även övervägas att genomföra ny

låginkomstutredning.

Denna i jämförelse med budgetpropositionens förslag utvidgning

av statistikproduktionen kan finansieras genom att EGs krav på

köpkraftsundersökningar med tre års intervall inte

aktualiseras. Därigenom frigörs 800000 kr. för

fördelningspolitiska studier.

Vad utskottet här anfört om fördelningspolitiska studier bör

med anledning av motion Fi422 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande fördelningspolitiska studier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi422 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "I EG-kommissionen" och slutar med "motion Fi419"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det är det angeläget att redovisa de

kooperativa verksamheterna i den officiella statistiken på det

sätt som angetts. Arbetet med att ta fram denna statistik bör

inledas under budgetåret 1991/92, vilket innebär att delprogram

11 Industridepartementet bör tilldelas erforderliga medel.

Utskottet återkommer till detta i anslutning till SCBs

förvaltningsanslag.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi419

angående återinförande av kooperativ statistik bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet

att utskottet med anledning av motion 1990/91:Fi419 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8)

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick

(mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "aktuella

motioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt

uppgiftsinsamlande måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från

de små företagen men också de enskilda medborgarnas

uppgiftslämnande. Myndigheterna bör därför bl.a. mer noggrant

pröva frekvensen av olika undersökningar. I många fall behöver

uppgifter inte samlas in varje månad eller varje år, utan det

kan ske med längre intervall. Dessutom måste myndigheterna mer

kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall pröva om de

uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste

myndigheternas arbete i större utsträckning präglas av

servicekänsla och en positiv attityd mot företagen.

I likhet med vad som framhålls i motion Fi510 anser utskottet

att möjligheterna att i lag ange de uppgifter som myndigheter

har rätt att samla in bör prövas. En sådan lagstiftning föreslås

också i den i april 1990 avlämnade utredningen "Förenklad

statistikreglering (SOU 1990:43). Som utskottet ser det måste

emellertid en ytterligare precisering övervägas av de uppgifter

som får samlas in om en sådan lagreglering skall ha något

berättigande.

Vad utskottet anfört med anledning av här aktuella motioner

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi510,

1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna (mom. 9)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars

De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi416" bort

ha följande lydelse:

Hösten 1990 tillsattes en utredning med uppgift att göra en

översyn av den statliga statistikens styrning, finansiering och

samordning (dir. 1990:68). Enligt kommittédirektivet skall

utredningen

föreslå gränser för den grundläggande statistikverksamheten

föreslå en effektiv styrning och finansiering av statistiken,

både vad gäller basstatistik och annan statistikverksamhet.

Möjligheten att helt uppdragsfinansiera SCBs verksamhet skall

prövas.

klargöra principer för prissättning

klargöra ansvarsförhållanden för statistik som grundas på

gemensamma informationssystem

belysa för- och nackdelar med en ökad frihet för

statistikanvändarna vad gäller produktion och köp av

statistiktjänster

klargöra konsekvenserna av förslagen, säskilt med avseende på

ekonomi, samordningsbehov, statistikens kvalitet, oberoende och

objektivitet, internationella åtaganden och olika

användarkategoriers (riksdag, regering, myndigheter, kommuner,

näringsliv, forskare, allmänhet m.m.) behov.

I propositionen framhåller föredraganden att han utgår från

att utredningens förslag också kommer att innebära minskade

kostnader för den statliga statistiken.

Utskottet delar föredragandens uppfattning. Som framhålls i

motion Fi416 är det emellertid uppenbart att det redan i dag bör

finnas stora möjligheter till besparingar. Förvaltningsanslaget

för budgetåret 1991/92 bör därför minskas med 10 milj.kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet delar" och på s. 14 slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

Sedan många år genomför olika fristående institut opinions-

och partisympatiundersökningar. Utskottet är av samma mening som

föredraganden att SCBs partisympatiundersökningar bör läggas

ned. Här aktuella motioner avstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning

och partisympatiundersökningarna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi416 och med

avslag på motionerna 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403,

1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413 och 1990/91:Fi425 samt med

anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 2 till

Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 421442000

kr.,

10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 7 (mom. 7)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av att utskottet med anledning av motion Fi419

förordar att kooperativ statistik bör återinföras i SCBs löpande

produktion bör anslaget C 2 Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser tillföras 1,2 milj.kr. utöver vad som

föreslås i propositionen. För budgetåret 1991/92 föreslår

sålunda utskottet att till detta anslag anvisas ett ramanslag på

432642000 kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning

och partisympatiundersökningarna

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402,

1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413,

1990/91:Fi425 samt med avslag på motion 1990/91:Fi416 till

Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 432642000

kr. och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,

11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro

(mom. 11)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Arbetsmarknadsutskottet har" och på s. 15 slutar med

"och Fi420" bort ha följande lydelse:

Den nu pågående lågkonjunkturen ger klara belägg för att vissa

regioner snabbt hamnar i en situation med svåra

sysselsättningsproblem. För att stabilisera olika regionala

arbetsmarknader bör därför lokaliseringen av större statliga

myndigheter löpande prövas.

Mot denna bakgrund och med anledning av motionerna Fi407 och

Fi420 bör enligt utskottets mening en utredning omedelbart

tillsättas som syftar till att omlokalisera hela SCBs verksamhet

till Örebro.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i

Stockholm till Örebro

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi407 och

1990/91:Fi420 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om tillsättandet av en utredning för att pröva

omlokaliseringen av SCB till Örebro,

12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars

De Geer (fp), Carl Frick (mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Regeringen tillsatte" och slutar med "motion Fi401"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det är folkbokföringen så väl utbyggd att

det i dag är en självklarhet att något behov av att genomföra

folk- och bostadsräkningar vart femte år inte föreligger.

Riksdagen bör därför med anledning av motion Fi401 redan nu

uttala att folk- och bostadsräkningar fortsättningsvis bör

genomföras vart tionde år.

Den enskildes integritet måste beaktas vid dessa folk- och

bostadsräkningar. Den nu genomförda folkräkningen var onödig och

utgör ett exempel på överdriven insamling av personliga

uppgifter. Utskottet vill understryka att fler uppgifter från

den enskilde självfallet inte skall infordras än vad som är

oundgängligen nödvändigt för ändamålet med folkräkningen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi401 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehåll

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 5

Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB)

verksamhet 5

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp 6

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 7

Alternativa långtidsutredningar 7

Förbättrad miljöstatistik 9

Fördelningspolitiska studier 10

Konsumentprisindex 10

Statistik över kooperativ verksamhet 11

Företagens uppgiftslämnande 11

Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna 12

Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro 14

Folk- och bostadsräkningar (FoB) 15

Hemställan 15

Reservationer

1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1)

(c,v,mp) 17

2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2)

(c,v,mp) 18

3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3) (mp) 19

4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4) (c,v,mp) 19

5. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4, motiveringen) (m,fp)

20

6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5) (v,mp) 20

7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7) (v,mp) 21

8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8) (m,fp,c,mp) 21

9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna (mom. 9) (m,fp) 22

10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och

partisympatiundersökningarna (mom. 9) (v,mp) 23

11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro

(mom. 11) (v) 23

12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13) (m,fp,mp)

24