Bet. 1990/91:FiU25

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU25

Utveckling av offentlig sektor

(prop. 1990/91:100 bil. 2)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen anfört i

budgetpropositionens bilaga 2 (avsnitten 1--3) om utvecklingen

av den offentliga sektorn och motioner som väckts i anslutning

därtill. I parti- och kommittémotioner från moderata

samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet ges i

programform mål och riktlinjer för förnyelsen av den offentliga

verksamheten. Yrkandena i övriga motioner från enskilda

motionärer konkretiserar och anknyter i flertalet fall till

dessa övergripande motioner.

I en motion från företrädare för miljöpartiet begärs en

parlamentarisk utredning om offentlig verksamhet i monopolform.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Enligt

utskottets mening ligger många av de åtgärder som föreslås i

motionerna i linje med det förnyelsearbete som regeringen

redovisar i propositionen.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:100 bilaga 2 Utveckling av

offentlig sektor (Gemensamma frågor), i vad avser den statliga

sektorn m.m. avsnitten 1--3,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser

yrkande 1,

1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser

yrkandena 1--3 och 5,

1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp),

1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) i vad avser

yrkande1,

1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m),

1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c),

1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m),

1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson

(m) i vad avser yrkande 1,

1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp),

1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkande 2.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 2 har regeringen

(civildepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bengt K

Å Johansson -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om utvecklingen av den offentliga sektorn,

i vad avser avsnitten 1--3 (s. 3--33).

Motionerna

1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om produktionen av offentliga tjänster.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N292.

1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionens sammanfattning anförts om riktlinjer för den

offentliga sektorns förnyelse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer

hinder för enskilda alternativ till offentlig sektor i enlighet

med vad som anförts i motionens avsnitt 5.2,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat konsumentinflytande i offentlig

sektor, bl.a. genom ökad valfrihet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ från staten till en

försöksverksamhet med servicekuponger i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att låta utreda en kraftig reduktion av

statliga myndigheters centrala kanslier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att öka effektiviteten i den

offentliga sektorn genom skärpt konkurrens och mindre

regleringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att undanröja

produktivitetshämmande mellannivåer i den statliga

förvaltningen.

1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av bl.a. avmonopolisering och

avreglering i syfte att uppnå ökad konkurrens mellan offentlig

och privat verksamhet.

1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för den offentliga sektorns

utveckling.

1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av de

olika förhållanden som påverkar konkurrensen mellan privata och

offentliga företag.

1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målen för utvecklings- och

förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjerna för utvecklings- och

förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.

1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att monopol, t.ex inom barn- och

äldreomsorg samt vård skall avskaffas i syfte att främja

tjänstesektorn.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.

1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det förutom en förändrad offentlig

sektor behövs alternativa lösningar.

1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning

tillsätts beträffande offentliga monopol i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående privat verksamhet inom det som i dag

är offentlig sektor.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.

Utskottet

Regeringen har i budgetpropositionen, bilaga 2, gett en bred

redovisning av utvecklingsarbetet inom den offentliga sektorn. I

detta betänkande behandlar utskottet den del av reformarbetet

som redovisas i avsnitten 1--3 (den statliga sektorn m.m.) samt

ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden

där krav rests på förändringar av den offentliga verksamheten.

I budgetpropositionens bilaga 2 anges -- beträffande den

statliga sektorn (avsnitt 3) -- bl.a. att ett treårigt program

skall genomföras där den statliga administrationen genom

strukturella förändringar reduceras med 10 %. De statliga

verksstyrelsernas ansvar skall utredas och alternativa

verksamhetsformer stimuleras. Inom ramen för den nya

budgetprocessen genomförs en första fördjupad prövning av vissa

myndigheter. Åtgärder aviseras vidare för att göra revisionen i

statsförvaltningen effektivare. En översyn skall göras av

konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna.

Samtidigt förordas att konkurrens och marknadskrafter i ökad

utsträckning bör användas på det offentliga området. I

propositionen redovisas också inledningsvis (avsnitten 1 och 2)

de allmänna utgångspunkterna för regeringens arbete med att

utveckla den offentliga sektorn samt vissa internationella

jämförelser.

I parti- och kommittémotioner från de borgerliga partierna

redovisas i ett brett perspektiv olika åtgärder som bör vidtas

för att uppnå en enligt motionärerna positiv utveckling av den

offentliga verksamheten.

I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1

sägs att Sveriges utveckling under 90-talet i hög grad avgörs av

hur vi lyckas med reformeringen av den offentliga sektorn.

Valfriheten, produktiviteten och servicenivån måste öka. Många

av de verksamheter som hör till den offentliga sektorn måste

även framdeles skattefinansieras. Däremot bör produktionen kunna

organiseras på olika sätt och enskilda initiativ spela en viktig

roll. Andelen entreprenader i både statlig och kommunal

förvaltning bör öka. Statliga och kommunala bolag bör säljas ut

och kostnadsexplosionen i de stora subventions- och

transfereringssystemen måste hejdas.

I motion Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) anges olika

riktlinjer för den offentliga sektorns utveckling. Sektorn utgör

enligt motionärerna ett viktigt inslag i ett samhälle som är

inriktat på stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt. Staten har

en fundamental uppgift att skydda landet och varje enskild

människa mot yttre och inre hot. Det allmänna skall stå som

garant för en social grundtrygghet. Den offentliga sektorn skall

inte annat än i undantagsfall producera varor och tjänster.

Effektiviteten inom den offentliga förvaltningen skall ökas

bl.a. genom en förbättrad styrning, ökad upphandling och större

valfrihet för den enskilde medborgaren på serviceområden som i

dag lyder under offentliga monopol.

I motion Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 1 och

2 redovisar centerpartiet målen och riktlinjerna för

utvecklings- och förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.

Utgångspunkter för förnyelsen är bl.a. att värna den sociala

tryggheten och den generella välfärdpolitiken, att öka sektorns

måluppfyllelse samt att decentralisera verksamheten och att öka

den enskildes valfrihet.

I motionen sammanfattas centerns program för den offentliga

sektorn i ett åtgärdsprogram med 36 olika punkter. Bland de

frågor som tas upp märks förstärkt medborgarinflytande,

renodling av politikerrollen, förbättrad styrning och

utvärdering av den offentliga verksamheten samt behoven av

avreglering, strukturella förändringar av organisationen och

alternativa produktionsformer.

I en rad motioner krävs avregleringar inom den offentliga

sektorn för att få till stånd alternativa lösningar och därmed

ökad konkurrens samt ökat konsumentinflytande m.m.

I motion Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1

sägs att den offentliga tjänsteproduktionen bör reformeras i

syfte att stärka konsumentintresset. Tjänster som vård, omsorg

och utbildning bör finnas i såväl offentlig som enskild regi.

I motion Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid

Hemmingsson (m) yrkande 1 anförs att det förutom en förändrad

offentlig sektor behövs alternativa lösningar. Enskilda

alternativ måste uppmuntras. Framför allt områdena vård, omsorg

och utbildning måste bli utsatta för konkurrens.

I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2

krävs att de legala förutsättningarna för utnyttjande av

entreprenader inom offentlig sektor klarläggs. Lagar som

uttryckligen eller genom förarbetenas utformning hindrar

entreprenader bör ses över. Ett exempel är lagstiftningen som

styr brandförsvaret.

I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkande 2 anförs

att effektiviteten inom den offentliga sektorn kan ökas genom

skärpt konkurrens och mindre regleringar.

Enligt motion Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 1

måste olika åtgärder vidtas för att stärka konkurrensen mellan

privat och offentlig verksamhet. Bl.a. bör monopol och

specialregleringar avskaffas inom ett flertal områden. Viss

offentlig verksamhet bör avyttras såväl för att stärka

konkurrensen som av finansiella skäl. Sammanblandning av

monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet måste

undanröjas. Avgiftsfinansiering bör förekomma i ökad

utsträckning för att öka konsumentstyrningen av

tjänsteproduktionen.

I motion Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

hävdas att ett av Värmlands största problem är att en så stor

del av arbetskraften arbetar inom offentlig sektor. Enligt

motionärerna förhindrar det offentligas monopolställning inom

branscher som vård, omsorg och service en sund konkurrens och

därmed en sund utveckling av den privata tjänstesektorn.

I motion Fi704 om företagande av Carl Bildt m.fl. (m)

behandlas bl.a. behovet av att reformera den offentliga sektorn.

Enligt motionen finns det vissa uppgifter som bara statsmakterna

kan klara, men stora och viktiga delar i dagens offentliga

sektor kan skötas i enskild regi. Detta hindrar inte att vissa

väsentliga verksamheter kan vara offentligt finansierade.

Näringsfrihet bör råda även inom den offentliga sektorn. De

anställda bör få möjlighet att förverkliga sina idéer, drömmar

och förslag som enskilda entreprenörer.

I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkandena 3

och 5 förordas olika vägar för att öka konsumentinflytandet i

den offentliga sektorn. Det tänkes ske genom att öka mångfalden

och valfriheten i såväl konsumentledet som i producentledet. Ett

sätt att finansiera en verksamhet och samtidigt möjliggöra en

stor valfrihet för konsumenterna är, sägs det, att införa s.k.

servicekuponger ("vouchers"). Staten bör ta initiativ till en

försöksverksamhet inom hemtjänsten i samarbete med några

kommuner.

I några enskilda motioner ställs krav på åtgärder som berör

bl.a. statliga myndigheter och affärsverk.

I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkandena 1 och 3

ställs krav på att produktivitetshämmande mellannivåer i

statsförvaltningen skall undanröjas och att frågan om en kraftig

reduktion av statliga myndigheters centrala kanslier skall

utredas. I motion Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m)

tas olika frågor om det offentliga företagandet upp.

Motionärerna begär en allsidig översyn av de olika förhållanden

som påverkar konkurrensen mellan privata och offentliga företag.

Det är enligt motion Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) i hög

grad motiverat att tillsätta en parlamentarisk utredning som

kartlägger det reella läget i första hand inom affärsverken men

också inom annan statlig och kommunal sektor som bedrivs under

monopol eller monopolliknande förhållanden. Utredningen bör

utmynna i ett förslag till städning så att det skapas klara

rågångar mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt

verksamhet inom offentlig affärsverksamhet.

Utskottet vill för egen del anföra följande.

Den offentliga verksamheten har stor betydelse för

medborgarnas trygghet och service. Den tillgodoser ofta

intressen som inte kan tillgodoses på annat sätt. Den offentliga

sektorn har många uppgifter som marknaden inte kan fullgöra

eller där marknaden fungerar ofullständigt. Grundläggande

skillnader finns också mellan offentliga och privata

organisationer, t.ex. beträffande kraven på demokrati,

offentlighet och rättssäkerhet.

Sverige har en i jämförelse med de flesta andra länder stor

offentlig sektor. Samtidigt ger den medborgarna en i mycket

väsentliga delar väl fungerande service. Den bidrar t.ex. också

till en förhållandevis jämn inkomstfördelning och befrämjar

jämställdheten mellan män och kvinnor. Utgiftsexpansionen måste

emellertid nu dämpas. Nya eller ändrade behov måste i ökad

utsträckning tillgodoses genom omprioriteringar och

effektiviseringar inom den offentliga sektorn. Förbättringar

måste samtidigt göras av kvaliteten, tillgängligheten och

valfriheten.

Utskottet konstaterar att många av de åtgärder som föreslås i

de borgerliga parti- och kommittémotionerna i flera avseenden

ligger i linje med det pågående reformarbetet för att utveckla

den offentliga sektorn. Det gäller t.ex. kraven på omprövningar

av offentliga verksamheter, ökad produktivitet och effektivitet,

nya finansieringsformer samt ökad konkurrens och större

möjligheter för medborgarna att välja mellan olika alternativ.

Utskottet vill samtidigt understryka att välfärdspolitikens

mål ligger fast. Vård, omsorg och utbildning skall vara

tillgängliga på lika villkor för alla medborgare. Alla skall

vidare ha rätt till trygghet vid ålderdom, sjukdom och

handikapp, och den offentliga sektorn skall finansieras

solidariskt.

I ett flertal borgerliga motioner tas frågan om ett ökat

inslag av privat verksamhet inom den offentliga sektorns ram

upp. I första hand pekas på behovet av ökad andel enskild

verksamhet i entreprenadform inom områdena vård, omsorg och

utbildning. Det rör sig alltså här om verksamheter som kommuner

och landsting ansvarar för men som i stor utsträckning styrs av

statliga regler i lagar och statsbidragsförfattningar. Även på

detta område pågår ett utvecklingsarbete som i vissa delar har

den inriktning som motionärerna anger. I budgetpropositionen

anger regeringen bl.a. följande som en grundläggande

utgångspunkt för förnyelsearbetet: "Den offentliga sektorn måste

utsättas för mer marknadsliknande förutsättningar. Det innebär

att producent- och beställarrelationer bör utvecklas.

Entreprenader och upphandling bör prövas systematiskt i den

offentliga verksamheten. Det skapar utrymme för alternativa

produktionsformer och olika lösningar. Entreprenadverksamhet

låter sig väl inordnas inom ramen för den generella

välfärdspolitiken." (prop. 1990/91:100 bilaga 2, s. 6).

Utskottet delar det som sägs i propositionen om producent- och

beställarfrågor resp. entreprenader. Utskottet vill samtidigt

peka på att detta delvis innebär nya roller för t.ex. de

kommunalt förtroendevalda. Större krav kommer bl.a. att ställas

på att precisera målen för verksamheten liksom på att förbättra

uppföljningen och utvärderingen av resultaten. Här behövs såväl

ökad förtroendemannautbildning som metodutvecklingsinsatser.

Utskottet vill också understryka att inte minst

fördelningspolitiska skäl talar för att väsentliga delar av

servicen inom områdena vård, omsorg och utbildning även

fortsättningsvis bör produceras i kommunal regi.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på det arbete som

pågår inom konkurrenskommittén (C 1990:03). Kommittén skall i

sitt arbete med att se över statliga regleringar även

uppmärksamma frågan om alternativa verksamhetsformer i den

offentliga sektorn. Kommittén kommer därvid att studera och

överväga möjligheterna till ökad konkurrens och metoder som

stimulerar till effektiv resurshushållning inom den kommunala

sektorn. I delbetänkandet (SOU 1991:26) Kommunala entreprenader

-- Vad är möjligt? har konkurrenskommittén gjort en kartläggning

och analys av de författningsbestämmelser som reglerar

möjligheterna för de kommunala organen att utnyttja

entreprenader inom olika verksamheter. Kommitténs förslag till

åtgärder på detta område kommer att presenteras i det

slutbetänkande som beräknas lämnas sommaren 1991. Enligt

utskottets mening har önskemålen i motion Fi502 yrkande 2 om

klarläggande av förutsättningarna för utnyttjande av

entreprenader därigenom tillgodosetts. I samma motion yrkande 5

begärs statliga initiativ till en försöksverksamhet med

servicekuponger inom hemtjänsten. Enligt vad utskottet erfarit

pågår redan sådan verksamhet i ett antal kommuner, i första hand

för gruppen yngre handikappade, bl.a. med stöd av medel från

allmänna arvsfonden. Något initiativ från riksdagens sida torde

därför enligt utskottets mening ej vara erforderligt.

Utskottet övergår slutligen till att behandla de motionskrav

som mera direkt berör finansutskottets beredningsområde. I

motion Fi503 ställs krav på en utredning som syftar till att

reducera den statliga förvaltningen. Utskottet vill i

sammanhanget peka på att regeringen i propositionen anmäler att

ett samlat program för en 10-procentig reduktion av den statliga

administrationen skall presenteras i kompletteringspropositionen

våren 1991. Den statliga företagsverksamheten tas upp i

motionerna Fi508 och Fi517. I båda motionerna ställs krav på

utredningsinsatser, dels i form av en allsidig översyn av det

offentliga företagandet, dels i form av en kartläggning och

prövning av offentlig affärsverksamhet under monopol resp. i

konkurrens. När det gäller yrkandet i motion Fi517 vill

utskottet hänvisa till vad regeringen anför i propositionen om

att frågan om val av verksamhet för konkurrensutsatt

affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna skall utredas.

Beträffande yrkandet i motion Fi508 bör understrykas att ett

fortlöpande utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår inom

regeringskansliet och hos regeringens stabsmyndigheter när det

gäller lämpliga verksamhetsformer för den statliga verksamheten.

En redovisning av vissa frågor, i första hand statlig verksamhet

i stiftelseform och entreprenader i statlig verksamhet, lämnas i

propositionen.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet

motionerna Fi215 yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503,

Fi504 yrkande 1, Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1,

Fi517 och Fi704 yrkande 2. Vad som redovisas i propositionen om

utvecklingen av den offentliga sektorn, avsnitten 1--3,

föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5,

1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506,

1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516

yrkande 1, 1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 lägger

proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i

den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).

res. 1 (m, fp, c)

res. 2

(mp)

Stockholm den 25 april 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby

(s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),

Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s),

Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c),

Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s),

Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson

(fp).

Reservationer

Reservationer

1. Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson

(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Ing-Britt Nygren (m)

och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på på s. 8 slutar med "utskottets sida"

bort ha följande lydelse:

Den offentliga sektorns andel av BNP är i vårt land större än

i något annat jämförbart land. Samtidigt kan angelägna behov

inom bl.a. vård och utbildning samt när det gäller infrastruktur

inte tillgodoses. Det finns också en allt större brist på

förtroende från allmänhetens sida för hur välfärdspolitiken

fungerar. En effektiv och ändamålsenlig välfärdspolitik bör

föras så att låg kostnad kombineras med ökad frihet för den

enskilde att välja den service som hon önskar.

Den offentliga sektorns brist på anpassning till förändrade

krav under 1980-talet är en av de viktigaste förklaringarna till

såväl de växande problemen inom olika välfärdsområden som

landets ekonomiska problem. På motsvarande sätt kan sägas att

Sveriges utveckling på 1990-talet i hög grad avgörs av hur vi

lyckas med reformeringen av de skattefinansierade verksamheterna

och försäkringssystemen. Stelbenta organisationsformer och

långtgående regelstyrning har utgjort påtagliga hinder för en

förnyelse av den offentliga sektorn. Även om regeringen i

budgetpropositionen identifierat vissa problem och övertagit en

rad begrepp såsom ökad valfrihet, minskad byråkrati och ökad

konkurrens saknas en rad nödvändiga och konkreta förslag i

propositionen.

Enligt utskottets mening måste mångfalden och valfriheten när

det gäller varor och tjänster som produceras i den offentliga

sektorn öka. Den enda möjligheten att nå detta mål är att

tillåta och uppmuntra alternativ till offentlig produktion. En

ökad konkurrens mellan privat och offentlig verksamhet måste

komma till stånd för att öka effektiviteten. Den nuvarande

inriktningen av politiken som kännetecknas av ett vaktslående

kring de offentliga monopolen måste ändras.

Utskottet anger nedan exempel på åtgärder som måste vidtas för

att nå nämnda mål och få till stånd en kraftfull förnyelse av

den offentliga sektorn:

Monopol och specialregleringar bör avskaffas inom flera

områden såsom arbetsförmedling, post, tele, radio/TV,

finansiella tjänster, transporter och bilprovning.

Viss offentlig verksamhet bör avyttras till privata intressen,

dels för att stärka konkurrensen och öka effektiviten, dels för

att finansiellt underlätta omställningar i den offentliga

verksamheten; valfrihet med bibehållen rättvis fördelning bör

kunna åstadkommas genom ett system där de grundläggande

välfärdstjänsterna tryggas genom offentlig finansiering och

styrning men där välfärdens produktion tillhandahålles från

många olika serviceproducenter, såväl offentliga som privata och

kooperativa.

Lagstiftning och statsbidragsregler som diskriminerar privat

verksamhet inom bl.a. skolan, sjukvården, äldreomsorgen och

barnomsorgen bör ändras. Lex Pysslingen bör t.ex. avskaffas.

Den offentliga sektorn bör använda samma principer för val

mellan egen regi och entreprenad som används mellan olika

entreprenörer; anbudsupphandlingen bör öka.

Inom offentlig verksamhet bör myndighetsuppgifter avgränsas

från andra uppgifter, kalkylmetoderna bör vara klara och

rättvisande, sammanblandning skall ej få göras mellan

monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet samt en

åtskillnad bör göras mellan upphandlande och producerande

funktioner.

Statliga och kommunala bolag bör säljas ut. Exempelvis bör

offentliga företag som har till enda syfte att driva

affärsverksamhet säljas och hyresgästerna bör få köpa sina

fastigheter från de kommunala bostadsbolagen.

Den offentliganställda personalens möjligheter att utifrån

givna mål och förutsättningar forma den konkreta verksamheten

bör vidgas. Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera

offentliganställda att ta över verksamheter som lämpar sig för

marknadskonkurrens.

Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för

att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.

Utskottet vill understryka vikten av att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med konkreta förslag till åtgärder

utifrån de riktlinjer för den offentliga sektorns förnyelse som

utskottet här angivit.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi215

yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503, Fi504 yrkande 1,

Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1, Fi517 och Fi704

yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi215

yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503,

1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508,

1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516 yrkande 1,

1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger

proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i

den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).

2. Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet övergår" och på s. 8 slutar med "i propositionen"

bort ha följande lydelse:

I motion Fi517 (mp) ställs krav på en utredning som kartlägger

det reella läget när det gäller de offentliga monopolen. Det bör

också enligt motionärerna klarläggas vad kravet på likvärdig

service till alla medborgare från monopolens sida skall innebära

i praktiken. En klar åtskillnad bör vidare göras, sägs det,

mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet inom

det offentliga företagandet.

Utskottet delar vad som i motionen anförs om att förnyelsen av

den offentliga sektorn i viss mån tagit en sådan inriktning att

man ibland inte tillräckligt tagit fasta på de grundläggande

skälen till varför det offentliga engagerat sig inom ett visst

område. Det hävdas vidare ibland från såväl borgerligt som

socialdemokratiskt håll att ökad konkurrens är svaret på nästan

alla den offentliga sektorns problem. Man har därvid bortsett

från att det på vissa arbetsområden av bl.a. produktionstekniska

skäl endast finns utrymme för ett fåtal företag. Som exempel på

sådana s.k. naturliga monopol nämns i motionen det allmänna

telefonnätet, lokala kabel-TV-nät, vatten- och avloppsnät,

eldistribution, fjärrvärme och vattenkraftverk.

Inriktningen på förnyelsen har bl.a. inneburit att man vill

överföra konkurrensutsatta delar i den offentliga sektorn till

aktiebolagsform och heller inte tvekat att begära att

monopolbetonade delar av verksamheten skall bli aktiebolag.

Därvid har det ofta förutsatts att dessa aktiebolag skall

uppträda som privata företag på en marknad.

Mot den anförda bakgrunden delar utskottet motionärernas

uppfattning att en utredning bör tillsättas som kartlägger,

analyserar och prövar offentlig affärsverksamhet som bedrivs

under monopol eller monopolliknande förhållanden. Utskottet

tillstyrker motion Fi517.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi517 och med

avslag på motionerna 1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502

yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1,

1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513,

1990/91:Fi516 yrkande 1 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 hos

regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts om

offentliga monopol i enlighet med vad utskottet anfört samt

lägger proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till

handlingarna, i den del som gäller den statliga sektorn m.m.

(avsnitten 1--3).