Bet. 1990/91:FiU26

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU26

Statlig lokalförsörjning

(prop. 1990/91:100 bil. 9)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens

bilaga 9 Finansdepartementet.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigande för

byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera

byggnadsinvesteringar och godkänner förslaget till treårsplan för

byggnadsprojekt för civila myndigheter. I två motioner ställs krav på en

förändring av formerna för den statliga lokalförsörjningen. Motionerna

avstyrks av utskottet.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna avlämnar en

gemensam reservation angående en effektivare förvaltning av statens

fastigheter. I en reservation från moderata samlingspartiet föreslås att

anslaget C2 Inredning och utrustning utgår fr.o.m. budgetåret 1991/92.

I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att Svartsjö slott

byggs om för att användas till ett internationellt freds-, miljö- och

kulturcentrum. Motionerna avstyrks av utskottet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:100 bilaga 9 i vad avser litt. C Statlig

lokalförsörjning,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1990/91:Fi404, 1990/91:Fi414, 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 9

(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Allan Larsson

--

dels under litt. C Statlig lokalförsörjning (s. 26--29) berett

riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

1. en effektivare statlig lokalförsörjning,

2. entreprenaduppdrag rörande den statliga fastighetsförvaltningen,

dels under punkt C 1 (s. 29--33) föreslagit riksdagen att till

Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1

000 kr.,

dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 33--36) föreslagit

riksdagen att

1. godkänna treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i

propositionen förordats,

2. bemyndiga regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta

upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i

propositionen förordats,

dels under punkt C 2 (s. 36--37) föreslagit riksdagen att till

Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 12 000 000 kr.

Motionerna

En effektivare statlig lokalförsörjning

1990/91:Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

omorganisation av byggnadsstyrelsen.

1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en effektivisering av

statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning i enlighet med vad i

motionen anförts.

Inredning och utrustning

1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,

bil. 9, punkt C 2, om ett reservationsanslag till inredning och

utrustning på 12 000 000 kr.

Användningen av Svartsjö slott

1990/91:Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av Svartsjö slott i Ekerö kommun.

1990/91:Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att Svartsjö slott byggs om/till för att användas

som ett internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum med speciell

inriktning på barn och ungdomar.

Utskottet

En effektivare statlig lokalförsörjning

I propositionen anförs att regeringen i direktiv för myndigheternas

anslagsframställningar för budgetåret 1991/92 i likhet med tidigare år

har anmodat de civila statliga myndigheterna att pröva frågan om

lokalutnyttjandet. Myndigheterna skall i anslagsframställningen för

1991/92 redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som

begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de

närmast följande tre budgetåren. Resultatet av hittills redovisade

lokalbesparingar är att sedan 1982 har ca 100000 m2 lokaler till

en årskostnad om ca 50 milj.kr. kunnat frånträdas. Föredraganden

konstaterar att det ekonomiska resultatet av det hittillsvarande

systemet varit dåligt. Det har funnits en inbyggd tröghet i systemet som

motverkar besparingar och effektiviseringar i det statliga

lokalinnehavet.

Inför budgetåret 1991/92 går den första tredjedelen av myndigheterna

in i systemet med treårsbudgetering och erhåller ramanslag. Vid

beräkning av medelstilldelning för dessa myndigheter har hänsyn tagits

till att kostnadsansvaret för verksamhetsanknutna lokalåtgärder övergår

från byggnadsstyrelsen till dessa myndigheter. Inför 1992/93 räknar

föredraganden med att övriga myndigheter skall kunna överta

kostnadsansvaret för dessa lokalåtgärder.

För utrikesdepartementet föreslås en treårig försöksverksamhet där

departementet ges kostnadsansvaret för såväl resurser för verksamhet som

lokaler (kanslier och chefsbostäder). Inom ramen för

utrikesdepartementets totala resurser ges departementet frihet att

självt bestämma fördelningen mellan kostnader för löner, övriga

förvaltningskostnader samt kostnader för kanslilokaler och

chefsbostäder.

Som ett led i att åstadkomma en effektivare och friare

resursanvändning för myndigheterna vid övergången till treårsbudget

föreslås i propositionen att myndigheterna skall ges möjlighet att lämna

anbud på att sköta fastighetsdriften för lokaler de själva nyttjar.

Detta möjliggör en effektivare resursanvändning i och med att den

enskilda myndigheten själv i högre grad kan styra servicenivån på

fastighetsdriften. För att ytterligare bryta monopolsituationen bör även

andra aktörer på fastighets- och byggmarknaden ges möjlighet att lämna

anbud på fastighetsdrifttjänster inom det statsägda fastighetsbeståndet.

I motion Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) tillstyrks de föreslagna

förändringarna som ytterligare steg i rätt riktning. De tillgodoser

emellertid inte, menar motionärerna, de krav moderata samlingspartiet

tidigare framfört i motioner och reservationer (jfr t.ex. 1989/90:FiU26)

på en decentralisering och effektivisering av statens lokalförsörjning.

Flera argument talar för en bolagisering och privatisering på detta

område. I dessa motioner och reservationer har föreslagits att staten

skulle kunna dela upp byggnadsstyrelsen på flera statligt ägda men

självständiga bolag eller också anförtro lokalförsörjningen åt

fastighetsbolag som även förfogar över privat kapital. En tredje modell

kunde vara att staten hyr lokaler av privata bolag. Därmed upphör

byggnadsstyrelsens monopolställning, vilket bl.a. skulle innebära en

effektivare statlig lokalförsörjning.

RRV har i november 1990 i revisionsrapporten "Myndigheters

lokalförsörjning" -- som, framhåller motionärerna, anmärkningsvärt nog

inte omnämns i budgetpropositionen -- lagt fram förslag med den

inriktning av fastighetsförvaltningen som föreslås i motion Fi414. Varje

myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda

eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed

komma att upphöra. Konkurrensneutralitet uppnås genom att

byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till

aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall

marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få

låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på

marknaden. Enligt motionärernas mening är det angeläget att de

intentioner som kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport skyndsamt

förverkligas. RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan

om en privatisering av det nya fastighetsbolaget. Motionärerna ser det

som naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar.

I motion Fi414 föreslås mot här angiven bakgrund att den kommitté som

tillsattes under 1990 för att utreda statens fastighetsinnehav och dess

förvaltning snarast möjligt bör framlägga förslag till nya regler

beträffande försäljning och överlåtelser av statliga fastigheter i syfte

att underlätta en omfattande privatisering. Detta arbete bör dock inte

tillåtas försena ett genomförande av förslagen i RRVs revisionsrapport

om bl.a. övergång till bolagsform.

I motion Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) anförs att för att på ett

bättre och mer rationellt sätt tillfredsställa ställda krav och behov

borde varje myndighet själv få besluta om vilka lokaler, statligt ägda

eller andra, som skall användas. Motionärerna är av den uppfattningen

att det skulle vara möjligt att både effektivisera lokalförvaltningen,

spara pengar och ge lokalanvändaren möjlighet att påverka sina egna

arbetslokalers förvaltning. I motionen föreslås att byggnadsstyrelsen

omorganiseras för att ge användarna ett klart uttalat lokalt inflytande.

Med hänvisning till vad som sägs i propositionen kan utskottet

konstatera att det i regeringskansliet pågår ett arbete som syftar till

att effektivisera den statliga lokalförsörjningen. Den valda

inriktningen överensstämmer på många punkter med den som föreslås i

motionerna Fi414 (m) och Fi404 (s). Den i motion Fi414 (m) nämnda

revisionsrapporten "Myndigheters lokalförsörjning" (RRV, Dnr 1989:1434)

färdigställdes i slutet av november 1990. Någon möjlighet att i

budgetpropositionen beakta de förslag som framförs i rapporten fanns

därför inte. De i denna rapport framförda förslagen är nu under

beredning i regeringskansliet. Ett ställningstagande till dessa frågor

kommer att redovisas i kompletteringspropositionen.

Med det anförda avstyrks motion Fi414 yrkande 1 och Fi404.

Byggnadsstyrelsens anslag

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om

lokalförsörjning för civila statliga myndigheter och förvaltning av

statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att svara för myndigheternas

lokalförsörjning, att förvalta de fastigheter som är upptagna i

styrelsens förmögenhetsredovisning, att efter uppdrag projektera, bygga

och inreda byggnader för statens räkning samt att verka för besparingar

i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Intäkterna består till övervägande del av hyror från

statsmyndigheterna. Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda

lokaler samt administration. Kostnaderna för de statsägda lokalerna

består av drift och underhåll m.m. samt kapitalkostnader. Överskottet

inlevereras till statsverket. I statsbudgeten för nästa budgetår förs

endast upp ett formellt anslag på 1000 kr.

Med utgångspunkt från ett antagande om intäkter på något mer än 7,8

miljarder kronor ställs för budgetåret 1991/92 ett resultatkrav på

byggnadsstyrelsen på 1272 milj.kr. Resultatkravet motsvarar drygt

20% räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. Kravet innebär

en intäkt--kostnadsrelation om 1,8 som enligt föredraganden bör utgöra

riktlinje om faktiska intäkter avviker från antagna.

Utskottet har inget att erinra mot de förslag till resultatkrav för

byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1991/92 som redovisas i

propositionen.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde

Investeringsbehovet för perioden 1991/92--1993/94 beräknas av

föredraganden till ca 4,7 miljarder kronor. En bedömning av

investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande

tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.

Tabell 1. Investeringar milj.kr. i prisläget 1990-01-01

_____________________________________________________________________

Treårsplan 1991/92 1992/93 1993/94

_____________________________________________________________________

Pågående/beslutade investeringar 1 370 1 250 720

Nya investeringar m.m. 180 300 830

Summa investeringar 1 550 1 550 1 550

_____________________________________________________________________

Inom ramen för den rullande treårsplanen bör följande större

byggnadsobjekt över 50 milj.kr. kunna påbörjas under perioden

1991--1993. Objekten redovisas i prioriteringsordning inom resp.

huvudtitel.

Tabell 2. Planerade byggnadsobjekt över 50 milj.kr. 1991--1993

Milj.kr.

_____________________________________________________________________

Dep. Byggnadsprojekt Kostnad

_____________________________________________________________________

Ju Skogome. Om- och tillbyggnad av riksanstalt * 68

Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 70

UD Washington. Kansli 121

New York. Kansli 121

Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 115

Östersund. Förvaltningsbyggnad 90

U Solna. KI. Mikrobiologi 135

Stockholm. Kungl. Biblioteket 246

Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkivet 89

Göteborg. UG/CTH. Matematiskt centrum 112

Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 110

Lund. Nybyggnad av ekologihus 150

Umeå. Nybyggnad av matematik- och informations-

teknologiskt hus 142

Lund. Max-lab II * 62

Göteborg. UG. Nybyggnad för biomedicinskt centrum * 135

Uppsala. Nybyggnad för lärarutbildningar * 64

C Huddinge. Förvaltningsbyggnad 187

Örebro. Förvaltningsbyggnad 129

_____________________________________________________________________

* Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.

Justitie-, utbildnings- och bostadsutskottet har under innevarande vår

(1990/91:JuU23, 1990/91:UbU11 och 1990/91: BoU10) behandlat motioner i

vilka krav ställs på ytterligare investeringar i byggnader utöver vad

som föreslås i byggnadsstyrelsens treårsplan. Samtliga motioner avstyrks

av utskotten.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott

byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande

treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det

begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i

riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bemyndigas att för

byggnadsinvesteringar under budgetåret 1991/92 ta upp lån hos

riksgäldskontoret intill ett belopp om 2250milj.kr.

Inredning och utrustning m.m.

I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 12

milj.kr.

I motion Fi414 (m) yrkande 2 anförs att eftersom byggnadsstyrelsen

är en "1000-kronorsmyndighet" bör kostnader för inredning och

utrustning helt kunna täckas via hyressättningar, varför anslaget C 2

redan till budgetåret 1991/92 bör utgå.

Anslaget C 2 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för

inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av

regeringen. Anslaget har bl.a. till en väsentlig del utnyttjats för den

pågående ADB-utbyggnaden av regeringskansliet i Södra Klara.

Utskottet vill framhålla att myndigheternas utgifter för inredning och

utrustning av sina lokaler i allt väsentligt täcks av resp. myndighets

förvaltningsanslag. Anslaget C 2 kommer att utgå fr.o.m. budgetåret

1993/94 när samtliga myndigheter övergått till treårsbudgetering och

erhåller ramanslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker motion

Fi414 yrkande 2.

Användningen av Svartsjö slott

I motionerna Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) och

Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) föreslås att

Svartsjö slott i Ekerö kommun byggs om för att användas till ett

internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum. Denna byggnad med sin

unika omgivande park borde enligt motionärerna kunna bli ett blomstrande

centrum för unga människors fostran i dessa centrala frågor.

Utskottet har av byggnadsstyrelsen erfarit att man söker en användare

av slottet. Byggnaden har sedan slutet av 1800-talet fram till

1930-talet utnyttjats som tvångsarbetsanstalt. Om slottet skall användas

som kursgård krävs en omfattande renovering och tillbyggnad. Kostnaderna

för dessa arbeten är betydande -- ca 150 milj.kr. För att

byggnadsstyrelsen skall kunna påbörja omvandlingen av slottet till en

kursgård ställer styrelsen det kravet på en potentiell användare att

vederbörande står för kostnaderna för ombyggnaden och är villig att

teckna ett långsiktigt hyreskontrakt. På grund av de höga kostnaderna

har det hittills inte varit möjligt att finna några intressenter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi423 och Fi424.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi404 och

1990/91:Fi414 yrkande 1 lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till

handlingarna i den del som gäller

dels en effektivare statlig lokalförsörjning,

dels entreprenaduppdrag rörande den statliga

fastighetsförvaltningen,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande anslaget till byggnadsstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt

C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

3. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens

lokalhållningsområde

att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i

enlighet med vad som förordats i propositionen,

4. beträffande lån till investeringar m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92

besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för

Investeringar m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt

C 2 och med avslag på motion 1990/91:Fi414 yrkande 2 till Inredning

och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 12000000 kr.,

res. 2 (m)

6. beträffande användningen av Svartsjö slott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.

Stockholm den 11 april 1991

På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson

(m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris

Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer

(fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne

Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Jan Björkman (s) och Maria Hed (s).

Reservationer

Reservationer

1. En effektivare statlig lokalförsörjning (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson

(m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med

"Med hänvisning" och på s. 5 slutar med "och Fi404" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill vad gäller statens fastighetsförvaltning anföra

följande.

Sedan sex år tillbaka har moderata samlingspartiet i motioner i

anslutning till utskottets behandling av den statliga lokalförsörjningen

framfört förslag (jfr FiU 1984/85:27, FiU 1986/87:21, FiU 1987/88:26 och

1989/90:FiU26) som syftat till att effektivisera den statliga

lokalförsörjningen genom övergång till en mer marknadsmässig ordning,

innefattande bl.a. decentralisering och privatisering. Regeringen har

successivt angivit nya riktlinjer på detta område, som visserligen gått

i rätt riktning men inte varit tillräckligt långtgående. Regeringen

medger också i årets budgetproposition (bil. 9, litt. C) att det

ekonomiska resultatet av det hittillsvarande systemet för statens

lokalförsörjning varit dåligt, eftersom det funnits en inbyggd tröghet

som motverkat besparingar och effektiviseringar. Nu knyts emellertid

förhoppningar till införandet av treårsbudget och ramanslag, varigenom

myndigheternas ekonomiska ansvar för lokalförsörjningen kommer att ökas.

Dessa kommer då att kunna välja ett billigare lokalalternativ och får

tillgodoräkna sig den uppkommande besparingen. Överenskommelse skall

också kunna träffas med byggnadsstyrelsen om att myndighet tar över

ansvaret för delar av fastighetsdriften och det löpande underhållet.

I syfte att skärpa konkurrensen på fastighets- och byggmarknaden

föreslår regeringen vidare att statliga fastighetsförvaltande

myndigheter i ökad utsträckning skall kunna upphandla driften hos

enskilda företag, som kan sköta uppgiften minst lika bra. Därmed kommer

byggnadsstyrelsens roll att förändras avsevärt.

Utskottet tillstyrker de föreslagna förändringarna som ytterligare

steg i rätt riktning. De tillgodoser emellertid inte de krav som måste

ställas på en decentralisering och effektivisering av statens

lokalförsörjning. Flera argument talar för en bolagisering och

privatisering på detta område.

Det är fullt realistiskt att beräkna marknadsvärdet på de statsägda

fastigheter som byggnadsstyrelsen förvaltar till omkring 60 miljarder

kronor. Till detta kan sedan läggas statliga fastigheter hos

affärsverken och försvaret. Uppenbarligen skulle en effektivare

förvaltning ge miljardvinster varje år.

Vad som frapperar vid en jämförelse med privata fastighetsbolag är den

stora serviceorganisationen hos byggnadsstyrelsen. I stället för att

köpa utrednings- och projekteringstjänster, inredningsrådgivning m.m.,

som många enskilda fastighetsbolag gör, har man dessa funktioner

inbyggda i den egna organisationen. Fluktuationer i behovet av tjänster

kan därmed inte snabbt avspeglas i kostnadsanpassningar på dessa

områden.

Monopolställningen har medfört att byggnadsstyrelsen i första hand

försökt placera myndigheter i statligt ägda hus, även när lokalkostnaden

därigenom blivit betydligt högre än på den privata marknaden.

Myndigheterna har samtidigt saknat incitament att söka en billigare

lösning, eftersom den av byggnadsstyrelsen erbjudna lokalen för dem

framstått som en fri resurs. De har inte själva kunnat dra någon nytta

av en besparing.

Utskottet delar den uppfattning som framförts i här nämnda

reservationer och nu i motion Fi414 (m) att botemedlet mot dessa problem

är ökad konkurrens, vilken kan uppnås genom att byggnadsstyrelsens

förvaltande verksamhet överförs till aktiebolag. Statliga myndigheter

med lokalbehov skulle dessutom vara fria att vända sig till privata

företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. Efter

bolagsbildning skulle byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd

kunna direkt finansieras på kapitalmarknaden.

Riksrevisionsverket (RRV) har i november 1990 i revisionsrapporten

"Myndigheters lokalförsörjning", som anmärkningsvärt nog inte omnämns i

budgetpropositionen, lagt fram förslag med just denna inriktning. Varje

myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda

eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed

komma att upphöra. Konkurrensneutralitet skall uppnås genom att

byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till

aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall

marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få

låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på

marknaden.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de intentioner som

kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport och som överensstämmer med

de riktlinjer som anges i motionerna Fi404 och Fi414 skyndsamt

förverkligas. Problemet med de fastigheter som inte kan

marknadsprissättas (slott, museer etc.) kan lösas genom att dessa

avskiljs och förvaltas i annan form. Produktionsdelen av

byggnadsstyrelsen bör avvecklas. Återstoden av byggnadsstyrelsen utgör

sedan ett stabsorgan under finansdepartementet.

RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan om en

privatisering av det nya fastighetsbolaget. Utskottet ser det som

naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar. Inflytande

försäljningsintäkter kan användas för att bekosta investeringar i sådana

delar av infrastrukturen som lämpligen bör ha staten som huvudman,

alternativt för att nedbringa statssskulden och därmed statens

räntekostnader. Redan det ökade kostnadsmedvetande hos myndigheterna som

följer av konkurrensen bör dessutom kunna innebära att den

genomsnittliga lokalkostnaden, som i dag svarar för 15--20 % av

totalkostnaderna, bör kunna nedbringas avsevärt. Byggnadsstyrelsens

hyresintäkter för budgetåret 1991/92 beräknas till närmare 8 miljarder

kronor, och bara några procents lägre kostnader betyder hundratals

miljoner i besparingar.

Utskottet föreslår mot här angiven bakgrund att den kommitté som efter

flera års dröjsmål tillsattes under 1990 för att utreda statens

fastighetsinnehav och dess förvaltning snarast möjligt framlägger

förslag till nya regler beträffande försäljning och överlåtelser av

statliga fastigheter i syfte att underlätta en omfattande privatisering.

Detta arbete bör dock inte tillåtas försena ett genomförande av

förslagen i RRVs revisionsrapport om bl.a. övergång till bolagsform.

Riksdagen skulle därmed inte längre behöva ta ställning till programmet

för statliga byggnadsinvesteringar på det sätt som nu krävs i

budgetpropositionen. Sådana beslut bör rimligen träffas på rent

affärsmässiga grunder.

Vad utskottet här anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till

aktiebolag och privatisering bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi404 och

1990/91:Fi414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till aktiebolag och

privatisering samt lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till

handlingarna i den del som gäller

dels en effektivare statlig lokalförsörjning,

dels entreprenaduppdrag rörande den statliga

fastighetsförvaltningen,

2. Anslaget till inredning och utrustning m.m.

(mom. 5)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Myndigheternas utgifter för inredning och utrustning täcks i allt

väsentligt av resp. myndighets förvaltningsanslag. Utskottet ser därför

inga motiv till varför anslaget C 2 Inredning och utrustning m.m. skall

bibehållas. Kostnaderna bör i stället belasta resp. myndighets

förvaltningsanslag. Anslaget bör utgå fr.o.m. budgetåret 1991/92.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi414 yrkande 2

avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt C 2 om

ett reservationsanslag till inredning och utrustning på 12000000

kr.,