Bet. 1990/91:FiU28

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU28

Offentlig upphandling

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU28

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motionsyrkanden

rörande offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer

med yrkanden som utskottet behandlade i oktober 1990

(1990/91:FiU1). Utskottet avstyrker även denna gång samtliga

motionsyrkanden.

I två motioner krävs en översyn av upphandlingsförordningen

och att det därvid görs en anpassning till EGs regelverk.

Utskottet konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i

regeringskansliet inom ramen för förhandlingarna mellan EG och

EFTA-länderna om ett EES-avtal. Motionärerna är sålunda i detta

avseende tillgodosedda.

Förteckning över avgivna reservationer:

Översyn av gällande upphandelsförordning (m, fp)

Konkurrensreglerna vid upphandling (m, fp)

Internationell konkurrens vid upphandling (c)

Kommunal upphandling (m, fp)

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (c), (v, mp)

Enhetlig redovisning (m, fp)

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från

allmänna motionstiden 1991:

1990/91:Fi501, 1990/91:Fi502 yrkande 4, 1990/91:Fi504

yrkandena 2--4, 1990/91:Fi505, 1990/91:Fi507, 1990/91:Fi512,

1990/91:Fi514, 1990/91:Fi515, 1990/91:Fi518 och 1990/91:Fi519.

Motionerna

Allmän översyn av upphandlingsförordningen

1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1990/91:Fi505 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om offentlig upphandling av tekovaror.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.

1990/91:Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av gällande upphandlingssystem.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T803.

1990/91:Fi515 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

översyn av upphandlingsbestämmelser och konkurrenslagstiftning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T930.

1990/91:Fi519 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av upphandlingskungörelsen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N360.

Kommunal upphandling

1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionens avsnitt 5.4 anförts om kommunernas

upphandlingsförfarande inom tjänstesektorn.

1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

1990/91:Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid

statlig och kommunal upphandling.

1990/91:Fi512 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förordningarna om offentlig

upphandling skall ändras så att lokala och regionala uppköp ges

prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som

viktiga delar av en varas totala pris för samhället,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ifall de föreslagna ändringarna i

förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot

EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska

miljö-och regionalpolitiska mål inte äventyras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av förhandlingar inom GATT-systemet

för att möjliggöra fri handel på lika villkor.

Enhetlig redovisning

1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala

egenregiverksamheten.

1990/91:Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående behovet av en enhetlig redovisning av

den kommunala egenregiverksamheten.

1990/91:Fi518 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt vidtar

åtgärder så att konkurrens kan ske på lika villkor i samband med

offentlig upphandlingsverksamhet av tjänster i enlighet med vad

i motionen anförts.

Utskottet

Allmän översyn av upphandlingsförordningen

I motion Fi504 yrkande 2 av Lars Tobisson m.fl. (m) hävdas

att en översyn av upphandlingsreglerna är motiverad i syfte att

ge de affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll. Stöd av

olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i

synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen.

Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med

riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl,

bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten. Hänsyn till

en eventuell anslutning eller ett närmare samarbete med EG

tvingar, enligt motionärerna, fram en anpassning av våra

upphandlingsregler till dem som gäller inom EG.

I motionerna Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och

Fi515 av Tom Heyman (m) krävs en översyn av

upphandlingsreglerna av mer specifika skäl. I motion Fi514

hävdas att konkurrensen vid Televerkets upphandling av

televäxlar måste skärpas. Detsamma gäller, enligt motion Fi515,

den kommunala upphandlingen av tjänster från taxiföretagen.

I sitt yttrande till utrikesutskottet framhöll finansutskottet

angående Sverige och den västeuropeiska integrationen

(1988/89:FiU2y) att frihandelsavtalet mellan Sverige och EG inte

innehåller några uttryckliga regler om offentlig upphandling.

Inom ramen för EG--EFTA-samarbetet gäller dock samma

begränsningar som för GATT-koden. Det konstaterades i detta

sammanhang att de svenska upphandlingsreglerna med bred marginal

uppfyller kraven i EFTA och GATT på likabehandling av utländska

varor.

De pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna --

EES-förhandlingarna -- syftar till att sluta ett multilateralt

avtal som även omfattar upphandlingsområdet, baserat på

principerna om nationell behandling och icke-diskriminering.

Målet är att avtalet skall kunna träda i kraft den 1 januari

1993, dvs. vid den tidpunkt då samtliga EGs upphandlingsdirektiv

skall ha antagits. Detta innebär med andra ord att målet för

Sverige och de övriga EFTA-länderna är att inte bli betraktade

som tredje land vid upphandlingen inom EG.

Ett avtal förutsätter att den gällande

upphandlingsförordningen arbetas om och anpassas till de nya

kraven på upphandlingsproceduren. Ett sådant arbete pågår inom

regeringskansliet jämsides med förhandlingarna mellan EG och

EFTA. Utskottet kan sålunda konstatera att kravet i motion Fi504

på en översyn av gällande upphandlingsförordning är

tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Fi504 yrkande 2.

Utskottet anser i likhet med vad som uttalas i t.ex. motion

Fi504 att den allmänna principen vid offentlig upphandling skall

vara affärsmässighet. Om konkurrensreglerna vid upphandling

åsidosätts, som hävdas i motionerna Fi514 och Fi515, skall detta

givetvis påtalas och åtgärdas av ansvariga myndigheter. Men

sådana avsteg från gällande upphandlingsregler motiverar inte en

allmän översyn av upphandlingsförordningen. Den pågående

översynen av reglerna är som framgått motiverad av andra skäl.

Motionerna Fi514 och Fi515 avstyrks av utskottet.

Med hänvisning till tekoindustrins konkurrensproblem föreslås

i motion Fi505 av Lennart Brunander (c) att den offentliga

upphandlingen allmänt i större utsträckning än för närvarande

bör ske i Sverige. Det skulle, menar motionären, vara en god

hjälp i en besvärlig situation och ett erkännande av svensk

företagsamhet. Även i motion Fi519 av Hans Nyhage (m) krävs

en översyn av upphandlingsförordningen i syfte att, som

motionären ser det, skapa rimliga villkor för statlig

upphandling inom den inhemska industrin.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast hösten

1990 (1990/91:FiU1) behandlat motioner med denna innebörd.

Utskottet vill återigen upprepa att utländska

upphandlingsmarknader är viktiga för svensk export och därigenom

även för sysselsättningen inom landet. Det är därför av stor

betydelse att de internationella avtal som träffats inom t.ex.

GATT om internationell konkurrens vid upphandling

respekteras. Kraven i motionerna Fi505 och Fi519 om nationell

särbehandling strider mot dessa internationella

överenskommelser.

Med hänvisning härtill avstyrks motionerna Fi505 och Fi519.

Kommunal upphandling

I motion Fi502 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

anförs att anbudsupphandlingen bör öka. Som motionärerna ser det

har statsmakterna skyldighet att undanröja legala och andra

hinder för entreprenadlösningar. Särskilt på områden där

kommunerna vill ändra principerna för taxeersättning bör

kommunerna genom ambudsförfarande kontrollera huruvida billigare

och/eller bättre lösningar står till buds på marknaden. Enligt

motionärerna bör man på försök pröva en tvingande lagstiftning

på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex.

fastighetsunderhåll, väghållning, måltidsförsörjning eller

parkförvaltning.

I motion Fi504 yrkande 3 av Lars Tobisson m.fl. (m)

framhålls att principerna för den kommunala upphandlingen bör

regleras i lag och inte endast utgöra en rekommendation till

kommunerna från kommunförbunden att följa ett

upphandlingsreglemente. Nuvarande ordning har i alltför stor

utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens,

vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av

skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en

lagreglering.

Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att den

kommunala tjänsteproduktionen bör utsättas för konkurrens från

fristående entreprenörer. Dessa frågor behandlas för närvarande

av konkurrenskommittén (dir. 1989:12). Kommittén har hittills i

tre rapporter sett över konkurrensen inom privata näringsgrenar

med omfattande regleringar. I sitt fortsatta arbete kommer

kommittén också att studera möjligheterna till ökad konkurrens

och metoder som stimulerar till en effektiv resurshållning inom

den kommunala sektorn. Som ett underlag för kommitténs

överväganden och förslag har riksrevisionsverket analyserat

förekomsten av bestämmelser i lagar och författningar som

förhindrar eller begränsar en kommuns eller landstingskommuns

möjligheter att utnyttja entreprenader (SOU 1991:26 Kommunala

entreprenader -- Vad är möjligt?). Kommittén kommer i juni i år

att redovisa förslag till åtgärder för att öka konkurrensen

mellan den kommunala egenregin och andra alternativ.

En anpassning till EGs regelverk innebär att även den

regionala och kommunala upphandlingen skall omfattas av en

överenskommelse om ett regelverk för upphandling. Ambitionen vid

de pågående förhandlingarna med EG är att nå överenskommelse om

icke-diskriminering såväl när det gäller den regionala och

lokala upphandlingen som när det gäller de sektorer som kommer

att liberaliseras i framtiden.

Mycket talar för att någon form av lagreglering kommer att bli

aktuell vad gäller den kommunala upphandlingen.

Även dessa frågor bereds för närvarande av regeringen som ett

led i anpassningsarbetet och kommer enligt nuvarande planer att

redovisas i en proposition under år 1992.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi502 yrkande 4 och Fi504

yrkande 3.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

I motionerna Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och

Fi512 av Carl Frick (mp) krävs att miljöhänsyn förs fram som

en viktig bestämningsfaktor vid offentlig upphandling. I motion

Fi501 krävs ändringar i upphandlingsförordningen så att

miljöhänsyn beaktas vid upphandlingen. I motion Fi512 anförs att

det inte är priset på varan eller tjänsten som skall betonas vid

upphandling. Upphandlingsförordningen måste ändras så att lokala

och regionala uppköp ger företräde. På så sätt kan prioritet ges

åt regional-,sårbarhets-och miljöfaktorer vid upphandling. I

motionen understryks att EG-anpassning eller GATT-bestämmelser

inte får äventyra centrala miljöpolitiska mål.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra

följande.

Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer

möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för

myndigheternas verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges

i de kvalitetskrav som måste ställas på den produkt eller tjänst

som skall upphandlas. Detta skall framgå av det s.k.

förfrågningsunderlaget vid anbudsinfordran. Den grundläggande

principen för upphandling -- affärsmässigheten -- innebär

sålunda att en myndighet skall beakta alla faktorer som är

nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och

ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets

mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda

miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till

miljön väl låter sig förenas med gällande

upphandlingsbestämmelser. Det kan i detta sammanhang nämnas att

EGs syn på upphandlingsreglerna inte står i motsatsställning

till vad utskottet här anfört om miljöhänsyn vid upphandling.

På grundval av samarbetet inom upphandlingsdelegationen har

riksrevisionsverket, landstingsförbundet och Svenska

kommunförbundet tagit fram en skrift om miljöhänsyn vid

offentlig upphandling (Miljöhänsyn vid upphandling, RRV mars

1991). I promemorian ges exempel på hur statliga myndigheter,

kommuner och landsting genom att ta miljöhänsyn verkar för en

bättre miljö.

Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 hösten 1990

är det viktigt att statliga myndigheter och verk bidrar till att

miljöpolitikens mål uppfylls. Det förefaller dock mindre

lämpligt att reglera detta genom detaljerade bestämmelser i

upphandlingsförordningen. Det borde i stället kunna förutsättas

att myndigheterna i hela sin verksamhet uppfyller uppställda

miljökrav men också att de noga följer utvecklingen inom detta

område och vidtar åtgärder när så är befogat. Det kan även

nämnas att införandet av miljöavgifter bör bidra till att

miljöaspekterna får större tyngd i upphandlingen genom att

avgifterna påverkar priset på den aktuella varan eller tjänsten.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi501 och Fi512.

Enhetlig redovisning

I motion Fi504 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m) och

motion Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en

enhetlig redovisning av kommunernas egenregiverksamhet. En

redovisningsform som utvisar både de faktiska kostnaderna och

andelen egenregi-resp. entreprenadverksamhet skulle ge bättre

förutsättningar för konkurrens mellan privata företag och

offentlig verksamhet.

I motion Fi518 (m) av förste vice talman Ingegerd

Troedsson ställs kravet att stat, kommun och landsting vid

upphandling av tjänster skall redovisa samtliga kostnader i den

egna verksamheten. I annat fall kommer, menar motionären, allt

framgent en utveckling av entreprenadverksamheten och prövning

av alternativa driftsformer att förhindras eftersom dessa inte

prövas på samma villkor som verksamhet i egen regi.

Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande

1990/91:FiU1 avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som i

här aktuella motioner med hänvisning till det pågående arbetet

med att förändra kommunernas redovisningssystem.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden

framhålla följande.

Som framhålls i motion Fi507 pågår inom Svenska

kommunförbundet ett arbete med att utarbeta en baskontoplan för

kommuner, ett arbete som syftar till att ge kommunerna en

"basmodell" för en kontoplan som den enskilda kommunen själv kan

anpassa efter lokala krav och önskemål.

Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den

nya budget-och redovisningsmodell som utarbetats av kommun-

och landstingsförbunden. Det innebär att kommunerna framöver

kommer att ha enhetliga principer för den externa redovisningen.

De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid främst

till kommunernas interna redovisning. Inom detta område finns i

dag stora skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på

skillnader mellan kommunerna avseende befolkningsstorlek,

verksamhetens inriktning, organisationens struktur osv. Att få

en större enhetlighet i den interna redovisningen är därför

förenat med stora problem.

Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 innebär

förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn bl.a. en ökad

mångfald vad gäller enskilda kommuners styr-och

ledningsprinciper, val av organisering, grad av decentralisering

m.m. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det är lämpligt att

från statsmakternas sida föreskriva hur kommunernas

internredovisning skall se ut. Utskottet vill emellertid

framhålla att i takt med att kommunerna i ökad utsträckning

inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli enklare att

redovisa egenregiverksamheten för den enskilda kommunen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi504 yrkande

4, Fi507 och Fi518.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi504 yrkande 2,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi514 och

1990/91:Fi515,

res. 2 (m, fp)

3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi505 och

1990/91:Fi519,

res. 3 (c)

4. beträffande kommunal upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi502 yrkande 4 och

1990/91:Fi504 yrkande 3,

res. 4 (m, fp)

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi501 och

1990/91:Fi512,

res. 5 (c)

res. 6 (v, mp)

6. beträffande enhetlig redovisning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi504 yrkande 4,

1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518.

res. 7 (m, fp)

Stockholm den 25 april 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby

(s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),

Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s),

Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c),

Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s),

Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson

(fp).

Reservationer

Reservationer

1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "I sitt" och på s. 4 slutar med "yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

De nuvarande reglerna för den offentliga upphandlingen

innehåller så många möjliga undantag från principen om

affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås i praktiken.

Undantag medges antingen av sysselsättningsskäl eller för att

främja den svenska industrins utveckling. Dessa undantag öppnar

möjligheter för att exempelvis stödja vissa företag genom att

inte välja det affärsmässigt bästa anbudet. Syftet kan då vara

att förhindra nedläggning eller inskränkning eller andra

lokaliserings-, regional- och industripolitiska skäl.

Mot denna bakgrund anser utskottet att den översyn av

upphandlingsreglerna, som nu genomförs för att anpassa

förordningen till EGs regelverk, måste ge de affärsmässiga

övervägandena en helt avgörande roll. Stöd av olönsamma företag

bör undvikas i största allmänhet och i synnerhet via

undantagsregler för den offentliga upphandlingen. Om det i

särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med riktade

insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl, bör detta

ske med medel direkt över statsbudgeten.

Det direktivförslag för tjänsteupphandling inom EG som

presenterades i september 1990 väntas träda i kraft i mars 1992.

Förslaget omfattar s.k. prioriterade tjänster som t.ex.

reparations- och underhållsarbeten, databehandling,

redovisning och bokföring, marknadsundersökningar,

arkitekttjänster, vissa telekommunikationstjänster,

vissa transporttjänster samt "övriga tjänster" (t.ex. hotell-

och restaurangtjänster, juridiska och vissa finansiella

tjänster, utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster m.m.).

Tilläggsdirektiv utarbetas för närvarande för i dag exkluderad

tjänsteverksamhet.

De nya EG-reglerna för offentlig upphandling skulle kunna

skapa intressanta affärsmöjligheter för svenska företag. För det

första krävs emellertid då att Sverige lyckas uppnå ett

fullvärdigt medlemskap i EG. I annat fall begränsas de svenska

företagens möjligheter att få sina anbud antagna. För det andra

måste de svenska reglerna för den offentliga upphandlingen

harmoniseras med EGs så att principen om affärsmässighet ges ett

verkligt innehåll.

Nuvarande situation för Sverige, såsom varande icke medlem av

Gemenskapen, kan skapa problem i det framtida samarbetet med EG

vid behov av rättslig prövning av tvist mellan exempelvis den

svenska staten och ett utländskt företag. Frågan uppkommer då

var den rättsliga prövningen skall ske. Inom EG kan företag

vända sig till EG-domstolen för att kontrollera att anbuden är

riktigt utformade. I nuvarande situation finns däremot ingen

formell rätt för EG-domstolen att pröva anbud till svenska

myndigheter. Inte heller kan företagen vända sig till något

EFTA-organ. Även om EG hittills accepterat rådande förhållanden

blir situationen en annan om Sverige i förening med andra

EFTA-länder vill verka på åtminstone delar av EGs inre marknad.

Den pågående översynen av de offentliga upphandlingsreglerna

bör mot denna bakgrund, enligt utskottets mening, även leda till

en harmonisering med de regler för rättslig prövning som

tillämpas inom EG.

Vad utskottet här anfört om en översyn av gällande

upphandlingsförordning med anledning av motion Fi504 yrkande 2

bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi504

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en översyn av upphandlingsförordningen,

2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom.2)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

I motionerna Fi514 och Fi515 hävdas att konkurrensen vid

offentlig upphandling är otillräcklig. Detta är enligt

utskottets mening i sig ett motiv för att se över

upphandlingsförordningen. Därvid bör särskilt reglerna för

rättslig prövning uppmärksammas när avsteg från givna

upphandlingsregler kan konstateras.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi514 och

Fi515 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi514 och

1990/91:Fi515 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Fi519" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet ser det är det av stor betydelse att inom vissa

branscher av bl.a. beredskapsskäl kunna behålla en

utvecklingspotential. En offentlig upphandling får inte

genomföras på ett sådant sätt att viktig kunskap för att kunna

producera exempelvis tekoprodukter av hög kvalitet försvinner ur

Sverige. Som nämns i motion Fi505 har upphandling av uniformer

inte skett hos svenska företag trots att dessa gjort avgörande

insatser för att utveckla tyget. I motion Fi519 anförs också att

konfektioneringen i detta fall skett i länder där produktionen i

stor utsträckning har subventionerats.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi505 och

Fi519 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi505 och

1990/91:Fi519 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Kommunal upphandling (mom.4)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet ser det är det angeläget att i översynen av

upphandlingsförordningen ge större räckvidd åt reglerna för

upphandling av tjänster. I detta sammanhang bör beaktas även den

verksamhet som för närvarande sköts i egen regi av den

offentliga sektorn och den kommunala sektorn i synnerhet. Alla

tillfällen till anbudsupphandling bör utnyttjas för transporter,

städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. De krav på

affärsmässighet och opartiskhet som gäller för den statliga

upphandlingen måste också, framhålls i motion Fi502 (fp),

ställas på valet mellan egen regi och entreprenad. En rimlig

lösning kan här vara att på försök pröva en tvingande

lagstiftning på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex.

fastighetsunderhåll, väghållning eller parkförvaltning.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi504

(m), att den kommunala upphandlingen liksom den statliga bör

regleras i lag. Detta är viktigt, inte minst mot bakgrund av

denna sektors stora betydelse för den ekonomiska aktiviteten i

Sverige och statsmakternas övergripande ansvar för den

ekonomiska utvecklingen. Nuvarande ordning har i alltför stor

utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens,

vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av

skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en

lagreglering. Detta har visserligen i vaga ordalag antytts av

regeringen (jfr t.ex. Offentlig upphandling i ett nytt Europa.

Utrikesdepartementet november 1990). Enligt utskottets mening

bör emellertid regeringen klart uttala att all offentlig

upphandling bör lagregleras.

Vad utskottet här anfört om den kommunala upphandlingen bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande kommunal upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi502

yrkande 4 och 1990/91:Fi504 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha

följande lydelse:

I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den

offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn.

Utskottet delar den uppfattningen. Statens och kommunernas

upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka

till energisparande och påverka näringslivets omdaning till

miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör, som också

föreslås i motion Fi501, ändringar vidtas i

upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse

mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den

kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön

föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den

inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att

ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i

föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga

myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga

miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som

ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att

myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,

med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan

produkten kan ha på miljön.

I motion Fi512 framhålls även att regionalpolitiska hänsyn bör

vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling.

Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den

offentliga sektorn i vissa fall bör kunna ske med inriktning på

utsatta regioner och näringar.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och

Fi512 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi501 och med

anledning av motion 1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om ändring i

upphandlingsförordningen (1988:366),

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)

Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha

följande lydelse:

I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den

offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn.

Utskottet är av samma uppfattning. Statens och kommunernas

upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka

till energisparande och påverka näringslivets omdaning till

miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör ändringar vidtas

i upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse

mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den

kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön

föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den

inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att

ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i

föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga

myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga

miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som

ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att

myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,

med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan

produkten kan ha på miljön.

Utskottet vill understryka att det gäller att ta ett samlat

ansvar vid bedömningen av ett anbud. Därvid måste

miljökonsekvenserna klarläggas för den aktuella varans

tillverkning, transport och användning. Syftet är att göra en

bedömning av de olika alternativens totala samhällskostnader.

I motion Fi512 anförs även att regionalpolitiska hänsyn bör

vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling.

Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den

offentliga sektorn måste kunna ske med inriktning på utsatta

regioner och näringar.

Utskottet vill också framhålla att i den mån som dessa krav

skulle strida mot intentionerna i EG-anpassningen måste

regeringen vid förhandlingarna se till att genuina svenska

miljö- och regionalpolitiska mål inte äventyras. Eventuella

stridigheter med GATT-avtal måste lösas genom förhandlingar,

eftersom miljöstörningarna är globala. Fri handel måste ske på

lika villkor.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och

Fi512 om miljöpolitiska och regionalpolitiska hänsyn vid

upphandling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi501 och

1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen

(1988:366),

7. Enhetlig redovisning (mom.6)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),

Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet har" och på slutar med "och Fi518" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen

mellan privata företag och offentlig verksamhet skulle ges

bättre förutsättningar, om den kommunala egenregiverksamheten

ges en enhetlig redovisningsform, som utvisar både de faktiska

kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet.

Myndigheternas verksamhet i egen regi innebär att de privata

företagen och då inte minst de mindre företagen utestängs från

en viktig marknad. Den senare typen av uppgifter bör återfinnas

i kommunens årsredovisning.

Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten

bör kompletteras med en redogörelse för använda

redovisningstekniska principer. Redovisning av

egenregiverksamheten ger företag och allmänhet väsentlig

information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna för

kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker

konkurrensmöjligheterna.

Det kan i detta sammanhang nämnas att EG-länderna i dessa

hänseenden omfattas av en väl utvecklad offentlighetsprincip,

där "indikativa notiser" om planerade upphandlingar och

anbudsinfordringar liksom resultatet av dessa skall publiceras i

Official Journal of the European Communities och i databasen

TED, Tenders Electronic Daily. Både upphandling och

egenregiverksamhet skall i princip publiceras för att möjliggöra

anbudsgivning.

Utskottet anser mot här angiven bakgrund att det är angeläget

att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden och

kommunerna kraftigt understryker vikten av att få till stånd en

enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet här

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande enhetlig redovisning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi504

yrkande 4, 1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Inledning1

Motionerna 2

Utskottet 3

Allmän översyn av upphandlingsförordningen 3

Översyn av gällande upphandlingsförordning 4

Konkurrensreglerna vid upphandling 4

Internationell konkurrens vid upphandling 4

Kommunal upphandling 5

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling 6

Enhetlig redovisning 7

Hemställan 8

Reservationer 9

1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1)

(m,fp) 9

2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom. 2) (m,fp) 10

3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3) (c)

10

4. Kommunal upphandling (mom. 4) (m, fp) 11

5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (c) 12

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (v,mp)

13

7. Enhetlig redovisning (mom. 6) (m, fp) 14