Bet. 1990/91:FiU34

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU34

Statliga betalningar och postgirot

(prop. 1990/91:150 bil. I:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

FiU34

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande att bankerna och

bankgirot ges utvidgade möjligheter att medverka i vissa delar

av den statliga betalningsförmedlingen. Det gäller utbetalning

av överskjutande skatt, återbetalning av studiemedel,

betalningar av vissa bidrag från boverket och statens

jordbruksverk. Dessa transaktioner skall, efter regeringens

medgivande, kunna ske via bankgiro. Ett antal motioner från

allmänna motionstiden med yrkanden härom blir därmed

tillgodosedda. Förslag i motioner om att helt förändra

postgirots ställning inom det statliga betalningssystemet

avvisas av utskottet med hänvisning till postgirots betydelse

för postverkets ekonomi och möjligheter att hålla en

rikstäckande kassaservice.

Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att låta

postgirot ge ränta på innestående medel och att ge kortfristiga

krediter till juridiska personer.

I en reservation från moderata samlingspartiet och folkpartiet

liberalerna yrkas att postgirots gynnade ställning vid statliga

betalningar skall upphävas, vilket bl.a. innebär att

inbetalningar av mervärdeskatt och punktskatter skall kunna ske

också via bank.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:150 bilaga I:1 Reviderad

finansplan, i vad avser avsnitt 9 Statliga betalningar och

postgirot,

dels de med anledning av proposition 1990/91:150 väckta

motionerna

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) i vad avser yrkande 15,

1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s),

1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m).

Propositionen

I proposition 1990/91:150 bilaga I:1 har regeringen

(finansdepartementet) i avsnitt 9 Statliga betalningar och

postgirot (s. 74--81) -- efter föredragning av statsrådet Allan

Larsson -- föreslagit riksdagen att

17. godkänna att regeringen i den omfattning som förordats i

propositionen beslutar

dels om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att

förmedla statliga betalningar,

dels om rätt för postgirot att bestämma räntan på

juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till

juridiska personer i samband med betalningsförmedling.

Motionerna

Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen i syfte att bidra till postverkets

möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och

kontorsservice beslutar att postgirot även framgent och utan

inskränkningar skall förmedla statens betalningar.

1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

postens gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

bestämmelser för betalning av moms, tull och punktskatter enligt

vad som anförts i motionen.

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att postgirots gynnade ställning vid

statliga betalningar bör upphävas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om snabbare överföring till och från

riksbanken av statens betalningar,

3. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om

inbetalning och återbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och

punktskatter så att sådan betalning kan ske via bank,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om

utbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen begär att regeringen ändrar reglerna om

utbetalningar av överskjutande skatt så att betalningsmottagaren

fritt får välja bank eller postgiro för direktinsättning på

konto,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppbörd av studiemedelsavgift och

betalningar på statliga bostadslån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betalningar från staten,

8. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne-

och pensionsverk att föranstalta om upphandling hos en eller

flera banker avseende förmedling av statliga löner, pensioner

och utfallande belopp på grupplivförsäkringar.

1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade

utbetalningsrutiner för överskjutande skatt.

Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge

krediter

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkoren för räntegottgörelse och

övertrassering på postgirokonton.

1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om postens möjligheter att agera på

penningmarknaden.

Utskottet

Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

Finansutskottet har vid ett flertal tillfällen de senaste åren

behandlat frågor rörande det statliga betalningssystemet. Vid

det senaste tillfället i mars 1990 anförde utskottet i sitt av

riksdagen godkända betänkande (1989/90:FiU24) att ett

grundläggande krav bör vara att betalningar till och från staten

skall kunna ske på ett för allmänheten och näringslivet

rationellt sätt. Betalningssystemet skall vara

kostnadseffektivt, passa statens redovisningssystem och

tillgodose statens informationsbehov. Betalningssystemet skall

från kassahållningssynpunkt minimera upplåningsbehovet.

Utskottet anförde vidare att de ekonomiska återverkningarna av

en ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida vid

förmedlingen av statliga betalningar skulle få avsevärda följder

för postverket. Den ekonomiska situationen skulle avsevärt

försämras om de betalningsströmmar som angavs i de då aktuella

motionerna skulle undandras postgirosystemet. Den ökade

valfrihet som medverkan av bankerna och bankgirot skulle medföra

måste enligt utskottet vägas mot vikten av att postgirot och

postverket har ett sådant underlag för sin verksamhet att en

rikstäckande postservice kan bibehållas. Enligt vad utskottet

anförde bör denna målsättning för postverkets verksamhet inte

rubbas, varför frågan om alternativa ersättningsformer till

postverket vid eventuellt intäktsbortfall bör utredas närmare

innan några förändringar vidtas.

I kompletteringspropositionen föreslås att bankerna skall få

ökad möjlighet att delta i den statliga betalningsförmedlingen.

Förslagen gäller endast en mindre del av de statliga

betalningarna.

Återbetalning av överskjutande skatt bör kunna ske direkt till

postgirokonto och bankkonto. Enligt propositionen talar

serviceskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl för en ändring av

utbetalningsrutinerna.

Effektivitets- och serviceskäl talar också för att ge centrala

studiestödsnämnden (CSN) möjlighet att, efter samråd med RRV,

använda bankgiro för hanteringen av återbetalning av studielån

även efter budgetåret 1991/92.

Likaså bör statens jordbruksverk och boverket ges möjlighet

att kunna betala ut bidrag direkt till postgirokonto och

bankkonto.

I motionerna Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice

talman Ingegerd Troedsson (m) och Fi701 av Lars Tobisson

m.fl. (m) som väcktes under den allmänna motionstiden yrkas att

den överskjutande skatten skall kunna utbetalas direkt till

post- och bankkonton. I den senare motionen nämns även

studiemedelsavgift, löner och pensioner. Dessutom yrkas, liksom

i motion Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp), att

inbetalningar av t.ex. moms, tull och punktskatter bör kunna

göras via bankgiro. Enligt de båda motionerna bör postens

gynnade ställning vid statliga betalningar upphävas.

I motion Fi38 Lars Werner m.fl. (v) sägs att om bankgirot

får medverka som betalningsförmedlare finns risk för allvarliga

försämringar. Postgirots rätt att förmedla statliga betalningar

bör därför vara kvar utan inskränkningar.

Som utskottet tidigare anfört bör strävan vara att utforma det

statliga betalningssystemet så att betalningar till och från

staten kan ske på ett för allmänheten och näringslivet

rationellt sätt.

Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post

eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som

det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl

talar även för de övriga förslagen i propositionen. De bedöms ha

begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi som kan

motverkas genom att postgirots konkurrensmöjligheter på

betalningsmarknaden stärks. Utskottet tillstyrker därför att

möjlighet ges för bankgirot att förmedla de betalningar som

föreslås i propositionen. Motionsyrkandena härom i Fi701 (m) och

Sk802 (m) är därmed tillgodosedda. Motion Fi38 yrkande 15 om att

inte företa några förändringar i det statliga betalningssystemet

bör emellertid avslås av riksdagen.

Utskottet anser dock alltjämt att större förändringar i det

statliga betalningssystemet, som föreslås i motionerna Fi701 (m)

och Fi41 (fp), inte kan företas förrän frågan om

ersättningsformerna till postverket för att tillhandahålla en

rikstäckande kassaservice har utretts närmare. Utskottet

avstyrker därför motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--8.

Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge

krediter

I finansutskottets betänkande 1989/90:FiU24 framhölls att en

ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida i den statliga

betalningsförmedlingen, t.ex. vid utbetalning av överskjutande

skatt, måste kombineras med vidgade verksamhetsramar för

postgirot innebärande bl.a friare möjligheter att ge ränta på

postgiromedel och att lämna betalningskredit samt vidgad

placeringsrätt för likvida medel. I annat fall hämmas postgirots

möjligheter att på likartat sätt konkurrera med bankerna.

I kompletteringspropositionen föreslås att postgirot skall ges

rätt att fritt sätta ränta på juridiska personers postgirokonton

och att lämna kortfristig kredit på upp till 30 dagar i samband

med betalningsförmedling. Någon motsvarande rätt för fysiska

personer föreslås inte nu. För förvaltningen av postgirots

likvida medel beslutade regeringen under hösten 1990 om

utvidgade placeringsmöjligheter inom ramen för de riktlinjer som

tidigare angetts av riksdagen.

Enligt motionerna Fi41 (fp) och Fi701 (m) bör i

princip bankverksamhet inte utvecklas inom posten. I motion

Fi41 accepteras dock det nu föreslagna undantaget. Enligt

motion Fi701 (m) har nuvarande räntegottgörelse inte godkänts av

statsmakterna. Om återstående monopol avvecklas bör det vara

möjligt att godta att räntegottgörelse lämnas och att

övertrasseringsrätt medges.

I motion Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) krävs att posten

ges möjlighet att bedriva egen bankverksamhet för att

konkurrensen skall ske på lika villkor.

Propositionens förslag motsvarar vad utskottet tidigare

anfört. Det stärker postverkets konkurrenskraft, vilket kan

uppväga det inkomstbortfall som förändringarna i

betalningsförmedlingen kan medverka till. Utskottet tillstyrker

därför förslaget i propositionen och avstyrker motion Fi701

yrkande 9.

Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag en

balanserad förändring av postgirots villkor. Det ger postgirot

möjligheter att konkurrera på rimliga villkor. Förslagen bör

också leda till ökad konkurrens på betalningsmarknaden vilket

gynnar kunderna. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning

att vidga postgirots möjligheter till att bedriva egen

bankverksamhet. Motion Fi712 avstyrks därför.

Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling av

statliga betalningar

Det är tekniskt möjligt att minska floattiden för statliga

inbetalningar med en dag. Det skulle emellertid påverka

postgirots ränteintäkter negativt. Floattiden har alltmer kommit

att ses som en ersättning till postverket för att upprätthålla

en daglig och rikstäckande kassaservice. I propositionen anförs

att det är otillfredsställande att postgirots intäkter i så stor

utsträckning är beroende av allmänna ränteläget. Vid en lägre

räntenivå försvåras postgirots möjligheter att bidra till

postverkets kostnader för den rikstäckande och dagliga

kassaservicen. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att

RRV får i uppdrag att belysa frågan om alternativa

ersättningsformer.

I motion Fi701 (m) föreslås att floattiden förkortas. Det

ger staten en räntevinst. I motionerna Fi41 (fp) och

Fi701 (m) anförs att den viktiga frågan om finansieringen av

postservicen i glesbygd måste lösas på annat sätt än genom en

extra floatdag.

Nuvarande system bör behållas enligt motion Fi38 (v).

Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredsställelse att

frågan nu utreds och att konsekvenser av olika alternativ

närmare belyses. Utskottet anser alltjämt att förändringar inte

bör genomföras som får negativa konsekvenser för postverkets

ekonomi och möjligheter att upprätthålla en rikstäckande

kassaservice.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga

betalningsförmedlingen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande

15, 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701 yrkandena 1--8 och

1990/91:Sk802 godkänner att regeringen i den omfattning som

förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i

motsvarande del beslutar om ökade möjligheter för

bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (v)

2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på

kontobehållningar och att ge krediter

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi701

yrkande 9 och 1990/91:Fi712 godkänner att regeringen i den

omfattning som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1

mom. 17 i motsvarande del beslutar om rätt för postgirot att

bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt

bevilja krediter till juridiska personer i samband med

betalningsförmedling.

res. 3 (m)

Stockholm den 21 maj 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Lars

Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),

Per Olof Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),

Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Lars-Ove Hagberg (v),

Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m),

Gunilla André (c), Börje Nilsson (s) och Kjell Nordström (s).

Reservationer

1. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

(mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),

Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Finansutskottet har" och på s. 4 slutar med "förändringar

vidtas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa

rationella, billiga och bekväma betalningsrutiner i samhället.

En väsentlig förutsättning för detta är att fri konkurrens

skapas mellan olika institutioner och betalningsformer. Såväl

formella som praktiska hinder för en sådan konkurrens bör därför

undanröjas snarast möjligt. Genom att staten för sina

betalningar i huvudsak endast anlitar postgirot saknas en av

förutsättningarna för att låta olika betalningsrutiner

konkurrera på lika villkor med varandra. Enligt utskottets

mening borde denna typ av banktjänster upphandlas på samma

villkor som övriga tjänster och varor i statsförvaltningen, dvs.

i enlighet med upphandlingsförordningens krav på

affärsmässighet. Genom ett sådant förfarande skulle olika

betalningsförmedlare kunna jämställas i konkurrenshänseende.

I begreppet rationell betalningsförmedling inbegrips, enligt

utskottets mening, att utforma betalningsrutiner på ett för

enskilda personer och företag smidigt sätt. Praktiskt taget hela

den vuxna befolkningen i vårt land innehar bankkonton. Det

framstår därför som närmast självklart att betalningsmottagare

eller inbetalare fritt bör kunna välja betalningsform.

Ränteförluster till följd av fördröjande omvägar i

postgirosystemet skulle därmed kunna undvikas.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort

ha följande lydelse:

Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post

eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som

det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl

talar även för de övriga förslagen i propositionen. Förslagen

bedöms ha begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi.

Utskottet tillstyrker därför att möjlighet ges för bankgirot att

förmedla de betalningar som föreslås i propositionen.

Motionsyrkandena 4--6 i Fi701 (m) och Sk802 (m) är därmed

tillgodosedda. Motion Fi38 (v) yrkande 15 om att inte företa

några förändringar i det statliga betalningssystemet bör

emellertid avslås av riksdagen.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna Fi41

(fp) och Fi701 (m) att det också bör vara möjligt att göra

inbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och punktskatter

direkt via bank och bankgiro.

Beträffande utbetalning av löner, som berörs i motion Fi701

(m), finns det enligt utskottets mening möjligheter till

besparingar för staten genom att låta olika betalningsförmedlare

konkurrera om betalningsuppdraget. Regeringen bör därför

uppdra åt berörda myndigheter att föranstalta om upphandling

avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande

belopp på grupplivförsäkringar till kontohavare i andra banker

än PKbanken.

Utskottet anser sammanfattningsvis att postgirots gynnade

ställning vid statliga betalningar bör upphävas. Det statliga

betalningssystemet bör vara så utformat att det ger valfrihet

för allmänheten och myndigheterna att välja postgirot eller

bankerna som betalningsförmedlare. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det

anförda motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--3 samt 7 och 8.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga

betalningsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi41 och

1990/91:Fi701 yrkandena 1--3, 7 och 8 samt med anledning av vad

som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i

motsvarande del samt motionerna 1990/91:Fi701 yrkandena 4--6 och

1990/91:Sk802 och med avslag på motion 1990/91:Fi38 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

att upphäva postgirots gynnade ställning vid statliga

betalningar,

2. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

(mom.1)

Lars-Ove Hagberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort

ha följande lydelse:

Postgirots service är enligt utskottets mening väl utbyggd och

tillgodoser mycket högt ställda krav på rationalitet och

bekvämlighet såväl från medborgarnas som från myndigheternas

sida. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning

undergräva postgirots möjligheter att vidmakthålla och utveckla

denna service genom att överlåta en del av de lönsamma

betalningstransaktionerna till bankerna och bankgirot. Tvärtom

utgör dessa transaktioner förutsättningen för att postverket

skall kunna upprätthålla en rikstäckande kassaservice, även till

glesbygden i form av lantbrevbärare. Propositionens förslag att

låta bankerna och bankgirot ta hand om vissa statliga

betalningsförmedlingsuppdrag bör därför avvisas av riksdagen.

Utskottet delar således uppfattningen i motion Fi38 att det

nuvarande systemet med postgirot som förmedlare av statliga

betalningar skall vara kvar utan inskränkningar. Övriga motioner

med yrkanden om att fösvaga postgirots ställning inom det

statliga betalningssystemet avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga

betalningsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande

15 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17

i motsvarande del och motionerna 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701

yrkandena 1--8 samt 1990/91:Sk802 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om att bibehålla postgirots

ställning vid statliga betalningar utan inskränkning,

3. Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att

ge krediter (mom. 2)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Ing-Britt Nygren (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "I finansutskottets" och slutar med "med bankerna" bort

utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Propositionens förslag" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

De i propositionen föreslagna förändringarna vad gäller

bankernas medverkan vid statliga betalningar är av mindre

betydelse för postverkets ekonomi. Det finns därför ingen

anledning företa några förändringar i postgirots möjligheter att

ge ränta och kortfristiga krediter. Enligt utskottets mening är

det först när postgirots gynnade ställning vid statliga

betalningar upphävs som det blir möjligt att medge undantag från

principförbudet mot räntegottgörelse och övertrasseringsrätt på

postgirokonton. Därvid skulle en ombildning av postgirot till

ett aktiebolag underlättas.

I avvaktan härpå bör motion Fi712 avslås av riksdagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi701 yrkande 9

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på

kontobehållningar och att ge krediter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi701

yrkande 9 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1

mom. 17 i motsvarande del och motion 1990/91:Fi712 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätt

för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers

postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i

samband med betalningsförmedling.

4. Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling

av statliga betalningar

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),

Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet ser" och

slutar med "rikstäckande kassaservice" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att alla möjligheter

att minska statens lånebehov och därmed minska statens

räntekostnader prövas. Som framgår av propositionen finns det

tekniska möjligheter att minska postgirots handhavandetid för

inbetalningar. Därmed skulle statens räntekostnader kunna

minskas. Frågan om hur postverket skall täcka sina kostnader för

sitt rikstäckande kontorsnät och sin lantbrevbärarservice bör

klaras ut på annat sätt än att bibehålla ett ineffektivt och

kostnadskrävande betalningssystem.

Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredställelse att

frågan om ersättning till postverket nu utreds och att

konsekvenser av olika alternativ närmare belyses.