Bet. 1990/91:FiU37

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU37

Omställning och minskning av den statliga administrationen

(prop. 1990/91:150 del II)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1990/91

FiU37

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet det förslag till program för

omstrukturering av den statliga administrationen som regeringen

redovisat i del II av kompletteringspropositionen samt ett antal

motioner som väckts i anslutning därtill.

Programmet tar sikte på att reducera den statliga

administrationen med 10 % under treårsperioden 1991/92--1993/94.

Efter den period som programmet omfattar beräknas en årlig

nettobesparing på statsbudgeten om ca 2 miljarder kronor ha

uppnåtts. Riktlinjer och förslag till åtgärder för omställningen

och minskningen av administrationen för samtliga departements

ansvarsområden läggs fram i propositionen. Övriga utskott har av

finansutskottet beretts tillfälle yttra sig över propositionen.

Enligt utskottets mening är det en viktig uppgift för den

ekonomiska politiken att utveckla och effektivisera den

offentliga tjänstesektorn. Utskottet uttalar därför sitt stöd

för programmets uppläggning och allmänna inriktning men

konstaterar att det i flera fall blir nödvändigt att regeringen

återkommer till riksdagen med konkreta förslag. Utskottet

betonar det angelägna i att arbetet fullföljs och att de

redovisade besparingarna uppnås. Riksdagen bör enligt utskottet

ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av

programmet.

Utskottet föreslår med anledning av en motion av Jan-Erik

Wikström m.fl. (fp, m, c) och med hänvisning till vad

utrikesutskottet anfört ett tillkännagivande till regeringen när

det gäller nedläggning av utlandsmyndigheter. I övrigt

tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer och förslag till

åtgärder för de olika departementens ansvarsområden och

avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats 20 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen)

delII Omställning och minskning av den statliga

administrationen

bilaga II:1 Justitiedepartementet,

bilaga II:2 Utrikesdepartementet,

bilaga II:3 Försvarsdepartementet,

bilaga II:4 Socialdepartementet,

bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet,

bilaga II:6 Finansdepartementet,

bilaga II:7 Utbildningsdepartementet, med undantag av mom.

1--6 som överlämnats till utbildningsutskottet,

bilaga II:8 Jordbruksdepartementet,

bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet,

bilaga II:10 Bostadsdepartementet,

bilaga II:11 Industridepartementet,

bilaga II:12 Civildepartementet och

bilaga II:13 Miljödepartementet,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c), i vad avser

yrkande3,

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v), i vad avser yrkandena

12 och 13,

1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser

yrkande8,

1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m),

1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m),

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser

yrkandena 2 och 6--8,

1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp),

1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c),

1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp),

1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v),

1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp),

1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c),

1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c),

1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) samt

1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c), i vad avser yrkandena

1 och 2.

Yttranden

Utskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge

yttrande över de förslag i proposition 150 jämte motioner som

rör resp. utskotts beredningsområde.

De av utskotten avlämnade yttrandena (1990/91:JuU4y,

1990/91:UU4y, 1990/91:SfU5y, 1990/91:SoU10y, 1990/91:KrU9y,

1990/91:JoU9y, 1990/91:NU14y och 1990/91:BoU6y) återfinns i

bilagorna 1--8 till betänkandet.

Propositionens förslag

I bilaga II:1 Justitiedepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Laila Freivalds -- föreslagit

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

justitiedepartementets område som har anförts i propositionen.

I bilaga II:2 Utrikesdepartementet har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Lena Hjelm-Wallén (avsnitten 1--4 och

6) samt statsrådet Anita Gradin (avsnitt 5) --

1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen som

har anförts i propositionen (avsnitten 1--4 och 6),

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts angående verksamheten inom

kommerskollegium och Sveriges exportråd (avsnitt 5).

I bilaga II:3 Försvarsdepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson -- föreslagit

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

försvarsdepartementets verksamhetsområde som i propositionen

anförts.

I bilaga II:4 Socialdepartementet har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Ingela Thalén -- föreslagit att

riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts

för omställning och minskning av den statliga administrationen

inom socialdepartementets verksamhetsområde.

I bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet har regeringen

-- efter föredragning av statsrådet Georg Andersson -- berett

riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

omstruktureringen och omställningen av den statliga

administrationen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

I bilaga II:6 Finansdepartementet har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Allan Larsson (avsnitten 1, 3 och 6)

samt statsrådet Erik Åsbrink (avsnitten 2, 4 och 5) --

föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

finansdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen,

2. att riksdagen -- med ändring av dess tidigare beslut

(1990/91:LU18, rskr. 191) -- till Kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 694648000

kr.

I bilaga II:7 Utbildningsdepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Bengt Göransson -- föreslagit

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet

som har anförts i propositionen,

8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag

Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92

anvisar ett belopp som är 150 000 kr. lägre än vad som har

föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10,

9. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet

som har anförts i propositionen.

I bilaga II:8 Jordbruksdepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Mats Hellström -- föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen,

2. att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag

Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är

1460000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition

1990/91:87.

I bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet har regeringen

-- efter föredragning av statsrådet Mona Sahlin (avsnitten 1--4

och 6--7) samt statsrådet Maj-Lis Lööw (avsnitt 5) -- föreslagit

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen.

I bilaga II:10 Bostadsdepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Ulf Lönnqvist --

dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen,

2. att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av

småhusskadenämnden,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts i propositionen om

3. byggnadsforskningens finansiering.

I bilaga II:11 Industridepartementet har regeringen --

efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- berett riksdagen

tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

omställningen och minskningen av den statliga administrationen

inom industridepartementets verksamhetsområde.

I bilaga II:12 Civildepartementet har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Bengt KÅ Johansson --

1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts angående statlig revision (avsnitt 2).

I bilaga II:13 Miljödepartementet har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -- föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i

propositionen,

2. att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag

Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp

som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i

proposition 1990/91:90.

Propositionen

I proposition 1990/91:150 föreslår regeringen riksdagen i

bilaga I:7 att:

1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om

investeringsbidrag till bostadsbyggande,

2. med ändring av riksdagens beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199)

till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret

1991/92 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på

5300000000kr.

I bilaga II:10 föreslås riksdagen:

1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen inom bostadsdepartementets

verksamhetsområde som anförts i propositionen,

2. godkänna förslaget om avveckling av småhusskadenämnden,

3. ta del av vad som anförts i propositionen om

byggnadsforskningens finansiering.

I bilaga II:12 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

civildepartementets verksamhetsområde som anförts i

propositionen. (I detta yttrande behandlas detta förslag endast

vad avser länsstyrelserna.)

Motionerna

I detta yttrande behandlas följande motioner väckta med

anledning av proposition 1990/91:150:

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen avslår regeringens förslag (bilaga I:7)

angående sänkt investeringsbidrag för bostadsbyggande.

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilt

investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Fi60 av Elving Andersson m.fl. (c,s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggande av allmänna samlingslokaler.

1990/91:Fi62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:150 i denna

del beslutar att medel till Investeringsbidrag för

bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 ej skall anvisas under

förutsättning att skatteplikten för tillhandahållande av

produkter och tjänster i samband med byggande och boende av

bostäder samtidigt sänks till 13,64 % fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning

och avskaffande av länsbostadsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av

byggforskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelse och inriktning av

byggverksamheten för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utskottet

Investeringsbidrag till bostadsbyggande

Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett

investeringsbidrag till bostadsbyggande (1990/91:BoU4).

Bakgrunden till beslutet var det tidigare under året fattade

beslutet att utvidga mervärdeskatten till en generell och

enhetlig beskattning vilket bl.a. innebar att de s.k.

reduceringsreglerna som gällt för vissa delar av byggandet

slopades vid utgången av år 1990. Investeringsbidraget är avsett

att kompensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som av

detta skäl följer av ett höjt mervärdeskatteuttag. Bidrag lämnas

fr.o.m. den 1 januari 1991 med 9,7 % av de beräknade kostnaderna

inkl. mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål enligt de

villkor som följer av förordningen (1990:1369) om statligt

investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen

har för budgetåret 1991/92 under anslaget B 17

Investeringsbidrag till bostadsbyggande (elfte huvudtiteln)

anvisat ett förslagsanslag på 5500milj.kr. (1990/91:BoU12).

I kompletteringspropositionen (bilaga I:7) föreslås att

investeringsbidraget för bostadsbyggande sänks från nuvarande

9,7 % till 9,0 %. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 juli

1991 och tillämpas i fråga om projekt för vilka ansökan om

bidrag kommer in till kommunen efter ikraftträdandet. Förslaget

beräknas medföra en minskning av statens utgifter för

investeringsbidrag med ca 400milj.kr. per helår. För

budgetåret 1991/92 beräknas ändringen ge halv effekt. Mot denna

bakgrund föreslås att riksdagen med ändring av sitt tidigare

beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till anslaget

Investeringsbidrag till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92

anvisar 5300milj.kr., dvs. 200milj.kr. mindre än vad

riksdagen på förslag av bostadsutskottet tidigare i vår anvisat

för ändamålet.

Skälet till att regeringen föreslår en ändring av

bidragsandelen för investeringsbidraget anges vara behovet att

finansiera vissa insatser för pensionärer med låg eller ingen

ATP. Riksdagen har efter förslag av regeringen fattat beslut om

att införa ett särskilt kommunalt bostadstillägg i syfte att

kompensera denna grupp av pensionärer för boendekostnadsökningar

utöver dem som skattereformen medfört (prop. 1990/91:119,

1990/91:SfU19, rskr. 196). Med hänvisning till riksdagens beslut

bl.a. beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun

för det särskilda kommunala bostadstillägget anges i

kompletteringspropositionen att statens andel av kostnaden för

tillägget kan beräknas uppgå till 220milj.kr.

Vidare hänvisas i denna del av propositionen till ett

regeringsbeslut om förslag till vissa förbättringar av det

särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen för

pensionärer. Förslaget, som lagts fram i proposition 1990/91:185

(s. 10--11), bereds för närvarande inom riksdagen.

Inkomstbortfallet vid genomförandet av detta förslag beräknas

till 180milj.kr.

Regeringens förslag angående investeringsbidraget för

bostadsbyggande behandlas i tre motioner. I vänsterpartiets

partimotion Fi38 yrkande 14 föreslås att regeringens förslag bör

avslås av riksdagen. Motionärerna hänvisar bl.a. till att

förslaget strider mot en överenskommelse mellan (s) och (v) om

det nya bostadsfinansieringssystemet. Det framhålls att

investeringsbidraget är avsett att kompensera hela den höjda

byggmomsen. Vidare anförs att det särskilda kommunala

bostadstillägget blev betydligt billigare för staten än vad som

förutsattes i propositionen.

I motion Fi48 (mp) konstateras att regeringens förslag

angående investeringsbidraget i huvudsak överensstämmer med de

förslag som miljöpartiet tidigare lagt fram i denna fråga.

Miljöpartiet förordar en successiv minskning av

investeringsbidraget. På ett område anser emellertid

motionärerna att ett investeringsbidrag även i framtiden är

motiverat, nämligen vad gäller s.k. ekologiskt byggande. I

motionens yrkande 5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag till särskilt investeringsstöd för ekologiskt

riktigt byggande. Det anförs att en metod att uppnå detta är att

undanta sådant byggande från den föreslagna sänkningen av

investeringsbidraget och från eventuella ytterligare sänkningar.

Mervärdesbeskattningen av byggnadsverksamhet föreslås i motion

Bo62 (c) sänkas till 13,64%. I motionens yrkande 7 föreslås --

under förutsättning av att förslaget om sänkt

mervärdesbeskattning vinner riksdagens bifall -- att

investeringsbidraget avskaffas och medel till detta ändamål inte

anvisas för budgetåret 1990/91.

Utskottet vill anföra följande vad gäller de olika förslagen

om investeringsbidraget. I en av de aktuella motionerna och

i andra sammanhang har kritik framförts mot regeringsförslaget

om att kort tid efter införandet ändra bidragsnivån. Åtgärden

har bl.a. ansetts olämplig eftersom den riskerar att ytterligare

öka boendekostnaderna i nyproduktionen i ett läge då redan stora

kostnadsökningar skett till följd av skatteomläggningen. Vidare

har kritik riktats mot att principen att investeringsbidraget

fullt ut skall kompensera den höjda mervärdeskattenivån på

området nu frångås av regeringen. Utskottet har förståelse för

den framförda kritiken men anser samtidigt att behovet att

finansiera angelägna åtgärder för vissa pensionärsgrupper måste

beaktas. I det pressade statsfinansiella läge som fortfarande

råder bör således en viss sänkning av bidragsnivån för att

tillgodose detta ändamål kunna accepteras. Detta innebär

givetvis inte att, som anförs i motion Bo48 (mp), denna sänkning

skall ses som ett steg i en successiv minskning av

investeringsbidraget.

Vad gäller frågan om vilken bidragsnivå som fortsättningsvis

bör gälla har vissa nya uppgifter framkommit sedan

kompletteringspropositionen presenterades för riksdagen. Det

särskilda kommunala bostadstillägg som ändringen avseende

investeringsbidraget delvis är tänkt att finansiera har enligt

uppgift visat sig medföra betydligt lägre kostnader för staten

än vad som ursprungligen beräknades. Enligt vad bostadsutskottet

erfarit är den del av statens kostnader som faller på det

kommande budgetåret sannolikt inte större än att en omprövning

av det redan beslutade anslaget Bidrag till kommunala

bostadstillägg till folkpension kan undvaras. Denna fråga

ankommer det dock i första hand på socialförsäkrings- och

finansutskotten att ta ställning i. Det bör vidare erinras om

att det särskilda bostadstillägget är tidsbegränsat och endast

utgår under år 1991. Vad som därefter återstår att finansiera är

således ett inkomstbortfall årligen på ca 180milj.kr. till

följd av de föreslagna reglerna för särskilt grundavdrag för

vissa pensionärer.

Enligt vad som redovisas i propositionen beräknas den

föreslagna sänkningen av investeringsbidraget på 0,7

procentenheter medföra en minskning av statens utgifter med ca

400milj.kr. per helår. Av vad som ovan anförts framgår att i

första hand en helårskostnad beräknad till ca 180milj.kr.

behöver finansieras. Med utgångspunkt från samma

beräkningsförutsättningar som synes väglett förslaget i

propositionen torde således en sänkning av investeringsbidraget

med drygt 0,3 procentenheter tillgodose det erforderliga

finansieringsbehovet. Bostadsutskottet föreslår mot denna

bakgrund att investeringbidraget sänks till 9,4 % i stället för

till den av regeringen föreslagna nivån. Detta bör riksdagen med

anledning av yrkande 1 i propositionens bilaga I:7 som sin

mening ge regeringen till känna. Ikraftträdandet av sänkningen

bör ske i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av vad nu förordats bör riksdagen, med ändring

av sitt tidigare beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199), avseende

anslaget Investeringsbidrag för bostadsbyggande fastställa en

anslagsnivå som ligger mellan den av riksdagen tidigare

beslutade och den som regeringen i kompletteringspropositionen

förordat mot bakgrund av sitt förslag om bidragsnivån. Enligt

bostadsutskottets uppfattning bör ett anslag på 5400milj.kr.

anvisas för budgetåret 1991/92. Detta innebär i inte ringa grad

en anslutning till yrkande 2 i propositionens bilaga I:7.

Vad bostadsutskottet ovan förordat innebär vid ett bifall från

riksdagens sida att regeringens förslag angående

investeringsbidraget endast delvis kommer att genomföras. I den

mån vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 inte kan anses

vara tillgodosedd med vad utskottet förordat bör den avstyrkas.

Vad gäller förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 anser

utskottet att en ordning med olika bidragsnivåer skulle ställa

krav på ett omfattande regelsystem och leda till svåra

avgränsningsproblem. Utskottet har vid flera tillfällen

framhållit att en inriktning mot s.k. ekologiskt byggande bör

understödjas på andra sätt (se t.ex. 1990/91:Bou12 s. 29--33).

Motion Fi48 (mp) yrkande 5 bör således avstyrkas.

Förslaget i motion Fi62 (c) om att avskaffa

investeringsbidraget bör enligt motionärerna aktualiseras endast

under förutsättning att mervärdeskatten för bl.a. byggande

samtidigt sänks till 13,64 %. Ett yrkande i samma motion i den

senare frågan har behandlats och avstyrkts i ett yttrande av

skatteutskottet till finansutskottet. Vid tidigare

riksdagsbehandling har motsvarande förslag (c) avslagits. Ett

riksdagens ställningstagande i enlighet med skatteutskottets

yttrande innebär att skäl saknas att i sak granska förslaget i

motion Fi62 (c) yrkande 7. Motionsyrkandet bör således

avstyrkas.

Förnyelsearbetet inom den statliga administrationen på

bostadsdepartementets område

Översyn av länsbostadsnämnderna m.m.

Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett nytt

bostadsfinansieringssystem (1990/91:BoU4). Beslutet kan

förväntas leda till betydande förändringar av

länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och

dimensionering. Mot denna bakgrund har regeringen tillkallat en

särskild utredare för att se över dessa frågor. Resultatet av

utredningen redovisades den 30 april i år i betänkandet Den

framtida länsbostadsnämnden (SOU 1991:43). Vidare arbetar en

särskild arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med att se över

de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Detta

arbete avses vara klart i augusti 1991. I propositionen anges

att resultaten av utredningarna kommer att beredas i höstens

budgetarbete i samband med en fördjupad prövning av boverket. En

förändring av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer

och dimensionering skall sedan ske successivt, dock senast fram

till budgetåret 1994/95.

Redovisningen i kompletteringspropositionen av pågående

förnyelsearbete avseende länsbostadsnämnderna kommenteras i en

motion. I motion Fi64 (c) yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande i frågan av innebörden att länsbostadsnämnderna

kan avskaffas om centerpartiets förslag till nytt

bostadsfinansieringssystem genomförs. Detta förslag om

bostadsfinansieringen har förts fram i andra sammanhang och

bygger bl.a. på att en bassubvention ges för att täcka

produktionskostnaderna för en normalbostad.

Som anförs i propositionen kommer införandet av det nya

bostadsfinansieringssystem som riksdagen beslutat om att

innebära ändrade förutsättningar för verksamheten vid

länsbostadsnämnderna. Ändrade krav vad gäller såväl arbetsformer

som behovet av resurser kommer att påverka utformningen och

dimensioneringen av nämnderna. Utskottet har inte några

erinringar mot redovisningen i kompletteringspropositionen av de

riktlinjer som regeringen arbetar efter i detta förnyelsearbete.

Riksdagen bör således enligt bostadsutskottets uppfattning lämna

sitt godkännande avseende riktlinjerna för omställning och

minskning av länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) yrkande 1

avstyrks. Detta yrkande utgår från förslag om ett

finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen avslagit.

Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning

m.m.

Våren 1990 fattade riksdagen ett forskningspolitiskt beslut

som innebar att ramarna för den huvudsakliga inriktningen av den

statligt finansierade byggnadsforskningen lades fast för den

närmaste treårsperioden (se 1989/90:BoU19). Riksdagen gjorde i

detta sammanhang även ett tillkännagivande till regeringen bl.a.

angående behovet av ytterligare överväganden rörande

ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen och formerna för

forskningens finansiering. Med anledning av riksdagens beslut

har dels gjorts en översyn av verksamheten vid statens råd för

byggnadsforskning (BFR), dels genomförts överläggningar med

olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens

finansiering. Regeringen redovisar i kompletteringspropositionen

(del II s. 96--99) vissa ställningstaganden mot bakgrund av

resultaten från utredningen resp. överläggningarna.

Den särskilda utredaren som tillkallades hösten 1990 med

uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid BFR

avlämnade i februari 1991 betänkandet (SOU 1991:23) Ett nytt

BFR. Utredningsförslagen, vars huvuddrag återges i

propositionen, är i stor utsträckning utformade som riktlinjer

för ett fortsatt arbete med att utveckla verksamheten vid BFR.

Bostadsministern redovisar i propositionen sin uppfattning om

vissa av förslagen. Han framhåller också att det i vissa

avseenden kan vara befogat att regeringen närmare anger

riktlinjer för hur förändringsarbetet skall bedrivas och

preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras.

Utredaren har föreslagit att BFR bör kunna fullgöra sina

uppgifter med en organisation som innebär ca 30 % färre

anställda än i dagens organisation. Regeringen kommer att uppdra

åt rådet att planera sin verksamhet efter dessa förutsättningar.

Inga erinringar har i motioner riktats mot denna del av

propositionen. Inte heller bostadsutskottet har några

invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och

organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna. Utan

att för den skull ta ställning till de enskilda frågor som

diskuteras i denna del av propositionen och de förslag som lagts

fram av organisationsutredningen anser utskottet att de

överväganden som regeringen redovisat kan anses stå i

överensstämmelse med det forskningspolitiska beslut som

riksdagen fattade våren 1990. Finansutskottet bör mot denna

bakgrund föreslå riksdagen att godkänna de redovisade

riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation.

I fråga om finansieringen av byggnadsforskningen innebar

riksdagens beslut år 1990 bl.a. att överläggningar med berörda

intressenter borde tas upp i syfte att uppnå ett större

ansvarstagande från byggbranschens sida för den sektorrelevanta

FoU-verksamheten. I propositionen finns en redovisning av de

resultat som uppnåtts i denna fråga vid överläggningar mellan

bostadsdepartementet och företrädare för ett stort antal

organisationer inom planerings-, bygg- och

förvaltningssektorerna. Det konstateras att propåerna om en ökad

medverkan från branschens sida i FoU-finansieringen mötts med en

positiv attityd. Samtidigt har inom vissa delbranscher

redovisats osäkerhet, hinder eller problem när det gäller att

finna former för finansieringen av FoU-stödet.

Regeringens utgångspunkt för överläggningarna har varit att nå

ett resurstillskott från sektorn med i storleksordningen

70milj.kr. per år. En överenskommelse har nåtts om en ökad

medverkan från entreprenörsledet i byggnadsforskningens

finansiering med 25milj.kr. Därutöver beräknas insatserna från

förvaltningsorganisationerna m.fl. kunna öka med omkring

5milj.kr. Bostadsministern ser positivt på detta utfall av

överläggningarna. Öppningar anses ha skapats för att på litet

längre sikt ytterligare öka sektorns insatser. Överläggningarna

föreslås fortsätta med sikte på att senast den 1 juli 1993 uppnå

den riktpunkt om 70milj.kr. som satts upp.

Vad gäller inriktningen av de insatser som skall finansieras

med resurstillskottet från branschens sida anges det vara

naturligt att dessa får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och

utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära

branschorganisationer och företag. Det anses därför vara

nödvändigt att finna arbetsformer som tillförsäkrar

finansiärerna ett inflytande över användningen av medlen.

Bostadsministern gör sammanfattningsvis bedömningen att

riksdagens önskemål om ett ökat ansvarstagande från branschen i

väsentliga avseenden torde kunna bli tillgodosedda.

Redovisningen av överläggningarna med byggsektorn om

byggnadsforskningens finansiering m.m. tas upp i motion Fi64

(c). Motionärerna anför att man i stort delar de bedömningar av

överläggningarna som regeringen redovisat. Man förordar dock --

i yrkande 2 -- att riksdagen gör ett tillkännagivande om

inriktningen och behovet av förstärkning av byggnadsforskningen.

I tillkännagivandet föreslås understrykas att målet för

överläggningarna, dvs. ett bidrag på 70milj.kr. från

byggsektorn, måste nås. Vidare anförs att det nya

resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också

måste inriktas mot miljöfaktorerna i boendet.

Regeringens redovisning av överläggningarna med

byggsektorn föranleder utskottet att göra följande

överväganden.

Mot bakgrund av vissa överväganden av bostadsutskottet om

ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen gjorde riksdagen

som ovan redovisats föregående år ett tillkännagivande med bl.a.

innebörden att byggsektorn borde ta ett större finansiellt

ansvar för delar av byggnadsforskningen. Bostadsutskottet kan

därför med tillfredsställelse notera att överenskommelser om ett

sådant ökat engagemang kunnat träffas med delar av sektorn.

Liksom bostadsministern anser emellertid utskottet att arbetet

med att nå överenskommelser med de delar med sektorn där mera

ingående överväganden visat sig nödvändiga bör fortsätta.

Utskottet kan också ge sitt stöd till det av regeringen uppsatta

målet att senast den 1 juli 1993 uppnå den riktpunkt som satts

upp om ett bidrag från sektorn på 70milj.kr.

Även vad gäller inriktningen av de insatser som finansieras av

sektorn gör utskottet samma bedömning som regeringen. Det får

således anses vara naturligt att de insatser det här är fråga om

i första hand får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och

utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära

branschorganisationer och företag. Förslaget i motion Fi64 (c)

yrkande 2 om att resurstillskottet utöver vad som anges i

propositionen också skall inriktas mot miljöfaktorerna i boendet

anser bostadsutskottet inte böra föranleda ett särskilt

tillkännagivande i frågan. Det närmare behovet av insatser på

olika områden får förutsättas diskuteras i samband med

överläggningarna och i samarbete med övriga intressenter inom

byggnadsforskningen. Det får vidare förutsättas ligga i sektorns

eget intresse att stor uppmärksamhet ägnas det aktuella området.

Redan i dag ägnar exempelvis förvaltningsorganisationerna stort

intresse åt faktorer som påverkar miljön i våra bostäder.

Yrkande 2 i motion Fi64 (c) innebär också att riksdagen i

tillkännagivandet bör understryka vikten av att regeringens mål

om ett bidrag från sektorn till byggnadsforskningen på

70milj.kr. kan nås. Mot bakgrund av att regeringen i det

aktuella avsnittet i kompletteringspropositionen själv gör ett

uttalande med denna innebörd kan bostadsutskottet inte anse att

ett tillkännagivande i frågan skulle fylla något reellt syfte.

Motion Fi64 (c) yrkande 2 bör med hänvisning till vad som ovan

anförts kunna avstyrkas. Vad som i propositionen redovisats om

överläggningarna angående byggnadsforskningens finansiering bör

riksdagen därmed lägga till handlingarna.

Verksamheten vid småhusskadenämnden

Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att

besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador,

har regeringen överlämnat till en särskild nämnd --

småhusskadenämnden -- att i vissa fall besluta om avhjälpande av

fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor.

Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avtal om

hjälp till småhusägare som fått fukt- och mögelskador i sina

hus. Avtalen har staten ingått med Byggentreprenörerna och med

Svenska kommunförbundet. För småhus som inte omfattas av avtalen

kan stöd till vissa hus utgå från den statliga fonden för

avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus enligt

bestämmelser som till sin uppbyggnad i huvudsak följer villkoren

i avtalen. För småhus som varken omfattas av avtalen eller dessa

bestämmelser har inrättats ett särskilt stöd till reparation av

småhus som är högst 30 år gamla och som är allvarligt skadade av

fukt och mögel. Bestämmelser om detta stöd finns i 12 § i

förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande

av fukt- och mögelskador i småhus m.m.

Småhusskadenämndens kansli har till uppgift att bereda de

ärenden som skall avgöras av nämnden. Nämndens kansli fullgör

motsvarande uppgifter åt den statliga fonden. Ansökningar om

stöd som skall prövas av styrelsen i den statliga fonden lämnas

sålunda in till nämnden och ärendena hos fonden bereds och

föredras av personal vid kansliet.

I propositionen framhålls att av de ärenden som nu finns hos

småhusskadenämndens kansli avser flertalet sådana hus som vid

ansökningstillfället var äldre än tio år och som bl.a. därför

inte omfattas av avtalen eller de bestämmelser i

fondförordningen som motsvarar avtalen. Endast enstaka ärenden

som numera kommer in till kansliet är sådana som skall behandlas

enligt avtalen. Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen att

småhusskadenämnden avvecklas den 31 december 1991. Även övriga

berörda parter uppges ställa sig positiva till en avveckling av

verksamheten.

De skadefall som kommer in föreslås fr.o.m. den 1 juli 1991

behandlas inom ramen för det statliga stödet till fukt- och

mögelskadade småhus. Avtalen föreslås dock tillämpas på ärenden

som kommit in före den 30 juni 1991. En avveckling av nämnden

bedöms därför kunna ske först den 31 december 1991. I den mån

det under tiden den 1 juli 1991--den 31 december 1993 kommer in

ansökningar som skulle ha behandlats enligt avtalen, bör det

företag som uppfört huset fullgöra sina förpliktelser i huvudsak

i enlighet med de nuvarande avtalen.

Småhusskadenämndens kansli förvaltas av en ideell förening.

Regeringens förslag förutsätter dels att föreningen avvecklar

sitt kansli och att staten inrättar ett motsvarande kansli för

handläggning av ärenden hos den statliga fonden, dels att

föreningen till det nya fondkansliet överlåter den utrustning

som finns hos föreningens kansli. Personalen hos föreningen

föreslås erbjudas anställning hos det nya fondkansliet.

Förändringen uppges inte medföra några kostnadskonsekvenser för

staten eftersom staten redan i dag svarar för kostnaderna för

personal och utrustning m.m. vid kansliet.

Regeringens förslag om en avveckling av småhusskadenämnden har

inte föranlett några motionsförslag.

Av redovisningen i propositionen framgår att avvecklingen av

småhusskadenämnden snarast är att betrakta som en följd av den

faktiska utvecklingen vad gäller fukt- och mögelskadorna i

småhus. Mot bakgrund av att endast enstaka av de ärenden som

numera kommer in till småhusskadenämndens kansli behandlas

enligt avtalen får enligt bostadsutskottets mening avvecklingen

av nämnden ses som en lämplig åtgärd för att bl.a. uppnå

administrativa förenklingar och besparingar.

Avvecklingen får givetvis inte ses som att vikten av att vidta

åtgärder mot fukt- och mögelskador i bostadshus nu har minskat.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i början

av detta år fattat beslut (se 1990/91:BoU8) om ändrade regler

för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus

enligt 12 § i fondförordningen. I takt med att stödet enligt

avtalen och motsvarande regler kunnat tillämpas på allt färre

hus har stödet enligt dessa regler fått allt större betydelse.

Bostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att

förslaget om avveckling av småhusskadenämnden bör tillstyrkas.

Övriga förslag om byggverksamhet m.m.

I två motioner tas upp frågor som inte har direkt samband med

de förslag i kompletteringspropositionen som bostadsutskottet

behandlar i detta yttrande. I den ena motionen, Fi60 (c, s),

föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med innebörden att

byggande av allmänna samlingslokaler är lämpligt som

beredskapsarbete under den rådande lågkonjunkturen. Motionärerna

framhåller bl.a. att många projekt kan vara klara för byggstart

med kort varsel. Vidare anförs att det finns ett uppdämt behov

av allmänna samlingslokaler. Särskilt angeläget är det enligt

motionärerna att lokaler som avses samutnyttjas får en hög

prioritet när bedömningar av behovet av beredskapsarbeten görs.

Vad gäller byggande av allmänna samlingslokaler vill

bostadsutskottet anföra följande. Som motionärerna framhåller

finns flera faktorer som talar för att ett ökat byggande av

allmänna samlingslokaler kan vara befogat av bl.a.

sysselsättningsskäl i en situation då läget på

byggarbetsmarknaden kräver insatser från samhällets sida. I

frågan om de ramar som gäller för stödet till allmänna

samlingslokaler fattade riksdagen tidigare årligen ett beslut om

att ramarna fick överskridas om det behövdes av

sysselsättningsskäl. År 1988 beslutades emellertid att

bemyndiganden av detta slag fortsättningsvis inte skulle ges

genom separata beslut utan i stället ingå som en del av

finansfullmakten. Enligt vad bostadsutskottet erfarit kan även

den nu gällande finansfullmakten anses innebära ett bemyndigande

för regeringen att, om arbetsmarknadsläget så kräver, besluta om

statliga insatser vad gäller bl.a. stödet till allmänna

samlingslokaler som går utöver de ordinarie ramar för bidrag

till detta ändamål som fastställts av riksdagen. Frågan om

finansfullmaktens omfattning får emellertid i första hand anses

ankomma på finansutskottet att bereda för riksdagens beslut.

Det kan således förutsättas att regeringen med stöd av

finansfullmakten kan besluta om ett utökat stöd till byggande av

allmänna samlingslokaler om detta skulle visa sig vara lämpligt

av bl.a. sysselsättningskäl. Mot denna bakgrund kan inte ett

tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i

motion Fi60 (c, s) anses vara erforderligt. Med anledning av den

vikande sysselsättningen på byggområdet bör regeringen utnyttja

möjligheten att med stöd av finansfullmakten få till stånd ett

ökat byggande.

Även i motion Fi64 (c) diskuteras åtgärder för att hålla uppe

byggsysselsättningen. Motionärerna anför att en nedgång i

nybyggnadsverksamheten kan förutses utan att regeringen vidtagit

några åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten. En

åtgärd med denna inriktning som enligt motionärerna redan borde

ha beslutats är att sänka den garanterade räntan vid ombyggnad.

I motionens yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande med

innebörden att en jämn byggverksamhet bör eftersträvas.

Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas inställning att

tvära kast i byggverksamheten bör undvikas. Detta får

förutsättas vara en strävan även från regeringens sida också

utan ett särskilt tillkännagivande i frågan från riksdagen. Vad

gäller frågan om den garanterade räntan vid ombyggnader kommer

utskottet inom de närmaste dagarna att ta ställning till

konkreta förslag på området. Utskottets ställningstagande i

denna fråga kommer att återfinnas i betänkandet 1990/91:BoU20.

Vad gäller det nu aktuella förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 3

bör det enligt bostadsutskottets uppfattning avstyrkas.

Förnyelsearbetet inom länsstyrelserna

I kompletteringspropositionens bilaga II:12 redovisar

regeringen pågående förnyelsearbete inom civildepartementets

verksamhetsområde samt begärs ett riksdagens godkännande av de

riktlinjer för omställningen och minskningen av den statliga

administrationen inom detta område som anförts. Inom

bostadsutskottets beredningsområde faller att ta ställning i de

frågor som rör verksamheten vid länsstyrelserna. I propositionen

(s. 109--111) redovisas ett antal besparingsmöjligheter på såväl

kortare som något längre sikt på länsstyrelseområdet.

Inledningsvis hänvisas till vissa möjligheter till

administrativa besparingar till följd av reformen med samordnad

länsförvaltning motsvarande minst 31milj.kr. som också

redovisades i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15

s.55). Vad gäller den del av besparingen som avser budgetåret

1991/92 var regeringens anslagsförslag för länsstyrelserna

beräknat med hänsyn tagen till besparingen. Riksdagen har

nyligen beslutat att anslå medel till länsstyrelserna i enlighet

med regeringsförslaget.

En nyligen beslutad översyn av organisationsstrukturen inom

polisväsendet bedöms för länsstyrelsernas del kunna leda till

besparingar på förvaltningskostnaderna med sammanlagt ca

15milj.kr. från och med budgetåret 1993/94.

När det gäller övriga möjligheter till besparingar hänvisas

bl.a. till att förenklingar av jordförvärvslagstiftningen kommer

att innebära minskade arbetsuppgifter för länsstyrelserna.

Vidare bedöms kostnaderna kunna minskas för

kungörelseannonsering i dagspressen och genom att vissa

arbetsuppgifter överförs från länsstyrelserna till

kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna för länsstyrelsernas

verksamhet med bil- och körkortsregister samt handels- och

föreningsregister bedöms kunna minska, bl.a. med ledning av

förslag från nyligen avslutade utredningar på dessa områden. En

systematisk genomgång av länsstyrelsernas verksamhet med

förvaltningsärenden föreslås genomföras i syfte att slopa

onödiga regler och föra över viss verksamhet till andra

myndigheter. Bostadsministern hänvisar också till vissa

överväganden av utredningen om de s.k. stabsmyndigheterna (C

1990:04) om möjligheterna att överföra arbetsuppgifter från

länsstyrelsernas organisationsnämnd till länsstyrelserna eller

andra myndigheter. De redovisade besparingsmöjligheterna bedöms

kunna leda till besparingar på sammanlagt ca 50milj.kr.

Varken i motioner eller i samband med utskottets beredning av

detta ärende har invändningar mot de redovisade

besparingsmöjligheterna framkommit. Bostadsutskottet anser mot

denna bakgrund att riksdagen bör lämna sitt godkännande till att

förnyelsearbetet vad gäller länsstyrelsernas

verksamhetsområde m.m. fortsätter i enlighet med de riktlinjer

som redovisats i propositionen.

Stockholm den 21 maj 1991

På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m),

Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s),

Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan

Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan

Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt

Ekholm (s), Rune Thorén (c) samt Sture Thun (s).

Avvikande meningar

1. Investeringsbidraget

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av

utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till

bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slutar med

"Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet delar den uppfattning som förs fram i motion

Fi62 (c) om att mervärdeskatten på byggande och boende bör

sänkas till 13,64 %. Den höjning av mervärdeskattenivån på dessa

områden som infördes vid årsskiftet har kraftigt fördyrat

boendet och lett till en onödig byråkratisk bidragshantering.

Investeringsbidraget som tillskapades för att kompensera delar

av mervärdeskattehöjningen utgör således ett exempel på en

onödig rundgång av skattemedel.

Förslaget i motion Fi62 (c) om en sänkt mervärdeskattenivå

ankommer det i första hand på skatte- och finansutskotten att

bereda för riksdagens beslut. Vid ett bifall till detta förslag

bör även motionens yrkande 7 om ett avskaffande av

investeringsbidraget vinna riksdagens stöd. Propositionens

förslag i fråga om investeringsbidraget kan därmed avstyrkas och

riksdagens tidigare fattade beslut om anslaget till

Investeringsbidrag för bostadsbyggande kan omprövas. Motionerna

Fi38 (v) yrkande 14 och Fi48 (mp) yrkande 5 bör avslås då de

inte är förenliga med vad utskottet nu förordat.

2. Investeringsbidraget

Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således

avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet motsätter sig regeringens förslag om en

sänkning av investeringsbidraget. Bestämmelserna om

investeringsbidraget som endast varit i kraft i några månader

utformades med utgångspunkten att bidraget skall kompensera hela

den höjda momsen på byggande. Det är inte rimligt att denna

princip frångås. Utskottet har för övrigt så sent som för två

månader sedan avstyrkt ett annat förslag om en sänkning av

investeringsbidraget (se 1990/91:BoU12 s. 74). Riksdagen följde

utskottets förslag i denna fråga.

Utskottet vill i sammanhanget också understryka att

boendekostnaderna -- och då speciellt i nyproduktionen -- genom

skatteomläggningen och andra ågärder nu nått en sådan nivå att

inga ytterligare höjningar kan komma i fråga under det närmaste

året. Det är inte heller rimligt att i och för sig angelägna

åtgärder, som att ge ekonomiskt svaga pensionärsgrupper ett

utökat bostadstillägg, finansieras genom förslag som medför

hyreshöjningar för andra svaga grupper. Som anförs i

vänsterpartiets partimotion Fi38 får denna typ av åtgärder

finansieras på annat sätt.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med

anledning av vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 bör

avslå regeringens förslag om investeringsbidrag samt som sin

mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts. Motionerna

Fi48 (mp) yrkande 5 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks.

3. Investeringsbidraget

Kjell Dahlström (mp) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör

således avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet vill i den aktuella frågan anföra följande.

Införandet av ett investeringsbidrag var en nödvändig åtgärd för

att undvika oönskade tröskeleffekter i samband med momshöjningen

på byggandet. Efter hand kommer emellertid behovet av bidraget

att avklinga. Investeringsbidraget riskerar på sikt att snarast

bidra till totalt sett höjda bygg- och boendekostnader. En

successiv minskning av detta bidrag bör därför komma till stånd.

Som anförs i motion Fi48 (mp) bör den av regeringen föreslagna

sänkningen av bidragsnivån kunna ses som ett första steg i en

sådan avveckling. Mot denna bakgrund bör enligt utskottets

mening regeringsförslagen om investeringsbidraget vinna

riksdagens bifall.

Bostadsutskottet instämmer vidare i den bedömning som görs i

motion Fi48 (mp) att ett investeringsstöd för ekologiskt riktigt

byggande bör utgå även när investeringbidraget i övrigt

avvecklas. Som anförs i motionen kan ett ekologiskt byggande

trots ett långsiktigt begränsat utnyttjande av olika former av

resurser kortsiktigt ändå ge höga boendekostnader. Detta beror

till stor del på en felaktig beräkningsmodell där inte

tillräcklig hänsyn tas till det "vanliga" byggandets belastning

på olika samhälls- och naturresurser.

Riksdagen bör mot den redovisade bakgrunden ge sitt stöd till

förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 om en beställning till

regeringen av ett investeringsstöd för ekologiskt byggande. En

metod att utforma ett sådant stöd kan som anförs i motionen vara

att helt undanta det ekologiska byggandet från den successiva

avvecklingen av investeringsbidraget. Motionerna Fi38 (v)

yrkande 14 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks då dessa förslag

strider mot den av utskottet förordade ordningen.

4. Riktlinjerna för omställning och minskning av

länsbostadsnämnderna

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),

Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och

Rune Thorén (c) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken Översyn av länsbostadsnämnderna m.m. börjar med

"Som anförs" och slutar med "tillfällen avslagit" bort ha

följande lydelse:

I en gemensam reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 har

företrädare för m, fp och c lagt fram ett alternativt förslag

till det av riksdagen beslutade räntelånesystemet.

Bostadsutskottet kommer inom kort ånyo att ta ställning till

förslag från dessa partier om att riva upp det tidigare

riksdagsbeslutet och i stället anta riktlinjer för ett

finansieringssystem utan de olägenheter som räntelånesystemet är

behäftat med. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan

har ytterligare fakta framkommit som talar mot att ett

räntelånesystem införs.

Vad gäller den fråga som nu närmast är aktuell för utskottet

att ta ställning till, dvs. riktlinjerna för översynen av

länsbostadsnämnderna, är den i hög grad beroende av riksdagens

kommande beslut om bostadsfinansieringen. Det för m, fp och c

gemensamma förslaget utgår från sådana förenklingar av

lånesystemet att länsbostadsnämnderna kan avskaffas.

Ställningstagandet till länsbostadsnämndernas framtid bör

således anstå i avvaktan på riksdagsbehandlingen av

bostadsfinansieringsfrågan.

Mot den bakgrund som utskottet ovan redovisat bör riksdagen

inte lämna sitt godkännande till de av regeringen förordade

riktlinjerna för omställning och minskning av

länsbostadsnämnderna. Vad bostadsutskottet anfört i denna fråga

med anledning av motion Fi64 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

5. Överläggningarna med byggsektorn

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av

utskottets yttrande som under rubriken Översyn av verksamheten

vid statens råd för byggnadsforskning m.m. börjar med "Även vad"

och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 2 om

att riksdagen i ett tillkännagivande understryker vikten av att

det uppsatta målet om ett bidrag från byggsektorn till

forskningen på 70 milj.kr. verkligen uppnås. Syftet måste vara

att få med alla berörda parter i ett ökat engagemang och

ansvarstagande för den framtida byggnadsforskningen. Det är

därvid viktigt att finna formen för frivilliga överenskommelser.

I riksdagens beslut om byggnadsforskningen våren 1990 angavs

lagstiftningsåtgärder på området som ett alternativ om inte ett

tillräckligt engagemang kunde uppnås på frivillig väg. Denna

möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.

Även i frågan om inriktningen av de insatser som skall

finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de

synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den

inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även

riktas mot miljöfaktorerna i boendet.

Vad utskottet ovan anfört om överläggningarna med byggsektorn

med anledning av propositionen och motion Fi64 (c) yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Byggande av allmänna samlingslokaler

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken

Övriga förslag om byggverksamhet m.m. börjar med "Vad gäller"

och slutar med "ökat byggande" bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion Fi60 (c, s) bör enligt utskottets mening

avstyrkas. Något utökat byggande av allmänna samlingslokaler med

stöd av statliga medel kan knappast anses vara behövligt. I

sammanhanget vill utskottet för övrigt framhålla att en

avveckling även av det ordinarie stödet till byggande av

allmänna samlingslokaler bör aktualiseras vid lämpligt

tillfälle. I motioner (m) och i reservationer (m) till

bostadsutskottets betänkanden har flera år förts fram förslag om

en avveckling av samlingslokalsstödet. Motion Fi60 (c, s)

avstyrks således.

7. Byggverksamheten

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av

utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om

byggverksamheten börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar

med "uppfattning avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Fi64 (c) kan en nedgång i

nybyggnadsverksamheten nu förutses. Olika åtgärder måste därför

vidtas för att bl.a. undvika en stigande arbetslöshet inom

byggsektorn. Utskottet kan mot denna bakgrund instämma i den

kritik som motionärerna riktar mot regeringens obenägenhet att

fatta nödvändiga beslut, bl.a. i syfte att stimulera

ombyggnadsverksamheten. En sådan åtgärd som snarast måste vidtas

är en sänkning av den förhöjda garanterade ränta som tillämpas

på ombyggnader. Även i övrigt måste en av utgångspunkterna för

bostadspolitiken vara att upprätthålla en jämn byggverksamhet.

Vad bostadsutskottet ovan anfört med anledning av motion Fi64

(c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

8. Investeringsbidraget

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anför:

Vår inställning till investeringsbidraget framgår bl.a. av en

reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 (s. 142). Där

framhålls bl.a. att bidragsformen aldrig borde ha införts.

Vidare föreslås att investeringsbidraget avvecklas och att

besparingen används som ett bidrag till såväl en generell

sänkning av mervärdeskattenivån som sänkta boskatter.

Med tanke på att riksdagen så sent som för en dryg månad sedan

avvisade vårt förslag har vi inte funnit det meningsfullt att nu

ånyo väcka en motion i frågan. Vi avser emellertid återkomma med

förslag om minskade subventioner och sänkta skatter inom

bostadssektorn.

9. Riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation samt

överläggningarna med byggsektorn

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)

anför:

I samband med att riksdagen våren 1990 behandlade den

forskningspolitiska propositionen avgav ledamöter från moderata

samlingspartiet en reservation till bostadsutskottets betänkande

om byggnadsforskningen som sammanfattar vår inställning i de

aktuella frågorna (se 1989/90:BoU19 s. 30--33). Där framhålls

bl.a. att:

sektorforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för

en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga

forskningsråden,

en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör

föras över till fakulteterna,

medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske

genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.

Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur

byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt

tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den

statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med

behandlingen av de svepande formuleringar angående

byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning2

Yttranden2

Propositionens förslag3

Motionsyrkandena5

Utskottet8

Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen8

De statsanställdas anställningstrygghet12

Förslag och riktlinjer för de olika departementens

ansvarsområden13

Justitiedepartementets ansvarsområde13

Utrikesdepartementets ansvarsområde14

Försvarsdepartementets ansvarsområde15

Socialdepartementets ansvarsområde15

Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket16

Socialförsäkringsadministrationen17

Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen

(FAS90)18

Kommunikationsdepartementets ansvarsområde19

Finansdepartementets ansvarsområde20

Utbildningsdepartementets ansvarsområde21

Kultur- och massmedieområdet21

Jordbruksdepartementets ansvarsområde22

Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde22

Bostadsdepartementets ansvarsområde23

Länsbostadsnämnderna och statens råd för

byggnadsforskning (BFR)23

Byggnadsforskningens finansiering24

Småhusskadenämnden24

Industridepartementets ansvarsområde24

Civildepartementets ansvarsområde25

Små nämnder och myndigheter25

Länsstyrelserna25

Polisväsendet25

--Besparingar i den lokala polisorganisationen26

--Sammanslagning av polisdistrikt26

Konkurrensfrågor26

Statlig revision27

Miljödepartementets ansvarsområde27

Hemställan28

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1) (m,fp)33

2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1) (c)33

3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1) (v)35

4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1) (mp)36

5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2) (v)37

6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3)

(mp)37

7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område (mom.4)

(v)38

8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7) (m)39

9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7) (fp)39

10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7) (c)40

11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)

(m)40

12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)

(fp)41

13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)

(mom.9) (m,fp)42

14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)

(mom.9) (c,mp)42

15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11)

(v,mp)43

16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19)

(m,fp,c)43

17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (c)44

18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23)

(m,c,mp)45

19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24) (m,c)46

20. Statlig revision (mom.26) (m,fp,c)46

Särskilt yttrande

Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (m)47

Bilagor

1. Justitieutskottets yttrande (1990/91:JuU4y)48

2. Utrikesutskottets yttrande (1990/91:UU4y)54

3. Socialförsäkringsutskottets yttrande (1990/91:SfU5y)59

4. Socialutskottets yttrande (1990/91:SoU10y)66

5. Kulturutskottets yttrande (1990/91:KrU9y)76

6. Jordbruksutskottets yttrande (1990/91:JoU9y)80

7. Näringsutskottets yttrande (1990/91:NU14y)82

8. Bostadsutskottets yttrande (1990/91:BoU6y)87

Motionsyrkandena

Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen

1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förnyelsen av den offentliga sektorn och

omställningen och minskningen av den statliga administrationen.

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den statliga administrationen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpningen av lagen om

anställningsskydd.

1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omstrukturering av den offentliga sektorn.

1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konkreta förslag om ytterligare

förändringar av den statliga administrationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om myndigheternas regionala organisation.

Bilaga II:1 Justitiedepartementet

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättsväsendet.

Bilaga II:2 Utrikesdepartementet

1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om eventuella nedläggningar av svenska

utlandsmyndigheter.

1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v) vari yrkas

att riksdagen beslutar att låta de resurser som eventuellt

frigörs genom besparing inom utrikesdepartementets område

tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.

Bilaga II:4 Socialdepartementet

Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om socialstyrelsens omorganisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ansvaret för arbetet med HIV/aids på

riksplanet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om socialstyrelsens tillsynsverksamhet och

rättssäkerheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om epidemiologiskt centrum,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hälsoskyddet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om socialstyrelsens ansvar för

beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården.

1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1990/91:150 med förslag till

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt

avser förslag till neddragning av socialstyrelsens verksamhet i

enlighet med vad i motionen anförts.

Socialförsäkringsadministrationen

1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målen för rationaliseringsverksamheten

inom socialförsäkringsadministrationen.

1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regelförändringar inom

föräldraförsäkringen.

Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)

1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föreslagna rambeslut angående

investeringar i ADB-stöd och lokala sjukförsäkringsregister

under den kommande treårsperioden.

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nytt sjukregister.

1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om investeringar i ADB-stöd inom

sjukförsäkringsadministrationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att FAS 90-projektet ej bör genomföras.

Bilaga II:6 Finansdepartementet

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riksskatteverket.

Bilaga II:7 Utbildningsdepartementet

1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avvakta remissvaren innan

beslut fattas om övergång till nya papperskvaliteter för

arkivalier.

Bilaga II:10 Bostadsdepartementet

1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning

och avskaffande av länsbostadsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av

byggforskningen.

Bilaga II:12 Civildepartementet

Polisväsendet

1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polisväsendets anslag.

1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer syftande till att minskningarna

inte får drabba den lokala polismyndigheten.

1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sammanslagningar av lokala polisdistrikt

och besparingskrav i den lokala polisorganisationen.

Statlig revision

1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att myndigheternas

revisionsberättelser skall ges in till regeringen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen

I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen

ett samlat program för omställning och minskning av den statliga

administrationen. Detta program aviserades i regeringens

skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin.

Programmet tar sikte på att genom strukturella förändringar

reducera den statliga administrationen med 10 % under en

treårsperiod.

I propositionen anger regeringen -- efter föredragning av

statsrådet Bengt K Å Johansson -- vissa övergripande

utgångspunkter som gällt för programarbetet. Därutöver behandlas

personalfrågornas hantering i förändringsarbetet,

internationaliseringens betydelse för statsförvaltningen samt

utvecklingen av regeringens och regeringskansliets arbetsformer

(kompletteringspropositionen del II s. 1--11).

Omställningsprogrammet avser såväl anslagsfinansierad som

avgiftsfinansierad administrativ verksamhet. Särskild hänsyn har

enligt propositionen tagits till behovet av att upprätthålla den

direkta fältverksamhet som staten bedriver. Syftet har varit att

undvika negativa effekter för medborgarna. Affärsverken och

annan konkurrensutsatt verksamhet omfattas inte av programmet.

De omställningar som föreslås skall enligt regeringen ses mot

bakgrund av de förändringar som pågår på olika samhällsområden

mot internationalisering, avreglering och decentralisering.

Dessa förändringar ställer bl.a. krav på en förstärkning av den

lokala myndighetsnivån, på en klarare ansvarfördelning mellan

stat och kommun, på en bättre samordning mellan olika

verksamheter, på högre grad av efterfrågestyrning och ökad

konkurrens samt på färre och enklare regler.

Programmet omfattar de tre budgetåren 1991/92--1993/94. De

åtgärder som redovisas i propositionen bedöms leda till en

effektivisering av den statliga administrationen och till

direkta besparingar på såväl kort som lång sikt. Efter den

period som programmet omfattar beräknas en årlig nettobesparing

på statsbudgeten ha uppnåtts om ca 2 miljarder kronor.

I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) välkomnas

regeringens förslag till omställning av den statliga

administrationen. Flera av regeringens förslag överensstämmer

enligt motionärerna med tidigare förslag från folkpartiet

liberalerna. I anslutning till yrkande 1 pekas på att den

arbetsmetod som regeringen valt -- en riktlinjeproposition helt

vid sidan av ordinarie budgetprocess och den nya

treårsbudgeteringen -- inte är problemfri. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med mer preciserade förslag, t.ex när

det gäller utrikesrepresentationen och polis- och

åklagarväsendet.

När det gäller myndigheternas regionala organisation --

yrkande 3 -- finns enligt motionen ingen genomtänkt strategi.

Detta är uppseendeväckande med hänsyn till den omfattande

utrednings- och försöksverksamhet som förekommit under

1980-talet. Såväl antalet regioner som indelningen skiljer sig

åt mellan olika myndigheter. Bristen på samordning försvårar

samarbetet mellan olika verksamheter.

Centerpartiet behandlar förslaget till omställning av den

statliga administrationen i motion Fi37 av Olof Johansson

m.fl. (c). Där påpekas att regeringens förslag generellt har

karaktären av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över

olika myndighetsområden medan de strukturella förslagen till

förändringar saknas. Särskilt allvarligt är det att de delar som

direkt berör de enskilda människorna pålagts de största

sparbetingen. När det däremot gäller effektiviseringar och

rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och

regional nivå saknas radikala förslag.

I motionen anger centerpartiet också vissa riktlinjer för hur

den statliga administrationen bör utformas. De centrala och

regionala funktionerna skall begränsas och endast omfatta

övergripande målstyrning och kontroll av de lokala

verksamheterna. Den nuvarande centralstyrningen av den statliga

lokala verksamheten måste brytas. Centraliseringen har medfört

att utrymmet för förnyelse och utveckling på lokal nivå varit

mycket begränsat. Det är också enligt motionärerna viktigt att

främja mångfald och flexibilitet för att öka valfriheten för

människorna och att i ökad utsträckning ge utrymme för direkt

påverkan i de offentliga beslutsprocesserna.

I motion Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) understryks att

vänsterpartiet vill medverka till en effektiv och ändamålsenlig

statlig administration. I en förändringsprocess är det

nödvändigt att ta till vara människornas kreativitet och

utvecklingsmöjligheter. Därför menar motionärerna att det är

självklart att lagen om anställningsskydd skall ligga till grund

för alla omstruktureringar inom den statliga sektorn. Regeringen

bör inte ges rätt att i särskilda förordningar besluta hur

reglerna om företrädesrätt skall tillämpas.

Enligt motionärerna kan satsningarna på "marknadsliknande"

förutsättningar i offentlig verksamhet rymma fördelar inom vissa

områden. Så kan t.ex. vara fallet för en myndighet som

byggnadsstyrelsen. Marknadslösningar på vissa andra områden

såsom forskning, infrastruktur, liksom vård, omsorg och kultur

leder däremot till en för låg "investerings- och

aktivitetsnivå".

I motion Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att

en omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig. En

medveten strategi behöver utvecklas för att hantera problemen

med den offentliga verksamhetens nuvarande organisering och

finansiering. I annat fall kommer statens resp. kommunernas

underskott att växa snabbt eller också måste stora och

oplanerade besparingar och standardsänkningar göras.

Den s.k. gröna strategin utvecklas närmare i motionen.

Strategin bygger på flera komponenter som har till avsikt att

värna om det sociala ansvaret för dem som har det verkligt svårt

i samhället. Höginkomsttagare skall i ökad utsträckning själva

finansiera sin konsumtion och sin sociala trygghet. Miljöpartiet

anser således att socialförsäkringarna i större utsträckning

skall bygga på principen om skydd för en grundstandard, lika för

alla, kompletterat med vissa inkomstprövade bidrag.

För att spara pengar måste, enligt motionärerna, en förenkling

ske av regelsystem och administration beträffande bl.a.

föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och

arbetsskadeförsäkringen. Bostadskostnaderna bör vidare i princip

betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig

del via skattsedeln. De stora offentliga systemen som skola,

sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom

avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För

utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata

lösningar finnas sida vid sida.

Utskottet vill för sin del anföra följande om den allmänna

inriktningen av arbetet med att ställa om och minska den

statliga administrationen. Enligt utskottets mening måste de

föreslagna åtgärderna ses mot bakgrund av behovet att begränsa

utgiftstrycket inom den offentliga verksamheten och därmed öka

utrymmet för andra delar av ekonomin. Arbetet med att minska och

omstrukturera den statliga administrativa verksamheten kan

därför inte bedömas isolerat utan måste ses i sammanhang med den

pågående översynen av olika statliga transfereringssystem och

med åtgärder som syftar till att effektivisera den kommunala

sektorn.

Utskottet konstaterar att de åtgärder som redovisas i

programmet kommer att leda såväl till en effektivisering av den

statliga administrationen som till att direkta besparingar

uppnås. Den årliga nettobesparingen på statsbudgeten, när fullt

genomslag uppnåtts, beräknas till ca 2 miljarder kronor, vilket

skall jämföras med de 1 till 2 miljarder som sattes upp som mål

i regeringens skrivelse 1990/91:50. Utskottet menar för sin del

emellertid att viktigare än besparingsbeloppets storlek är

programmets strukturella och långsiktiga karaktär och

programmets roll som ett väsentligt inslag i den ekonomiska

politiken. Utskottet uttalar med hänvisning till det anförda

sitt stöd för programmets uppläggning och allmänna inriktning.

Utskottet vill emellertid samtidigt peka på att programmet av

naturliga skäl i första hand har riktlinjekaraktär. Det handlar

således i många fall om redovisningar av pågående översyner

eller utredningar. Utskottet konstaterar att det i flera fall

krävs att regeringen kommer tillbaka till riksdagen med konkreta

förslag. Utskottet återkommer till detta. På vissa områden

saknas underlag för att bedöma omställningarnas och

minskningarnas konsekvenser på verksamheten och på samhället i

stort. Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att

arbetet fullföljs och att de redovisade besparingarna uppnås.

I programmet saknas vidare en redovisning av hur det fortsatta

omställningsarbetet är tänkt att bedrivas. Utskottet vill i

detta sammanhang understryka att det är viktigt att se

omstruktureringsarbetet som en fortlöpande process. Utifrån de

synpunkter som utskottet har att företräda är det väsentligt att

riksdagen ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad

uppföljning av programmet. En sådan uppföljning bör innehålla en

närmare precisering av de besparingseffekter som kommer att

uppnås. Vidare bör de verksamhetsmässiga och personalmässiga

konsekvenserna analyseras.

I motion Fi50 (fp) uppmärksammas några av de frågor som

utskottet ovan berört, bl.a. behovet av att regeringen

återkommer till riksdagen med mer preciserade förslag.

Motionärerna anser också att kopplingen mellan programmet och

den nya treåriga budgetprocessen är oklar. Utskottet kan i

sammanhanget konstatera att de föreslagna

strukturförändringarna i administrationen i flera fall i

tiden sammanfaller med det nya systemet med fördjupade

prövningar vart tredje år. Vidare är det så att den nya

budgetprocessen införs fortlöpande. Detta innebär att alla

myndigheter är inne i systemet först budgetåret 1993/94.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på vad ovan anförts om

en fortlöpande uppföljning av programmet och riksdagens roll i

anslutning därtill.

I motionen anförs också vissa synpunkter på den statliga

administrationen på regional nivå, bl.a. när det gäller

regionindelningen. Utskottet har viss förståelse för det som

motionärerna anför men vill samtidigt påpeka att perspektivet

bör vidgas till att avse all offentlig verksamhet på regional

nivå. Mot denna bakgrund har regeringen nyligen gett en

utredningsman i uppdrag att analysera den offentliga

verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en studie med

olika alternativ för en framtida struktur (dir. C 1991:31).

Utredningen har tillsatts mot bakgrund av behovet av utvidgat

regionalt samarbete när det gäller planering, finansiering och

genomförande av olika projekt, t.ex. inom trafik- och

miljöområdet.

I centerpartiets motion Fi37 ställs bl.a. krav på

strukturella förändringar i den offentliga sektorn. I motionen

hävdas att de delar av myndigheternas arbete som direkt berör de

enskilda människorna har pålagts de största besparingarna medan

radikala förslag saknas till effektiviseringar på central och

regional nivå. Utskottet konstaterar att motionärerna inte har

redovisat några konkreta exempel till grund för dessa

generaliseringar. Det är tvärtom så att åtgärderna i huvudsak är

inriktade på den centrala och regionala nivån och att särskild

hänsyn har tagits till att upprätthålla den direkta

fältverksamheten. Besparingarna inom arbetsmarknadsverket avser

t.ex endast AMS och länsarbetsnämnderna och inte

arbetsförmedlingarna. När det gäller strukturella förändringar

kan pekas på att programmet innehåller såväl nedläggningar som

sammanslagningar av myndigheter.

I miljöpartiets motion Fi39 anges att en medveten strategi

är nödvändig för att omstrukturera den offentliga verksamheten

och undvika snabba och oplanerade åtgärder. Utskottet delar

denna uppfattning vilket också framgår av vad utskottet tidigare

anfört om inriktningen av programarbetet och behovet av en

fortlöpande uppföljning. Något särskilt uttalande med anledning

av motionen anser inte utskottet motiverat.

I motion Fi38 (v) understryks att marknadslösningar vid

omstrukturering av den offentliga verksamheten inrymmer såväl

fördelar som risker. Enligt utskottets mening har i programmet

gjorts en rimlig avvägning när det gäller att ta vara på

fördelarna för myndigheterna av en ökad efterfrågestyrning och

konkurrens, t.ex beträffande lokalförsörjning och

personalutbildning.

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom

vad regeringen anfört i propositionen om inriktningen av

omställningsarbetet och avstyrker motionerna Fi37 yrkande 3,

Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.

De statsanställdas anställningstrygghet

I vänsterpartiets motion Fi38 tas också frågan om de

statsanställdas anställningstrygghet i samband med omställningen

upp, i första hand när det gäller tillämpningen av lagen om

anställningsskydd (LAS). Enligt motionärerna bör regeringen inte

ges rätten att i särskilda förordningar besluta om att

företrädesrätt skall tillämpas.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 1990/91:AU5y

till finansutskottet behandlat denna fråga. Utskottet pekar på

att det inte finns några skillnader i tillämpningen av LAS inom

den statliga sektorn jämfört med den privata utom i två

avseenden -- nämligen vad gäller rätten för personal i en

nedlagd myndighet att få anställning i en ny myndighet med i

huvudsak motsvarande arbetsuppgifter samt företrädesrätten till

återanställning. Inom den statliga sektorn styrs dessa frågor i

första hand av regeringsformens krav på saklig grund vid varje

tjänstetillsättning. För att minimera risken för en konflikt

mellan reglerna i regeringsformen och i LAS i de enskilda fallen

kommer regeringen enligt propositionen att skapa förutsättningar

för att en myndighets beslut om uppsägningar skall kunna grunda

sig på en sammanvägd bedömning av förändringens syfte och

innebörd, de anställdas rättigheter enligt lag och avtal samt

vad som är personalekonomiskt motiverat. Detta kan bl.a.

innebära särskilda förordningar, som medger att personal från en

nedlagd myndighet erbjuds anställning med i huvudsak motsvarande

arbetsuppgifter i den nya myndigheten utan uppsägning.

Arbetsmarknadsutskottet gör samma bedömning som regeringen och

förordar att motionsyrkandet avstyrks.

Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Frågan

om personalpolitiken i samband med förändringar i den statliga

administrationen har även uppmärksammats i

konstitutionsutskottets granskningsarbete och behandlas i

betänkande 1990/91:KU30. Konstitutionsutskottet konstaterar

bl.a. att även om företrädesrätten inom det statliga området

inte anses som lika absolut som inom den privata

arbetsmarknadssektorn skall inte bortses från att den kan fylla

en viktig funktion i samband med omstruktureringar på det

statliga området.

För närvarande pågår en översyn av lagstiftningen om offentlig

anställning av den s.k. LOA-utredningen (C 1989:07). Arbetet

skall vara slutfört före utgången av år 1991. Enligt vad

utskottet erfarit kommer utredningen i sitt arbete bl.a. att

belysa frågan om avvägningen mellan reglerna i regeringsformen

och i LAS och avgränsningen av företrädesrätten inom det

statliga området. Utskottet avstyrker med det anförda motion

Fi38 (v) yrkande 13.

Förslag och riktlinjer för de olika departementens

ansvarsområden

Till kompletteringspropositionen del II har ett antal bilagor

fogats (bilagorna II:1--II:13) vari statsråden föredrar de

riktlinjer och förslag till åtgärder som hör till vederbörandes

ansvarsområde. Riktlinjer och förslag har redovisats för

samtliga departement. Finansutskottet har till

utbildningsutskottet överlämnat bilaga II:7 i vad avser momenten

1--6. I övrigt har berörda utskott av finansutskottet beretts

tillfälle inkomma med yttranden. Konstitutionsutskottet,

lagutskottet, försvarsutskottet och trafikutskottet har avstått

från att yttra sig.

Justitiedepartementets ansvarsområde

I propositionen redogör justitieministern bl.a. för

uppdrag åt domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten

1991 avge förslag till besparingar genom främst decentralisering

av personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande

sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i

anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag

till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till

kriminalvårdsstyrelsen.

I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) förs fram

önskemål om ökning av anslagen till åklagar- och

domstolsväsendet för att komma till rätta med brottsligheten på

miljöområdet.

Justitieutskottet anför att detta gäller frågor som

justitieutskottet och riksdagen helt nyligen tagit ställning

till. Justitieutskottet förordar därför att motion Fi48 yrkande

7 avstyrks.

Justitieutskottet finner inte anledning till erinran mot vad

justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet

hemställer att riksdagen godkänner de i propositionen angivna

riktlinjerna.

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än

justitieutskottet och avstyrker därmed motion Fi48 (mp)

yrkande7. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund de

riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom justitiedepartementets område som

redovisas i propositionen.

Utrikesdepartementets ansvarsområde

I propositionen anges riktlinjer för omdisponering och

effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den

statligt finansierade Sverigeinformationen och det

internationella utvecklingssamarbetet. De föreslagna åtgärderna

beräknas leda till en minskning av den statliga administrationen

med ca 90 milj.kr. Av besparingarna skall 22 milj.kr. användas

för andra ändamål inom utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Utrikesutskottet har ingen erinran mot vad som anförs i

propositionen.

I motion Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c)

föreslås att regeringen skall informera riksdagen innan viktiga

förskjutningar i den svenska utlandsrepresentationen äger rum.

Regeringen bör därför enligt motionärerna redovisa planer på att

minska antalet utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas.

Särskilt understryker motionärerna att det är uteslutet att

riksdagen skulle ge regeringen en in blanco-fullmakt att lägga

ned myndigheter i Europa i ett skede när Sverige är på väg att

söka medlemskap i EG och kontakterna med länderna i vår egen

världsdel är viktigare än någonsin.

Utrikesutskottet anser det naturligt att viss

återhållsamhet iakttas med att sprida information om nedläggning

av utlandsmyndigheter innan förslagen i lämpliga former bringas

till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utrikesutskottet

motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i

god tid innan åtgärder vidtas.

Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på,

nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår

utrikesutskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av

eventuella planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn

till den speciella vikt Sveriges representation i Europa har

inför ett kommande beslut beträffande EG-medlemskap.

Vad som här anförts anser utrikesutskottet att finansutskottet

bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till

känna med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).

Finansutskottet har i det föregående anfört att vad gäller

flera av besparingsförslagen avser regeringen att återkomma i

annat sammanhang med de konkreta förslagen som riksdagen då får

ta ställning till. Finansutskottet tillstyrker med det anförda

de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen som anförts i propositionen i denna del samt

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utrikesutskottet anfört med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).

I motion Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v)

föreslås att de resurser som eventuellt frigörs genom

besparingar inom utrikesdepartementets område skall tillföras

utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.

Utrikesutskottet konstaterar att anslaget

C.Internationellt utvecklingssamarbete inte budgetprövas på

samma sätt som flertalet andra anslag. Det skall enligt

riksdagsbeslut motsvara 1% av Sveriges BNI. Det är därmed inte

på samma sätt som övriga poster i statsbudgeten utsatt för en

prövning i förhållande till det tillgängliga budgetutrymmet.

Utrikesutskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att motionen

bör avstyrkas.

Finansutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och

avstyrker motion Fi56 (v).

Vad som anförs i propositionen om verksamheten inom

kommerskollegium och Sveriges exportråd föranleder inget

uttalande från näringsutskottets sida. Finansutskottet

föreslår mot denna bakgrund att riksdagen lägger vad som anförts

i denna del (avsnitt 5) till handlingarna.

Försvarsdepartementets ansvarsområde

I propositionen redovisas ett omfattande utredningsarbete

som skall igångsättas inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde. Utredningsarbetet kommer att slutföras under

inledningen av nästa försvarsbeslutsperiod som täcker

femårsperioden 1992/93--1996/97. De avsedda besparingarna inom

administrationen kommer att göras under denna period och

beräknas uppgå till sammanlagt 350 milj.kr.

Finansutskottet har från sina utgångspunkter inget att

erinra mot den lämnade redogörelsen. Utskottet biträder således

de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den

statliga administrationen inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde.

Socialdepartementets ansvarsområde

Inom socialdepartementets område koncentreras åtgärderna för

omställning och minskning av den statliga administrationen i det

nu aktuella skedet till socialstyrelsens verksamhet och till

socialförsäkringsadministrationen. I propositionen läggs vissa

riktlinjer fast och dessa skall därefter konkretiseras i en

dialog med berörda myndigheter.

En stor del av besparingarna skall åstadkommas genom

regelförändringar och förenklingar, inte minst inom

socialförsäkringsområdet. Andra åtgärder som skall vidtas gäller

decentralisering och delegering till lokal och regional nivå

samt ökad samverkan mellan olika organ. Vidare ingår

åtgärder som syftar till att stärka kompetensen och öka

koncentrationen på myndigheternas viktigaste uppgifter, dvs.

uppföljning och utvärdering.

Slutliga ställningstaganden till genomförandet av de förordade

besparingarna skall ske inom ramen för ordinarie

budgetberedning. Den samlade effekten inom departementets område

bedöms för treårsperioden uppgå till 420 milj.kr.

Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste

organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Enligt de

av riksdagen våren 1989 godkända riktlinjerna skall

socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter vara tillsyn samt

kunskapsutveckling och kunskapsförmedling.

I propositionen redovisas riktlinjer för arbetet med

folkhälsofrågorna, utvecklandet av ett epidemiologiskt centrum,

förebyggande insatser mot HIV/aids, utvecklingen av det sociala

arbetets metodik, hälsoskyddsfrågorna, olika

chefsmyndighetsuppgifter samt beredskapsfrågor. När det gäller

det föreslagna rättsmedicinalverket finns det enligt

propositionen möjligheter att minska statens kostnader för

verksamheten.

Ca 22 milj.kr. skall enligt propositionen kunna sparas på

socialstyrelsen under treårsperioden. Av besparingarna återförs

10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet budgetåret

1991/92. Besparingarna inom den rättspsykiatriska verksamheten

beräknas till cirka 20 milj.kr. under treårsperioden. Slutliga

ställningstaganden till genomförandet av besparingarna skall

enligt propositionen tas inom ramen för den ordinarie

budgetprocessen.

Socialutskottet har med anledning av vad som anförs i

proposition 150 bilaga II:4 avsnitten 1--3, 5 och 6 avlämnat ett

yttrande (1990/91:SoU10y) till finansutskottet. I yttrandet

behandlas också motionerna Fi58 och Fi63.

I motion Fi58 av Barbro Sandberg (fp) anförs att

konsekvenserna av de föreslagna förändringarna är otillräckligt

belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en

organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna

belysts, och där de som berörs av förändringarna hade fått ge

sin syn på förslagen (yrkande 1). Enligt motionären borde en

sådan utredning beakta frågan om ansvaret på riksplanet för

HIV/aidsarbetet (yrkande 2), socialstyrelsens tillsynsverksamhet

(yrkande 3), frågan om epidemiologiskt centrum (yrkande 4),

ansvarsfördelningen beträffande hälsoskyddet (yrkande 5) samt

ansvaret för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården

(yrkande 6).

I motion Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslaget till

neddragning av socialstyrelsens verksamhet. Det väsentliga är,

framhålls det, att skapa förutsättningar för att socialstyrelsen

skall kunna arbeta effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund

i en strävan att avbyråkratisera och skapa flexibilitet.

Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare

nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås eller

tillskapandet av ett särskilt folkhälsoinstitut.

Socialutskottet anför i sitt yttrande att man inte nu är

beredd att ta ställning till frågan i vad mån uppgifter såsom

föreslås i propositionen och i motion Fi58 yrkande 4 bör föras

över från socialstyrelsen till det föreslagna

folkhälsoinstitutet. Dessa frågor kommer inom kort att behandlas

i utskottets betänkande med anledning av proposition 1990/91:175

om vissa folkhälsofrågor.

Utskottet säger sig i yttrandet vidare vara positivt till en

vidgning och intensifiering av det epidemiologiska arbetet och

till en utbyggd verksamhet inom socialstyrelsens ram för

utvärdering av det sociala arbetets metodik. När det gäller de

förebyggande utåtriktade insatserna mot HIV/aids påpekar

utskottet att man förutsätter att aidsdelegationens arbete så

småningom förs över till en permanent organisation utanför

regeringskansliet och betonar socialstyrelsens roll för

smittskyddet i landet. Utskottet understryker beträffande

beredskapsfrågorna att de föreslagna förändringarna inte får

innebära någon försämrad kompetens inom styrelsen på detta

område men har i övrigt inget att erinra mot vad som sägs i

propositionen om socialstyrelsens beredskapsansvar.

Socialutskottet förordar att motion Fi63 (c) avstyrks. Av

yrkandena i motion Fi58 (fp) bör enligt socialutskottet

yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med hänvisning till det som

utskottet anfört i sitt yttrande. Yrkandena 3 och 5 får enligt

utskottet anses tillgodosedda och bör på denna grund avstyrkas.

Någon vidare utredning utöver den särskilda

organisationskommitté som föreslås i propositionen anser

socialutskottet inte motiverad. Med de påpekanden som gjorts

förordar socialutskottet att de i propositionen föreslagna

riktlinjerna godkänns.

Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad

socialutskottet anfört i sitt yttrande, att riksdagen godkänner

de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom socialdepartementets område som angetts i

propositionen (avsnitten 1--3, 5 och 6) och avstyrker motionerna

Fi58 (fp) och Fi63 (c).

Socialförsäkringsadministrationen

Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att

viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland

aktuella regelförändringar märks att riksdagen nyligen

beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall

föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992

samt att propositioner med förslag om nya regler för

rehabilitering och rehabiliteringsersättning och om sjuklön

fr.o.m. samma tidpunkt föreligger. Regeringen har också aviserat

kommande förslag om bl.a. en samordning av

arbetsskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och förändringar i

föräldraförsäkringen. Även förändringar i organisationens

utformning och funktionssätt pågår.

Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom

socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900

milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd.

Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.kr.

för att åstadkomma en omstrukturering av hela administrationen

inom området i syfte att stärka rehabiliteringsarbetet.

Återstående resursneddragning når sin fulla effekt under

budgetåret 1993/94 med tyngdpunkten under den senare delen av

perioden. Av nettobesparingen föreslås att 40 milj.kr. skall

satsas på förebyggande folkhälsoarbete.

Socialförsäkringsutskottet har med anledning av vad som

anförs i propositionen om socialförsäkringsadministrationen

avlämnat ett yttrande (1990/91:SfU5y) till finansutskottet. I

yttrandet behandlas också motionerna Fi44 av Gullan Lindblad

m.fl. (m) i vad avser yrkande 2 och Fi52 av Sigge Godin m.fl.

(fp) i vad avser yrkande 3.

I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkande 3 begärs

ett tillkännagivande om att det är angeläget att

regeländringarna inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som

möjligt.

Socialförsäkringsutskottet anger i sitt yttrande att

utskottet delar denna uppfattning och förutsätter att en

proposition i frågan föreläggs riksdagen vid början av nästa

riksmöte. Något särskilt tillkännagivande härom anser

socialförsäkringsutskottet inte är påkallat.

Finansutskottet delar denna uppfattning och avstyrker

motion Fi52 (fp) yrkande 3.

I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 2

begärs ett tillkännagivande om att målet för

rationaliseringsverksamheten inom socialförsäkringssektorn bör

vara en större resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av

budgetåret 1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina

förslag om en allmän obligatorisk sjukförsäkring och en

upprensning bland alla de organ som ägnar sig åt styrningen av

hälso- och sjukvården.

Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande om att

den i propositionen beräknade resursneddragningen förutsätter

att samtliga beräknade besparingar på grund av de i

propositionen angivna planerade regel- och

organisationsförändringarna kan uppnås under den kommande

treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning.

Utskottet framhåller i yttrandet också att det för sin del inte

kan finna att ett införande av en allmän obligatorisk

sjukförsäkring enligt de riktlinjer som lagts fram i olika

moderata motioner skulle medföra några administrativa

besparingar inom sjukförsäkringen. Detta hänger ihop med att

förslagen innebär att försäkringen blir mer individualiserad och

kommer att få bära en större del av sjukvårdskostnaderna än vad

som är fallet i dag.

Finansutskottet delar socialförsäkringsutskottets

bedömning och yrkar avslag på motion Fi44 (m) yrkande 2.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner de av

regeringen förordade riktlinjerna för omställning och minskning

av administrationen inom socialförsäkringsområdet.

Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)

I kompletteringspropositionen tas frågan om ADB-stöd för

administrationen inom socialförsäkringen upp. Förslag om den

framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram av

riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget). Förslaget

innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla lokal-

och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i ett

gemensamt kommunikationsnät. Regeringen har därefter i oktober

1990 tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda och

lägga fram förslag till författningsreglering av personregister

på socialförsäkringsområdet. Enligt propositionen bör det nya

ADB-systemet byggas upp i etapper. Den totala ramen (inkl. FAS

90-register) beräknas till högst 350 milj.kr. Oavsett FAS

90-registret behövs högst 150 milj.kr. under budgetåret 1991/92

för investeringar, varav 25 milj.kr. redan har anvisats. 125

milj.kr. föreslås anvisade på civildepartementets huvudtitel

under Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet har behandlat

frågan om anslag till ADB-investeringar budgetåret 1991/92 i

betänkande 1990/91:FiU30.

I motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 1

och Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2 begärs

tillkännagivanden till regeringen av innebörd att FAS

90-projektet inte bör genomföras och att motionärerna inte vill

binda sig i nuläget för ADB-investeringar på ytterligare 175

milj.kr.

I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs i

yrkande 2 ett tillkännagivande om att riksdagen inte nu bör ta

ställning till frågan om en ny sjukregisterlag utan kommer att

noga pröva frågan om ett lagförslag härom läggs fram.

Socialförsäkringsutskottet anför följande i sitt yttrande.

Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot

den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala

och centrala register och remissyttrandena över betänkandet (SOU

1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister). Enligt

socialförsäkringsutskottets mening ser en övervägande andel av

remissinstanserna positivt på en författningsreglering av

socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar och

kompletteringar som förts fram kommer att i vanlig ordning bli

föremål för övervägande i samband med den fortsatta beredningen

av förslaget. Motionsyrkandena bör därför enligt utskottet inte

bifallas.

Finansutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

bifall till motionerna Fi44 (m) yrkande 1, Fi48 (mp) yrkande 2

och Fi52 (fp) yrkandena 1 och 2.

Kommunikationsdepartementets ansvarsområde

I propositionen anges att utgångspunkten för regeringens

förnyelsearbete på det trafikpolitiska området är riksdagens

trafikpolitiska beslut från år 1988. Inom departementets område

har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bilaga

8) föreslagit minskade administrativa kostnader inom vägområdet,

en avveckling av transportrådet samt aviserat en översyn av

trafiksäkerhetsarbetet.

Inom vägverket bedöms förvaltningskostnaderna på främst

regional nivå kunna minskas med 300 milj.kr. per år.

Effektiviseringar i trafiksäkerhetsarbetets organisation utreds

för närvarande och skall redovisas under hösten 1991.

Utgångspunkten är att administrationskostnaderna skall

minska med 10 %. När det gäller transportrådet har riksdagen

godtagit regeringens förslag i budgetpropositionen om en

avveckling. Därmed uppnås en besparing på 6 milj.kr.

I kompletteringspropositionen räknar regeringen med att de

redovisade åtgärderna sammanlagt skall leda till en minskning av

den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde med 306 milj.kr.

Finansutskottet konstaterar att riksdagen i annat

sammanhang tagit ställning till vad som redovisas i

propositionen och har inget att erinra mot vad som i

propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av

den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets

område.

Finansdepartementets ansvarsområde

Flertalet myndigheter inom finansdepartementets område

genomgår för närvarande stora förändringar i syfte att

effektivisera verksamheten. De myndigheter som de närmaste åren

främst berörs av mer genomgripande förändringar är

skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, tullverket,

byggnadsstyrelsen samt bank- och försäkringsinspektionerna.

De åtgärder för omställning och minskning av administrationen

som redovisas i propositionen beräknas leda till en

reducering av den statliga administrationen med ca 550 milj.kr.

t.o.m. budgetåret 1993/94.

Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande

(1990/91:SkU6y) till finansutskottet att den sammantagna

utgiftsminskningen och inkomstökningen för skatteförvaltningen

och exekutionsväsendet i propositionen beräknas till minst 300

milj.kr. för perioden 1991/92--1995/96. Merparten härav synes

falla inom exekutionsväsendet.

I motion Fi48 yrkande 8 av Inger Schörling m.fl. (mp)

föreslås en ökning av anslaget till riksskatteverket med 10

milj.kr. för bättre kontroll av företag.

Skatteutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning

att man bör iaktta försiktighet när det gäller möjligheterna att

under de närmaste åren åstadkomma utgiftsminskningar inom

skatteförvaltningen. Vad gäller administrationskostnaderna

längre fram i tiden finns det enligt skatteutskottet för

närvarande inget som motsäger förväntningarna om ett minskat

anslagsbehov till följd av förenklingar i skattereglerna och en

förhöjd effektivitet. Med anledning av vad som anförts i

motionen framhålls i yttrandet att man givetvis inte bör avväga

anslagen på ett sådant sätt att det går ut över effektiviteten

och därigenom leder till minskade statsinkomster.

Med hänvisning till vad skatteutskottet anfört avstyrker

finansutskottet motion Fi48 yrkande 8.

Näringsutskottet har i betänkandet om finans- och

försäkringsinspektionen (1990/91:NU44) tillstyrkt en

sammanslagning av de båda myndigheterna. Riksdagen behandlar

ärendet i början av juni.

Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det

anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning

och minskning av den statliga administrationen inom

finansdepartementets område som anges i propositionen.

Finansutskottet har ej heller någon erinran mot förslaget i

propositionen att till kronofogdemyndigheterna för budgetåret

1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 694 648 000 kr.

Utbildningsdepartementets ansvarsområde

Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör

skolväsendet, den grundläggande högskoleutbildningen,

forskningen och forskarutbildningen, vuxenutbildningen,

studiestödet, kulturverksamheten samt massmedierna. I detta

betänkande behandlas frågor om omställning och minskning av den

statliga administrationen på kultur- och massmedieområdet (bil.

II:7 punkterna 4, 5 och 7.7--7.9). Övriga delar av bilaga II:7

har av finansutskottet överlämnats till utbildningsutskottet.

Kultur- och massmedieområdet

I propositionen anges att det bör vara möjligt att, som

ett led i arbetet med att decentralisera, förenkla och

rationalisera kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett

mål som innebär att myndigheterna inom kulturområdet skall

åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst 12

milj.kr. under den kommande treårsperioden.

För budgetåret 1991/92 skall kravet på effektiviseringar kunna

uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet

har föreslagit en förändrad användning av papperskvaliteter i

statsförvaltningen, vilket innebär att användningen av

arkivbeständigt papper delvis bör ersättas med s.k.

åldringsbeständigt papper. Enligt propositionen bör omläggningen

av pappersanvändningen kunna genomföras under budgetåret

1991/92.

Den sammanlagda besparingen för den offentliga sektorn som

helhet beräknas till 3 milj.kr. För budgetåren 1992/93 och

1993/94 beräknas besparingarna på statsbudgeten för

administrationen på kulturområdet kunna uppgå till 2 resp. 7

milj.kr. På massmedieområdet beräknas att talboks- och

punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall kunna

minska med sammanlagt 600 000 kr. under de tre närmaste

budgetåren.

I motion Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius

(m) hemställs att remissorganens yttranden över riksarkivets

förslag skall avvaktas innan beslut fattas om övergång till nya

papperskvaliteter för arkivalier.

Kulturutskottet har med anledning av vad som anförs i

propositionen om den statliga administrationen inom kultur- och

massmedieområdet avlämnat ett yttrande (1990/91:KrU9y) till

finansutskottet. I yttrandet behandlas också motion Fi42 av

Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m).

Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande att

remissinstanserna över lag är positiva till riksarkivets förslag

som bl.a. innebär att myndigheterna skall kunna välja mellan

arkivbeständigt och åldringsbeständigt papper vid arkivbildning.

Enligt kulturutskottets mening kommer den föreslagna

förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även att få

positiva kulturpolitiska effekter. Kulturutskottet har ej heller

i övrigt något att erinra mot vad som anförs i propositionen om

administrativa besparingar inom kultur- och massmedieområdet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

finansutskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

kulturområdet och massmedieområdet som har angetts i

propositionen (bil. II:7 i vad avser momenten 7--9 i hemställan)

och avstyrker motion Fi42 (m).

Jordbruksdepartementets ansvarsområde

I propositionen framhålls att inom departementets

verksamhetsområde har ett arbete påbörjats som innebär stora

strukturella förändringar. Förändringsarbetet kan dels sägas

syfta till att klarlägga samhällets och de olika näringarnas

ansvarsområden, dels uppnå högre grad av måluppfyllelse och

effektivitet med de resurser som kommer att stå till förfogande.

Arbetet under de närmaste åren bör enligt propositionen särskilt

inriktas mot

att fullfölja livsmedelsreformen,

att höja ambitionerna inom miljöområdet,

att fullfölja arbetet med ett förbättrat djurskydd,

att utveckla skogspolitiken,

att offensivt satsa på FoU för jord- och skogsbrukets framtid,

att modernisera och förnya administrationen.

De åtgärder för omställning och minskning av den statliga

administrationen som redovisas i propositionen inom

jordbruksdepartementets område beräknas leda till en besparing

under budgetåren 1991/92--1993/94 på sammanlagt minst 115

milj.kr.

Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförs i

propositionen bilaga II:8 avlämnat ett yttrande (1990/91:JoU9y)

till finansutskottet. Jordbruksutskottet har inget att erinra

mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot förslaget

till minskat anslag till fiskeriverket för budgetåret 1991/92.

Finansutskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

jordbruksdepartementets område som anförts i propositionen.

Utskottet tillstyrker också förslaget till minskat anslag till

fiskeriverket.

Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad,

arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap.

Utgångspunkter för en omställning och minskning av

administrationen har varit de huvudlinjer som regeringen

presenterade i budgetpropositionen. Det handlar bl.a. om

övergång till mål- och resultatorienterad styrning, delegering

av uppgifter till regional och lokal nivå och en minskning av

detalj- och regelstyrningen.

Riktlinjerna i propositionen omfattar bl.a. en neddragning

av arbetsmarknadsdepartementets organisation, besparingar vid

AMS och länsarbetsnämnderna, ändrad organisation för utbetalning

av lönegarantimedel, besparingar vid arbetarskyddsverket,

arbetsmarknadsinstituten och arbetslivscentrum. De åtgärder som

redovisas skall leda till en minskning av den statliga

administrationen med 124 milj.kr. under den treåriga

programperioden. Härav faller 20,7 milj.kr. på

invandrarområdet.

Arbetsmarknadsutskottet har med anledning av vad som

anförs i propositionen bilaga II:9 (exkl. avsnitt 5 Invandring

m.m.) avlämnat ett yttrande (1990/91:AU5y) till finansutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot de

besparingsplaner som redovisats beträffande utskottets

beredningsområde.

Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det

anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning

och minskning av den statliga administrationen inom

arbetsmarknadsdepartementets område som har anförts i

propositionen.

Bostadsdepartementets ansvarsområde

Länsbostadsnämnderna och statens råd för byggnadsforskning

(BFR)

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte beslutat införa

ett nytt bostadsfinansieringssystem som kan väntas leda till

betydande förändringar av länsbostadsnämndernas organisation,

arbetsformer och dimensionering. I propositionen aviseras

att sådana förändringar kommer att genomföras successivt fram

till budgetåret 1994/95.

I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande i frågan av innebörd

att länsbostadsnämnderna kan avskaffas om centerpartiets förslag

till nytt bostadsfinansieringssystem genomförs (yrkande 1).

Bostadsutskottet har inte haft några erinringar mot den

lämnade redovisningen utan tillstyrker för sin del de föreslagna

riktlinjerna för omställning och minskning av

länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) däremot avstyrks av

bostadsutskottet som erinrar om att motionärernas förslag utgår

från ett finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen

avslagit.

Av propositionen framgår att en översyn har gjorts av

verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Bostadsministern redovisar sin uppfattning om vissa av

förslagen. Han framhåller också att det i vissa avseenden kan

vara befogat att regeringen närmare anger riktlinjer för hur

förändringsarbetet skall bedrivas och preciserar i vilka

avseenden organisationen skall ändras. Bostadsutskottet har

inte några invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och

organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna.

Finansutskottet har i fråga om länsbostadsnämndernas och

BFRs framtida verksamhet ingen annan uppfattning än den

bostadsutskottet givit uttryck för. Finansutskottet anser

således att riksdagen bör godkänna de i propositionen föreslagna

riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. I

likhet med vad bostadsutskottet anfört avstyrker finansutskottet

motion Fi64 (c) yrkande 1.

Byggnadsforskningens finansiering

Genom propositionen bereds riksdagen också möjlighet att

ta del av en redogörelse som bostadsministern lämnat om

överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående

byggnadsforskningens finansiering. Regeringens utgångspunkt för

överläggningarna har varit att byggbranschen skall bidra med ett

resurstillskott på omkring 70 milj.kr. Vissa överenskommelser

har redan nåtts och i propositionen föreslås att

överläggningarna skall fullföljas med sikte på att senast den 1

juli 1993 nå den riktpunkt på 70 milj.kr. som satts upp.

I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om inriktningen och

behovet av förstärkning av byggnadsforskningen.

Bostadsutskottet noterar med tillfredsställelse att

överenskommelser har ingåtts med delar av byggbranschen och ger

sitt stöd till det av regeringen uppsatta målet för de fortsatta

överläggningarna. Motion Fi64 (c) yrkande 2 avstyrks av

bostadsutskottet, bl.a. med motiveringen att förslagen till

vissa delar inte fyller något reellt syfte.

Finansutskottet gör för egen del ingen annan bedömning än

bostadsutskottet i frågan om byggnadsforskningens finansiering.

Utskottet förordar således att riksdagen lägger redogörelsen

till handlingarna och avstyrker motion Fi64 (c) yrkande 2.

Småhusskadenämnden

I propositionen föreslås att småhusskadenämnden avvecklas

vid årets utgång. Bostadsutskottet har tillstyrkt förslaget.

Finansutskottet föreslår därför att riksdagen godkänner

förslaget om avveckling av småhusskadenämnden.

Industridepartementets ansvarsområde

Besparingen inom industridepartementets område möjliggörs

genom att en näringspolitisk myndighet inrättas genom en

sammanslagning av statens industriverk, styrelsen för teknisk

utveckling och statens industriverk.

Förslaget att inrätta den nya myndigheten har tillstyrkts av

näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU35 som godkänts av

riksdagen. Denna åtgärd leder till en minskning av den statliga

administrationen motsvarande ca 60 milj.kr. Finansutskottet

förordar att vad som anförs om omställningen och minskningen av

den statliga administrationen inom industridepartementets område

läggs till handlingarna.

Civildepartementets ansvarsområde

Inom civildepartementets område finns förvaltningar med skilda

karaktärer. Det gäller bl.a. vissa gemensamma administrativa

resurser för statsförvaltningen, såsom regeringskansliets

förvaltningskontor, statistiska centralbyrån och

länsstyrelserna. Andra gemensamma resurser är de s.k.

stabsmyndigheterna, främst statskontoret, riksrevisionsverket,

statens arbetsgivarverk och statens institut för

personalutveckling.

Inom departementets verksamhetsområde finns också myndigheter

med centrala förvaltningsuppgifter såsom kammarkollegiet och

rikspolisstyrelsen. De åtgärder som redovisas i

propositionen beräknas sammanlagt leda till en minskning av

den statliga administrationens kostnader med ca 370 milj.kr.

under budgetåren 1991/92--1993/94.

Små nämnder och myndigheter

I propositionen redogör civilministern för ett uppdrag åt

statskontoret att lämna förslag till förbättring av

administrativa rutiner vid myndigheter belägna på Riddarholmen i

Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet,

jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa

domstolar.

Justitieutskottet finner ingen anledning till erinran mot

vad som anförts i propositionen i denna del. Finansutskottet

tillstyrker därmed att riksdagen godkänner de angivna

riktlinjerna i denna del.

Länsstyrelserna

I propositionen redogör civilministern bl.a. för ett

översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med bl.a.

den inriktningen att funktionen som regional polischef skall

vara förenad med befattningen som polischef i den lokala

polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).

Justitieutskottet, som tidigare under detta riksmöte

uttalat sig för länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21),

har inte funnit anledning till erinran mot vad civilministern i

detta hänseende anfört.

Finansutskottet föreslår på grundval härav att riksdagen

godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna såvitt

gäller länspolismästarmodellen.

Polisväsendet

I propositionen redogör civilministern för översynsarbetet

såvitt gäller rikspolisstyrelsen och den lokala

polisorganisationen.

Enligt bedömningarna i propositionen bör de redovisade

förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens

verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr.,

varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional

och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt

genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.

Besparingar i den lokala polisorganisationen

I motionerna Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), Fi59

av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och Fi61 av Jan Hyttring och

Stina Gustavsson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga, ett

tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala

polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar

på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till

del.

Justitieutskottet anför att man i och för sig kan instämma

i tankegångarna bakom motionsönskemålen i denna del. Enligt

propositionen är en förutsättning för besparingsarbetet att

polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och

säkerhet inte skall försämras. Detta överensstämmer med

justitieutskottets synsätt att den egentliga polisverksamheten

inte får drabbas av de aktuella rationaliseringarna. Därmed

saknas enligt justitieutskottets mening anledning till något

sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser.

Finansutskottet föreslår att riksdagen med avslag på

motionerna Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61 (c)

delvis godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i

motsvarande del.

Sammanslagning av polisdistrikt

I motionerna Fi59 (c) och Fi61 (c) riktas invändningar

mot tankarna i propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.

Justitieutskottet gör samma bedömning i yttrandet till

finansutskottet som justitieutskottet gjorde tidigare under

detta riksmöte då uttalanden av civilministern om att det i

vissa fall kan finnas skäl att ändra indelningen i polisdistrikt

(1990/91:JuU1 s. 21) lämnades utan erinran. Justitieutskottet

vill emellertid i viss anslutning till motionsönskemålen slå

fast att det även i framtiden är viktigt att polisen är

representerad på så många orter som möjligt; polis bör finnas

stationerad i alla kommuner i landet. Justitieutskottet vill

också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring av

polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom

måste underställas riksdagen.

Finansutskottet ställer sig bakom dessa uttalanden och

föreslår riksdagen att med avslag på motionerna Fi59 (c) delvis

och Fi61 (c) delvis godkänner de i propositionen angivna

riktlinjerna i motsvarande del.

Konkurrensfrågor

I näringsutskottets yttrande 1990/91:NU14y till

finansutskottet framhålls att innan konkurrenskommittén (C

1989:03) framlägger sitt slutbetänkande föreligger inte underlag

att nu ta ställning till besparingar hos de myndigheter som har

sitt verksamhetsfält inom konkurrensområdet.

Finansutskottet noterar att de besparingar som här avses

endast utgör en mindre del av de totala besparingarna inom

civildepartementets område. I propositionen anförs allmänt att

det i slutet av planeringsperioden kommer att finnas utrymme för

vissa administrativa rationaliseringar genom att datorstödet

byggs ut, arbetsmetoder förändras och ansvarsgränser till

sektormyndigheter som arbetar med konsumentfrågor renodlas. En

besparing på ca 5% på konsumentområdet anses mot denna

bakgrund vara möjlig att genomföra.

Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

civildepartementets område som anges i propositionen i den mån

de inte omfattas av vad utskottet föreslagit i det föregående.

Statlig revision

Föredragande statsrådet anför att årsredovisningen skall

revideras i sin helhet. I enlighet med regeringens förslag i

årets budgetproposition skall således även resultatredovisningen

revideras. I kompletteringspropositionen föreslås att

revisionsberättelsen, liksom hittills, skall lämnas till

myndigheten. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot

myndighetens redovisning, s.k. oren revisionsberättelse, skall,

till skillnad från nuvarande ordning, kopia lämnas till

regeringen.

I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås i likhet

med vad revisionsutredningen (Årlig revision i

statsförvaltningen SOU 1990:64) föreslagit att samtliga

revisionsberättelser skall inges till regeringen. Som skäl

härför anges att det under de senaste åren varit grava fel i

många myndigheters ekonomiska redovisningar.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i

propositionen och i motionen att det är angeläget att de s.k.

orena berättelserna tas om hand och att missförhållanden rättas

till. Enligt förslaget i propositionen skall verksstyrelsen om

revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndighetens

årsredovisning till regeringen redovisa vidtagna och planerade

åtgärder senast två månader efter det att myndighetens styrelse

har fått revisionsberättelsen. Därigenom får regeringen underlag

för att ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver

vidtas. Enligt utskottet förefaller detta vara en

tillfredsställande ordning. I likhet med vad som anförs i

propositionen anser utskottet att slutlig ställning till denna

fråga bör tas i anslutning till den av regeringen aviserade

översynen av styrelsernas roll och ansvar. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Fi50 (fp) yrkande 2.

Miljödepartementets ansvarsområde

Riktlinjer för verksamheten inom huvuddelen av

miljödepartementets ansvarsområde har nyligen lagts fast i

proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. I proposition

1990/91:150 bilaga II:13 lämnas förslag om riktlinjer för en

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

miljödepartementets verksamhetsområde. Vidare föreslås att

naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till fiskeriverket.

Merparten av verksamheten vid laboratoriet finansieras med

intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1 040 000 kr.)

finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns anslag B 1.

Statens naturvårdsverk. I samband med att fiskeriverket övertar

ansvaret för laboratoriet skall besparingar göras på 2,5

milj.kr.

De föreslagna åtgärderna beräknas leda till en minskning av

den statliga administrationen inom miljödepartementets område på

sammantaget omkring 30 milj.kr. under den närmaste

treårsperioden. I propositionen föreslås också att

ramanslaget till naturvårdsverket för budgetåret 1991/92 minskas

med 1040000 kr. i förhållande till vad som föreslagits i

proposition 1990/91:90.

Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:13 avlämnat ett yttrande

(1990/91:JoU9y) till finansutskottet. Utskottet har inget att

erinra mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot

förslaget till minskat anslag under fjortonde huvudtiteln.

I näringsutskottets yttrande (1990/91:NU14y) till

finansutskottet anförs att statens kärnkraftinspektion, statens

kärnbränslenämnd och statens strålskyddsinstitut har fått i

uppdrag att utreda möjliga samordningsvinster vid

samlokalisering av de tre myndigheterna till kvarteret

Garnisonen i Stockholm. Eftersom utredningsuppdraget skall

redovisas till hösten går det inte enligt näringsutskottet att

nu redovisa några besparingar.

Finansutskottet noterar att av de föreslagna totala

besparingarna på miljödepartementets område utgör

samordningsvinsterna vid samlokalisering av de tre nämnda

myndigheterna endast en mycket liten del. Det är givetvis svårt

att nu exakt ange storleken på de besparingar som kan bli

följden av de samordningsåtgärder som förordas i propositionen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att

riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning

av den statliga administrationen inom miljödepartementets område

som har anförts i propositionen. Utskottet tillstyrker också

förslaget till minskat anslag till statens naturvårdsverk för

budgetåret 1991/92.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,

1990/91:Fi38 yrkande 12, 1990/91:Fi39 yrkande 8 och

1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi38 yrkande 13,

res. 5 (v)

3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets

område

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48 yrkande 7

godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen inom justitiedepartementets område som

har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:1,

res. 6 (mp)

4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets

område

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi51 och

med avslag på motion 1990/91:Fi56 godkänner de riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen som

har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1

(avsnitten 1--4 och 6) samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om nedläggning av utlandsmyndigheter,

res. 7 (v)

5. beträffande verksamheten inom kommerskollegium och

Sveriges exportråd

att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:2

mom.2 (avsnitt5) till handlingarna,

6. beträffande riktlinjer inom försvarsdepartementets

område

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

försvarsdepartementets verksamhetsområde som anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:3,

7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi58 och

1990/91:Fi63 godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av administrationen inom socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket som anförts i proposition 1990/91:150

bilaga II:4 i denna del,

res. 8 (m)

res. 9 (fp)

res. 10 (c)

8. beträffande riktlinjer för

socialförsäkringsadministrationen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi44

yrkande 2 och 1990/91:Fi52 yrkande 3 godkänner de riktlinjer för

omställning och minskning av administrationen inom

socialförsäkringsområdet som anförts i proposition 1990/91:150

bilaga II:4 i denna del,

res. 11 (m)

res. 12 (fp)

9. beträffande det framtida ADB-stödet inom

socialförsäkringen (FAS90)

att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Fi44 yrkande 1, 1990/91:Fi48 yrkande 2 och

1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2,

res. 13 (m, fp)

res. 14 (c, mp)

10. beträffande omstrukturering och omställning av den

statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets

område

att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:5

till handlingarna,

11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets

område

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48

yrkande8 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning

av den statliga administrationen inom finansdepartementets

verksamhetsområde som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga

II:6 mom. 1,

res. 15 (v, mp)

12. beträffande anslaget till Kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150

bilaga II:6 mom. 2 till Kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln -- med ändring av

tidigare beslut om medelsanvisning (1990/91:LU18, rskr. 191) --

anvisar ett förslagsanslag på 694648000 kr.,

13. beträffande riktlinjer inom kulturområdet

att riksdagen med avslag på motion

1990/91:Fi42 godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet

som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 7,

14. beträffande riktlinjer inom massmedieområdet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet

som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 9,

15. beträffande anslaget till Presstödsnämnden och

taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150

bilaga II:7 mom. 8 till förslagsanslaget Presstödsnämnden och

taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett belopp som är 150000 kr. lägre än vad

riksdagen tidigare beslutat (1990/91:KU29, rskr. 161),

16. beträffande riktlinjer inom jordbruksdepartementets

område

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:8 mom. 1,

17. beträffande anslaget till Fiskeriverket

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150

bilaga II:8 mom. 2 till förslagsanslaget Fiskeriverket för

budgetåret 1991/92 under nionde huvudtiteln anvisar ett belopp

som är 1460000 kr. lägre än vad riksdagen tidigare beslutat

(1990/91:JoU25, rskr. 283),

18. beträffande riktlinjer inom arbetsmarknadsdepartementets

område

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:9,

19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets

område

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64

yrkande1 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning

av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets

verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150

bilaga II:10 mom. 1,

res. 16 (m, fp, c)

20. beträffande byggnadsforskningens finansiering

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64

yrkande2 lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom.3

till handlingarna,

res. 17 (c)

21. beträffande avveckling av småhusskadenämnden

att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:150

bilaga II:10 mom. 2 framlagda förslaget om avveckling av

småhusskadenämnden,

22. beträffande omställning och minskning av den statliga

administrationen inom industridepartementets område

att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:11

till handlingarna,

23. beträffande besparingar i den lokala

polisorganisationen

att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Fi48 yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och

1990/91:Fi61 i denna del godkänner de allmänna riktlinjer

som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den

del som gäller den lokala polisorganisationen (avsnitt 8),

res. 18 (m, c, mp)

24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt

att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del

godkänner de allmänna riktlinjer som anförts i proposition

1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den del som gäller

sammanslagning av polisdistrikt (avsnitt 8),

res. 19 (m, c)

25. beträffande riktlinjer i övrigt inom civildepartementets

område

att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1, i den mån dessa

inte omfattas av momenten 23 och 24,

26. beträffande statlig revision

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi50 yrkande 2

lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom.2 till

handlingarna,

res. 20 (m, fp, c)

27. beträffande riktlinjer inom miljödepartementets område

att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom

miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i

proposition 1990/91:150 bilaga II:13 mom. 1,

28. beträffande anslaget till Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150

bilaga II:13 mom.2 till ramanslaget Statens naturvårdsverk

för budgetåret 1991/92 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

belopp som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i

proposition 1990/91:90.

Stockholm den 30 maj 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland

Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof

Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne

Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar

Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Sonia

Karlsson (s), Maria Hed (s) och Knut Wachtmeister (m).

Reservationer

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),

Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 12 slutar med

"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motion Fi50

(fp), att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger

vaga direktiv för hur neddragningen av den statliga

administrationen skall ske. På flera områden anges endast att en

besparing skall ske utan att någon annan avsikt anges eller att

effekterna närmare belyses. Det är enligt utskottets mening

därför angeläget att regeringen återkommer till riksdagen när

mer preciserade förslag för åtgärderna inom resp. område

arbetats fram. Den arbetsmetod som regeringen valt, nämligen att

presentera en riktlinjeproposition helt vid sidan om ordinarie

budgetprocess, underlättar varken berörda myndigheters

planering eller riksdagens möjligheter till en samlad prövning.

Omställnings- och effektiviseringsarbetet i den statliga

administrationen bör bedrivas målmedvetet och långsiktigt. Det

bör därför vara ett väsentligt inslag i den ordinarie

budgetprocessen. Vidare bör regeringen presentera en mer

genomtänkt strategi för uppbyggnaden av de olika myndigheternas

regionala organisation. Möjligheterna att underlätta samarbetet

myndigheter emellan på regional nivå bör ägnas större

uppmärksamhet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi50

(fp) yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi50

yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37

yrkande 3, 1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi39 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "I centerpartiets motion Fi37" och slutar med "av

myndigheter" bort ha följande lydelse:

I centerpartiets motion Fi37 anförs att den ökande

misstron mot den offentliga sektorn, människors främlingskap

inför det politiska systemet och deras avtagande förväntningar

när det gäller påverkansmöjligheter måste tas på djupaste

allvar. Centerpartiet har i en särskild partimotion presenterat

riktlinjer för förnyelsen av den offentliga sektorn.

Motionärerna påpekar dock att de strukturella förändringar som

krävs för att i grunden förnya den offentliga sektorn -- med

bevarade höga ambitioner när det gäller enskilda människors

grundtrygghet -- saknas i propositionen.

När det gäller besparingar i den statliga administrationen

erinrar motionärerna om att centerpartiet under en följd av år

har varnat för effekterna av den ökande byråkratiseringen och

centralstyrningen. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det

nu är nödvändigt att ange riktlinjer för den statliga

verksamheten vilka skall leda till minskad byråkrati och i

stället ökad personlig valfrihet och inflytande för de enskilda

människorna.

Besparingar i den statliga administrationen är nödvändiga och

angelägna. Regeringens förslag innebär ett första steg för att

minska en statlig administration som tidigare hela tiden vuxit.

Motionärerna konstaterar dock att regeringens förslag har

karaktär av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över

olika myndighetsområden. Detta skapar oklarhet om besparingarnas

närmare karaktär. Besparingar i den statliga administrationen

skall enligt motionärerna leda till effektiviseringar och

rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och

regional nivå. I flera fall föreslår i stället regeringen

neddragningar som i högre grad än att drabba administrationen

kan förväntas drabba den direkta verksamheten på lokal nivå. Ett

exempel härpå är förslaget till besparing inom polismyndigheten

där huvuddelen av besparingarna förväntas ske i den lokala

polisorganisationen. I stället för detta hade besparingskraven

på polismyndigheternas centrala och regionala funktioner bort

skärpas. Detta tas även upp i motion Fi59 (c). Utskottet

instämmer i motion Fi37 (c) yrkande 3 och föreslår att vad som

däri anförts om omställningen och minskningen av den statliga

administrationen ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 1 och 3"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi37 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande 12,

1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1)

Lars-Ove Hagberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med

"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens allmänna ambition så till vida

att den statliga administrationen skall utvecklas så att den

blir effektiv och ändamålsenlig. Det är emellertid viktigt att i

en sådan process tillvarata människors kreativitet och

utvecklingsmöjligheter. Det är självklart att lagen om

anställningsskydd skall ligga till grund för alla

omstruktureringar i den statliga sektorn.

Regeringens satsning på "marknadsliknande" förutsättningar i

offentlig verksamhet kan rymma fördelar inom vissa områden, men

också risker.

Utskottet vill dock peka på vad som sägs i

långtidsutredningen. "Det kan också finnas goda skäl för

offentliga insatser på t.ex. utbildnings- och forskningsområdena

liksom när det gäller investeringar i infrastruktur för t.ex.

transporter och kommunikationer. Rena marknadslösningar på dessa

områden tenderar att medföra en alltför låg investeringsnivå och

aktivitetsnivå. Detta sammanhänger med att samhället som helhet

kan göra större vinster av insatserna än det är möjligt för

enskilda företag och individer att tillgodogöra sig." (LU90 s.

18).

Det är viktigt att i effektiviseringssträvandena inte se snävt

till effekterna inom den offentliga sektorn utan också ta hänsyn

till vad effekterna blir för medborgarna. Enligt utskottets

uppfattning är detta synsätt särskilt viktigt inom sjuk- och

hälsovård, äldre- och barnomsorg, socialtjänst och kultur. Inom

dessa områden är effekterna för medborgarna det avgörande för

vilka åtgärder som kan eller bör vidtas. Försämringar i servicen

på dessa områden kan inte accepteras, tvärtom är kraven på

utbyggnad och förbättringar särskilt stora inom dessa områden.

Att mäta produktivitet inom dessa sektorer av den offentliga

sektorn är tämligen meningslöst. Effekterna av verksamheten kan

endast utläsas hos de direkt berörda medborgarna.

Utskottet anser att ställning inte nu kan tas till de i

propositionen föreslagna riktlinjerna. De är alltför allmänt

hållna utom i vad de förväntas motsvara i besparade kronor. De

måste preciseras även i andra avseenden. Riksdagen bör ta

ställning till förslagen först när de konkretiserats och

effekterna ordentligt belysts, framför allt i de avseenden som

utskottet berört ovan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Fi38 (v) yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet delar i vissa avseenden de uppfattningar som kommer

till uttryck i motionerna Fi37 (c) yrkande 3, Fi39 (mp) yrkande

8 samt Fi50 (fp) yrkandena 1 och 3 framför allt vad gäller att

bibehålla och utveckla den regionala och lokala servicen.

Motionerna saknar emellertid den helhetssyn som enligt utskottet

bör prägla effektiviseringsarbetet. Motionerna avstyrks därför

av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande

12 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,

1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen (mom.1)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med

"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att en

omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig bl.a. mot

bakgrund av att budgetunderskottet enligt de beräkningar som nu

presenteras i kompletteringspropositionen förutses växa. Dessa

siffror belyser enligt utskottet ett grundläggande dilemma av

stor betydelse inte minst för en ekologiskt balanserad ekonomisk

politik.

Det vore i och för sig naturligt att låta den offentliga

sektorn växa eftersom de tjänster som produceras där har en

viktig social uppgift och inte har någon nämnvärd negativ

inverkan på miljön. Detta är emellertid inte möjligt med hänsyn

till nuvarande organisation och finansiering av den offentliga

sektorn. Den nuvarande utformningen av de offentliga systemen

innebär att ekonomin måste växa med ca 2% per år för att

bibehålla ungefär "oförändrad standard" inom offentlig

tjänsteproduktion och transfereringar. Inom denna ram måste

dessutom, med nuvarande finansieringslösningar, den privata

konsumtionen växa snabbare än den offentliga om inte

skattekvoten skall öka. En sådan tillväxttakt är enligt

utskottets mening inte förenlig med grundläggande miljö- och

resursmål.

En medveten strategi behöver utvecklas för att hantera

problemen med den offentliga sektorns organisering och

finansiering. I annat fall kommer statens och kommunernas

underskott att växa snabbt och stora och oplanerade besparingar

och standardsänkningar att behöva göras. Strategin skall bygga

på flera komponenter. Gemensamt är det sociala ansvaret för dem

som verkligen har det svårt i samhället. Medel- och

höginkomsttagare bör i ökad utsträckning själva finansiera sin

konsumtion och sin sociala trygghet. Enligt utskottet bör

socialförsäkringarna i större utsträckning bygga på principen om

skydd för en grundstandard, lika för alla, kompletterat med

vissa inkomstprövade bidrag.

Utskottet menar vidare att besparingar måste göras genom

förenklingar av regelsystem och administration beträffande bl.a.

föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och

arbetsskadeförsäkringen. Boendekostnaderna bör vidare i princip

betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig

del via skattemedel. De stora offentliga systemen som skola,

sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom

avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För

utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata

lösningar finnas sida vid sida. Utskottet tillstyrker med det

anförda bifall till motion Fi39 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi39 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,

1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2)

Lars-Ove Hagberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Finansutskottet vill" och på s. 13 slutar med

"yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet konstaterar att omfattande förändringar nu

förestår inom den offentliga sektorn. För att få till stånd en

effektiv och ändamålsenlig statlig administration är det

nödvändigt att ta till vara arbetstagarnas kreativitet,

utvecklingsmöjligheter och erfarenheter. Utskottet anser att

lagen om anställningsskydd skall ligga till grund för alla

omstruktureringar inom den statliga sektorn i stället för att

regeringen i särskilda förordningar skall besluta hur reglerna

om företrädesrätt skall tillämpas. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed

motion Fi38 yrkande 13.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

De i motion Fi48 (mp) framförda kraven på ökning av anslagen

till rättsväsendet för nästa budgetår är enligt utskottets

mening högst befogade. De bristande resurserna hos domstolarna

äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och innebär

därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt för lag

och rätt.

Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets

bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till

åklagarväsendet och domstolarna för bekämpning av den ekonomiska

brottsligheten. Organisationerna behöver också ytterligare

4milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser

rörande handläggning av mål om miljöbrott.

De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som

påkallas får göras av regeringen som har att återkomma till

riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.

Vad finansutskottet nu anfört med anledning av motion Fi48

(mp) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets

område

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande

7 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150

bilaga II:1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område

(mom.4)

Lars-Ove Hagberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Finansutskottet delar" och slutar med "motion

Fi56 (v)" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att den ökande

internationaliseringen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter

för utrikesförvaltningen gör det svårt att se hur denna del av

administrationen totalt sett skall kunna minskas.

Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom

ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal

kommer att kräva mer personella resurser. Större anspråk på

biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i

reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet

utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag.

Det är därför rimligt att de besparingar på administrationen som

eventuellt kan göras tillförs det internationella

utvecklingssamarbetet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi56 (v) och

föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets

område

att riksdagen

dels med bifall till motion 1990/91:Fi56 avslår i

proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1 framlagt förslag till

riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen samt som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om att tillföra det internationella

utvecklingssamarbetet de besparingar som uppnås i

administrationen,

dels med anledning av motion 1990/91:Fi51 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

nedläggning av utlandsmyndigheter,

8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och

Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att socialstyrelsen bör delas upp i

en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. För närvarande är

ansvarsfördelningen oklar såväl för hälso- och sjukvården som

för socialvården. Det är angeläget att den medicinska

kompetensen återupprättas och att hälso- och sjukvården klart

byggs på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke

på den snabba medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen är

behovet av en särskild medicinalstyrelse ännu större nu än

tidigare.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket

att riksdagen avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i

denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och

minskning av administrationen inom socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket samt motionerna 1990/91:Fi58 och

1990/91:Fi63,

9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och

Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att de omfattande förändringar av

socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser

som föreslås i propositionen bör bli föremål för en

organisationsutredning så att konsekvenserna blir ordentligt

belysta. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett

mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En

omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för

uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller

HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till

regeringskansliet. Vad utskottet således anfört med anledning av

motion Fi58 (fp) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi58 och med

avslag på motion 1990/91:Fi63 avslår i proposition 1990/91:150

bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för

omställning och minskning av administrationen inom

socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,

10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket

(mom.7)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och

Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med motionärerna i motion

Fi63 (c) att propositionen skall avslås i de delar som avser

socialutskottets beredningsområde. Även motion Fi58 (fp) bör

avslås. I motion 1990/91:So91 har motionärerna närmare utvecklat

varför förslaget om ett nytt folkhälsoinstitut bör avslås.

Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar görs i

socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet att se

över sin organisation i syfte att verksamheten i framtiden skall

kunna bedrivas ännu effektivare, inte minst vad gäller

folkhälsofrågorna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och

rättsmedicinalverket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi63 och med

avslag på motion 1990/91:Fi58 avslår i proposition 1990/91:150

bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för

omställning och minskning av administrationen inom

socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,

11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser för sin del följande.

Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till

förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som

skulle medföra relativt stora administrativa och

försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.

Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen

snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet

inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge

regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Finansutskottet delar

socialförsäkringsutskottets" och slutar med "inom

socialförsäkringsområdet" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att de omfattande ändringar som nu

kommer att genomföras och de ändringar som kommer att initieras

längre fram samtidigt som ADB-stödet moderniseras bör innebära

att rationaliseringsvinster på mer än 50 % av de i propositionen

angivna besparingarna, 900 milj.kr., kan hämtas hem. Moderata

samlingspartiets förslag om införande av en allmän obligatorisk

sjukvårdsförsäkring och en upprensning av alla de organ som

ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården bidrar också

till att utskottet anser att målet för

rationaliseringsverksamheten bör vara en större

resursneddragning än de 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret

1993/94 som regeringen beräknat.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande riktlinjer för

socialförsäkringsadministrationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi44 yrkande 2

och 1990/91:Fi52 yrkande 3 avslår i proposition 1990/91:150

bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

socialförsäkringsområdet samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser för sin del följande.

Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till

förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som

skulle medföra relativt stora administrativa och

försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.

Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen

snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet

inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande riktlinjer för

socialförsäkringsadministrationen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi52 yrkande

3 och med avslag på motion 1990/91:Fi44 yrkande 2 godkänner i

proposition 1990/91:150 bilaga I:4 i denna del framlagt förslag

till riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom socialförsäkringsområdet med den ändring

däri som föranleds av vad utskottet anfört om

föräldraförsäkringen,

13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90)

(mom.9)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),

Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och

2" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet

inte bör genomföras. Projektet bygger på ett system som snabbt

håller på att föråldras, eftersom stora förändringar för

närvarande sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra

krav på administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana

förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga

datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att

integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade

registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter

utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention

om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personupgifter samt

vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid

utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om

ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under

nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för

ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste

åren.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande det framtida ADB-stödet inom

socialförsäkringen (FAS 90)

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi44 yrkande

1 och 1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion

1990/91:Fi48 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90)

(mom.9)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och

2" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet biträder förslaget om ökade medel för

ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår,

men tar därmed inte nu ställning till införandet av en ny

sjukregisterlag (FAS 90). Utskottet är mycket tveksamt till

sådana register ur integritetssynpunkt och kommer därför att

noga pröva frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs

fram. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande det framtida ADB-stödet inom

socialförsäkringen (FAS 90)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 1 och

1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11)

Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till de senaste årens tilltagande

skatteundandragande är det enligt utskottets uppfattning

alldeles för tidigt att nu planera för en neddragning av

resurserna till skatteförvaltningen som en följd av

skattereformen. Tvärtom bör eventuellt frigjorda resurser satsas

på att öka insatserna mot avancerad ekonomisk brottslighet och

storskalig skattesmitning. Till att börja med bör anslaget till

riksskatteverket ökas med 10milj.kr. för att förbättra

kontrollverksamheten. Dessa kostnader kommer mer än väl att

täckas av de nya skatteinkomster som satsningarna genererar,

varför särskild finansiering inte erfordras.

Utskottet tillstyrker yrkande 8 i motion Fi48 och föreslår att

riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets

område

att riksdagen

dels med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 8

avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:6 framlagt förslag

till riktlinjer för omställning och minskning av

administrationen inom skatteförvaltningen och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels bifaller i propositionen framlagt förslag till

riktlinjer för omställning och minskning av administrationen

inom finansdepartementets område i övrigt,

16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut

Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Av propositionen" och på s. 24 slutar med "Fi64

(c) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

De av regeringen föreslagna riktlinjerna för förändringar i

länsbostadsnämndernas organisation utgår helt från det nya

bostadsfinansieringssystem som började tillämpas den 1 januari i

år. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan har

ytterligare fakta framkommit som talar mot räntelånesystem.

Finansutskottet har erfarit att systemet kommer att tas upp till

förnyad prövning och att utgången härav kan bli att det tidigare

riksdagsbeslutet rivs upp.

Med hänsyn härtill bör en prövning av riktlinjerna för

länsbostadsnämndernas organisation anstå. Det av moderata

samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet

förespråkade finansieringssystemet utgår nämligen från sådana

förenklingar av lånesystemet att länsbostadsnämnderna helt kan

avskaffas. Utskottet anser att denna möjlighet till besparing i

den statliga administrationen bör tas till vara.

Enligt utskottets mening bör riksdagen av denna anledning inte

godkänna regeringens förslag till riktlinjer för omställning och

minskning av länsbostadsnämnderna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets

område

att riksdagen

dels med anledning av motion 1990/91:Fi64 yrkande 1

och proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för

förändringar i länsbostadsnämndernas organisation,

dels bifaller i propositionen framlagt förslag till

riktlinjer för omställning och minskning av administrationen

inom bostadsdepartementets område i övrigt,

17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som

börjar med "Bostadsutskottet noterar" och slutar med "Fi64

(c) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som framhålls i motion Fi64 (c) ser utskottet

det som angeläget att riksdagen i form av ett tillkännagivande

understryker vikten av att man verkligen uppnår det uppsatta

målet om ett bidrag från byggsektorn till forskningen på 70

milj.kr. Syftet måste vara att få med alla berörda parter i ett

ökat engagemang och ansvarstagande för den framtida

byggnadsforskningen. Det är därvid viktigt att finna formen för

frivilliga överenskommelser.

När riksdagen våren 1990 fattade beslut om byggnadsforskningen

angavs emellertid lagstiftning som ett alternativ om inte

tillräcklig uppslutning kunde nås på frivillig väg. Denna

möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.

Även i fråga om inriktningen av de insatser som skall

finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de

synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den

inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även

innefatta miljöfaktorerna i boendet.

Vad utskottet här anfört med anledning av propositionen och

motion Fi64 (c) yrkande 2 om överläggningarna med byggsektorn

bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande byggnadsforskningens finansiering

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150

bilaga II:10 mom. 3 och motion 1990/91:Fi64 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

byggnadsforskningens finansiering,

18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23)

Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m),

Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Knut Wachtmeister (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

börjar med "Finansutskottet föreslår" och slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en

avvikande mening till justitieutskottets yttrande

(1990/91:JuU4y) att det är utomordentligt angeläget att all den

verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte bara

upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent skall

utföras på minst samma nivå och med minst samma effektivitet som

för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i tankegångarna

bakom motionerna i denna del.

Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt

utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier

för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet föreslår

utskottet att riksdagen med anledning av motionerna i här

behandlade delar (Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61

(c) delvis) dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet här anfört, dels godkänner de av

civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den

ändring som följer härav.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande besparingar i den lokala

polisorganisationen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi48

yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12

mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med

den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna

ställningstaganden,

19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24)

Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m),

Ivar Franzén (c) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

börjar med "Finansutskottet ställer" och slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en

avvikande mening till justitieutskottets yttrande

(1990/91:JuU4y) att det är ett starkt samhällsintresse att

polistätheten i landet liksom tillgängligheten till polisens

stöd och hjälp inte ytterligare minskas. En tillämpning av de av

civilministern angivna riktlinjerna skulle uppenbarligen kunna

innebära en stor risk för detta. Utskottet vill i sammanhanget

också understryka att en sammanslagning av polisdistrikt inte

får ske utan att noggranna överväganden gjorts såväl från

regionalpolitiska synpunkter som från sådana rättsskydds- och

effektivitetssynpunkter som utskottet nyss anlagt. Förslag om

ändringar i polisdistriktsindelningen som rör annat än något

enstaka distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt

underställas eller anmälas för riksdagen.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna i

här behandlade delar -- (Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis) --

dels som sin mening bör ge regeringen till känna vad

utskottet här anfört, dels godkänna de av civilministern

angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring som

följer härav.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi59 i

denna del och 1990/91:Fi61 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12

mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med

den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna

ställningstaganden,

20. Statlig revision (mom.26)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut

Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Fi50 (fp)

yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Revisionsutredningen anför som motiv för sitt förslag att den

nuvarande resultatredovisningen skall lämnas till regeringen.

Utredningen föreslår därför att den nya årsredovisningen och

RRVs revisionsberättelse skall lämnas till regeringen.

Förfarandet blir då likartat med vad som gäller för

affärsverken. Det anknyter till den rollfördelning som gäller i

kommuner och landsting samt i aktiebolag och för ekonomiska

föreningar. Genom revisionen får regeringen besked om att de

lämnade årsredovisningarna stämmer överens med myndighetens

verksamhetsresultat och bokslut.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utredningens

förslag bör genomföras och föreslår därför att alla

revisionsberättelser skall lämnas till regeringen. Motion Fi50

yrkande 2 tillstyrks således av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande statlig revision

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi50 yrkande

2 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150

bilaga II:12 mom. 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla

m) anför:

När riksdagen våren 1990 behandlade den forskningspolitiska

propositionen framhöll moderata samlingspartiet bl.a. att:

sektorsforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för

en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga

forskningsråden,

en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör

föras över till fakulteterna,

medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske

genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.

Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur

byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt

tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den

statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med

behandlingen av de svepande formuleringar angående

byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.

Justitieutskottets yttrande

1990/91:JuU4y

Bilaga 1

Omställning och minskning av den statliga administrationen

Till finansutskottet

Inledning

Finansutskottet har berett justitieutskottet tillfälle att

avge yttrande över proposition 1990/91:150 jämte motioner såvitt

rör utskottets beredningsområde.

I detta yttrande behandlar justitieutskottet propositionen

såvitt gäller bilaga II:1 samt bilaga II:12 punkterna 6--8 jämte

motionerna 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) (yrkandena

6 och 7), 1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) (yrkande 1),

1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1990/91:Fi61 av

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c).

Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.

Utskottet

Propositionen

I propositionen redovisas ett samlat treårigt program för en

reducering av den statliga administrationen med 10 %.

I bilaga II:1 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer

för omställning och minskning av den statliga administrationen

inom justitiedepartementets område som justitieministern anfört.

I bilaga II:12 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer

för en omställning och minskning av den statliga

administrationen inom civildepartementets område som

civilministern anfört. Här behandlas huvudsakligen vad som

anförts under punkterna 6 Små nämnder och myndigheter samt 8

Polisväsendet.

Decentralisering av administrativa rutiner m.m. inom

rättsväsendet

I propositionen redogör justitieministern bl.a. för uppdrag åt

domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten 1991 avge

förslag till besparingar genom främst decentralisering av

personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande

sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i

anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag

till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till

kriminalvårdsstyrelsen.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad

justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet

hemställer att riksdagen godkänner de av henne angivna

riktlinjerna.

Små nämnder och myndigheter

I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga,

för ett uppdrag åt statskontoret att lämna förslag till

förbättring av administrativa rutiner vid myndigheter belägna på

Riddarholmen i Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet,

jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa

domstolar.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad

civilministern i detta hänseende anfört och föreslår att

finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av honom

angivna riktlinjerna i denna del.

Länsstyrelserna

I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga,

för ett översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med

bl.a. den inriktningen att funktionen som regional polischef

skall vara förenad med befattningen som polischef i den lokala

polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).

Utskottet, som tidigare under detta riksmöte uttalat sig för

länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21), finner inte

anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende

anfört. Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att

riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna

såvitt gäller länspolismästarmodellen.

Polisväsendet

I propositionen redogör civilministern för det i föregående

avsnitt nämnda översynsarbetet såvitt gäller rikspolisstyrelsen

och den lokala polisorganisationen.

Han framhåller att det i förutsättningarna för översynen ingår

att de förändringar som vidtas skall leda till påtagliga

besparingar på polisområdet utan att polisens möjligheter att

upprätthålla allmän ordning och säkerhet försämras.

På central nivå inom polisväsendet bör enligt civilministern

besparingar kunna göras genom en renodling av

rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet.

Inom den lokala polisorganisationen kan enligt civilministern

väsentliga besparingar göras genom en rationalisering av de

administrativa funktionerna, bl.a. på så sätt att vissa

funktioner sköts på regional nivå för ett helt län eller genom

att större polismyndigheter lämnar stöd till andra

polismyndigheter. Om inte åtgärder av detta slag ger ett

tillfredsställande besparingsresultat kan enligt civilministern

ytterligare besparingar göras genom sammanslagning av

polismyndigheter.

Enligt bedömningarna i propositionen bör de nu redovisade

förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens

verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr.,

varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional

och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt

genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.

Konkreta förslag

I motion Fi50 förs fram yrkande om ett tillkännagivande om,

såvitt nu är i fråga, konkreta förslag till riksdagen när mer

preciserade förslag beträffande polisväsendet arbetats fram.

Utskottet finner för sin del att regeringens förslag -- inte

minst mot bakgrund av att det här enbart är fråga om att ta

ställning till riktlinjer för ett över flera år utsträckt arbete

på rationalisering av administrativa funktioner -- är utformat

med erforderlig precision. En annan sak är att utskottet

förutsätter att vidtagna åtgärder och resultaten därav kommer

att redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang. Utskottet

föreslår att finansutskottet mot bakgrund av det anförda

hemställer att riksdagen avslår motion Fi50 i här behandlad del

(yrkande 1 delvis).

Besparingar lokalt

I motionerna Fi48, Fi59 och Fi61 yrkas, såvitt nu är i fråga,

ett tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala

polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar

på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till

del.

Utskottet kan i och för sig instämma i tankegångarna bakom

motionsönskemålen i denna del. Utskottet finner det nämligen

angeläget att alla de olika delar av polisverksamheten som

ålagts polisväsendet framgent skall utföras med minst samma

effektivitet som för närvarande. I detta hänseende noterar

utskottet att det enligt propositionen är en förutsättning för

besparingsarbetet att polisens möjligheter att upprätthålla

allmän ordning och säkerhet inte skall försämras. Mot bakgrund

av vad nu anförts och då alltså enligt utskottets synsätt den

egentliga polisverksamheten inte får drabbas av de aktuella

rationaliseringarna saknas enligt utskottets mening anledning

till något sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser.

Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen

med avslag på motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6

delvis, Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänner de av

civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.

Sammanslagning av polisdistrikt

I motionerna Fi59 och Fi61 riktas invändningar mot tankarna i

propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.

I detta hänseende vill utskottet hänvisa till att utskottet

tidigare under detta riksmöte lämnat utan erinran uttalanden av

civilministern om att det i vissa fall kan finnas skäl att ändra

indelningen i polisdistrikt (1990/91:JuU1 s. 21). I det

sammanhanget noterade utskottet också att det är regeringens sak

att fatta beslut om ändringar av polisdistriktsindelningen.

Utskottet saknar nu anledning att göra annan bedömning.

Utskottet vill emellertid i viss anslutning till

motionsönskemålen slå fast att det även i framtiden är viktigt

att polisen är representerad på så många orter som möjligt;

polis bör finnas stationerad i alla kommuner i landet. Utskottet

vill också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring

av polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom

måste underställas riksdagen. Med dessa uttalanden bör

finansutskottet föreslå riksdagen att med avslag på motionerna i

här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänna de

av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.

Riktlinjer i övrigt

Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att

riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna

beträffande polisväsendet i den mån de inte omfattas av vad

utskottet föreslagit i det föregående.

Anslagsförstärkningar för 1991/92

I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till

polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår. Det gäller

här frågor som utskottet och riksdagen helt nyligen tagit

ställning till. Utskottet föreslår att finansutskottet därför

föreslår riksdagen att avslå motionerna i dessa delar (Fi48

yrkande 6 delvis och yrkande 7).

Stockholm den 16 maj 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s),

Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Berith Eriksson (v),

Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell-Arne Welin

(fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar

Karlsson i Bengtsfors (c).

Avvikande meningar

1. Konkreta förslag

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),

Krister Skånberg (mp), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson

(c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 delvis)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motionen,

att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger vaga

direktiv för hur neddragningen av den statliga administrationen

skall ske. Det är enligt utskottets mening därför angeläget att

regeringen återkommer till riksdagen när mer preciserade förslag

för åtgärderna inom polisväsendet arbetats fram. Detta bör

finansutskottet föreslå att riksdagen med anledning av motion

Fi50 i här behandlad del (yrkande 1 delvis) som sin mening ger

regeringen till känna.

2. Besparingar lokalt

Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Krister Skånberg (mp),

Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i

Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motsvarande del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner det för sin del utomordentligt angeläget att

all den verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte

bara upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent

skall utföras på minst samma nivå och med minst samma

effektivitet som för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i

tankegångarna bakom motionerna i denna del.

Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt

utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier

för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet bör

finansutskottet hemställa att riksdagen med anledning av

motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59

delvis och Fi61 delvis) dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet här anfört, dels godkänner de av

civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den

ändring däri som följer härav.

3. Sammanslagning av polisdistrikt

Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c),

Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet

saknar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande

lydelse:

När frågan nu åter aktualiseras i ett sammanhang som enbart

gäller rationalisering av administrativa funktioner vill

utskottet med kraft ta avstånd från tanken att av sådana skäl

lägga samman polisdistrikt. Det sagda gäller inte minst i

glesbygd. Det är nämligen enligt utskottet ett starkt

samhällsintresse att polistätheten i landet liksom

tillgängligheten till polisens stöd och hjälp inte ytterligare

minskas, något som det uppenbarligen föreligger stor risk för

vid en tillämpning av de av civilministern angivna riktlinjerna.

Utskottet vill i sammanhanget också understryka att en

sammanslagning av polisdistrikt inte får ske utan att noggranna

överväganden gjorts såväl från regionalpolitiska synpunkter som

från sådana rättsskydds- och effektivitetssynpunkter som

utskottet nyss anlagt. Förslag om ändringar i

polisdistriktsindelningen som rör annat än något enstaka

distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt underställas

eller anmälas för riksdagen.

Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av

motionerna i här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis)

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

här anfört, dels godkänner de av civilministern angivna

riktlinjerna i motsvarande del med den ändring däri som följer

härav.

4. Anslagsförstärkningar för 1991/92

Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "I motion Fi48" och slutar med "yrkande 7)" bort

ha följande lydelse:

I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till

polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår.

Det gäller här enligt utskottets mening högst befogade krav på

täckning av bristande resurser hos polisen och domstolarna.

Dessa brister äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och

innebär därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt

för lag och rätt.

Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets

bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till

polisväsendet med 8 milj.kr. för bekämpningen av den ekonomiska

brottsligheten. Ökade satsningar i samma syfte krävs också inom

åklagarväsendet och domstolarna. De båda sistnämnda

organisationerna behöver också förstärkas med tillhopa 4

milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser

rörande handläggning av mål om miljöbrott.

De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som

påkallas får göras av regeringen, som har att återkomma till

riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.

Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av

motionen i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

Utrikesutskottets yttrande

1990/91:UU4y

Bilaga 2

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har med remiss l99l-05-02 berett

utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

l990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte eventuella

motioner, såvitt propositionen och motionerna rör

utrikesutskottets beredningsområde.

De delar av propositionen som rör utrikesutskottets

beredningsområde och som utskottet har anledning att yttra sig

över är

bilaga I:2 Utrikesdepartementet

bilaga II:2 Utrikesdepartementet

De motioner som väckts med anledning av propositionen i dessa

delar och som utskottet anser sig ha anledning att yttra sig

över gäller 1990/91:Fi48 yrkande 1, Fi51, Fi56 samt Fi57.

Bilaga I:2 Utrikesdepartementet

Statsgarantier för finansiellt stöd till länderna i Central-

och Östeuropa

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag att

staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för

kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett

belopp om högst 800000000kr. och inte heller till

förslaget att för budgetåret l991/92 anvisa ett förslagsanslag

på 1000kr. för täckande av eventuella förluster i anledning

av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i

Central- och Östeuropa.

Resurser till information om Sveriges samarbete med EG

I yrkande 1 i motion Fi48 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall

anslås till allsidig EG-information, dels för att stödja

EG-kritiska organisationers informationsverksamhet, dels för att

utreda alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I

motion Fi57 (v) föreslås att l0milj.kr. skall anslås i samma

syfte. Gemensamt för motionärerna är att de anser att de

statliga informationsresurserna på detta område har gått till

organisationer, vilkas ledningar är anhängare av svenskt

medlemskap i EG, och att det därför behövs särskilda medel för

att rätta till den obalans i den statliga

informationsverksamheten som uppstått.

Utskottet har i betänkandet om Sverige och den västeuropeiska

integrationen (1990/91:UU8) betonat betydelsen av att

allmänheten ges god information om Sveriges samarbete med EG,

liksom att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga för

att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges

Europasamarbete. I betänkande l990/91:UU14 underströk utskottet

det angelägna i att regeringen såsom aviserats i

budgetpropositionen lämnade riksdagen en redogörelse med förslag

till insatser för en allsidig Europainformation.

Utskottet välkomnar den redogörelse som lämnas i

kompletteringspropositionen. Därav framgår att regeringen avser

att i en särskild skrift redogöra för EES-avtalets innehåll samt

att publicera en ny s.k. grönbok om konsekvenserna på olika

områden av ett svenskt EG-medlemskap. I detta syfte kommer genom

omdisponering inom anslaget E2. Exportfrämjande verksamhet

medlen för informationen om Sveriges samarbete med EG att

fördubblas. I propositionen redogörs även för hur övriga

fackdepartement intensifierat sina informationsinsatser. Bl.a.

ställs genom arbetsmiljöfonden 4,3milj.kr. till förfogande för

LOs, TCOs och SACOs fackliga bevakning av integrationsarbetet.

Jämställdhetsministern ställer 1milj.kr. till förfogande för

de enskilda organisationer och politiska partier som ingår i

jämställdhetsrådet att utnyttjas för information om EG och

kvinnorna. I propositionen hänvisas också särskilt till de

insatser som kan göras inom ramen för studieförbundens

verksamhet. Dessa kan i enlighet med föreslagna riktlinjer ta

upp Europafrågorna i sin studieverksamhet.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens redogörelse för de

planerade informationsinsatserna. Utskottet finner det

tillfredsställande att informationsverksamheten ökar i takt med

att integrationsfrågorna blir allt viktigare. Bl.a. genom

möjligheten att utnyttja studieförbundens resurser kan enligt

utskottets mening en breddning av informationen ske och en

allsidighet i informationen uppnås. Mot bakgrund av att ett

svenskt närmande till EG kommer att vara en central politisk

fråga under ett antal år framöver anser utskottet att

ytterligare insatser till stöd för en allsidig

Europainformation, bl.a. genom folkrörelserna, kommer att

behövas. Av statsfinansiella skäl anser dock utskottet det ej

möjligt att för nästkommande budgetår tillstyrka de av

motionärerna föreslagna beloppen.

Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör

avstyrka yrkande 1 i motion Fi48 (mp) samt motion Fi57 (v).

Bilaga II:2 Utrikesdepartementet (Omställning och minskning av

den statliga administrationen)

I propositionen redogörs för möjligheterna till omdisponering

och effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den

statligt finansierade Sverigeinformationen och det

internationella utvecklingssamarbetet.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens redogörelse.

I motion Fi51 (fp, m, c) föreslås att regeringen skall

informera riksdagen innan viktiga förskjutningar i den svenska

utlandsrepresentationen äger rum. Regeringen bör därför enligt

motionärerna redovisa planer på att minska antalet

utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas. Särskilt understryker

motionärerna att det är uteslutet att riksdagen skulle ge

regeringen en in blanco-fullmakt att lägga ned myndigheter i

Europa i ett skede när Sverige är på väg att söka medlemskap i

EG, och kontakterna med länderna i vår egen världsdel är

viktigare än någonsin.

Utskottet anser det naturligt att det på ett tidigt stadium i

diskussion och beslutsprocess krävs återhållsamhet beträffande

spridande av information om vilka utlandsmyndigheter som kan

komma i fråga för överväganden om nedläggning. Utskottet har

därför inget att erinra mot att dylika överväganden, vilka ofta

aktualiserar känsliga utrikespolitiska avvägningar, förbereds

internt på ett noggrant sätt innan de i lämpliga former bringas

till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utskottet

motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i

god tid innan åtgärder vidtas.

Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på,

nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår

utskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av eventuella

planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn till den

speciella vikt Sveriges representation i Europa har inför ett

kommande beslut beträffande EG-medlemskap.

Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör

föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna

vad utrikesutskottet i förevarande sammanhang anfört i anledning

av motion Fi51 (fp, m, c).

I motion Fi56 (v) föreslås att de resurser som eventuellt

frigörs genom besparingar inom utrikesdepartementets område

skall tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste

länderna.

Utskottet konstaterar att anslaget C.Internationellt

utvecklingssamarbete enligt riksdagsbeslut skall motsvara 1%

av Sveriges BNI. Det är därmed inte på samma sätt som övriga

poster i statsbudgeten utsatt för en prövning i förhållande till

det tillgängliga budgetutrymmet.

Det internationella utvecklingssamarbetet avser behov som

enligt utskottets uppfattning förblir ytterst angelägna. Det är

emellertid inte lämpligt att som motionärerna föreslår ställa

dessa i direkt relation till just utrikesförvaltningens behov.

De besparingar inom utrikesförvaltningen, bl.a. i form av

nedläggning av ett antal utlandsmyndigheter, som föreslås i

propositionen är en följd av generella statsfinansiella

restriktioner. Sådana besparingar bör endast bedömas i relation

till budgeten som helhet och ej relateras till något annat

enskilt anslag.

Utskottet anser därmed att finansutskottet bör avstyrka motion

Fi56 (v).

Stockholm den 21 maj 1991

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Evert Svensson (s),

Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström

(fp), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Inger Koch

(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil

Måbrink (v), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva Björne

(m), Arne Mellqvist (s) och Ingbritt Irhammar (c).

Avvikande meningar

1. Stöd till allsidig Europainformation

Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) och Ingbritt

Irhammar (c) anser att den del av utskottets yttrande som på

s.2 börjar med "Bl.a. genom möjligheten" och slutar med

"informationen uppnås" bort lyda:

Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG kommer att

vara en central politisk fråga under ett antal år framöver anser

utskottet att ytterligare insatser till stöd för en allsidig

Europainformation behövs, bl.a. genom politiska partier,

studieförbund och andra folkrörelser.

Utrikesutskottet förordar därför att finansutskottet föreslår

riksdagen att anvisa 10milj.kr. för denna information.

2. Stöd till allsidig Europainformation

Per Gahrton (mp) anser att den del av utskottets yttrande som

på s. 2 börjar med "Av statsfinansiella skäl" och slutar med

"Fi57 (v)" bort lyda:

Detta innebär att ytterligare resurser måste ställas till

förfogande för allsidig EG-information. Eftersom såväl

näringslivets som statsapparatens information betonar förmodade

positiva effekter av EG-anslutning, är det angeläget att en del

av de medel som anslås för EG-information ställs till förfogande

för EG-kritiska folkrörelser, däribland Nej till EG.

Härmed förordar utrikesutskottet att finansutskottet med

bifall till yrkande 1 i motion Fi48 (mp) beslutar anslå

ytterligare 20 milj.kr. till allsidig EG-information och i

samband därmed som sin mening ge regeringen till känna vad

utrikesutskottet anfört om medlens fördelning. Motion Fi57 (v)

blir härmed tillgodosedd.

3. Inbesparade resursers överföring till det internationella

utvecklingssamarbetet

Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anför:

Den ökande internationaliseringen och därmed sammanhängande

arbetsuppgifter för utrikesförvaltningen gör att det är svårt

att se hur denna del av administrationen totalt sett skall kunna

minskas.

Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom

ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal

kommer att kräva snarare mer personella resurser. Större anspråk

på biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i

reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet

utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag.

Det är därför rimligt att de besparingar på administration som

eventuellt kan göras tillförs det internationella

utvecklingssamarbetet.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1990/91:SfU5y

Bilaga 3

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda

socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte

motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets

beredningsområde.

Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till att

avse av regeringen i del 1, bil. 1:3 i propositionen föreslagna

höjningar av anslagen B 2. Allmänna försäkringskassor och D 8.

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension och i del

2, bil. II:4 i propositionen framlagda riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

socialdepartementets verksamhetsområde, såvitt avser

socialföräkringsadministrationen. I anslutning härtill yttrar

sig utskottet över motionerna 1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad

m.fl. (m), 1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp), 1990/91:Fi38

av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 2 och 1990/91:Fi48 av Inger

Schörling m.fl. (mp) yrkande 2.

Anslagsfrågor

Riksdagen har på förslag av socialförsäkringsutskottet i

betänkande 1990/91:SfU11 för budgetåret 1991/92 anvisat ett

förslagsanslag på 637951000 kr. till Allmänna

försäkringskassor och ett förslagsanslag på 1525000000 kr.

till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension.

I proposition 150 föreslås att för budgetåret 1991/92 skall

till Allmänna försäkringskassor anvisas ytterligare 11700000

kr. och till Bidrag till kommunala bostadsbidrag till

folkpension ytterligare 70000000 kr.

Från anslaget B 2. Allmänna försäkringskassor finansieras 15 %

av försäkringskassornas administration. Resterande 85 %

finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från

inkomsttiteln på statsbudgeten. I budgetpropositionen framhölls

att förslaget till anslag för nästa budgetår i princip innebar

oförändrade resurser till försäkringskassorna och att de

resurser som kan frigöras genom fortsatt rationalisering och

regelförenkling tills vidare får behållas och sättas in i kampen

mot ohälsan. Förutsättningarna för försäkringsadministrationen

kommer emellertid att påverkas av införande av en

arbetsgivarperiod. Hälften av försäkringskassornas

förvaltningsanslag borde därför ställas till regeringens

disposition. Vidare anfördes i budgetpropositionen att avsikten

var att regeringen skulle återkomma till riksdagen om

försäkringskassornas förvaltningsanslag i samband med ett

förslag om införande av en arbetsgivarperiod.

Utskottet behandlar för närvarande två propositioner som har

betydelse för beräkningen av försäkringskassornas

förvaltningsanslag, nämligen proposition 1990/91:141 om

rehabilitering och rehabiliteringsersättning och proposition

1990/91:181 om sjuklön m.m. Den sistnämnda propositionen

innehåller förslag om att arbetsgivarna fr.o.m. den 1 januari

1992 skall betala sjuklön till sina anställda under de 14 första

dagarna av en sjukperiod.

Frågan om försäkringskassornas förvaltningsresurser behandlas

i kompletteringspropositionen med beaktande av såväl införandet

av sjuklön som satsningen på aktiv rehabilitering. I

propositionen anför socialministern att för att klara den

avsedda satsningen på rehabiliteringsområdet som föreslås från

den 1 januari 1992 krävs personalförstärkning vid

försäkringskassorna. I ett inledningsskede bör resurserna för

detta arbete förstärkas med 2 000 årsarbetare. Resurser som

frigörs genom införandet av sjuklön (enligt

riksförsäkringsverkets beräkningar 2 400 årsarbetare på sikt)

och genom andra regelförändringar bör försäkringskassorna därför

få behålla under budgetåret 1991/92. Vidare bör

försäkringskassorna fr.o.m. samma budgetår få rätt att själva

omprioritera mellan lokalkostnader och förvaltningskostnader

(övriga förvaltningsutgifter).

I kompletteringspropositionen tas också upp frågan om ADB-stöd

för administrationen inom socialförsäkringen. Det nuvarande

ADB-stödet, som började byggas upp i början av 1970-talet, ges

via en central dataanläggning med stordatorer och databaser vid

riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall. Till datorerna

är terminaler på de allmänna försäkringskassorna anslutna via

det gemensamma kommunikationsnätet.

Förslag om den framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram

av riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget).

Förslaget innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla

lokal- och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i

ett gemensamt kommunikationsnät, grundat på nuvarande

datorlösningar. Ärendehandläggningen integreras med moderna

funktioner för uppföljning och kontorsstöd, t.ex. ordbehandling,

kalkylering och registeruppläggning. Grundinformationen för

sjuk- och föräldraförsäkringen lagras i lokala register, medan

lagring av register där betydande stordriftsfördelar finns i

första hand sker centralt.

Regeringen har därefter i oktober 1990 tillkallat en särskild

utredare med uppgift att utreda och lägga fram förslag till

författningsreglering av personregister på

socialförsäkringsområdet. I ett delbetänkande (SOU 1991:9) har

utredaren lämnat förslag om en författningsreglering av de

lokala sjukförsäkringsregistren. Betänkandet har

remissbehandlats. Utredningens fortsatta arbete är inriktat på

författningar för de centrala registren inom socialförsäkringen.

I kompletteringspropositionen erinrar socialministern om att

hon i budgetpropositionen anförde att, mot bakgrund av den

pågående utredningen om socialförsäkringsregisterlag samt i

avsaknad av en mer omfattande investeringskalkyl för lokala

sjukförsäkringsregister, hon inte då var beredd att ta ställning

till av riksförsäkringsverket presenterad registeruppläggning

och genomförandeplan. Vidare aviserades ett uppdrag till

riksförsäkringsverket att närmare utreda behovet av en utökning

av antalet arbetsplatsutrustningar och deras tekniska

utformning.

Riksförsäkringsverket har vid sin utredning om behovet av

arbetsplatsutrustningar gjort en kalkyl som utgår från ett

tillskott om 3 900 arbetsplatsutrustningar (terminaler), vilket

motsvarar en terminal per utredare och en terminal per tre

övriga handläggare.

Socialministern framhåller att det nya ADB-stödet måste byggas

upp i etapper. I en första etapp bör en satsning göras på en

basinvestering i ADB-kapacitet i syfte att bredda tillgången

till arbetsplatsutrustningar, möjliggöra ett mer kraftfullt

kontorsstöd och förstärka nät- och kommunikationskapacitet.

Detta är en investering som under alla omständigheter krävs för

att modernisera försäkringskassornas ADB-stöd. I en andra etapp

är avsikten att i samband med en proposition avseende en

lagstiftning om lokala sjukförsäkringsregister lägga fram

förslag som skapar förutsättningar för det utvidgade datorstöd

som behövs för försäkringskassornas arbete med en mer aktiv

rehabilitering och förebyggande insatser. Den totala ramen för

den sammanlagda investeringen i utrustning för ett nytt ADB-stöd

beräknas till högst 350 milj.kr. Av denna ram behövs nu högst

150 milj.kr. för att under budgetåret 1991/92 täcka

investeringar som behövs oberoende av riksdagens

ställningstagande till en proposition om en registerlag. Av

beloppet har 25 milj.kr. redan anvisats för nästa budgetår.

Återstoden, 125 milj.kr., föreslås anvisade på

civildepartementets huvudtitel under anslaget Anskaffning av

ADB-utrustning.

För socialförsäkringsadministrationen beräknas utgifterna för

budgetåret 1991/92 till följd av investeringen uppgå till 120

milj.kr., varav 42 milj.kr. redan beräknats i budgeten för

försöksverksamhet på ADB-området. Återstoden, 72 milj.kr.,

föreslås slutligt finansieras via försäkringskassorna, varav 15

% eller 11,7 milj.kr. föreslås, som inledningsvis redovisats,

anvisat på förslagsanslaget Allmänna försäkringskassor.

Utskottet har ingen erinran mot de ökade resurser som föreslås

för försäkringskassorna för nästa budgetår, och utskottet

föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionens förslag

i denna del.

Vad som anförts i kompletteringspropositionen om ADB-stöd för

lokala sjukförsäkringsregister har mött kritik i två motioner. I

motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 1 och Fi52 av

Sigge Godin m.fl. yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden

till regeringen av innebörd att FAS 90-projektet inte bör

genomföras och att motionärerna inte vill binda sig i nuläget

för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr.

I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om att motionärerna inte nu tar ställning till

tankarna om en ny sjukregisterlag, utan kommer att noga pröva

frågan om ett lagförslag härom läggs fram.

Utskottet anser för sin del att det är angeläget att arbetet

med en modernisering och en decentralisering av

socialförsäkringens ADB-system fortgår som planerat. Härigenom

ges möjligheter att effektivisera såväl arbetet med

socialförsäkringen som den interna administrationen. Genom att

ADB-verksamheten till stora delar förläggs till

försäkringskassornas lokalkontor får man inom dessa en bred

uppbyggnad av datorkompetensen, och de anställda får ett större

inflytande över verksamheten. Sårbarheten i systemet minskar

också.

Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot

den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala

och centrala register, och remissyttrandena över det nämnda

delbetänkandet SOU 1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister

åberopas som stöd för att FAS 90-projektet inte bör genomföras.

Utskottet har tagit del av remissyttrandena och kan för sin del

inte finna annat än att den övervägande delen av

remissinstanserna ser positivt på att en författningsreglering

sker av socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar

och kompletteringar av författningsförslaget som

remissinstanserna -- utifrån de skilda områden de haft att

bevaka -- fört fram kommer att i vanlig ordning bli föremål för

överväganden vid den fortsatta beredningen av

utredningsförslaget.

Utskottet anser på grund av det anförda att finansutskottet

bör avstyrka bifall till motionerna Fi44 yrkande 1, Fi52

yrkandena 1 och 2 och Fi48 yrkande 2.

Förslaget till ökade medel med 70 milj.kr. under

förslagsanslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till

folkpension är föranlett av att riksdagen nyligen beslutat att

utge särskilda kommunala bostadstillägg till sådana pensionärer

som inte når upp till en skälig levnadsnivå under år 1991 (prop.

1990/91:119, SfU19, rskr. 196). Kostnaderna för det särskilda

bostadstillägget har tidigare beräknats till 330 milj.kr. för

hela år 1991. Härav har statens del för det senare halvåret 1991

beräknats utgöra 70 milj.kr. Enligt uppgifter från

socialdepartementet har det nu visat sig att statens del av

kostnaderna för andra halvåret 1991 kan förutses stanna vid 15

milj.kr. Utskottet överlåter åt finansutskottet att bedöma om

detta, i förhållande till vad som redan anvisats, begränsade

belopp behöver anslås ytterligare.

I kompletteringspropositionens del 2 behandlas frågor om

omställning och minskning av den statliga administrationen.

Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att

viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland

aktuella regelförändringar kan nämnas att riksdagen nyligen

beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall

föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992,

att som nämnts ovan utskottet för närvarande behandlar

propositioner om nya regler för rehabilitering och

rehabiliteringsersättning och om sjuklön fr.o.m. samma tidpunkt.

Regeringen aviserar också kommande förslag om bl.a. en

samordning av arbetskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och

förändringar i föräldraförsäkringen. Även förändringar i

organisationens utformning och funktionssätt pågår.

Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom

socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900

milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd.

Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.

kr. för att åstadkomma en omstrukturering av hela

socialförsäkringsadministrationen i syfte att stärka

rehabiliteringsarbetet. Återstående resursneddragning 450 milj.

kr. når sin fulla effekt 1993/94 med tyngdpunkten under den

senare delen av treårsperioden. Av nettobesparingen inom

socialförsäkringsadministrationen föreslås att 40 milj.kr. skall

satsas på det förebyggande folkhälsoarbetet.

I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om att det är angeläget att regeländringarna

inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som möjligt.

Utskottet förutsätter att en proposition i frågan föreläggs

riksdagen vid början av nästa riksmöte. Något särskilt

tillkännagivande härom anser utskottet inte är påkallat.

Lars Werner m.fl. begär i motion Fi38 yrkande 2 ett

tillkännagivande om att inga förändringar skall genomföras i

arbetsskadeförsäkringen.

Regeringen har vid skilda tillfällen, senast i den nu

förevarande propositionen, uttalat sin avsikt att genomföra en

samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. En kommitté för

översyn av arbetsskadeförsäkringen kommer att tillsättas inom

kort. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör

avvaktas och att riksdagen inte bör göra några uttalanden med

anledning av motion Fi38 yrkande 2.

I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om att målet för rationaliseringsverksamheten

inom socialförsäkringssektorn bör vara en större

resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret

1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina förslag om en

allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en upprensning bland

alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och

sjukvården.

Utskottet vill erinra om att den i propositionen beräknade

resursneddragningen förutsätter att samtliga beräknade

besparingar på grund av de i propositionen angivna planerade

regel- och organisationsförändringarna kan uppnås under den

kommande treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning.

Utskottet kan för sin del inte finna att ett införande av en

allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring enligt de riktlinjer som

lagts fram i olika moderata motioner skulle medföra några

administrativa besparingar inom sjukvårdförsäkringen, eftersom

förslagen innebär att sjukvårdsförsäkringen blir mer

inidividualiserad och kommer att få bära en större del av

sjukvårdskostnaderna än vad som är fallet i dag. Utskottet anser

därför att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med avslag

på motion Fi52 yrkande 2 godkänna de av regeringen anförda

riktlinjerna för omställning och minskning av administrationen

inom socialförsäkringsområdet.

Stockholm den 16 maj 1991

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje

Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp),

Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m),

Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp),

Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp),

Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Arne Mellqvist

(s).

Avvikande meningar

1. FAS 90 och förenklingar i föräldraförsäkringen

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m),

Hans Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "yrkande 1." och dels att den del av utskottets yttrande som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "är påkallat."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet inte bör

genomföras. Projektet bygger på ett system som nu snabbt håller

på att föråldras, eftersom stora förändringar för närvarande

sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra krav på

administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana

förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga

datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att

integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade

registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter

utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention

om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personuppgifter samt

vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid

utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om

ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under

nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för

ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste

åren.

Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till

förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som

skulle medföra relativt stora administrativa och

försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.

Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen

snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet

inom föräldraförsäkringen.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Sjukregisterlag

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Ragnhild Pohanka

(mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande

lydelse:

Utskottet biträder förslaget om ökade medel för

ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår,

men tar därmed inte nu ställning till tankarna om en ny

sjukregisterlag. Utskottet är mycket tveksamt till sådana

register ur integritetssynpunkt och kommer därför att noga pröva

frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs fram. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Arbetsskadeförsäkringen

Margó Ingvardsson (v) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 2." bort

ha följande lydelse:

Regeringen har anmält att den har för avsikt att föreslå en

samordning mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.

Utskottet avvisar en sådan samordning och anser att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna att inga

försämringar skall genomföras i arbetsskadeförsäkringen.

4. Målen för rationaliseringsverksamheten

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "inom socialförsäkringsområdet." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de omfattande ändringar som nu kommer att

genomföras inom socialförsäkringssektorn och de ändringar som

kommer att initieras längre fram samtidigt som ADB-stödet

moderniseras bör innebära att rationaliseringsvinster på mer än

50 % av de i propositionen angivna bruttobesparingarna, 900

milj.kr., kan hämtas hem. Moderata samlingspartiets förslag om

införande av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en

upprensning av alla de organ som ägnar sig åt styrningen av

hälso- och sjukvården bidrar också till att utskottet anser att

målet för rationaliseringsverksamheten bör vara en större

resursneddragning än de 450 milj.kr. som regeringen beräknat vid

utgången av budgetåret 1993/94.

Socialutskottets yttrande

1990/91:SoU10y

Bilaga 4

Omställning och minskning av den statliga administrationen

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett socialutskottet tillfälle att

senast den 21 maj avge yttrande över proposition 1990/91:150

(kompletteringspropositionen), bilagorna II:1--II:13, jämte

eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör

utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar yttrandet till bilaga II:4 i

propositionen avsnitten 1--3, 5 och 6 samt motionerna

1990/91:Fi58 och 1990/91:Fi63.

Utskottet har i detta ärende ordnat en utfrågning med

representanter för socialdepartementet och socialstyrelsen.

Socialutskottet

I propositionen föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer som

angetts för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Motionerna

I motion 1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslag till

neddragning av socialstyrelsens verksamhet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

I motionen framhålls att det väsentliga är att det skapas

förutsättningar för att socialstyrelsen skall kunna arbeta

effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund i en strävan att

avbyråkratisera och skapa flexibilitet. De regionala insatserna

på området måste stärkas. Detta kan uppnås utan att behöva

minska personalstyrkan på det sätt som föreslås. Det torde

enligt motionärerna vara fullt möjligt att genomföra olika

förbättringar inom den befintliga arbets- och

organisationsformen. Var fjärde anställd kommer enligt uppgift

att sägas upp från socialstyrelsen. Några garantier för att de

som arbetar med dessa frågor på socialstyrelsen får följa med

till det föreslagna folkhälsoinstitutet finns inte.

Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare

nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås. I stället bör

socialstyrelsen nu ges möjlighet att se över sin organisation i

syfte att bedriva verksamheten än effektivare, inte minst vad

gäller folkhälsofrågorna. Motionärerna motsätter sig såväl

tillskapandet av det särskilda folkhälsoinstitutet som förslaget

till finansiering av detta. Deras syn på hur folkhälsoarbetet

skall bedrivas och hur det skall finansieras utvecklas i motion

So91.

I motion 1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförs dels om socialstyrelsens omorganisation

(yrkande 1), dels om ansvaret för arbetet med HIV/aids på

riksplanet (yrkande 2), dels om socialstyrelsens

tillsynsverksamhet (yrkande 3), dels om epidemiologiskt

centrum (yrkande 4), dels om hälsoskyddet (yrkande 5),

dels om socialstyrelsens ansvar för beredskapsfrågorna inom

hälso- och sjukvården (yrkande 6).

Motionären understryker det olyckliga i att en nyligen

omorganiserad myndighet så snart blir föremål för nya omfattande

förändringar vad avser uppgifter, organisation och resurser.

Uppgifterna om vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna

medför för myndighetens arbete är enligt motionären

otillräckligt belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en

organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna

belysts och de myndigheter, organisationer m.fl. som berörs fått

ge sin syn på förslagen. Regeringen bör enligt motionären få i

uppdrag att genomföra en sådan utredning och därefter återkomma

till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag.

Utredningen bör enligt motionären beakta följande synpunkter.

Det som i kompletteringspropositionen benämnts epidemiologiskt

centrum bör föras över till folkhälsoinstitutet. Vid en sådan

överföring får dock inte raseras det arbete socialstyrelsen lagt

ner på att skapa en sådan enhet. Eftersom socialstyrelsen för

sitt arbete har behov av uppgifter i de hälsoregister som skulle

föras över till folkhälsoinstitutet måste det regleras hur

samarbetet kring registren mellan styrelsen och institutet skall

ske. Uppgifter som normalt skall ligga på myndigheter t.ex. i

fråga om HIV/aids bör inte lyftas in i regeringskansliet.

Förslaget att bygga upp en centrumliknande verksamhet för

utvärdering av det sociala arbetets metodik välkomnas, men

socialstyrelsens ansvar för en kvalificerad överprövning av

olika frågor inom den sociala sektorn måste få finnas kvar dels

av rättssäkerhetsskäl, dels för att de individuella ärendena är

en viktig kunskapskälla. Fortfarande finns inte någon lösning på

socialstyrelsens beredskapsuppgifter. Det är enligt motionären

hög tid att komma till skott om hur ansvaret skall fördelas

mellan olika myndigheter och huvudmän. Också denna fråga bör den

föreslagna organisationsutredningen besvara.

Propositionen

I propositionen framhålls bl.a. att de föreslagna

åtgärderna beträffande socialstyrelsen syftar till att

stärka kompetensen och öka koncentrationen på myndighetens

viktigaste uppgifter, uppföljning och utvärdering.

Decentralisering, delegering till lokal och regional nivå anses

vara verkningsfulla åtgärder för att uppnå besparingar. Ökad

samverkan mellan olika organ och sammanslutningar av besläktade

verksamheter prövas också enligt föredraganden.

Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste

organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.

Socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter skall vara tillsyn samt

kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. I tillsynsfunktionen

ligger dels en kontroll av verksamheten när det gäller kvalitet,

säkerhet och den enskildes rättigheter, dels en uppföljning och

utvärdering av verksamheten gentemot av statsmakterna uppställda

mål. Vad avser kunskapsområdet är huvuduppgiften att samla in

och utvärdera för verksamheten relevant kunskap, t.ex. rörande

vårdens och omsorgens innehåll, kvalitet och kostnader i

förhållande till uppsatta mål och insatta resurser, och att

förmedla denna kunskap så att den bl.a. kan utgöra en grund för

utveckling, förnyelse och omstrukturering.

Regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvården och

tandvården finns nu inrättade på två orter och ytterligare tre

etableras under år 1991.

Socialstyrelsens andra huvuduppgift är enligt propositionen

att samla in, sammanställa och sprida kunskap från olika

områden, dvs. ha en roll som kunskapsorganisatör. Förutom den

egna tillsyns- och uppföljningsverksamheten är det enligt

föredraganden naturligt att socialstyrelsen särskilt utnyttjar

universitet och högskolor som huvudkällor för kunskap och i

samma syfte samverkar med andra organ och organisationer av

betydelse för socialstyrelsens sektorsintresse. Hit hör t.ex.

sjukvårdens och socialvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut (SPRI) och statens beredning för

utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

Socialstyrelsen bör enligt föredraganden koncentrera sina

kunskapsspridande insatser till att i första hand återföra

resultaten av egna uppföljningar och utvärderingar. Styrelsen

kan också få preciserade uppdrag av regering och riksdag. Vidare

har styrelsen ett särskilt ansvar för att sprida ny

frontkunskap, nya internationella erfarenheter eller resultat av

slitna tvister om vad vetenskap och beprövad erfarenhet innebär.

Viktig är också auktorisationen av kunskap.

Socialstyrelsen har flera författningsreglerade

förvaltningsuppgifter, exempelvis legitimations- och

behörighetsuppgifter samt viss tillståndsgivning.

Statsbidragsgivningen är för närvarande föremål för översyn

genom kommunalekonomiska kommittén.

Socialstyrelsens uppgifter kan enligt föredraganden

sammanfattningsvis beskrivas som riktade dels mot medborgarnas

behov av kvalitativt hög och likvärdig vård och omsorg, dels mot

professionen med bl.a. kvalitet och säkerhet i det medicinska

handlandet eller den sociala omsorgen och behandlingsarbetet.

Arbetsfältet är mycket omfattande. Socialstyrelsen måste enligt

föredraganden ha beredskap för att inom ramen för den givna

verksamhetsinriktningen möta sådana förskjutningar i krav och

förväntningar som följer såväl av förändringar inom den sociala

sektorn som av den allmänna samhällsutvecklingen. Av detta

följer enligt föredragandens mening att den fasta organisationen

bör vara av måttlig omfattning samt präglad av flexibilitet och

hög kompetens.

Det anförda skall enligt föredraganden inte ses som en ny

inriktning för socialstyrelsen utan syftar till att ytterligare

precisera och tydliggöra vad 1989 års riksdagsbeslut innebär.

Den nu pågående och accelererande omdanings- och

renodlingsprocessen syftar enligt föredraganden till att avlasta

socialstyrelsen såväl tunga samordningsuppgifter som en del

uppgifter av direkt operativ art. Genom socialstyrelsens egen

prioritering av det interna arbetet med metoder för och

utveckling av tillsyns- och kunskapsfunktionerna bör styrelsen

därefter stå bättre rustad för sina viktiga huvuduppgifter.

Åtgärder som vidtagits eller föreslagits t.ex. i årets

budgetproposition har enligt föredraganden visat på att det

utöver den naturliga avgången i den centrala delen krävs

personalminskningar innan bemanningen är anpassad till

verksamhetsinriktningen. Till detta kommer konsekvenserna av den

ytterligare renodling av socialstyrelsens sektorskompetens som

framgår av det följande.

Regeringen har i en särskild proposition presenterat

målsättningar och prioriteringar för folkhälsoarbetet de

närmaste åren. Ett folkhälsoinstitut föreslås vara det

nationella samordningsorganet för folkhälsofrågor i vid

bemärkelse. Detta institut föreslås överta det tvärsektoriella

folkhälsoarbete i form av samverkan och samordning i förhållande

till andra myndigheter vilket i dag i vissa fall utförs av

socialstyrelsen. Vidare skall institutet överta socialstyrelsens

operativa uppgifter inom det tvärsektoriella förebyggande

arbetet, bl.a. huvudansvaret för den statliga

informationsverksamheten inom alkohol- och drogområdet. Ett

bättre resursutnyttjande uppnås genom att en klarare

rollfördelning skapas mellan olika sektorsorgan. Detta innebär

att administrationen kan minskas och att frigjorda medel i

stället kan komma exempelvis forskningen till del.

Socialstyrelsen skall -- i likhet med andra myndigheter på

nationell nivå -- i första hand utveckla den sektorsspecifika

kompetensen inom folkhälsoområdet. Socialstyrelsens arbete skall

därvid rikta sig till huvudmännen och de personalgrupper som har

ansvaret inom sakområdet. Socialstyrelsen har vidare en mycket

viktig funktion i den aktiva uppföljningen av folkhälsoarbetet

inom socialsektorn.

En viktig uppgift för socialstyrelsen är enligt föredraganden

att på nationell nivå följa och analysera utvecklingen av

sjukdomar, sociala problem och deras riskfaktorers utbredning i

olika befolkningsgrupper. Inom socialstyrelsen pågår arbetet med

att utveckla ett epidemiologiskt centrum som avses bl.a.

svara för behövligt klassifikationsarbete och registerhållning

inbegripet kvalitetskontroll av befintliga epidemiologiska

register. Avsikten är att skapa hög tillgänglighet till

registren för forskare, myndigheter, kommuner och landsting.

Föredraganden avser att ge socialstyrelsen i uppdrag att närmare

klargöra roll och funktion för ett epidemiologiskt centrum. I

detta arbete är det enligt föredraganden angeläget att vidga

perspektivet till att omfatta hela socialstyrelsens

ansvarsområde, dvs. skissera hur det epidemiologiska centret kan

stödja forskning och uppföljningsinsatser inom hela den sociala

sektorn. Styrelsen bör redovisa det avsedda uppdraget före

utgången av år 1991.

Det finns enligt föredraganden fortfarande ett starkt behov av

att i särskild ordning initiera förebyggande insatser mot

HIV/aids. Föredraganden påpekar att regeringen i årets

budgetproposition redovisade sin uppfattning att

Aidsdelegationen bör bibehållas under ytterligare ett antal år,

och att den bör verka för en mer effektiv samverkan mellan

myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer

samt förordade en bättre samordning av de utåtriktade

förebyggande insatserna från socialstyrelsens och

socialdepartementets sida vad gäller bekämpningen av HIV/aids.

Samordningen föreslogs också gälla kansliresurserna.

Fortsättningsvis kommer därför uppgifter av informations- och

annan förebyggande karaktär liksom kansliresurserna för

Aids-delegationen och vissa ytterligare uppgifter att bekostas

via det särskilda aidsanslaget. Genom att på liknande sätt som i

folkhälsofrågan avlasta socialstyrelsen samordningsuppgifter på

nationell nivå och det operativt preventiva arbetet kan

styrelsens insatser enligt föredraganden mer effektivt

koncentreras på uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsfrågor.

Föredraganden är angelägen om att få till stånd en väl

fungerande utvärdering av och ett stöd till utveckling av

det sociala arbetets metodik. Inom socialstyrelsen finns

tankar på att bygga upp en centrumliknande verksamhet för det

ändamålet. Ett sådant centrum skulle vara öppet för samarbete

med externa intressenter och i stor utsträckning kunna utnyttja

externa resurser inom högskolor, kommuner och landsting. På

motsvarande sätt som för det epidemiologiska centret avser

föredraganden att ge socialstyrelsen i uppdrag att för

regeringen presentera och närmare precisera en tänkt uppbyggnad

och på vilket sätt resursbehoven kan tillgodoses genom

omprioriteringar. Hon förutsätter att socialstyrelsen kan

redovisa uppdraget före utgången av år 1991.

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för

verksamhet som rör bl.a. hälsoskydd. Enligt hälsoskyddslagen

delar socialstyrelsen och statens naturvårdsverk den centrala

tillsynen enligt regeringens bestämmande. Något samlat

ställningstagande till rollfördelningen mellan myndigheterna har

inte gjorts. Regeringen har därför enligt föredraganden för

avsikt att ge statskontoret i uppdrag att precisera och avgränsa

socialstyrelsens roll gentemot andra tillsynsmyndigheter när det

gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor. Uppdraget bör enligt

föredraganden redovisas före utgången av år 1991.

Om riksdagen godkänner förslagen i propositionerna 1990/91:93

om rättsmedicinsk verksamhet, m.m. samt 1990/91:120 om den

rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m. vad avser

en ny myndighet, rättsmedicinalverket, och dess uppgifter kommer

socialstyrelsen att helt avlastas uppgiften som

chefsmyndighet för underförvaltningar. Ansvaret för

tillsyn, uppföljning och utvärdering av rättsmedicinsk och

rättspsykiatrisk verksamhet kommer dock att ligga kvar på

socialstyrelsen. Detta innebär enligt föredraganden att

socialstyrelsens möjlighet att koncentrera sig på de

huvudsakliga uppgifterna ytterligare förbättras.

Under våren 1991 har en översyn av socialstyrelsens

beredskapsansvar för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

genomförts av en departemental arbetsgrupp med företrädare för

försvars- och socialdepartementen. Arbetsgruppen har redovisat

sin översyn i promemorian Det fortsatta arbetet vid

socialstyrelsen med beredskapsfrågor inom funktionen Hälso- och

sjukvård m.m.

Föredraganden förordar att det fortsatta utvecklingsarbetet

bedrivs med den inriktning som översynen lett fram till. De

närmare organisatoriska konsekvenserna torde enligt henne vara

av arten att socialstyrelsen själv kan besluta därom.

Föredraganden avser att inom ramen för mål- och resultatdialogen

med socialstyrelsen följa upp genomförandet av vad översynen har

föreslagit.

Beredskapsfrågorna måste enligt föredraganden integreras i

socialstyrelsens reguljära verksamhet i större omfattning än vad

som för närvarande är fallet. Eftersom socialstyrelsens

beredskapsuppgifter berör andra myndigheters verksamhetsområden

är det angeläget att utveckla samverkansformerna för att uppnå

ett mer effektivt resursutnyttjande.

Översynsgruppen har funnit att det även på beredskapsområdet

är möjligt att begränsa socialstyrelsens handläggning av rutin-

och individärenden. Bl.a. har framkommit att handläggningen

av vapenfrifrågor bör föras över till vapenfristyrelsen. Vidare

bör sjukvårdshuvudmännen själva kunna svara för krigsplaceringen

av sin personal med hjälp av uppgifterna i det av

socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen gemensamt utvecklade

personalförsörjningsregistret det s.k. Integer-systemet. Ett

motsvarande informationssystem bör utvecklas för försörjningen

av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Det finns när det gäller det föreslagna

rättsmedicinalverket, främst inom den rättspsykiatriska

undersökningsverksamheten, möjligheter att minska statens

kostnader för verksamheten. Genom att avveckla rättspsykiatriska

kliniker i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till

ingångna avtal med sjukvårdshuvudmännen och den reduktion av

antalet undersökningsplatser som de nya reglerna enligt

förslagen i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård

m.m. på sikt torde innebära kan enligt föredraganden besparingar

i de statliga utgifterna för denna verksamhet uppnås samtidigt

som man uppnår det eftersträvade närmandet mellan den

rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och

allmänpsykiatrin.

Ca 22 milj.kr. skall enligt föredraganden kunna sparas under

treårsperioden omfattande budgetåren 1991/92--1993/94 på

socialstyrelsen. Av besparingarna på socialhuvudtiteln

återförs 10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet

budgetåret 1992/93. Besparingarna inom den rättspsykiatriska

verksamheten har föredraganden beräknat till ca 20 milj.kr.

under treårsperioden. Här uppstår besparingar i den takt det är

möjligt att bl.a. avyttra fastigheter. Med tanke på osäkerheten

därvidlag har tills vidare ställning inte tagits till om detta

skall utgöra en nettobesparing. Likadant är förhållandet med

besparingen om 3--4 milj.kr. inom socialstyrelsens

beredskapsenhet, där det som inte är hänförligt till

avvecklingen av beredskapsförråd kan behöva utnyttjas för

kompetensutveckling inom styrelsen. Under budgetåret 1991/92

uppstår enligt föredraganden en besparing på 7,7 milj.kr. genom

samordning inom HIV/aidsområdet. Slutliga ställningstaganden

till genomförandet av besparingarna skall ske inom ramen för den

ordinarie budgetberedningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade våren 1989 propositionen 1988/89:130 om

socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning.

Utskottet tillstyrkte i betänkandet 1988/89:SoU24 att

riksdagen godkände regeringens förslag i fråga om

socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter och

verksamhetsinriktning. Riksdagen följde utskottet (rskr. 296).

Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1990.

Vid behandlingen av årets budgetproposition (prop. 1990/91:100

bil. 7) i betänkandet 1990/91:SoU12 hade utskottet ingen

erinran mot den föreslagna medelsanvisningen till

socialstyrelsen. I avvaktan på den nu genomförda översynen av

styrelsens uppgifter i fråga om beredskapen för den civila

hälso- och sjukvården, hälsoskyddet och socialtjänsten i krig

hade regeringen beräknat ett oförändrat medelsbelopp för dessa

uppgifter.

I fråga om Aidsdelegationen och socialstyrelsen framhölls i

budgetpropositionen att det finns starka motiv till att

bibehålla Aidsdelegationen under ytterligare ett antal år och

att den bör vara placerad inom regeringskansliet.

Både Aidsdelegationen och socialstyrelsen initierar och

bedriver med stöd av de statliga aidsmedlen informations- och

utbildningsaktiviteter som syftar till att motverka

smittspridning, framhålls det i budgetpropositionen. Det bör

emellertid vara möjligt att göra kostnadsbesparingar genom en

bättre samordning av de utåtriktade förebyggande insatser som

bedrivs från socialstyrelsens och socialdepartementets sida.

Kostnaderna för de kansliresurser som behövs för att bedriva det

förebyggande arbete som initieras med stöd av de statliga

aidsmedlen bör därvid i fortsättningen bestridas från anslaget A

5 Insatser mot aids.

Vid beräkningen av medelsbehovet för socialstyrelsen tog

regeringen hänsyn härtill.

Utskottet delade i betänkandet 1990/91:SoU12 uppfattningen i

budgetpropositionen att en effektivare samverkan mellan

myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer

skulle eftersträvas och ville särskilt betona vikten av god

samordning mellan delegationens och socialstyrelsens insatser.

Det fanns enligt utskottet inte någon anledning att redan nu

avveckla delegationen eller förändra dess arbetsuppgifter.

Utskottet förutsatte dock att delegationens arbetsuppgifter så

småningom förs över till en permanent organisation utanför

regeringskansliet. Utskottet avstyrkte med det anförda två

motionsyrkanden (m). Mot beslutet reserverade sig m-ledamöterna.

Utskottet har den 14 maj resp. den 16 maj 1991 tillstyrkt

förslagen i propositionerna 1990/91:93 och 1990/91:120 om

rättsmedicinsk verksamhet, m.m. och om den rättspsykiatriska

undersökningsverksamheten, m.m. (SoU13 och 16).

Riksdagen skall den 30 maj 1991 behandla frågorna. Förslagen i

propositionerna innebär bl.a. att socialstyrelsen helt avlastas

uppgiften som chefsmyndighet för underförvaltningar.

Utskottets överväganden

Utskottet är inte nu berett att ta ställning i frågan i vad

mån uppgifter såsom föreslås i propositionen och i motion Fi58

yrkande 4 bör föras över från socialstyrelsen till det

föreslagna folkhälsoinstitutet. Utskottet kommer inom kort i ett

särskilt betänkande 1990/91:SoU23 att behandla regeringens

proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor och ett stort

antal motioner bl.a. om det föreslagna folkhälsoinstitutet.

Utskottet vill dock redan nu markera en positiv syn på en

intensifiering och vidgning av det epidemiologiska arbetet.

Utskottet är vidare positivt till en utbyggd verksamhet inom

socialstyrelsens ram för utvärdering av det sociala arbetets

metodik.

Utskottet har inte något att erinra mot att samordningen av de

utåtriktade förebyggande insatserna mot HIV/aids under en

övergångsperiod koncentreras till Aidsdelegationen i

socialdepartementet. Utskottet vill dock erinra om sitt

uttalande i betänkandet 1990/91:SoU12 att utskottet förutsätter

att Aidsdelegationens arbetsuppgifter så småningom förs över

till en permanent organisation utanför regeringskansliet. Det är

vidare angeläget att påpeka att socialstyrelsen har kvar ett

stort ansvar för insatser mot HIV/aids i sin egenskap av central

tillsynsmyndighet och förvaltningsmyndighet för smittskyddet i

landet. En fortsatt samordning mellan Aidsdelegationens och

socialstyrelsens verksamhet behövs därför.

Utskottet har ingen erinran mot vad som sägs i propositionen

om socialstyrelsens beredskapsansvar. Utskottet vill dock

framhålla att de föreslagna förändringarna inte innebär någon

försämrad kompetens inom styrelsen på detta område. Utskottet

instämmer också i vad föredraganden understrukit i

propositionen, nämligen betydelsen av den positiva utvecklingen

i hälso- och sjukvårdens beredskap och av att denna positiva

utveckling fullföljs.

Med det anförda föreslår socialutskottet att finansutskottet

avstyrker motion Fi63 (c). Av yrkandena i motion Fi58 (fp) bör

enligt socialutskottet yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med det

anförda. Yrkandena 3 och 5 får anses redan tillgodosedda genom

förslagen i propositionen och bör på denna grund avstyrkas.

Någon vidare utredning utöver den särskilda

organisationskommitté som föreslås i propositionen anser

utskottet inte motiverad.

Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker att

riksdagen med de påpekanden som socialutskottet gjort godkänner

de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den

statliga administrationen inom socialdepartementets

verksamhetsområde i de delar som socialutskottet haft att

behandla.

Slutligen vill utskottet understryka vad som också framgår av

motionerna och som också starkt framhållits av socialstyrelsen

vid utskottets utfrågning, nämligen att styrelsen nu måste få

arbetsro. Styrelsen måste få möjlighet att konsolidera sin

verksamhet, utveckla nya arbetsformer och förstärka kompetensen

så som förutsatts. Om styrelsen inte får denna arbetsro är

enligt utskottet risken stor att uppställda krav på kvalitet och

effektivitet i styrelsens arbete inte kan uppfyllas.

Stockholm den 15 maj 1991

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita

Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Per Stenmarck

(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd

Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun

Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka

Bohlin (s), Barbro Westerholm (fp) och Göran Engström (c).

Avvikande meningar

1. Rosa Östh och Göran Engström (båda c) anser

dels att avsnittet under utskottets överväganden bort

utgå,

dels att utskottet bort anföra följande.

I likhet med motionärerna i motion Fi63 (c) anser utskottet

att propositionen skall avslås i de delar som utskottet har att

behandla. Även motion So58 (fp) bör avslås. Motionärerna

utvecklar närmare i motion 1990/91:So91 med anledning av

propositionen 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor varför

förslaget om inrättande av ett nytt folkhälsoinstitut bör

avslås. Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar

görs i socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet

att se över sin organisation i syfte att verksamheten i

framtiden skall kunna bedrivas ännu effektivare inte minst vad

gäller folkhälsofrågorna.

Socialutskottet anser således att finansutskottet med bifall

till motion Fi63 bör avslå propositionen och motion Fi58.

2. Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser

dels att det avsnitt i yttrandet under utskottets

överväganden som börjar med "Utskottet vill" och slutar med

"inte kan uppfyllas" bör utgå,

dels att utskottet bort anföra följande.

Utskottet anser att de omfattande förändringar i övrigt av

socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser

som föreslås i propositionen bör bli föremål för en

organisationsutredning så att deras konsekvenser blir ordentligt

belysta. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med

ett mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En

omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för

uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller

HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till

regeringskansliet. Utskottet anser sålunda att propositionen med

anledning av motion Fi58 bör avstyrkas. Även motion Fi63 bör

avstyrkas.

3. Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla

m) anser

dels att sista stycket under utskottets överväganden bort

utgå,

dels att utskottet bort anföra följande.

Utskottet anser slutligen att socialstyrelsen bör delas upp i

en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. Ansvarsfördelningen

är för närvarande oklar såväl för hälso- och sjukvården som för

socialvården. Det är enligt utskottet angeläget att den

medicinska kompetensen återupprättas och att hälso- och

sjukvården klart byggs på medicinsk vetenskap och beprövad

erfarenhet. Med tanke på den snabba medicinska och

medicinsk-tekniska utvecklingen är behovet av en särskild

medicinalstyrelse ännu större nu än tidigare.

Kulturutskottets yttrande

1990/91:KrU9y

Bilaga 5

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bilagorna

II:1 -- II:13 jämte eventuella motioner, såvitt propositionen i

angivna delar och motionerna rör kulturutskottets

beredningsområde.

Utskottet

Omställning och minskning av den statliga administrationen

inom kultur- och massmedieområdet

Utskottet har i denna del av ärendet hållit en utfrågning med

företrädare för utbildningsdepartementet.

Utbildningsministern anför i propositionen (bil. II:7, s. 77)

att han gjort bedömningen att det bör vara möjligt att, som ett

led i arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera

kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett mål som innebär

att myndigheterna inom kulturområdet skall åstadkomma minskade

administrativa kostnader med minst 12 milj.kr. under den

kommande treårsperioden.

För budgetåret 1991/92 räknar utbildningsministern med att

kravet på en kostnadseffektivisering uppnås genom vissa

förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet har föreslagit en

förändrad användning av papperskvalitéer i statsförvaltningen,

vilket innebär att användningen av arkivbeständigt papper delvis

bör ersättas av s.k. åldringsbeständigt papper. Omläggningen av

pappersanvändningen bör kunna genomföras under budgetåret

1991/92. Utbildningsministern anför att det sammanlagda värdet

av denna besparing för den offentliga sektorn som helhet

beräknas till 3 milj.kr.

För budgetåren 1992/93 och 1993/94 räknar utbildningsministern

med att myndigheternas anslagsframställningar skall kunna

tillhandahålla underlag för vilka rationaliseringsvinster som

kan tas ut. Besparingarna bör kunna uppgå till 2 resp. 7

milj.kr. för resp. budgetår.

På massmedieområdet beräknar utbildningsministern att talboks-

och punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall

kunna minskas med 300000 kr. budgetåret 1993/94.

Utskottet behandlar i det följande en motion, som väckts med

anledning av kompletteringspropositionen.

I motion Fi42 (m) hemställs att remissorganens yttranden över

riksarkivets förslag skall avvaktas innan beslut fattas om

övergång till nya papperskvalitéer för arkivalier.

Utskottet har tagit del av remissyttrandena samt en inom AB

Tumba Bruk upprättad promemoria.

Utskottet konstaterar att remissinstanserna över lag är

positiva till riksarkivets förslag som bl.a. innebär att

myndigheterna skall kunna välja mellan arkivbeständigt och

åldringsbeständigt papper vid arkivbildning. Från några

remissinstanser framförs krav på att det i riksarkivets

föreskrifter skall anges vilka kategorier av handlingar som

skall bevaras på arkiv- resp. åldringsbeständigt papper. En av

remissinstanserna, nämligen statens provningsanstalt, stöder i

huvudsak förslaget men menar att övergången från arkiv- till

åldringsbeständigt papper för vissa slag av handlingar bör anstå

tills ökad kunskap om beständigheten hos skrift på det mindre

slitstarka papperet har inhämtats. Enligt statens

provningsanstalts beräkning kommer den årliga besparingen att

uppgå till 15 milj.kr., under förutsättning att hälften av det

arkivpapper som används i dag ersätts med åldringsbeständigt

papper.

Utskottet gör -- på grundval av vad som framkommit i ärendet

-- den bedömningen att det finns goda skäl att göra den

omläggning av pappersanvändningen som anges i propositionen.

Motionen avstyrks således. Utskottet vill dock framhålla att

synpunkterna i motionen i viss mån tillgodoses genom vad

utskottet anför i det följande.

En övergång till åldringsbeständigt brukspapper kan bedömas

medföra att kvalitén på myndigheternas brukspapper förbättras

utan att papperet för den skull blir dyrare. En sådan övergång

innebär också att pappersmarknaden på sikt kommer att inrymma

endast en typ av brukspapper -- av väsentligt högre kvalité än

dagens. Därigenom förbättras möjligheterna att bevara såväl

vanliga trycksaker som enskilda arkiv, två områden som för

närvarande vållar problem från beständighetssynpunkt.

De synpunkter som provningsanstalten framfört när det gäller

beständigheten hos skrift på åldringsbeständigt papper kommer --

enligt vad utskottet har erfarit -- att beaktas i föreskrifterna

på området.

Enligt utskottets mening kommer således den föreslagna

förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även få positiva

kulturpolitiska effekter. Med tanke på att Sverige intar en

ledande roll i Europa när det gäller pappersproduktion finns det

även möjligheter för vårt land att påverka den internationella

standarden på detta område.

Den medelsbesparing om 3 milj.kr., som regeringen angett, är

ett betydligt lägre belopp än det som statens provningsanstalt

beräknat. Utskottet konstaterar att besparingens storlek

uppenbarligen är svårbedömd och att det belopp som regeringen

angett kan vara lågt beräknat. Om besparingseffekten skulle bli

större än 3 milj.kr. är det emellertid en välkommen konsekvens

av förslaget.

Utskottet vill understryka vikten av att arkivhandlingar som

-- nu eller i framtiden -- kan komma att utsättas för de risker

som är förenade med frekvent användning även framgent kommer att

framställas på arkivpapper. Utskottet vill också framhålla

angelägenheten av tydliga föreskrifter för användningen av

arkivbeständigt och av åldringsbeständigt papper.

I enlighet med det anförda har utskottet inte något att erinra

mot vad som anförts i propositionen om besparingen budgetåret

1991/92 inom kulturområdet. Utskottet har inte heller något att

erinra i vad avser besparingarna inom nämnda område budgetåren

1992/93 och 1993/94. Likaledes bör riktlinjerna för besparingen

i fråga om talboks- och punktskriftsbiblioteket godkännas.

Kulturutskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner de

riktlinjer för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom kulturområdet och massmedieområdet som har

angetts i propositionen (bil. II:7, punkterna 7 och 9 i

hemställan).

Turistfrågor

I några motioner behandlas frågor om turistnäringens

konkurrensförhållanden efter skattereformen. Motionärerna anför

främst att breddningen av mervärdeskatten försämrar

turistföretagens konkurrenskraft.

I sitt yttrande 1989/90:KrU8y till skatteutskottet vid förra

riksmötet behandlade utskottet utförligt frågan om

skattereformens inverkan på turistnäringen. Utskottet fann inte

skäl att med hänsyn till näringens intressen förorda någon

ändring av de föreslagna -- nu gällande --

mervärdeskattereglerna. Med anledning av att regeringen angett

att statens industriverk (SIND) skulle få i uppdrag att följa

utvecklingen på vissa turistorter och bedöma de skattepolitiska

beslutens effekter på den regionala utvecklingen anförde

utskottet vidare att det förutsatte att en fortlöpande

redovisning lämnades till regeringen och att SIND även i övrigt

-- i enlighet med sitt allmänna uppdrag -- uppmärksammar

konsekvenserna för turismen av mervärdeskatteomläggningen.

SIND har i april 1991 lämnat en delrapport (Regional

utveckling 1991:4) med anledning av det ovan nämnda uppdraget.

Av rapporten kan utläsas att resandenäringen fått vidkännas

minskad efterfrågan under 1990. Sysselsättningen har minskat.

Ett ökat antal konkurser antyder att lönsamheten i företagen har

sjunkit och att deras sårbarhet är relativt stor, anför SIND.

I rapporten föreslås åtgärder till stöd för turistföretagen,

bl.a. att medel för utvecklingsbidrag reserveras särskilt för

turistnäringen och att marknadsförings- och

utbildningsinsatserna inom branschen intensifieras. SIND avser,

mot bakgrund av de resultat som presenteras i rapporten, att

lämna en extra rapport i juni 1991 med undersökningar av

företagens lönsamhet under 1990 och av utvecklingen under

vintersäsongen 1991.

Utskottet vill, mot bakgrund av det anförda och med hänsyn

till vad som anförs motionsvägen, framhålla det angelägna i att

turistnäringens utveckling efter skattereformen även

fortsättningsvis följs. Härigenom kan branschens

konkurrensförhållanden såväl inom landet som internationellt

belysas och underlag skapas för att bedöma om särskilda åtgärder

för att motverka negativa effekter på dess konkurrenskraft är

påkallade.

Stockholm den 16 maj 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan

Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia

Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Margareta Fogelberg (fp),

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson

(mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Göran Åstrand

(m).

Avvikande mening

Mervärdeskattens effekter för turistnäringen

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina

Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vill" och slutar

med "är påkallade" bort ha följande lydelse:

SINDs utredningsresultat avseende turistnäringens utveckling

under 1990 och början av 1991 visar att de farhågor som tidigare

framförts om de nya mervärdeskattereglernas negativa effekter

för branschen har varit befogade. Slutsatsen vinner stöd av den

kännedom som utskottet i övrigt har om turistbranschen. Det står

alltså klart att skatteomläggningen har orsakat betydande

problem för den svenska turistnäringen. Utskottet ser med oro på

denna utveckling och vill understryka det angelägna i att

åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen.

Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med

förslag till sådana åtgärder, i första hand genom ändring av

reglerna om mervärdeskatt.

Jordbruksutskottets yttrande

1990/91:JoU9y

Bilaga 6

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret

1991/92, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 2 maj 1991 berett jordbruksutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:150 med

förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret

1990/91, m.m. såvitt avser bilagorna II:8

(jordbruksdepartementet) och II:13 (miljödepartementet).

Propositionen

I propositionen lämnas bl.a. förslag om riktlinjer för

omställning och minskning av den statliga administrationen inom

jordbruks- och miljödepartementens verksamhetsområden. Vidare

föreslås att naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till

fiskeriverket. Merparten av verksamheten vid laboratoriet

finansieras med intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1

040 000 kr.) finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns

anslag B 1. Statens naturvårdsverk. I samband med att

fiskeriverket övertar ansvaret för laboratoriet skall

besparingar på 2,5 milj.kr. göras genom dels samordning med

verkets nuvarande verksamhet, dels förändring av reglerna som

rör bemanningen av Argos.

De föreslagna åtgärderna beräknas sammanlagt leda till en

minskning av den statliga administrationen inom

jordbruksdepartementets verksamhetsområde under budgetåren

1991/92--1993/94 som minst motsvarar 115 milj.kr. Inom

miljödepartementets verksamhetsområde bedöms föreslagna och

vidtagna åtgärder kunna ge besparingar på sammantaget omkring 30

milj.kr. inom den närmaste treårsperioden. Regeringen föreslår

att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens

naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är

1040000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition

1990/91:90 En god livsmiljö. Under nionde huvudtitelns

förslagsanslag Fiskeriverket föreslås att riksdagen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1460000kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade

riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga

administrationen inom jordbruks- och miljödepartementens

verksamhetsområden. Utskottet föreslår att finansutskottet

godkänner dessa riktlinjer och tillstyrker regeringens förslag

om minskade anslag under nionde resp. fjortonde huvudtiteln.

Stockholm den 16 maj 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),

Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke

Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören

Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne

Samuelsson (mp), Ove Karlsson (s) och Dag Ericson (s).

Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU14y

Bilaga 7

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig

reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m.

(kompletteringspropositionen) jämte motioner, såvitt

propositionen och motionerna rör näringsutskottets

beredningsområde.

Näringsutskottet kommenterar i detta yttrande dels vissa

avsnitt i del II av propositionen, Omställning och minskning av

den statliga administrationen, dels följande motioner i angivna

delar:

1990/91:Fi38 yrkande 3,

1990/91:Fi39 yrkande 4,

1990/91:Fi66,

1990/91:Fi67,

1990/91:Fi68.

Omställning och minskning av den statliga administrationen

I del II av kompletteringspropositionen redovisas ett

treårsprogram enligt vilket hela den statliga administrationen

genom strukturella förändringar skall reduceras med 10%.

Näringsutskottet går inte in på de allmänna resonemang som

inleder framställningen utan begränsar sig till att beröra de

avsnitt som gäller myndigheter inom näringsutskottets

beredningsområde.

Under rubriken Utrikeshandel och exportfrämjande (bil. II:2,

s.22 f.) lämnas vissa upplysningar rörande dels

kommerskollegium, dels Sveriges exportråd. Beträffande det

senare hänvisas till en proposition som planeras bli avlämnad

senare i vår. Det anförda ger inte anledning till något

uttalande från näringsutskottets sida.

I industridepartementets bilaga (bil. II:11, s. 103 f.)

refereras i korthet det förslag som i proposition 1990/91:87 har

framlagts om att en ny central näringspolitisk myndighet skall

inrättas den 1juli 1991 och överta uppgifter från statens

energiverk, statens industriverk och styrelsen för teknisk

utveckling, vilka samtidigt läggs ned. Näringsutskottet

behandlar detta förslag i sitt betänkande 1990/91:35, som

avlämnas i dagarna.

Tre andra förvaltningssektorer av intresse för

näringsutskottet omfattas av förslag att riksdagen skall

godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den

statliga administrationen inom resp. departements område som har

anförts.

Detta gäller först den tillsynsverksamhet som utövas av

bankinspektionen och försäkringsinspektionen (bil. II:6,

s.63). I proposition 1990/91:177 har regeringen föreslagit att

dessa den 1 juli 1991 skall föras samman till en myndighet,

benämnd finansinspektionen. Näringsutskottet avser att behandla

detta förslag i sitt betänkande 1990/91:NU44. Något godkännande

av riktlinjer beträffande finansinspektionen på grundval av

vad som anförs i kompletteringspropositionen synes inte böra

komma i fråga.

Ett motsvarande förslag om godkännande av riktlinjer finns i

civildepartementets bilaga (bil. II:12). Under rubriken

Konkurrens- och konsumentfrågor meddelas bl.a. att

konkurrenskommittén (C1989:03) inom kort i sitt slutbetänkande

väntas föreslå hur en lämplig myndighetsstruktur på

konkurrensområdet skall vara utformad för framtiden. Betydelsen

av en effektiv konkurrensövervakning tillsammans med de

omfattande avregleringar som nu genomförs innebär, heter det i

propositionen, en strukturell tyngdpunktsförskjutning från

myndigheter som har att administrera regleringar till

myndigheterna på konkurrensområdet. Civilministern uttalar

emellertid att han, trots den prioritet konkurrensövervakningen

har och i avvaktan på konkurrenskommitténs slutliga förslag när

det gäller myndighetsstrukturen, bedömer det möjligt att under

budgetperioden 1992/93--1993/94 kan genomföras effektiviseringar

i verksamheten som ger besparingar på ca 5% på

konkurrensområdet. Näringsutskottet kan inte finna att riksdagen

har rimligt underlag för att beträffande myndigheterna på

konkurrensområdet nu godkänna riktlinjer med det innehåll som

civilministern har angett.

Även beträffande miljödepartementets verksamhetsområde

framställs förslag om att riksdagen skall godkänna riktlinjer

för omställning och minskning av den statliga administrationen.

Näringsutskottet har på detta område intresse för statens

kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd (bil. II:13,

s.118). I propositionen meddelas att dessa båda myndigheter

och statens strålskyddsinstitut har fått i uppdrag att till

hösten 1991 redovisa hur ett ökat samarbete dem emellan på vissa

angivna områden skall kunna genomföras. Vidare anmäls ett

uppdrag åt statskontoret att utreda möjliga

rationaliseringseffekter och samordningsvinster vid en

samlokalisering av de tre myndigheterna i kvarteret Garnisonen i

Stockholm. Inget av de nämnda uppdragen är av karaktär att nu ge

anledning till något ställningstagande från riksdagens sida.

Motionsyrkanden i skilda ämnen

I den översiktliga redogörelse för aktuellt reformarbete som

ingår i den reviderade finansplanen nämns bl.a. (s. 18 f.) att

de svenska etableringsreglerna kommer att anpassas så att

hindren för utlänningars förvärv av svenska företag

undanröjs. Vänsterpartiet kräver i motion 1990/91:Fi38 yrkande 3

att i detta sammanhang skall införas en rätt för de anställda

att genom sin fackförening inlägga veto mot köp eller

försäljning av ett företag.

Den planerade anpassningen av företagsförvärvslagstiftningen

till EGs regler har mera utförligt presenterats i proposition

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt (s. 224--226). I sitt

betänkande 1990/91:NU35 över delar av denna proposition har

näringsutskottet avstyrkt ett likartat motionsyrkande från

vänsterpartiet. Partiets representant i utskottet har reserverat

sig till förmån för yrkandet. Riksdagen har ännu inte tagit

ställning. Näringsutskottet hänvisar till vad nu sagts och menar

att en förnyad prövning av saken i samband med behandlingen av

kompletteringspropositionen bör kunna undvaras.

Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:Fi39 yrkande4

ett uttalande av riksdagen om behovet av en förändrad och

förbättrad konkurrenslagstiftning. Näringsutskottet bereder

för närvarande proposition 1990/91:147 om förstärkt konkurrens

på livsmedelsområdet och vissa förslag i proposition 1990/91:87

till riktlinjer för konkurrenspolitiken. I anslutning därtill

behandlas ett stort antal motioner rörande konkurrensfrågor. I

detta sammanhang ägnas betydande uppmärksamhet åt de

förhållanden som berörs i motiveringen till det nu aktuella

motionsyrkandet. Utskottets ställningstaganden kommer att

redovisas i betänkandet 1990/91:NU33. Som nämnts i föregående

avsnitt väntas konkurrenskommittén inom kort avlämna sitt

slutbetänkande, som torde aktualisera betydande förändringar i

konkurrenslagstiftningen. I likhet med vad som nyss sagts anser

näringsutskottet att riksdagen inte har anledning att i samband

med behandlingen av kompletteringspropositionen ta upp

konkurrensfrågorna till särskild prövning på grundval av det

berörda yrkandet i motion 1990/91:Fi39 (mp).

Ett åtgärdsprogram för att främja entreprenörskapet inom

privat och offentlig sektor efterlyses i motion 1990/91:Fi66

(c). Så långt det tilltänkta åtgärdsprogrammet hänför sig till

näringsutskottets område bör det, menar näringsutskottet,

diskuteras i ett större näringspolitiskt sammanhang.

Näringsutskottet ägnar i sitt tidigare nämnda betänkande

1990/91:NU35 avsevärt utrymme åt småföretagspolitiken och kommer

därvid in på flera av de frågor som tas upp i den nu aktuella

motionen. En förnyad prövning av dessa frågor i samband med

behandlingen av kompletteringspropositionen finner

näringsutskottet inte motiverad.

Kompletteringspropositionen har föranlett två motioner från

miljöpartiets sida med väsentligen energipolitiskt innehåll. I

motion 1990/91:Fi67 föreslås att riksdagen skall göra ett

uttalande till regeringen om behovet av en helhetssyn på en

bärkraftig ekonomisk utveckling. Motionärerna använder utvinning

och användning av biogas som exempel på vad en sådan helhetssyn

kan resultera i. Ett motsvarande uttalande på grundval av motion

1990/91:Fi68 skulle avse inriktningen av den ekonomiska

politiken och dess koppling till energipolitiken. Motionärerna

anger en rad exempel på hur producenter, distributörer och

konsumenter av energi skulle kunna påverkas i önskvärd riktning

genom olika slags ekonomiska incitament.

Att energipolitiken har central betydelse i statsfinansiellt

och samhällsekonomiskt hänseende innebär inte, menar

näringsutskottet, att riksdagen i samband med sin prövning av

kompletteringspropositionen bör ta ställning till frågor om hur

energipolitiken närmare skall utformas. I stället bör sådana

ekonomisk-politiska riktlinjer som fastställs på grundval av

finansplanen och den reviderade finansplanen vara vägledande för

de energipolitiska besluten liksom för beslut på andra politiska

sakområden. Näringsutskottet är just i färd med att avsluta

beredningen av proposition 1990/91:88 om energipolitiken och i

anslutning därtill ett mycket stort antal motionsyrkanden som

berör ett brett register av energipolitiska frågor. De

synpunkter som framförs i motionerna 1990/91:N67 (mp) och

1990/91:N68 (mp) hör hemma i detta sammanhang och torde i allt

väsentligt bli uppmärksammade på grundval av vad som har anförts

i andra motioner. Näringsutskottet anser att de båda angivna

motionerna bör avslås av riksdagen.

Stockholm den 21 maj 1991

På näringsutskottets vägnar

Åke Wictorsson

Närvarande: Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s),

Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar

Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L

Nilson (v), Lars Norberg (mp), Mats Lindberg (s), Sven-Åke

Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell

Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och

Christina Raud (s).

Avvikande mening

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar

med "Att energipolitiken" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Motionerna 1990/91:N67 (mp) och 1990/91:N68 (mp) behandlar på

ett konstruktivt sätt sambandet mellan den ekonomiska politiken

och energipolitiken. Den förra visar åskådligt hur en helhetssyn

på resurstillgången och resursutnyttjandet i samhället kan

medverka till en bärkraftig ekonomisk utveckling. I den senare

poängteras kopplingen mellan energipolitiken och den ekonomiska

politiken; slutsatsen är att energipolitiken bör utformas så att

aktörerna på energimarknaden leds i rätt riktning genom adekvata

ekonomiska styrmedel. Riksdagen bör, menar näringsutskottet,

komplettera sitt förestående energipolitiska beslut med sådana

uttalanden till regeringen som föreslås i de båda motionerna.

Bostadsutskottets yttrande

1990/91:BoU6y

Bilaga 8

Vissa förslag i kompletteringspropositionen avseende

bostadsutskottets beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 2 maj 1991 bereda bostadsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:150, den s.k.

kompletteringspropositionen, jämte motioner i de delar förslagen

i propositionen och motionerna faller inom utskottets

beredningsområde.

De frågor som rör bostadsutskottets beredningsområde och som

aktualiserats genom förslag i propositionen är enligt utskottets

bedömning:

ändringar avseende investeringsbidraget för bostadsbyggande

(bil. I:7),

förslag avseende länsbostadsnämnderna, byggforskningen,

småhusskadenämnden m.m. (bil. II:10),

besparingsmöjligheter inom länsstyrelserna m.m. (bil. II:12 s.

109--111).

Sammanfattning

I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att

investeringsbidraget till bostadsbyggande den 1 juli i år skall

sänkas från nuvarande bidragsnivå på 9,7 % till 9,0 % i syfte

att finansiera ett särskilt bostadstillägg resp. ett särskilt

grundavdrag på inkomstbeskattningen för vissa pensionärsgrupper.

Mot bakgrund av uppgifter som framkommit sedan propositionen

lades fram för riksdagen om att kostnaderna för det särskilda

bostadstillägget blir avsevärt lägre än vad som ursprungligen

beräknades föreslår bostadsutskottet att den nya bidragsnivån i

stället bör fastställas till 9,4 %. Anslaget för

investeringsbidraget för budgetåret 1991/92 föreslås justeras

med utgångspunkt från den föreslagna bidragsnivån.

I de övriga frågor som aktualiserats i

kompletteringspropositionen och som behandlas i detta yttrande

föreslår utskottet att riksdagen beslutar i enlighet med

regeringens förslag. Det gäller bl.a. frågan om översyn av

länsbostadsnämnderna resp. statens råd för byggnadsforskning.

Vidare tillstyrks ett förslag om avveckling av

småhusskadenämnden samt vissa riktlinjer för besparingsarbetet

vid länsstyrelserna m.m. Samtliga motionsförslag som behandlas i

yttrandet avstyrks.

Avvikande meningar (m), (c), (v) resp. (mp) har avgivits

angående investeringsbidraget, (m, fp, c) angående

länsbostadsnämnderna samt (m) resp. (c) i vissa övriga frågor.