Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1991/92

1991-06-13 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 11,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:FiU40, Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1991/92

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1990/91:FIU40

Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1991/92

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

FiU40

Propositionen

I bilaga I:1 till proposition 1990/91:150

(kompletteringspropositionen) har regeringen föreslagit riksdagen att

4. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för

budgetåret 1991/92,

5. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för

budgetåret 1991/92.

I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens

finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som inte kunnat

beaktas i propositionen.

Utskottet

De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av

alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudgrupper eller s.k. huvudtitlar,

förändringar i behållningar på reservationsanslag,

beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter i

statsbudgeten för budgetåret 1991/92.

Statsbudgetens utgiftsanslag

I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens närmare

700 utgiftsanslag under budgetåret 1991/92 till 451,0 miljarder kronor.

Därefter har regeringen i 17 särpropositioner och riksdagens

förvaltningsstyrelse i ett förslag lagt fram förslag för riksdagen som

sammantagna ökar anslagsbehovet med netto 3,7 miljarder kronor. Det ökade

medelsbehovet är främst föranlett av de förslag regeringen fört fram i

propositionerna

1990/91:102 om totalförsvaret (+2,3 mdr kr.)

1990/91:191 om vissa livsmedelspolitiska frågor (+0,7 mdr kr.)

1990/91:88 om energipolitiken (+0,5 mdr kr.)

1990/91:82 om folkbildning (+0,4 mdr kr.)

1990/91:90 om en god livsmiljö (+0,3 mdr kr.)

1990/91:99 om livsmedelsindustrin i norra Sverige (+0,2 mdr kr.)

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt -- tillväxtpropositionen (+0,1 mdr

kr.)

Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen föreslagit att

vissa anslag höjs med 3,5 miljarder kronor. Den största enskilda

anslagshöjningen i kompletteringspropositionen avser anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som räknats upp med 2,7 miljarder kronor.

Med de jämkningar som tillkommit under våren 1991 uppgår därmed regeringens

och riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till medelsberäkning för

budgetåret 1991/92 till sammanlagt 458,2 miljarder kronor, vilket är 7,2

miljarder kronor mer än motsvarande belopp i budgetpropositionen.

Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens och riksdagens

förvaltningsstyrelses (RFK) förslag till medelsberäkning med de ändringar som

riksdagen beslutat att göra i dessa förslag. En mer detaljerad redovisning av

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i en bilaga till betänkandet.

Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens

förslag för budgetåret 1991/92

1000-tal kr.

00>41>Av regeringen 61>Av riksdagen 81>Förändring

41>föreslaget 61>beslutat 81>Ökning (+)

41>belopp 61>belopp 81>Minskning (-)

00>00>Utgiftsanslag:

00>Kungl. hov- och

slottsstaterna 56>52 721 76> 52 721 96>0

00>Justitiedepartementet 56>7 127 491 76>7 127 991

96>+500

00>Utrikesdepartementet 56>15 427 463 76>15 427 463

96>0

00>Försvarsdepartementet 56>37 796 197 76> 37 802 697

96>+6 500

00>Socialdepartementet 56>125 757 079 76> 125 705 789

96>-51 290

00>Kommunikationsdepartementet 56>18 328 775 76> 23 328 775

96>+5 000 000

00>Finansdepartementet 56>28 796 686 76>28 796 686

96>0

00>Utbildningsdepartementet56>62 075 533 76> 62 190 423

96>+114 890

00>Jordbruksdepartementet 56>10 155 453 76>10 272 777

96>+117 324

00>Arbetsmarknadsdepartementet 56>35 605 289 76> 35 605 289

96>0

00>Bostadsdepartementet 56>32 416 108 76>32 516 108

96>+100 000

00>Industridepartementet 56>6 368 385 76>6 368 205

96>-180

00>Civildepartementet 56>15 302 721 76>15 302 721

96>0

00>Miljödepartementet 56>1 331 762 76>1 413 762

96>+82 000

00>Riksdagen och dess myndigheter 56>695 497 76> 695 497

96>0

00>Räntor på statsskulden, m.m. 56>61 000 000 76> 60 000 000

96>-1 000 000

00>Oförutsedda utgifter 56>1 000 76> 1 000

96>0

Summa utgiftsanslag 56>458 238 160 76> 462 607 904

96>+4 369 744

Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra

medelstilldelningen på sammanlagt 65 anslag. I 51 fall har anslag höjts med

sammanlagt 5 465 milj.kr. och i 8 fall minskats med 1 095 milj.kr. Dessutom har

6 förändringar sin grund i att medel omfördelats från ett anslag till ett

annat. Sådana förändringar, som alltså inte påverkar de samlade utgifterna, har

skett inom utrikes-, försvars- och utbildningsdepartementets ansvarsområden.

Den största anslagsökningen uppgår till 5 000 milj.kr. och är föranledd av

att riksdagen beslutat att anvisa medel till en infrastrukturfond för

transportsektorn över statsbudgeten. Eftersom denna anslagsökning motsvaras av

en lika stor justering av reservationsmedelsbehållningarna (se nedan) får

anslagsökningen ingen effekt på statsbudgetens saldo.

På förslag av utbildningsutskottet har riksdagen beslutat öka

medelstilldelningen på 30 anslag, främst inom högskoleområdet. Dessa

justeringar beror bl.a. på att antalet utbildningsplatser ökats och på att

riksdagen avvisat vissa av regeringen förordade nedskärningar som hade sin

grund i att föregående riksmöte beslutat anslå ytterligare medel under ett

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

antal forsknings- och högskoleanslag. Regeringens åtgärder i det senare fallet

har granskats av konstitutionsutskottet och finns kommenterat i

granskningsbetänkandet (1990/91:KU30 s. 25--28).

Riksdagen har på förslag av utbildningsutskottet (1990/91:UbU16, s. 31) också

beslutat tillföra 330 milj.kr. till anslaget Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet. Detta beslut gäller emellertid med verkan

fr.o.m. budgetåret 1992/93 och berör således inte statsbudgeten för nästa

budgetår.

Den största enskilda anslagsminskningen -- 1 000 milj.kr. -- avser en

nedjustering av statsskuldräntorna.

De vidtagna ändringarna har inneburit att utgiftsanslagen exkl.

medelsanvisningen för infrastrukturinvesteringar och statsskuldräntor har ökat

med 370 milj.kr. på riksdagens initiativ.

De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1991/92 sedan

budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (milj. kr.).

Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen 100>451 016

Förslag lämnade i särpropositioner m.m. 100>+3 749

00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen 100>+3 473

00>Av riksdagen beslutade ändringar

statsskuldräntor 100>--1 000

infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn 100>+5 000

övriga anslag (se bilagda specifikation) 100>+370

Summa utgiftsanslag i statsbudgeten 100>462 608

Förändring av anslagsbehållningarna

För reservationsanslag gäller att en besparing på ett sådant anslag får

sparas till efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna ett

visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Summan av

alla dessa avvikelser registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.

En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet

av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av

reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna

från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en

ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida. Omvänt gäller att en ökning av

anslagsbehållningarna innebär att utbetalningarna blir lägre än de belopp som

anvisats. Detta tas upp som en negativ post på utgiftssidan.

I det reviderade budgetförslaget räknar föredraganden med att

anslagsbehållningarna kommer att minska med 1,5 miljarder kronor under

budgetåret 1991/92, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna

omfattning. På förslag av trafikutskottet har riksdagen beslutat att inte

inrätta någon infrastrukturfond vid sidan av statsbudgeten. Som redan nämnts

har medel till infrastrukturinvesteringar i stället anvisats över ett särskilt

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

reservationsanslag, vilket ökat utgiftsanslagen med 5,0 miljarder kronor.

Utskottet räknar emellertid inte med att någon utbetalning kommer att göras

från detta anslag under budgetåret 1991/92. Som en följd härav förbyts den i

propositionen angivna minskningen av anslagsbehållningarna i en ökning med 3,5

miljarder kronor. Justeringen motsvarar med andra ord anslaget på 5,0 miljarder

kronor.

Utskottet räknar således med att anslagsbehållningarna under budgetåret

1991/92 kommer att öka med 3,5 miljarder kronor.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning, som

så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en

ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den

förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu inte

föreligger.

I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande

utgiftsbehov, netto förs upp med 11,0 miljarder kronor för budgetåret 1991/92.

Utskottet gör ingen annan bedömning än föredraganden.

De samlade statsutgifterna

Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1991/92

på följande sätt (milj.kr.).

Statsutgifter 1991/92 47>Budgetför- 67>Utskottet 85>Förändring

47>slag i

prop. 150

00>

00>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 58>396 51359>1

78> 402 608 100>+6 095

00>Statsskuldräntor 58>61 000 78>60 000

100>--1 000

00>Förändringar i anslagsbehållningar 58> 1 500 78>--3 500

100>--5 000

00>Beräknat tillkommande utgiftsbehov,

00>03> netto 58>11 000 78>11 000

100> 0

00>Summa statsutgifter 58>470 013 78>470 108

100>+95

1 Denna uppgift som är hämtad ur kompletteringspropositionen

överensstämmer inte med motsvarande värden tidigare i detta betänkande. Främst

beror detta på att ytterligare två propositioner med ekonomiska konsekvenser

framlagts efter kompletteringspropositionen.

Utskottet har i betänkande 1990/91:FiU39 beräknat statsbudgetens inkomster

under budgetåret 1991/92 till 464 632,4 milj.kr. Utskottet beräknar således att

ett underskott på 5 475,5 milj.kr. uppkommer på statsbudgeten för samma

budgetår.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 4

godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av Förändringar i

anslagsbehållningarna för budgetåret 1991/92,

2. beträffande beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

att riksdagen godkänner den i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 5

redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för

budgetåret 1991/92.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 13 juni 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s),

Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Rune Rydén

(m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip

Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v),

Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Bilaga