Bet. 1990/91:JoU10

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU10

Jakt och viltvård

Innehåll

Motioner

Utskottet

Hemställan

1990/91

JoU10

Motioner

1989/90:Jo711 av Kurt Ove Johansson och Axel Andersson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arten varg tas bort från 28 §

jaktförordningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av 27 § jaktförordningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att genom naturvårdsverket stödja projekt

som syftar till att återskapa en fast vital vargstam i Sverige.

1989/90:Jo712 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förebyggande insatser mot vargangrepp.

1989/90:Jo788 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors

(c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens

naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder räknas

upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd för

tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag.

1989/90:Jo805 av Annika Åhnberg och Berith Eriksson (vpk) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

tillämplig lagstiftning i syfte att stärka det rättsliga skyddet

för vargen,

1989/90:Jo901 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och mer

allsidigt sammansatt jaktvårdsorganisation.

1989/90:Jo902 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bevarandet av den skånska

kronhjortsstammen.

1989/90:Jo903 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återinförande av öppet kronhjortsreservat i

Skåne.

1989/90:Jo904 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om hänsynsfull jakt

med beaktande av häckning, fridlysta djur, övriga belysta

problem med flera brister ur naturvårds- och djurskyddsaspekter.

1989/90:Jo906 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i

Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av

förbud mot blyhagel i Sverige.

1989/90:Jo908 av Ragnhild Pohanka och Inger Schörling (mp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i jaktlagen att någon form av jaktfridagar införs.

1989/90:Jo910 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att djurägare skall få ersättning för

extra kostnader i samband med omställning av betesmarker etc.,

2. att riksdagen beslutar att statens naturvårdsverk får ökat

anslag för att kunna uppföra vargstängsel.

1989/90:Jo911 av Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande information i anslutning till

vilthägn.

1989/90:Jo913 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om jakt på hanfågel av ejder.

1989/90:Jo914 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad i motionen

anförts om möjligheterna till en övergång från blyhagel till

hagel som förorsakar mindre skada på miljön.

1989/90:Jo916 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av jaktens och viltvårdens organisation och

administration.

1989/90:Jo917 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att bevara den skånska

kronhjorten.

1989/90:Jo918 av Siw Persson och Margareta Fogelberg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förändrad jakt- och

viltvårdsorganisation.

1989/90:Jo919 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av björnprojektets slutförande.

1989/90:Jo920 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökat bidrag till Jägarnas riksförbund--Landsbygdens jägares

allmännyttiga verksamhet.

1989/90:Jo921 av Bruno Poromaa och Axel Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen beslutar begränsa de kungliga

älgjaktsarealerna på sätt som föreslås i motionen.

1989/90:Jo926 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomisk reglering i samband med angrepp

på tamboskap av rovdjur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för skydd mot angrepp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rätten att skydda sina djur i en

nödsituation ej förändras.

1989/90:Jo927 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder mot älgskadad skog.

1989/90:Jo928 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade upplåtelser för småviltsjakt på

statens mark ovan odlingsgränsen.

1989/90:Jo929 av Mats Lindberg och Leif Marklund (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upplåtande av älgjaktstillstånd inom

renskötselområdet.

1989/90:Jo930 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utforskande av blyhagels

miljökonsekvenser liksom vad ett utbyte mot andra jaktmedel

skulle innebära.

1989/90:Jo931 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vårjakt på sjöfågel.

1989/90:Jo932 av Ivar Virgin m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av jakttider för älgjakt.

1989/90:Jo933 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar öppna möjligheterna för en permanent

utvidgning av jakttiden för rådjur till att också omfatta

vårjakt på råbock i de områden i landet som drabbats hårdast av

Tjernobylkatastrofen,

1989/90:Jo934 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om värdet av högre nyttjande av statens mark

ovan odlingsgränsen för jakt.

1989/90:Jo935 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, vpk)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökat bidrag till Jägarnas

Riksförbund--Landsbygdens jägares allmännyttiga verksamhet.

1989/90:Jo937 av Rolf L Nilson (vpk) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om ett öppet kronhjortsreservat i

Skåne.

Utskottet

På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet

beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas

högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa

motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett

förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt

innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål

för en fördjupad hantering inom en treårsperiod.

Många av de frågor om jakt och viltvård som tas upp i de nu

aktuella motionerna har behandlats utförligt tidigare under

innevarande valperiod (se bl.a. 1989/90:JoU4). Jakt och viltvård

behandlas även i många andra sammanhang. Behovet av en översyn

av reglerna beträffande ersättningsbestämmelserna för vissa

viltskador föranledde chefen för jordbruksdepartementet att

våren 1988 tillkalla en särskild utredning. Utredningen har i

augusti 1990 avgivit sitt slutbetänkande Skada av vilt

(SOU1990:60). Betänkandet är för närvarande föremål för

remissbehandling. Vidare kan nämnas naturvårdsverkets fortsatta

arbete med vården av hotade djurarter. Utskottet torde få

anledning att i annat sammanhang återkomma till dessa frågor.

Mot angiven bakgrund har utskottet beslutat föreslå riksdagen

att samtliga motionsyrkanden om jakt och viltvård nu lämnas

utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo711 yrkandena 1--3,

1989/90:Jo712, 1989/90:Jo788, 1989/90:Jo805 yrkande 1,

1989/90:Jo901, 1989/90:Jo902, 1989/90:Jo903, 1989/90:Jo904,

1989/90:Jo906, 1989/90:Jo908, 1989/90:Jo910 yrkandena 1 och 2,

1989/90:Jo911, 1989/90:Jo913, 1989/90:Jo914, 1989/90:Jo916,

1989/90:Jo917, 1989/90:Jo918, 1989/90:Jo919, 1989/90:Jo920,

1989/90:Jo921, 1989/90:Jo926 yrkandena 1--3, 1989/90:Jo927,

1989/90:Jo928, 1989/90:Jo929, 1989/90:Jo930, 1989/90:Jo931,

1989/90:Jo932, 1989/90:Jo933 yrkande 1, 1989/90:Jo934,

1989/90:Jo935 och 1989/90:Jo937.

Stockholm den 6 november 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),

Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge

Carlsson (s), Sören Norrby (fp), Annika Åhnberg (v), Marianne

Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin

Starrin (c), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).

Särskilda yttranden

1. Ökade möjligheter till jakt

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)

anför:

Jakten utgör en stor rekreativ tillgång och utövas i

varierande grad av över 300 000 jägare. Jakten är härutöver

nödvändig för beskattning och vidmakthållande av balans i och

mellan olika viltstammar. Långsiktigt säker tillgång till jakt

tillkommer naturligt nog markägare av olika slag. Genom arrenden

och andra trygga långsiktiga avtal ges också många andra

möjlighet till jakt och viltvårdande arbete. På senare år har

dessutom möjligheter till korttidsjakt i hög grad ökat, vilket

självfallet har störst betydelse för marklösa jägare. Trots det

relativt rika utbud av jakttillfällen som således står till buds

finns det fler som önskar möjlighet till jakt. Till detta kommer

att jägare som redan har jaktmark också önskar variation i

jakten genom att någon gång under året jaga på mark av annan typ

och med annat vilt än vad den egna marken erbjuder.

Mot ovan nämnda bakgrund riktas naturligt nog intresset mot

eventuellt underutnyttjade markområden. Statens markinnehav ovan

odlingsgränsen omfattar i de tre nordligaste fjällänen inte

mindre än drygt 9 milj. ha. Härav utgör nationalparker och övrig

mark i statens ägo något mindre än 3 milj. ha. Härav följer att

inom de aktuella länen cirka 6,3 milj. ha borde kunna stå till

förfogande för ett högre jaktligt nyttjande. Förslag om högre

nyttjande avser endast småviltsjakt. Olika former för upplåtelse

borde kunna förekomma.

Förslag om ett högre jaktligt utnyttjande av dessa markområden

har också framförts av flera organisationer. Således har

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska jägarförbundet

föreslagit en ny policy och organisation för småviltjakten på

statens mark inom renskötselområdet. Förslaget innebär att all

statens mark ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen

skall vara öppen för jakt efter småvilt. Syftet med förslaget

uppges vara att ge ett större antal jägare tillgång till

småviltsjakten i fjällområden och fjällnära områden.

Lantbruksstyrelsens förslag i rapporten 1989:4 (Frågor om

samebyarnas organisation, funktion och ekonomi) i vad avser

riktlinjerna för upplåtelse av rätt till ifrågavarande jakt

stämmer väl överens med ovan redovisade förslag.

Utskottet har således enligt vår mening inte saknat underlag

för en sakbehandling av frågan om ett högre jaktligt utnyttjande

av statens mark ovan odlingsgränsen. Det är vår uppfattning att

det finns såväl geografiskt utrymme som att viltstammarna tål

betydligt högre beskattning.

2. Vårjakt på sjöfågel

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Sören Norrby (fp)

och Carl G Nilsson (m) anför:

Enligt vår uppfattning bedrivs jakten efter ejder i Sverige på

felaktiga grunder. Med nuvarande regler beskattas populationen

med en mycket sned könsfördelning. Detta innebär en felaktig

vård av ejderbeståndet. Vårjakten, som togs bort under

1950-talet, byggde på kunskaper och erfarenheter om en

biologiskt riktig beskattning. Skärgårdsborna var måna om att

sköta sin förnyelsebara resurs. Även om en av principerna för

jakt och naturvård är att djurarterna skall vara fredade under

yngelperioden måste ett undantag göras för ejdern.

Förutsättningarna för en riktig beståndsvård kräver detta.

Finland har behållit vårjakten efter ejder och där fungerar

detta alldeles utmärkt. Vi har för avsikt att senare återkomma

med vårt förslag om återinförande av vårjakt på sjöfågel.

3. Viltvård m.m.

Karl Erik Olsson och Karin Starrin (båda c) anför:

I ett antal centermotioner har frågan om rovdjursrivna tamdjur

och de problem som det innebär för djurägaren tagits upp.

Att bevara våra olika vilddjursstammar är viktigt. En genetisk

mångfald i naturen är nödvändig för vår framtid. Att klara detta

är en uppgift för oss alla. Motionerna behandlar bl.a. frågan om

ekonomisk ersättning till djurägare som förlorar sina tamdjur

genom att de rivs av vilda djur. Vidare berörs

ersättningsmöjligheterna för den som investerar i

skadeförebyggande åtgärder. Enligt vår mening skall den enskilde

i största möjliga utsträckning hållas skadeslös.

Ersättningsfrågorna behöver således ses över, och vi förutsätter

att så kommer att ske.

I de delar av Sverige som drabbats av Tjernobylkatastrofen har

intresset för jakt, framför allt på rådjur, minskat. Det krävs

därför en förlängning av jakttiden och eventuellt även andra

åtgärder för att hålla rådjursstammen på en rimlig nivå.

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan

om skärgårdsbefolkningens möjligheter att få utökade möjligheter

att jaga hanfågel av ejder.

Vi har för avsikt att återkomma till dessa frågor om de inte

får en tillfredsställande lösning.

4. Jakt och viltvård

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i flera motioner tagit upp frågor

som berör jakt och viltvård. Utskottet hinner på grund av

tidsbrist inte nu behandla ifrågavarande motioner. Våra krav

kvarstår och vi avser att återkomma med dessa.