Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändring i rennäringslagen, m.m.

1990-11-13 · 8 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:JoU12, Ändring i rennäringslagen, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU12

Ändring i rennäringslagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU12

Sammanfattning

Vid behandlingen av denna proposition har utskottet ansett att

starka skäl talar för att rennäringsfrågorna m.m. behandlas inom

ramen för ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från

samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning.

Utskottet tillstyrker därför de yrkanden om avslag på

propositionen som framlagts i motioner från samtliga

oppositionspartier. Vidare föreslår utskottet ett

tillkännagivande att regeringen bör framlägga ett sammanhållet

förslag om samefrågorna.

Till betänkandet fogas två reservationer (s) om bifall till

propositionen och om ändrad motivering beträffande vissa jakt-

och fiskefrågor.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen

att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

2. lag om ändring i väglagen (1971:948),

3. lag om ändring i lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.

Lagförslagen har granskats av lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett flertal ändringar i

rennäringslagen (1971:437).

Lagens inledande bestämmelser ändras så att det framgår att

renskötselrätten är en för den samiska befolkningen kollektiv

rätt som bygger på urminnes hävd och utgör en särskild rätt till

fastighet. Renskötselrätten skall bara kunna upphävas av

regeringen om det behövs för att tillgodose något av de i

expropriationslagen uppräknade expropriationsändamålen. På

åretruntmarkerna förbjuds ingrepp som innebär avsevärd olägenhet

för renskötseln även om ingreppet inte innebär en ändrad

markanvändning.

När högsta renantal fastställs för en sameby skall skälig

hänsyn tas till andra intressen. Länsstyrelsen skall vid vite

kunna förelägga en sameby att minska antalet renar till det

tillåtna, att hålla årlig renräkning och att upprätta renlängd.

Länsstyrelsen ges befogenhet att kontrollera att renräkningen

sker på ett korrekt sätt. Om renar förekommer på område där

renskötsel inte är tillåten skall länsstyrelsen kunna vid vite

förelägga samebyn att driva bort renarna. Möjligheten att

besluta om slakt skall kunna utnyttjas endast i vissa fall.

Väglagen (1971:948) och lagen (1985:620) om vissa

torvfyndigheter ändras så att det framgår att renskötselrätt

utgör en särskild rätt till fastighet.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari

1991.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1990/91:Jo11 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1990/91:4.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1990/91:Jo12 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utökning av rätten till småviltjakt

ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

1990/91:Jo13 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:4 i sin helhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en samlad same- och

rennäringsproposition att framläggas under våren 1991.

1990/91:Jo14 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:4 såvitt

avser lag om ändring av rennäringslagen m.m.,

2. vid avslag av yrkande 1 att riksdagen beslutar att inrätta

ett sameting enligt det i samerättsutredningen framlagda

förslaget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande renskötselns gränser i Västerbottens

lappmark,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande en utvidgad jakträtt i

renbeteslandet.

1990/91:Jo15 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:4,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen

begär förslag till en samlad samelagstiftning med sameting,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ILO-konventionen 169 bör föreläggas

riksdagen för godkännande,

4. samt i andra hand vid avslag på yrkande 1 att riksdagen

avslår det föreslagna tillägget till 15 § andra stycket,

5. att riksdagen avslår förslaget om vite i 15 § sista

stycket, 66 § sista stycket, 68 § sista stycket och 89 § första

stycket,

6. att riksdagen ger för rättstillämpningen vägledande

uttalanden beträffande ändringen i 30 §.

1990/91:Jo16 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:4 om

ändring i rennäringslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tvångsslakt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till betesinventeringar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett samlat samerättsligt

förslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ILOs urbefolkningskonvention.

1990/91:Jo17 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:4,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samlad

samepolitik enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information för att öka förståelsen mellan

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

olika intressen inom renskötselområdet.

1990/91:Jo18 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1990/91:4.

1990/91:Jo19 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:4,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen

begär förslag om en sammanhållen samepolitik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsstyrelsens närvaro vid renräkningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot s.k. strövrenar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jaktfrågor.

1990/91:Jo20 av Mats Lindberg och Leif Marklund (s) vari yrkas

att riksdagen beslutar ändra 71 § i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Jo21 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra erforderliga

justeringar för att intentionerna i Svenska jägareförbundets och

Lantbrukarnas riksförbunds förslag skall kunna uppfyllas.

1990/91:Jo22 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fiske- och fiskevårdande insatser ovanför

odlingsgränsen.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Jo936 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

de undersökningar som gjorts angående rovdjursförekomsten och

antal rovdjursrivna renar skall redovisas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett nytt redovisningsförfarande bör

förhandlas fram av berörda parter.

Utskottet

Fråga om avslag på propositionen m.m.

I motioner från samtliga oppositionspartier har yrkats avslag

på propositionen med hänvisning bl.a. till det angelägna i att

riksdagen får ta ställning till ett samlat förslag på grundval

av samerättsutredningens arbete och övriga utredningar angående

same- och rennäringspolitiken.

Samerättsutredningen har i maj 1986 avgett delbetänkandet

Samernas folkrättsliga ställning (SOU 1986:36) och i juni 1989

huvudbetänkandet Samerätt och sameting (SOU 1989:41). En

underlagsrapport om språkbyte och språkbevarande har nyligen

framlagts (SOU 1990:84). Utredningen avser att i ett

slutbetänkande behandla resterande delar av utredningsuppdraget,

som bl.a. avser det samiska språket. Betänkandet kommer enligt

uppgift att framläggas i slutet av år 1990.

En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen har i april 1989

överlämnat ett förslag angående samebyarnas organisation,

funktion och ekonomi.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet har vid behandlingen av föreliggande proposition om

ändringar i rennäringslagen m.m. konstaterat att det visserligen

finns ett behov av åtgärder för att lösa olika problem som har

anknytning till rennäringen resp. andra näringar som bedrivs

inom renskötselområdet. Samtidigt måste det understrykas att de

förslag som samerättsutredningen lagt fram och inom kort avser

lägga fram är av stor betydelse för att bevara och utveckla

samernas egenart och samhällsliv. Med hänsyn främst till

rennäringens betydelse i dessa sammanhang anser utskottet att

starka skäl talar för att de frågor som omfattas av

propositionen behandlas inom ramen för ett mer sammanhållet

förslag angående samernas ställning, där även förslagen från

samerättsutredningen kan bli föremål för en samlad bedömning.

Utskottet tillstyrker således de yrkanden om avslag på

propositionen som framställts i motionerna Jo11, Jo13 yrkande 1,

Jo14 yrkande 1, Jo15 yrkande 1, Jo16 yrkande 1, Jo17 yrkande 1,

Jo18 och Jo19 yrkande 1.

Utskottet understryker det angelägna i att regeringen så snart

det är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet

förslag angående samefrågorna i enlighet med vad utskottet

anfört ovan. Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna

Jo13 yrkande 2, Jo15 yrkande 2, Jo16 yrkande 4, Jo17 yrkande 2

och Jo19 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor

I anslutning till de motionsyrkanden som avser

ILO-konventionen 169 om urbefolkningars rättigheter får

utskottet erinra om att regeringen i höstens

propositionsförteckning aviserat en proposition i ämnet till

december 1990. Motionerna Jo15 yrkande 3 och Jo16 yrkande 5 är

därmed tillgodosedda och påkallar ingen ytterligare åtgärd.

Övriga följdmotioner har genom utskottets ställningstagande

till propositionen i dess helhet blivit inaktuella och bör i

detta läge inte föranleda något särskilt uttalande från

riksdagens sida.

Den fristående motionen Jo936 (vpk) går ut på att vissa

undersökningar angående rovdjursförekomst och rovdjursrivna

renar bör redovisas och att ett nytt redovisningsförfarande bör

förhandlas fram av de berörda parterna.

Enligt vad utskottet inhämtat har naturvårdsverket nyligen

avslutat de utredningar som avses i motionen. Utredningen kommer

att finnas tillgänglig något senare i höst. På grundval av

utredningen kommer naturvårdsverket att avge förslag om ett nytt

ersättningssystem för rovdjursrivna renar. Med hänvisning till

det anförda föreslår utskottet att motionen nu lämnas utan någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen och begäran om nytt

förslag

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Jo11, 1990/91:Jo13 yrkande 1, 1990/91:Jo14 yrkande 1,

1990/91:Jo15 yrkande 1, 1990/91:Jo16 yrkande 1, 1990/91:Jo17

yrkande 1, 1990/91:Jo18 och 1990/91:Jo19 yrkande 1 avslår

propositionen,

dels med anledning av motionerna 1990/91:Jo13 yrkande 2,

1990/91:Jo15 yrkande 2, 1990/91:Jo16 yrkande 4, 1990/91:Jo17

yrkande 2 och 1990/91:Jo19 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ett sammanhållet

förslag om samefrågorna,

res. 1 (s)

2. beträffande konvention om urbefolkningars rättigheter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo15 yrkande 3 och

1990/91:Jo16 yrkande 5,

3. beträffande förslag om ändringar i propositionens

lagförslag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo12, 1990/91:Jo14

yrkandena 2--4, 1990/91:Jo15 yrkandena 4--6, 1990/91:Jo16

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Jo17 yrkande 3, 1990/91:Jo19

yrkandena 3--5, 1990/91:Jo20, 1990/91:Jo21 och 1990/91:Jo22,

res. 2 (s) - motiv.

4. beträffande undersökningar av rovdjursförekomst m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo936.

Stockholm den 13 november 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Jan Fransson

Närvarande: Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Sven

Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp),

Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika

Åhnberg (v), Kaj Larsson (s), Karin Starrin (c), Björn Ericson

(s), Dag Ericson (s) och Åsa Domeij (mp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen och begäran om nytt förslag (mom.

1)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Åke Selberg,

Inge Carlsson, Kaj Larsson, Björn Ericson och Dag Ericson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande

lydelse:

De utredningsförslag som nu finns från samerättsutredningen

och lantbruksstyrelsen samt remissyttrandena över dem bildar

enligt utskottets mening ett gott underlag för de ändringar i

rennäringslagen m.m. som behövs och som i stora delar

aktualiserades redan av rennäringskommittén. I enlighet med vad

som anförs i propositionen anser utskottet att tiden nu är mogen

för ett riksdagsbeslut i dessa frågor. De förslag som framläggs

av regeringen innebär en komplettering av tidigare beslut och

därmed en förstärkning av rennäringens ställning. Samernas

ställning som etnisk minoritet och urbefolkning medför att de

också har på folkrätten grundade anspråk på ett tryggat värn för

sin kultur och dess naturliga förutsättningar.

Som helhet betraktat har rennäringslagen genom den nya

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

organisation som beslutades år 1971 inneburit väsentliga

förbättringar i fråga om samordning och fördjupat samarbete

mellan medlemmarna. Förändringar i fråga om driften och när det

gäller renägarnas inbördes förhållanden har emellertid inte

skett i den utsträckning som avsågs med lagen. Den utveckling

som skett inom rennäringen och som inte till alla delar varit

den önskade har bl.a. lett till problem med att det faktiska

renantalet är för högt inom vissa områden. Det finns också, som

jordbruksministern framhåller, anledning att överväga åtgärder

för att skapa större rättvisa mellan de enskilda

renskötselföretagen inom samebyarna.

I anslutning till de motioner som innehåller yrkanden om

avslag på propositionen vill utskottet starkt understryka att

det behövs skyndsamma åtgärder för att lösa olika problem som

har anknytning till rennäringen och andra näringar, t.ex.

skogsbruket, som bedrivs inom renskötselområdet. De förslag som

framläggs i propositionen om åtgärder vid för högt renantal m.m.

fyller således ett angeläget behov. Häri ingår bl.a. möjlighet

till vitesföreläggande samt skärpta bestämmelser om renräkning

och kontroll av renräkningen. Ett avslag på propositionen med

den koppling till vissa konstitutionella frågor m.m. som yrkas i

motionerna kan innebära att den angelägna reformeringen av

rennäringslagen skjuts på en oviss framtid. Det bör vidare

påpekas att utskottet i sitt betänkande 1990/91:JoU13 om

fjällnära skogar behandlar förslag som har lika stora eller ännu

större effekter för rennäringen utan att utskottet i detta

sammanhang ställer krav på samordning med kommande förslag

angående samernas ställning. Ett avslagsyrkande avseende

propositionen om ändringar i rennäringslagen innebär också att

de förstärkningar av rennäringens ställning som

regeringsförslaget innefattar kommer att skjutas på framtiden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet de olika

förslagen i propositionen som avser bl.a. det folkrättsliga

skyddet för rennäringen, frågor om ersättningsbestämmelser,

åtgärder vid för högt renantal och mot strövrenar, vissa

rösträttsfrågor, företagsregister samt preciseringar angående

koncessionsrenskötseln. Frågor om vilt- och fiskevården

behandlas i följande avsnitt. Utskottet avstyrker således

motionerna Jo11, Jo13 yrkandena 1 och 2, Jo14 yrkande 1, Jo15

yrkandena 1 och 2, Jo16 yrkandena 1 och 4, Jo17 yrkandena 1 och

2, Jo18 och Jo19 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen och begäran om nytt

förslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

avslag på motionerna 1990/91:Jo11, 1990/91:Jo13 yrkandena 1 och

2, 1990/91:Jo14 yrkande 1, 1990/91:Jo15 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Jo16 yrkandena 1 och 4, 1990/91:Jo17 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Jo18 och 1990/91:Jo19 yrkandena 1 och 2 antar de i

propositionen framlagda lagförslagen,

2. Förslag om ändringar i propositionens lagförslag m.m. (mom.

3, motiveringen)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Åke Selberg,

Inge Carlsson, Kaj Larsson, Björn Ericson och Dag Ericson (alla

s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Övriga följdmotioner" och slutar med "riksdagens sida" bort

ha följande lydelse:

I propositionen behandlas i ett särskilt avsnitt frågan om

upplåtelse av rätt till jakt och fiske på statens mark ovanför

odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Regeringens förslag

innebär att nuvarande system för upplåtelse av rätt till jakt

och fiske inom angivna områden bibehålls. Upplåtelse av sådan

rätt bör emellertid kunna ske i betydligt större omfattning än

hittills. Enligt propositionen bör de personer som lever i en

utpräglad glesbygd få företrädesrätt till jakt- och

fiskeupplåtelser. Upplåtelserna bör i övrigt ske så att de

främjar service och sysselsättning i glesbygd.

I motion Jo21 (s) framhålls att det aktuella området omfattar

ungefär en fjärdedel av Sveriges yta och att det inom området

finns ca 2 500 renskötare med en på renskötselrätten grundad

jakträtt. Genom regeringens förslag kommer den renskötande

befolkningen att särbehandlas på bekostnad av de icke

renskötande samerna och den övriga befolkningen. Jakt och fiske

har en mycket stor betydelse för huvuddelen av befolkningen inom

dessa områden. Det förslag till ny organisation för

småviltjakten inom fjällområdet som inlämnats av Svenska

jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund skulle innebära

att en jaktlig resurs bättre utnyttjades. Förslaget skulle ha

stora positiva effekter för utvecklingen inom dessa områden.

Också i motion Jo12 (s) framhålls möjligheterna till en utökning

av rätten till småviltjakt ovanför odlingsgränsen och på

renbetesfjällen.

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att

småviltjakten ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen är

en dåligt utnyttjad resurs. Som anförts av flera remissinstanser

är viltreproduktionen betydligt större än uttaget, och jakten är

av mycket stor betydelse för glesbygdsbefolkningen och för

sysselsättningen i berörda kommuner. Även om bestämmelserna i

rennäringslagen begränsar möjligheterna att öka jakttrycket bör

det enligt utskottets mening finnas ett utrymme för att i större

utsträckning tillgodose de intressen om utökade tillfällen till

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

jakt som finns bland ortsbefolkningen och som också framhållits

av Svenska jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund. Ett

exempel på hur tillgängligheten kan utökas är det försök med

ökade möjligheter till ripjakt som bedrivs i Jämtlands län. Det

avsnitt av propositionen som nu behandlas är av informativ

karaktär och kräver ej något ställningstagande av riksdagen.

Utskottet förutsätter därför att synpunkterna i motion Jo21

beaktas utan någon särskild framställning från riksdagens sida.

Härigenom tillgodoses i viss mån även motionerna Jo12, Jo14

yrkande 4 och Jo19 yrkande 5. Utskottet vill dessutom, i likhet

med vad som anförs i motion Jo22 (s), understryka värdet av

fiskevårdande åtgärder i fiskevatten ovan odlingsgränsen. Det är

även i detta sammanhang viktigt att den bofasta befolkningens

och de turistande fritidsfiskarenas möjligheter till fiske

främjas och inte minskar på grund av bristfällig fiskevård.

Övriga följdmotioner avstyrks.