Bet. 1990/91:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU16

Miljöprojekt Göteborg

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1990/91:6 vari

regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av de

åtgärdsförslag som lämnats av delegationen för Miljöprojekt

Göteborg och uppföljningen av dessa förslag. Utskottet har ingen

erinran mot denna redovisning. De motioner som väckts med

anledning av skrivelsen gäller till största delen sådana frågor

som riksdagen kommer att behandla mer ingående inom en nära

framtid. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet fogas 14 reservationer och två särskilda

yttranden.

Skrivelsen

Regeringen (miljödepartementet) föreslår i skrivelsen att

riksdagen tar del av vad som anförts om åtgärdsförslagen från

delegationen för Miljöprojekt Göteborg och om uppföljningen av

dessa förslag m.m.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen för riksdagens kännedom de

åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg har

presenterat i sin rapport Miljöprojekt Göteborg -- För ett

renare Hisingen (SOU 1989:32) och uppföljningen av förslagen.

Delegationen hade till uppgift att föreslå och initiera åtgärder

för att göra Hisingen väsentligt renare på tio år.

Delegationen har haft ett praktiskt inriktat arbetssätt för

att utarbeta åtgärdsprogram som väsentligt kan minska

miljöbelastningen inom den avsedda tidsperioden. Merparten av de

förslag som lämnats berör lokalt och regionalt miljöarbete.

Förslagen har haft betydelse i det pågående åtgärdsarbetet.

Delegationens arbetssätt innebär bl.a. att befintliga resurser

bland miljömyndigheterna kan utnyttjas effektivare.

Möjligheterna till förbättring av miljöhänsynen inom olika

områden har påtalats, och de myndigheter eller företag som är

ansvariga för genomförandet har angivits. Delegationen har

tillsammans med de ansvariga påbörjat flera av åtgärderna redan

under den tid delegationen arbetade.

Beträffande de av delegationen föreslagna åtgärderna som

direkt berör regering och riksdag har flertalet av dessa på

olika sätt redan tagits om hand av regeringen och berörda

myndigheter. Flertalet av de problem som delegationen pekar på

kommer också att behandlas i den miljöpolitiska propositionen

våren 1991.

Som resultat av delegationens arbete kan nämnas att en

omprövning av utsläppsvillkoren för stora punktkällor pågår.

Tillsynsmyndigheterna fortsätter, tillsammans med berörda

myndigheter och företag, det utrednings- och åtgärdsarbete som

delegationen initierat. Regeringen har, som ett resultat av

delegationens betänkande, storstadstrafikkommittéernas

betänkanden och utredningen om storstädernas livsmiljö vilka har

bedrivits parallellt, tillsatt tre förhandlare -- en för

Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för

Malmöregionen -- med uppdrag att medverka till att långsiktiga

överenskommelser om åtgärder och finansiering av miljöanpassade

transportsystem för Göteborg och de andra storstäderna kan

träffas.

Regeringen avser att i den miljöpolitiska propositionen

redovisa en plan för hur avveckling av särskilt miljöstörande

ämnen skall ske. Genom årets budgetproposition har kommunerna

tilldelats ett ansvar för att upprätthålla en heltäckande

avfallsplanering. Principen om byte från användning av farliga

ämnen till mindre farliga, den s.k. substitutionsprincipen, har

förts in i lagtexten enligt delegationens förslag. Delegationen

pekar på behovet av en reformerad lagstiftning inom

miljöskyddsområdet. Regeringen har härefter överlämnat rapporten

till kommittén för översyn av miljöskyddslagstiftningen. Ett

första betänkande väntas redan vid årsskiftet 1990-1991.

Beträffande frågan om miljöskyddsområde anser regeringen att

Göteborg, Mölndal och Partille inte bör förklaras som ett sådant

särskilt miljöskyddsområde. Regeringen instämmer dock i

delegationens förslag att det krävs en rationalisering av

miljövårdsarbetet så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna

arbetsuppgifter. Naturvårdsverket kommer därför att få i uppdrag

att utarbeta allmänna råd och översikter.

Den utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta

inte bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av

landet. Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i

Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras

miljöarbete.

Beträffande metoden att tillsätta särskilda delegationer för

att åstadkomma miljöåtgärder avser regeringen att återkomma till

detta i ett annat sammanhang.

Motioner

1990/91:Jo23 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fortsatta insatser inom områdena stora punktkällor, trafik

och avfall.

1990/91:Jo24 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en aktiv samhällsplanering och

ökade statliga anslag i syfte att befrämja miljövänlig

kollektivtrafik och även att minska vägtrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka den maximalt

tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälso-, säkerhets- som

miljöskäl,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommuner och landsting, i enlighet med vad som anförts i

motionen, skall kunna ta ut särskilda miljöavgifter på bensin-

och dieselbränslen avsedda för fordonsdrift,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

det bör göras möjligt för kommuner att införa områdesavgifter

för motorfordon,

5. att riksdagen beslutar att Göteborg med omnejd blir

miljöskyddsområde i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en storsatsning på ur miljösynpunkt bättre drivmedel i

Göteborgsområdet skyndsamt bör genomföras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljökvalitetsnormer och krav på genomförandeplaner skall

införas i miljölagstiftningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommunerna bör få rätt att utfärda föreskrifter inom

miljöskyddsområden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den s.k. omvända bevisbördan skall föras in i

kemikalielagstiftningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att tillräckliga resurser bör anvisas för att snabbt få i gång

en effektiv tillämpning av substitutionsprincipen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med

koncessionsprövning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att även transporter till transportintensiv och

tillståndspliktig verksamhet bör prövas enligt miljöskyddslagen.

1990/91:Jo25 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inrätta ett anslag för

miljöprojektverksamheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

myndighet som regeringen finner lämplig bör ges i uppdrag att

via kurser och seminarier sprida erfarenheterna från

Miljöprojekt Göteborg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av skärpta krav vid

prövning av koncessionstillstånd enligt miljöskyddslagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen sägs om åtgärder i trafiksystemen, för att förbättra

miljön, som bygger på en väsentlig andel statlig finansiering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljölagstiftningsutredningen bör få i uppdrag att lämna förslag

till system för materialbalanser, miljökonsekvensanalyser,

produktanalyser inbegripande avfallshanteringsspecifikation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Göteborgsregionen bör förklaras som miljöskyddsområde,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

motionens krav om faktisk mätning som grund för tillstånd och

tillsyn bör överlämnas till miljölagstiftningsutredningen.

Utskottet

Inledning

I propositionen anförs inledningsvis att miljösituationen i

södra och västra Sverige är allvarlig och att ön Hisingen i

Göteborg är ett av de mest utsatta områdena i Sverige när det

gäller utsläpp av luftföroreningar. Tung industri och stora

trafikleder med en intensiv genomfartstrafik ligger intill

bostäder. Raffinaderier, personbils- och lastvagnsfabriker,

oljehamnar, upplag för miljöfarligt och annat avfall samt en

omfattande tillverkningsindustri släpper varje år ut stora

mängder av bl.a. kolväten, svavel och kväveoxider. De stora

punktkällorna är lokaliserade till ett begränsat område på

västra och södra delarna av ön. Utsläppen från Hisingen påverkar

hela Göteborgsregionen. Både den regionala och lokala

miljöbelastningen är hög. Den inre, tätt befolkade delen av

Göteborg är kraftigt påverkad. Vägtrafiken är ett stort problem.

Den omfattande industrin på Hisingen medför många tunga och ofta

miljöfarliga transporter. Pendlingen med personbil till och från

arbetsplatserna på Hisingen är omfattande. Stora diffusa utsläpp

av föroreningar till luft och vatten sker också vid hanteringen

av miljöfarliga produkter och kemikalier i området.

Genom beslut den 17 december 1987 tillkallade regeringen en

delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för

att göra Hisingen i Göteborgs kommun väsentligt renare inom en

tioårsperiod. Delegationen presenterade i juni 1989 sitt

betänkande (SOU 1989:39) Miljöprojekt Göteborg -- För ett renare

Hisingen.

För att göra Hisingen väsentligt renare under en tioårsperiod

krävs enligt delegationen åtgärder inriktade mot såväl de stora,

enskilda anläggningarna, dvs. industrierna och hamnarna, som

åtgärder på trafiksidan. När det gäller trafiken och kemikalie-

och avfallshanteringen bör åtgärderna emellertid inte begränsas

till enbart Hisingen utan omfatta hela Göteborgsregionen, för

att ge så stor effekt som möjligt.

Utskottet redovisar i det följande sina synpunkter på de olika

avsnitten i skrivelsen. Som en allmän synpunkt bör redan nu

framhållas att skrivelsen är avsedd att informera riksdagen om

de åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg

presenterat och om regeringens överväganden i anslutning till

dessa förslag. Skrivelsen innehåller inga förslag som kräver

riksdagens ställningstagande. De motioner som väckts med

anledning av skrivelsen tar i stor utsträckning upp mer

övergripande frågor om miljöpolitik, trafikpolitik och

kemikaliekontroll m.m. som ej har direkt anknytning till

Miljöprojekt Göteborg. Som närmare framgår av utskottets

redovisning i det följande kommer bl.a. viktiga trafik- och

miljöpolitiska frågor att behandlas av riksdagen inom en nära

framtid. Åtskilliga av de frågor som nu ånyo tas upp i

motionerna har dessutom nyligen behandlats i riksdagen.

Motionerna är i övrigt i stor utsträckning tillgodosedda genom

den verksamhet och de uttalanden som närmare redovisas i det

följande. Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det

meningsfullt att i detta sammanhang göra någon mer ingående

sakbehandling av motionerna.

Stora punktkällor m.m.

Miljöministern anför att i samband med prövning enligt

miljöskyddslagen av miljöstörande anläggningar bör

utsläppsvillkoren skärpas kraftigt i takt med att ny teknik

finns tillgänglig. Hon erinrar om de möjligheter som

naturvårdsverket och länsstyrelsen har till omprövning av

villkoren för tidigare prövade verksamheter. Det fortsatta

åtgärdsarbetet bl.a. genom omprövning av befintlig verksamhet

bör kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner inom en

tioårsperiod.

I motion Jo23 (c) understryks vikten av att

tillsynsmyndigheterna driver på miljöarbetet så att ny

reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare

kemikalier utnyttjas i produktionen. Synsättet ren produktion

bör eftersträvas. Det är viktigt att miljöprojektets

kartläggning leder till skärpta utsläppskrav. En omprövning av

villkoren för de stora punktkällorna bör ske. Regeringen har ett

ansvar att se till att naturvårdsverket och länsstyrelsen har

resurser för att så snart som möjligt ompröva tillstånden för de

stora punktkällorna.

Enligt motion Jo25 (v) bör riksdagen ge regeringen till känna

nödvändigheten av högt ställda krav i de koncessionsärenden som

avses i detta avsnitt av skrivelsen. Det är synnerligen viktigt

att myndigheterna och regeringen sätter kraven utifrån det

underlag som Miljöprojekt Göteborg redovisat.

Utskottet kan för sin del inte se någon motsättning mellan

miljöministerns uttalanden och motionärernas synpunkter i detta

avseende. Som framgår av skrivelsen har miljöministern

understrukit det angelägna i att utsläppsvillkoren för de

företag som påverkar miljön i området kan skärpas kraftigt i

samband med omprövning av villkoren enligt miljöskyddslagen.

Vidare har redovisats hur regeringen i några koncessionsärenden

fastställt strängare krav för att minska användningen och

utsläppen av lösningsmedel från vissa anläggningar. Motionerna

innehåller önskemål om vissa ytterligare insatser på detta

område. Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än den

som framförs i motion Jo23, nämligen att miljöarbetet bör drivas

intensivt och att ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och

miljövänligare kemikalier bör utnyttjas i produktionen. Detta

ligger väl i linje med utskottets uttalanden i betänkandet

1989/90:JoU16 om vissa avfallsfrågor (närmare härom i avsnittet

om produkter, kemikalier och avfall). Som motionärerna anför har

regeringen ett ansvar för att tillsynsmyndigheterna har

tillräckliga resurser för miljöarbetet. Detta gäller dock i ännu

högre grad riksdagen, som anvisar medel för dessa ändamål.

Utskottet anser att motionen i denna del är tillgodosedd med

dessa uttalanden.

Vad utskottet nu anfört gäller i huvudsak även motion Jo25

yrkande 3. Det bör tilläggas att frågan om strängare

utsläppskrav i ett koncessionsärende kan bli föremål för

regeringens prövning efter överklagande av statens

naturvårdsverk eller av sakägare i ärendet. Möjligheten att

skärpa kraven bedöms därvid med utgångspunkt bl.a. i gällande

miljölagstiftning. Ett uttalande om rättstillämpningen ändrar

inte det grundläggande förhållandet att prövningsmyndigheterna

gör sin prövning från fall till fall med beaktande av samtliga

omständigheter i varje enskilt ärende. Utskottet anser det

givetvis önskvärt att regeringen noga prövar möjligheten att i

angivna ärenden fastställa stränga krav för att minska

belastningen på miljön. Mot bakgrund av miljöministerns

uttalanden utgår utskottet från att syftet med motionerna Jo23 i

denna del och Jo25 yrkande 3 kan tillgodoses utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida.

Hamnarna

Miljöministerns bedömning innebär sammanfattningsvis följande:

Tillsynsmyndigheterna bör, tillsammans med berörda myndigheter

och företag i olika arbetsgrupper, fortsätta det utrednings- och

åtgärdsarbete som delegationen initierat. Arbetet bör redan på

kort sikt kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner.

Utskottet har ingen erinran mot dessa överväganden.

Trafiken

Med hänsyn till att trafikens utsläpp är ett av storstädernas

stora miljöproblem behöver dessa utsläpp enligt miljöministern

minska kraftigt. För att uppnå detta krävs bl.a. en utbyggd och

konkurrenskraftig kollektivtrafik. Regeringen har, som ett

resultat av delegationens betänkande,

storstadstrafikkommittéernas betänkanden och utredningen om

storstädernas livsmiljö vilka har bedrivits parallellt, tillsatt

tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för

Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppdrag att

med berörda parter utarbeta överenskommelser som skall syfta

till att genom åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra

regionens miljösituation, öka tillgängligheten samt skapa bättre

förutsättningar för regionens utveckling. Regeringen följer

arbetet och avser återkomma i dessa frågor senare under detta

riksmöte.

I motion Jo23 framförs specificerade önskemål rörande bl.a.

järnvägsnätet i västra Sverige och kollektivtrafiken i

Göteborgsregionen.

I motion Jo24 (mp) framförs yrkanden om en aktiv

samhällsplanering och ökade statliga anslag för att befrämja en

miljövänlig kollektivtrafik och minska vägtrafiken (yrkande 1).

Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka

max-hastigheten av hälso-, säkerhets- och miljöskäl. Kommuner

och landsting bör få rätt att ta ut särskilda miljöavgifter på

bensin- och dieselbränslen. Kommuner bör få rätt att ta ut

områdesavgifter för fordon (yrkandena 2--4). En storsatsning på

bättre drivmedel bör göras i Göteborgsområdet (yrkande 6).

Enligt motion Jo25 bör olika åtgärder vidtas i trafiksystemet

för att förbättra miljön. Det framhålls att enskilda kommuner

inte kan bära de kostnader som det här är fråga om. Statsmedel

måste tillföras. Också näringslivet bör betala sin del av

kostnaderna för en förbättrad infrastruktur. Regeringen bör med

det snaraste återkomma med förslag till förbättrad

kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig

finansiering (yrkande 4).

Utskottet anser i likhet med miljöministern att trafiken är

ett av storstädernas stora miljöproblem och att utsläppen från

trafiken behöver minska kraftigt. För att uppnå detta krävs

bl.a. en utbyggd och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det bör

framhållas att skrivelsen innehåller en utförlig redovisning av

de åtgärder som vidtagits resp. planeras för att lösa trafik-

och miljöproblemen främst i storstäderna. Enligt miljöministern

kommer frågorna att på ett samlat sätt redovisas för riksdagen

senare under detta riksmöte. När det gäller de mer specificerade

önskemålen om trafiksystemet i Göteborg med omnejd hänvisar

utskottet till vad som anförs i skrivelsen om behovet av

regional samverkan och planering och om att politisk enighet

uppnåtts i Göteborgsregionens kommunalförbund om att snabbt ta

fram en trafikplan som omfattar hela regionen. En ökad regional

samverkan underlättas också genom den nu påbörjade upprustningen

av bannätet i västra Sverige. Det bör tilläggas att riksdagen så

sent som den 17 oktober 1990 debatterade sådana trafikpolitiska

frågor som tas upp i motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande

4 (1990/91:TU3). När det gäller befogenheten att föreskriva

hastighetsbegränsningar får utskottet erinra om att kommunerna

enligt gällande regler kan besluta om lokala hastighetsgränser

för vissa vägar om det är motiverat av hänsyn till

trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön (147 §

vägtrafikkungörelsen, ändrad senast genom SFS 1988:1086).

Utskottet hänvisar i detta avseende även till trafikutskottets

betänkande 1990/91:TU5, varav framgår bl.a. att

trafiksäkerhetsverket i början av juni 1990 presenterat

rapporten Kriterier för bestämmande av hastighet på

landsbygdsvägar m.m. (betänkandet s. 15 f.). Rapporten bereds

för närvarande i regeringskansliet.

Ett viktigt medel i arbetet på att minska trafikens

miljöeffekter utgör den lag som nyligen antagits av riksdagen

och som ger kommun möjlighet att tillfälligt förbjuda

personbils- och lastbilstrafik i vissa situationer då

luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa

(1990/91:TU4).

Det bör tilläggas att utskottet förutsätter att mer

övergripande frågor om trafik och miljö m.m. i huvudsak kommer

att behandlas i samband med den miljöpolitiska propositionen som

aviserats till början av år 1991. Det reformarbete rörande

miljöpolitiken som nu pågår är långt framskridet. Ett

riksdagsbeslut i enlighet med motionerna skulle i detta sena

stadium av förberedelseprocessen riskera att försena det

angelägna reformarbetet. Enligt utskottets mening är det av

flera skäl lämpligare att behandla frågor av det slag som tas

upp i motionerna i samband med den miljöpolitiska propositionen,

då tillräckligt faktaunderlag kan förväntas föreligga för en mer

ingående sakbehandling. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att motionerna Jo23 i motsvarande del, Jo24 yrkande 1

och Jo25 yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

Med samma motivering avstyrks motion Jo24 yrkande 2.

Vidare avstyrks motion Jo24 yrkandena 3, 4 och 6.

Produkter, kemikalier och avfall

En grundläggande princip rörande synen på avfall innebär att

producenten ansvarar för det avfall som uppkommer till följd av

hans verksamhet. Detta är emellertid inte tillräckligt. I

skrivelsen framhålls att producenten också bör ta sitt ansvar

för de produkter som tillverkas och den inverkan dessa får på

hälsa och miljö. En avveckling av särskilt miljöstörande ämnen

är angelägen. Regeringen avser att redovisa en plan för

avveckling i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. I

samband med tillsyn enligt lagen om kemiska produkter bör vidare

berörda myndigheter utnyttja möjligheterna att pröva om det

finns miljövänligare alternativ, den s.k.

substitutionsprincipen. Kommunerna bör också i samband med att

lokala avfallsplaner upprättas ta upp överläggningar med företag

i syfte att minska avfallets farlighet och mängd. Genom årets

budgetproposition har kommunerna getts möjlighet att ställa krav

på källsortering från januari 1991. Regeringens målsättning är

att all förbränning och deponering av osorterat avfall skall ha

upphört till år 1994.

I motion Jo23 anförs att avfallsmängderna växer

industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största

hoten mot vår välfärd. Motionärerna anser att regeringen snarast

måste lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel som leder

till minskade avfallsmängder.

I motion Jo24 yrkas att den omvända bevisbördan införs i

kemikalielagstiftningen och att mera resurser tilldelas

kemikalieinspektionen för att tillämpa substitutionsprincipen

(yrkandena 9 och 10).

Utskottet delar den bedömning som görs av miljöministern och

av motionärerna i motion Jo23 att avfallet utgör en allt större

belastning för miljön. I samband med behandlingen våren 1990 av

regeringens förslag om vissa avfallsfrågor anförde utskottet att

avfallets volym och farlighet måste minskas samtidigt som

behandlingen av det avfall som ändå uppkommer förbättras

(1989/90:JoU16). Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med

att minska mängden avfall och avfallets farlighet skall enligt

riksdagsbeslutet vara följande: Produktionsmetoderna måste

utvecklas med utgångspunkt i sparsamhet med råvaror och

återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och

återanvändning bör vara grundläggande principer för vårt

utnyttjande av naturresurser och inriktningen av vår

varuproduktion. Återanvändning måste därför vara en ledande

princip. Varorna måste vara anpassade till miljöns krav redan

från början. Det är producenten som skall ansvara för att

varorna får en miljöanpassad utformning och att den restprodukt

varan lämnar i form av avfall kan tas om hand på ett från miljö-

och resurssynpunkt riktigt sätt.

Efter det att delegationen för Miljöprojekt Göteborg

presenterade sina förslag har kemikalieinspektionen och statens

naturvårdsverk av regeringen fått i uppdrag att ta fram förslag

till lämpliga åtgärder för att begränsa användningen av hälso-

och miljöskadliga ämnen. Detta uppdrag har nyligen

avrapporterats till regeringen. Efter remissbehandling av

förslaget avser miljöministern återkomma i denna fråga. I

anslutning till motion Jo23 bör vidare nämnas att

miljöavgiftsutredningen avgett förslag om ekonomiska styrmedel

på avfallsområdet (SOU 1990:59). Denna fråga kommer att

behandlas i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. Enligt

utskottets mening är syftet med motion Jo23 i denna del till

stor del tillgodosett genom riksdagens beslut om

avfallshanteringen och vad i övrigt anförts i detta avsnitt.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang gå närmare in

på frågan om ytterligare resurser till kemikalieinspektionen.

För innevarande budgetår har kemikalieinspektionen erhållit en

resursförstärkning motsvarande fyra tjänster samt 500 000 kr.

för vissa konsultinsatser. Behovet av ytterligare resurser bör

liksom hittills prövas i samband med budgetberedningen. Motion

Jo24 yrkande 10 avstyrks.

När det gäller den omvända bevisbördan har utskottet helt

nyligen i betänkandet 1990/91:JoU3 om kemikaliekontrollen

avstyrkt ett motionsyrkande identiskt med motion Jo24 yrkande 9.

Som framgår av betänkandet har kemikaliekontrollutredningen

föreslagit att principen om den omvända bevisbördan förs in i

lagen om kemiska produkter. Förslaget bereds i

regeringskansliet. Utskottets betänkande godkändes av riksdagen

den 24 oktober 1990. Utskottet har ej funnit anledning att nu

föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i

denna fråga. Motion Jo24 yrkande 9 avstyrks således på den

grunden att frågan övervägs i regeringskansliet och torde bli

föremål för närmare prövning i samband med den miljöpolitiska

propositionen.

Göteborgsregionen som miljöskyddsområde

Miljöministern har inte för avsikt att förklara

Göteborgsregionen som miljöskyddsområde. Hon ämnar senare

föreslå regeringen att ge statens naturvårdsverk i uppdrag att

intensifiera utarbetandet av översikter och förslag till

allmänna villkor för att begränsa utsläppen till miljön från

sådana verksamheter som påverkar Göteborgsregionen och andra

större tätorter. Detta bör underlätta för en rationellare

ärendehantering så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna

arbetsuppgifter.

I miljöpartiets och vänsterpartiets motioner yrkas att

Göteborgsregionen förklaras som miljöskyddsområde i enlighet med

delegationens förslag. Enligt miljöpartiets motion bör dessutom

kommunen få möjlighet att utfärda generella föreskrifter inom

miljöskyddsområdet.

De överväganden som redovisas i skrivelsen är enligt

utskottets mening ägnade att underlätta och rationalisera

miljöarbetet hos lokala och regionala myndigheter.

Miljöministern anför bl.a. att hon ämnar ge naturvårdsverket i

uppdrag att utarbeta branschöversikter och allmänna råd för

vissa branscher så att arbetet underlättas för myndigheterna i

de större tätorterna. Som framgår av skrivelsen skall vidare

miljöskyddskommittén belysa möjligheten att ändra

miljöskyddslagen så att regeringen får möjlighet att utfärda

generella normföreskrifter för vissa specificerade verksamheter.

Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till miljöministerns

överväganden och avstyrker motionerna Jo24 yrkande 5 och Jo25

yrkande 6.

I enlighet härmed avstyrks även yrkande 8 i motion Jo24.

Lagstiftningsfrågor, tillsyn och kontroll

Enligt miljöministern behöver miljöskyddslagstiftningen i

väsentlig utsträckning reformeras. Förutsättningar för att göra

omfattande förbättringar har skapats genom översynen av

miljöskyddslagstiftningen. Ett första betänkande avses lämnas

senast den 1 januari 1991. Delegationens förslag bör behandlas i

denna översyn. Möjlighet att miljöskyddspröva godstransporter

till och från tillståndspliktig verksamhet finns redan i dag,

men bör kunna förtydligas i lagtexten. Lagen om kemiska

produkter har förtydligats med att den s.k.

substitutionsprincipen införts i lagtexten.

I motion Jo24 yrkas att miljökvalitetsnormer och krav på

genomförandeplaner införs i miljöskyddslagen samt att lagen om

kemiska produkter skall tillämpas i samband med

koncessionsprövning. Vidare yrkas att även transporter till

transportintensiv och tillståndspliktig verksamhet prövas fullt

ut enligt miljöskyddslagen (yrkandena 7, 11 och 12).

Enligt motion Jo25 bör tillstånd och kontroll baseras på

faktiska mätningar och inte på teoretiska beräkningar. I

villkoren måste läggas fast tydliga krav på mätning av

utsläppen. Detta krav bör överlämnas till miljöskyddskommittén.

Vidare yrkas att kommittén får i uppdrag att lämna förslag om

materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser,

inbegripet avfallshanteringsspecifikation (yrkandena 5 och 7).

Utskottet får anföra följande. Som framgår av skrivelsen har

delegationens förslag om ändringar i miljöskyddslagstiftningen

m.m. överlämnats till miljöskyddskommittén. Kommittén avger inom

kort sitt första betänkande. Enligt vad utskottet erfarit har

kommittén ägnat särskild uppmärksamhet åt många av de frågor som

tas upp i motionerna. Det gäller bl.a. samordningen mellan

miljöskyddslagen och annan närliggande lagstiftning, liksom

frågor om miljökvalitetsnormer och anknytningen till fast resp.

lös egendom. Av direktiven framgår vidare att kommittén skall

överväga möjligheterna att ställa större krav på utredningar och

andra uppgifter från den tillståndssökande. När det gäller

materialbalanser och produktanalyser m.m. hänvisar utskottet

till miljöministerns uttalanden i bilaga 16 till

budgetpropositionen 1990 (s. 45). Därav framgår att

miljöministern avser återkomma till regeringen med förslag om

uppdrag att utreda utformningen av materialbalanser och

miljövarudeklarationer. Vad beträffar miljöstörningar från

godstransporter har miljöministern, som nyss nämnts, anfört

att sådan verksamhet kan prövas med stöd av 4 § miljöskyddslagen

och att hon återkommer med förtydliganden av lagen senast i

samband med den miljöpolitiska propositionen.

I anslutning till motion Jo25 yrkande 7 får utskottet påpeka

att det enligt nu gällande miljöskyddslag är fullt möjligt att

vid tillståndsprövning uppställa villkor om kontrollåtgärder,

t.ex. i form av mätningar av faktiska utsläpp. Det finns

dessutom möjlighet att ompröva miljöfarlig verksamhet på den

grunden att användandet av ny teknik för mätning eller

uppskattning av förorening m.m. skulle medföra väsentligt bättre

förutsättningar att kontrollera verksamheten (24 § 7. ML).

Motionen är således i denna del redan tillgodosedd.

Som framgår av det anförda behövs ingen ytterligare åtgärd

från riksdagens sida för att syftet med berörda motionsyrkanden

skall tillgodoses. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Jo24 yrkandena 7, 11 och 12.

Vidare avstyrks motion Jo25 yrkandena 5 och 7.

Övriga frågor

I motion Jo25 understryks behovet av ett särskilt anslag för

miljöprojektverksamhet. Vidare yrkas att regeringen via kurser

och seminarier låter sprida erfarenheterna från Miljöprojekt

Göteborg (yrkandena 1 och 2).

Utskottet erinrar om att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

(anslaget A 2) anslagit ett reservationsanslag om 19 milj.kr.

till utredningar m.m. för budgetåret 1990/91. Anslaget är avsett

bl.a. för kostnader för vissa råd och delegationer och

disponeras av miljödepartementet. Med hänvisning härtill

avstyrks motion Jo25 yrkande 1.

När det gäller information om Miljöprojekt Göteborg hänvisar

utskottet till miljöministerns uttalanden att den

utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta inte

bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av landet

(s. 2). Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i

Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras

miljöarbete. Utskottet vill framhålla att det anförda torde

förutsätta att regeringen vidtar åtgärder för att på lämpligt

sätt sprida erfarenheterna av miljöprojektet. Om detta skall ske

genom kurser och seminarier eller genom andra

informationsinsatser bör kunna överlämnas åt regeringens

bedömning. Motionen bör i denna del kunna tillgodoses utan något

särskilt uttalande från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stora punktkällor

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25

yrkande 3,

res. 1 (c, v)

2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del, 1990/91:Jo24 yrkande

1 och 1990/91:Jo25 yrkande 4,

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 2,

res. 5 (mp)

4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 3, 4 och 6,

res. 6 (mp)

5. beträffande minskade avfallsmängder

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motion 1990/91:Jo23 i återstående del,

res. 7 (c)

6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 10,

res. 8 (mp)

7. beträffande den omvända bevisbördan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 9,

res. 9 (mp)

8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 5 och 1990/91:Jo25

yrkande 6,

res. 10 (v, mp)

9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 8,

res. 11 (mp)

10. beträffande vissa ändringar i

miljöskyddslagstiftningen

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 7, 11 och 12,

res. 12 (mp)

11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt

avslår motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5 och 7,

res. 13 (v, mp)

12. beträffande anslag för miljöprojektverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 1,

13. beträffande information om Miljöprojekt Göteborg

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 2,

res. 14 (v)

14. beträffande redovisningen i övrigt av Miljöprojekt

Göteborg

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i de delar som ej

omfattas av utskottets hemställan ovan.

Stockholm den 27 november 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),

Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke

Selberg (s), Inge Carlsson (s), Lennart Brunander (c), Annika

Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar

Virgin (m), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).

Reservationer

1. Stora punktkällor (mom. 1)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg

(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet kan" och på s. 6 slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna Jo23

och Jo25 om det angelägna i att utsläppen från de stora

punktkällorna kan reduceras. Som anförs i motion Jo23 bör

tillsynsmyndigheterna driva på miljöarbetet så att ny

reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare

kemikalier utnyttjas i produktionen. Det är viktigt att

eftersträva synsättet ren produktion, vilket innebär bl.a. att i

alla faser i en process eller i en produkts livscykel riskerna

kan minimeras för människan och miljön. Det är också viktigt att

Miljöprojekt Göteborg och dess kartläggning av föroreningskällor

kan leda till en omprövning och skärpta utsläppskrav för framför

allt de stora punktkällorna. Härvidlag instämmer utskottet även

i synpunkterna i motion Jo25 om det angelägna i att kraven kan

ställas högt i dessa koncessionsärenden. Det bör också

understrykas att regeringen har ett ansvar att se till att

tillsyns- och prövningsmyndigheter har tillräckliga resurser för

miljöarbetet, vari inbegrips arbetet med att ompröva villkoren

för miljöfarlig verksamhet. Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande stora punktkällor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo23 i denna

del och 1990/91:Jo25 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion Jo23 om

att kollektivtrafiken i västra Sverige bör byggas ut. Det är

t.ex. nödvändigt att samtliga fem järnvägslinjer i Västsverige

förses med dubbelspår. En fortsatt utbyggnad av hela

Västkustbanan måste ske. Om man går igenom Hallandsåsen

förkortas restiden kraftigt mellan Göteborg och Malmö. Trafiken

mellan Göteborg och Oslo är tät och det är viktigt att

Bohusbanan byggs om med dubbelspår hela vägen samt att den

återgår till stomlinjenätet. Bergslagsbanan måste få dubbelspår

upp till Mellerud. Den utgör, utöver en viktig förbindelse

mellan Göteborg och Oslo, också en viktig förbindelse mellan

Göteborg och Karlstad samt för SJs godstrafik från södra och

västra Sverige till Norrland. Götalandsbanan som börjar i

Göteborg och går via Borås och Jönköping/Tranås till Stockholm

har stor betydelse för Västsverige som avlastning av riksväg 40.

Den kommer samtidigt att vara en bra snabbförbindelse till

Landvetters flygplats. En utbyggnad av det västsvenska

järnvägsnätet ger dels möjligheter till en bättre godstrafik på

spår som kommer att avlasta vägnätet, dels möjligheter till en

utbyggd snabbtågstrafik från Göteborg till orter såsom

Stockholm, Oslo, Malmö, Karlstad, Jönköping, Linköping etc. Till

vissa av dessa orter åker man bil i dag, till andra flyger man.

I båda fallen kommer det att ha miljömässigt stor betydelse med

en stark satsning på utbyggd spårtrafik. I Göteborg måste

pendeltågstrafiken byggas ihop och göras genomgående genom att

en tunnel anläggs från Centralstationen via Järntorget, Valand,

Korsvägen och ut till Västkustbanan. För Göteborgsregionen är

det av stor betydelse att järnvägsnätet byggs ut snarast möjligt

och sammanbinds på det sätt som ovan angivits. Därigenom ges

möjligheter till bl.a. snabba pendelresor till och från

Göteborg, en stor avlastning av vägnätet kan ske samt en del av

luftföroreningarna försvinner. Det av Miljöprojekt Göteborg

framtagna förslaget till en spårburen ringlinje i Göteborg bör

prövas och kan utgöra en stor förbättring av kollektivtrafiken.

Att bygga ut den spårburna trafiken går inte överallt eller är

kanske inte ekonomiskt möjligt. Då är det viktigt att ändå

prioritera kollektivtrafiken genom exempelvis speciella

bussgator så att den blir snabb och därmed lockar till sig

trafik. Från miljösynpunkt är det också viktigt att satsa på

alternativa drivmedel så att man därigenom får mindre

luftföroreningar i Göteborg. Som i andra sammanhang anförts bör

regeringen skyndsamt vidta åtgärder för att stimulera det

inhemska drivmedlet etanol.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande 4 avstyrks i den mån

de ej tillgodoses med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 1 och 1990/91:Jo25

yrkande 4,

3. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Miljöprojekt Göteborg drar i sitt betänkande slutsatsen att

enbart avgasrening inte räcker för att uppnå de nödvändiga

minskningarna av utsläpp från trafiken. Fordonsflödet måste

minska. För att möjliggöra detta krävs ett alternativ till bilen

i form av ett snabbt och bekvämt kollektivtrafiksystem. I dag

sker bara 25 % av persontransporterna i Göteborg med

kollektivtrafiken. Man har därför tagit fram en principskiss för

en automatisk snabbspårväg. Dessutom behövs en ökad satsning på

pendeltågen, upprustning av Bohusbanan, utbyggnad av

Kungsbackapendeln, Bergslagsbanan och Boråsbanan, men dessa

projekt har inte närmare analyserats. Sammanlagt beräknas

förslaget till utbyggd kollektivtrafik kosta 17--18 miljarder

kr. När det gäller godstrafiken redovisas i betänkandet att 70

% av den tunga trafiken är lokal. Förutom en bättre

trafikplanering föreslås satsningar på gasdrivna lastbilar och

bussar. I förlängningen kan en övergång till vätgasdrift ske.

Det är synnerligen angeläget att ta itu med godstrafiken. Den

står för en växande andel av trafikens miljöproblem.

Den hänvisning som görs i regeringens skrivelse till pågående

utredningar m.m. innebär enligt utskottets mening att regeringen

inte tar sitt ansvar för dessa viktiga åtgärder för att få en

bättre miljö.

Enskilda kommuner kan inte bära de kostnader som det här är

fråga om. Statsmedel måste tillföras, men också näringslivet bör

betala sin del av kostnaderna för en förbättrad infrastruktur.

Lägesavgifter i enlighet med storstadsutredningens förslag kan

vara en framkomlig väg. Dessutom måste kommunerna ges bättre

möjligheter att utveckla miljöanpassade trafiksystem. Åtgärder

för att minska miljöproblemen i trafiksystemen är ytterst

angelägna. Vi kommer inte att kunna lösa vare sig de lokala

eller de övergripande miljöproblemen om vi inte lyckas begränsa

biltrafikens utsläpp av miljöstörande ämnen. Riksdagen bör

därför, med anledning av motion Jo25 yrkande 4, begära att

regeringen snarast återkommer med förslag till förbättrad

kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig

finansiering. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo24

yrkande 1,

4. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i miljöpartiet de grönas motion Jo24 kan de av

regeringen föreslagna åtgärderna på trafikområdet inte anses

tillräckliga för att göra Hisingen väsentligt mycket renare på

10 år. För detta krävs ett batteri av mer långtgående och delvis

helt andra åtgärder som inkluderar både samhällsplanering och

kraftiga ekonomiska styrmedel som kan ge effekt på kort sikt,

t.ex. kommunala miljöavgifter.

För att förbättra den mycket dåliga luftsituationen i

Göteborg krävs både regionala och lokala åtgärder. I syfte att

minska trafiken i allmänhet och biltrafiken i synnerhet bör

arbetsplatser, affärer, nöjesutbud etc. i större utsträckning

samlas till den eldrivna kollektivtrafikens upptagningsområden

samt vara någorlunda i balans med antalet boende i kommundelen.

Mycket stora insatser krävs både för spårvägen och den

regionala tågtrafiken. Dess värre har kollektivtrafiken

systematiskt missgynnats när statens anslag fördelats trots

Miljöprojekt Göteborg. Staten måste ta ett större ansvar än

hittills.

Biltrafiktillväxten är störst mellan Göteborg och

kranskommunerna. Därför är det oerhört viktigt att

kollektivtrafiken förstärks in till Göteborg. För att få till

stånd en effektiv pendeltågstrafik krävs att Bohusbanan och

Boråsbanan rustas upp samt att utbyggnaden till dubbelspår

fortsätter utan avbrott på Västkustbanan. Dessutom krävs ökade

anslag till länstrafiken. Järnvägen längs norra Älvstranden bör

få en annan sträckning så att miljöfarliga transporter inte går

nära tättbebyggda områden.

Statsbidrag bör utgå till en större del av investeringarna i

spårvägar och trådbussar än vad som sker i dag. Under en

10-årsperiod bör staten satsa 15 miljarder kr. utöver andra

anslag till järnvägsinvesteringar m.m. Det första året bör 500

milj.kr. kunna anslås.

Även anslagen till investeringar i järnvägsnätet bör

flerdubblas. I motioner (mp) har tidigare föreslagits att 65

miljarder kr. anslås för ändamålet under 1990-talet. Första året

bör nivån vara 2,5 miljarder kr. Dessa investeringar,

tillsammans med väsentligt ökade anslag till köp av persontrafik

på järnväg, skulle förbättra miljösituationen i Göteborg.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 1

bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den

mån de ej tillgodoses med dessa uttalanden.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25

yrkande 4,

5. Befogenhet att besluta om hastighetsgränser (mom.3)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Med samma" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som yrkas i motion Jo24 anser utskottet att

kommunerna i Göteborgsregionen bör ges rätt att sänka den

maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälsoskäl som

säkerhets- och miljöskäl. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Områdesavgifter och miljöavgifter m.m. (mom. 4)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 6" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo24 bör storstadskommunerna och staten

dela på kostnaderna för en utbyggd kollektivtrafik i

storstäderna. Motivet till att staten bör täcka en del av

kostnaderna är att nästan hela den minskning av bilismen som är

nödvändig av miljöskäl måste ske i storstäderna. Det innebär att

restriktionerna på bilismen, t.ex. i form av regionala

drivmedelsavgifter och områdesavgifter, måste vara betydligt

kraftigare i storstäderna än i glesbygden. Exempel på nya

finansieringsmöjligheter för kommunerna är bilavgifter i

centrala stadsdelar, lokal och regional miljöavgift på bensin

och dieselolja samt lägesskatt för kommersiella fastigheter. För

detta krävs en utökad beskattningsrätt för kommuner och

landsting. Dessa inkomster bör sedan användas för att bygga ut

kollektivtrafiken. I miljöskyddsområdet Göteborg (se res. 10)

bör diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv avgasrening

snarast möjligt avvecklas. En storsatsning på alternativ som är

bättre från miljösynpunkt bör omgående initieras med statligt

stöd. Senast 1995 bör miljöskyddsområdet Göteborg vara stängt

för diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv rening. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkandena 3, 4 och

6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena

3, 4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Minskade avfallsmängder (mom. 5)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "detta avsnitt" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo23 växer avfallsmängderna

industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största

hoten mot vår välfärd. Volymmässigt utgör papperet en stor andel

av avfallet. Samtidigt finns ett stort intresse bland människor

för källsortering och inte minst pappersinsamling. En

återvinning av papperet innebär också möjligheter till stora

energibesparingar. För varje kilogram returpapper som används

för att göra tidningspapper sparar man 1,5 kWh el. Returpapper

som råvara är 4--5 gånger energisnålare än motsvarande mängd

papper från ved. Men åter igen står vi inför situationen att

pappersbruken inte tar emot allt returpapper som samlas in.

Papperet läggs åter på soptippen. Ett sådant förfarande gör att

människor tappar tilltron till nyttan med miljöinsatser.

Renhållningsverket i Göteborg skriver i sin senaste

verksamhetsberättelse att "vi lägger ner stora ekonomiska

resurser på att dela upp avfallsströmmarna men kan inte kalla

detta miljövård i egentlig mening förrän återvinningsbart

material också är försålt." Utskottet anser givetvis att

källsortering är bra och att man bör fortsätta att sortera

avfallet vid renhållningsverken. Men trovärdigheten kräver att

marknader för återvinningsbart material tryggas. Regeringen har

ett ansvar för att utnyttja ekonomiska styrmedel så att

återvinningsmaterial prioriteras framför jungfruliga råvaror.

Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram

förslag om sådana styrmedel. Enligt utskottets mening bör

regeringen snarast lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel

som leder till minskade avfallsmängder. Utskottet vill också

understryka vikten av att de operativa projektgrupper som

bildats som en följd av miljöprojektet inom bl.a. området

avfallssnål teknik ges ekonomiska möjligheter att fullfölja sin

verksamhet.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande minskade avfallsmängder

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i

återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet är" och slutar med "10 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo24 bör regeringen i budgetpropositionen

återkomma med förslag om ytterligare resurser till

kemikalieinspektionen för tillämpning av substitutionsprincipen.

Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 10 i motionen bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Den omvända bevisbördan (mom. 7)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "När det" och slutar med "miljöpolitiska

propositionen" bort ha följande lydelse:

Kemikaliekontrollutredningen har föreslagit att principen om

den omvända bevisbördan förs in i lagen om kemiska produkter.

Förslaget bereds i regeringskansliet. Riksdagen bör med

anledning av motion Jo24 yrkande 9 uttala att beredningsarbetet

bör leda fram till ett förslag att principen om den omvända

bevisbördan förs in i lagen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande den omvända bevisbördan

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Göteborgsregionen som miljöskyddsområde (mom. 8)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "De överväganden" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas

uppfattning att Göteborgsregionen bör förklaras som

miljöskyddsområde. Härigenom skulle skapas bättre möjligheter

att bedriva ett effektivt miljöarbete i regionen. Vidare skulle

den enskilda tillståndsprövningen kunna kompletteras med vissa

generella föreskrifter om hänsynstagande till miljön. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo24 yrkande 5 och

Jo25 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo24 yrkande

5 och 1990/91:Jo25 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "I enlighet" och slutar med "motion Jo24" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo24 bör kommunerna få möjlighet att

utfärda generella föreskrifter inom miljöskyddsområden. Det bör

också klargöras i miljöskyddslagen att det inom sådant område

skall kunna utfärdas föreskrifter som ställer högre krav än vad

som normalt är möjligt enligt miljöskyddslagens

tillåtlighetsregler. En självklar åtgärd bör vidare vara att

förbjuda fordon utan effektiv rening inom miljöskyddsområdet om

det är påkallat av hälsoskäl. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom.10)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Som framgår" och slutar med "och 12" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo24 är det viktigt att miljöskyddslagen

ändras så att det blir möjligt att begränsa den totala

belastningen på miljön i ett visst område. Krav på

miljökvalitetsnormer och genomförandeplaner bör därför införas i

lagen. Vidare bör en lagändring göras så att lagen om kemiska

produkter tillämpas även i koncessionsärendet och att

transporter till och från miljöfarlig verksamhet prövas fullt ut

enligt både 4 och 5 §§ i miljöskyddslagen. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande vissa ändringar i

miljöskyddslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena

7, 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Uppdrag till miljöskyddskommittén (mom. 11)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 7" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo25 är det viktigt att tillstånd och

kontroll enligt ML baseras på faktiska mätningar och inte på

teoretiska beräkningar. Miljöprojekt Göteborg har visat att de

faktiska utsläppen kan ligga avsevärt över de teoretiska

beräkningarna. Det bör ankomma på miljöskyddskommittén att lägga

fram förslag om ändring i ML så att tillståndsprövning och

kontroll regelmässigt baseras på faktiska mätningar. Vidare bör

utredningen få i uppdrag att lämna förslag till ett system för

materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser

inbegripet avfallshanteringsspecifikation enligt synpunkterna i

motion Jo25. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25

yrkandena 5 och 7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5

och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Information om miljöprojekt Göteborg (mom. 13)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "När det" och på s. 12 slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att erfarenheterna från Miljöprojekt Göteborg

sprids till olika intressenter runt om i landet. Det gäller både

arbetsmetoderna och de faktiska resultaten av arbetet.

Informationen bör föras ut genom kurser och seminarier. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo25 yrkande 2 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande information om Miljöprojektet Göteborg

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Marianne Samuelsson (mp) anför:

Stora punktkällor (mom. 1)

Omprövningen av stora punktkällor bör intensifieras och

automatiskt skall senaste och bästa teknik alltid införas, även

under befintlig tillståndsperiod. Regeringen bör omedelbart

begära omprövning och samtidigt agera så att målsättningen blir

den som skisserats i miljöprojektet.

2. Annika Åhnberg (v) anför:

Befogenhet att besluta om hastighetsgränser m.m. (mom.3

och4)

Jag delar uppfattningen att det behövs ökade möjligheter

lokalt att besluta om hastighetsgränser och restriktioner för

trafiken i syfte att förbättra miljön. Vi har i vänsterpartiet

inte till detta ärende lagt fram sådana yrkanden eftersom vi

menar att det är frågeställningar som kräver en mer gedigen

genomarbetning än vad som varit möjligt i detta sammanhang. Det

är t.ex. inte alldeles enkelt att sätta ramarna för det lokala

inflytandet och att förlägga det till rätt nivå. I en

storstadsregion är många kommuner inblandade, och samarbete

kring regionala åtgärder behövs.

Jag har därför avstått från att nu yrka bifall till kraven på

ökade lokala möjligheter att styra hastighetsgränser,

områdesavgifter och regionala miljöavgifter.

Beträffande bättre drivmedel så är det en fråga som riksdagen

bör behandla övergripande för hela landet och inte enbart med

tanke på Göteborgsregionen, vilket yrkas i en motion.

Självfallet delar jag uppfattningen att det behövs drivmedel som

minimerar den negativa påverkan på miljön.

Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)

Jag anser att kemikalieinspektionen behöver förstärkta

ekonomiska resurser. I partimotioner från vänsterpartiet

har detta krav rests många gånger. Jag har inte yrkat bifall

till begäran om ökade anslag i detta sammanhang, eftersom det är

en budgetfråga, som bör hanteras tillsammans med andra

budgetfrågor vid den årliga behandlingen av statsbudgeten.

Den omvända bevisbördan (mom. 7)

Regeln om omvänd bevisbörda bör införas i

kemikalielagstiftningen. Det bör ankomma på den som vill

tillverka, importera eller tillhandahålla en kemisk produkt att

bevisa dess ofarlighet, i stället för på samhället att bevisa

dess eventuella farlighet. Detta krav står vänsterpartiet bakom.

Att jag avstått från att reservera mig till förmån för ett

sådant yrkande i det här betänkandet beror på att det bör tas

upp i sitt rätta sammanhang, dvs. mer övergripande

lagstiftningsfrågor på miljöområdet.

Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)

Kommuner bör ges ökade befogenheter att utfärda föreskrifter

när det gäller miljön inom ett område som avgränsats som

miljöskyddsområde. Jag delar denna principiella uppfattning. Ett

sådant beslut måste dock gälla generellt. Det är därför inte

lämpligt att besluta om detta i det begränsade sammanhang som

denna skrivelse avser. Dessutom förutsätter ett sådant beslut en

mer noggrann behandling av gränsdragningsproblem och

samarbetsformer emellan berörda parter.

Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom. 10)

Miljökvalitetsnormer bör införas i miljöskyddslagstiftningen.

Lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med

koncessionsprövning. Även transporter bör kunna prövas enligt

miljöskyddslagen. Jag delar dessa uppfattningar men har avstått

från att reservera mig till förmån för dem, eftersom jag anser

att de lämpligen bör behandlas tillsammans med andra krav som

gäller förändringar av miljöskyddslagstiftningen. Arbete pågår i

en utredning och riksdagen kommer att i ett sammanhang få ta

ställning till den samlade lagstiftningen.

Anslag för miljöprojektverksamhet (mom. 12)

I en motion från vänsterpartiet har yrkats att den typ av

projekt, som Miljöprojekt Göteborg är ett exempel på, får en

fortsättning på andra håll i landet, där man behöver arbeta med

miljöproblemen över kommun- och sektorsgränser. Vi återkommer i

budgetsammanhang med begäran om ökade anslag för sådan

verksamhet.