Bet. 1990/91:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU20

Djurförsökm.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 18 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1990 och fem motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1991 om djurförsökm.m. De flesta yrkanden från

innevarande riksmöte utgör en upprepning av tidigare väckta

motioner. Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till

bl.a. utskottets tidigare ställningstaganden i frågan.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och ett

särskilt yttrande.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Jo509 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av djurförsök,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av vetenskapliga krav,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av alternativa metoder och

utvidgning av MEIC-projektet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användning av alternativa metoder som

redan i dag finns tillgängliga, men som inte tas i bruk på grund

av att de anses för dyra.

1989/90:Jo511 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att reglerna för burmått, miljöförhållanden

m.m. för försöksdjur ses över och anpassas efter djurens behov

och ej understiger motsvarande regler för djur i djurparker,

sällskapsdjur och djur inom husdjursskötseln.

1989/90:Jo514 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den

djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, med hänsyn dels

till metodernas relevans, dels till försökens syfte,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för

utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till

djurförsök,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

behovsprövning av nya kemiska preparat i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1989/90:Jo515 av Ingrid Andersson och Lisbet Calner (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en vetenskaplig utvärdering av

djurförsökens värde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utökat stöd till och erkännande

av de till djurförsök alternativa metoderna.

1989/90:Jo520 av Ingela Mårtensson och Margareta

Fogelberg(fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

utvärdering av djurförsöken i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1989/90:Jo522 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsöken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inventering av alternativa metoder till

djurförsök.

1989/90:Jo527 av Kaj Nilsson och Ragnhild Pohanka (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en avvecklingsplan för djurförsöken

bör upprättas med en stark begränsning av djurförsöken som mål.

1989/90:Jo533 av Annika Åhnberg och Viola Claesson (v) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

verksamheten vid de djuretiska nämnderna,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

verksamheten vid centrala försöksdjursnämnden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

antalet djurförsök skall begränsas med målet att djurförsök helt

skall upphöra,

4. att riksdagen beslutar att djurförsök endast skall

tillåtas när syftet är att främja människors hälsa.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Jo505 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ändra 2§ djurskyddslagen på så

sätt som anförts i motionen.

1990/91:Jo523 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den

djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, dels med hänsyn

till metodernas relevans, dels med hänsyn till försökens syfte,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för

utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till

djurförsök,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

behovsprövning av nya kemiska preparat i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt

program för forskning kring alternativa metoder.

Utskottet

Utvärdering och avveckling av djurförsökm.m.

Motionerna

I ett flertal motioner efterlyses en utvärdering av

djurförsöken. Miljöpartiet begär i motion Jo509 en genomgripande

översyn och förändring av djurförsökens uppläggning (yrkande1)

och en utvärdering huruvida djurförsöken uppfyller vetenskapliga

krav (yrkande2). Även i motion Jo514 (c) yrkande1 framförs

krav på en utvärdering av den djurförsöksverksamhet som

förekommer i Sverige med hänsyn dels till metodernas relevans,

dels till försökens syfte. Ett identiskt yrkande återfinns i

motion 1990/91:Jo523 yrkande1 med samma partibeteckning. En

allsidigt sammansatt utredning eller expertgrupp bör enligt

motion Jo515 (s) yrkande1 göra en vetenskaplig utvärdering av

djurförsökens värde. I motion Jo520(fp) framhålls som

angeläget att samhället utvärderar djurförsökens verkliga

betydelse som modell för att behandla olika sjukdomar och som

testmetod för kemikalier etc. Utvärderingen bör innehålla en

inventering av befintliga alternativa metoder, stöd till

valideringsprojekt av alternativa metoder samt en beskrivning av

de förhållanden under vilka försöken pågår.

Krav på en systematisk avvecklingsplan för djurförsöken

framförs i motion Jo522(c) yrkande1. En avvecklingsplan för

djurförsöken bör enligt motion Jo527 (mp) upprättas med en stark

begränsning av försöken som mål. Motionärerna i motion Jo533 (v)

anser att antalet djurförsök skall begränsas med målet att

försöken helt skall upphöra (yrkande3) och att djurförsök

skall tillåtas endast när syftet är att främja människors hälsa

(yrkande4).

Utskottets överväganden

Med anledning av de motionsyrkanden som begär en utvärdering

av djurförsökens relevans vill utskottet inledningsvis hänvisa

till två tidigare uttalanden i frågan.

Vid sin behandling av regeringens förslag om djurskyddslag,

m.m. (prop. 1987/88:93, JoU:22 s. 42) anförde utskottet bl.a.

följande.

Det faktum att forskningsresultaten inte är direkt överförbara

på människor leder inte utan vidare till slutsatsen att

djurförsöken är onödiga eller ger missvisande resultat. Viktig

information erhålls i djurförsöken om bl.a. centrala biologiska

verknings- och funktionsprinciper hos levande varelser. Denna

information är väsentlig i t.ex. den kritiska fasen av

toxicitetstester rörande läkemedelm.m., i utvecklingen av nya

operationsmetoder och över huvud taget i sökandet efter nya

kunskaper inom den biomedicinska forskningen. Emellertid delar

utskottet motionärernas synpunkter så till vida att det är

angeläget att alternativa och kompletterande metoder utvecklas

och kommer till användning när sådana metoder kan ge likvärdiga

kunskaper. Det bör därvid framhållas att sökandet efter

alternativa metoder bör omfatta metoder som dels är baserade på

icke-djurförsök, dels går ut på att minska

försöksdjursanvändningen genom bl.a. förfinad teknik och

förhöjning av djurens egenskaper i olika avseenden.

Jordbruksministern har i detta sammanhang anfört att

djurförsök inte bör förekomma om likvärdig kunskap kan vinnas

genom alternativa metoder (propositionen s.35). Sådana metoder

finns delvis i dag, och enligt propositionen kan en snabb

utveckling av nya metoder förväntas. Liksom jordbruksministern

utgår utskottet från att de myndigheter som föreskriver

djurförsök följer denna utveckling och fortlöpande ser över sina

krav. Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) skall verka för att

användningen av försöksdjur begränsas genom att främja

utvecklingen av alternativa metoder.

Det bör också ankomma på de djurförsöksetiska nämnderna att i

sin prövningsverksamhet verka i samma riktning. Enligt

utskottets mening får ingen möda lämnas ospard när det gäller

utnyttjandet av alternativa och kompletterande metoder.

Det bör tilläggas att propositionen också innehåller förslag

om fortsatta resurser till CFN för att främja utvecklingen av

alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.

Våren 1989 gjorde utskottet följande uttalande (1988/89:JoU17

s.5):

Utskottet får inledningsvis erinra om att varje enskilt

djurförsök underkastas i dag en prövning som skall avse bl.a.

försökets betydelse, dess angelägenhet från allmän synpunkt samt

möjligheten att genom alternativa metoder erhålla likvärdig

kunskap. En sådan inventering av samtliga djurförsök som

flertalet motioner syftar till skulle således i stor

utsträckning innebära en dubblering av den prövning som görs i

de etiska nämnderna och av den information som kan erhållas på

grundval av ingivna ansökningar om etisk prövning. En grundlig

inventering av försöksdjursanvändningen gjordes för övrigt av

försöksdjursutredningen i dess år 1986 framlagda betänkande

(DsJo1986:3). Sedan dess har centrala försöksdjursnämnden

(CFN) och lantbruksstyrelsen fortsatt att publicera utförliga

statistiska uppgifter om verksamheten, innefattande bl.a.

uppgifter om antalet djur, fördelning på djurarter och för vilka

ändamål djuren används. Härav framgår bl.a. att förbrukningen

sjunkit betydligt under de senaste åren. CFN kommer även

framgent att följa verksamheten och att publicera fortlöpande

statistiska uppgifter om densamma.

När det gäller frågan om djurförsökens relevans från olika

synpunkter hänvisar utskottet till sina uttalanden i betänkandet

JoU1987/88:22 (s.40f.). Som utskottet anförde i detta

sammanhang måste man utgå från att de flesta forskare är

medvetna om så grundläggande problem som frågeställningarna

kring djurförsökens relevans för humanbiologiska

förhållandenm.m. En centraliserad utredning eller inventering

av det slag som motionärerna synes avse skulle knappast kunna ge

något entydligt svar på frågan huruvida djurförsöken generellt

eller i varje enskilt fall ger rättvisande eller mer eller

mindre missvisande resultat. Utskottet vill dessutom framhålla

de betydande praktiska svårigheter som skulle föreligga att i en

särskild utredning detaljgranska samtliga pågående djurförsök,

till antalet uppskattningsvis minst 2000. Tillsättandet av en

utredning skulle för övrigt ge uttryck för ett alltför statiskt

synsätt i dessa frågor. Enligt utskottets mening måste dessa

frågor bedömas och fortlöpande omprövas i ljuset av de nya

kunskaper och erfarenheter som erhålls i grundforskning och

tillämpad forskning. Frågan huruvuda varje enskilt djurförsök

uppfyller de vetenskapliga kravenm.m. måste således bedömas i

den etiska prövningen och, i förekommande fall, av de

anslagsbeviljande forskningsorganen med utgångspunkt i det

kunskapsläge som råder vid prövningstillfället. -- -- --

Som utskottet nyss anfört gör den etiska nämnden i sin

prövning en avvägning mellan försökets betydelse och djurets

lidande. Försöket skall avstyrkas om det inte är angeläget från

allmän synpunkt. Enligt CFN:s tillämpningsföreskrifter skall de

etiska nämnderna tillse att ärendena om etisk prövning är

utredda och allsidigt granskade från djurskyddssynpunkt.

Nämnderna har dessutom att till CFN anmäla beslut av betydelse

från etisk synpunkt. Härigenom bereds CFN möjlighet att följa de

etiska nämndernas bedömningar av bl.a. använda tekniker och

rutiner vid djurförsöken. De nu redovisade förutsättningarna för

prövningen innebär enligt utskottets mening att behovet av

utvecklandet av rutiner och tekniker som uppfyller de från

djurskyddssynpunkt förstärkta kraven kan tillgodoses.

Som framgår av ovanstående referat har utskottet vid flera

tillfällen ingående diskuterat frågor om djurförsökens relevans

från olika synpunkter. Vad utskottet anfört i denna fråga

innebär bl.a. att svaret på frågan om djurförsökens relevans för

humanbiologiska förhållanden eller från andra synpunkter i en

viss mening är givet på förhand; nämligen att det å ena sidan

finns grundläggande likheter mellan många levande organismer och

å andra sidan att resultaten av vissa försök trots enhetliga

förutsättningar kan skifta mellan olika arter och t.o.m. mellan

olika individer av samma art. I en annan mening, nämligen det

enskilda försökets relevans i förhållande till det uppgivna

syftet med försöket, måste ansvaret för bedömningen främst

läggas på vederbörande forskare och på den djurförsöksetiska

nämnden. Utskottet vill än en gång understryka att dessa frågor

måste bedömas och fortlöpande omprövas i ljuset av de nya

kunskaper och erfarenheter som erhålls i grundforskning och

tillämpad forskning. Att tillsätta en utredning i en sådan

utpräglad forskningsfråga skulle, som utskottet tidigare anfört,

inte vara meningsfullt och skulle dessutom ge uttryck för ett

alltför statiskt synsätt på en fråga där bedömningar och

slutsatser kontinuerligt påverkas av nyvunna kunskaper.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo509

yrkandena1 och2, Jo514 yrkande1, Jo515 yrkande1, Jo520

och 1990/91:Jo523 yrkande1.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

motionerna Jo522 yrkande1 och Jo527.

På samma grund avstyrks även motion Jo533 yrkandena3 och4.

Alternativ till djurförsök

Motionerna

I motion Jo509 (mp) begärs en utvärdering av alternativa

metoder och en utvidgning av det s.k. MEIC-projektet, som är ett

projekt inom Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet (SCS)

för utvärdering av djurförsöksfria metoder att mäta akut

toxicitet (yrkande3). Ett liknande yrkande framförs i motion

Jo514 (c) yrkande2. Samma yrkande återkommer i motion

1990/91:Jo523 (c) yrkande2. Eftersom samlad kunskap om möjliga

alternativ till djurförsök saknas, bör enligt motionärerna i

motion Jo522 (c) yrkande3 en inventering göras av dels

existerande alternativa metoder, dels de rutiner och tekniker

som kan lindra djurens lidande under pågående försök.

Medel bör enligt yrkande4 i motion Jo509 (mp) avsättas för

användning av de alternativa metoder som redan i dag finns

tillgängliga, men som inte tas i bruk därför att de anses för

dyra. Motionärerna i motion Jo515 (s) konstaterar att de till

djurförsök alternativa testmetoder som utvecklats har svårt att

finna erkännande och att bli utnyttjade. Metoderna behöver

därför utökat ekonomiskt stöd och erkännande från tillsyns- och

kontrollmyndigheterna (yrkande2).

Ett samlat kraftfullt program för forskning om alternativa

metoder till djurförsök bör enligt motion 1990/91:Jo523 (c)

yrkande4 föreläggas riksdagen.

Utskottets överväganden

Utskottet, som delar motionärernas syn på behovet av

alternativa och kompletterande metoder och att dessa bör komma

till användning när de ger likvärdiga kunskaper, hänvisar

inledningsvis till sitt uttalande i frågan våren 1989

(JoU1988/89:17 s.8):

Den önskvärda utvecklingen innebär enligt utskottets mening

att metoder baserade på icke-djurförsök tas i anspråk lika väl

som att den existerande försöksdjursanvändningen förfinas och

effektiviseras i olika avseenden. I sammanhanget bör även

påpekas att CFN, som har ansvaret för den långsiktiga

planeringen av försöksdjursverksamheten i landet, särskilt skall

verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att

främja utvecklingen av alternativa metoder. Ett viktigt inslag i

detta arbete utgör den information som sprids genom den sedan

år1985 av CFN utgivna skriftserien. Även de etiska nämnderna

har att verka i samma riktning. Utöver redovisade synpunkter

finner utskottet inte anledning att förespråka en särskild

inventering eller utvärdering av alternativa metoder till

djurförsök.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning i frågan

och hänvisar härutöver till regeringens proposition om forskning

(1989/90:90 avsnitt18, s.359, JoU17, rskr.336) där det

framhölls som angeläget att insatser görs för att utveckla

metoder till djurförsök som är effektiva och tillförlitliga. Mot

den bakgrunden räknades anslaget till CFN upp med 500000kr.

för budgetåret 1990/91 och nämnden tillfördes för perioden

ytterligare 400000kr. för att täcka ökade kostnader för de

djurförsöksetiska nämnderna.

Utskottet har erfarit att -- under förutsättning av

regeringens godkännande -- avtal i dagarna kommer att tecknas

mellan å ena sidan staten och å andra sidan AB Astra och Kabi

Pharmacia AB om gemensam finansiering av viss verksamhet

beträffande forskning och utvärdering för att främja utveckling

och användning av alternativa och kompletterande metoder till

djurförsök. Avtalet innebär i princip fullföljande av tidigare

avtal mellan staten och läkemedelsindustriföreningen (LIF) utom

vad avser partsställning och belopp, vilket innebär dels att LIF

ersätts av de båda företagen, dels att kostnadsramen ökas från

båda parter för den kommande treårsperioden. Regeringen har för

avsikt att under våren 1991 återkomma till riksdagen med begäran

om bemyndigande för staten att ta på sig ansvaret för de

ekonomiska förpliktelser som följer av avtalet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo509

yrkande3 i denna del, Jo514 yrkande2, Jo522 yrkande3 och

1990/91:Jo523 yrkande2.

På samma grund avstyrker utskottet även motionerna Jo509

yrkandena 3 i denna del och4 och Jo515 yrkande2.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

även motion 1990/91:Jo523 yrkande4.

Anledning att från riksdagens sida tillmötesgå motion Jo509

yrkande3 i den del yrkandet avser utvidgning av det s.k.

MEIC-projektet inom Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet

saknas enligt utskottets mening. Motionsyrkandet avstyrks.

Övriga frågor

Motionerna

Reglerna för burmått, miljöförhållanden m.m. för försöksdjur

bör enligt motion Jo511 (c) ses över, anpassas efter djurens

behov och inte vara mindre stränga än motsvarande regler för

djur i djurparker, sällskapsdjur och djur inom husdjursskötseln.

I motion Jo514 (c) yrkande3 begärs förslag om behovsprövning

av nya kemiska preparat. Yrkandet upprepas i motion

1990/91:Jo523(c) yrkande3.

En översyn bör enligt motionärerna i motion Jo533 (v) göras av

verksamheten vid de djuretiska nämnderna (yrkande1) och vid

centrala försöksdjursnämnden (yrkande2).

2§ djurskyddslagen bör enligt motion 1990/91:Jo505 (c)

yrkande2 ändras i enlighet med sin tidigare lydelse så att

miljö- och hälsoskyddsnämnden åter blir tillsynsmyndighet vad

gäller djurförsök.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo511 om översyn av reglerna för

burmått, miljöförhållandenm.m. för försöksdjur vill utskottet

inledningsvis erinra om att de grundläggande reglerna om hur

djur i allmänhet skall hållas och skötas även omfattar

försöksdjuren. I samband med riksdagens behandling av

regeringens proposition om djurskyddslagm.m. underströk

utskottet det angelägna i att grundtankarna bakom lagens 4§,

dvs. kraven på god djurmiljö, främjande av djurens hälsa och

möjlighet för djuren att bete sig naturligt, i största möjliga

utsträckning skulle beaktas i djurhållningen över huvud taget

(JoU1987/88:22, s.26). Det ankommer på regeringen och

berörda myndigheter att utforma de tillämpningsföreskrifter som

kan anses erforderliga. Enligt vad utskottet erfarit kommer

lantbruksstyrelsen att under våren 1991 utfärda föreskrifter om

burmått för försöksdjuren. Utskottet vill vidare erinra om att

den etiska prövningen av djurförsök även omfattar frågor om

försöksdjurens vård och förvaring under samt omedelbart före och

efter försöket. Slutligen vill utskottet erinra om att

Europarådskonventionen om försöksdjursanvändning innehåller

tämligen utförliga och detaljerade anvisningar rörande vård och

förvaring m.m. av försöksdjuren. Det torde kunna konstateras att

de svenska reglerna står väl i överensstämmelse med -- och i

vissa fall t.o.m. är mer långtgående än -- konventionens

anvisningar. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo511 i

den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.

Enligt yrkande 3 i motion Jo514 och yrkande3 i motion

1990/91:Jo523 bör införas någon form av behovsprövning av nya

kemiska produkter som introduceras på den svenska marknaden.

Denna prövning skulle enligt motionerna bl.a. äga rum innan

tillstånd ges till att utföra djurförsök för att testa sådana

produkter i den mån de ej "fyller några nya behov utan bara är

duplikat av produkter som redan finns". I övrigt ger motionerna

ingen vägledning för en bedömning av vilka kriterier som skulle

styra den föreslagna behovsprövningen. Utskottet erinrar om att

det finns bestämmelser om kemiska produkter i bl.a. följande

författningar, nämligen lagen (1985:426) om kemiska produkter,

livsmedelslagen (1971:511), läkemedelsförordningen (1962:701)

och foderlagen (1985:295). Det bör framhållas att utskottet

tidigare uttalat att djurförsök inte skall få förekomma vid

framställning och testning av kosmetika (JoU1987/88:22). I

betänkandet 1989/90:JoU3 har utskottet dock avvisat tanken på en

allmän behovsprövning av kemiska produkter främst av det skälet

att det skulle vara mycket svårt -- på gränsen till omöjligt --

att fastställa objektiva och entydigt formulerade kriterier för

en sådan prövning.

I anslutning till de nu aktuella motionerna vill utskottet

framhålla att en allmän behovsprövning av kemiska produkter

förutsätter att det införs ett system för en offentligrättslig

kontroll och detaljreglering av produktion och marknadsföring

inom stora delar av svenskt näringsliv. Om syftet är att

förhindra djurförsök för vissa ändamål måste kontrollen dessutom

ske innan produkten är klar att registreras eller marknadsföras;

dvs. det måste finnas myndigheter som till skillnad från de

etiska nämnderna -- vilkas prövning är av rådgivande karaktär --

har befogenhet att redan på forsknings- och försöksstadiet

förbjuda vissa projekt i den mån dessa projekt syftar till att

framställa produkter som är i någon mening "obehövliga".

Utskottet anser det visserligen eftersträvansvärt att samhället

vidtar åtgärder för att begränsa förekomsten av kemiska

produkter för att förebygga skador på människors hälsa eller

miljön. Dessa åtgärder bör dock av flera skäl ej begränsas till

utvecklingen av nya produkter. Sedan länge pågår på olika håll i

samhället -- bl.a. hos kemikalieinspektionen -- ett omfattande

arbete för att avveckla äldre, hälso- och miljöfarliga produkter

och ersätta dem med nya, mindre farliga produkter. En icke

oväsentlig del av arbetet på det medicinska området går ut på

att framställa nya läkemedel som visserligen har samma

användningsområde som redan befintliga läkemedel men som har

större effektivitet och/eller färre biverkningar. Det nu anförda

utgör endast några få exempel bland många på svårigheterna att

bedöma huruvida en ny produkt i någon mening är "obehövlig" och

belyser därmed det enligt utskottets mening ytterst svårlösta

problemet med att fastställa objektiva och entydiga kriterier

för en behovsprövning av nya produkter. Utskottet vidhåller sin

tidigare redovisade inställning i denna fråga och avstyrker

därför motionerna Jo514 yrkande 3 och 1990/91:Jo523 yrkande3.

I enlighet med tidigare principiella uttalanden i frågan anser

utskottet att riksdagen saknar anledning att i detalj reglera de

etiska nämnderna och deras funktion (JoU1987/88:22 s.48f.

och JoU1988/89:17 s.9). Som utskottet anförde våren 1989

(JoU1988/89:17 s.9) innebär den förstärkning av

lekmannainflytandet i de etiska nämnderna, med majoritet för

allmänintresset, som genomfördes i samband med den nya

djurskyddslagen att de etiska problemen i samband med och

nödvändigheten av djurförsöken garanteras en allsidig belysning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo533 yrkandena1

och2 om en översyn av nämndernas verksamhet.

2§ djurskyddslagen (1988:534) var senast föremål för

utskottets behandling våren 1990 (prop. 1989/90:118, JoU23,

rskr.342). I likhet med jordbruksministern ansåg utskottet att

den etiska prövningen bl.a. tillgodoser kravet på att djur inte

onödigtvis utsätts för lidande och sjukdom. Utskottet uttalade

också att miljö- och hälsoskyddsnämnderna har att se till att

försöket utförs i enlighet med den tillstyrkta ansökningen och

att djurens vård och förvaring i samband med försöksverksamheten

är tillfredsställande från djurskyddssynpunkt. Av den

anledningen borde det klarare framgå av djurskyddslagen att om

ett djurförsök har tillstyrkts vid den etiska prövningen skall

djuret, såvitt avser försöket, inte anses vara utsatt för

onödigt lidande eller sjukdom. Med det anförda tillstyrkte

utskottet regeringens förslag om ändring i lagrummet, varigenom

lagen i detta avseende förtydligades. Utskottet saknar anledning

att tillmötesgå kravet i motion 1990/91:Jo505 yrkande2 om

ändring av bestämmelsen. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av djurförsökm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkandena1

och2, 1989/90:Jo514 yrkande1, 1989/90:Jo515 yrkande1,

1989/90:Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande avvecklingsplan för djurförsökm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo522 yrkande1,

1989/90:Jo527 och 1989/90:Jo533 yrkandena3 och4,

res. 2 (v)

3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkande3 i

denna del, 1989/90:Jo514 yrkande2, 1989/90:Jo522 yrkande3

och 1990/91:Jo523 yrkande2,

res. 3 (c, v)

res. 4 (mp)

4. beträffande ekonomiskt stöd till alternativa metoder till

djurförsök

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkandena 3 i

denna del och4 och 1989/90:Jo515 yrkande2,

res. 5 (mp)

5. beträffande forskningsprogram för alternativa metoder

till djurförsök

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo523 yrkande4,

res. 6 (c, v, mp)

6. beträffande översyn av vissa regler om förvaringm.m. av

försöksdjur

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo511,

7. beträffande behovsprövning av nya kemiska preparat

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo514 yrkande3 och

1990/91:Jo523 yrkande3,

8. beträffande översyn av verksamheten vid de djuretiska

nämndernam.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo533 yrkandena1 och2,

res. 7 (v, mp)

9. beträffande ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534)

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo505 yrkande2.

res. 8 (c, v, mp)

Stockholm den 19 februari 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Grethe

Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),

Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Inge

Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart

Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove

Karlsson (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).

Reservationer

1. Utvärdering av djurförsökm.m. (mom.1)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.3

börjar med "Med anledning" och på s.5 slutar med "yrkande1"

bort ha följande lydelse:

Forskningen inom medicin och biologi går mycket snabbt framåt.

Enligt utskottets mening är därför en genomgripande översyn och

förändring av testernas uppläggning för teratogena studier

absolut nödvändig. Resultatet av översynen bör därefter läggas

till grund för en revision av OECD Guideline for Testing of

Chemicals "Teratogenicity", 414, antagen i maj 1981.

Utskottet vill erinra om den undersökning, utförd vid statens

veterinärmedicinska anstalt, som presenterades hösten 1988.

Undersökningen visade att försöksdjur led av virussjukdomar som

påverkade försöksresultaten på ett mycket allvarligt sätt.

Virussjukdomar är bara en av flera faktorer som kan ge

missvisande försöksresultat. Utskottet ansluter sig därför till

motion Jo509 med yrkande om en utvärdering i syfte att utröna om

gjorda djurförsök uppfyller uppställda vetenskapliga krav. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo509 yrkandena1

och2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner

utskottet syftet med motionerna Jo514 yrkande1, Jo515

yrkande1, Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens

vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande utvärdering av djurförsökm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509

yrkandena1 och2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna

1989/90:Jo514 yrkande1, 1989/90:Jo515 yrkande1,

1989/90:Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1,

2. Avvecklingsplan för djurförsökm.m. (mom.2)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "På samma" och slutar med "och 4" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo533 måste kraven skärpas för att ett

djurförsök skall tillåtas och målet vara att djurförsöken

avvecklas. Ett delmål är härvid att djurförsök skall tillåtas

endast när syftet är att bevara eller höja människors

hälsotillstånd. Vad utskottet anfört med anledning av motionens

yrkanden3 och4 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande avvecklingsplan för djurförsökm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo533

yrkandena3 och4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna

1989/90:Jo522 yrkande1 och 1989/90:Jo527,

3. Alternativ till djurförsökm.m. (mom.3)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c) och Annika

Åhnberg(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Utskottet, som" och på s.7 slutar med

"1990/91:Jo523 yrkande2" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Jo514 och 1990/91:Jo523 läggs --

trots knappa ekonomiska resurser -- ett betydelsefullt arbete

ned på att utveckla metoder som kan utgöra alternativ till

djurförsök. Det är enligt utskottets mening av vikt att de

alternativa metodernas relevans t.ex. när det gäller att mäta

akut toxicitet blir föremål för utvärdering. Utskottet har

erfarit att ett sådant arbete för närvarande genomförs av

Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet, en frivillig

sammanslutning av forskare som arbetar med alternativa metoder

till djurförsök inom toxikologin. De ekonomiska resurserna är

emellertid mycket knappa. Det finns därför enligt utskottets

mening anledning att stödja denna utvärderingsverksamhet med

statliga medel. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Jo514 yrkande2 och 1990/91:Jo523 yrkande2 bör ges regeringen

till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna Jo509 yrkande3 i motsvarande del och Jo522

yrkande3 tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte

medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo514

yrkande2 och 1990/91:Jo523 yrkande2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan

vidare åtgärd motionerna 1989/90:Jo509 yrkande3 i denna del

och 1989/90:Jo522 yrkande3,

4. Alternativ till djurförsökm.m. (mom.3)

Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Utskottet, som" och på s.7 slutar med

"1990/91:Jo523 yrkande2" bort ha följande lydelse:

För att de alternativa metoderna skall kunna ersätta

djurtester måste enligt utskottets mening -- vilket även

framhålls i motion Jo509 -- dessa metoder bli föremål för

utvärdering. I detta syfte inleddes vid Skandinaviska

celltoxikologiska sällskapet ett projekt kallat MEIC-projektet.

Projektet utvärderar djurförsöksfria metoder att mäta akut

toxicitet, dvs. vad som mäts genom bl.a. metoden LD50. Enligt

vad utskottet erfarit har hittills goda resultat uppnåtts och

fungerande alternativa metoder för akuta toxicitetstester

införts. Projektet bör utvidgas och stödjas med resurser för

utveckling av alternativa metoder till dels teratogena tester,

dvs. tester som utförs för att spåra fosterskadande kemikalier,

dels cancertester. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo509 yrkande3 i denna del bör ges regeringen till känna. Med

det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo514

yrkande2, Jo522 yrkande3 och 1990/91:Jo523 yrkande2 i allt

väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509 yrkande3

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna

1989/90:Jo514 yrkande2, 1989/90:Jo522 yrkande3 och

1990/91:Jo523 yrkande2,

5. Ekonomiskt stöd till alternativa metoder till djurförsök

(mom.4)

Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7

börjar med "På samma" och slutar med "yrkande2" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med det ovan anförda och med den officiella

politiken vad gäller djurförsök, en politik som syftar till att

antalet försök skall minskas och på sikt ersättas av alternativa

metoder, bör riksdagen garantera att MEIC-projektet tillförs

erforderliga ekonomiska resurser. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo509 yrkandena3 i denna del och4 bör

ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet

syftet med motion Jo515 yrkande2 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande ekonomiskt stöd till alternativa metoder till

djurförsök

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509

yrkandena3 i denna del och4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd

motion 1989/90:Jo515 yrkande2,

6. Forskningsprogram för alternativa metoder till djurförsök

(mom.5)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c), Annika

Åhnberg(v) och Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7

börjar med "Med vad" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

För att djurförsök skall kunna avvecklas utan att skapa

onödiga risker för människors hälsa är det viktigt att

alternativa metoder utvecklas. De statliga satsningarna på en

sådan utveckling har enligt utskottets mening hittills varit

mycket blygsamma. För att ett verkligt genombrott skall kunna

åstadkommas på området krävs forskningsinsatser av en helt annan

storleksordning än den hittillsvarande. Utskottet, som ansluter

sig till motion 1990/91:Jo523 yrkande4, anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med ett samlat forskningsprogram

för utveckling av alternativ till djurförsök. Vad utskottet

anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande forskningsprogram för alternativa metoder

till djurförsök

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo523 yrkande4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Översyn av verksamheten vid de djuretiska nämndernam.m.

(mom.8)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "I enlighet" och slutar med "nämndernas verksamhet"

bort ha följande lydelse:

Sedan de djurförsöksetiska nämnderna inrättades år 1979 har --

enligt vad utskottet erfarit -- endast caenpromille av

ansökningarna till nämnderna avstyrkts. I likhet med

motionärerna i motion Jo533 anser utskottet detta vara en siffra

som inger oro eftersom det knappast är troligt att 99,99% av

samtliga djurförsök är etiskt godtagbara. Nämndernas beslut är

dessutom endast rådgivande, och någon uppföljning av besluten

sker i stort sett inte. Det är visserligen utskottets

förhoppning att nämnderna har haft en preventiv inverkan men

utskottet finner ändå anledning att ansluta sig till motionens

yrkande1 om en översyn av verksamheten vid de djuretiska

nämnderna.

Statliga medel för utveckling av alternativa metoder till

djurförsök utgår sedan år1979 via CFN. En utvärdering visar

emellertid att effekten av nämndens verksamhet har varit liten

och att brister förekommer när det gäller samordning och

genomförande av nya metoder och tekniker. En ändring härvidlag

måste komma till stånd och nya metoder på området följas upp och

samordnas. Med det anförda ansluter sig utskottet till motion

Jo533 yrkande2 om en översyn av verksamheten vid CFN. Vad

utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden1 och2

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av verksamheten vid de djuretiska

nämndernam.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo533

yrkandena1 och2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534) (mom.9)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c), Annika

Åhnberg(v) och Marianne Samuelsson(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "2§" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Under förutvarande riksmöte beslutades om ändring i bl.a.

2§djurskyddslagen (1988:534, ändrad 1990:628). Denna ändring

gäller tillsynen av försöksdjur och innebär att om en

djurförsöksetisk nämnd har tillstyrkt ett djurförsök skall

djuret inte anses vara utsatt för onödigt lidande eller sjukdom

vid användningen. Ändringen innebär även att miljö- och

hälsoskyddsnämnden inte längre har möjlighet att pröva frågan

enligt djurskyddslagen. Detta förhållande medför enligt

utskottets mening ett försämrat skydd för försöksdjuren vid

olika typer av experiment eftersom de djurförsöksetiska

nämnderna fattar majoritetsbeslut utan hänsyn till avgivna

reservationer som dels kan avse avstyrkan av ansökan, dels

tillstyrkan under förutsättning av olika inskränkningar i

försöken. Eftersom miljö- och hälsoskyddsnämnderna har

fråntagits sin möjlighet att pröva verksamheten enligt

djurskyddslagens bestämmelser, innebär den nya ordningen att

tillräcklig hänsyn inte alltid tas till försöksdjurens bästa.

Som anförs i motion 1990/91:Jo505 yrkande2 bör 2§

djurskyddslagen ändras i enlighet med sin tidigare lydelse. Vad

utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534)

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo505 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.