Bet. 1990/91:JoU21

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU21

Lag om vissa dryckesförpackningar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:71 om lag om vissa

dryckesförpackningar. Vidare behandlas

13 motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker det i propositionen redovisade

lagförslaget med den ändringen i fråga om

ikraftträdandebestämmelsen att lagen föreslås träda i kraft den

1 juli 1991. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande att regeringen

bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt

följer utvecklingen vad gäller systemet för PET-flaskan. SPK bör

löpande granska prissättningen och övriga villkor för

utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större

bryggerierna. Regeringen bör även uppmärksamma frågan om

distribution av PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras

bör regeringen inleda överläggningar med företrädare för

bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en

överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till

fortsatt distribution vid införande av krav på återfyllning.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 2 särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen (miljödepartementet) föreslår i propositionen en ny

lag med föreskrifter om att PET-flaskor som innehåller

konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna

ingår i ett retursystem.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991.

Lagförslaget bifogas till detta betänkande som bilaga 1.

Motioner

1990/91:Jo34 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att den tredje paragrafen i lag om vissa

dryckesförpackningar skall ha följande lydelse. För

hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett

retursystem och att återanvändningsgraden uppgår till minst

90%.

1990/91:Jo35 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om producentens ansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om returkrav på 98% för PET-flaskan,

3. att riksdagen beslutar att miljövårdsavgiften för

PET-flaska skall uttas med 1 öre per tappningstillfälle.

1990/91:Jo36 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär förslag till förbud mot all användning

av s.k. PET-flaskor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av helhetslösningar

beträffande retursystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationell standardisering av

returförpackningar.

1990/91:Jo37 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:71,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag till

förpackningspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

övergångsbestämmelser och risk för konkurrensbegränsning,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger

till känna vad i motionen anförts om bidrag till Håll Sverige

Rent från retur-PET-systemet.

1990/91:Jo38 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:71 om

lag om vissa dryckesförpackningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om pantsystem i

enlighet med vad i motionen anförts.

Utfrågning m.m.

Utskottet har anordnat en utfrågning med ställföreträdande

näringsfrihetsombudsman Staffan Sandström (NO) och

generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och

konkurrensverk (SPK), i syfte att erhålla information om vissa

strukturfrågor m.m.

Utskottet har uppvaktats av representanter för Svenska

bryggareföreningen, Sveriges livsmedelshandlareförbund och AB

Stockmos Fruktindustrier.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter

Propositionen

Enligt miljöministern innebär de av riksdagen antagna

riktlinjerna för det fortsatta arbetet med förbättrad överblick

och kontroll av avfallshanteringen (prop. 1989/90:100, bil. 16,

JoU16, rskr. 241) följande utgångspunkter. Produktionsmetoderna

måste utvecklas med hänsyn till sparsamhet med råvaror och

återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och

återanvändning bör vara grundläggande principer för utnyttjandet

av naturresurser och inriktningen av varuproduktionen. Varorna

måste vara anpassade till miljöns krav redan från början. Det är

producenten som skall ansvara för att varorna får en

miljöanpassad utformning och att den restprodukt varan lämnar i

form av avfall kan tas om hand på ett från miljö- och

resurssynpunkt riktigt sätt. I maj 1990 beslutade regeringen att

en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna

förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja

uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Utredningen

(M 1990:03), som antagit namnet förpackningsutredningen,

avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:85) med

förslag till ändringar av skatten på dryckesförpackningar. I

propositionen framhålls att ett viktigt steg i arbetet med att

minska avfallsmängderna är att nedbringa antalet

dryckesförpackningar av engångskaraktär.

Motionerna

Enligt motion Jo38 (m) skall avfallsproblemen lösas med hjälp

av generella metoder. Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna

leder till miljövänligt handlande. Därför är bl.a. miljömärkning

av olika produkter ett bra stöd för konsumenterna. Pantsystem

kan användas för att återta olika förpackningar. Förpackningen

kan sedan återfyllas. Materialet i de insamlade förpackningarna

kan också återvinnas. Pantsystem är att föredra eftersom det

garanterar en hög återtagningsprocent. Riksdagen bör hos

regeringen begära ett förslag om pantsystem (yrkande 2). Ett

samlat förslag på förpackningsområdet skulle enligt motion Jo37

(fp) underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och

storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem

stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion,

distribution och återvinning skall vara vägledande. Riksdagen

bör hos regeringen begära ett sådant förslag (yrkande 2). I

motion Jo36 (v) framhålls att helhetslösningar som styr

utvecklingen i önskad riktning är nödvändiga. Det är tveksamt

med ett förbud mot speciella material. Förpackningsutredningen

måste lämna förslag till övergripande lösningar (yrkande 2).

Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och fortsatt

internationalisering. Enligt motionärerna föreligger det en risk

för att återvinningsgraden försämras om nationella

förpackningssystem avviker från de internationella systemen.

Sverige bör därför agera inom ramen för de diskussioner som

pågår internationellt beträffande standardisering och föra fram

tanken på ett internationellt standardiseringssystem för

förpackningar (yrkande 3).

I motion Jo35 (c) yrkande 1 betonas producentens ansvar. Det

är enligt motionärerna viktigt att krav ställs på materialet när

nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall kunna

återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen

innehåller inget sådant krav. Riksdagen måste ställa som krav

att den som tillverkat en produkt också ansvarar för att

produkten är möjlig att hantera som avfall.

Utskottets överväganden

En betydande del av hushållens avfall utgörs av förpackningar

av olika slag. Ökad återanvändning av förpackningar där så är

möjligt och utökad sortering för återvinning av material kan

bidra till en minskning av avfallsvolymerna. För vissa

dryckesförpackningar finns retursystem och återvinningssystem

redan utvecklade. Även inom vissa andra förpackningsområden har

det etablerats mer eller mindre effektiva återanvändnings- eller

återvinningssystem. Som utskottet tidigare framhållit

(1989/90:JoU16) måste system för återanvändning och återvinning

inom förpackningsområdet säkras och effektiviseras genom en

utveckling dels på styrmedelssidan, dels på marknaden för

återvunna material och produkter. Flertalet förpackningar saknar

sådana system. Detta är enligt utskottets mening inte

tillfredsställande. För framtiden krävs att återanvändning och

återvinning inom förpackningsområdet utökas samtidigt som

mängden förpackningar minskas. Enligt direktiven till den av

regeringen tillkallade förpackningsutredningen skall kommande

förslag ha till syfte att främja retursystem och missgynna

engångsförpackningar. Samtidigt bör en styrning ske mot

energihushållning och miljövänliga materialslag. I utredningens

delbetänkande (SOU 1990:85) konstateras bl.a. att retursystem är

överlägsna engångsförpackningar när det gäller hänsyn till

miljön. Utredningens slutliga förslag skall redovisas senast den

1 september 1991. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte

berett att föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av

motionerna Jo36 yrkande 2 och Jo37 yrkande 2. Motionerna

avstyrks i berörda delar.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo38 yrkande

2.

I samband med riksdagens behandling av proposition

1989/90:100, bilaga 16 såvitt avser vissa avfallsfrågor

konstaterade utskottet (1989/90:JoU16) bl.a. att arbetet med att

förbättra avfallshanteringen hittills i huvudsak varit inriktat

på valet av behandlingsmetod. Mindre uppmärksamhet har ägnats

frågan om hur man får fram renare produkter och därmed mindre

skadligt avfall. Många problem skapas redan när en vara

tillverkas men ger effekt först efter viss tid. Detta innebär

att de förebyggande åtgärderna får en ökad betydelse för

möjligheterna att lösa aktuella problem. Utskottet anslöt sig

till vad miljö- och energiministern anfört om producenternas

ansvar för att minska uppkomsten av avfall och reducera dess

innehåll av skadliga ämnen. Förbättringar av industrins förmåga

att själv ta hand om en del av sitt avfall genom återtagning i

processerna och återanvändning förväntas leda till ökad

hushållning med råvaror och en minskning av processpill. Den som

skapar avfall skall betala därmed förenade kostnader. Därigenom

kan industrin förmås att på ett från miljösynpunkt bättre sätt

beakta produkternas egenskaper. I den nyligen avlämnade

propositionen om en god livsmiljö (prop. 1990/91:90) har

regeringen meddelat att utformningen av skatten på

dryckesförpackningar bör övervägas i ett vidare sammanhang.

Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till

förpackningsutredningen av innebörd att den bör utarbeta ett

förslag om ett fullständigt ansvar för tillverkare,

distributörer och handel vad gäller returhantering och

återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning

från förpackningar. Enligt utskottets mening föreligger en

betydande samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och

regering eftersträvade ambitionsnivån när det gäller

producentansvaret och å andra sidan de bedömningar som ligger

till grund för det krav som förs fram i motion Jo35 yrkande 1. I

avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte

meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med

anledning av motionen. Utskottet avstyrker således motionen i

berörd del.

Ovan nämnda tilläggsdirektiv till förpackningsutredningen har

enligt miljöministern (prop. 1990/91:90 s. 283) föranletts av de

senaste månadernas intensifierade debatt i Europa med anledning

av ett långtgående förslag rörande återtagning av använda

förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Inom

EG-kommissionen är också ett förslag till direktiv rörande

förpackningsavfall under utarbetande. Kommissionens arbete

baseras i stor utsträckning på det system som aktualiserats i

Tyskland. Den grundläggande principen i detta system är att

tillverkare, distributörer och handel görs ansvariga för

insamling och återvinning av förpackningsavfall. Miljöministern

framhåller bl.a. att förpackningsutredningens förslag bör vara

så utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges

internationella åtaganden och de förestående EG-direktiven.

Kommande förslag kan enligt utskottets mening förväntas ge ökade

möjligheter att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion

Jo36 yrkande 3. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens

ytterligare åtgärd.

PET-flaskan

Propositionen

I propositionen framhålls att tillverkningen av

engångsförpackningar av PET för drycker inte motsvarar de krav

som i framtiden måste ställas på förpackningar eller deras

betydelse för hushållning med energi och resurser. Enligt

miljöministern kan skälen för en lagreglering sammanfattas

enligt följande. En import av varor av engångskaraktär, t.ex. av

dryckesförpackningar, på vilka det inte skulle ställas samma

miljökrav som på de inhemska, skulle enligt vad miljöministern

erfarit leda till en priskonkurrens, där engångsflaskorna skulle

kunna vinna prismässiga fördelar. De miljövinster som sålunda

kan åstadkommas genom att svenska bryggerier upphör att tappa

dryck på engångsflaskor av PET kan riskera att försvinna genom

att importerade produkter tar över marknadsandelar. Ett

ytterligare skäl för lagreglering är att ett förbud indirekt

verkar som stöd i ett vidare arbete med returförpackningar. I

propositionen föreslås att för yrkesmässig överlåtelse av

konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska skall krävas ett särskilt

hanteringstillstånd för den som tappar drycken på flaska. För

hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett

retursystem. I samband med tillståndsbeslut bör genom villkor

för tillståndet ambitionsnivån rörande hanteringen (återtagning,

åtgärder mot nedskräpning m.m.) läggas fast.

Motionerna

Enligt motion Jo38 (m) är förslaget att endast

återfyllningsbara PET-flaskor skall tillåtas inte acceptabelt

från miljösynpunkt. I stället för att låta en helhetssyn

genomsyra miljöåtgärderna på förpackningsområdet riktas all

kraft mot ett begränsat område. Lagförslaget riktas endast mot

engångsflaskor av PET-plast. Engångsflaskor i andra

plastmaterial omfattas inte av förslaget. Miljöproblemen skall

bekämpas med hjälp av generella metoder såsom

miljökonsekvensbeskrivningar, ekonomiska styrmedel och

miljömärkning. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag

(yrkande 1). I motion Jo37 (fp) framhålls att föreliggande

proposition är defensiv och inte offensiv. Att främja ett

retursystem är visserligen bra och borde omedelbart tillämpas på

från miljö- och naturresurshushållning mer angelägna områden.

PET-flaskan som dryckesförpackning är inget stort miljöproblem,

i synnerhet inte som merparten av hushållsavfallet eldas upp med

energiåtervinning. PET kan sägas vara ett sätt att använda olja

till något nyttigt innan man eldar upp den. Riksdagen bör därför

i första hand avslå regeringens förslag (yrkande 1). I

vänsterpartiets motion Jo36 betonas att användningen av alla

slag av engångsförpackningar måste minimeras. Förpackningarna

utgör en stor del av hushållsavfallet, och varje åtgärd som

genomförs för att minska förpackningarnas andel av

avfallsmängden är positiv. Samhällets åtgärder måste dock i

huvudsak vara generella och långsiktiga. Berörda producenter,

distributörer, konsumenter och återvinningsföretag skall själva

kunna styra utvecklingen mot en minskad förpackningskonsumtion

förenad med högre grad av återvinning och återanvändning. I

propositionen saknas förslag om hur de olika systemen för

dryckesförpackningar skall förhålla sig till varandra.

Blandningen av system motverkar möjligheterna att på ett

effektivt sätt öka återanvändning och återvinning.

Vänsterpartiet säger därför nej till att tillåta PET-flaskor i

ett retursystem. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag

till förbud mot all användning av PET-flaskor (yrkande 1).

Miljöpartiet yrkar i motion Jo34 att riksdagen beslutar att 3 §

skall ha följande lydelse. "För hanteringstillstånd krävs att

PET-flaskan ingår i ett retursystem och att

återanvändningsgraden uppgår till minst 90 %."

I motion Jo35 (c) krävs att returkravet för PET-flaskan skall

vara 98 % (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att

miljövårdsavgiften för PET-flaska skall uttas med 1 öre per

tappningstillfälle (yrkande 3). Sistnämnda krav återkommer även

i folkpartiets motion Jo37 yrkande 4. Om yrkandet om avslag på

ifrågavarande proposition inte vinner riksdagens bifall bör

enligt motionärerna bidraget till stiftelsen Håll Sverige Rent

från PET-systemet beräknas per tappning och relateras till

volymen. Detta motsvarar bidraget från returburksystemet.

Utskottets överväganden

Enligt statens naturvårdsverk uppgår tomma

dryckesförpackningar till ca sju viktprocent av

hushållsavfallet. De utgör dock en betydligt större del av

volymen avfall från hushållen. Detta beror inte minst på den

tilltagande användningen av de synnerligen utrymmeskrävande s.k.

PET-flaskorna. PET-flaskan introducerades i större skala på den

svenska marknaden åren 1983 och 1984 i samband med att

tillverkningen av sådana flaskor startade i landet. PET-flaskan

har sedan dess fått en mycket stark ställning på marknaden. För

kolsyrade läskedrycker är PET-flaskans marknadsandel enligt

uppgift i dag drygt 30 % när det gäller volym försåld dryck.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet

att avfallsmängderna kan minskas bl.a. genom att antalet

dryckesförpackningar av engångskaraktär nedbringas. Den

utveckling som presenterats ovan kan inte anses gynnsam från

vare sig miljö- eller resurshushållningssynpunkt. Retursystem

bör främjas och engångsförpackningar missgynnas. I samband med

riksdagens behandling av 1990 års budgetproposition konstaterade

utskottet bl.a. (1989/90:100 bil. 16, JoU16) att

tillståndsprövning och tillsyn samt reglering av hanteringen är

grundläggande styrmedel inom avfallsområdet. Vidare

konstaterades att engångsförpackningar av PET inte motsvarade de

krav som måste ställas på framtida förpackningar eller deras

betydelse för hushållningen med energi och resurser. Förevarande

lagförslag är enligt utskottets mening väl ägnat att utgöra

grund för introduktionen av den återfyllningsbara PET-flaskan

samt säkerställa att distributionen av PET-flaskor sker inom

ramen för ett retursystem. Med det anförda tillstyrker utskottet

således regeringens förslag om att PET-flaskor som innehåller

konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna

ingår i ett retursystem. Utskottet anser att lagen bör träda i

kraft den 1 juli 1991. Utskottet avstyrker därmed motionerna

Jo36 yrkande 1, Jo37 yrkande 1 och Jo38 yrkande 1.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker miljöpartiets

förslag om ytterligare villkor för hanteringstillstånd i

enlighet med vad som framförts i motion Jo34.

Riksdagen har fastställt återtagningsmålet för retursystem för

dryckesförpackningar till 90 % (prop. 1989/90:100 bil. 16,

JoU16, rskr. 241). Utskottet, som inte funnit anledning att

ompröva denna målsättning, anser i likhet med miljöministern att

det måste ankomma på näringslivets parter att i handling visa

att man är beredd att leva upp till denna returgrad. Med det

anförda avstyrks motion Jo35 yrkande 2.

Enligt regeringens förslag skall i villkoren för ett

hanteringstillstånd för yrkesmässig överlåtelse av

konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska anges vilka insatser och

resurser som företaget skall avsätta för olika

miljövårdsåtgärder. I likhet med vad som anförs i propositionen

anser utskottet att samma ambitionsnivå som för aluminiumburken

bör gälla. Detta ställningstagande innebär enligt utskottets

mening ingen ändring i förhållande till de riktlinjer som lades

fast av riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16,

rskr. 241). Enligt utskottet torde detta innebära att bidraget

bör grundas på antalet tappningstillfällen. Som framgår av

propositionen ankommer det på regeringen att närmare utforma

erforderliga villkor i samband med beviljandet av

hanteringstillstånd. Med det anförda kan motionerna Jo35 yrkande

3 och Jo37 yrkande 4 i allt väsentligt anses tillgodosedda.

Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens

vidare åtgärd.

Strukturfrågor

Propositionen

I propositionen föreslås att tidsbegränsade dispenser får

meddelas från förbudet mot PET-flaskor för engångsbruk. Enligt

miljöministern har frågan om branschens strukturpåverkan genom

ett förbud mot engångsflaskor av PET varit föremål för

överläggningar mellan företrädare för regeringskansliet och

Svenska bryggareföreningen. Föreningen har under hand åtagit sig

att för branschens räkning lösa denna fråga. Det förslag som

Bryggareföreningen har presenterat innebär bl.a. följande. Under

en övergångsperiod uttaxeras ett belopp om 2--3 kr. för varje

försåld PET-flaska av engångstyp. Insamlade medel skall

oavkortat återgå till företagen som finansieringsstöd i

förhållande till deras marknadsandelar. De mindre bryggerierna

skulle på detta sätt kunna finansiera sina investeringar i

sådana kollektiva anläggningar som behövs för att de skall kunna

arbeta med ett retursystem för PET. Den frivilliga pålagan skall

enligt förslaget vara knuten till en rimlig dispenstid för det

berörda bryggeriet. Enligt miljöministern innebär Svenska

bryggareföreningens förslag att risken för ytterligare

koncentration inom branschen på grund av nya miljökrav minskar.

Miljöministern anser sig dock inte kunna tillstyrka generella

dispenser. Dispenser i det enskilda fallet bör få meddelas om

det finns särskilda skäl. För mindre bryggerier bör dock

åtgärder inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga

till grund för en tidsbegränsad dispens.

Motionen

Om riksdagen bifaller regeringens förslag om införandet av ett

retursystem för den återfyllningsbara PET-flaskan måste enligt

motion Jo37 (fp) yrkande 3 frågorna om övergångsbestämmelser och

konkurrensbegränsning uppmärksammas. Omställningen kräver enligt

motionärerna en rimlig övergångstid under vilken smidiga

dispensregler bör gälla. Härigenom blir introduktionen av ett i

sig önskvärt retursystem för PET smidigare och mindre

repressivt. De företag som är beredda att påbörja introduktionen

av retursystemet den 1 juni 1991 bör restriktivt kunna medges en

övergångstid på ett år. Under denna tid bör de utan att riskera

att belastas av en eventuell höjning av förpackningsavgiften

kunna avveckla PET-flaskan för engångsbruk. Det är vidare

angeläget att risken för konkurrensbegränsningar minimeras.

Utskottets överväganden

Näringsutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgett

yttrande över propositionen jämte motioner. Yttrandet, som avser

lagförslagets effekter från konkurrenssynpunkt, bifogas till

detta betänkande som bilaga 2. I yttrandet anför

näringsutskottet sammanfattningsvis följande.

Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att

införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor

inte leder till en försämrad konkurrenssituation på

bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår

konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre

bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för

diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening

bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna

särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad

Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska

prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av

anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.

Regeringen bör vidare uppmärksamma frågan om distribution av

PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen

ta upp överläggningar med företrädare för bryggerierna,

partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse

skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt

distribution vid införande av krav på återfyllning.

Jordbruksutskottet får för egen del anföra följande. Marknaden

för bryggeriprodukter domineras i dag av tre stora koncerner, AB

Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Genom

Procordia AB finns ett direkt ägarsamband mellan Pripps och

Falcon. De båda företagen har en sammanlagd marknadsandel på ca

70 % av den svenska marknaden för bryggeriprodukter. Spendrups

motsvarande andel uppgår till knappt 20 %. I övrigt finns ett

drygt tiotal mindre bryggerier som sammantagna har en

marknadsandel på ca 5 %. Resterande marknadsandel utgörs av

import.

Vid utskottets beredning av ifrågavarande lagförslag har

farhågor framförts angående det föreslagna systemets effekter

från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under de senaste

decennierna har lett till en stor koncentration av antalet

bryggerier. Skulle ytterligare bryggerier försvinna föreligger

risk för att en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens på

området inte längre kan bibehållas. Systemet för

återfyllningsbara PET-flaskor kräver bl.a. långtgående

produktstandardisering för att passa i diskmaskinerna samt stora

investeringar för diskning och återanvändning. Enligt vad

utskottet erfarit står systemet för återfyllningsbara

PET-flaskor även öppet för företag som av olika anledningar

funnit det lämpligt att stå utanför Bryggareföreningen. Som

villkor härför gäller endast att företaget tar sin del av

utvecklingskostnaden. Kostnaden baseras på andelen fyllda

flaskor av det totala antalet flaskor. Det är enligt utskottets

mening angeläget att konkurrenssnedvridande effekter inte

uppstår till följd av att de mindre bryggerierna blir hänvisade

till de större företagen för diskning m.m. av PET-flaskorna. I

likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet att

en generell dispens är olämplig för att lösa problemet med de

mindre bryggerierna. För de mindre bryggerierna bör åtgärder

inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga till

grund för en tidsbegränsad dispens. Detta möjliggör en

omställning under en rimlig övergångstid samtidigt som en

begränsning av konkurrensen motverkas. Utskottet anser vidare

att de till förpackningsutredningen lämnade tilläggsdirektiven

ger anledning att förutsätta att konkurrensfrågan i detta vidare

sammanhang blir föremål för ytterligare överväganden.

Utskottet delar näringsutskottets uppfattning att regeringen

bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt

följer utvecklingen på området. SPK bör löpande granska

prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av

anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.

Regeringen bör även uppmärksamma frågan om distribution av

PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen

inleda överläggningar med företrädare för bryggerierna,

partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse

skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt

distribution vid införande av krav på återfyllning. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion

Jo37 yrkande 3 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 2 och

1990/91:Jo37 yrkande 2,

res. 1 (fp)

res. 2 (v)

2. beträffande pantsystem för olika förpackningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo38 yrkande 2,

res. 3 (m)

3. beträffande producentens ansvar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 1,

res. 4 (fp, c, v, mp)

4. beträffande internationell förpackningsstandard

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo36 yrkande 3,

res. 5 (v)

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 1,

1990/91:Jo37 yrkande 1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1,

res. 6 (m, fp)

res. 7 (v)

6. beträffande villkor för hanteringstillstånd

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Jo34 antar

förslaget till lag om vissa dryckesförpackningar såvitt avser 3

§,

res. 8 (mp)

7. att riksdagen antar förslaget till lag om vissa

dryckesförpackningar i de delar som ej omfattas av utskottets

hemställan ovan med den ändringen i fråga om

ikraftträdandebestämmelsen att lagen skall träda i kraft den 1

juli 1991,

8. beträffande återtagningsmålet för retursystem

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 2,

res. 9 (c, mp)

9. beträffande bidrag till miljövårdsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo35 yrkande 3 och

1990/91:Jo37 yrkande 4,

10. beträffande prissättning och distribution av

PET-flaskor

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. beträffande strukturfrågor m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo37 yrkande 3.

Stockholm den 12 april 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),

Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v),

Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m),

Björn Ericson (s), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).

Reservationer

1. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)

Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha

följande lydelse:

En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till miljön.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo37

yrkande 2 att ett samlat förslag på förpackningsområdet skulle

underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och

storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem

stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion,

distribution och återvinning bör vara vägledande. Riksdagen bör

hos regeringen begära ett sådant förslag. Vad utskottet anfört

med anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Motion

Jo36 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo37 yrkande 2

och med avslag på motion 1990/91:Jo36 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha

följande lydelse:

En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- september 1991.

Som framhållits i motion Jo36 yrkande 2 är helhetslösningar som

styr utvecklingen i önskad riktning nödvändiga. Det är tveksamt

med ett förbud mot speciella material. Enligt utskottets mening

ankommer det på förpackningsutredningen att lämna förslag till

övergripande lösningar. Vad utskottet anfört med anledning av

motionen bör ges regeringen till känna. Motion Jo37 yrkande 2

avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 2

och med avslag på motion 1990/91:Jo37 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Pantsystem för olika förpackningar (mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Med samma" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande

lydelse:

Avfallsproblemen skall lösas med hjälp av generella metoder.

Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna leder till miljövänligt

handlande. Därför är bl.a. miljömärkning av olika produkter ett

bra stöd för konsumenterna. Pantsystem kan användas för att

återta olika förpackningar. Förpackningen kan sedan återfyllas.

Materialet i de insamlade förpackningarna kan också återvinnas.

Pantsystem är att föredra eftersom det garanterar en hög

återtagningsprocent. Riksdagen bör hos regeringen begära ett

förslag om pantsystem. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo38 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande pantsystem för olika förpackningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo38 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Producentens ansvar (mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),

Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp) och Lars Ernestam

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "I samband" och på s. 5 slutar med "berörd del." bort ha

följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att krav ställs på

materialet när nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall

kunna återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen

innehåller inget sådant krav. Krav måste ställas på att den som

tillverkat en produkt också skall ansvara för att produkten är

möjlig att hantera som avfall. Vad utskottet anfört om

producentansvaret med anledning av motion Jo35 yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande producentens ansvar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Internationell förpackningsstandard (mom. 4)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Ovan nämnda" och slutar med "ytterligare åtgärd." bort ha

följande lydelse:

Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och

fortsatt internationalisering. Enligt utskottets mening

föreligger det en risk för att återvinningsgraden försämras om

nationella förpackningssystem avviker från de internationella

systemen. Sverige bör därför agera inom ramen för de

diskussioner som pågår internationellt beträffande

standardisering och föra fram tanken på ett internationellt

standardiseringssystem för förpackningar. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo36 yrkande 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande internationell förpackningsstandard

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avslag på propositionen (mom. 5)

Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson

(m), Ivar Virgin (m) och Lars Ernestam (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha

följande lydelse:

Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande

förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för

detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland

om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning

härav har, som har beskrivits i det föregående,

förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett

principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och

handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av

förpackningsavfallet. Det retursystem för PET-flaskor som

propositionen är inriktad på innebär att flaskorna skall

återfyllas. Om endast detta retursystem införs finns det en

uppenbar risk för att koncentrationen på bryggerimarknaden blir

ännu starkare än den redan nu är. Detta leder till en försämrad

konkurrens på området med åtföljande prisstegringar. Farhågor om

en sådan utveckling har också inför utskottet redovisats av

bl.a. företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens

pris- och konkurrensverk. Utskottet tar bestämt avstånd ifrån

uppfattningen att konkurrensen på området skall värnas genom

myndighetsgranskning av de större bryggeriernas prissättning i

fråga om utnyttjande av anläggningar för diskning m.m. av

PET-flaskorna. Denna metod för upprätthållande av konkurrensen

är enligt utskottets mening principiellt felaktig och urholkar

marknadsekonomin. Skulle ett system för återvinning av

PET-flaskorna introduceras vid sidan av systemet med

återfyllning blev risken för konkurrensbegränsande effekter

mindre påtaglig. Då skulle möjligheten till import underlättas.

Vidare skulle distribution över grossistledet kunna ske även

fortsättningsvis. Förpackningsutredningens förslag bör således

avvaktas. Den framtida utformningen av ett retursystem för

PET-flaskor bör stå i överensstämmelse med det förestående

EG-direktivet på området. Utskottet föreslår att riksdagen mot

bakgrund av vad som anförts med anledning av motionerna Jo37

yrkande 1 och Jo38 yrkande 1 avslår propositionen. Med det

anförda kan motion Jo36 yrkande 1 anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo37 yrkande

1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1 samt med avslag på motion

1990/91:Jo36 yrkande 1 avslår propositionen,

7. Avslag på propositionen (mom. 5)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha

följande lydelse:

Användningen av alla slag av engångsförpackningar måste

minimeras. Förpackningarna utgör en stor del av

hushållsavfallet, och varje åtgärd som genomförs för att minska

förpackningarnas andel av avfallsmängden är positiv. Samhällets

åtgärder måste dock i huvudsak vara generella och långsiktiga.

Berörda producenter, distributörer, konsumenter och

återvinningsföretag skall själva kunna styra utvecklingen mot en

minskad förpackningskonsumtion förenad med högre grad av

återvinning och återanvändning. I propositionen saknas förslag

om hur de olika systemen för dryckesförpackningar skall förhålla

sig till varandra. Blandningen av system motverkar möjligheterna

att på ett effektivt sätt öka återanvändning och återvinning.

Utskottet är därför inte berett att tillstyrka regeringens

förslag om ett retursystem för PET-flaskor. Utskottet föreslår

att riksdagen mot bakgrund av vad som anförts med anledning av

motion Jo36 yrkande 1 avslår propositionen. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag till förbud mot all användning av

PET-flaskor. Med det anförda avstyrks motionerna Jo37 yrkande 1

och Jo38 yrkande 1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo36 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1990/91:Jo37 yrkande 1 och

1990/91:Jo38 yrkande 1 avslår propositionen samt som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Villkor för hanteringstillstånd (mom. 6)

Marianne Samuelsson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Det anförda" och slutar med "motion Jo34." bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo34 att

villkoren för ett hanteringstillstånd alltid bör innehålla krav

på ett fungerande restursystem och en återanvändningsgrad på

minst 90 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande villkor för hanteringstillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo34 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Återtagningsmålet för retursystem (mom. 8)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Riksdagen har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo35 yrkande 2 anser

utskottet att den i propositionen redovisade återtagsgraden på

90 % inte är tillräcklig. Syftet med en returflaska är att den

inte skall hamna i naturen eller i avfallet. När flaskan är

uttjänt skall den kasseras av bryggeriet. För returglaset är

återtagsgraden 98 %. Detta bör även gälla för PET-flaskan. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo35 yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande återtagningsmålet för retursystem

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp) anför:

Utskottets majoritet har i det föregående konstaterat att

samma ambitionsnivå som för aluminiumburken bör gälla vad avser

bidraget till miljövårdsåtgärder. Utskottet konstaterar vidare

att propositionen när det gäller bidraget inte innebär någon

ändring i förhållande till de riktlinjer som lades fast av

riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr.

241). Detta innebär enligt vår mening att stiftelsen Håll

Sverige Rent bör få ett bidrag även från det kommande

retursystemet för PET-flaskor som motsvarar det från

retursystemet för aluminiumburken. Det bör ankomma på regeringen

att fastställa bidragets storlek.

2. Marianne Samuelsson (mp) anför:

Förpackningsutredningen har som redovisats i det föregående

bl.a. fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd

att tillverkare, distributörer och handel skall ges ett

väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.

Det är enligt min mening angeläget att utredningen kommer fram

med ett samlat förslag som kan leda till att antalet

engångsförpackningar minskar. Det finns i dag ett stort antal

PET-flaskor som innehåller annat än konsumtionsdryck. Dessa

omfattas inte av lagförslaget. Ett samlat förslag, med syfte att

minska resursslöseriet inom förpackningområdet, skulle också på

ett bättre sätt kunna minska risken för att en från allmän

synpunkt önskvärd konkurrens på området inte kan bibehållas.

Detta är inte minst till fördel för småföretagen.

Förslag till

Lag om vissa dryckesförpackningar

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU8y

Bilaga 2

Lag om vissa dryckesförpackningar

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1990/91:71 om lag om vissa

dryckesförpackningar jämte motioner.

I propositionen framläggs förslag till en ny lag med

föreskrifter om att s.k. PET-flaskor som innehåller

konsumtionsfärdig dryck skall få säljas bara om flaskorna ingår

i ett retursystem.

Med anledning av propositionen har fem motioner väckts. I två

av motionerna, 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp), yrkas att

regeringens förslag skall avvisas på miljöpolitiska grunder. För

den händelse detta yrkande avslås krävs i sistnämnda motion att

regeringen särskilt skall uppmärksamma frågan om det nya

systemets konkurrensbegränsande effekter. Motion 1990/91:Jo35

(c) innehåller yrkanden bl.a. om producentens ansvar för

avfallet och om införande av ett krav på en returgrad om 98 %

för PET-flaskan. I motion 1990/91:Jo34 (mp) föreslås att kravet

på returgrad skall fastställas till 90 % och att en bestämmelse

härom skall tas in i den nya lagen. Enligt ett yrkande i motion

1990/91:Jo36 (v) skall ett förbud mot all användning av

PET-flaskor införas. Där framställs också yrkanden om

helhetslösningar beträffande retursystem och om en

internationell standardisering av returförpackningar.

Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande lagförslagets

effekter från konkurrenssynpunkt. Upplysningar i främst denna

fråga har inför näringsutskottet lämnats av dels

statssekreterare Kjell Jansson, miljödepartementet, dels

generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och

konkurrensverk, och ställföreträdande näringsfrihetsombudsmannen

Staffan Sandström, dels företrädare för Svenska

bryggareföreningen, dels företrädare för Sveriges

livsmedelshandlareförbund, dels företrädare för AB Stockmos

Fruktindustrier. Från sistnämnda företag har också en skrivelse

i ärendet inkommit.

Förpackningsutredningen

En betydande del av hushållsavfallet utgörs av förpackningar

av olika slag. I enlighet med vad som aviserades i ett avsnitt

om vissa avfallsfrågor i 1990 års budgetproposition (prop.

1989/90:100 bil. 16 s. 57) beslutade regeringen i maj 1990 att

en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna

förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja

uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Enligt

direktiven (dir. 1990:39) skall utredarens förslag ha till syfte

att retursystem skall främjas på bekostnad av

engångsförpackningar och att återanvändning skall gynnas i

möjligaste mån i förhållande till återvinning. Retursystemen

skall vara så konstruerade att en styrning sker mot miljövänliga

materialslag och att resurs- och energihushållning främjas.

Konstruktioner som medför hinder för den internationella handeln

bör enligt direktiven så långt möjligt undvikas.

Utredningen (M 1990:03), som har antagit namnet

förpackningsutredningen (särskild utredare: direktör Sven-Runo

Bergqvist), avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU

1990:85) med förslag till ändringar av skatten på

dryckesförpackningar. Betänkandet har remissbehandlats. I den

nyligen avlämnade propositionen om en god livsmiljö (prop.

1990/91:90) har regeringen emellertid meddelat att den framtida

utformningen av skatten på dryckesförpackningar bör övervägas i

ett vidare sammanhang. I propositionen (s. 283) framhålls att

ett förslag till direktiv rörande förpackningsavfall är under

utarbetande inom EG-kommissionen. Detta arbete baseras enligt

regeringen i hög grad på ett system för återtagning av använda

förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Den

grundläggande principen i detta system (Dual-systemet) är att

tillverkare, distributörer och handeln är ansvariga för

insamling och återvinning av förpackningsavfall.

Med hänvisning till den beskrivna utvecklingen har i

propositionen aviserats att regeringen skulle ge

förpackningsutredningen tilläggsdirektiv om att särskilt belysa

konsekvenserna av ett väsentligt utökat ansvar för tillverkare,

distributörer och handel vad gäller insamling och återvinning av

förpackningar. Så har numera skett (dir. 1991:17). Utredningen

skall utarbeta ett principförslag med den angivna inriktningen.

Enligt tilläggsdirektiven bör utredningens förslag vara så

utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges

internationella åtaganden och så långt möjligt i

överensstämmelse med det förestående EG-direktivet.

Näringsutskottet

Den s.k. PET-flaskan introducerades i större skala i Sverige

åren 1983 och 1984 i samband med att det påbörjades en

tillverkning inom landet av sådana flaskor. PET är en

förkortning för den ifrågavarande plastens kemiska benämning --

polyetylentereftalat. Försäljningen beräknas för närvarande

uppgå till drygt 100 miljoner flaskor per år. Den vanligaste

storleken rymmer 150 cl dryck. För kolsyrade läskedrycker är

PET-flaskans marknadsandel drygt 30 % när det gäller volym

försåld dryck. Förpackningen har tagit marknadsandelar i

huvudsak från 33 cl returglas, detta trots att priset per liter

dryck enligt uppgift är betydligt högre när drycken säljs i

PET-flaskor än när den säljs i glasflaskor.

För närvarande finns endast PET-flaskor för engångsbruk på den

svenska marknaden. Återvinning av PET-materialet är tekniskt

möjlig. Försök med insamling av PET-flaskor har tidigare gjorts

på Gotland. Insamlingsgraden i försöket låg på ca 70 %. De

insamlade flaskorna exporterades till Irland för att där

användas som råvara för polyesterfyllningsmaterial m.m. I

dagsläget är andra användningsområden för fiberråvaran under

utveckling inom landet, t.ex. som stomme i takpapp. PET-material

kan dock inte återvinnas på sådant sätt att det går att göra nya

flaskor av materialet.

Som tidigare har nämnts föreslås i proposition 1990/91:71 att

en ny lag skall införas med föreskrifter om att PET-flaskor som

innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få säljas endast om

flaskorna ingår i ett retursystem. Till grund för lagförslaget

ligger en departementspromemoria (Ds 1990:37) som har upprättats

inom miljödepartementet och som har remissbehandlats.

Remissynpunkterna finns refererade i propositionen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991. För

försäljning av PET-flaskor skall det fr.o.m. denna tidpunkt

krävas ett särskilt tillstånd av den som tappar drycken på

flaska. Sådant tillstånd, som inledningsvis skall lämnas av

regeringen, får meddelas endast om förpackningen ingår i ett

fungerande retursystem. Den som söker tillstånd skall visa att

detta system fungerar inom ramen för hans distribution. I

systemet måste ingå att konsumenten återfår ett belopp när han

återlämnar PET-flaskan (pantsystem). Från förbudet mot

PET-flaskor för engångsbruk får tidsbegränsade dispenser lämnas

under en övergångsperiod.

Det meddelas i propositionen att företrädare för

regeringskansliet sedan år 1989 har fört överläggningar med

representanter för Svenska bryggareföreningen i syfte att

påverka branschen i en mera miljövänlig riktning. Avsikten med

dessa överläggningar har varit att branschen självmant skulle

introducera ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor. I

september 1989 redovisade branschen en projektplan för

introduktion av ett sådant system. Inom branschen pågår för

närvarande ett intensivt arbete med denna introduktion,

framhålls det. Sålunda har en PET-flaska avsedd att ingå i ett

retursystem och återfyllas 15--20 gånger utformats. För

transporten av de nya PET-flaskorna har en särskild plastback

konstruerats.

Ett alternativ till återfyllning av flaskorna är att dessa

insamlas och att materialet därefter återvinns. Det arbete som

nu pågår inom bryggeribranschen är dock inriktat enbart på

återfyllningssystemet.

EG-domstolen har i en dom år 1988 i allt väsentligt godtagit

de föreskrifter på området som tillämpas i Danmark. Öl och

läskedrycker m.m. får där marknadsföras endast i sådana

förpackningar som ingår i ett retursystem. Dryckesförpackningar

av aluminium tillåts inte. För inhemska tillverkare krävs att

förpackningen kan återfyllas och att danska miljöstyrelsen har

lämnat tillstånd till försäljning i sådan förpackning. För

drycker som importeras gäller att förpackningen skall kunna

återfyllas eller att materialet i denna skall kunna återvinnas

samt att det etableras ett pant- och retursystem för

förpackningen; innan försäljningen påbörjas skall vidare

miljöstyrelsen underrättas.

Marknaden för bryggeriprodukter i Sverige domineras av AB

Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Det

aktuella lagförslaget berör i huvudsak läskedrycker och

bordsvatten. För dessa produkter har enligt uppgift från statens

pris- och konkurrensverk (SPK) de tre nämnda företagen en

marknadsandel på tillsammans ca 80 %. Pripps Bryggerier, som är

pris- och marknadsledande, svarar ensamt för ca 55 % av

försäljningen. Utöver nämnda företag finns ett tiotal

tillverkare i Sverige. Av den inhemska försäljningen av berörda

drycker svarar importen för 7--8 %.

Introduktionen av ett retursystem med återfyllning är förenad

med betydande investeringar i de anläggningar som krävs för

diskning, avsyning (inkl. "sniffning") och märkning av

PET-flaskorna. Enligt uppgift har Pripps och Spendrups fattat

beslut om sådana investeringar. Vidare har Trensums Musteri AB,

som är legotillverkare till Falcons, beslutat om en liknande

investering.

Med anledning av de omfattande investeringar som ett

retursystem med återfyllning kräver har regeringen i

propositionen särskilt tagit upp frågan om det nya systemets

eventuella effekter från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under

de senaste decennierna har lett till en stor koncentration av

antalet bryggerier, framhålls det. Skulle ytterligare bryggerier

försvinna är det enligt regeringen stor risk för att en

tillräcklig konkurrens på området inte längre kan bibehållas.

Det meddelas i propositionen att Bryggareföreningen har åtagit

sig att för branschens räkning tillskapa en ordning som innebär

att risken för ytterligare koncentration till följd av det nya

systemet minskar. Enligt föreningens förslag skall

medlemsföretagen under en övergångsperiod uttaxera ett extra

belopp om 2--3 kr. för varje försåld PET-flaska av engångstyp.

De insamlade medlen skall återgå till företagen som

finansieringsstöd i förhållande till deras marknadsandelar.

Enligt uppgift från Bryggareföreningen skall medlen återbetalas

till företagen i form av ett motsvarande lägre inköpspris för

PET-flaskan och tillhörande plastback.

Inför näringsutskottet har farhågor över det föreslagna

systemets effekter ur konkurrenssynvinkel rests av företrädare

för livsmedelshandeln och för en tillverkare -- AB Stockmos

Fruktindustrier -- som står utanför Bryggareföreningen. Sådana

farhågor har inför utskottet också redovisats av

generaldirektören för SPK och av ställföreträdande

näringsfrihetsombudsmannen (NO). Det har härvid bl.a. anförts

att de mindre tillverkarnas konkurrenssituation riskerar att

försämras avsevärt till följd av att dessa tillverkare av

kostnadsskäl är hänvisade till att söka anlita de större

bryggerierna för diskning m.m. av PET-flaskorna. Vidare har det

uppgivits att den distribution av PET-flaskor som nu sker över

grossistledet inte torde kunna upprätthållas i det nya systemet.

Det har också påtalats vissa tekniska problem kring den nya

PET-flaskan.

Företrädare för Bryggareföreningen har å andra sidan

framhållit inför näringsutskottet att Pripps Bryggerier,

Spendrups Bryggeri och Trensums Musteri har erbjudit sig att mot

rimlig ersättning diska, avsyna och eventuellt fylla PET-flaskor

för andra tillverkares räkning. Föreningen har också påpekat att

det är möjligt även för företag som står utanför

Bryggareföreningen att ansluta sig till det retursystem som har

byggts upp. I en skrivelse i mars 1991 till miljödepartementet

har föreningen vidare uppgivit att den kommer att övervaka

prissättningen för diskningen m.m. av PET-flaskorna. Föreningen

kommer att verka för att priset fastställs till en skälig nivå.

Om så önskas är Bryggareföreningen, uppges det i skrivelsen,

beredd att låta SPK granska den nu berörda prissättningen.

Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att

införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor

inte leder till en försämrad konkurrenssituation på

bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår

konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre

bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för

diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening

bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna

särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad

Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska

prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av

anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.

Som tidigare nämnts har det vidare ifrågasatts om det är

möjligt att upprätthålla distribution av PET-flaskor över

grossistledet vid införande av krav på återfyllning av

flaskorna. Regeringen bör enligt näringsutskottets mening

uppmärksamma även denna fråga. Om så erfordras bör regeringen ta

upp överläggningar med företrädare för bryggerierna,

partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse

skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt

distribution över grossistledet.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör riksdagen till

regeringen rikta ett uttalande av den innebörd som här har

angivits. Utifrån denna förutsättning har näringsutskottet inget

att erinra emot att det i propositionen angivna retursystemet

för PET-flaskor införs.

Stockholm den 9 april 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune

Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola

Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m),

Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand

(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson

(c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp) och Leif Marklund (s).

Avvikande meningar

1. Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m),

Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av

yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med

"PET-flaskor införs" bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande

förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för

detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland

om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning

härav har, som beskrivits i det föregående,

förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett

principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och

handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av

förpackningsavfallet.

Det retursystem för PET-flaskor som propositionen är inriktad

på innebär att flaskorna skall återfyllas. Om endast detta

retursystem införs finns det en uppenbar risk för att

koncentrationen på bryggerimarknaden blir ännu starkare än den

redan nu är. Detta leder till en försämrad konkurrens på området

med åtföljande prisstegringar. Farhågor om en sådan utveckling

har också inför näringsutskottet redovisats av bl.a.

företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris-

och konkurrensverk.

Näringsutskottet tar bestämt avstånd ifrån uppfattningen att

konkurrensen på området skall värnas genom myndighetsgranskning

av de större bryggeriernas prissättning i fråga om utnyttjande

av anläggningar för diskning m.m. av PET-flaskorna. Denna metod

för upprätthållande av konkurrensen är enligt näringsutskottets

mening principiellt felaktig och urholkar marknadsekonomin.

Skulle ett system för återvinning av PET-flaskorna

introduceras vid sidan av systemet med återfyllning blev risken

för konkurrensbegränsande effekter mindre påtaglig. Då skulle

möjligheten till import underlättas. Vidare skulle distribution

över grossistledet kunna ske även fortsättningsvis.

Med hänsyn till det anförda och i enlighet med vad som har

föreslagits i motionerna 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp)

anser näringsutskottet att propositionen bör avslås.

Förpackningsutredningens förslag bör avvaktas. Den framtida

utformningen av ett retursystem för PET-flaskor bör stå i

överensstämmelse med det förestående EG-direktivet på området.

2. Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet som

börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor

införs" bort ha följande lydelse:

Det retursystem med återfyllning av PET-flaskor som

propositionen är inriktad på kommer, om det införs, att leda

till att de få aktörer som redan nu dominerar på

bryggerimarknaden ges ett ännu större inflytande. Det är endast

dessa större företag som har de ekonomiska möjligheter som krävs

för investeringar i erforderliga anläggningar för diskning m.m.

av PET-flaskorna. Härigenom kommer konkurrensen på området att

försämras ytterligare med åtföljande prisstegringar på berörda

varor.

Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt

högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i

glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om

försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet

förslaget i motion 1990/91:Jo36 (v) om att ett förbud mot all

användning av PET-flaskor skall införas. Som sägs i nämnda

motion bör förpackningsutredningen lämna förslag till en

övergripande lösning beträffande retursystem på

förpackningsområdet. Med det sagda avstyrks alltså

propositionen.

3. Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som

börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor

införs" bort ha följande lydelse:

Förpackningsutredningen har, som redovisats i det föregående,

fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att

tillverkare, distributörer och handeln skall ges ett väsentligt

ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.

Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt

högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i

glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om

försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.

Med gällande tekniska förutsättningar föreligger en påtaglig

risk för att introduktionen av enbart ett retursystem med

återfyllning av PET-flaskor leder till en försämrad

konkurrenssituation på bryggeriområdet. I ett sådant system

saknas det, menar näringsutskottet, möjligheter för de mindre

bryggerierna att konkurrera på lika villkor med de större

bryggerierna. Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen

därför avslå propositionen i avvaktan på resultaten av

förpackningsutredningens fortsatta arbete.