Bet. 1990/91:JoU22

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU22

Statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU22

NIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslagen under

jordbruksdepartementets huvudtitel med undantag av bl.a.

prisstödet till jordbruket i norra Sverige och miljöförbättrande

åtgärder på jordbrukets område. Av fiskeanslagen behandlas här i

huvudsak endast anslagen Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt och bidrag till fiskevård. Under anslaget B 13

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. föreslår utskottet en

ökning med sammanlagt 32 milj.kr., varav 10 milj.kr. till

vallväxtfröodling, 10 milj.kr. till exportstöd för konservärter,

10 milj.kr. för marknadsföringsinsatser av får- och lammkött

m.m. samt 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor. Vidare

föreslår utskottet ett temporärt och selektivt stöd till vissa

valltorkföretag. I fråga om anläggningsstödet förordar utskottet

att bidrag skall kunna utgå för anläggning av s.k. blandbestånd

av barrträd och ädellövskog.

För att fullfölja statens åtaganden i fråga om

fiskevårdsområden m.m. föreslår utskottet ett anslag till bidrag

till fiskevård för budgetåret 1991/92 med 8 324 000 kr. I

anslutning härtill föreslår utskottet utredningar om dels

konsekvenserna av det fria handredskapsfisket, dels införande av

en allmän fiskevårdsavgift. Under anslaget E 2 Prisstöd till

rennäringen föreslår utskottet en höjning av prisstödet samt en

uppräkning av anslaget med 3 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag.

Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. De gäller bl.a.

inrättande av en ny myndighet, statens jordbruksverk, och ändrad

disposition av anslagen till bidrag till skogsvård m.m.

Övriga anslagsfrågor under nionde huvudtiteln behandlas främst

i utskottets betänkanden 1990/91:JoU25, 27 och 30.

Till betänkandet fogas 47 reservationer och 5 särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 11 föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.

(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.

(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9349000 kr.

(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 32880000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

(B 1) 1. att riksdagen godkänner att en ny central

jordbruksmyndighet inrättas den 1 juli 1991,

(B 1) 2. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga

inriktningen för verksamheten inom statens jordbruksverks

ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare

förordats i avsnittet Förslag,

(B 1) 3. att riksdagen till Statens jordbruksverk för

budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 115576000 kr.

(B 2) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(B 3) att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(B 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med

sammanlagt högst 5000000 kr.

(B 4) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets

rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 15000000 kr.

(B 5) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1000 kr.

(B 6) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 15000000 kr.

(B 7) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000

kr.

(B 8) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000

kr.

(B 9) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000

kr.

(B 11) att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i

norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 50000000 kr.

(B 12) att riksdagen till Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1700000 kr.

(B 13) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får

disponera en rörlig kredit på 1600000000 kr. i

riksgäldskontoret,

(B 13) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret

1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit

på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,

(B 13) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov

höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar

för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen.

(B 14) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

40000000 kr.

(B 16) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,

m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,

(B 16) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 5000000 kr.

C. Skogsbruk

(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under

budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit av

65000000 kr. i riksgäldskontoret,

(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag

på 281118000 kr.

(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och

plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

(C 4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 20885000 kr.

(C 5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 150000000 kr. till

skogsvård m.m.,

(C 5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000

kr.

(C 6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 40000000 kr. till

byggande av skogsvägar,

(C 6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

40000000 kr.

(C 7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

14900000 kr.

(C 8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för

skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 20000000 kr.

D. Fiske

(D 9) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 1000000 kr.

E. Rennäring m.m.

(E 1) att riksdagen till Främjande av rennäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

10593000 kr.

(E 2) att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000

kr.

(E 3) att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12320000

kr.

F. Djurskydd och djurhälsovård

(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens

veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 61198000 kr.

(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

(F 4) att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 84984000 kr.

(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare

för veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 2217000 kr.

(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag

på 29300000 kr.

(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5112000

kr.

(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 39750000 kr.

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

2748000 kr.

(G 3) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga

inriktningen för verksamheten inom statens växtsortnämnds

ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare

förordats i avsnittet Förslag,

(G 3) 2. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för

budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000 kr.

(G 5) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga

inriktningen för verksamheten inom statens maskinprovningars

ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i

avsnittet Förslag,

(G 5) 2. att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

(G 5) 3. att riksdagen till Bidrag till statens

maskinprovningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 7020000 kr.

(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2500000 kr.

H. Livsmedel

(H 1) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga

inriktningen för verksamheten på statens livsmedelsverk skall

vara i enlighet med vad som tidigare förordats i avsnittet

Förslag,

(H 1) 2. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för

budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,

(H 2) 3. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för

köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3482000

kr.

(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera

en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

(H 6) 2. att riksdagen till Industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 183000000 kr.

(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt

nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.

I. Utbildning och forskning

(I 1) att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

616512000 kr.

(I 2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 265704000 kr.

(I 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i

det föregående,

(I 3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av

lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.

(I 4) att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

156725000 kr.

(I 5) att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

99800000 kr.

(I 6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 742000 kr.

Motioner

1990/91:Jo203 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som stöd till den svenska pälsdjursnäringen

för budgetåret 1991/92 anslår 60 milj.kr. i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen, i det fall yrkande 1 avslås, hos regeringen

begär förslag om stöd till svensk pälsdjursnäring.

1990/91:Jo204 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av stöd till den svenska

pälsdjursnäringen.

1990/91:Jo205 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar om uppräkning av prisstödet till

rennäringen för budgetåret 1991/92 motsvarande uppräkningarna av

prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

1990/91:Jo209 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheterna till fortsatt rapsodling i

Sverige.

1990/91:Jo211 av Rune Berglund och Nils-Olof Gustafsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i

rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser om kontroll av

renräkning och vitesföreläggande.

1990/91:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om reducering av statens jordbruksverk.

1990/91:Jo214 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Prisstödet till rennäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens

förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 33 000 000

kr.,

2. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret

1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med

900 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 11 493 000 kr.

1990/91:Jo216 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vallfröodlingen.

1990/91:Jo217 av Mats Lindberg och Leif Marklund (s) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att 71 § rennäringslagen skall ges

följande ändrade lydelse: Uppehåller sig renar utanför

renskötselområde eller på mark inom detta område under tid då

renskötsel inte får bedrivas där, skall länsstyrelsen vid vite

förelägga samebyn att föra bort renarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av texten i 3 § rennäringslagen.

1990/91:Jo218 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kompletterande omställningsstöd till vissa arealer.

1990/91:Jo219 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållande av pristillägget.

1990/91:Jo220 av Gunhild Bolander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen till projektmedel för Svenska

fåravelsförbundet som ett engångsanslag anvisar 10 milj.kr.

1990/91:Jo221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till

fårnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ambulerande gårdsslakterier bör

stimuleras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsföring av lamm- och fårkött,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ullproduktionen.

1990/91:Jo222 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inom ramen för beslutade anslag

till Lantbruksstyrelsen anslå medel till en heltids

konsulenttjänst i biodynamisk odling,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning

av stöd till lagerhållning och distribution i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att viss del av medlen till

forskning i biodynamisk odling skall fördelas via Nordisk

Forskningsring respektive Biodynamisk förening i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att en ersättning omfattande i genomsnitt 1 800 kr. per ha under

budgetåret 1991/92 betalas ut för den areal som lantbrukarna

upphör att producera jordbruksprisreglerade grödor på,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att bidrag till skogsplantering endast skall ges till

lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta Sverige,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att plantering av ädellövskog bör stimuleras speciellt och att

anläggningsstödet bör vara betydligt högre än anläggningsstödet

till annan lövskogsplantering.

1990/91:Jo227 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen vid fördelningen av inomramsmedlen anvisar särskilda

medel till lagrings- och utvecklingsstöd för bruna bönor.

1990/91:Jo230 av Sigge Godin och Anders Castberger (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om pälsdjursnäringens behov av

regionalpolitiskt stöd under 1991.

1990/91:Jo233 av Karl-Gösta Svenson och Hans Dau (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkorslån.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi216.

1990/91:Jo237 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nedtrappningen av pristillägget för

lammkött,

2. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj.kr. ur det

samlade anslaget för jordbrukets omställning till

marknadsföringsinsatser för fårnäringen.

1990/91:Jo239 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen till kontroll av alternativ odling för

budgetåret 1991/92 anvisar 1 000 000 kr. eller således 670 000

kr. utöver vad regeringen föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om auktorisation av kontrollverksamhet

beträffande alternativ odling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om långsiktigt stöd till kontroll av

alternativ odling.

1990/91:Jo240 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arealstöd till odlarna av konservärtor.

1990/91:Jo241 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett engångsbidrag om 10 milj.kr. till

Svenska fåravelsförbundet.

1990/91:Jo244 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om sammansättningen av styrelsen för statens jordbruksverk.

1990/91:Jo245 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fåravelns behov av ett engångsanslag på 10 000 000 kr. inom

ramen för omställningsstödet.

1990/91:Jo246 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt stöd till vallfröodlingen.

1990/91:Jo248 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar om bibehållet stöd till

vallfröodlingen i enlighet med intentionerna i det

livsmedelpolitiska beslutet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vallfrönämndens fortsatta verksamhet.

1990/91:Jo249 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fårskötseln och dess framtid.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T262.

1990/91:Jo251 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avreglering i skogsbruket genom revidering

av skogsvårdslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk436.

1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återbetalningsskyldighet av

omställningsstödet,

10. att riksdagen till B 1. Statens jordbruksverk för

budgetåret 1991/92 anvisar 300 000 kr. utöver vad regeringen har

föreslagit eller således 115 876 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag B 17.

Särskilda insatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 44 000 000

kr. att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen till I 1. Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1991/92 anvisar 7 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit, eller således 623 512 000 kr.

1990/91:Jo254 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reglerna för omställningsersättningen,

7. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1991/92 anslår 2 436 000 kr. mindre än vad regeringen har

föreslagit eller således 23 335 000 kr.,

8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92

anslår ett reservationsanslag på 8 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 100 000 000 kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidrag till jordbrukets

rationalisering,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning

av jordfondens markinnehav i enlighet med vad som anförts i

motionen,

12. att riksdagen till Startstöd till lantbrukare för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.,

13. att riksdagen avslår regeringens förslag om

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92,

15. att riksdagen till Särskilda kompensationsåtgärder för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 44 000 000

kr.

1990/91:Jo257 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av tre nya tjänster för arbete med

information kring och marknadsföring av det ekologiska

lantbrukets (s.k. alternativodlade) produkter,

2. att riksdagen till marknadsföringsåtgärder för ekologiskt

lantbruk för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr.,

1990/91:Jo258 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till utvecklingsinsatser för getnäringen

budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i

jordbruket anslår 2000000 kr.

1990/91:Jo259 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida matpotatiskontrollen.

1990/91:Jo260 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till odlingen av bruna

bönor i enlighet med det livsmedelspolitiska beslutet.

1990/91:Jo262 av Karl Erik Olsson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till valltorkföretag vars odlare ej

erhållit omställningsbidrag och inkomststöd.

1990/91:Jo263 av Karl Erik Olsson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att hushållningssällskapens stadgar även fortsättningsvis

efter begäran bör få fastställas av regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer.

1990/91:Jo265 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om organisationen av den nya centrala jordbruksmyndigheten.

1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen till B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr.

utöver vad regeringen har föreslagit eller således 7 milj.kr.

1990/91:Jo268 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av kravet på återbetalning av

omställningsersättning.

1990/91:Jo269 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till jordbruksdepartementet för budgetåret

1991/92 anvisar 23 271 000 kr. eller 2 500 000 kr. mindre än vad

regeringen föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stationeringen av lantbruksråden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av två tjänster vid statens

jordbruksverk för arbete med avancerad bioteknik,

4. att riksdagen till marknadsföring av ekologiskt odlade

produkter för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr. i

enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen till statens jordbruksverk för budgetåret

1991/92 anvisar 116 576 000 kr. eller 1 000 000 kr. mer än vad

regeringen föreslår,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av tullar för s.k. konservärtor,

som svenskt krav i EFTA-EG-förhandlingarna,

7. att riksdagen till omställningsåtgärder i jordbruket för

budgetåret 1991/92 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit, för exportfinansiering av konservärtor, eller

således 5 085 752 000 kr.,

8. att riksdagen till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett statsbidrag med sammanlagt

högst 7,9 milj.kr. eller 2 900 000 kr. utöver vad regeringen

föreslår,

9. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till bidrag till

trädgårdsnäringens rationalisering m.m. anvisar ett

förslagsanslag på 6 700 000 kr. eller 1 700 000 kr. utöver vad

regeringen föreslår,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om delanslaget för åtgärder inom det

skogliga stödområdet,

11. att riksdagen till bidrag till skogsvård för budgetåret

1991/92 anvisar 55 000 000 kr. utöver vad regeringen har

föreslagit eller således 208 300 000 kr.

12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 8 324 000 kr.

till bidrag till fiskevård m.m.,

13. att riksdagen till prisstöd till rennäringen anvisar ett

förslagsanslag på 40 000 000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjning av prisstödsnivån per slaktad

ren.

1990/91:Jo270 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program

för utveckling av den svenska fårnäringen,

2. att riksdagen till utveckling av den svenska fårnäringen

för budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i

jordbruket och regionalpolitiska anslag anvisar 4 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränsskydd och prisstöd för får och

lammkött.

1990/91:Jo271 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m., i propositionen 1990/91:100, bil. 11, anslår

1535000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit, dvs. 3

540 752 000 kr., 2. att riksdagen beslutar att under anslaget

B 13. Rådgivning och utbildning, i propositionen 1990/91:100,

bil. 11, avsätta 5 000 000 kr. till marknadsföringsåtgärder för

ekologiskt odlade produkter,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Rådgivning

och utbildning, i proposition 1990/91:100, bil. 11, avsätta

1000000 kr. till KRAV,

4. att riksdagen inte anslår några pengar till C 6. Stöd till

byggande av skogsvägar, i proposition 1990/91:100, bil. 11, dvs.

40 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1990/91:Jo273 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

köttexportanslaget alternativt kan användas i Sverige enligt vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen anslår 150 000 000 kr. utöver regeringens

förslag till landsbygdsutvecklingen enligt vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen anslår 10 000 000 kr. till stöd för

vallväxtfröodlingen,

8. att riksdagen anslår 60 000 000 kr. till djurmiljön enligt

vad som anförts i motionen.

1990/91:Jo274 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ett oförändrat stöd till trädgårdsnäringen.

1990/91:Jo301 av Ragnhild Pohanka och Elisabet Franzén (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att gran inte får planteras på

jordbruksmark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

där skog skall planteras i Götaland och Svealand skall

ädellövskogsplanteringar uppmuntras.

1990/91:Jo302 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslaget till skogsbilvägar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T316.

1990/91:Jo303 av Ingegerd Sahlström och Lars Svensson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsning av granplantering.

1990/91:Jo304 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

snarast tillsätts som undersöker omfattningen av "rotsnurr" i

Sverige samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att utredningen skall föregås av omfattande

fältundersökningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SLU ges i uppdrag

att se över plantskolornas material,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en analys görs om

hur rotsnurr har kunnat förekomma så länge utan att någon

ansvarig reagerat.

1990/91:Jo305 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och

uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen

till förändrade behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på

ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillgången på lövskogsplantor.

1990/91:Jo306 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion

1990/91:Sk349 -- beslutar att bidragsformen 5. Översiktlig

skogsinventering under C 5. Bidrag till skogsvård m.m.,

avvecklas från den 1 juli 1991,

4. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion

1990/91:Sk349 -- till C 4. Skogsvårdsorganisationen:

Investeringar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för budgetåret

1991/92 anvisar 15 385 000 kr. mindre än regeringen har

föreslagit eller således 5 500 000 kr.,

5. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion

1990/91:Sk349 -- till C 5. Bidrag till skogsvård m.m. (prop.

1990/91:100, bil. 11) för budgetåret 1991/92 anvisar 61 000 000

kr. mindre än regeringen har föreslagit eller således 92 300 000

kr.,

6. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion

1990/91:Sk349 -- beslutar att ej anslå medel till C 6. Stöd till

byggande av skogsvägar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för

budgetåret 1991/92,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av naturvårdshänsyn i

skogsbruket,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stimulering av omarrondering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dispositionen av anslaget B 4.

Bidraget till jordbrukets rationalisering m.m.

1990/91:Jo307 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av anslag till jord- och

skogsbrukets yttre rationalisering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om oförändrad ram för bidraget till

skogsbilvägar.

1990/91:Jo308 av Karl-Gösta Svenson och Anders G Högmark (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för

ädellövskogsbruk får utnyttjas för att i befintlig blandskog

genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en

renodlad ädellövskogsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget och det

tillfälliga anläggningsstödet för ädellövskogsbruk får utnyttjas

vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med gran eller

andra trädslag,

1990/91:Jo309 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skogsbruksstöd till Norrlands

inland.

1990/91:Jo310 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar att till

Skogsvårdsorganisationen: Investeringar anvisa ett

reservationsanslag på 15 385 000 kr. i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 med ändring i

regeringens förslag anslår 41 000 000 kr. för översiktliga

skogsinvesteringar.

1990/91:Jo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att målet för det årliga

virkesuttaget av vedråvara skall sänkas till 65 milj. m3sk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsarealen

nedanför den gamla skogsodlingsgränsen skall skyddas före 1995

års utgång,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skogsvårdslagen bör ses över,

4. att riksdagen beslutar att 5 § tredje stycket

skogsvårdslagen utgår,

5. att riksdagen beslutar att 21 § skogsvårdslagen skall

skärpas i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i den

fjällnära skogen skall införas,

10. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

får i uppdrag att lägga fram ett förslag till skydd för de

fjällnära skogarna i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att hyggesstorleken bör begränsas i enlighet med vad som anförts

i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om helträdsutnyttjande och

hyggesplöjning,

14. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att

användandet av främmande trädslag inom skogsbruket upphör,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,

16. att riksdagen avslår proposition 1990/91:100, bil. 11,

anslag C6. Stöd till byggande av skogsbilvägar,

1990/91:Jo312 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen

till känna att den pågående skogsutredningen får i uppdrag att

analysera förutsättningarna för ett uthålligt enskilt skogsbruk,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk388.

1990/91:Jo313 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvecklingen av skogsodling på åkermark och

förädling av ädla lövträd.

1990/91:Jo314 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om syftet med skogsvårdslagstiftningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

skogsvårdslagen och ädellövskogslagen i enlighet med vad som i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anläggande av skogsbilvägar i de fjällnära

skogarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om naturanpassat skogsbruk,

7. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 92 300 000 kr.,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till

Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92

anvisa ett reservationsanslag på 20 885 000 kr.,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till

byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92.

1990/91:Jo315 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anläggningsstöd även skall utgå vid

plantering av blandbestånd ädellöv--barr, inom ramen för

jordbrukets omställningsprogram.

1990/91:Jo316 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den

sittande skogsutredningen bör få tilläggsdirektivet att även

beakta samtliga finansiella styrmedel.

1990/91:Jo318 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en naturvårdsgräns skall utgöra

en övre gräns för storskaligt skogsbruk,

2. att riksdagen beslutar att naturvårdsgränsen inte skall

påverka markägandet för småskaligt skogsbruk för

fjällskogsbonden,

3. att riksdagen beslutar att full kostnadskompensation skall

utgå från staten till fjällskogsbonden för eventuellt

inkomstbortfall,

4. att riksdagen beslutar att begreppet pågående

markanvändning får en bättre verklighetsanpassning.

1990/91:Jo319 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen,

därest motion 1990/91:Sk425 ej vinner riksdagens bifall, till

C6. Stöd till byggande av skogsvägar, proposition 1990/91:100

bil. 11 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag eller

således 60 milj.kr.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk425.

1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade resurser till fiskevård genom en

allmän fiskevårdsavgift,

1990/91:Jo406 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till

fiskevårdsområden,

2. att riksdagen begär att regeringen i

kompletteringspropositionen återkommer med förslag om

medelsanvisning för bidrag till fiskevårdsområden i enlighet med

vad i motionen anförts.

1990/91:Jo407 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bidrag för bildande av

fiskevårdsområden skall utgå till dem som ansökt om detta bidrag

före den 1 september 1990,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

finansieringen av dessa bidrag.

1990/91:Jo412 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.

1990/91:Jo414 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av införande av en allmän

fiskevårdsavgift.

1990/91:Jo416 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införandet av en allmän fiskevårdsavgift.

1990/91:Jo417 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslag till fiskevård.

1990/91:Jo418 av Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.

1990/91:Jo419 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift som

finansiering av fiskevårdande åtgärder.

1990/91:Jo421 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fiskevård och fiskevårdsavgift.

1990/91:Jo424 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att statsbidrag till förrättningskostnader för bildande av

fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut.

1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. (nytt

anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

8 324 000 kr.

9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av

konsekvenserna av det fria handredskapsfisket,

1990/91:Jo426 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av allmän fiskevårdsavgift.

1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna

utfästelser om fiskevården skall kunna hållas,

1990/91:Jo429 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

till fiskeristyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag

om 8,324 milj.kr. för fiskevård m.m.

1990/91:Jo431 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att även för budgetåret 1991/92 behålla anslagstiteln

Bidrag till fiskevård och under denna titel anvisar medel till

förrättningskostnader för ansökningar om bildande av

fiskevårdsområden som inlämnats före den 1 september 1990 och

därmed uppfyller riksdagens tidigare beslut.

1990/91:Jo433 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

under ett anslag till fiskevård m.m. i enlighet med

fiskeristyrelsens budgetäskande för budgetåret 1991/92 anvisar

8324000 kr.

1990/91:Jo434 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna

utfästelser om fiskevården skall kunna hållas.

1990/91:Jo437 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till bildande

av fiskevårdsområden.

1990/91:Jo438 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till fiskevårdande

åtgärder.

1990/91:Jo441 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en särskild fond för

att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador

och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt

handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar,

1990/91:Jo442 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar räkna upp anslaget för statligt bidrag till fiskevård

m.m. så att det under nästkommande budgetår uppgår till 8,324

milj.kr.

1990/91:Jo444 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts anslår

8324000 kr. till fiskevård m.m.

1990/91:Jo446 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar om oförändrat stöd till fiskevårdsområden.

1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen till anslaget Bidrag till fiskevård m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar 8 300 000 kr.,

1990/91:Jo448 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för statligt stöd till fiskevård

anvisa 8000000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen

skyndsamt låter utreda lämpligheten och möjligheterna att införa

fiskevårdsavgifter och därefter återkommer till riksdagen med

konkret förslag.

1990/91:Jo449 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att anvisa ett anslag på 8 324 000 kr. till

fiskevård m.m.

1990/91:Jo450 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 8 324 000 kr. till Bidrag till

fiskevård m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän

fiskevårdsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Jo508 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om veterinärernas arbetssituation i inlandet.

1990/91:Jo517 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

leukosbekämpningen.

1990/91:Jo522 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fortsatt behörighet för frökontrollanstalterna i Örebro och

Linköping att analysera och statsplombera utsäde.

1990/91:Jo523 av Pär Granstedt m.fl. (c, s) vari yrkas

5. att riksdagen till anslaget F 7. Centrala

försöksdjursnämnden anslår ett med 1 000 000 kr. förhöjt belopp

om 6 112 000 kr. för att möjliggöra motsvarande ökade anslag

till forskning om alternativ till djurförsök.

1990/91:Jo525 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om leukosprogrammets genomförande.

1990/91:Jo529 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en framtida fristående djurskyddsmyndighet.

1990/91:Jo611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar höja driftsbidraget för

Gammelkroppa skogsskola till den nivå per årsstudieplats som

Garpenberg erhåller för budgetåret 1991/92.

1990/91:Jo621 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lantbruksuniversitetet, STU, SJFR

m.fl. skall upprätta forsknings- och utvecklingsprogram,

2. att riksdagen till dessa utvecklingsprogram anslår

30000000 kr. för budgetåret 1991.

1990/91:Jo628 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. budgetåret 1991/92 till

verksamheten vid ALA-enheten vid SLU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om SLUs bidrag från SIDA,

3. att riksdagen anslår 2 000 000 kr. för budgetåret 1991/92

till omvandling av utbildningsbidrag till forskartjänster vid

SLU.

1990/91:Jo705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skydd för de fjällnära skogarna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skärpt övervakning av efterlevnaden av

skogsvårdslagens hänsynsregler.

1990/91:Jo731 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avreglering av skogslagstiftningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forcerade naturvärdesinventeringar i

fjällskogsområdet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skyddsklassning av fjällskogsområdet.

1990/91:Jo732 av Eva Goës (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökat skydd av skog och totalt skydd av

den fjällnära skogen.

1990/91:Jo913 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors

(c) vari yrkas att riksdagen beslutar att statens

naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder skall

räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd

för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för

budgetåret 1991/92.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har

utskottet anordnat utfrågningar med företrädare för

jordbruksdepartementet, lantbruksstyrelsen, Lantbrukarnas

riksförbund, Hushållningssällskapens förbund och

lantbruksnämnden i Jämtlands län samt uppvaktats av företrädare

för Svenska fåravelsförbundet, Svensk husdjursskötsel och

Svenska samernas riksförbund.

Utskottet

1. Jordbruksdepartementet (A 1)

Vid bedömningen av jordbruksdepartementets medelsbehov har

jordbruksministern räknat med att rationaliseringar motsvarande

1,5 % av anslaget skall genomföras. Anslaget beräknas till

25771000 kr.

I två motioner föreslås en minskning av anslaget. Enligt

motion Jo254 yrkande 7 (m) bör anslaget minska med 2436000

kr. I motion Jo269 yrkande 1 (v) yrkas en minskning med

2500000 kr.

Utskottet vill framhålla att anslaget till övervägande del

består av lönekostnader. Som riksdagen i olika sammanhang

påpekat (se bl.a. NU 1984/85:36) måste möjligheten att minska

lönekostnadsanslagen bedömas mot bakgrund av de trygghetsregler

för statsanställda som gäller enligt lagen (1982:80) om

anställningsskydd och vissa lagar och avtal i övrigt. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker båda

motionsyrkandena.

2. Lantbruksråd (A 2)

Lantbruksråden är för närvarande placerade i Bonn, Bryssel,

Moskva, Rom och Washington. Regeringen föreslår ett

förslagsanslag på 5435000 kr.

Enligt motion Jo269 yrkande 2 (v) är det inte nödvändigt med

lantbruksråd i både Bonn och Bryssel. Med hänsyn till den

allvarliga situationen när det gäller den globala

livsmedelsförsörjningen bör ett lantbruksråd placeras i Harare,

Zimbabwe. Därmed förbättras möjligheterna att följa utvecklingen

på den afrikanska kontinenten vad gäller

livsmedelsförsörjningen.

Även utskottet anser att det kan finnas anledning att ompröva

lantbruksrådens placering när det är motiverat av hänsyn t.ex.

till den internationella utvecklingen på jordbrukets och

livsmedelsförsörjningens områden. Bevakningen av de globala

livsmedelsförsörjningsfrågorna och u-landsproblemen sker till

stor del genom FAO i Rom, där ett lantbruksråd är placerat. Den

utveckling som nu sker i Europa med ett intensifierat

integrationsarbete och stora politiska förändringar inom Öst-

och Centraleuropa gör det enligt utskottets mening motiverat att

behålla en noggrann bevakning av bl.a. de europeiska

jordbruksfrågorna. Utskottet är därför inte berett att

tillstyrka motionen.

3. Utredningar m.m. (A 3)

Utöver utgifterna för departementets kommittéer och

arbetsgrupper betalas från anslaget kostnaderna för beredningen

för livsmedels- och näringsfrågor samt den jordbruksekonomiska

undersökningen. Under anslaget bör även täckas kostnaderna för

den nya konsumentberedningen som kommer att tillkallas. Med

hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten

samt kostnader för den jordbruksekonomiska undersökningen

föreslår jordbruksministern ett reservationsanslag på 9 349000

kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion

Jo254 yrkande 8 (m), vari yrkas en minskning av anslaget till

8000000 kr.

4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s.

18).

5. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Utredningen om översyn av den centrala

myndighetsorganisationen på jordbrukets område m.m. avlämnade i

oktober 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:87) Den nya centrala

jordbruksmyndigheten. Regeringen föreslår att en ny statlig

myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991.

Samtidigt upphör lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd

som myndigheter. Statens jordbruksverk skall verka för en

positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den

nya livsmedelspolitiken. Verkets storlek beräknas till 175

årsarbetskrafter. Verket skall anvisas resurser på ett

ramanslag. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall verket gå in i en

treårsbudgetperiod. Vidare anvisas ett engångsbelopp på 1,5

milj.kr. för särskilda personalinsatser i samband med bildandet

av jordbruksverket. En nettoöverföring på 9063000 kr. från

nuvarande anslaget Lantbruksnämnderna skall göras till anslaget

för den nya myndigheten. För miljöinriktad växtodlingsrådgivning

m.m. avsätts resurser motsvarande 27560000 kr. Bl.a.

förstärks marknadsföringsstödet till alternativ odling.

Riktlinjerna för den nya myndighetens verksamhet m.m. redovisas

närmare på s. 21--25. Ett ramanslag på 115576000 kr.

föreslås.

Motionerna

Enligt motion Jo213 (fp) bör de 175 tjänsterna vid

jordbruksverket reduceras till 150. Liknande synpunkter framförs

i motion Jo254 yrkande 9 (m), som utmynnar i ett förslag om

minskning av anslaget till 100 milj.kr.

I flera motioner från vänsterpartiet yrkas

resursförstärkningar för olika ändamål. I motion Jo269

understryks behovet av två tjänster för bioteknikfrågor och

yrkas att 6 milj.kr. anvisas för marknadsföring av

alternativodlade produkter (yrkandena 3 och 4). Enligt yrkande 5

bör anslaget till jordbruksverket öka med 1 milj.kr. som

resultat av olika höjnings- och minskningsyrkanden. Yrkandet om

6 milj.kr. till marknadsföringsinsatser framförs även i motion

Jo257 yrkande 2. I yrkande 1 understryks behovet av tre nya

tjänster för arbete med information och marknadsföring av det

ekologiska jordbrukets produkter. I motion Jo239 yrkas en

höjning till 1 milj.kr. av delposten avseende kontroll av

alternativodlade produkter (yrkande 1). I yrkandena 2 och 3

framförs yrkanden om ökat samhälleligt engagemang i form av

t.ex. auktorisation av nyss angivna kontrollverksamhet. Vidare

yrkas ett riksdagsuttalande om mer långsiktigt statligt stöd

till den alternativa odlingen. I motion Jo273 yrkande 8 yrkas

att riksdagen anslår 60 milj.kr. till jordbruksverket för arbete

med djurmiljön.

I centermotionen Jo253 yrkande 10 yrkas att delposten kontroll

av alternativodlade produkter ökas till 1 milj.kr.

Enligt motion Jo244 (m) bör nuvarande partssammansatta

styrelseform som förekommer t.ex. hos statens jordbruksnämnd

behållas i jordbruksverket.

I motion Jo263 (c) yrkas att hushållningssällskapens stadgar

även framgent skall fastställas av regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer, i första hand jordbruksverket.

Enligt motion Jo265 (c) bör riksdagen göra ett uttalande om

organisationen av jordbruksverket. I motiveringen framhålls

bl.a. att de berörda fackliga organisationernas synpunkter på

organisationsfrågorna bör beaktas så att alla som är beroende av

den nya myndighetens tjänster blir väl betjänta och att

skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt.

Innebörden av motion Jo529 (c) är att man på något längre sikt

bör pröva frågan om en fristående djurskyddsmyndighet när någon

erfarenhet vunnits av jordbruksverkets arbete med

djurskyddsfrågorna.

Några motioner yrkar statligt/regionalpolitiskt stöd till

pälsdjursnäringen. Dessa är Jo203 (c), Jo204 (s), Jo230 yrkande

2 (fp) och Jo233 (m).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny myndighet,

statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991. Samtidigt bör

lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd upphöra som

myndigheter. Jordbruksverket bör verka för en positiv utveckling

av de areella näringarna i enlighet med den nya

livsmedelspolitiken.

Utskottet tillstyrker även att den huvudsakliga inriktningen

för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

I anslutning till motionerna Jo213 och Jo254 vill utskottet

framhålla att förslaget om inrättande av statens jordbruksverk

ger en betydande rationaliseringseffekt i fråga om den statliga

administrationen. En minskning av anslaget med 15 milj.kr. i

enlighet med Jo254 kan knappast genomföras utan att riksdagen

samtidigt i sak omprövar jordbruksverkets uppgifter enligt

regeringsförslaget och anger vilka arbetsuppgifter som bör

nedprioriteras. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo213 och Jo254 yrkande 9.

Som framgår av propositionen (s. 25) innebär förslaget under

denna punkt att den alternativa odlingen även i fortsättningen

erhåller särskilda resp. förstärkta resurser. En förstärkning av

stödet för marknadsfrämjande åtgärder av alternativt producerade

livsmedel föreslås med 1 milj.kr. Ett belopp om 330000 kr.

föreslås anvisas för uppbyggnad av kontrollen av alternativt

producerade livsmedel. När EG slutligen beslutat om reglerna för

sin kontroll av alternativt producerade livsmedel avser

jordbruksministern återkomma till frågan om kontrollverksamheten

på detta område.

Utskottet är för närvarande inte berett att tillstyrka

ytterligare resurser till ovan angivna ändamål. Utskottet

avstyrker därför motionerna Jo239, Jo257, Jo269 yrkandena 4 och

5 och Jo253 yrkande 10.

När det gäller behovet av särskilda tjänster för

bioteknik/genteknik delar utskottet regeringens bedömning att

det är fråga om viktiga verksamheter som dock bör rymmas inom

ramen för den föreslagna myndigheten. Utskottet avstyrker

således motion Jo269 yrkande 3.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet

det viktigt att djurskyddsfrågorna kan drivas med kraft under

1990-talet så att djurskyddslagen får avsett genomslag. Enligt

regeringens förslag kommer den nya myndigheten att inrymma en

djuravdelning.

I motion Jo273 yrkande 8 föreslås att 60 milj.kr. anvisas till

den nya myndigheten för arbete med djurmiljön. Enligt motionen

bör dessa medel användas bl.a. för investeringsbidrag avseende

anpassningen till en bättre djurmiljö samt forsknings- och

utvecklingsarbete för nya system för äggproduktion.

Utskottet anser det angeläget att djurmiljön i

animalieproduktionen förbättras och anpassas till kraven i den

nya djurskyddslagen. Det bör framhållas att de krav som

riksdagen i samband med antagandet av lagen ställt på

animalieproduktionen får genomslag successivt under en

övergångstid fram till utgången av år 1998. Som framgår av

utskottets betänkande 1990/91:JoU18 är frågan om kompensation

till jordbruket för kostnader med anledning av djurskyddslagen

m.m. föremål för överväganden i regeringskansliet. Utskottet är

av bl.a. dessa skäl inte berett att nu förorda ett särskilt

investeringsbidrag för de ändamål som anges i motionen. Motionen

avstyrks i denna del.

Utskottet är heller inte berett att i detta läge föreslå något

uttalande om behovet av en särskild myndighet för

djurskyddsfrågor. Motion Jo529 avstyrks således.

Utskottet tillstyrker förslaget att den nya myndigheten får en

lekmannastyrelse och att ett antal rådgivande organ bör kunna

inrättas. I enlighet härmed avstyrks motion Jo244.

I motion Jo265 anförs att jordbruksverket bör organiseras så

att alla som är beroende av dess tjänster blir väl betjänta och

skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt.

Med utgångspunkt i propositionens uttalanden om att

jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de

areella näringarna förutsätter utskottet att det nya verket

byggs upp så att det motsvarar de krav som kan ställas i berörda

avseenden. Motionskravet bör därmed vara tillgodosett utan att

riksdagen gör något särskilt uttalande för att tillgodose

motionärens önskemål.

I likhet med jordbruksministern anser utskottet att den nya

myndigheten inte bör besluta om hushållningssällskapens stadgar

eller i övrigt engagera sig i deras sätt att bedriva sin

verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion Jo263.

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat och avstyrkt

motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (se

t.ex. 1989/90:JoU25 s. 77). I rådande statsfinansiella läge är

utskottet inte berett att föreslå att en viss näring erhåller

statligt stöd. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo203,

Jo204, Jo230 yrkande 2 och Jo233.

6. Lantbruksstyrelsen (B 2)

I föregående punkt redovisas förslag om inrättande av statens

jordbruksverk och lantbruksstyrelsens upphörande den 1 juli

1991. Under budgetåret 1991/92 beräknas dock vissa

övergångskostnader belasta anslaget till lantbruksstyrelsen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag

om 1 000 kr. till lantbruksstyrelsen.

I motion Jo222 (fp) yrkas att medel avsätts inom

lantbruksstyrelsens anslag för en konsulenttjänst i biodynamisk

odling. Vidare framförs önskemål om stöd till lagerhållning och

distribution av biodynamiskt odlade produkter. Forskningsmedel

till den alternativa odlingen bör enligt motionen fördelas i

samråd med Nordisk forskningsring resp. Biodynamiska föreningen.

Eftersom lantbruksstyrelsen i princip upphör den 1 juli 1991

anser utskottet det olämpligt att anvisa medel till denna

myndighet för sådana ändamål som skall tillgodoses inom ramen

för den nya myndigheten statens jordbruksverk. Vidare bör

erinras om att utskottet i olika sammanhang har avstyrkt

motioner om stöd till en viss inriktning av den alternativa

odlingen. Anledning saknas att frångå denna ståndpunkt. Motionen

avstyrks således.

7. Statens jordbruksnämnd (B 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 3 (s. 26).

8. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 4)

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre

rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd

till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag

lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt

regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver

används anslaget för vissa speciella ändamål. Anslaget får

disponeras för att utjämna överskott och underskott i

jordfondsverksamheten.

Med hänsyn till behovet av besparingsåtgärder inom

jordbruksdepartementets område föreslås att huvuddelen av

bidragen till jordbrukets rationalisering avvecklas. Anslaget

Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige bör kunna

utnyttjas för den utveckling av ny teknik vid lantbruksföretag

som enligt lantbruksstyrelsens anslagsframställning anses

angelägen. Vidare erinras om den förstärkning av anslaget för

regionalpolitiska insatser som gjordes i samband med beslutet om

livsmedelspolitiken. En del av ramen för yttre rationalisering

bör behållas för att möjliggöra angelägna omarronderingsprojekt

i bl.a. Kopparbergs län. Ramen för detta ändamål bör vara 5

milj.kr. Anslaget beräknas till 15 milj.kr.

Motionerna

I motion Jo254 yrkande 10 (m) föreslås ett tillkännagivande om

hur anslaget fortsättningsvis skall användas.

I motion Jo304 yrkande 11 (c) anförs att

omarronderingsprojektet i Kopparbergs län är mycket angeläget

och att den föreslagna bidragsramen är för låg. Inom

totalanslaget 15 milj.kr. bör medel omdisponeras enligt de behov

som finns. Därvid bör angivna projekt prioriteras.

Enligt motion Jo307 yrkande 1 (c) bör anslaget för yttre

rationalisering höjas till 11 milj.kr. Motionen innehåller ej

något yrkande om höjning av bidragsram eller anslag utan

föreslår ett tillkännagivande om anslagsbehovet.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna Jo306 yrkande 11 och Jo307 yrkande 1.

Motion Jo254 yrkande 10 innebär enligt motiveringen ingen

förändring i förhållande till regeringens förslag och bör

således ej föranleda någon särskild åtgärd.

9. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 5)

I enlighet med beslutet om livsmedelspolitiken våren 1990

skall jordfonden även disponeras för inlösen av fastigheter i

samband med åtgärder för skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs

upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.

Enligt motion Jo254 yrkande 11 (m) bör riksdagen uttala att en

del av jordfondens fastighetsinnehav bör avvecklas. Härigenom

kan uppskattningsvis 70 milj.kr. tillföras statskassan.

Utskottet har vid flera tillfällen i samband med

budgetbehandlingen tidigare år understrukit jordfondens värde

som hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som

arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Liksom

tidigare är utskottet ej berett att förorda någon utförsäljning

av jordfondsfastigheter utöver den försäljning som ingår som ett

naturligt led i verksamheten. Motionen avstyrks således i nu

berörd del.

10. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

m.m. (B 6 och B 7).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 6

och B 7 (s. 29--30).

11. Startstöd till jordbrukare (B 8)

I avvaktan på erfarenheter av stödet bedömer

lantbruksstyrelsen medelsbehovet till 30 milj.kr.

Jordbruksministern föreslår i enlighet härmed ett förslagsanslag

på 30 milj.kr.

Utskottet delar lantbruksstyrelsens och jordbruksministerns

bedömning av anslagsbehovet och avstyrker motion Jo254 yrkande

12 (m), vari yrkas en minskning med 15 milj.kr.

12. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s.

32).

13. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (B 11)

Propositionen

Från anslaget betalas investeringsstöd till jordbruksföretag

-- både jordbruksinvesteringar och investeringar i

kompletterande verksamhet -- samt stöd till utvecklingsprojekt,

utbildning, rådgivning och stöd till forsknings- och

försöksverksamhet. I enlighet med riksdagens beslut om

livsmedelspolitiken föreslås ett reservationsanslag på 50

milj.kr. För egen del betonar jordbruksministern kopplingen till

jordbrukets omställning och vikten av att med jordbruket

kombinerad verksamhet utvecklas. Även utvecklingen av

alternativa odlingsformer och ny användning av åkermarken eller

av jordbruksråvarorna bör fullföljas. I detta sammanhang har

forskning om och utveckling av alternativ som lämpar sig för

norra Sverige ett särskilt intresse. Som tidigare nämnts kan

medlen användas för utveckling och initiering av ny teknik.

Motionen

I motion Jo273 yrkande 6 (v) föreslås att det särskilda stödet

till norra Sverige utvidgas till södra och mellersta Sverige.

Motionärerna understryker bl.a. värdet av en levande landsbygd

och stödet till kombinationsnäringar m.m. på landsbygden. Det

finns således enligt motionen starka skäl för att

lantbruksstyrelsens utvecklingsprogram för landsbygden i norra

Sverige utvidgas till hela landet. I enlighet härmed bör

anslaget höjas till 200 milj.kr. Tonvikten bör ligga på

verksamhet som utgör ett komplement till jord- och skogsbruket.

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det

även utanför stödområdet finns ett behov att främja

landsbygdsutvecklingen och stödja bl.a. kombinationsföretag i

glesbygden. I olika sammanhang har utskottet understrukit

jordbrukets regionalpolitiska betydelse för såväl norra Sverige

som landet i övrigt. Ungefär samtidigt med vårens

livsmedelspolitiska beslut beslutade riksdagen under tionde

huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet) väsentliga

anslagsförstärkningar till regionala utvecklingsinsatser. Ett

belopp om 100 milj.kr. (varav 28 milj.kr. till sockerbruken på

Öland och Gotland) skulle särskilt avse stöd till

jordbruksföretag med kombinationsverksamheter (1989/90:AU13).

Härigenom har möjligheterna ökat att stödja jordbruksföretag med

kombinationsverksamheter i hela landet. Motionen avstyrks i

denna del i den mån den ej kan anses tillgodosedd.

14. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12 (s.

35).

15. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 13)

Propositionen

För de olika omställningsåtgärder som vidtas under

omställningsperioden för jordbruket bör ett särskilt

förslagsanslag inrättas. Anslaget bör benämnas

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Det tidigare anslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område avskaffas fr.o.m.

budgetåret 1991/92. Under detta anslag anvisas under innevarande

budgetår bl.a. medel till livsmedelssubventioner, provisoriska

åtgärder inom prisregleringen samt till stöd till

konsumentorganisationer.

70>1991/92

00>Anslag 70>Föredraganden

00>Inkomststöd 70>1 400 000 000

00>Omställningsstöd 70>2 700 000 000

00>Anläggningsstöd 70>100 000 000

00>Exportkostnad för spannmål 70>1 000

00>Inlösen av oljeväxter 70>600 000 000

00>Omställningsprogram för

00>01>mjölkproduktion 70>1 000

00>Köttexport 70>200 000 000

00>Avvecklingsersättning

00>01>till mjölkproducenter 70>50 000 000

00>Pristillägg får- och lammkött 70>23 000 000

00>Sveriges potatisodlares

00>01>riksförbund m.m. 70>2 750 000

00>Summa 70>5 075 752 000

Enligt riksdagens beslut om en skattereform skall

livsmedelssubventionerna avskaffas den 1 januari 1991. För

budgetåret 1991/92 utgår således inga livsmedelssubventioner.

Hur ersättning till provisoriska åtgärder inom regleringen

skall lämnas fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall enligt det

livsmedelspolitiska beslutet avgöras med hänsyn till resultatet

av GATT-förhandlingarna. Jordbruksministern avser att föreslå

regeringen att i annat sammanhang återkomma till riksdagen i

denna fråga.

Posten Stöd till konsumentorganisationer flyttas fr.o.m.

budgetåret 1991/92 till trettonde huvudtitelns anslag Stöd till

konsumentorganisationer.

För budgetåret 1991/92 bör under detta anslag beräknas 1,4

miljarder kronor för inkomststöd. Vidare bör 2,7 miljarder

kronor beräknas för omställningsstöd och 100 milj.kr. för

anläggningsstöd. Beloppen är beräknade med antagandet att ca

300 000 ha ansluts till omställningsstödet och att en fjärdedel

av anläggningsstödet lämnas under första året detta stöd

utbetalas. Villkor m.m. för stöden återfinns i förordningen

(1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till

jordbrukare.

Enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik skall

inlösensystemet för spannmål behållas övergångsvis men med

successivt sänkt inlösenpris. I den utsträckning det uppstår

spannmålsöverskott under denna period och dessa inte kan

finansieras av de interna avgifter som också behålls

övergångsvis skall kostnaderna enligt riksdagsbeslutet belasta

statsbudgeten. Kostnaderna för de objektiva

skördeuppskattningarna bör också belasta denna anslagspost. Då

det i dag är omöjligt att beräkna eventuella kostnader på

budgeten för detta ändamål bör en förslagsvis anslagspost på

1000 kr. tas upp.

Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall samhället ta på

sig kostnaderna för en bibehållen oljeväxtodling på

oförändrad nivå under en övergångstid av fyra år räknat fr.o.m.

budgetåret 1991/92. En del av kostnaderna skall finansieras med

fettvaruavgifter på inhemsk olja. Resterande del av kostnaderna,

som skall belasta statsbudgeten, kan för budgetåret 1991/92

beräknas till 600 milj.kr.

Det livsmedelspolitiska beslutet innebär vidare att 360

milj.kr. skall användas för ett omställningsprogram för

mjölkproduktion under budgetåren 1990/91--1992/93. Programmet

har trätt i kraft (SFS 1990:958). Hur kostnaderna fördelar sig

mellan de tre åren går inte att beräkna för närvarande, varför

en förslagsvis post bör föras upp med 1000 kr. för budgetåret

1991/92.

Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat

om innebär att 200 milj.kr. för detta ändamål skall anvisas för

budgetåret 1991/92.

Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla

avvecklingsersättning enligt förordningen (1982:1283) om

avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter har i enlighet

med riksdagens beslut förlängts så att en anslutning till

systemet är möjlig t.o.m. år 1996. För budgetåret 1991/92 bör 50

milj.kr. beräknas för detta ändamål.

Den 1 juli 1991 avskaffas den särskilda regleringsekonomin på

jordbrukets område. Vissa verksamheter som tidigare finansierats

inom regleringsekonomin bör övergångsvis finansieras över detta

anslag.

Pristillägget för får- och lammkött skall enligt riksdagens

beslut successivt avvecklas under en treårsperiod, samtidigt som

gränsskyddet skall höjas med ett belopp motsvarande

nedtrappningen. För detta ändamål bör 23 milj.kr. beräknas för

budgetåret 1991/92.

Stödet till Sveriges potatisodlares riksförbund och till

Stiftelsen Vår Näring bör successivt avvecklas. För budgetåret

1991/92 bör 1,5 resp. 1 milj.kr. anvisas. Efter budgetåret

1991/92 bör inga medel utgå för dessa ändamål.

Stöd till Stiftelsen för ackordhästarnas bevarande bör

budgetåret 1991/92 lämnas med 250 000 kr., vilket är samma

belopp som under innevarande regleringsår.

Jordbruksnämnden disponerar innevarande budgetår flera rörliga

krediter i riksgäldskontoret. Således disponeras 50 milj.kr. för

lagring av smör och köttvaror, 460 milj.kr. för ändamål inom

jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen samt

för att finansiera innevarande års underskott inom

spannmålsregleringen. Därutöver disponeras 20 milj.kr. för

industrins råvarukostnadsutjämning. Jordbruksnämnden har

föreslagit oförändrade krediter vad avser

råvarukostnadsutjämningen och för lagring av kött och smör.

Dessutom har nämnden föreslagit att en kredit på 1 800 milj.kr.

ställs till förfogande för inlösen av oljeväxter och spannmål.

Jordbruksministern återkommer i det följande till frågan om en

rörlig kredit för industrins råvarukostnadsutjämning.

Jordbruksministern anser det inte motiverat med en rörlig kredit

för lagring av kött och smör under budgetåret 1991/92.

Avregleringen innebär nämligen bl.a. att den kollektiva

exportfinansieringen upphör för dessa produkter. Däremot bör en

rörlig kredit ställas till förfogande för inlösen av oljeväxter

och spannmål under budgetåret 1991/92. Osäkerhet föreligger

emellertid hur stor denna kredit bör vara med hänsyn till den

omställning som nu pågår inom jordbruket. Överskottskostnaderna

kommer med hänsyn till de olika åtgärderna som vidtas att

minska. Jordbruksministern anser att en rörlig kredit av 1 600

milj.kr. tills vidare bör ställas till jordbruksverkets

förfogande. Möjlighet bör dock finnas för regeringen att höja

krediten om så krävs.

Vidare bör den höjning av den rörliga krediten för ändamål

inom jordbruksprisregleringen m.m. som finansierar innevarande

års underskott inom spannmålsregleringen behållas även under

budgetåret 1991/92. Inflytande medel till följd av höjningen av

prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

skall disponeras för att betala av utnyttjandet av denna kredit.

Motionerna

I mp-motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271 yrkande 1 föreslås

viss omdisposition av de olika stödformerna så att ett högre

inkomststöd utgår under flera år medan omställningsstödet i

princip slopas. Inkomststödet bör utgå med 1 300 kr. per ha

under budgetåret 1991/92 och därefter med successivt lägre

belopp t.o.m. budgetåret 1995/96. För att förhindra ett prisras

som ett överskott skulle orsaka föreslås ett tillfälligt

omställningsstöd om i genomsnitt 1 800 kr. per ha för mark som

ej används för produktion av prisreglerade grödor. Totalt

innebär förslagen att anslaget kan minskas med 1 535 000 000 kr.

I ett flertal motioner yrkas att statligt stöd utgår till

olika produktområden, antingen inom den föreslagna anslagsramen

eller i form av anslagshöjningar.

Stöd till vallfröodlingen yrkas i motionerna Jo216 (s), Jo246

(fp), Jo273 yrkande 10 (v) och Jo248 (m). I den sistnämnda

motionen yrkas dessutom att vallfrönämndens funktioner bibehålls

på ett eller annat sätt. I motion Jo262 (c, m, fp, v, mp) yrkas

att ett selektivt och temporärt stöd utgår för skördeåren

1990--1992 till vissa valltorkföretag. I motiveringen anförs

bl.a. att många etablerade vallodlare med långvarig erfarenhet

och hög effektivitet drabbas av konkurrenssnedvridande

effekter genom att inkomststöd eller omställningsstöd endast

utgår till vallproduktion som startades eller utvidgades inom

ramen för omställningsprogrammet 1988--1990. I motion Jo218 (m)

yrkas att en arealersättning om förslagsvis 1 000 kr. per ha

till skogsplantering utgår ur omställningsstödet för viss

vallodling som friställs i samband med neddragningen av

mjölkproduktionen.

I motion Jo209 (s) yrkas att åtgärder vidtas för att

möjliggöra fortsatt rapsodling i Sverige.

Krav på stöd till odlingen av bruna bönor framförs i

motionerna Jo227 (s) och Jo260 (m).

Enligt motion Jo259 (m) är det viktigt att regeringens och

riksdagens utfästelser om övergångsvis stöd till Svensk

Matpotatiskontroll (SMAK) fullföljs.

Stöd till odlare av konservärter yrkas i motionerna Jo240 (fp)

och Jo269 (v). Enligt den förstnämnda motionen bör ett arealstöd

utgå. Enligt v-motionen bör regeringen i

EFTA--EG-förhandlingarna agera för att tullarna slopas för

konservärter och den svenska exportfinansieringen fortsätta i

avvaktan på att tullarna avskaffas.

I motion Jo258 yrkande 3 (v) yrkas att 2 milj.kr. inom

anslaget avsätts för utvecklingsinsatser inom getnäringen.

Fårnäringen behandlas i motionerna Jo219 (c) med krav på

bibehållet pristillägg för får- och lammkött, Jo220 (c) och

Jo241 (fp) -- anvisa 10 milj.kr. till Svenska Fåravelsförbundet,

Jo221 (mp -- förslag om stöd till fårnäringen, stimulans av

ambulerande gårdsslakterier och stöd till marknadsföring av får-

och lammkött samt uttalande om vikten av en bibehållen

ullproduktion), Jo270 (v -- ett utvecklingsprogram för

fårnäringen som bekostas med 4 milj.kr. inom anslagsramen samt

uttalande om bibehållet gränsskydd och pristillägg), Jo245 (m --

10 milj.kr. till fåraveln), Jo237 (m -- långsammare nedtrappning

av pristillägget, anvisa 10 milj.kr. till marknadsföring) samt

Jo249 (mp -- uttalande om fårskötseln och dess framtid).

I motion Jo273 yrkande 3 (v) föreslås att regeringen får i

uppdrag att lämna förslag om alternativ användning av anslaget

till finansiering av köttexporten så att köttet kommer

konsumenterna i Sverige till del.

Reglerna om återbetalning av omställningsstöd m.m. berörs i

motionerna Jo254 yrkande 3 (m), Jo253 yrkande 9 (c) och Jo268

yrkande 1 (fp). I c-motionen framhålls att reglerna för

återbetalningsskyldighet måste utformas så att samhället tar

ansvaret om avsättningssvårigheter för vissa produkter uppstår.

Enligt m-motionen måste klara och entydiga besked ges från

statsmakterna om återbetalningsskyldigheten. Riksdagsbeslutet om

en femårig avskrivningstid bör innebära att den som begärt och

erhållit omställningsstöd skall ha påbörjat omställningen inom

femårsperioden. En viss, relativt kort tid efter

omställningsperiodens slut måste brukaren ha rätt att återgå

till tidigare produktion, utan återbetalningsskyldighet.

Enligt fp-motionen bör kravet på återbetalning avskaffas.

Lantbruket bör ges det entydiga beskedet att det är under

omställningsperioden som staten tar sitt ekonomiska ansvar genom

nu fastlagda åtgärder. Efter omställningstiden är lantbrukaren

likställd med andra småföretagare. Han får själv avgöra

produktionsinriktning -- även om det innebär att spannmålsodling

återupptas på omställningsarealen -- och ta det fulla ekonomiska

ansvaret härför.

I motion Jo226 yrkandena 16 och 17 (mp) yrkas att bidrag till

skogsplantering endast skall utgå till lövskogsplantering i

slättbygd i södra och mellersta Sverige och att ädellövskog bör

stimuleras med högre anläggningsstöd.

Enligt motion Jo315 (m) bör anläggningsstöd utgå även till

blandbestånd med löv- och barrskog. Liknande synpunkter anförs i

motion Jo308 yrkande 2 (m).

I motionerna Jo253 yrkande 16 (c) och Jo254 yrkande 15 (m)

yrkas att riksdagen under rubriken särskilda

kompensationsåtgärder för jordbruket anvisar 44 milj.kr., varav

10 milj.kr. till vallväxtfrö, 10 milj.kr. till exportstöd för

konservärter, 20 milj.kr. till omhändertagande av självdöda

djur, 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor och 2 milj.kr.

till hästsporten.

Utskottets överväganden

Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för

jordbruksdepartementet i anslutning till de motioner som avser

vallfröodling, valltorkföretagen, ärter, bruna bönor och lamm-

och fårkött m.m. Vidare har utskottet uppvaktats av

representanter för vissa intresseorganisationer som närmare

framgår av inledningen till detta betänkande.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband

med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens

förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik

(1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och

marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle

särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp.

bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en

total kostnadsram av 13,6 miljarder kronor. Samtidigt underströk

utskottet emellertid att det var av största vikt att den

livsmedelspolitiska reformens effekter kunde följas noggrant och

kontinuerligt. I enlighet härmed har utskottet vid behandlingen

av denna anslagspunkt ägnat särskild uppmärksamhet åt reformens

effekter för bl.a. odlingen av vallfrö, ärter, bruna bönor samt

fårnäringen. När det gäller vallfrö och bruna bönor förutsatte

utskottet i sitt betänkande 1989/90:JoU25 att dessa skulle

omfattas av de aviserade överläggningarna om fördelningen av

medel som motsvarar inomramsmedlen (s. 58). Beträffande får- och

lammkött underströk utskottet fårnäringens stora betydelse från

olika synpunkter (s. 63 f.). I anslutning till de nu aktuella

motionerna har utskottet i samband med utfrågning och

uppvaktningar fått information om de särskilda problem som

drabbat vissa produktionsgrenar efter det livsmedelspolitiska

beslutet. Dessa problem sammanhänger bl.a. med att vissa

produkter saknar gränsskydd resp. beläggs med tullar vid export

till EG-länderna.

Som anförs i några motioner (s, m, c, fp, v) saknar

vallväxtfrö ett gränsskydd, varför odlingen kan påverkas

negativt om det hittills lämnade stödet av inomramsmedel

bortfaller. Odlingen är viktig med hänsyn till förutsättningarna

för den svenska växtförädlingen och för tillgången på frösorter

som är lämpade för det svenska klimatet. Enligt utskottets

mening bör budgetmedel anvisas för att möjliggöra en fortsatt

vallfröodling under övergångsperioden. För budgetåret 1991/92

bör ett belopp om 10 milj.kr. avsättas för ändamålet. Utskottet

tillstyrker således i allt väsentligt motionerna Jo216, Jo246,

Jo253 yrkande 16 i denna del, Jo254 yrkande 15 i denna del,

Jo273 yrkande 7 och Jo248 yrkande 1.

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Jo262 om

behovet av ett temporärt och selektivt stöd till vissa

valltorkföretag. En konsekvens av tidigare omställnings- och

trädesprogram är att vallodlingen har olika ekonomiska

förutsättningar beroende på när odlingen startade.

Vallproduktion som startades eller utvidgades inom ramen för

omställningsprogrammet åren 1988--1990 har en konkurrensfördel

jämfört med tidigare etablerad vallodling som ej utgör

stödberättigad areal enligt förordningen om inkomststöd,

omställningsstöd och anläggningsstöd till jordbrukare (se SFS

1990:941, 4 §). De olika torkanläggningarna har haft varierande

möjligheter att utnyttja vallproduktion som är berättigad till

omställnings- och inkomststöd. Möjligheterna till utbyte av

råvaruleverantörer är vanligtvis små, eftersom flera

anläggningar drivs som ekonomiska föreningar med en etablerad

odlarkår. Den snabba produktionsökning som skett av grönpellets

har inneburit en prispress som hotar att slå ut de tidigt

etablerade torkanläggningarna vilka har små möjligheter att

utnyttja stödberättigad råvaruproduktion. För att skapa

konkurrensneutralitet mellan torkanläggningarna bör ett

selektivt och temporärt stöd utbetalas för skördeåren

1990--1992. Stödet bör utformas i huvudsak enligt synpunkterna i

motion Jo262. För skördeåret 1990 bör stödet motsvara bidragen

inom Omställning 90, och för skördeåret 1991 bör stödet motsvara

inkomststödet enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

Regeringen bör snarast utforma ett sådant stöd. Utskottet har

för närvarande ej tillräckligt underlag för att beräkna

medelsbehovet. Utbetalningen för skördeåren 1990 och 1991 bör

emellertid kunna ske utan ytterligare beslut från riksdagens

sida genom överskridande av dels anslaget Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område som gäller för innevarande

budgetår, dels det nu behandlade anslaget Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m., såvitt avser skördeåren 1990 resp. 1991. En

redovisning bör göras av regeringen i samband med

budgetpropositionen för budgetåret 1992/93. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo262 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Vidare bör odlingen av bruna bönor stödjas under

övergångsperioden. Denna odling är nödvändig bl.a. av

beredskapsskäl. Utskottet anser att 2 milj.kr. bör avsättas för

budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet ställer sig bakom

motionerna Jo227, Jo260, Jo253 yrkande 16 i motsvarande del och

Jo254 yrkande 15 i motsvarande del.

I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo253, Jo254 och

Jo269 (yrkande 7) bör exporten av konservärter stödjas i

avvaktan på resultatet av de pågående EES-förhandlingarna.

Utskottet föreslår för detta ändamål ett belopp om 10 milj.kr.

Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion Jo240. I

anslutning till yrkande 6 i motion Jo269 har utskottet erfarit

att regeringen ämnar verka för att existerande handelshinder när

det gäller konservärter avskaffas. Motionen bör därför i denna

del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har tidigare anfört att det finns flera skäl som

talar för att konsumtionen av lammkött och fårkött bör öka. I

samband med den omställning av jordbruket som inletts har

fårnäringen stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt och

från landskapsvårdssynpunkt. Fårnäringen är också ett gott

exempel på en produktionsform som tillgodoser även högt ställda

etiska krav på animalieproduktionen. Ullproduktionen kan ge

värdefulla effekter bl.a. i områden där arbetsmarknaden ger ett

begränsat utbud av arbetstillfällen. Det finns visserligen

möjlighet att stödja fårnäringen inom ramen för några statliga

anslag, t.ex. landskapsvårdsstödet, glesbygdsstödet och stödet

till rådgivning och utbildning. Enligt utskottets mening bör

dessutom särskilda medel anvisas till stöd för

marknadsföringsinsatser som kan öka både utbud och konsumtion av

svenskproducerat lamm- och fårkött och om möjligt även påverka

konsumtionsmönstret genom ett jämnare utbud av dessa produkter

under hela året. Utskottet föreslår att ett belopp om 10

milj.kr. anvisas för detta ändamål. Medlen bör tilldelas Svenska

fåravelsförbundet och fördelas av förbundet enligt närmare

bestämmelser som bör meddelas av regeringen.

Med utskottets ställningstagande tillgodoses i första hand

motionerna Jo220, Jo221 yrkande 3, Jo270 yrkande 2, Jo245, Jo237

yrkande 2 och Jo241.

Enligt motion Jo248 yrkande 2 bör vallfrönämndens funktioner

bibehållas som tidigare eller på annat lämpligt sätt.

Utskottet erinrar om att det livsmedelspolitiska beslutet

innebär att regleringsföreningarnas myndighetsuppgifter upphör

den 1 juli 1991 och att vissa uppgifter övergångsvis överförs

till jordbruksnämnden. När statens jordbruksverk träder i

funktion blir det en uppgift för verket att administrera dessa

uppgifter. Utskottet utgår från att jordbruksverket kommer att

administrera det stöd till vallfröodlingen som utskottet nyss

förordat. Härigenom får motionen anses tillgodosedd såvitt avser

yrkande 2.

I anslutning till motion Jo209 om bibehållen rapsodling får

utskottet påminna om att riksdagen på utskottets förslag

beslutat att samhället skall åta sig kostnaden för att bibehålla

oljeväxtodlingen på en oförändrad nivå under fyra år, räknat

fr.o.m. regleringsåret 1991/92. För budgetåret 1991/92 beräknas

ett medelsbehov om 600 milj.kr. under förevarande anslag för

detta ändamål. Motionen avstyrks.

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen frångår

tidigare beslut om nedtrappning av pristillägget till får- och

lammkött. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo219, Jo270

yrkande 3 och Jo237 yrkande 1.

När det gäller småskalig slakteriverksamhet enligt motion

Jo221 yrkande 2 hänvisar utskottet till vad som anförs i

betänkandet 1990/91:JoU18 (s. 24) om livsmedelsverkets, STUs och

ALA-gruppens verksamhet på detta område. Utskottets beslut i

fråga om stöd till marknadsföringsåtgärder bör också få

betydelse i de avseenden som anges i motionen. Motionen är

delvis tillgodosedd i denna del och bör ej föranleda någon

vidare åtgärd.

I anslutning till övriga motionsyrkanden om fårnäringen vill

utskottet framhålla att mer långsiktiga frågor om fårnäringens

utveckling m.m. bättre kan bedömas när ytterligare erfarenheter

vunnits av befintliga stödmöjligheter och det av utskottet

förordade marknadsföringsstödet. Motionerna Jo221 yrkandena 1

och 4, Jo270 yrkande 1 och Jo249 avstyrks därför, i den mån de

ej tillgodoses genom utskottets uttalanden.

I anslutning till motion Jo258 yrkande 3 om

utvecklingsinsatser för getnäringen vill utskottet erinra om att

stödet till getnäringen inom ramen för prisstödet till

jordbruket i norra Sverige kraftigt ökat. Prisstöd lämnas sedan

den 1 december 1990 med 700 kr. om året för varje

mjölkproducerande get till företag inom Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län (SFS 1990:981). Utskottet är

inte berett att biträda motionsyrkandet att 2 milj.kr. av

anslaget används för utvecklingsinsatser för getnäringen.

Utskottet konstaterar att motion Jo259 om riksdagens

utfästelser rörande Svensk matpotatiskontroll torde bli

tillgodosedd genom de förslag som framlagts i proposition

1990/91:99 (JoU27). I propositionen föreslås att den nybildade

organisationen för kontroll av kvaliteten på matpotatis bör som

ett startkapital tillföras ett engångsbelopp på 15 milj.kr.

under budgetåret 1991/92. Motionen påkallar således ingen

ytterligare åtgärd.

Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat om

innebär att 200 milj.kr. för ändamålet anvisas för nästa

budgetår. Utskottet har ej funnit anledning att frångå eller

modifiera sina uttalanden i samband med behandlingen av denna

fråga (1989/90:JoU25 s. 63) och avstyrker därför motion Jo273

yrkande 3.

Återstående delar av motionerna Jo253 yrkande 16 och Jo254

yrkande 15 avser stöd till omhändertagande av självdöda djur (20

milj.kr.) och stöd till hästsporten (2 milj.kr.). Utskottet har

inte funnit anledning att tillmötesgå dessa yrkanden.

Utskottet övergår härefter till att behandla de motioner som

gäller belopp och villkor för de år 1990 beslutade inkomst-,

omställnings- och anläggningsstöden till jordbruket.

I motion Jo226 yrkande 15 förs fram förslag om en annan

konstruktion av omställningsstödet så till vida att stödet bör

användas för ett arealbaserat inkomststöd med högre belopp än

det inkomststöd som riksdagen beslutat om. I enlighet härmed

yrkas i motion Jo271 yrkande 1 att anslaget minskas med 1 535

000 kr.

Utskottet anser det av flera skäl orealistiskt att nu göra

genomgripande förändringar i det system för omställningsstöd

m.m. som riksdagen beslutade i juni 1990. På grund härav

avstyrker utskottet motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271

yrkande 1.

Motionerna Jo253 yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande

1 berör alla i huvudsak omställningsstödet och reglerna för

återbetalning av detta stöd.

I 6 § förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och

anläggningsstöd till jordbrukare föreskrivs att omställningsstöd

får lämnas för åkermark som genom särskilda åtgärder under

omställningsperioden överförs till bl.a. annan varaktig

användning än livsmedelsproduktion. Om en åtgärd inte vidtagits

vid omställningsperiodens slut skall stödet betalas tillbaka. Om

det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten i undantagsfall

medge att en åtgärd vidtas efter den 30 juni 1996. För

omställningsstödet gäller också föreskrifterna om lån och bidrag

i den allmänna förordningen (1988:764) om statligt stöd till

näringslivet. Det innebär bl.a. att lånet får krävas tillbaka om

den som mottagit stödet lämnat felaktiga eller ofullständiga

uppgifter eller på ett allvarligt sätt brutit mot villkoren för

stödet.

I ett frågesvar den 20 november 1990 har jordbruksministern

anfört bl.a. följande:

Regeringens förordning utgår från riksdagens beslut om en ny

livsmedelspolitik. Riksdagen förordade att satsningen på

biobränslen under en femårsperiod skall betraktas som ett led i

omställningsprogrammet för jordbruket. Riksdagen ansåg det vara

angeläget att det kommande energipolitiska beslutet utformas så

att bl.a. detta önskemål tillgodoses. Dessa uttalanden av

riksdagen har ingått i de förutsättningar utifrån vilka

regeringen utformat förordningen. Regeringen har alltså utgått

från att satsningen på biobränslen kommer till stånd -- -- --

Utifrån dessa utgångspunkter är det givet att stödet skall

betalas tillbaka om huvudvillkoret inte uppfylls, dvs. om marken

inte ställs om varaktigt. Det är ju just för denna omställning

som stöd lämnas. Med anledning av de frågor som ställts om den

av riksdagen förutskickade bioenergisatsningen har följande

uttalande gjorts. Regeringens förordning utgår från

riksdagsbeslutet och inte från vad som kan hända om beslutet

inte fullföljs. I en sådan hypotetisk situation förändras

naturligtvis läget för omställningen avsevärt. Men det är då en

fråga för riksdagen att ta ställning till, inte nu för

regeringen i en förordning. Huvudvillkoret för

omställningsstödet är att marken ställs om till annan varaktig

användning än livsmedelsproduktion. Om så inte görs är det en

självklarhet att återbetalningsskyldighet föreligger. Regeringen

utgår givetvis från att den av riksdagen förutskickade

bioenergisatsningen kommer till stånd och har utformat

förordningen utifrån denna. Om riksdagen skulle ändra sitt

ställningstagande anser jag det självklart att

återbetalningsskyldighet inte skall krävas.

Utskottet vill för sin del anföra följande. Syftet med

omställningsstödet är att stimulera till en snabb och varaktig

omställning av åkermarken från livsmedelsproduktion till annan

produktion än livsmedel. Omställningsstödet bör därför lämnas

till stödberättigade företag för åkermark som genom särskilda

åtgärder under omställningsperioden förs över till annan

varaktig användning än livsmedelsproduktion. För att ytterligare

underlätta omställningsprocessen och ge jordbrukaren fler

alternativ att välja mellan har riksdagen dessutom medgivit att

övergång till två speciella typer av livsmedelsproduktion också

kan godtas som omställningsåtgärd. Det gäller dels

livsmedelsgrödor som inte konkurrerar med befintlig produktion,

dels extensivt betesutnyttjande.

För att omställningsstöd skall kunna utgå krävs för alla

alternativen att en aktiv omställningsåtgärd genomförs i syfte

att åstadkomma sådan varaktig användning som anges i 6 § första

stycket stödförordningen. Det är framför allt av omtanke om

jordbruket som näring och om de enskilda lantbrukarna som det är

angeläget att det blir en varaktig omställning och inte en

avställning eller s.k. jordbank.

Utskottet anser det naturligt att det för ett villkorslån av

det slag som nu diskuteras uppställs regler om

återbetalningsskyldighet för bl.a. bristande

villkorsuppfyllelse. Enligt den ovan angivna paragrafen kan

stödmyndigheten i sådana fall medge att en åtgärd vidtas efter

den 30 juni 1996. Om villkoret ändå inte uppfylls kan det bero

på att brukaren underlåter att aktivt vidta åtgärder för att

åstadkomma någon varaktig omställning av produktionen. I det

fallet bör det inte råda delade meningar om skyldigheten att

återbetala eventuella stödmedel. Genom det livsmedelspolitiska

beslutet och en satsning på biobränsle i enlighet med den

nyligen framlagda energipolitiska propositionen (prop.

1990/91:88) skapas enligt utskottets mening goda förutsättningar

för en omställning av åkermarken till annan produktion än

livsmedel, särskilt olika former av bioenergi. Om riksdagen

ändrar sitt ställningstagande anser utskottet -- i likhet med

vad jordbruksministern anfört -- att det föreligger en förändrad

situation som bör innebära att återbetalning inte skall krävas.

För närvarande bör motionerna i denna del anses tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

När det gäller möjligheten att återgå till annan produktion

efter omställningsperioden bör följande framhållas. En åtgärd

som berättigar till omställningsstöd skall vara godkänd under

omställningsperioden (eller senare, med stöd av undantagsregeln

i 6 § fjärde stycket). Om dessutom åtgärden fullföljts på ett

sätt som kan godtas av stödmyndigheten utan krav på

återbetalning finns inget hinder mot att brukaren efter

omställningsperiodens slut återgår till en annan

produktionsinriktning än den som berättigat till stöd.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo253

yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande 1 lämnas utan någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden i samband med

det livsmedelspolitiska beslutet avstyrker utskottet motion

Jo226 yrkande 16 om att bidrag till skogsplantering endast skall

ges till lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta

Sverige.

I anslutning till yrkande 17 om speciell stimulans till

ädellövskog får utskottet erinra om att anläggningsstöd för

anläggning av lövskog får lämnas med 10 000 kr. per ha och för

anläggning av ädellövskog med 14 000 kr. per ha. Motionen är

således i denna del tillgodosedd.

Syftet med anläggningsstödet är delvis att åstadkomma en

variation i landskapsbilden, företrädesvis i form av lövträd.

Utskottet vill emellertid framhålla att anläggning av

ädellövskogsbestånd har större förutsättningar att ge ett

fullgott resultat om beståndet innehåller en viss andel

barrträdsplantor. I enlighet med vad som anförs i motionerna

Jo308 yrkande 2 och Jo315 bör därför reglerna om anläggningsstöd

anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av

ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär ej

någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare beslut om

anläggningsstöd.

Utskottet har ej heller funnit anledning att tillstyrka motion

Jo218 om en särskild arealersättning till vallodling.

16. Rådgivning och utbildning (B 14)

Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att såväl

rådgivningen som lantbruksutbildningen bör ses över. Riksdagen

har därvid betonat behovet av samordning och anpassning till den

nya situation som jordbrukets avreglering innebär.

Jordbruksministern har för avsikt att återkomma med förslag till

direktiv för en översyn av rådgivningen. När det gäller

utbildningen avser statsrådet Persson att återkomma med förslag

våren 1991.

För verksamheten med rådgivning och utbildning bör, i enlighet

med riksdagens beslut om den nya livsmedelspolitiken, anvisas

ett reservationsanslag på 40 milj.kr. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Jo271 yrkandena 2 och 3 (mp) yrkas att 5 milj.kr. av

anslaget används för marknadsföring av ekologiskt odlade

produkter och 1 milj.kr. för stöd av KRAVs verksamhet.

Utskottet har i det föregående under anslagspunkten statens

jordbruksverk behandlat regeringens förslag samt motionsyrkanden

om olika former av stöd till den alternativa odlingen och

tillhörande kontrollverksamhet. Såvitt utskottet kan bedöma

finns det inget som hindrar att det nu aktuella anslaget används

för information, rådgivning, utbildning och utvecklingsarbete

med anknytning bl.a. till alternativ odling. Lantbruksstyrelsen

har i sin anslagsframställning beskrivit de viktigaste

målgrupperna bland jordbrukarna för olika insatser. Bl.a. nämns

jordbrukare som behöver eller efterfrågar produktionsteknisk

rådgivning eller rådgivning om omläggning av sin verksamhet. Ett

ganska brett spektrum av olika önskemål och behov av

utbildningar kan förväntas uppstå inom denna heterogena grupp.

Utskottet är dock inte berett att förorda att preciserade belopp

av anslaget avsätts för nu angivna ändamål. Motionen avstyrks i

nu angivna delar.

17. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.

(B16)

Propositionen

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering och till energibesparande åtgärder inom

trädgårdsföretag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd

till trädgårdsnäringens rationalisering (omtryckt 1988:998).

Vidare används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet,

Svenska grönsaksfrämjandet, Svenska blomsterfrämjandet och

Svampfrämjandet.

Som ett led i det allmänna besparingsarbetet föreslår

regeringen att anslaget minskas med 2,9 milj.kr. Ramen för

bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. föreslås

uppgå till 4,3 milj.kr. och ramen för främjande av

trädgårdsnäringen till 0,7 milj.kr. Regeringen bör kunna jämka

fördelningen mellan ändamålen. Anslaget till utbetalningar

beräknas till 5 milj.kr.

Motionerna

Enligt motion Jo267 bör bidragsramen uppgå till 5,8 milj.kr.

varav oförändrat 1,2 milj.kr. till främjande av

trädgårdsnäringen. I motionens yrkande 5 hemställs att riksdagen

anvisar 2 milj.kr. utöver regeringens förslag. Däremot

framställs inget yrkande om bidragsramen.

I motion Jo269 (v) yrkande 8 yrkas att anslaget höjs till 7,9

milj.kr. Enligt motiveringen till yrkande 9 bör bidragsramen

uppgå till 6,9 milj.kr. Även detta yrkande är utformat som ett

förslag om höjning av anslaget.

I motion Jo274 (v) yrkas, med hänvisning till

trädgårdsnäringens betydelse och möjligheter i Västerbottens

län, att riksdagen beslutar om ett oförändrat stöd till

trädgårdsnäringen.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare utförligt redovisat förhållandet mellan

bidragsram och medelsanvisning (anslag) i anslagspunkter med

denna utformning (se bl.a. JoU1987/88:17 s. 5). Det som utmärker

dessa anslagspunkter är att regeringen i moment 1 begär ett

medgivande från riksdagen att bidrag beviljas för angivet

ändamål upp till ett visst belopp ("bidragsramen"). I detta fall

föreslår regeringen att riksdagen medger att statsbidrag

beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med högst

5 milj.kr. (prop. s. 41). Detta moment inrymmer således ej något

yrkande om medelsanvisning. I moment 2 yrkas att riksdagen

anvisar medel för bl.a. utbetalningar av beviljade

bidragsansökningar. Anslaget, som är ett förslagsanslag, är en

funktion av bidragsramen. Det kan avse dels tidigare beviljade

bidragsansökningar som ännu ej utbetalats, dels

bidragsansökningar som beviljas under budgetåret 1991/92 och

utbetalas under samma budgetår. Ett beslut om höjning eller

minskning enbart av själva anslaget har således i sig ingen

effekt på den verksamhet som styrs av bidragsramen. En utökning

eller minskning av bidragsverksamheten förutsätter ett beslut om

ökning eller minskning av bidragsramen.

I enlighet med det anförda behandlar utskottet de aktuella

motionsyrkandena såsom avseende bidragsramen. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för bidrag till

trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker motionerna

Jo267 yrkande 5, Jo269 yrkandena 8 och 9 samt Jo274.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelsanvisning under detta anslag.

18. Skogsvårdsorganisationen och Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter (C1--C2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 1--C 2

(s.44--45)

19. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet (C3)

Propositionen

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000kr. till

skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet.

Motionen

I motion Jo304 (mp) begärs utredning av omfattningen m.m. av

rotdeformationer som orsakar instabilitet, s.k. rotsnurr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 46).

Jordbruksministern har nyligen som svar på en fråga i

riksdagens kammare framhållit att frågan om rotdeformation hos

skogsplantor, eller rotsnurr, är ett sedan länge känt problem.

Det har uppmärksammats av såväl forskarna vid Sveriges

lantbruksuniversitet som skogsstyrelsen och skogsägarna själva.

I svaret redovisades relativt utförligt en del av det arbete som

redan pågår för att klarlägga denna fråga. Omfattningen av

problemet är relativt väl känd. Däremot kan det vara motiverat

att öka kunskapen om konsekvenserna, och sådant arbete pågår

också, framhöll jordbruksministern.

Utskottet finner att motionen kan besvaras med hänvisning till

det refererade frågesvaret.

20. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (C 4)

Propositionen

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i

skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet och i frö- och

plantverksamheten.

För budgetåret 1991/92 beräknar jordbruksministern i likhet

med skogsstyrelsen 15 385 000 kr. för investeringar i frö- och

plantverksamheten och i den övriga uppdragsverksamheten. Vidare

beräknas 5,5 milj.kr. för bidrag till anläggning av

skogsfröplantager. Sammanlagt föreslås ett anslag på

20885000kr.

Motionerna

Enligt motion Jo306 (c) yrkande 4 bör anslaget, under

förutsättning av att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion

Sk349, utgå med 5500000 kr. vilket innebär en minskning med

15385 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Enligt motion

Jo310 (fp) yrkande 1 bör anslaget utgå med 15 385 000 kr. vilket

innebär en minskning med 5,5 milj.kr. I motion Jo314 (m) yrkande

8 yrkas avslag på regeringens förslag att anslå medel under

detta anslag.

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör

således besluta i enlighet därmed. Motionerna avstyrks i berörda

delar.

21. Bidrag till skogsvård m.m. (C 5)

Propositionen

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda

skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling

efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och

kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot

skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga

skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i

förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket

(omtryckt 1988:1000) och i ädellövskogsförordningen (1984:120).

Jordbruksministern föreslår i propositionen att den nu

pågående treåriga försöksverksamheten med en annorlunda

utformning av verksamheten avslutas och utvärderas. Han erinrar

om att eventuella ersättningar avseende fjällnära skogar enligt

riksdagens beslut skall finansieras från detta anslag. Vidare

föreslås att bidragen till skogsodling för avveckling av

lågproducerande bestånd (bidragsram 2) avvecklas helt vilket

innebär en besparing med 73 milj.kr. Förra året anvisades 14,7

milj.kr. till naturvårdande åtgärder m.m. under bidragsram 2.

Dessa finansieras nu under en ny bidragsram 4 som utökas med 2

milj.kr. för biotopinventeringen. Sammanlagt bör detta rambelopp

uppgå till 16 milj.kr. under nästa budgetår. Vissa belopp bör

vidare tillföras skogsvårdsorganisationens utbildningskampanj i

naturvård om ekologi samt den tillämpade miljörelaterade

skogsforskningen.

I propositionen framhålls att kostnaden för bidrag till

anläggning av ädellövskog har ökat. Ramen bör därför höjas med

1milj.kr.

Skogsstyrelsen beslutar själv hur stor del andel av medlen för

översiktliga skogsinventeringar (ÖSI) som skall användas för

naturvårdsinriktade skogsbruksplaner (NISP).

Sammanlagt föreslår jordbruksministern att en ram av 150

milj.kr. tas upp för bidrag till skogsvård m.m. För utbetalning

under anslaget beräknas 153,3 milj.kr.

Motionerna

Enligt motion Jo269 (v) yrkande 10 bör en stor del av det

tidigare 5§3-anslaget utnyttjas inom delanslaget för åtgärder

inom det skogliga stödområdet. Motionärerna yrkar därför att

bidragsramen utökas med 55 milj.kr. till 208 300 000 kr.

(yrkande 11). I motion Jo306 (c) yrkande 3 yrkas, under

förutsättning av bifall till motion Sk349, att bidragsformen 5.

Översiktlig skogsinventering (ÖSI) avvecklas. Motionärerna yrkar

med hänvisning därtill att anslaget (eg. bidragsramen) minskas

med 61milj.kr. till 192 300 000 kr. (yrkande 5). I motion

Jo310 (fp) yrkande 2 yrkas en ram om 41 milj.kr. (-20 milj.kr.)

för översiktliga skogsinventeringar. I motion Jo314 (m) yrkande

7 yrkas att de översiktliga skogsinventeringarna avbryts.

Anslaget bör utgå med 92 300 000 kr. I motion Jo309 yrkas att

skogsbruksstöd bör utgå till Norrlands inland med användande av

medel som hittills används för 5§3-bidrag i enlighet med vad

skogsstyrelsen föreslagit.

I motion Jo308 (m) yrkande 1 yrkas att statsbidraget för

ädellövskogsbruk får utnyttjas i befintlig blandskog för att

genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en

renodlad ädellövskogsproduktion.

Utskottets överväganden

Regeringen har beslutat att en utvärdering och översyn skall

göras av skogspolitiken. 1990 års skogspolitiska kommitté har

sålunda i uppdrag att till den 1 juli 1992 utvärdera

skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som

utvärderingen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan

föranleda. I uppdraget ingår även att granska

skogsvårdsorganisationen.

Den neddragning av ramen för bidrag till skogsvård som

redovisas i propositionen får delvis ses som ett led i det

statliga besparingsprogrammet. Utskottet är icke berett att som

yrkas i motion Jo269 yrkande 11 föreslå en vidare bidragsram än

regeringen föreslagit. Förslagen i yrkande 10 av motionen och i

motion Jo309 avstyrks i konsekvens härmed.

Utskottet har i sitt yttrande JoU6y till skatteutskottet

avstyrkt bl.a. motion Sk349 om avskaffande av

skogsvårdsavgiften. I konsekvens härmed avstyrker utskottet

motion Jo306 yrkandena 3 och 5.

Utskottet finner regeringens förslag till bidragsram för de

översiktliga skogsinventeringarna väl avvägt. Motionerna Jo310

yrkande 2 och Jo314 yrkande 7 avstyrks.

Föreskrifter om stöd enligt ädellövskogslagen lämnas i

ädellövskogsförordningen (1984:120) och i skogsstyrelsens

författningssamling (SKSFS 1989:2). Av bestämmelserna framgår

att bidrag kan lämnas för fullständiga återväxtåtgärder, för

röjning av plantskog eller ungskog, för viss utsyning av

ädellövskog, för viss skogsbruksplan och för viss rådgivning.

Däremot torde möjlighet icke finnas att lämna bidrag till

befintlig blandskog enligt det förslag som läggs fram i motion

Jo308. Utskottet är icke berett förorda någon ändring av

reglerna i detta avseende och avstyrker således motion Jo308

yrkande 1.

22. Stöd till byggande av skogsvägar (C 6)

Propositionen

Den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad bör tas upp

med 40 milj.kr. Det innebär en minskning med 20 milj.kr. som bör

hållas inne som ett led i de inledningsvis nämnda

besparingsåtgärderna. Detta anslag finansieras med

skogsvårdsavgiftsmedel.

Motionerna

Avslag på regeringens förslag om anslag till skogsvägsstödet

yrkas i motionerna Jo271 (mp) yrkande 4, Jo311 (mp) yrkande 16

och Jo314 (m) yrkande 9. I motion Jo306 (c) yrkande 6 yrkas,

under förutsättning av bifall till motion Sk349 om avskaffande

av skogsvårdsavgiften, att riksdagen ej anslår medel till stöd

till byggande av skogsvägar. Enligt motion Jo307 (c) yrkande 2

bör ramen för bidraget vara oförändrad, och i motion Jo302 (c)

yrkas på tillkännagivande om ökat anslag till skogsbilvägar i

Skaraborgs län. Slutligen yrkas, i motion Jo319 (c), att

anslaget utgår oförändrat med 60 milj.kr.

Utskottets överväganden

När det gäller anslagets konstruktion och sambandet mellan

bidragsram och medelsanvisning hänvisar utskottet till vad som

anförs i det föregående under punkt 17.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ramen för byggande

av skogsvägar, liksom utbetalningarna under anslaget, lämpligen

bör bestämmas till 40 milj.kr. Detta innebär en sänkning med 20

milj.kr. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och

avstyrker samtliga motioner under denna punkt.

23. Främjande av skogsvård m.m. och Bidrag till

trygghetsförsäkring för skogsbrukare (C 7--C 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 7 och C 8

(s. 50).

24. Övrigt

Motionerna

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp

ett antal fristående motioner som rör olika frågor om

skogsbruket. På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har

utskottet beslutat att fristående motioner i princip skall

sakbehandlas högst en gång under varje valperiod. Det innebär

att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas

på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod.

Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli

föremål för en fördjupad hantering inom en treårsperiod. Så har

riksdagen t.ex. så sent som i december 1990 fattat beslut om

skogsbruket i de fjällnära skogarna.

Utskottet erinrar vidare om att den skogspolitiska kommittén

har i uppdrag att utvärdera skogspolitikens mål och medel och

föreslå de förändringar som utvärderingen och bedömningar om den

framtida utvecklingen kan föranleda (dir. 1990:47). Kommittén

bör redovisa sina förslag senast den 1 juli 1992.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet följande

motioner av vilka flertalet är av den karaktär att de faller

inom ramen för den skogspolitiska kommitténs uppdrag och i

övrigt tillhör ämnesområden som behandlats mera utförligt under

innevarande valperiod:

Jo251 (m) yrkande 2, Jo301 (mp), Jo303 (s), Jo305 (m), Jo306

yrkandena 7 och 10, Jo311 (mp) yrkandena 1-5, 9-10 och 12-15,

Jo312 (m) yrkande 1, Jo313 (m), Jo314 (m) yrkandena 1-4, Jo316

(mp), Jo318 (mp), Jo705 (fp) yrkandena 6 och 12, Jo731 (m)

yrkandena 16-18 och Jo732 (mp) yrkande 1.

25. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D9)

Propositionen

Från anslaget betalas kostnader för bl.a. ersättningar enligt

lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt

och för bidrag enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag

till fritidsfisket inom vissa områden. Jordbruksministern

föreslår att anslaget, som är ett förslagsanslag, förs upp med

oförändrat belopp, 1000000kr.

Motionerna

Enligt motion Jo425 (m) innebar riksdagsbeslutet om fritt

handredskapsfiske på södra ostkusten att stora intrång gjordes

på vattenägarnas rätt till fiske. De som utnyttjade sin rätt

till yrkesmässigt fiske har fått vidkännas förluster genom att

redskapen skadats och förflyttats. Naturen har utsatts för ett

ökat slitage, och störningar av fågel- och djurlivet har inte

kunnat undvikas. Vilka skador som uppstått och hur stora

förluster som åsamkats den enskilde är oklart. En utvärdering

som belyser konsekvenserna av riksdagens beslut bör komma till

stånd (yrkande 9). I motion Jo441 (c) erinras om att

ersättningsmöjlighet enligt beslutet öppnades endast för vissa,

påvisbara inkomstbortfall såsom för sålda fiskekort och

fiskearrenden. Däremot har yrkesfiskare som använt sina

fiskevatten för sitt livsuppehälle inte fått ersättning. I

motionen framförs förslag om en särskild fond för att ersätta

personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och

förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt

handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till

anslag för ersättning för intrång i enskild fiskerätt, m.m.

Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.

Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.

Riksdagen beslöt våren 1985 att släppa handredskapsfisket

fritt vid södra ostkusten, längs Gotlands och Blekinges kuster

samt i de stora sjöarna (prop.1984/85:107, JoU26). En ny

paragraf, 20 a §, infördes i detta syfte i lagen (1950:596) om

rätt till fiske. Genom ovanciterade lag om ersättning för

intrång i enskild fiskerätt tillerkändes den som är innehavare

av enskild fiskerätt rätt till ersättning av staten, om de nya

bestämmelserna om fritt handredskapsfiske medför ett

inkomstbortfall. Föredragande departementschefen framhöll i den

av riksdagen godkända propositionen bl.a. att fiskerättshavarnas

möjligheter att förfoga över sina fiskevatten ändras endast i

ett enda avseende när handredskapsfisket släpps fritt, nämligen

följande: Genom att också andra än fiskerättshavaren får rätt

att fiska med handredskap blev det inte längre möjligt för

fiskerättshavaren att genom arrende eller fiskekort upplåta

vattnet för handredskapsfiske.

Enligt beslutet skall ersättning till en fiskerättshavare

bestämmas i pengar att betalas på en gång. Om det är lämpligt

skall dock ersättningen utgå antingen i form av ett bidrag till

den ersättningsberättigade för fiskevård eller andra åtgärder

som främjar fritidsfisket eller genom att fiskeristyrelsen låter

vidta sådana åtgärder. En tidsfrist sattes ut för dem som gjorde

anspråk på ersättning. Sådana anspråk skulle framställas hos

fiskeristyrelsen före utgången av år 1989. Annars gick rätten

till ersättning förlorad. Samtidigt beslöts att åtgärder skulle

kunna vidtas för att fiskevården i de områden som omfattades av

det fria handredskapsfisket inte skulle försämras. I det syftet

utfärdade regeringen ovan citerade förordning om statsbidrag

till fritidsfisket inom vissa områden. För att tillgodose bl.a.

yrkesfiskets intressen beslöts samtidigt att föreskrifter får

meddelas för att förebygga att fiske med fasta redskap och nät

som utövas med stöd av enskild fiskerätt hindras eller skadas.

Som framgår av det anförda gick tiden ut vid årsskiftet

1989-90 för ansökan om ersättning för förluster till följd av

införandet av fritt handredskapsfiske vid södra ostkusten m.fl.

kustavsnitt och i de stora sjöarna. I sin anslagsframställning

för budgetåret 1991/92 ger fiskeristyrelsen följande

sammanfattning av läget.

De sammanlagda årliga kostnaderna beräknas i prop. 1984/85:107

(sid. 168-169) till 5,0 Mkr under en tioårsperiod. Under det

första året (1985/86) beräknades kostnaderna dock komma att

begränsas till 3,0 Mkr. Från 1989/90 har anslaget skurits ner

till 1,0 Mkr. Eftersom ersättningsrätten är lagreglerad kommer

utbetalningarna inte att vara beroende av anslagets storlek.

Till en början genomfördes en omfattande

informationsverksamhet rörande ersättningsbestämmelserna. Det

kom in en mängd förfrågningar om möjlighet till ersättning.

Sedan har det fortsatt med formella ansökningar i en jämn ström,

men fram mot årsskiftet 1989/90 -- sista tidpunkten för

ansökan-- blev det en markant ökning. Över 200 ansökningar kom

under slutet av december. De flesta var ofullständiga och måste

kompletteras innan förhandlingar kan påbörjas. Dessa kommer att

bli tidskrävande. Totala antalet ersättningsansökningar är

ungefär 450.

Samtliga inkomna ärenden är under handläggning. För att få

klarhet i tolkningen av lagstiftningen har det visat sig

nödvändigt att få några principiella frågor prövade i domstol.

Två pilotfall har behandlats i första och andra instans, men de

har förts vidare till högsta domstolen. I avvaktan på utslag där

träffas delöverenskommelser med sådan innebörd att det bör vara

möjligt att efter det slutliga domstolsutslaget enkelt avsluta

förhandlingen. Det är svårt att bedöma när högsta domstolen är

klar, förmodligen först om något år. Detta innebär att

förhandlingsarbetet inte kan avslutas under budgetåret 1991/92.

Med hänsyn till den väsentligt ökade mängden

ersättningsansökningar kommer medelsbehovet att öka, allrahelst

som kraven också ökat. Det är emellertid omöjligt att på

nuvarande stadium i förhandlingsarbetet bedöma hur stor ökningen

kan bli. Av betydelse är också högsta domstolens avgörande i

pilotärendena.

Fram till den 30 juni 1990 har totalt ca 9,0 Mkr. utbetalats i

ersättning och ca 2,4 Mkr som bidrag till fiskevård. Under

budgetåret 1989/90 har drygt 2,9 Mkr utbetalats.

Utskottet har erfarit att så gott som samtliga

fiskerättshavare som bedömts ersättningsberättigade numera

erhållit ersättning för beräknade förluster under den första

tioårsperioden efter det fria handredskapsfiskets införande.

1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt

personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster

från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom

att vidkännas till följd av införandet av fritt

handredskapsfiske. Däremot har, som framhålls i motionerna,

eventuella skador på fiskerättshavarnas eget fiske icke kunnat

ersättas enligt de nya bestämmelserna. Detta fiske bedrivs i

många fall yrkesmässigt. Utskottet delar den mening som framförs

i motion Jo425 att det är oklart vilka skador som uppstått och

hur stora förluster som åsamkats den enskilde i detta avseende.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör

låta utvärdera dessa konsekvenser av riksdagens beslut.

Naturvårdsverket gjorde något år efter reformens genomförande

en utvärdering av slitaget på naturen i berörda områden och av

störningar av fågellivet till följd av införandet av det fria

handredskapsfisket. Någon märkbar inverkan kunde då inte

iakttas. Utskottet finner det naturligt att även denna aspekt

belyses vid utvärderingen av konsekvenserna av det fria

handredskapsfiskets införande. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo425 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Innan utvärderingen redovisats saknas anledning att ta

ställning till yrkandet i motion Jo441 om en fond för

yrkesfisket vid berörda kust- och strandavsnitt. Motionen

avstyrks på den grunden.

26. Bidrag till fiskevård m.m.

Propositionen

Jordbruksministern tar under punkt D 9. i propositionen (s.

52) även upp frågan om statens bidrag till fiskevård. Sådana

anvisas för närvarande över anslaget Bidrag till fiskevård m.m.

på denna huvudtitel. Bidrag kan lämnas bl.a. till

fiskevårdsåtgärder och till förrättningskostnaderna för

bildande av fiskevårdsområden. Mot bakgrund av behovet av att

kraftigt reducera statsutgifterna föreslås att dessa bidrag

skall slopas. Kostnaderna för de aktuella åtgärderna får i

stället täckas av de fiskekortinkomster eller arrendeavgifter

som vattenägarna erhåller.

Motionerna

I motion Jo269 (v) yrkande 12 yrkas att riksdagen för

budgetåret 1991/92 anslår 8324000kr. till Bidrag till

fiskevård. I motionen erinras om att fiskevårdsbidraget har

bidragit till en utökad och förbättrad fiskevård. Av hittills

beviljade fiskevårdsbidrag har ca 35 % använts till utsättning

av fisk, ca 19 % till biotopvårdande åtgärder, ca 19 % till

byggande av fiskvägar och ca 8 % till övrig fiskevård. Bidragen

har inneburit att en rad vatten i hela landet blivit föremål för

fiskevårdsinsatser, anför motionärerna. Samtidigt har

ansökningarna om bidrag till bildande av fiskevårdsområden ökat

starkt. Riksdagen har beslutat att statsbidrag skall utgå till

bildande av fiskevårdsområden där ansökningarna inkommit till

länsstyrelsen före den 1 september 1990. Regeringen föreslår att

dessa bidrag skall slopas omedelbart. Motionärerna anser att de

utfästelser staten har gjort skall hållas.

I sak överensstämmande men till utformningen något varierande

yrkanden framförs i motionerna Jo425 (m) yrkande 6, Jo429 (c),

Jo433 (c), Jo442 (c), Jo444 (c), Jo447 (c) yrkande 2, Jo448 (c)

yrkande 1, Jo449 (c) och Jo450 (mp) yrkande 1.

I motionerna Jo428 (fp) yrkande 1 och Jo434 (fp) begärs

förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna

hållas. I motionerna Jo406 (c), Jo407 (c), Jo424 (fp), Jo431

(c), Jo437 (c) och Jo446 (c) yrkas, med varierande

formuleringar, att statsbidrag till förrättningskostnader för

bildande av fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut.

I motionerna Jo417 (s) och Jo438 (s) yrkas på tillkännagivande

om anslag till fiskevård. Enligt motion Jo417 skulle ett

uteblivet anslag medföra att redan förberedda projekt inte kan

effektueras och att arbetet med bildande av fiskevårdsområden

avbryts.

I motion Jo402 (s) yrkas att riksdagen gör ett uttalande till

regeringen om ökade resurser till fiskevård genom en allmän

fiskevårdsavgift. Motionärerna framhåller att bidraget till

fiskevård på intet sätt har motsvarat behovet (yrkande 2). Trots

detta har bidraget betytt mycket för en förbättrad fiskevård och

utveckling av sportfisket. En allmän fiskevårdsavgift bör nu

införas i enlighet med de principer som Sportfiskarna

formulerat. Likartade yrkanden framförs i motionerna Jo412 (s),

Jo414 (s), Jo416 (s), Jo418 (s), Jo419 (s), Jo421 (s),

Jo426(s) och Jo450 (mp). Enligt motion Jo448 (c) yrkande 2 bör

regeringen utreda lämpligheten och möjligheterna att införa

fiskevårdsavgifter och därefter återkomma till riksdagen med

konkret förslag.

Utskottets överväganden

Anslag: Bidrag till fiskevård

Från anslaget E 10. Bidrag till fiskevård ges innevarande

budgetår bidrag till bl.a. fiskevård och kostnader för bildande

av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om

statsbidrag till fritidsfisket. Riksdagen beslöt våren 1990 att

statsbidrag inte längre bör lämnas till kostnader för bildande

av fiskevårdsområden. Dock bör de som ansökt om ombildning av

fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening före den 1

september 1990 medges statsbidrag även om förrättningen inte är

avslutad vid utgången av år 1990. Utskottet anförde i

sammanhanget att det är angeläget att fiskevårdsområdesbildandet

fortsätter. Samtidigt erinrade utskottet om att någon tidsgräns

för bildande av sådana områden inte finns i lagen

(prop.1989/90:100 bil. 11, JoU14 s. 35 ff).

Fiskeristyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret

1991/92 framhållit att ansökningarna om bidrag till bildande av

fiskevårdsområden har ökat starkt. För att kunna täcka

underskottet för budgetåret 1990/91 och det ökade behovet för

1991/92 föreslår fiskeristyrelsen att extra medel temporärt

anslås för ändamålet. Styrelsen föreslår att anslaget höjs med

3,0 milj.kr. till 8,324 milj.kr.

Som framgår av referatet av propositionen bör slopandet av

fiskevårdsbidragen ses mot bakgrund av behovet att kraftigt

reducera statsutgifterna. Regeringens förslag synes innebära

att riksdagens beslut för ett år sedan om ersättning till

bildande av fiskevårdsområden inte kan fullföljas.

Jordbruksministern har dock sedermera i en frågedebatt i

kammaren förklarat sig beredd att ta initiativ till en genomgång

så att de nyanmälda fiskevårdsområdena skall kunna finansieras.

Utskottet utgår från att detta innebär att regeringen är beredd

fullfölja finansieringen även om bidragsfrågorna icke är

slutligt avgjorda vid nästa budgetårs utgång.

Utskottet finner rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård

upptas i statsbudgeten även under det kommande budgetåret. Som

framhålls i motionerna har dessa bidrag varit av betydelse för

en utökad och förbättrad fiskevård. I likhet med motionärerna

tillstyrker utskottet fiskeristyrelsens äskande härvidlag.

Riksdagen bör således med bifall till motionerna Jo269 yrkande

12, Jo425 yrkande 6, Jo429, Jo433, Jo442, Jo444, Jo449 och Jo450

(mp) yrkande 1 samt med anledning av propositionen och

motionerna Jo406, Jo407, Jo417, Jo424, Jo428 yrkande 1, Jo431,

Jo434, Jo437, Jo438, Jo446 och Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1,

till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa

ett reservationsanslag på 8324000kr.

Allmän fiskevårdsavgift

1973 års fiskevattensutredning föreslog enhälligt i sitt

betänkande Fiska på fritid (SOU 1978:75) att en fiskevårdsavgift

skulle införas för att täcka kostnaderna för fiskevård, service

och information samt viss fisketillsyn i enskilt vatten.

Utredningens förslag behandlades i prop. 1980/81:153, JoU29 om

åtgärder för att främja fritidsfisket. Departementschefen

framhöll då att utredningens förslag, att en stor del av det

statliga stödet till fiskevården och fritidsfisket skulle

finansieras med en särskild avgift, inte borde genomföras vid

det tillfället. Bl.a. vore kostnaderna för administration,

kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Han föreslog därför att

det statliga stöd till fritidsfisket som förordades i

propositionen skulle finansieras över statsbudgeten utan att

någon särskild avgift tas ut. Utskottet och riksdagen följde

regeringen. -- Under det decennium som gått därefter har

motioner om införande av allmän fiskevårdsavgift upprepade

gånger avslagits av riksdagen (senast 1989/90:JoU2).

Utskottet finner för egen del att de skäl som tidigare anförts

för införande av en allmän fiskevårdsavgift fortfarande gäller.

Det synes rimligt att de som har fiske som hobby eller fiskar

för sitt husbehov skall vara beredda att erlägga en mindre

avgift för att få ökat utbyte av sitt fiske. Enligt en

undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och

statistiska centralbyrån är hela 2,8 miljoner personer i

åldersgruppen 18--74 år intresserade av fiske. Av dessa var 70 %

sportfiskare som fiskade enbart med handredskap. Redan en

tämligen ringa avgift för de fiskande skulle teoretiskt inbringa

betydande summor för användning till fiskevårdande åtgärder.

Härtill kommer att de statliga bidragen till fiskevård, vilka

redan bedöms otillräckliga, knappast kan uppehållas på sikt.

De skäl som för tio år sedan anfördes mot genomförandet av

fiskevattensutredningens förslag gällde bl.a. svårigheten att

beräkna kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn.

Enligt utskottets mening bör kostnaderna för administration och

uppbörd kunna hållas på rimlig nivå om, som motionärerna

föreslår, samma system tillämpas som det som gäller för

jaktvårdsavgiften. Det finns anledning att i sammanhanget

hänvisa till de olika förslag som framlagts av

fiskevattensutredningen och senare av bl.a. Sveriges fiskevårds-

och sportfiskeförbund. Frågan om kontroll och tillsyn är mera

komplicerad. Genom ökad information och samverkan mellan alla

intresserade bör den enligt utskottets mening dock kunna lösas

på ett tillfredsställande sätt.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att

regeringen låter närmare utreda frågan om införande av allmän

fiskevårdsavgift med sikte på att förslag bör kunna framläggas i

samband med nästa års budgetproposition. Vad utskottet anfört

med anledning av motionerna Jo402 yrkande 2, Jo412, Jo414,

Jo416, Jo418, Jo419, Jo421, Jo426, Jo448 yrkande 2 och Jo450

yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

27. Främjande av rennäringen (E 1)

Propositionen

Huvuddelen av anslaget har hittills fördelats på olika

användningsområden, bl.a. trygghetspaketet för renskötare m.fl.,

genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar

mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. För nästa

budgetår föreslår regeringen ett reservationsanslag på

10593000 kr.

Motionen

I motion Jo214 (m) föreslås att anslaget räknas upp med

900000 kr. för att kompensera de renskötande samerna för

införandet av premieskatt på trygghetsförsäkringarna.

Utskottets överväganden

Utskottet är icke berett att som motionärerna föreslår ge

kompensation budgetvägen för skattereformens effekter. Riksdagen

bör besluta i enlighet med regeringens förslag och avslå

motionen i berörd del (yrkande 2).

28. Prisstöd till rennäringen (E 2)

Propositionen

Anslaget används för pristillägg på renkött. Enligt riksdagens

beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och

företrädare för rennäringen om nivån på prisstödet

(1989/90:JoU14, rskr.194).

Vid överläggningarna med rennäringsutövarna om nivån på

prisstödet till rennäringen har enligt lantbruksstyrelsen

enighet inte nåtts om takten i återhämtandet av nivåskillnaden

till Norrlandsstödet. Styrelsen har föreslagit en återhämtning

av nivåskillnaden till Norrlandsstödet under en treårsperiod

räknad fr.o.m. budgetåret 1990/91. Svenska samernas riksförbund

har ansett att hela återhämtningen skulle ske budgetåret

1990/91.

Jordbruksministern föreslår i propositionen att prisstödet

nästa år utgår med 305 kr. per slaktad ren. Tillsammans med den

höjning av pristillägget för budgetåret 1990/91 som regeringen

redan beslutat om med anledning av lantbruksstyrelsens förslag

till nivåjustering, innebär detta en ökning med ca 39 %. Mot

bakgrund härav beräknas utbetalningarna under anslaget till 30

milj.kr.

Motionerna

I motion Jo205(c) yrkas att prisstödet till rennäringen för

budgetåret 1991/92 räknas upp motsvarande uppräkningarna av

prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Även enligt motion

Jo214 (m) är det angeläget att riksdagens beslut följs och att

regeringens förslag därför korrigeras. Motionärerna konstaterar

att den sista tredjedelen av eftersläpningen innebär att

beloppet skall vara 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som

kan bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra

Sverige. Mot den bakgrunden yrkar de en uppräkning av anslaget

med 3 milj.kr. (yrkande 1). Även i motion Jo269 (v) yrkas en

uppräkning till 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan

bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige

(yrkande14). Enligt motionen skulle detta innebära en

anslagshöjning med 10 milj.kr. (yrkande 13).

Utskottets överväganden

Vid 1990 års budgetbehandling erinrade utskottet om att viss

eftersläpning skett i fråga om prisstödet till rennäringen

jämfört med vissa andra stödformer. Riksdagen hade redan

tidigare uttalat att prisstödet till rennäringen borde justeras

årligen i enlighet med de principer som fastställts för stödet

till jordbruket i norra Sverige (JoU 1985/86:13, rskr.165).

Utskottet finner i likhet med motionärerna att det är rimligt

att prisstödet till rennäringen räknas upp redan nästa budgetår

så att det kommer i nivå med Norrlandsstödet. Stödet bör utgå

med 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan bli följden

av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige.

Regeringen har numera lagt fram en proposition (1990/91:99) om

stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,

m.m. Däri föreslås en höjning av stödnivån för

jordbruksprodukter med i genomsnitt 12 % varav 5 procentenheter

utgör kompensation för avskaffandet av tvåprissystemet. Den

höjning som föranleds av tvåprissystemets avskaffande bör i sin

helhet tillfalla mjölkproducenterna. Utskottet anser, med

reservation för vad som kan ytterligare beslutas under

behandlingen av nämnda proposition, att den del av

Norrlandsstödet som avser kompensation till mjölkproducenterna

givetvis icke bör inverka på prisstödet till rennäringen.

Riksdagen bör, med hänvisning till det anförda och med bifall

till motion Jo214 yrkande 1, anvisa ett anslag på 33 milj.kr.

Därmed tillgodoses även motionerna Jo205 och Jo269 yrkandena 13

och 14.

29. Ersättningar för viltskador m.m. (E 3)

Propositionen

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer

till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra

tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i förordningen

(1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från

anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen

(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom

bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador

av vilt m.m.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat

belopp, sammanlagt 12,32 milj.kr.

Motionen

Enligt motion Jo913 (c) har det under några år gjorts försök

med elstängsel i Värmland, Dalsland och Hälsingland för att

skydda tamboskapen mot rovdjur. Framför allt är det vargen som

har vållat skador och lidande för tamboskapen. Försöken att

skydda husdjuren med elstängsel har visat positiva resultat,

anför motionärerna. De begär därför att riksdagen beslutar att

statens naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder

skall räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till

skydd för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för

budgetåret 1991/92.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag.

Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.

Enligt statsliggaren för innevarande budgetår har av det

samlade anslaget 200000kr. anvisats till åtgärder för att

förebygga skador av vilt m.m. Utskottet har inget underlag för

en närmare bedömning av bidragsbehovet såvitt avser

vargstängsel. Den detaljstyrning av medelsfördelningen som

motionen avser bör i första hand ankomma på regeringen eller

naturvårdsverket. Motionen avstyrks.

30. Vissa frågor om rennäringslagen

Motionerna

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp

ett par motioner om rennäringslagen.

Enligt motion Jo211 har det främst i Härjedalen uppstått

problem med renar som i stort antal uppehåller sig året om på

marker som får utnyttjas för bete endast vintertid. Motionärerna

erinrar om att ansvaret för förhållandena inom rennäringen vilar

lokalt på ledningarna för samebyarna och regionalt på

vederbörande lantbruksnämnds rennäringsdelegation, där tre av

sju ledamöter representerar samerna. I Jämtlands län har

rennäringsdelegationen enhälligt beslutat om minskning av

antalet renar i berörda byar. Motionärerna påpekar att samernas

representanter här tagit ansvar på ett föredömligt sätt.

Emellertid saknas sanktionsmöjlighet för att verkställa

beslutet. Motionärerna yrkar därför att riksdagen begär förslag

till ändring i rennäringslagen i syfte att införa bestämmelser

om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.

I motion Jo217 yrkas att 71 § rennäringslagen ändras så att

länsstyrelsen skall kunna vid vite förelägga en sameby att föra

bort renar som uppehåller sig utanför renskötselområdet eller

inom detta under tid då renskötsel inte får bedrivas där

(yrkande 1). Motionärerna yrkar även att 3 § rennäringslagen

ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan uppstå (yrkande 2).

Enligt motionen har tolkningsproblem uppstått som förvärrat

strövrensproblemen under sommarmånaderna. Bl.a. har paragrafen

understundom tolkats så att renskötsel får bedrivas hela året på

all kronomark nedanför odlingsgränsen i Västerbottens läns

lappmark. Motionärerna hemställer att texten i 3 §

rennäringslagen ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan

uppstå.

Utskottets överväganden

Regeringen lade den 21 juni 1990 fram en proposition om

ändring i rennäringslagen (1971:437). Riksdagen avslog

propositionen den 28 november 1990 (JoU12, rskr. 46) i avvaktan

på ett sammanhållet förslag angående samernas ställning.

Utskottet erinrar om att propositionen bl.a. innehöll förslag

till ändring av 15 och 66 §§ samt införande av en ny 66 a§

rennäringslagen. Dessa förslag går i samma riktning som

förslaget i motion Jo211. Vid behandlingen av propositionen

underströk utskottet det angelägna i att regeringen så snart det

är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet

förslag angående samefrågorna. Enligt utskottets mening finns

det anledning att åter erinra om ärendets brådskande karaktär.

Utskottet är dock icke berett att nu behandla frågor om

rennäringslagen utbrutna ur nämnda sammanhang och avstyrker

alltså motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även

motion Jo217 yrkande 1 om 71 § rennäringslagen.

Med anledning av motion Jo217 yrkande 2 om 3 § rennäringslagen

får utskottet anföra följande.

Enligt 3 § första stycket punkt 1 rennäringslagen får

renskötsel bedrivas hela året i Norrbottens och Västerbottens

läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels nedanför denna

gräns på mark som tillhör staten (kronomark) och renbetesland

där skogsrenskötsel av ålder bedrives under våren, sommaren och

hösten, -- -- -- I paragrafens andra stycke lämnas vissa

definitioner. Med renbetesland förstås enligt lagen mark som vid

avvittringen förklarats utgöra renbetesland eller av ålder

använts som sådant land.

I den renbeteslag (1928:309 RBL) som föregick nuvarande lag

gjordes skillnad mellan fjällappars och skogslappars rätt till

betesområden. Skogsrenskötsel fick enligt 3 § 1 mom. RBL

bedrivas året om inom lappmarkerna ovan odlingsgränsen samt

nedom denna gräns på mark som antingen tillhör kronan eller

utgör renbetesland, "dock att de må uppehålla sig endast å

trakter där skogsrenskötsel av ålder förekommer under våren,

sommaren eller hösten".

1964 års Rennäringssakkunniga föreslog i betänkandet

Rennäringen i Sverige (SOU 1968:16) att rådande skillnad i

rättsställning mellan fjäll- och skogsrenskötsel avskaffas. De

föreslog i huvudsak en kombination av bestämmelserna för resp.

kategorier. "Någon väsentlig vare sig inskränkning eller

utvidgning av de nuvarande rättigheterna, vilka lagfästs efter

ingående överväganden och numera får betraktas som hävdvunna,

har inte ansetts böra vidtagas," anförde de sakkunniga.

Rennäringssakkunnigas förslag om renskötselområdets omfattning

antogs i det väsentliga av riksdagen (prop. 1971:51, JoU37).

Ingen diskussion om ändring av områdesbestämningen förekom, vare

sig i propositionen eller i utskottets betänkande. De ändringar

som vidtogs i lagtexten jämfört med utredningsförslaget är

redaktionella.

Med hänvisning till vad som anförts i förarbetena bör det inte

råda någon tvekan om stadgandets rättsliga innebörd. Motion

Jo217 påkallar således i denna del (yrkande 2) icke någon

särskild åtgärd från riksdagens sida.

31. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet (F

1) och Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt (F 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 1

och F 2 (s. 57--58).

32. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet (F 3)

Propositionen

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till

uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och

sjukvård. Jordbruksministern anmäler att han har för avsikt att

senare föreslå regeringen att bl.a.

distriktsveterinärorganisationen ses över i samband med en

översyn av veterinärväsendet.

Motionen

I motion Jo508 (v) framhålls vikten av att

distriktsveterinärernas situation i inlandet uppmärksammas i den

aviserade översynen av organisationen. Enligt motionären kan

inga besparingar göras vad gäller antalet veterinärer i

Västerbottens inland. Snarare behövs förstärkningar.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen

bör således besluta i enlighet med förslaget.

Utskottet utgår från att den aviserade översynen kommer att

omfatta den veterinära situationen i hela landet. Någon särskild

åtgärd från riksdagens sida synes inte påkallad med anledning av

motionen.

33. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen m.fl. anslag

(F4--F6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F4--F6 (s. 60--61).

34. Centrala försöksdjursnämnden (F7)

Propositionen

Anslaget används för centrala försöksdjursnämndens (CFN) och

de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Anslaget finansierar

vidare forskning rörande alternativa och kompletterande metoder

till djurförsök och viss annan verksamhet inom

försöksdjursområdet. Regeringen föreslår ett anslag på

5112000kr.

Motionen

I motion Jo523 (c) yrkas att anslaget höjs med 1 milj.kr. för

att möjliggöra motsvarande ökade anslag till forskning om

alternativ till djurförsök (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör

alltså besluta i enlighet därmed och avslå motionen.

35. Bekämpande av smittosamma husdjurssjukdomar (F 8)

Propositionen

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband

med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma

husdjurssjukdomar, m.m. Jordbruksministern beräknar kostnaderna

för sådana sjukdomar till 4,75 milj.kr. Härutöver bör under

detta anslag anvisas medel för bekämpande av leukos och Aujezsky

sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för

regleringsekonomin.

Motionerna

I motionerna Jo517 (m) och Jo525 (m) yrkas på

tillkännagivanden om det pågående programmet för

leukosbekämpningen i Sverige. Enligt den förstnämnda motionen

har EG-kommissionen antagit direktiv vari krävs leukosfrihet i

medlemsländerna 1993. Regeringen bör enligt motionen återkomma

med förslag som medger bekämpning anpassad till EGs direktiv. I

sistnämnda motion förordas att utslaktningen av

leukosinfekterade djur påskyndas i stället för slakt inom ramen

för omställningsprogrammet.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen

bör alltså besluta i enlighet med förslaget.

Utskottet har inhämtat bl.a. följande om leukosprogrammet.

Enzootisk bovin leukos är en smittosam virussjukdom som endast

drabbar nötkreatur. Leukos har observerats i Sverige under minst

100 år. Sjukdomen är internationellt vanligt förekommande. Vid

jämförelser med andra västeuropeiska länder har Sverige en hög

förekomst av leukos. Som en följd av ökad internationell handel

har EG infört krav på leukosfrihet eller fungerande

bekämpningsprogram för sina medlemsländer.

Lantbruksstyrelsen godkände år 1989 ett frivilligt

leukosbekämpningsprogram, och Svensk Husdjursskötsel ek.för.

(SHS) utsågs som huvudman. Arbetet påbörjades omedelbart och en

inledande tankmjölksundersökning omfattande hela landet

genomfördes. Resultaten anger att cirka 25 % av landets

mjölkkobesättningar är leukossmittade och att cirka 10 % av

individerna är smittade. Geografiskt är fördelningen ojämn med

flest smittade djur och besättningar i sydöstra Sverige.

Leukosprogrammets syfte är att genom förebyggande åtgärder,

kontroll och utslaktning av leukossmittade djur minska

spridningen av sjukdomen samt att genom dessa åtgärder på sikt

utrota sjukdomen i landet.

I den ursprungliga planeringen beräknades leukosprogrammets

genomförande ta upp till 10 år. Det bidrag till programmet som

för innevarande år anslagits inom ramen för regleringsekonomin

och som i fortsättningen föreslås utgå av budgetmedel, är till

sin storlek anpassat efter den planeringen. Intresset för

anslutning har emellertid varit livligare än beräknat, och med

nuvarande takt kommer flertalet av landets besättningar att vara

friförklarade eller anslutna inom fem år. Kostnaderna under det

inledande skedet blir därmed större än beräknat. Från näringens

sida har det anförts att det föreslagna anslaget är

otillräckligt för genomförande av programmet. En fördröjning av

den takt som för närvarande hålls vore olycklig.

Utskottet vill för sin del framhålla betydelsen av att

leukosprogrammet kan genomföras snabbt och effektivt. Sjukdomen

vållar djuren lidande. Sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur

bör bekämpas. Under den tid programmet pågår utsätts

livdjurshandeln för störningar. Det finns anledning att samordna

programmet tidsmässigt med motsvarande kampanjer i EG-länderna.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda värdefullt att

djurägarna visat stort intresse för anslutning till

leukosprogrammet. Som anförts i det föregående föreslås i

propositionen att bidrag som under innevarande år utgår av

regleringsmedel betalas ut som statsbidrag i fortsättningen.

Enligt utskottets mening kan det finnas anledning överväga de

förslag till lösningar som förs fram i motionerna Jo517 och

Jo525 för att påskynda genomförandet av leukosprogrammet.

Motionernas syfte bör kunna tillgodoses utan någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

36. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet (G1)

Propositionen

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000kr. till

uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK). SUK

omfattas av budgetförordningen och har redovisat en fördjupad

anslagsframställning för budgetperioden 1991/92--1993/94.

Verksamheten vid myndigheten präglas enligt jordbruksministern

av en nedgång i efterfrågan på statsplomberat utsäde och den

överkapacitet på officiell kontroll av lantbruksutsäde som finns

i landet. Den av riksdagen nyligen beslutade reformeringen av

livsmedelspolitiken innebär att denna överkapacitet ytterligare

ökar. Jordbruksministern anmäler sin avsikt att i annat

sammanhang återkomma till bl.a. frågorna om omstrukturering av

svensk utsädeskontroll och kontrollsystem för köksväxtutsäde.

Han är inte beredd att nu föreslå någon budgetram för SUK för

budgetperioden.

Motionen

I motion Jo522 (fp) yrkas ett tillkännagivande om fortsatt

behörighet för frökontrollverksamheten i Örebro och Linköping

att analysera och statsplombera utsäde.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under G 1.

Utskottet utgår från att den aviserade omstruktureringen av

utsädeskontrollen kommer att inbegripa även

frökontrollverksamheten i Linköping och Örebro. Motionen

påkallar inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

37. Bidrag till statens utsädeskontroll m.fl. anslag

(G2--G5, G 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

G2--G5,G7 (s. 66--72).

38. Statens livsmedelsverk m.fl. anslag (H 1 och H 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1

(statens livsmedelsverk) och H 2 (täckande av vissa kostnader

för köttbesiktning m.m. (s. 73--76). I fråga om verksamhetens

inriktning vid livsmedelsverket innebär förslaget bl.a. att den

påbörjade förändringen av verksamheten skall fortsätta för den

kommande treårsperioden så att verket stärker sin tillsynsroll

samtidigt som livsmedelskontrollen i högre grad bygger på

företagens egentillsyn. Livsmedelsverket bör ge ökad tyngd åt

arbetet med att utveckla nya metoder för analysverksamhet samt

vara återhållsamt med normer och endast fastställa nya

föreskrifter om det finns tungt vägande konsumentskäl eller om

det krävs med hänsyn till Sveriges internationella

förpliktelser. Informationsinsatserna gentemot lokal och

regional livsmedelskontroll, livsmedelsbranschen, konsumenter

etc. bör förstärkas. För budgetåret 1991/92 bör ett ramanslag på

89959000 kr. anvisas till livsmedelsverket.

39. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)

Mot bakgrund av bl.a. det livsmedelspolitiska beslutet har

lantbruksekonomiska samarbetsnämnden getts vidgade

arbetsuppgifter och skall enligt propositionen arbeta med hela

livsmedelskedjan. Med hänsyn härtill har nämndens namn ändrats

till livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Dess sammansättning

framgår av förordningen (1988:862) med instruktion för

livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. För att samarbetsnämnden

skall kunna möta de vidgade arbetsuppgifterna föreslår

regeringen att anslaget räknas upp med 282000 kr. till totalt

3482000 kr.

Enligt motion Jo254 yrkande 13 (m) bör livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden upphöra. Verksamheten bör -- i den mån den

behövs -- inrymmas under kontot för livsmedelsstatistik, som SCB

bör ansvara för. Motionen utmynnar i ett yrkande om avslag på

regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens bedömning att det mot bakgrund av

riksdagens livsmedelspolitiska beslut är motiverat att ge

livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden vidgade arbetsuppgifter. I

riksdagsbeslutet underströks bl.a. behovet av att reformens

effekter på olika områden och utifrån olika aspekter noga följs

upp. Som anförs i propositionen har samarbetsnämnden en viktig

roll i detta sammanhang. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motion Jo254 yrkande 13. Beträffande de

formella möjligheterna att minska eller -- som i detta fall --

helt avskaffa ett anslag som innefattar lönekostnader hänvisar

utskottet till vad som anförs ovan under punkt 1.

40. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., m.fl. anslag (H

6--H 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H

6--H 8 (s. 78--81).

41. Sveriges lantbruksuniversitet (I 1)

Propositionen

Den övergripande översyn som pågår av SLU kommer att redovisas

nästa år. Den skall utgöra ett underlag för nästa

forskningspolitiska proposition år 1993. Anslaget bör förutom

för pris- och löneomräkning tillföras 4 milj.kr. för

förstärkning av forskningen i enlighet med vad som förordades i

forskningspropositionen år 1990.

Den föreslagna planeringsramen för statlig högskoleutbildning

vid jordbruks- och skogsbrukssektorn redovisas på s. 83 i

propositionen. Vidare redovisas beslut om ändrat ämnesinnehåll

för vissa tjänster som professor.

Statens lantbrukskemiska laboratorium skall inordnas i SLU

fr.o.m. den 1 juli 1991. I samband härmed tillförs SLU

8026000 kr.

Jordbruksministern har räknat med att SLU skall bidra till de

samlade besparingarna inom den offentliga sektorn med 6,6

milj.kr. Sammanlagt föreslås ett reservationsanslag på

616512000 kr.

Motionerna

I motion Jo253 yrkande 17 (c) yrkas en höjning av anslaget med

7 milj.kr., varav 2 milj.kr. för livsmedelsinriktad utbildning

och 5 milj.kr. till omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster.

I motion Jo628 (v) yrkas att anslaget höjs med 3 milj.kr.,

varav 1 milj.kr. till ALA-enheten och 2 milj.kr. för omvandling

av utbildningsbidrag till forskartjänster. Vidare yrkas att 10

milj.kr. av SIDAs biståndsanslag överförs till SLUs anslag för

finansiering av u-landsinriktad utbildning, forskning m.m.

I motion Jo611 (c) yrkas att driftsbidraget till Gammelkroppa

skogsskola höjs så att det motsvarar Garpenbergs bidrag per

årsstudieplats för skogstekniker.

I motion Jo621 (mp) förordas att SLU, SJFR och STU upprättar

forsknings- och utvecklingsprogram för småskaliga och

miljövänliga produktionsmetoder m.m. För ändamålet föreslås ett

anslag om 30 milj.kr.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att SLUs anslag för utbildning och

forskning m.m. är så utformat att statsmakterna inte binder

anslagsbeloppet till något av de angivna ändamålen eller till

centralförvaltningen eller fakulteterna. Detta ger SLU stora

möjligheter att göra omfördelningar mellan olika ändamål. Som

utskottet tidigare anfört i samband med behandlingen av 1990 års

forskningsproposition är det viktigt att ta till vara den

flexibilitet som anslagskonstruktionen medger (1989/90:JoU17).

I samband med angivna beslut anslogs medel till ombildning av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster. När det gäller

ALA-enheten bör framhållas att enhetens anslag ingår i SLUs

anslag och fördelas av SLU. Verksamheten erhåller även vissa

externa medel.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo253 yrkande

17 och Jo628 yrkandena 1 och 3.

I likhet med vad som anförs i propositionen (s. 83) anser

utskottet att någon överföring av biståndsmedel inte för

närvarande bör göras till detta anslag. Motion Jo628 yrkande 2

avstyrks således.

I anslutning till motion Jo611 bör påpekas att det inte

bedrivs någon skogsteknikerutbildning vid Garpenberg. Den

jämförelse som görs i motionen mellan bidragen till Gammelkroppa

skogsskola och utbildningsbidrag för skogsteknikerutbildning är

således inte relevant i detta sammanhang. För innevarande

budgetår utgår bidrag till Gammelkroppa skogsskola med högst

338000 kr. Bidraget kostnadsuppräknas på sedvanligt sätt för

varje budgetår. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Jo611.

Forskning och utveckling inom området småskaliga och

miljövänliga produktionsmetoder bedrivs med stöd av medel från

flera olika anslag, bl.a. regionalpolitiska medel och

forskningsmedel hos SJFR. Det bör understrykas att beslut om

forskningens inriktning, omfattning och resurser fattas vart

tredje år. Nu gällande riksdagsbeslut om resurser och

prioriteringar gäller för perioden 1990/91--1992/93. Bland de

forskningsområden som prioriterades i 1990 års beslut finns

ämnesområden som helt eller delvis sammanfaller med önskemålen i

motion Jo621. I avbidan på den samlade bedömning av

forskningsbehoven som kan göras i samband med nästa

forskningsproposition bör riksdagen ej fatta några beslut som

innebär att nya resurser anvisas till vissa forskningsområden.

Motion Jo621 avstyrks således.

42. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.fl. anslag (I 2--I 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I

2--I 6 (s. 84--89).

Hemställan

Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)

1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 7 och 1990/91:Jo269

yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

2. beträffande anslag till lantbruksråd

att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.,

3. beträffande lantbruksrådens placering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo269 yrkande 2,

res. 3 (v)

4. beträffande anslag till utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

9349000 kr.,

res. 4 (m)

5. beträffande anslag till vissa internationella

organisationer m.m.

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 32880000 kr.,

Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)

6. beträffande en ny central jordbruksmyndighet

att riksdagen godkänner att en ny central jordbruksmyndighet

inrättas den 1 juli 1991,

7. beträffande verksamhetsinriktning m.m. för statens

jordbruksverk

att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad som förordas i propositionen i avsnittet

Förslag,

8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253

yrkande 10, 1990/91:Jo254 yrkande 9, 1990/91:Jo257 yrkandena 1

och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8

till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar

ett ramanslag på 115576000 kr.,

res. 5 (m, fp)

res. 6 (c)

res. 7 (v)

9. beträffande partssammansatt styrelse

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo244,

10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps

stadgar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo263,

res. 8 (m, fp, c)

11. beträffande uttalande om viss inriktning av

organisationen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo265,

12. beträffande en fristående djurskyddsmyndighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo529,

13. beträffande stöd till pälsdjursnäringen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo203, 1990/91:Jo204,

1990/91:Jo230 yrkande 2 och 1990/91:Jo233,

14. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

15. beträffande disposition av anslaget till

lantbruksstyrelsen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo222,

16. beträffande anslag till statens jordbruksnämnd

att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

17. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag

beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst

5000000 kr.,

18. beträffande medelsanvisning till jordbrukets

rationalisering, m.m.

att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

15000000 kr.,

19. beträffande disposition av anslaget m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 10,

1990/91:Jo306 yrkande 11 och 1990/91:Jo307 yrkande 1,

20. beträffande anslag till markförvärv

att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1000 kr.,

21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo254 yrkande 11,

res. 9 (m)

22. beträffande statlig kreditgaranti

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 15000000 kr.,

23. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000

kr.,

24. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd till

jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 30000000 kr.,

res. 10 (m)

25. beträffande stöd till avbytarverksamhet

att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000

kr.,

26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra

Sverige

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda

åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 50000 000 kr.,

res. 11 (v)

27. beträffande innehavare av fjällägenheter

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1700000 kr.,

28. beträffande stöd till vallfröodlingen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo216,

1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande

16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7,

samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om stöd till vallfröodlingen,

res. 12 (s)

29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo262 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd

till vissa valltorkföretag och överskridande av anslag,

res. 12 (s)

30. beträffande stöd till bruna bönor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo227,

1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och

1990/91:Jo260, samtliga i denna del, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till bruna

bönor,

res. 12 (s)

31. beträffande exportstöd till konservärter m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253

yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkande

7, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om exportstöd till konservärter

samt avslår motionerna 1990/91:Jo240 och 1990/91:Jo269 yrkande

6,

res. 12 (s)

32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och

fårkött m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo220,

1990/91:Jo221 yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2,

1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245 och 1990/91:Jo270 yrkande 2,

samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om stöd till marknadsföring av lamm- och

fårkött m.m.,

res. 12 (s)

33. beträffande vallfrönämnden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo248 yrkande 2,

res. 13 (m)

34. beträffande pristillägget till får- och lammkött m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo219, 1990/91:Jo237

yrkande 1 och 1990/91:Jo270 yrkande 3,

35. beträffande ambulerande slakterier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo221 yrkande 2,

res. 14 (mp)

36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo221 yrkandena 1 och

4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1,

res. 14 (mp)

37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo258 yrkande 3,

res. 15 (v)

38. beträffande stöd till rapsodlingen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo209,

39. beträffande Svensk matpotatiskontroll

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo259,

40. beträffande köttexport

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo273 yrkande 3,

res. 16 (v)

41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 16 och

1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del,

res. 17 (m, c)

42. beträffande arealbaserat inkomststöd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 15,

res. 18 (mp)

43. beträffande återbetalning av omställningsstöd

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 9,

1990/91:Jo254 yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1,

res. 19 (m)

44. beträffande inskränkning av stödet till

lövskogsplantering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 16,

45. beträffande högre stöd till ädellövskogsplantering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 17,

46. beträffande stöd till blandbestånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo308

yrkande 2 och 1990/91:Jo315 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

47. beträffande stöd till vallodling

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo218,

48. beträffande inlösen av oljeväxter

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av

oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får disponera

en rörlig kredit på 1600000 000 kr. i riksgäldskontoret,

49. beträffande underskott i spannmålsregleringen

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret

1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit

på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,

50. beträffande höjning av rörlig kredit

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de

rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

51. beträffande anslag till omställningsåtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221 yrkande

3, 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241,

1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande

16, 1990/91:Jo254 yrkande 15, 1990/91:Jo260, 1990/91:Jo269

yrkande 7, 1990/91:Jo270 yrkande 2 och 1990/91:Jo273 yrkande 7,

samtliga i återstående del, samt med avslag på motion

1990/91:Jo271 yrkande 1 till Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

5107752000 kr.,

res. 20 (s) -- villk. res. 12

res. 21 (m, c) -- villk. res. 17

res. 22 (mp) -- villk. res. 18

52. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000 000

kr.,

53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och

utbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo271 yrkandena 2 och 3,

res. 23 (mp)

54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269

yrkandena 8 och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret

1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens

rationalisering. m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,

res. 24 (c)

res. 25 (v)

55. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 5000000 kr.,

Skogsbruk (Litt. C)

56. beträffande kredit

att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret

1991/92 får disponera en rörlig kredit av 65000000kr. i

riksgäldskontoret,

57. beträffande skogsvårdsorganisationen

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

58. beträffande skogsvårdsorganisationen:

myndighetsuppgifter

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 281118000kr.,

59. beträffande frö- och plantverksamhet

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och

plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

60. beträffande s.k. rotsnurr

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo304,

61. beträffande investeringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4, 1990/91:Jo310

yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8 till

Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20885000kr.,

res. 26 (m)

res. 27 (fp)

res. 28 (c)

62. beträffande skogsvård m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11,

1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309, 1990/91:Jo310

yrkande 2 och 1990/91:Jo314 yrkande 7 medger att under

budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst

150000000kr. till skogsvård m.m.,

res. 29 (m)

res. 30 (fp)

res. 31 (c)

res. 32 (v)

63. beträffande bidrag till skogsvård

att riksdagen till Bidrag till skogsvård för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000kr.,

64. beträffande bidrag till anläggning av ädellövskog

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo308 yrkande 1,

65. beträffande byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo271 yrkande 4, 1990/91:Jo302,

1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo307 yrkande 2,

1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande 9 och

1990/91:Jo319 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag

beviljas med sammanlagt högst 40000000kr. till byggande av

skogsvägar,

res. 33 (m, mp)

res. 34 (c)

66. beträffande stöd till byggande av skogsvägar

att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

40000000kr.,

67. beträffande främjande av skogsvård m.m.

att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

14900000kr.,

68. beträffande bidrag till trygghetsförsäkring för

skogsbrukare

att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för

skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 20000000kr.,

69. beträffande fristående motioner om skogsbruk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo251 yrkande 2,

1990/91:Jo301, 1990/91:Jo303, 1990/91:Jo305, 1990/91:Jo306

yrkandena 7 och 10, 1990/91:Jo311 yrkandena 1--5, 9--10 och

12--15, 1990/91:Jo312 yrkande 1, 1990/91:Jo313, 1990/91:Jo314

yrkandena 1--4, 1990/91:Jo316, 1990/91:Jo318, 1990/91:Jo705

yrkandena 6 och 12, 1990/91:Jo731 yrkandena 16--18 och

1990/91:Jo732 yrkande1.

Fiske (Litt. D)

70. beträffande intrångsersättning

att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000000kr.,

71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria

handredskapsfisket

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 35 (s)

72. beträffande fond för yrkesfisket

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo441,

73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo269 yrkande

12, 1990/91:Jo425 yrkande 6, 1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433,

1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444, 1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450

yrkande 1 samt med anledning av propositionen och motionerna

1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo417, 1990/91:Jo424,

1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434,

1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438, 1990/91:Jo446, 1990/91:Jo447

yrkande 2 och 1990/91:Jo448 yrkande 1 till Bidrag till

fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 8324000kr.,

res. 36 (s)

74. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo402

yrkande 2, 1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416,

1990/91:Jo418, 1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426,

1990/91:Jo448 yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 37 (m, fp)

res. 38 (c)

Rennäring m.m. (Litt. E)

75. beträffande främjande av rennäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av

rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 10593000kr.,

res. 39 (m, c)

76. beträffande Prisstöd till rennäringen

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till

motion 1990/91:Jo214 yrkande 1 samt med anledning av motionerna

1990/91:Jo205 och 1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till

Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 33000000kr.,

res. 40 (s)

77. beträffande ersättningar för viltskador

att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

12320000kr.,

78. beträffande vargstängsel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo913,

79. beträffande kontroll av renräkning m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo211,

res. 41 (s)

80. beträffande 71 § rennäringslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo217 yrkande 1,

81. beträffande 3 § rennäringslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo217 yrkande 2,

Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)

82. beträffande statens veterinärmedicinska anstalt:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

83. beträffande bidrag till statens veterinärmedicinska

anstalt

att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska

anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag

på 61198000kr.,

84. beträffande distriktsveterinärorganisationen:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

85. beträffande veterinärerna i inlandet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo508,

res. 42 (v)

86. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 84984000kr.,

87. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 2217000kr.,

88. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder

att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 29300000kr.,

89. beträffande centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala

försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 5112000kr.,

res. 43 (v, mp)

90. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 39750000kr.,

91. beträffande leukosprogrammet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo517 och

1990/91:Jo525,

res. 44 (m, c)

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt.G)

92. beträffande statens utsädeskontroll:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

93. beträffande frökontrollverksamheten i Örebro och

Linköping

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo522,

94. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll

att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

2748000kr.,

95. beträffande statens växtsortnämnds ansvarsområde

att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom statens växtsortnämnds ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i

avsnittet Förslag,

96. beträffande statens växtsortnämnd

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000kr.,

97. beträffande statens maskinprovningars ansvarsområde

att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom statens maskinprovningars ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i

avsnittet Förslag,

98. beträffande statens maskinprovningar:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

99. beträffande bidrag till statens maskinprovningar

att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

7020000kr.,

100. beträffande bekämpande av växtsjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2500000kr.,

Livsmedel (Litt. H)

101. beträffande verksamheten vid statens livsmedelsverk

att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten på statens livsmedelsverk skall vara i enlighet med

vad som förordas i propositionen i avsnittet Förslag,

102. beträffande anslag till livsmedelsverket

att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,

103. beträffande köttbesiktning

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för

köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

104. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 13 till

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 3482000 kr.,

res. 45 (m)

105. beträffande råvarukostnadsutjämning

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera

en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

106. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning

att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 183000000

kr.,

107. beträffande radioaktivt nedfall

att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt

nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

108. beträffande livsmedelsstatistik

att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.,

Utbildning och forskning (Litt. I)

109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 616512000 kr.,

res. 46 (c)

res. 47 (v)

110. beträffande Gammelkroppa skogsskola

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo611,

111. beträffande forsknings- och utvecklingsprogram

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo621,

112. beträffande lokalkostnader

att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 265704000 kr.,

113. beträffande inredning och utrustning

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning

av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i

propositionen,

114. beträffande anslag till inredning och utrustning

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid

Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.,

115. beträffande Skogs- och jordbrukets forskningsråd

att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

156725000 kr.,

116. beträffande kollektiv forskning

att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

99800000 kr.,

117. beträffande Skogs- och lantbruksakademien

att riksdagen till Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 742000 kr.

Stockholm den 12 mars 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),

Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),

Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s),

Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c),

Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s).

dock att vid punkterna 1--14, 16 och 17 Sverre Palm (s)

deltagit i stället för Grethe Lundblad (s), Dag Ericson (s) i

stället för Margareta Winberg (s) och Owe Andréasson (s) i

stället för Åke Selberg (s), vid punkterna 18--25 och 31--37

Anders Castberger (fp) i stället för Bengt Rosén (fp) samt vid

punkterna 26 och 38--42 Carl G Nilsson (m) i stället för Ingvar

Eriksson (m), Sverre Palm (s) i stället för Grethe Lundblad (s),

Dag Ericson (s) i stället för Margareta Winberg (s) och Owe

Andréasson (s) i stället för Åke Selberg (s).

Reservationer

1. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslaget till

jordbruksdepartementet bör kunna reduceras i förhållande till

regeringens förslag. Som anförs i motion Jo254 bör anslaget vara

oförändrat i förhållande till budgetåret 1990/91.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo269 yrkande 1 och med bifall till motion

1990/91:Jo254 yrkande 7 till Jordbruksdepartementet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23335000

kr.,

2. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Den avreglering av jordbruket som nu genomförs måste leda till

en minskad byråkrati. Därmed bör även resursbehovet på

departementsnivå minska. Utskottet tillstyrker förslaget i

motion Jo269 att anslaget reduceras med 2,5 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo254 yrkande 7 och med bifall till motion 1990/91:Jo269

yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 23221000 kr.,

3. Lantbruksrådens placering (mom. 3)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Även utskottet" och slutar med "tillstyrka motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo269 att det inte är

nödvändigt att ha lantbruksråd placerade i både Bonn och

Bryssel. Om ett lantbruksråd placeras på den afrikanska

kontinenten ökas möjligheterna att bevaka utvecklingen när det

gäller t.ex. livsmedelsförsörjningen i Afrika. Denna fråga är i

sin tur av stor betydelse för livsmedelsförsörjningen både

globalt och i tredje världen. I enlighet med motionen bör därför

ett av lantbruksråden placeras i Harare, Zimbabwe. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande lantbruksrådens placering

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo269 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Anslag till utredningar m.m. (mom. 4)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "8 000 000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Jo254 yrkande 8 att anslaget bör

reduceras till 8 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande anslag till utredningar m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

8000000 kr.,

5. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)

Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),

Ingvar Eriksson (m) och Sören Norrby (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "I anslutning" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den statliga verksamheten

effektiviseras och rationaliseras i största möjliga

utsträckning. På jordbrukets område är förutsättningarna nu

särskilt goda för att genomföra rationaliseringar och minska

byråkratin. Detta sammanhänger dels med riksdagens beslut om en

avreglering av jordbruket, dels med att lantbruksstyrelsen och

statens jordbruksnämnd nu enligt regeringens förslag sammanförs

i en enda myndighet. Som anförs i motion Jo213 bör antalet

tjänster i den nya myndigheten kunna reduceras ytterligare.

Utskottet tillstyrker motionerna Jo213 och Jo254 så till vida

att anslaget bör bestämmas till 100 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo213, med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253

yrkande 10, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269

yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på

100000000 kr.,

6. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 10" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i centerns kommittémotion Jo253

att regeringens förslag om resurser till kontrollen av den

alternativa odlingen är otillräckligt. Som anförs i motionen är

det viktigt att staten stödjer denna verksamhet i

inledningsskedet. Ytterligare 300 000 kr. bör anvisas för detta

ändamål. Härigenom tillgodoses i viss mån även motion Jo239

yrkande 1. Övriga motioner om höjning av olika delposter under

anslaget m.m. avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo239 yrkande 1, med bifall till motion 1990/91:Jo253

yrkande 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo213,

1990/91:Jo239 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Jo254 yrkande 9,

1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till

Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 115876000 kr.,

7. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Den alternativa odlingen har en förhållandevis stark ställning

i Sverige jämfört med många andra länder. I relation till detta

satsar samhället alltför lite resurser på att bygga upp

kontrollverksamheten. När det gäller verksamheten i det nya

jordbruksverket är det viktigt att bl.a. djurskyddsfrågorna och

bioteknikfrågorna beaktas. Utskottet ansluter sig därför till

synpunkterna i v-motionerna Jo239, Jo257 och Jo269 om behoven av

anslagshöjningar och andra insatser för vissa ändamål. För

arbetet med bioteknikfrågorna bör två tjänster inrättas vid

jordbruksverket. När det gäller alternativodlingen bör 6

milj.kr. anvisas till marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr.

till kontrollverksamheten. Den nya myndigheten bör inrymma tre

tjänster för frågor om alternativ odling. Som anförs i motion

Jo239 bör det samhälleliga engagemanget öka genom en statlig

auktorisation och utökade ekonomiska resurser. I enlighet med

motionen bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av

långsiktigt statligt stöd till denna odlingsform.

Som anförs i motion Jo273 bör den nya myndigheten tillföras 60

milj.kr. som kan anvisas som investeringsbidrag för anpassningen

till en bättre djurmiljö samt FoU-insatser för nya system för

äggproduktion.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8

samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo253

yrkande 10 och 1990/91:Jo254 yrkande 9 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på

176576000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Fastställande av hushållningssällskaps stadgar (mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén

(fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp)

och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "I likhet med jordbruksministern" och slutar med

"motion Jo263" bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Jo263 är hushållningssällskapen landets

äldsta organisation på jordbruksområdet. De har under hela sin

existens genom sin offentligrättsliga ställning ansetts -- och

anses fortfarande -- som en organisation utan särintresse, vars

objektivitet och obundenhet inte satts i fråga. Utskottet anser

det, i likhet med vad som anförs i motionen, angeläget att

hushållningssällskapen får behålla sin offentligrättsliga

ställning och att regeringen även i fortsättningen ger någon

statlig myndighet uppgiften att fastställa sällskapens stadgar.

Denna uppgift bör i första hand åvila jordbruksverket men kan

eventuellt också delegeras till exempelvis länsstyrelserna. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps

stadgar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo263 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Försäljning av jordfondsfastigheter (mom. 21)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo254 är lantbruksnämndernas

fastighetsinnehav betydande. Den del av innehavet som inte är

nödvändig för strukturrationaliseringen bör avyttras. Härigenom

beräknar utskottet att ett belopp om ca 70 milj.kr. kan

tillföras statskassan. Vad utskottet anfört med anledning av

yrkande 11 i motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter

ratt riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo254 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Startstöd till jordbrukare (mom. 24)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet delar lantbruksstyrelsens" och slutar med

"milj.kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo254 att anslaget bör

minska med 15 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd

till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 15000000 kr.,

11. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (mom.

26)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet delar motionärernas" och på s. 28 slutar

med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Lantbruksstyrelsen arbetar sedan några år med ett särskilt

stöd för landsbygdsutveckling i norra Sverige. Stödet har

inneburit en kraftig stimulans för uppbyggnad och utveckling av

med jord och skog kombinerade företag. Det har också visat sig

att kombinationsnäringarna speciellt gynnat kvinnorna på

landsbygden. Med hänsyn till de goda erfarenheterna av den

angivna verksamheten delar utskottet motionärernas uppfattning

att programmet bör utvidgas till södra och mellersta Sverige. I

enlighet med yrkande 6 i motion Jo273 bör ytterligare 150

milj.kr. anvisas under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra

Sverige

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda

åtgärder för jordbruket för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 200000000 kr.,

12. Stöd till vallfröodlingen m.m. (mom. 28--32)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin

Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och

Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "och Jo241"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband

med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens

förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik

(1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och

marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle

särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp.

bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en

total kostnadsram av 13,6 miljarder kr. Riksdagens beslut om

livsmedelspolitiken utgjorde ett första steg på väg mot en mer

konsumentinriktad politik med ett mer varierat utbud till lägre

priser. Det innebar bl.a. att den interna marknadsregleringen

avskaffas med början den 1 juli 1991. Därmed avvecklas även de

interna avgifter som finansierar regleringen. I samband med att

regleringsekonomin nu löses ut har jordbruksministern beräknat

att jordbruket som ersättning för tidigare inomramsmedel skall

tillföras budgetmedel med 450 milj.kr. för olika ändamål. Vissa

belopp av tillfällig karaktär bör emellertid ej inräknas i denna

ram. Kostnaderna för de åtgärder som jordbruket tidigare har

finansierat kollektivt och som i propositionen tas upp under

olika anslag uppgår därför totalt till 492,4 milj.kr., inkl.

kostnaden för de åtgärder för vilka staten tar över näringens

finansiering enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken. De

produktionsgrenar som avses i de aktuella motionerna om bruna

bönor, konservärter och vallväxtfrö omfattas av bestämmelserna

om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. För bruna bönor

finns dessutom ett gränsskydd. När det gäller fårnäringen finns

möjligheter till statligt stöd inom ramen för bl.a. anslagen

till landskapsvård, rådgivning och utbildning och de

regionalpolitiska anslagen under arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel. Utskottet avstyrker samtliga här behandlade motioner

på bl.a. den grunden att de går utöver de åtaganden som gjordes

i samband med riksdagens livsmedelspolitiska beslut. Vad

särskilt beträffar valltorkföretagen anser utskottet det

principiellt felaktigt och i strid med riksdagens

livsmedelspolitiska beslut att ett selektivt företagsstöd

utbetalas från ett anslag som är avsett för i första hand

primärproduktionen.

dels att utskottets hemställan under 28--32 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande stöd till vallfröodlingen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo246,

1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254

yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7, samtliga i denna del,

29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo262,

30. beträffande stöd till bruna bönor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo253

yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo260, samtliga

i denna del,

31. beträffande exportstöd till konservärter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo240, 1990/91:Jo253

yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkandena

6 och 7, samtliga i denna del,

32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och

fårkött m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221

yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245

och 1990/91:Jo270 yrkande 2, samtliga i denna del,

13. Vallfrönämnden (mom. 33)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort

ha följande lydelse:

Om produktionen av vallväxtfrö skall kunna bibehållas utan

gränsskydd och på ett kostnadseffektivt sätt krävs att

vallfrönämndens funktioner bibehålls på lämpligt sätt. Detta bör

riksdagen, med anledning av motion Jo248 yrkande 2, som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande vallfrönämnden

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo248 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Ambulerande slakterier m.m. (mom. 35 och 36)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "När det" och slutar med "utskottets uttalanden" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Jo221, Jo249 och Jo270 är fårnäringen

av mycket stor betydelse för jordbruket och landskapsvården. Det

stöd till marknadsföringsåtgärder som utskottet förordat ovan

kan få en viss betydelse för näringens utvecklingsmöjligheter.

Det krävs emellertid enligt utskottets mening ett mer samlat

grepp kring denna näring och ett utvecklingsprogram som kan

främja näringen på både kort och lång sikt. I samband härmed bör

såväl ullproduktionens möjligheter som behovet av ambulerande

gårdsslakterier ägnas uppmärksamhet. Riksdagen bör således hos

regeringen begära ett förslag till utvecklingsprogram för den

svenska fårnäringen där samtliga aspekter på denna näring

beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha

följande lydelse:

35. beträffande ambulerande slakterier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo221 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo221

yrkandena 1 och 4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Utvecklingsinsatser för getnäringen (mom. 37)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "I anslutning till motion" och slutar med "för

getnäringen" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo258 har getnäringen många fördelar.

Eftersom getbonden själv förädlar råvaran hemma på gården är man

inte beroende av intransporter av mjölken flera gånger i veckan.

Det gör getnäringen till en utmärkt kompletterande

sysselsättning i glesbygd. Kulturtraditioner förs vidare och

hålls levande. Detta är viktigt att värna om i en tid när vi går

mot ett allt mer utslätat och likriktat sortiment av livsmedel.

Utskottet delar motionärernas synpunkt att 2 milj.kr. bör

avsättas för utvecklingsinsatser för getnäringen. Vad utskottet

anfört med anledning av yrkande 3 i motionen bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo258 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Köttexport (mom. 40)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Det tillfälliga" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Det är viktigt att även konsumenterna kan få del av de

satsningar som görs för att bli av med ett pristryckande

köttöverskott. Under anslaget föreslås 200 milj.kr. anvisade för

att finansiera köttexporten. Utskottet föreslår att regeringen

får i uppdrag att lämna förslag om en alternativ användning av

dessa medel så att köttet kommer konsumenterna i Sverige till

del. Det kan ske genom prisnedsättningar, utförsäljning på

förmånliga villkor till storkök inom den offentliga sektorn m.m.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo273 yrkande 3 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande köttexport

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo273 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Stöd till omhändertagande av självdöda djur m.m. (mom. 41)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson

(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Återstående delar" och slutar med "dessa yrkanden"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna

Jo253 och Jo254, att hästsporten bör tillföras ett belopp av 2

milj.kr., motsvarande tidigare inomramsmedel. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

biträder däremot inte yrkandet om budgetmedel till

omhändertagande av självdöda djur.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253

yrkande 16 och 1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del, som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Arealbaserat inkomststöd (mom. 42)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo226 att ett

arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större möjligheter att

välja hur de vill göra förändringar i sin produktion i samband

med avregleringen. Ett sådant stöd kan t.ex. användas för

övergång till ekologiskt jordbruk. Utskottet föreslår att ett

arealbaserat inkomststöd i enlighet med motion Jo226 införs och

att det ersätter omställningsstödet. Inkomststödet bör utgå

under en femårsperiod från och med budgetåret 1991/92 med 1 300,

900, 700, 500 och 500 kr. per ha. För att undvika kraftig

överproduktion bör emellertid ett belopp motsvarande en femtedel

av omställningsstödet, dvs. 1 800 kr. per ha i genomsnitt, utgå

under budgetåret 1991/92 för mark som ej används för produktion

av prisreglerade grödor. Detta innebär att en s.k. jordbank om

300 000 ha kan skapas under år 1991. Genom dessa förslag kan

anslaget reduceras med sammanlagt 1 535 000 000 kr. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo226 yrkande 15 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande

lydelse:

42. beträffande arealbaserat inkomststöd

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo226 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "I ett frågesvar" och på s. 37 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets betänkande om livsmedelspolitiken

var syftet med omställningsstödet att åstadkomma en snabb och

varaktig omställning av produktionen, bl.a. för att minska

spannmålsöverskottet, som var kostsamt både för samhället och

jordbruksnäringen.

En sådan omläggning ansågs därför angelägen av såväl

samhällsekonomiska som företagsekonomiska skäl. Utskottet kan i

dag konstatera att farhågorna för ett mycket omfattande och

kostsamt spannmålsöverskott har besannats. Det är i detta läge

utomordentligt viktigt att omställningsarbetet blir

framgångsrikt och att statsmakterna agerar på ett sätt som inte

motverkar syftet med det livsmedelspolitiska beslutet.

Enligt utskottets mening har regering och myndigheter genom

olika uttalanden och genom utfärdade detaljföreskrifter om

återbetalningsskyldighet skapat en oklarhet som allvarligt

riskerar att begränsa anslutningen till omställningen. Som

anförts i motion Jo268 gör landet en samhällsekonomisk vinst om

jordbrukarna avstår från att producera spannmål som måste

exporteras till världsmarknadspriser.

Utskottet delar därför den uppfattning som framförts i

motionerna Jo268 och Jo254 om att det efter omställningsperioden

slut inte kan bli fråga om att kräva återbetalning av utbetalade

stödmedel.

Det är under omställningsperioden som staten tar sitt

ekonomiska ansvar genom omställningsstödet. Lantbrukarna skall

ta sitt ansvar genom att nedbringa spannmålsöverskottet och

ställa om produktionen till andra alternativ. Om dessa villkor

inte uppfylls äventyras hela marknadsanpassningen av

jordbruksnäringen.

När omställningsperioden är över skall brukaren vara likställd

med andra företagare. Om han då inte har funnit ekonomiskt

gångbara alternativ till sin nuvarande produktion måste han

själv få välja produktionsinriktning -- även om det då kan komma

att innebära att spannmålsodling återupptas.

Efter omställningsperioden skall inga krav på återbetalning av

omställningsstödet riktas mot jordbrukarna. Någon offentlig

subventionering av det spannmålsöverskott som skulle kunna

uppstå till följd av detta skall då självfallet inte förekomma.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo268 yrkande

1 och Jo254 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motion Jo253 yrkande 9 avstyrks i den mån den ej

tillgodoses genom utskottets uttalanden.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande återbetalning av omställningsstöd

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo254

yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1 och med avslag på motion

1990/91:Jo253 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

20. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Reservanterna under reservation 12 anser att riksdagen i

moment 51 bör bifalla regeringens förslag om ett förslagsanslag

på 5075752000 kr. under budgetåret 1991/92 till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

21. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Reservanterna under reservation 17 anser att riksdagen i

moment 51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på

5109752000 kr.

22. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Reservanten under reservation 18 anser att riksdagen i moment

51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret

1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på 3572752000 kr.

23. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning

(mom. 53)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Utskottet har" och på s. 39 slutar med "angivna

delar" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo271 finns ett stort behov av

marknadsföringsinsatser för ekologiskt odlade produkter och även

av stöd till kontrollverksamheten. Utskottet tillstyrker därför

förslagen att 5 milj.kr. av anslaget avsätts för

marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr. av anslaget avsätts för

stöd till KRAV. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande

lydelse:

53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och

utbildning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo271 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

24. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom.

54)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "I enlighet" och slutar med "samt Jo274" bort ha

följande lydelse:

Behovet av bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

kommer även framgent att vara stort. Det framgår bl.a. av

lantbruksstyrelsens anslagsframställning. Utskottet ansluter sig

därför till synpunkterna i motion Jo267 och förordar att

bidragsramen höjs till 7 milj.kr., varav 1,2 milj.kr. skall avse

främjande av trädgårdsnäringen. Härigenom tillgodoses även

motionerna Jo274 och Jo269 yrkandena 8 och 9.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8

och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,

m.m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,

25. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom.

54)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "I enlighet " och slutar med "samt Jo274" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som anförs i motion Jo274 om

behovet av fortsatt stöd till den svenska trädgårdsnäringen.

Detta är viktigt bl.a. för att främja investeringar som leder

till bättre energihushållning och hushållning med färskvatten. I

enlighet med motionen och lantbruksstyrelsens

anslagsframställning bör bidragsramen bestämmas till 6,7

milj.kr. Härigenom tillgodoses till stor del även motionerna

Jo267 yrkande 5 och Jo274.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8

och 9 och 1990/91:Jo284 medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,

m.m. med sammanlagt högst 6700000 kr.,

26. Investeringar (mom. 61)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framställs i motion Jo314, att

de statliga investeringarna i frö- och plantverksamhet helt kan

utgå. Riksdagen bör alltså med bifall till yrkande 8 i motionen

avslå regeringens förslag om anslag.

Det anförda innebär att motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310

yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande investeringar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo314 yrkande 8

avslår regeringens förslag under C 4 samt avslår motionerna

1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo310 yrkande 1,

27. Investeringar (mom. 61)

Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo310 att det

inte finns tillräckliga skäl att staten skall subventionera

sådana investeringar som bidrag till skogsfröplantager. Bidraget

bör alltså slopas. Riksdagen bör bifalla motionen i denna del

och anvisa 15,385 milj.kr. till investeringar.

Därmed avstyrks motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310

yrkande8.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande investeringar

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Jo310 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo314 yrkande 8

till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 15385000kr.,

28. Investeringar (mom. 61)

Under förutsättning av riksdagens bifall till motion

1990/91:Sk349 om skogsvårdsavgiftens avskaffande

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo306 att

bidragen till investeringar i uppdrags-, frö- och

plantverksamhet kan avvecklas. Bidrag till skogsfröplantager bör

dock bibehållas. Riksdagen bör således med bifall till yrkande 3

i motionen anvisa 5,5 milj.kr. under anslaget.

Motionerna Jo310 och 314 avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande investeringar

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Jo306 yrkande 4 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Jo310 yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8

till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5500000kr.,

29. Skogsvård (mom. 62)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo314 att de

översiktliga skogsinventeringarna (ÖSI) kan avbrytas omedelbart.

Behovet av underlag för långsiktig planering tillgodoses bäst

genom ökade resurser till riksskogstaxeringen. Riksdagen bör

därför med bifall till yrkande 7 i motionen besluta om en

sammanlagd bidragsram om 92,3 milj.kr. under anslaget.

Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet med

detta. Motionerna Jo306 yrkandena 3 och 5 och Jo310 avstyrks i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande

lydelse:

62. beträffande skogsvård m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med

anledning av motion 1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306

yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 och 1990/91:Jo310 yrkande 2

medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 92300000kr. till skogsvård m.m.,

30. Skogsvård (mom. 62)

Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "7 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den tveksamhet som uttrycks i motion Jo310 om

en fortsättning av de översiktliga skogsinventeringarna är

motiverad sedan ÖSI snart har genomförts i hela landet. En lägre

detaljeringsgrad i det kommande årets inventeringar bör som

motionärerna anför ge utrymme för en besparing med 20 milj.kr.

Riksdagen bör således med anledning av yrkande 2 i motionen

besluta om en sammanlagd bidragsram om 130milj.kr. under

anslaget. Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet

med detta. Motion Jo314 avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande

lydelse:

62. beträffande skogsvård m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med

anledning av motion 1990/91:Jo310 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306

yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 samt 1990/91:Jo314 yrkande 7

medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 130000000kr. till skogsvård m.m.,

31. Skogsvård (mom. 62)

Under förutsättning av riksdagens bifall till motion

1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Anslaget för översiktliga skogsinventeringar används, vilket

även framhålls i motion Jo306, egentligen för att finansiera

planläggning på fastigheter där skogsägaren inte vill eller

behöver lösa ut skogsbruksplaner. Anslagsramen bör helt

avskaffas. Riksdagen bör således med anledning av yrkandena 3

och 5 i motionen, liksom motion Jo314 yrkande 7 medge en

sammanlagd bidragsram av 92300000kr. Utbetalningen under

anslaget bör korrigeras i enlighet därmed.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande

lydelse:

62. beträffande skogsvård m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med

anledning av motionerna 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5 samt

1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på motionerna

1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo309 samt

1990/91:Jo310 yrkande 2 medger att under budgetåret 1991/92

statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 92300000kr. till

skogsvård m.m.,

32. Skogsvård (mom. 62)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Den neddragning" och slutar med "konsekvens härmed"

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen för ett år sedan beslöt

avveckla bidragen till skogsodling efter avverkning av

lågproducerande bestånd, de s.k. 5§3-bidragen. Enligt förra

årets beslut fördes en stor del av anslaget över till åtgärder

inom det skogliga stödområdet. En höjning av anslaget för det

skogliga stödområdet möjliggör en fortsatt inriktning på

åtgärder som bidrar till att upprätthålla sysselsättningen inom

stödområdet. Utskottet delar den mening som framförs i motion

Jo269 att denna inriktning bör ges fortsatt hög prioritet när vi

nu går in i en lågkonjunktur. Den av regeringen föreslagna

budgetramen bör därför ökas med 55 milj.kr. Riksdagen bör med

anledning av motionen i denna del (yrkande 10 och 11) medge att

budgetramen ökas med 55 milj.kr. Anslaget bör justeras i

enlighet härmed. Därmed tillgodoses även motion Jo309.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande

lydelse:

62. beträffande skogsvård m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med

anledning av motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11 och

1990/91:Jo309 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo306

yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo310 yrkande 2 och 1990/91:Jo314

yrkande 7 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag

beviljas med sammanlagt högst 205000000kr. till skogsvård

m.m.,

33. Byggande av skogsvägar (mom. 65)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar

Eriksson(m) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets

bedömning att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas.

Riksdagen bör således med avslag på regeringens förslag bifalla

motionerna Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314

yrkande9 samt, under viss förutsättning även motion Jo306

yrkande 6. Det anförda innebär att utskottet avstyrker de

motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under

det kommande budgetåret.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande

lydelse:

65. beträffande byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande

4, 1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande9 samt

1990/91:Jo306 yrkande 6 avslår regeringens förslag om

statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307

yrkande 2 och 1990/91:Jo319,

34. Byggande av skogsvägar (mom. 65)

Under förutsättning av riksdagens bifall till motion

1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort

ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motionerna Jo306 yrkande 6,

Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314 yrkande9 om

avskaffande av statsbidragen till skogsvägbyggnad. Riksdagen bör

således bifalla motionerna i denna del och avslå regeringens

förslag till bidrag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

de motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under

det kommande budgetåret.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande

lydelse:

65. beträffande byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande

4, 1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo311 yrkande 16 och

1990/91:Jo314 yrkande9 avslår regeringens förslag om

statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307

yrkande 2 och 1990/91:Jo319,

35. Utvärdering av konsekvenserna av det fria

handredskapsfisket (mom. 71)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe

Andréasson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "1985 års" och på s. 47 slutar med "till känna" bort

ha följande lydelse:

1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt

personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster

från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom

att vidkännas till följd av införandet av fritt

handredskapsfiske. Som framgår av den lämnade redogörelsen har

ersättning i enlighet med beslutet utgått till de

bidragsberättigade för den första tioårsperioden. Vissa

ersättningsfrågor kvarstår. Utskottet finner icke anledning att,

såsom motionärerna föreslår, föranstalta om ytterligare

utredning av det fria handredskapsfiskets inverkan på

yrkesfisket eller flora och fauna i de berörda områdena. Vad

gäller yrkesfiskets intressen får utskottet hänvisa till att

dessa närmast torde falla under fiskenämndernas kompetens.

Riksdagen bör alltså avslå motionerna Jo425 yrkande 9 och

Jo441.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria

handredskapsfisket

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo425 yrkande 9,

36. Anslag till bidrag till fiskevård (mom. 73)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe

Andréasson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Utskottet finner" och på s. 49 slutar med "8

324000kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo417, att

det naturligtvis kan vara motiverat att även insatser på fiskets

områden blir föremål för prutningar i ett ansträngt

statsfinansiellt läge. Men en bantning här måste ske på ett sätt

som paras med insikt om vad bl.a. naturvården står för.

Uteblivet anslag skulle som motionären anför medföra att redan

förberedda projekt inte kan effektueras och att arbetet med

bildande av fiskevårdsområden avbryts. Mot den bakgrunden finner

utskottet det värdefullt att jordbruksministern förklarat sig

beredd att ta initiativ så att även de nyanmälda

fiskevårdsområdesbildningarna skall kunna finansieras. Utskottet

finner det rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård upptas i

statsbudgeten även under nästa budgetår. Från anslaget bör

finansieras förrättningskostnaderna för bildande av

fiskevårdsområden för vilka ansökningar om ombildning skett före

den 1 september 1990. Enligt utskottets bedömning bör

7,1milj.kr. anvisas för detta ändamål. Däremot finner

utskottet det motiverat att biträda regeringens förslag att som

ett led i besparingsansträngningarna slopa statsbidragen från

det nu aktuella anslaget till andra åtgärder för fiskevård.

Utskottet anvisar i det följande en ny möjlighet att finansiera

fiskevården genom att tillstyrka motioner om införande av en

allmän fiskevårdsavgift. En neddragning av

statsbidragsmöjligheterna under något år bör enligt utskottets

mening vara tolerabel, särskilt som intäkterna av

fiskevårdsavgiften kan beräknas väsentligen överstiga de

utgifter staten för närvarande har för fiskevården.

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda och med

anledning av motion Jo417, att riksdagen anvisar 7,1milj.kr.

under ett särskilt anslag kallat Bidrag till fiskevård.

Därigenom tillgodoses även motionerna Jo406, Jo407, Jo424, Jo428

yrkande 1, Jo431, Jo434, Jo437, Jo438 och Jo446. Däremot

avstyrks motionerna Jo269 yrkande 12, Jo425 yrkande 6, Jo429,

Jo433, Jo442, Jo444, Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1, Jo449 och

Jo450 yrkande 1, vari yrkas på högre anslagsbelopp.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande

lydelse:

73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna

1990/91:Jo417, 1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo424,

1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434,

1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438 och 1990/91:Jo446 samt med avslag

på motionerna 1990/91:Jo269 yrkande 12, 1990/91:Jo425 yrkande 6,

1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433, 1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444,

1990/91:Jo447 yrkande 2, 1990/91:Jo448 yrkande 1,

1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450 yrkande 1 till Bidrag till

fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 7100000kr.,

37. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 74)

Sven Erik Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),

Sören Norrby (fp) och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för egen del att de skäl som för tio år sedan

anfördes mot fiskevattensutredningens förslag om en allmän

fiskevårdsavgift fortfarande i huvudsak gäller. Som dåvarande

departementschefen framhöll var bl. a. kostnaderna för

administration, kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Enligt

en undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och

statistiska centralbyrån är ca 2,8 miljoner personer i

åldersgruppen 18-74 år intresserade av fiske. Det motiverar

enligt utskottets mening att stöd till fiskevård och

fritidsfiske även i fortsättningen finansieras över

statsbudgeten. Särskilt angelägna är fiskevårdsåtgärderna i

allmänna vatten och enskilda vatten där handredskapsfisket är

fritt.

Utskottet vill erinra om att betydande resurser disponeras för

fiskevård av fiskeristyrelsen, bl. a. av medel från

vattenkraftsutbyggnad. Det är angeläget att ytterligare krav

ställs på finansiering av fiskevård vid omprövning av tillstånd

till vattenkraftsutbyggnad. I kortfiskevatten används vidare

intäkter av avgifter för bl. a. fiskevård. Avgifter bör inte

uteslutas för särskilda ändamål som t. ex. visst laxfiske.

Frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift bör därför

inte utredas på nytt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande

lydelse:

74. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo402 yrkande 2,

1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416, 1990/91:Jo418,

1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426, 1990/91:Jo448

yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2,

38. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 74)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för egen del att samhället i princip har ett

ansvar för att medel avsätts för fiskevården. Utskottet förordar

därför, som framgår av vad som anförts ovan, att riksdagen

beslutar om ett anslag härtill även under nästa budgetår. Om så

inte kan ske under kommande år måste andra sätt att finansiera

fiskevården aktualiseras. Utskottet är dock inte berett att på

grundval av nu föreliggande motioner föreslå något uttalande av

riksdagen om införande av allmän fiskevårdsavgift. Det finns

anledning erinra om att erfarenheterna från Norge, där man

infört ett system med fiskevårdsavgifter, inte är odelat

positiva. Tillsynsproblemen har uppenbarligen varit svåra att

lösa, och inbetalningarna av avgifter tenderar enligt uppgift

att minska. Utskottet finner vidare, till skillnad från

motionärerna, att ett system med fiskevårdsavgift som

administreras av en enskild organisation inte är

invändningsfritt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande

lydelse:

74. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo402 yrkande 2,

1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416, 1990/91:Jo418,

1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426, 1990/91:Jo448

yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2,

39. Främjande av rennäringen (mom. 75)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson

(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo214 att

anslaget bör räknas upp för att kompensera de renskötande

samerna för den nya premieskatt som kommer att läggas på

trygghetsförsäkringarna. Riksdagen bör således bifalla yrkande 2

i motionen och anvisa 11493000 kr.

dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande

lydelse:

75. beträffande främjande av rennäringen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av

rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 11493000kr.,

40. Prisstöd till rennäringen (mom. 76)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin

Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och

Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Vid 1990" och slutar med "och 14" bort ha följande

lydelse:

Utskottet biträder regeringens förslag. Som jordbruksministern

anför innebär förslaget en ökning av stödet med ca 39 %.

Utskottet anser det inte rimligt att ytterligare öka stödet.

Riksdagen bör alltså avslå motionerna.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande

lydelse:

76. beträffande Prisstöd till rennäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo205, 1990/91:Jo214 yrkande 1 och

1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till Prisstöd till

rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 30000000kr.,

41. Kontroll av renräkning m.m. (mom. 79)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin

Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och

Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "alltså motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att dess socialdemokratiska ledamöter i

reservation till betänkandet 1990/91:JoU12 bl.a. starkt

underströk att det behövs skyndsamma åtgärder för att lösa olika

problem som har anknytning till rennäringen och andra näringar,

t.ex. skogsbruket, som bedrivs inom renskötselområdet. De

förslag som framlagts i propositionen om åtgärder vid för högt

renantal m.m. fyllde således ett angeläget behov. Häri ingick

bl.a. möjlighet till vitesföreläggande samt skärpta bestämmelser

om renräkning och kontroll av renräkningen. Reservanterna

anförde vidare att ett avslag på propositionen med koppling till

vissa konstitutionella frågor m.m. kunde innebära att den

angelägna reformeringen av rennäringslagen sköts på framtiden.

Vid den hearing som utskottet med anledning av motion Jo211

haft med representanter för lantbruksnämnden i Jämtlands län har

ytterligare belägg framkommit för att en ändring av vissa

stadganden i rennäringslagen fyller en ytterst angelägen

uppgift.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda att det förslag

som framförs i motion Jo211 har en sådan angelägenhetsgrad att

det bör föranleda en ändring av rennäringslagens bestämmelser

snarast möjligt och redan innan ett sammanhållet förslag

angående samernas ställning kan framläggas. Riksdagen bör

således bifalla motionen och hemställa hos regeringen om förslag

om ändring av rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser

om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande

lydelse:

79. beträffande kontroll av renräkning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo211 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Veterinärerna i inlandet (mom. 85)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "av motionen" bort

ha följande lydelse:

Förutsättningen för att en organisation skall fungera i hela

landet är, som motionären anför, att staten fortsatt har

inflytande över djurskyddet, smittskyddet och

livsmedelskontrollen. Dessutom måste det finnas en dygnstäckande

organisation. Det innebär att förstärkningar behövs bl.a. i

Västerbottens inland, så att veterinärerna kan få drägliga

arbetsförhållanden. Särskilda insatser måste också till för att

underlätta rekryteringen av veterinärer till inlandet. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo508 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande

lydelse:

85. beträffande veterinärerna i inlandet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo508 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Centrala försöksdjursnämnden (mom. 89)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslå motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser motionärens yrkande om ökning av anslaget för

forskning med alternativa metoder väl motiverat. Anslaget bör

räknas upp med 1 milj.kr. som ställs till centrala

försöksdjursnämndens förfogande. Motionen tillstyrks i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande

lydelse:

89. beträffande centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala

försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 6112000kr.,

44. Leukosprogrammet (mom. 91)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson

(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Utskottet vill" och på s. 57 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det i ett förarbete till det

jordbrukspolitiska beslutet 1990 uttalades att staten

fortsättningsvis ämnar ta ansvar för bl.a.

sjukdomsbekämpningsprogram. Det har medfört att planeringen har

gjorts utifrån effektivast möjliga programgenomförande, men utan

att man räknat med dramatiska ekonomiska begränsningar. Genom

att regeringen i budgetpropositionen avsatt en post om endast 20

milj.kr. för leukosprogrammet riskerar dettas genomförande att

fördröjas. En fördröjning av friförklaringstidpunkten skulle för

jordbruket komplicera en EG-anslutning och kan icke accepteras.

Utskottet erinrar vidare om att uppåt 100 000 mjölkkor i

landet måste försvinna under en relativt kort tidsperiod på

grund av omställningen av jordbruket. I det läget vore det

synnerligen välbetänkt att i stället påskynda utslaktningen av

leukosinfekterade djur. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag som är anpassat till en svensk anslutning tilll EG.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo517 och Jo525

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande

lydelse:

91. beträffande leukosprogrammet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo517 och

1990/91:Jo525 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

45. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (mom.104)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "punkt 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo254 att

livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör upphöra. Nämndens

verksamhet bör inrymmas under verksamheten för

livsmedelsstatistik, som bör utföras av statistiska

centralbyrån. Eftersom anslaget innefattar lönekostnader bör

emellertid ett formellt belopp om 1 000 kr. anvisas för

eventuella övergångsåtgärder.

dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande

lydelse:

104. beträffande livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo254 yrkande 13 till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

46. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "och 3"

bort ha följande lydelse:

I motion Jo253 anförs att det inom agronom- och

hortonomutbildningen nu inrättas nya utbildningsinriktningar

avseende livsmedel. Igångsättningen av denna utbildningen kräver

stora resurser. Det är, som motionärerna anför, viktigt att

utbildningen erhåller tillräckliga resurser i inledningsskedet.

Utskottet tillstyrker därför yrkandet att SLU tillförs 2

milj.kr. för angivna ändamål. Vidare ansluter sig utskottet till

yrkandet att ytterligare 5 milj.kr. anvisas för omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom underlättas

en angelägen rekrytering av unga forskare. Motion Jo628 yrkande

3 tillgodoses genom utskottets beslut. I övrigt avstyrks

motionen.

dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande

lydelse:

109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628

yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Jo628 yrkandena 1

och 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 623512000 kr.,

47. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo628 arbetar den s.k. ALA-gruppen med

utvecklingsprojekt som är av stor betydelse för

jordbruksnäringen och andra näringar på landsbygden. Utskottet

tillstyrker motionärernas förslag att anslaget höjs med 1

milj.kr. för stöd till ALA-gruppen. Vidare ansluter sig

utskottet till yrkande 2 i motionen att bidraget från SIDA för

u-landsinriktad forskning och utbildning permanent överförs till

SLU-anslaget. I enlighet med yrkande 3 i motionen bör vidare

anslaget höjas med 2 milj.kr. för omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom tillgodoses

även motion Jo253 yrkande 17 till viss del.

dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande

lydelse:

109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo253 yrkande 17 samt med bifall till motion

1990/91:Jo628 till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

619512000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om överföring av anslag.

Särskilda yttranden

1. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Signalerna från regering och myndigheter om kraven på

återbetalning av omställningsstödet har inte varit klara och har

därför skrämt en del jordbrukare från att anmäla sig till

omställning till exempelvis en energiproduktion där former och

köpare fortfarande inte framstår som helt klara. I detta

sammanhang vill vi understryka -- vilket även framgår av

utskottets betänkande -- att en satsning på bioenergi i enlighet

med den nu framlagda energipolitiska propositionen, som

överenstämmer med överenskommelsen mellan c--fp--s, skapar goda

förutsättningar för omställning till olika former av bioenergi.

Riksdagsbesluten om livsmedelspolitiken och energipolitiken

innebär således ett kraftfullt ställningstagande för ökad

bioenergianvändning och därmed följande bioenergiproduktion.

Skulle detta ställningstagande frångås eller den beslutade

utvecklingen ej fullföljas kan naturligtvis inte bönderna

straffas med återbetalning och utskottet framhåller följdriktigt

att i en sådan förändrad situation skall återbetalning ej

krävas.

Då det livsmedelspolitiska beslutet fattades i riksdagen 1990

förelåg fullständig enighet om att införa ett omställningsstöd i

form av villkorslån. Det är, som utskottet anför, rimligt att

det för ett villkorslån uppställs regler om återbetalning om

villkoren ej uppfylls.

Att, som framförs i vissa motioner, nu helt avskaffa varje

återbetalningsskyldighet strider mot den breda uppgörelsen i

jordbruksutskottet om livsmedelspolitiken. Detta skulle innebära

att ambitionerna att ställa om användningen av åker från

förlustbringande överskottsproduktion till produktion av

värdefulla råvaror för energi- och industriproduktion övergavs

till förmån för ett passivt jordbanksprogram.

Efter omställningsperiodens slut skall jordbruket fungera på

en avreglerad marknad. Då ställs, som även utskottet framför,

inga villkor för markanvändningen. Däremot är det av omtanke om

jordbruket som näring och om den enskilde jordbrukaren angeläget

att utforma reglerna under omställningsperioden så att det blir

en varaktig omställning. I annat fall kan jordbruket vid slutet

av omställningsperioden vara i samma situation som i dag --

utan tillgång till omfattande alternativ och därmed risk för

besvärande överskott.

Att i detta sammanhang starta en ny debatt om ett avskaffande

av återbetalningsskyldigheten som princip är endast ägnat att

öka jordbrukarnas osäkerhet inför omställningen. Avvisandet av

sådana motionskrav ligger helt i linje med fempartiuppgörelsen

om livsmedelspolitiken.

Med vad utskottet anfört är det sålunda klarlagt att ingen

jordbrukare behöver avstå från omställning till

bioenergiproduktion av rädsla för återbetalning.

2. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning

(mom. 53)

Annika Åhnberg (v) anför:

Det finns ett stort behov av samhälleligt stöd till

kontrollåtgärder när det gäller ekologiskt odlade produkter och

marknadsföringsinsatser. Vänsterpartiet har framfört krav på

detta i en motion som behandlas i avsnittet om anslag till

statens jordbruksverk (moment 8). Inte heller i det sammanhanget

vann kraven gehör hos utskottets majoritet. Jag har därför

reserverat mig mot utskottets hemställan i moment 8. Vi delar

alltså, från vänsterpartiets sida, de uppfattningar som kommer

till uttryck i mp-motionen 271.

3. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla

m) anför:

Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.

förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat

oss till förmån för moderata samlingspartiets motioner. Vi

vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets

motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart

utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.

4. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)

Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anför:

Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.

förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat

oss till förmån för folkpartiet liberalernas motioner. Vi

vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets

motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart

utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.

5. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.

förenklad hantering. Jag har med anledning härav ej reserverat

mig till förmån för miljöpartiets motioner. Jag vidhåller

emellertid den uppfattning som framförs i partiets motioner och

återkommer med preciserade yrkanden så snart utskottet behandlar

ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.