Bet. 1990/91:JoU25

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU25

Näringspolitik för tillväxt

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt såvitt avser avvecklingen av vissa

branschstöd, myndigheterna på fiskets område samt vissa

anslagsfrågor under nionde huvudtiteln. I anslutning härtill

behandlas dels 49 motionsyrkanden från allmänna motionstiden,

dels följdmotioner med 79 yrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av

stödet till sockerbruken på Öland och Gotland. Beträffande

sockerbruket i Roma anser utskottet att regeringen bör återkomma

till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram

alternativ sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för

upphörande av stödet.

Med anledning av en motion (s) gör utskottet ett uttalande om

överföring av resurser från den centrala till den regionala

fiskeadministrationen.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att de statliga

fiskerilånen bör bibehållas. För ändamålet föreslås att

40milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Utskottet förordar

att högsta tillåtna lånebelopp utgör 2,5milj.kr. Med dessa

ställningstaganden tillgodoses ett flertal motionsyrkanden

(m,fp,c,v,mp).

I övrigt ansluter sig utskottet till regeringens förslag.

Övriga motioner avstyrks. Härvid har utskottet funnit att ett

antal motionsyrkanden utgör en upprepning av tidigare väckta

motioner, varför de avstyrks med hänvisning till bl.a.

utskottets tidigare ställningstaganden i frågan.

Till betänkandet har fogats 36 reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition

1990/91:87 föreslagit

dels att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,

3. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

4. lag om ändring i lagen (1985:139) om ersättning för intrång

i enskild fiskerätt,

dels att riksdagen godkänner

49. förslaget till avveckling av stödet till sockerbruken på

Öland och Gotland (avsnitt 7.5).

Under rubriken Anslagfrågor för budgetåret 1991/92m.m. har

regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit

(B 15) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och

Gotland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 24500000kr.

(D1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.

(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

7865000kr.

(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

(D 4) 1. att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets

rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr.

under budgetåret 1991/92,

(D4)2. att riksdagen till Bidrag till fiskets

rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 9388000kr.

(D 5) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.

(D 6) 1. att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1991 --

den 30 juni 1992 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad

därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt

de grunder som regeringen har förordat,

(D6)2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på

fiskets område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 1000kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen (jordbruksdepartementetm.fl.) föreslår i

propositionen att näringspolitiken inriktas på att inom ett

stort antal områden främja den strukturomvandling som krävs för

att möta bl.a. ändrade efterfrågemönster, ökad internationell

integration och nya konkurrentländer. I denna omställning spelar

ekonomins funktionssätt en viktig roll liksom tillgångar på väl

utbildad arbetskraft, en god forsknings- och utvecklingsmiljö,

en ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande marknader. Mot

denna bakgrund presenterar regeringen i propositionen i huvudsak

följande förslag.

Satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och övrig

infrastruktur

Utbyggnad av den högre utbildningen inom det tekniska området

samt insatser för att främja teknisk utveckling och forskning

Regeländringar för att tillgodose behovet av väl fungerande

marknader och effektivare konkurrens

Åtgärder för en förnyelse av näringslivet

Utveckling och effektivisering av affärsverken och av

myndigheter inom näringspolitikens område.

Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den1juli1991,

fogas som bilagorna1 och 2 till detta betänkande.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Jo39 av Bertil Danielsson och Nils Fredrik

Aurelius(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att staten genom sitt delägande i

Sockerbolaget medverkar till att andra lösningar och andra

ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften

vid Mörbylånga Sockerbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att, om nedläggning av Mörbylånga

sockerbruk inte kan förhindras, omställningstiden fastställs

till fem år.

1990/91:Jo40 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bevara och utveckla sockernäringen på

Öland och Gotland.

1990/91:Jo41 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målet för fiskeripolitiken skall vara

ett bevarat och utvecklat svenskt fiske,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning av fiskefrågorna för de stora

sjöarna under fiskeristyrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lån för fiskets rationalisering skall

finnas kvar,

4. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret

1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 60000000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån,

6. att riksdagen till upprustning och drift av

undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar

8000000 kr.,

7. att riksdagen till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92

anslår 3750000 kr. på nytt anslag,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till framtida

finansiering av Laxfond Vänerns verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om takten i den internationella anpassningen.

1990/91:Jo42 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en fördjupad analys av fortsatt

eller alternativ produktion vid sockerbruket i Roma,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en plan för utvecklingsarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillräcklig omställningstid för stöd till

Roma sockerbruk,

1990/91:Jo43 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en minskning av föreslagna besparingar på regional nivå.

1990/91:Jo44 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en omfördelning mellan den centrala och

regionala fiskeadministrationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om organisationen av den statliga

fiskeadministrationen i de stora sjöarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn och inventering av antalet

förestående vattendomar.

1990/91:Jo45 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om torskfisket i Östersjön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om laxfisket och dess förutsättningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samlat handlingsprogram för

insjöfiskets utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade krav på kraftproducenters fiskevård,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om system med laxfiskeavgift för Laxfond

Vänern,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reciprocitet vid en kommande avveckling av

fiskerilånen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lånedelen av fiskerilånen ej skall

belasta statsbudgeten,

8. att riksdagen för subvention av fiskerilån till

Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 2,9 milj.kr.,

9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutbildning till

Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 300 000 kr. mer än

vad regeringen föreslagit.

1990/91:Jo46 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sockernäringen på Öland och Gotland,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om export av socker samt odlingsarealens omfattning.

1990/91:Jo47 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000000 kr.,

2. att riksdagen beslutar höja lånetaket för fiskerilånen till

2,5milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fraktbidrag för foderfisk från Östersjön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undersökningsfartyget Argos fortsatta

verksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fiskprisregleringen.

1990/91:Jo48 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i

motsvarande del beslutar att anvisa 40 milj.kr. till fiskerilån

för budgetåret 1990/91.

1990/91:Jo49 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av stöd för att bibehålla och

utveckla den svenska fiskeflottan och det svenska yrkesfisket.

1990/91:Jo50 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,

2. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret

1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 60000000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån.

1990/91:Jo51 av Karl-Gösta Svenson och Jerry Martinger (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av fortsatt sockerproduktion vid

Roma sockerbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att andra ägarintressen ges möjlighet att

bedriva sockerproduktion vid Roma sockerbruk.

1990/91:Jo52 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av bibehållet stöd till sockerbruken på Öland

och Gotland,

2. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1991/92

anvisar 40000000 kr.,

3. att riksdagen till Katastrofskydd för fiskenäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.

1990/91:Jo53 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de statliga fiskerilånen behålls

och för budgetåret 1991/92 anslår 40 000 000 kr. till detta,

2. att riksdagen beslutar att stödet till de s.k. öbruken

skall finnas kvar även fortsättningsvis,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om den svenska sockernäringen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N35.

1990/91:Jo54 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå av regeringen föreslagen

nedskärning av anslaget till fiskenämnderna med 3 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att

avskaffa fiskerilånen,

3. att riksdagen beslutar att under anslag D7

(tidigareD6) anvisa 40 000 000 kr. för lån till

fiskerinäringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en total fredning av lax skall genomföras i de till Sverige

hörande uppväxtområdena i södra Östersjön samt att riksdagen

verkar för en internationell överenskommelse om fredning av

laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

det behövs begränsningar av mängdfångande redskap längs

Norrlandskusten samt i och utanför älvarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den snarast bör inleda förhandlingar med yrkesfiskets

organisationer angående de kompensationsåtgärder som togs fram i

laxutredningen (Ds Jo 1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske

som inte äventyrar den naturreproducerade laxen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att svenska fiskeriintressen inte får

bytas ut emot andra handelsintressen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge fiskeristyrelsen i uppgift att

sänka fiskekvoterna med hänsyn till biologiska förutsättningar,

och att införa biologiska trålningsgränser bl.a. i Bottenviken,

Bottenhavet och Vänern,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

s.k. bomtrålfiske och andra trålfiskemetoder som starkt skadar

havsbottnen inte får användas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

trålningsgränsen skall flyttas till minst 20 m djup utanför

kusten och på känsliga grund/fiskebankar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning av fiskerilånen så att de

uppmuntrar en utveckling till ekologiskt anpassade fiskemetoder

bl.a. innanför den ovan föreslagna nya trålningsgränsen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

maskvidden för torsktrålar inte får understiga 10 cm och att

vittlingtrålar helt förbjuds,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta stöd till fiskare som drabbas

ekonomiskt av miljöförstöring,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bara inhemska arter, raser och stammar

av fisk skall användas vid utplanteringar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpning av förbudet mot

rotenonbehandling av sjöar,

17. att riksdagen beslutar att huvudregeln skall vara att

fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av

fisk i insjöar såsom i motionen har anförts,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på att det sker en översyn av

gränsvärden för gifter i konsumtionsfisk,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillståndsgivning till kassodling av fisk,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud att använda malakitgrönt inom

fiskodlingen.

1990/91:Jo55 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och

miljökonsekvensbeskrivningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordförvärvslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.

1990/91:Jo56 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalyser för natur- och

kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av

sockerbruket i Mörbylånga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt

stöd för Mörbylånga sockerbruk och alternativ odling tillsätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för

Mörbylånga sockerbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att slopa monopolet för

Sockerbolaget.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N46.

1990/91:Jo57 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motion

1990/91:Jo252 bör ligga till grund för den förändrade

jordförvärvslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N42.

1990/91:Jo58 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalyser av natur- och

kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av

sockerbruket i Roma,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt

stöd för Roma Sockerbruk och alternativ odling tillsätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för Roma

Sockerbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att slopa monopolet för

Sockerbolaget.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N47.

1990/91:Jo59 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett bibehållande av det regionalpolitiska stödet till Roma

sockerbruk på Gotland även efter den av regeringen föreslagna

övergångsperioden.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Jo228 av Stig Alemyr m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar

län och fortsatt drift av Mörbylånga sockerbruk.

1990/91:Jo232 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den gotländska sockerbetsodlingens

framtid.

1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nivån och inriktningen av den svenska

sockerproduktionen,

1990/91:Jo266 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att i avvaktan på resultatet av de

fortsatta GATT-förhandlingarna bibehålla systemet med rörliga

införselavgifter för socker,

2. att riksdagen beslutar att avveckla de regler som i dag

hindrar svensk sockerbetsodling att på lika villkor få

konkurrera på såväl den svenska som den internationella

marknaden.

1990/91:Jo275 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om självförsörjningsgraden av socker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om export av svenskt socker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av svensk sockerbetsodling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av sockerbetsodling i sydöstra

Sverige och fortsatt drift vid sockerbruket i Mörbylånga.

1990/91:Jo277 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en inriktning på nya förslag kring

sockerbetsodling och sockerbruk på Gotland och Öland.

1990/91:Jo401 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett handlingsprogram för att få laxen

tillbaka till Norrlandsälvarna.

1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av en speciell enhet för

sportfiskets olika frågor inom fiskeristyrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fiskerilagstiftningen bör ses över i

syfte att åstadkomma en särskild sportfiskestadga gällande för

hela landet.

1990/91:Jo403 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder för att skydda den

naturreproducerade laxen i enlighet med vad som redovisats i

motionen.

1990/91:Jo404 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utvärdering av ålljustring som fiskemetod.

1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen i aktuella

internationella fora driver kravet på förbud mot drivnätsfiske.

1990/91:Jo408 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att

fiskeristyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna att

till Simrishamn lokalisera ett "branschinstitut" för sill,

strömming och skarpsill, i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Jo409 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändring av lagen om fiskevårdsområden.

1990/91:Jo410 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt verksamhet på

fiskeriförsöksstationen i Kälarne.

1990/91:Jo411 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön.

1990/91:Jo413 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan EFTAs

fiskenationer.

1990/91:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av bibehållande av de

statliga fiskerilånen.

1990/91:Jo420 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att rädda den naturreproducerade laxen.

1990/91:Jo422 av Eivor Husing och Lena Boström (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder till skydd för Östersjöns

naturreproducerade laxstammar.

1990/91:Jo423 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av nu gällande regler för rätten

till fiske på vissa fastigheter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av ett aktivt miljövårdsarbete

för fiskets vidareutveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkoren för upplåtelse av

fiskerättigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tredje lands fiskerättigheter i den f.d.

vita zonen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den svenska fiskerinäringens rätt att

konkurrera på lika villkor med omvärlden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beståndsvård,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fiskeövervakning.

1990/91:Jo427 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fiskodling i kassar.

1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen

uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering av

naturliga havsörings- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.

1990/91:Jo430 av Jan Hyttring m.fl. (c, m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett anslag på 10 milj.kr. för utbyggnaden

av Laxfond Vänern under budgetåret 1991/92,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslag till Laxfond Vänern för ytterligare

två år.

1990/91:Jo432 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och

omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt måtte

prövas av regeringen.

1990/91:Jo435 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statliga medel till Laxfond Vänern.

1990/91:Jo436 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd till Projekt Västerbotten.

1990/91:Jo439 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fredning av laxen samt stöd till Projekt Västerbottenslax.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.

1990/91:Jo440 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärdsprogram för Norrlandslaxen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.

1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag om åtgärder för den

naturreproducerade laxen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hoten mot bl.a. torskstammen i Östersjön.

1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av bibehållande av de statliga

fiskerilånen.

1990/91:Jo451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de negativa följderna av trålfiske i

Vänern och angelägenheten av att verksamheten avvecklas.

1990/91:Jo452 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Laxfond Vänern.

1990/91:Jo504 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström

Nyvall (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om yrkesfiskares rätt att få fullgod

ersättning för skador på fångst och redskap orsakade av säl.

1990/91:Jo793 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av åtgärder för att säkerställa

fiskevårdande åtgärder och Laxfond Vänern.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A474.

1990/91:Jo815 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de bofasta skärgårdsbornas rätt till såväl

fiske med handredskap som till nätfiske i egna och allmänna

fiskevatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det "fria fiskets" skador på flora och

fauna i naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar och härav

nödvändiga åtgärder.

Uppvaktningarm.m.

Uppvaktningar har gjorts av representanter för

fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län,

Mörbylånga och Gotlands kommuner, LRF, betodlarna och den

tvärfackliga gruppen vid Roma sockerbruk samt för Laxfond

Vänern.

Skrivelser har inkommit från bl.a. fiskeristyrelsen,

länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län, Gotlands kommun,

Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för genbankssamarbete för

fisk, LRF och Lantbrukarnas länsförbund i Blekinge och på

Gotland.

Utskottet

Ändringar i jordförvärvslagen

Propositionen

Inom jordbruksdepartementet pågår en omfattande översyn av

jordförvärvslagen. Som regeringen framförde i sin skrivelse till

riksdagen (skr.1990/91:50) bör betydande förenklingar

genomföras. Även jordförvärvslagen måste anpassas till de nya

riktlinjerna för livsmedelspolitiken. Med en ändrad

livsmedelspolitik ställs större krav på lantbrukarna att agera

som företagare på en marknad. Enligt regeringens mening måste de

då ges en ökad handlingsfrihet vid överlåtelse av mark.

Utgångspunkten i arbetet med förslagen är att en avreglering

skall ske med beaktande av regionalpolitiska aspekter och att

juridiska personers möjlighet till förvärv inte ändras. I vissa

områden med mycket svåra arronderingsförhållanden kan dock även

fortsättningsvis prövning behövas.

Regeringen återkommer senare i vår till riksdagen med förslag

till ändringar i jordförvärvslagen enligt de riktlinjer som nyss

har redovisats.

Motionerna

Vänsterpartiet framhåller i motion Jo55yrkande 2 att en

förändring av jordförvärvslagen är nödvändig men att vissa

särskilt attraktiva områden måste undantas från

liberaliseringen. Enligt motion Jo57 (mp) bör motion Jo252 från

samma parti ligga till grund för den förändrade

jordförvärvslagen (bo- och brukarplikt).

Utskottets överväganden

I proposition 1990/91:155 som nu har förelagts riksdagen

föreslår regeringen vissa ändringar i jordförvärvslagen

(1979:230). Förslagen kommer att i annat sammanhang behandlas av

utskottet (1990/91:JoU26). Utskottet avstyrker därför

motionerna Jo55 yrkande2 och Jo57.

Avveckling av vissa branschstöd

Anpassning av prisregleringen på fisk

Propositionen

Huvuddelen av prisregleringen på fisk avskaffas fram till den

1 januari 1994.

EFTA-överenskommelsen om frihandel med fisk och fiskprodukter

som trädde i kraft den 1 juli 1990 innebär bl.a. att generella

statliga stöd till fisket skall avskaffas under en

övergångsperiod fram till den 1januari 1994. Efter nämnda

datum är följande stöd till fisket tillåtna:

stödsystem med lägsta tillåtna priser och inköp av

överskott,

regionalt motiverade stöd utifrån speciella kriterier,

stöd till strukturanpassade åtgärder inom fisket.

Huvuddelen av stödet till svenskt fiske lämnas inom

prisregleringssystemet och är pristillägg av generell natur,

varav 97% går till sill/strömmingsfisket. Detta stöd kan inte

bedömas vara förenligt med EFTA-överenskommelsen och bör därför

avskaffas fram till den 1januari 1994. System med pristillägg

på fisk tillämpas inte heller inom ramen för EGs gemensamma

fiskeripolitik. Hela anpassningsperioden fram till nämnda datum

bör utnyttjas för att göra den nödvändiga omställningen inom

framför allt sill/strömmingsfisket så smidig som möjligt. Under

innevarande regleringsår har en första anpassning av

prisregleringen inletts genom att utgiftsramen har behållits på

en oförändrad nivå jämfört med föregående regleringsår.

Anpassningen bör fortsätta under regleringsåret 1991/92.

Strukturanpassade åtgärder behövs främst på ostkusten. Mot denna

bakgrund föreslås i det följande att det inom ramen för nästa

års prisreglering avsätts medel för strukturella åtgärder inom

fiskeflottan på ostkusten.

Utvecklingen av fisket och anpassningen av det statliga stödet

till fisket i de övriga EFTA-länderna följs noggrant bl.a. genom

den svenska EFTA-delegationen i Genève och genom ett nordiskt

samarbetsprojekt omkring statligt stöd till fisket i de nordiska

länderna.

Jordbruksnämndens och fiskeristyrelsens förslag till principer

för anpassningen av prisregleringen fram t.o.m. den 31 december

1993 och riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen

innehåller bl.a. ett regionalpolitiskt stöd och ett system med

lägsta tillåtna priser och inköp av överskott. Uppdraget är

emellertid inte avslutat, och dess karaktär i form av

återkommande redovisningar skall ses mot bakgrund av den

osäkerhet som i dag råder beträffande resultatet av de pågående

förhandlingarna mellan EFTA och EG. Mot denna bakgrund är

regeringen inte beredd att nu ta ställning till förslagen om

riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen.

Motionerna

Vänsterpartiet framhåller i motion Jo41 yrkande1 att målet

för fiskeripolitiken skall vara ett bevarat och utvecklat

svenskt fiske. Det måste finnas en självständig ambition för det

svenska fisket, och fiskeripolitiken skall inte i efterhand

anpassas uteslutande till resultaten av internationella

förhandlingar. I motion Jo54 yrkande8 begär miljöpartiet att

fiskekvoterna sänks med hänsyn till biologiska förutsättningar

och att biologiska trålningsgränser införs i bl.a. Bottenviken,

Bottenhavet och Vänern.

Utskottets överväganden

I likhet med regeringen anser utskottet att målet för

fiskeripolitiken innebär utnyttjande av landets vatten- och

fisktillgångar på sådant sätt att de långsiktigt kan medverka

till livsmedelsförsörjningen och till vårt välstånd i övrigt.

Förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen har emellertid

förändrats väsentligt de senaste åren framför allt genom en ökad

internationalisering. Riksdagen beslöt förra året att det

övergripande målet för fiskepolitiken bör ligga fast men att det

finns anledning att avvakta innan delmålen preciseras närmare

(prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). Som anförs i

propositionen är regeringens uppdrag till jordbruksnämnden och

fiskeristyrelsen att utreda vissa frågor rörande fisket inte

avslutat. Uppdragets karaktär av återkommande redovisningar

skall ses mot bakgrund av den osäkerhet som i dag råder om

resultatet av de pågående förhandlingarna mellan EFTA och EG.

Utskottet anser det därför inte meningsfullt att i förevarande

sammanhang ta ställning till något förslag om riktlinjer för de

framtida fiskeripolitiska medlen. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo41 yrkande1.

Utskottet avstyrker även motion Jo54 yrkande8.

Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m.

Propositionen

Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra

nödvändiga strukturrationaliseringar. Sockerbolaget avser att

som ett led i en sådan strukturrationalisering lägga ned

sockerbruken på Öland och Gotland efter en övergångsperiod. Det

särskilda stödet på 24,5 milj.kr. till sockerbruken på Öland och

Gotland skall upphöra efter övergångsperioden. Eftersom

sockerproduktionen på Öland och Gotland spelar en viktig roll

för sysselsättningen bör stödet utgå under en övergångsperiod,

då åtgärder vidtas för att underlätta omställningen.

Stöd till Mörbylånga sockerbruk skall lämnas längst t.o.m.

1992 års sockerkampanj och till Roma sockerbruk längst

t.o.m. 1995 års kampanj. För att underlätta anpassningen och

finna alternativ sysselsättning för berörd personal skall de

3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag

användas för att förstärka länsanslaget i respektive län fr.o.m.

budgetåret 1991/92. Sockerbolaget skall i samma utsträckning som

hittills ersättas för merkostnaderna för att driva bruken under

övergångsperioden. Frigjorda medel efter nedläggningen av

respektive bruk skall användas för regional utveckling.

Motionerna

I motion Jo46 (m) yrkande2 betonas vikten av att möjligheter

skapas för export av överskottslagret av socker och att

odlingsarealen hålls på en nivå vid produktionsbalans.

Motionären i motion Jo53(c) efterlyser i yrkande3

produktutveckling inom sockernäringen och vill ge näringen

möjlighet att exportera ett svenskt överskott. Den nuvarande

självförsörjningsgraden på 85% för socker måste avskaffas.

Näringen måste själv få avgöra produktionens storlek, en

synpunkt som återkommer i motionerna Jo253 yrkande11 och Jo275

yrkandena1 och2 (bådac). Monopolet för sockerbolaget bör

slopas enligt motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4

(bådamp). Den svenska sockerbetsodlingens betydelse vad gäller

sysselsättning, transport och miljöaspekter framhålls i motion

Jo275 yrkande3.

Enligt centerpartiets motion Jo266 bör -- i avvaktan på

resultatet av de fortsatta GATT-förhandlingarna -- systemet med

rörliga införselavgifter för socker bibehållas (yrkande1) och

de regler avvecklas som i dag hindrar svensk sockerbetsodling

att på lika villkor få konkurrera på såväl den svenska som den

internationella marknaden (yrkande2).

Vänsterpartiet anser i motion Jo40 att sockernäringen på Öland

och Gotland bör bevaras och utvecklas genom inriktning på nya

produkter. För detta talar såväl miljömässiga som

sysselsättningspolitiska skäl. Enligt yrkande1 i motion

Jo46(m) bör situationen för sockernäringen på Gotland

utvärderas efter betkampanjen år 1993. Realistiska

produktionsalternativ för sockernäringen på Öland måste stå till

buds innan beslut fattas om definitiv nedläggning av

sockerbruket i Mörbylånga. Stödet till sockerbruken på Öland och

Gotland bör bibehållas även fortsättningsvis enligt motionerna

Jo53 yrkande2 och Jo52 yrkande1 (bådac).

Enligt motion Jo39 (m) bör staten genom sitt delägande i

Sockerbolaget medverka till att andra lösningar och andra

ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften

vid Mörbylånga sockerbruk (yrkande1) och -- om nedläggning

inte kan förhindras -- bör omställningstiden fastställas till

fem år (yrkande2). Konsekvensanalyser för natur- och

kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av

sockerbruket i Mörbylånga bör utarbetas enligt motion Jo56 (mp)

yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Mörbylånga

sockerbruk där möjligheterna till alternativ odling utreds

(yrkande2). Respittiden för sockerbruket bör förlängas

(yrkande3). I motionerna Jo228 (s,m, fp, c) och Jo275 (c)

yrkande4 betonas vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar

län och fortsatt drift vid Mörbylånga sockerbruk.

En fördjupad analys av fortsatt eller alternativ produktion

vid sockerbruket i Roma är enligt motionären i motion Jo42 (s)

nödvändig. Analysen bör omfatta marknaden inom och utom landet

och alternativa användningsområden. I arbetsgrupperna bör ingå

även utomstående expertis och möjligheterna till fortsatt drift

bör utredas (yrkande1). En plan för utvecklingsarbetet bör

kunna utarbetas under innevarande år (yrkande2) och

omställningstiden för stöd till sockerbruket bör vara

tillräckligt lång -- först när planen har framlagts bör den

direkta omställningstiden börja löpa, vilket innebär stöd t.o.m.

kampanjen år 1996 (yrkande3). Enligt motion Jo51 (m) bör

sockerproduktionen vid Roma sockerbruk fortsätta (yrkande1)

och andra ägarintressen ges möjlighet att bedriva

sockerproduktion vid bruket (yrkande2). Konsekvensanalyser för

natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning

av sockerbruket i Roma bör utarbetas enligt motion Jo58 (mp)

yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Roma sockerbruk där

möjligheterna till alternativ odling utreds (yrkande2).

Respittiden för bruket bör förlängas (yrkande3). Centerpartiet

anser i motion Jo59att det regionalpolitiska stödet till Roma

sockerbruk bör bibehållas även efter den föreslagna

övergångsperioden. Vänsterpartiet framhåller i två motioner --

Jo232 yrkande3 och Jo277 -- att det regionalpolitiska stödet

måste kvarstå och användas för utveckling av betodlingen och nya

avsättningsmarknader.

Utskottets överväganden

I sitt beslut om avskaffande av sockerregleringen uttalade

utskottet våren 1990 bl.a. att prisbildningen och produktionens

storlek i och med avregleringen blev en fråga för marknaden att

lösa och att sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och

göra nödvändiga strukturrationaliseringar (prop. 1989/90:146,

JoU25, rskr.327). Utskottet framhöll även vikten av att

forskning och utveckling av produkter med sockerbetor som bas

kan fortsätta och uttalade som sin uppfattning att en

avreglering med bibehållet gränsskydd inte behöver innebära

någon minskning av produktionen. Utskottet förutsatte dock att

den internationella situationen och utvecklingen på export- och

importområdet följs med uppmärksamhet med hänsyn bl.a. till de

skillnader i fråga om gränsskydd m.m. som föreligger mellan

Sverige och EG. Det anförda innebär att syftet med motionerna

Jo53 yrkande3, Jo253 yrkande11 och Jo275 yrkandena 1 och2

i huvudsak är tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.

Något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo275

yrkande3 och Jo266 finner utskottet inte påkallat.

Motionsyrkandena avstyrks således.

Med anledning av motion Jo46 yrkande2 vill utskottet utöver

det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i

propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en

avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av

betodlingen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet i den mån det

inte kan anses tillgodosett.

När det gäller Sockerbolagets monopolställning har tidigare

anförts att situationen i större utsträckning än på andra

områden kräver en ordentlig pris- och konkurrensövervakning. Det

kan dock inte anses vara en uppgift för riksdagen att avskaffa

Sockerbolagets monopolställning enligt motionerna Jo56

yrkande4 och Jo58 yrkande4. Motionsyrkandena avstyrks.

Arbetsmarknadsutskottet har på jordbruksutskottets begäran

avgett yttrande över propositionen i denna del jämte motioner.

Yttrandet, som avser regeringsförslagets effekter från

sysselsättningssynpunkt, fogas till detta betänkande som

bilaga3. I yttrandet anför arbetsmarknadsutskottet

sammanfattningsvis följande.

Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland

konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela

1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län.

Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket

genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns

sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelse finns tillgång

till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på

pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för

sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan

begränsas genom insatser med regionalpolitiska och

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsutskottet erinrar därefter om att Kalmar län med

anledning av riksdagens beslut om regionalpolitiken för 90-talet

(1989/90:AU13) tilldelats ett länsanslag på 15milj.kr. och att

länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt kan använda anslaget

till glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i

förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.

Arbetsmarknadsutskottet anser vidare att dessa resurser

tillsammans med de resurser som ställs i utsikt från

Sockerbolagets sida skall medverka till att eliminera de

negativa verkningarna av nedläggningen av sockerbruket. Med de

resurser som ställs till förfogande borde även den aviserade

arbetsgruppen kunna ta fram förslag till åtgärder som kan

underlätta omställningen. Såvitt nu kan bedömas torde den

föreslagna omställningstiden mot denna bakgrund anses rimlig.

Arbetsmarknadsutskottet biträder den föreslagna övergångstiden

för avveckling av stödet till sockerbruket i Mörbylånga.

Vad gäller arbetsmarknadssituationen på Gotland anför

arbetsmarknadsutskottet följande.

Utskottet har erfarit att -- vad gäller ersättningsproduktion

-- det krävs stora insatser i form av bl.a. forskning och

försöksverksamhet för att få fram nya arbetstillfällen inom

industrin. Tiden är för kort för att alternativ produktion och

därmed alternativ sysselsättning för så många människor skall

kunna skapas. Arbetsmarknaden är dessutom redan nu begränsad och

de arbetstillfällen som kan tillkomma genom andra satsningar

förhållandevis marginella.

Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda

betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är

speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå

strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella

förhållanden är det enligt utskottets mening angeläget att länet

blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och

glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala

utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats

17milj.kr.

Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör

blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet

kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för

att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på

denna arbetsmarknad.

Mot denna bakgrund anser arbetsmarknadsutskottet att det finns

anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad utskottet ovan

sagt om verkningarna av en nedläggning av sockerbruket i

Mörbylånga gäller i än högre grad sockerbruket i Roma.

Målsättningen bör givetvis vara att försöka få fram alternativ

sysselsättning till den av regeringen föreslagna tidpunkten för

upphörande av stödet. Skulle det emellertid bli problem att

hinna få fram alternativ får regeringen återkomma i ärendet till

riksdagen.

Slutligen tillstyrker arbetsmarknadsutskottet att de

3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag

används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den

1juli1991.

Jordbruksutskottet gör för egen del följande bedömning. Som

utskottet anfört ovan innebär riksdagens beslut våren 1990 att

avskaffa såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor

som regleringen av betarealen fr.o.m. den 1juli1990

(1989/90:JoU25) bl.a. att prisbildningen på både sockerbetor och

socker blir en fråga för marknaden att lösa. I praktiken blir

det i första hand betodlarna och Sockerbolaget som avgör priser

och produktion. I sitt betänkande betonade utskottet vikten av

att sockernäringen ges möjlighet att utvecklas och göra

nödvändiga strukturrationaliseringar. Utskottet gjorde den

bedömningen att uteblivna rationaliseringar på sikt kan äventyra

hela sockerproduktionen, bl.a. som en följd av ökad

internationell konkurrens. När det gäller behovet av regional-

och arbetsmarknadspolitiska insatser hänvisade utskottet i

beslutet till vad som anfördes i propositionen om åtgärder för

att underlätta anpassningen och finna alternativ sysselsättning

för de människor som friställs från sockerbruken. Utskottet

underströk också att Sockerbolaget, som har en monopolställning

på marknaden, bör ta sin del av ansvaret för att skapa

alternativa sysselsättningsmöjligheter och därmed bidra till en

socialt acceptabel strukturomvandling.

Som ett led i denna strukturomvandling har Sockerbolaget gjort

den bedömningen att vissa sockerbruk, och då i första hand de

små enheterna, måste läggas ned. I första hand gäller detta

sockerbruken i Mörbylånga och Roma. Som regeringen anför krävs

särskilda regionalpolitiska insatser vid en nedläggning av dessa

båda sockerbruk med hänsyn till den betydelse bruken har för

sysselsättningen på Öland och Gotland.

Utskottet konstaterar att det efter avregleringen är

Sockerbolaget som ansvarar för de företagsekonomiska bedömningar

som krävs i fråga om möjligheterna till fortsatt drift av

sockerbruken. Det statliga ansvaret innefattar främst behovet av

statligt stöd under övergångsperioden och de nödvändiga

arbetsmarknadspolitiska insatserna för att motverka negativa

effekter från sysselsättningssynpunkt.

Utskottet, som inte har något att anföra mot

arbetsmarknadsutskottets syn på sysselsättningsläget i regionen,

gör följande bedömning vad gäller sockerbruket i Mörbylånga.

De resurser som står till länsstyrelsens förfogande bör

tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget

och som efter nedläggningen enligt regeringens förslag skall

utgå till regional utveckling och tillsammans med de medel som

Sockerbolaget avser att ställa till förfogande kunna medverka

till att de negativa verkningarna av en nedläggning av

sockerbruket skall kunna minskas. Utskottet förutsätter härvid

att Sockerbolaget tar sin del av ansvaret såväl vad gäller att

utveckla alternativ till dagens sockerproduktion som att skapa

alternativa sysselsättningsmöjligheter. Den arbetsgrupp som

Sockerbolaget har för avsikt att bilda för olika

omställningsåtgärder i samband med nedläggningen bör därför ha

förutsättningar att kunna lägga fram förslag till åtgärder som

kan underlätta omställningen. Mot denna bakgrund finner

utskottet den föreslagna övergångsperioden för avveckling av

stödet till sockerbruket rimlig. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och

avstyrker motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis,

Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo56 yrkande3,

Jo228 och Jo275 yrkande4.

Det anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo56

yrkandena1 och 2.

Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket

i Roma anser utskottet -- i likhet med arbetsmarknadsutskottet

-- att med hänsyn till de speciella omständigheter som råder för

Gotlands del än större ansträngningar måste göras för att under

den angivna övergångstiden försöka få fram alternativ

sysselsättning för dem som kommer att drabbas av nedläggningen.

Som arbetsmarknadsutskottet anför kräver ett beslut om

avveckling av stödet noggranna överväganden och kraftfulla

insatser för att begränsa de negativa verkningarna för

sysselsättningen på ön. Sockerbolagets ansvar för tillskapandet

av alternativ produktion, möjligheter till alternativ

sysselsättning och andra åtgärder som kan underlätta en

omställning framstår därför inte som mindre när det gäller

sockerbruket i Roma. De samlade resurserna bör givetvis inriktas

mot tillskapande av alternativ sysselsättning till den

föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag vad avser

övergångsperiodens längd. Med hänsyn till vad

arbetsmarknadsutskottet har anfört om de svårigheter som torde

föreligga härvidlag anser utskottet -- som därmed ansluter sig

till arbetsmarknadsutskottets yttrande även i denna del -- att

regeringen bör återkomma till riksdagen i det fall problem

skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning. Detta bör

ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52

yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo58 yrkande3,

Jo232 yrkande3 och Jo277.

Med vad utskottet anfört ovan om sockerbruken i Mörbylånga

avstyrks motionerna Jo56 yrkandena1 och2 och Jo58 yrkandena

1 och 2.

Slutligen tillstyrker utskottet för sin del att de

3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag

används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den

1juli1991. Detta anslag behandlas av

arbetsmarknadsutskottet, som tillstyrkt förslaget i denna del

(1990/91:AU13). Motion Jo59 avstyrks.

Myndigheterna på fiskets område

Propositionen

Fiskeristyrelsens och jordbruksnämndens uppgifter på fiskets

område samlas i samma myndighet. Fiskeristyrelsens organisation

anpassas bl.a. härtill och till att fiskenämnderna upphör som

fristående regionala myndigheter. Namnet på myndigheten ändras

till fiskeriverket.

Den centrala myndigheten kommer fortfarande att vara en

fristående myndighet med funktioner dels i Göteborg, dels i

regionalt placerade utredningskontor, laboratorier och

försöksstationer. Till myndigheten förs de uppgifter på fiskets

område som rör prisreglering och marknadsfrågor och som hittills

handlagts inom statens jordbruksnämnd. Vidare blir den centrala

myndigheten tillsynsmyndighet för regleringsföreningen Svensk

fisk. Myndigheten bör bestå av tre huvudenheter, nämligen en

för fiskefrågor, en för utredningsverksamhet och en för

administrativa frågor.

Formerna för arbetet med biståndsfrågor kommer att närmare

övervägas i samband med ett uppdrag till riksrevisionsverket som

berör bl.a. frågor om bolagsbildning för bedrivande av

tjänsteexport. Tills vidare kommer arbetet att som hittills

organiseras inom en särskild enhet.

Ytterligare rationaliseringar bör kunna göras genom

modernisering och förenkling av fiskerättslagstiftningen inkl.

de regionala regleringarna av fisket. Ett arbete med detta pågår

inom regeringskansliet. I avvaktan på detta får regleringen av

fisket i bl.a. de stora sjöarna ske enligt nuvarande rutiner,

dvs. i fråga om vandringsfisk av fiskeristyrelsen och i övrigt

av länsstyrelserna.

Motionerna

I motion Jo45 (fp) yrkande1 framhålls att fiskeristyrelsen

noga bör följa torskbeståndets utveckling i Östersjön. En

speciell enhet för sportfiskefrågor bör enligt motion Jo402(s)

yrkande1 inrättas inom fiskeristyrelsen. Vänsterpartiet vill i

motion Jo41 yrkande2 åstadkomma samordning av fiskefrågorna

för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen medan motionärerna i

motion Jo44 (s) yrkande2 anser att en länsstyrelse vid var och

en av sjöarna bör ha särskilt ansvar för samordningen. I motion

Jo45 (fp) betonas att fiskeristyrelsens arbete med ett samlat

handlingsprogram för insjöfiskets utveckling bör prioriteras

(yrkande3) och att styrelsen i sina samråd med

kraftproducenterna bör skärpa kraven på biologiskt inriktad

fiskodling och fiskutsättning (yrkande4).

Utskottets överväganden

Havsmiljöns tillstånd är av avgörande betydelse för

fiskbeståndens fortlevnad och kvalitet. I många sammanhang har

utskottet understrukit vikten av att havsföroreningarna minskar.

Utskottet har även framhållit betydelsen av att miljöarbetet och

fiskevården internationaliseras och att Sverige med hänsyn till

vårt stora vattenområde för en aktiv politik i dessa avseenden.

Vad gäller beståndsvården över huvud taget är man hänvisad till

internationella system och internationella avtal. Vården av

samtliga fiskarter är föremål för internationella förhandlingar,

och fiskeristyrelsen följer noga fiskbeståndets utveckling i

haven runt våra kuster. Syftet med motion Jo45 yrkande1 är

således enligt utskottets mening i allt väsentligt tillgodosett.

Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om

ny organisation för fiskeristyrelsen och avstyrker på den

grunden motion Jo402 yrkande1.

Utskottet har tidigare uttalat sig om det angelägna i att en

samordning sker av de fiskeadministrativa åtgärderna i de stora

sjöarna men har framfört den synpunkten att den närmare

regleringen av organisationen bör ankomma på regeringen och

vederbörande myndigheter (1989/90:JoU22). Som anförs i

propositionen bibehålls nuvarande rutiner för regleringen av

fisket i bl.a. de stora sjöarna i avvaktan på det arbete som

pågår inom regeringskansliet med modernisering och förenkling av

fiskerättslagstiftningen. Mot denna bakgrund är utskottet inte

berett att tillmötesgå motionerna Jo41 yrkande2 och Jo44

yrkande2 om ändrad fiskeadministration för de stora sjöarna.

Motionsyrkandena avstyrks.

I tidigare uttalanden har utskottet framhållit insjöfiskets

stora betydelse för såväl livsmedelskonsumtionen som

sysselsättningen i glesbygder (1989/90:JoU2 och JoU22). Enligt

vad utskottet inhämtat kommer fiskeristyrelsens aviserade

handlingsprogram för insjöfisket att läggas fram under

innevarande budgetår. I avvaktan härpå är utskottet inte berett

att förorda någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av

motion Jo45 yrkandena3 och4. Motionsyrkandena avstyrks.

Anslagsfrågor

Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m. (B15)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B15

(s.247--248).

Fiskeriverket (D1)

Propositionen

Anslaget till fiskeriverket bör anpassas i förhållande till

fiskeristyrelsens nuvarande anslag dels med hänsyn till de

rationaliseringar som är möjliga att göra, dels med anledning av

de överföringar av resurser som bör ske från andra myndigheter.

Överföringarna är en förutsättning för att vissa besparingar

skall kunna göras.

Av jordbruksverkets resurser bör 770043kr. tillföras

fiskeriverket. Regeringen är inte nu beredd att ta ställning

till förslaget om en överföring från statens naturvårdsverk utan

avser att återkomma när den särskilde utredaren rörande

naturvårdsverkets organisation har presenterat sitt förslag.

Besparingarna som rör forskningsfartyget Argos verksamhet är

beroende dels av överföringen till fiskeriverksamhet av resurser

från naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör

bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan viss

neddragning av drifttiden behöva göras. Vad gäller

försöksstationen i Kälarne gör regeringen den bedömningen att

den inte kan läggas ned. Verksamheten är till stor del inriktad

på att bevara de genetiska resurserna hos flera lax- och

öringstammar, bl.a. den viktiga Gullspångslaxen. Dessutom är

anläggningen till stor nytta för vattenbruksforskningen i

Norrland. Alternativanvändningen för anläggningen kan

bedömas som mycket osäker. Verksamheten vid anläggningen bör

därför fortsätta tills vidare.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har hos regeringen anhållit om

ett avskrivningslån till en fiskevårdsanläggning i Gullspång.

Fiskeristyrelsen har föreslagit att ett nytt anslag inrättas för

bidrag till laxfond Vänern finansierat genom en laxfiskeavgift.

Fiskevårdsanläggningen omfattar tre delar, nämligen ett

avelsfiske, en fiskodling och en servicebyggnad inkl. ett

akvarium. För att möjliggöra ett fortsatt bevarande av

de hotade lax- och öringstammarna i Gullspång bedömer regeringen

att det är angeläget att i första hand avelsfisket kommer till

stånd. För detta ändamål bör fiskeristyrelsen kunna disponera de

medel som Gullspångs kraft AB ställt till förfogande. Om

intressenterna i laxfond Vänern i stället prioriterar en ny

anläggning får den finansieras av intressenterna. För statens

del är det närmast en fråga för berörda länsstyrelser att bedöma

i förhållande till andra regionala insatser. Laxfond Vänern

erhöll 2milj.kr. av regionalpolitiska medel våren 1990.

Motionerna

Enligt motionärerna i motion Jo44 (s) finns starka skäl att

anta att både ärendehandläggningen och behovet av

utvecklingsinsatser för yrkesfisket, sportfisket och fiskevården

kommer att öka på länsnivå. En omfördelning bör därför ske

mellan den centrala och den regionala fiskeadministrationen till

förmån för ett bibehållande av den nuvarande regionala

kompetensen (yrkande1). Enligt motion Jo43 (c) bör i första

hand regeringens förslag om nedskärningar i fiskenämndernas

förvaltningsanslag om 3milj.kr. avvisas, i andra hand

omfördelning ske från den centrala till den regionala

fiskeriadministrationen. Miljöpartiet anser i motion Jo54

yrkande1 att förslaget om besparing för fiskenämnderna med

3milj.kr. bör avvisas. Ytterligare 300000kr. bör enligt

motion Jo45 (fp) yrkande9 anslås för fiskarenas

yrkesutbildning. 5milj.kr. bör enligt motion Jo52 (c)

yrkande3 anvisas till katastrofskydd för fiskenäringen och

miljöpartiet vill inrätta stöd till fiskare som drabbas

ekonomiskt av miljöförstöring (Jo54 yrkande13). I motion Jo44

(s) yrkande3 begärs översyn och inventering av äldre

vattendomar och att åtgärder vidtas för att bevaka och

tillgodose att allmänintresset inte kommer i bakgrunden p.g.a.

otillräckliga regionala resurser.

För upprustning och drift av undersökningsfartyget Argos

begärs 8milj.kr. i motion Jo41 (v) yrkande6, och

motionärerna i motion Jo47 (m) yrkande4 anser att

undersökningsfartyget Argos verksamhet bör utökas. I motion

Jo410 (s) uttrycks farhågor för verksamheten vid

fiskeriförsöksstationen i Kälarne, och motionärerna betonar

vikten av att verksamheten kan fortsätta.

Enligt motion Jo45 (fp) yrkande2 bör laxfisket och dess

förutsättningar kunna förbättras genom skydd och återställande

av leklokaler, stopp för ytterligare utbyggnad av vattenkraften

samt överväganden om ändring av fredningstiden. Miljöpartiet

begär i motion Jo54 yrkande4 total fredning av lax i de till

Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön. Regeringen

bör verka för en internationell överenskommelse om fredning av

laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet. Begränsningar för

mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och utanför

älvarna bör införas (yrkande5) och förhandlingar bör snarast

inledas med yrkesfiskets organisationer om de

kompensationsåtgärder som togs fram i laxutredningen

(DsJo1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske som inte

äventyrar den naturreproducerade laxen (yrkande6).

Laxfond Vänern är föremål för flera motioner. Vänsterpartiet

anser i motion Jo41 yrkande7 att 3 750 000 kr. bör anslås till

Laxfond Vänern på nytt anslag och i motionens yrkande8 begärs

förslag om framtida finansiering av fondens verksamhet. 10

milj.kr. för utbyggnad av Laxfond Vänern under budgetåret

1991/92 och anslag till fonden under ytterligare två år begärs i

motion Jo430(c,m) yrkandena 1 resp.2. Statliga medel bör

enligt motion Jo435 (v) tillföras fonden. Ett system med

laxfiskeavgift för Laxfond Vänern bör införas enligt

motionärerna i motion Jo45(fp) yrkande5. Yrkandet återkommer

i motion Jo452 (delvis) från samma parti. I motion Jo793 (fp)

begärs i yrkande3 åtgärder för att säkerställa fiskevården och

Laxfond Vänern, och motionärerna i motion Jo452(delvis) från

samma parti vill få till stånd en översyn av fiskebestämmelserna

för Vänern så att talrika och storvuxna Vänerlaxar finns

tillgängliga för sportfiske och yrkesfiske.

I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner

om laxfisket från den allmänna motionstiden 1991. Ett

handlingsprogram för att få laxen tillbaka till Norrlandsälvarna

efterlyses i motionerna Jo401 och Jo440 yrkande1 (bådafp).

Enligt motion Jo420 (v) bör åtgärder vidtas för att rädda den

naturreproducerade laxen i Norrlandsälvarna. Projekt

Västerbottenslax bör enligt motionären i motion Jo436 (s)

erhålla samma stöd som Laxfond Vänern. Även i motion Jo439 (c)

begärs finansiellt stöd till projektet. Dessutom måste laxen i

uppväxtområdena i södra Östersjön fredas. Åtgärder till skydd

för Östersjölaxen måste vidtas enligt motionerna Jo403 (s),

Jo422 (s), Jo428 (fp) yrkande2 och Jo447 (c) yrkande3. Ett

handlingsprogram för restaurering av naturliga havsörings- och

laxbestånd i outbyggda älvsträckor bör enligt motion Jo428(fp)

yrkande3 utarbetas av fiskeristyrelsen. Enligt motionärerna i

motion Jo425 (m) yrkande7 bör det ske en noggrann bevakning av

utvecklingen av Östersjöns lax- och torskbestånd och fortsatta

åtgärder vidtas för att underlätta den naturreproducerade laxens

uppgång i älvarna.

Utskottets överväganden

Fiskenämnderna har i dag ansvar för flertalet regionala frågor

som rör myndighetsutövning, utveckling och information avseende

yrkesfiske, fisk- och kräftodling, sportfiske och fiskevård.

Arbetsinsatserna varierar länen emellan beroende på tillgängliga

resurser och regionala förutsättningar och behov. Fisket som

näring spelar stor roll i glesbygder och kustområden och på

olika håll drivs många projekt i syfte att skapa sysselsättning

på landsbygden genom satsningar på regional utveckling av

yrkesmässigt fiske, matfiskodling och fisketurism. Fisket är

även en viktig fritidssysselsättning. Det kan konstateras att

fiskenämnderna med sin regionalt anknutna kompetens på fiskets

område är av stor betydelse för bibehållande och förbättring av

möjligheterna till ett ökat sportfiske. Fiskenämnderna verkar

även för att tillgodose både yrkesfiskets och sportfiskets

behov av hög avkastning av eftertraktade fiskarter. Pågående

fiskevårdsåtgärder ingår i flera fall som ett led i det

långsiktiga miljövårdsarbete som syftar till att både bevara

utrotningshotade arter och anpassa fiskproduktionen så att

fisken som naturresurs skall kunna utnyttjas i så hög grad som

möjligt av olika kategorier fiskande. Utskottet har tidigare

anslutit sig till regeringens förslag att inordna fiskenämnderna

i länsstyrelserna (prop.1989/90:123, JoU22, rskr.341). I det

sammanhanget framhöll utskottet vikten av att fiskenämndernas

kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Den

förestående regionala omorganisationen torde snarare komma att

medföra en ökning än en minskning av de länsanknutna uppgifterna

på fiskets område. I syfte att säkerställa nuvarande regionala

kompetens bör i största möjliga mån en omfördelning av

resurserna ske från den centrala till den regionala

fiskeadministrationen. Dessutom bör länsstyrelserna särskilt

uppmärksamma fiskefrågorna vid fördelning av anslagen för sina

områden. Det anförda innebär att fiskeriverkets ansvar för bl.a.

regionala fiskefrågor och sportfiskefrågor i motsvarande del kan

minska. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo44

yrkande1 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner

utskottet syftet med motionerna Jo43 och Jo54 yrkande1

tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har inte något att anföra mot de synpunkter på

yrkesfiskarnas utbildning som framförs i motion Jo45

yrkande9 men ser ingen anledning att tillmötesgå kravet på

ytterligare medel för verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks.

Vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1989 har

utskottet avstyrkt förslag om inrättande av en fond för att

hålla yrkesfiskare skadeslösa vid miljöförstöring

(1989/90:JoU22). Utskottet hänvisar till sina tidigare

ställningstaganden och avstyrker motion Jo52 yrkande3.

På samma grund avstyrks även motion Jo54 yrkande13.

Något uttalande med anledning av motion Jo44 yrkande3 om

beaktande av allmänintresset vid omprövning av äldre vattendomar

anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.

Som anförs i propositionen är de besparingar som rör

forskningsfartyget Argos verksamhet beroende av dels

överföringen till fiskeriverksamhet av resurser från

naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör

bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan besparingarna

komma att innebära viss neddragning av drifttiden. Havsmiljöns

tillstånd har en avgörande inverkan på fiskbeståndens fortlevnad

och kvalitet. Härvidlag vill utskottet framhålla den betydelse

forskningsfartyget har för resurs- och miljöövervakningen till

havs, inte minst vad gäller fullgörande av Sveriges

internationella åtaganden på havsforskningsområdet. Utskottet,

som har kunnat konstatera de behov som föreligger av renovering

och modernisering av fartyget, är emellertid inte berett att i

detta sammanhang frångå regeringens förslag om

medelstilldelning. Utskottet avstyrker således motionerna Jo41

yrkande6 och Jo47 yrkande4.

Av propositionen framgår att verksamheten vid försöksstationen

i Kälarne kommer att fortsätta tills vidare. Utskottet finner

därför inte anledning att tillmötesgå motion Jo410. Motionen

avstyrks.

Vid sin behandling hösten 1989 av ett antal motioner om

laxfisket hänvisade utskottet till fiskeristyrelsens

principprogram om åtgärder för att bevara det genetiska

materialet och stärka laxstammarna i hela Östersjön. Enligt det

då nyligen antagna programmet skulle styrelsen begära hos

regeringen att inom ramen för det internationella samarbetet på

fiskets område verka för en reduktion av havsfisket, bl.a. genom

minskat totalt uttag (TAC) och restriktioner för

drivlinefisketm.m. Vidare föreslog fiskeristyrelsen införande

av obligatorisk laxfiskelicens för yrkesfiskare samt att den

sedan några år bedrivna försöksverksamheten med fördröjd

utsättning av lax institutionaliseras. Enligt programmet bör

fiskeristyrelsens kungörelser ändras så att fiske med fasta

redskap förbjuds i Ålands hav och Bottniska viken under vissa

vår- och höstmånader medan drivnäts- och drivlinefisket förbjuds

i hela den svenska fiskezonen under 40dagar kring årsskiftet.

Med anledning härav gjorde utskottet följande uttalande

(1989/90:JoU2):

Utskottet finner för egen del angeläget att åtgärder vidtas

för att bevara den vilda laxens fortlevnad. Förekomsten av

självreproducerande laxstammar anses, som utskottet vid

upprepade tillfällen framhållit, utgöra förutsättningen för ett

uthålligt laxfiske i Östersjön. Som framgår av den lämnade

redogörelsen följer den ansvariga myndigheten noga situationen

och har även framlagt förslag till åtgärder. Genomförande av

dessa kräver till viss del överenskommelser med andra nationer.

Utskottet utgår från att ansträngningarna att stärka ett

uthålligt laxfiske fortsätter och att de åtgärder vidtas som är

möjliga.

Våren 1990 gjorde utskottet följande uttalande om laxfisket

och vården av laxens reproduktionsområden (1989/90:JoU22):

Som jordbruksministern anför bör laxfisket utformas så att det

inte hotar de naturreproducerade laxstammarna och så att deras

genetiska mångfald bevaras. Alla fiskande har ett gemensamt

ansvar för att medverka till att rädda den naturreproducerade

laxen. Det är nödvändigt att vidta ytterligare effektiva

åtgärder för att skydda den. Åtgärderna måste beröra såväl älv-

och kustfisket som det traditionella havsfisket.

Ansträngningarna att få till stånd internationell reglering av

havsfisket efter lax bör fortsätta. Sedan överenskommelse

träffats med Sovjetunionen om uppdelning av den s.k. vita zonen

har vi fått bättre förutsättningar att driva denna fråga i de

internationella förhandlingarna. I förhandlingarna år 1989

visades enligt jordbruksministern väsentligt större förståelse

för Sveriges inställning. Vi bör därför kunna vänta oss

framgångar.

Sedan fiskeristyrelsen antog sitt ovan nämnda principprogram

har -- enligt vad utskottet erfarit -- Sverige hösten 1990 i

Östersjökommissionen med framgång drivit frågan om ett tak för

uttaget av lax (TAC). Fiskeristyrelsen har härutöver begärt hos

regeringen att i internationella fora verka för en fördröjd

utsättning av lax. Med hänvisning härtill och till utskottets

tidigare uttalanden i frågan finner utskottet syftet med motion

Jo45 yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet

bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet avstyrker motion Jo54 yrkandena4, 5 och6 i den

mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

Vad utskottet anfört ovan tillgodoser i allt väsentligt syftet

även med motionerna Jo403, Jo422, Jo425 yrkande 7, Jo428

yrkande2, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3. Motionsyrkandena

avstyrks.

Projekt Västerbottenslax inleddes år1988 och har som

målsättning att öka uppgången av lax och havsöring i länets

laxälvar. Projektet finansieras till lika delar av staten,

länets kommuner samt näringslivet och innebär bl.a. avelsarbete

med älvtypiska laxarter, åtgärder för att skydda och restaurera

biotoper och begränsning av mynningsfisket. Motionerna Jo436 och

Jo439 delvis avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det

anförda.

Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan tillgodoser

syftet även med motionerna Jo401, Jo420 och Jo440 yrkande1.

Motionsyrkandena avstyrks.

I likhet med motionärerna i motion Jo428 finner utskottet det

angeläget att berörda myndigheter fortsätter sitt arbete för att

ge naturliga havsörings- och laxbestånd ett tillfredsställande

skydd. Något särskilt uttalande om ett handlingsprogram med

anledning av motionens yrkande3 anser utskottet emellertid

inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan

anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Med anledning av ett antal motioner om stöd till projektet

Laxfond Vänern uttalade riksdagen vid sin budgetbehandling våren

1990 att regeringen bör lägga fram förslag om lämpliga åtgärder

för att stödja fonden (1989/90:JoU14, rskr.194). I den nu

aktuella propositionen gör jordbruksministern den bedömningen

att för ett fortsatt bevarande av de hotade lax- och

öringstammarna i Gullspång det är angeläget att avelsfisket

prioriteras. För ändamålet bör fiskeristyrelsen kunna disponera

de medel som Gullspångs kraft AB har ställt till förfogande.

Finansieringen av en eventuell ny anläggning är enligt

jordbruksministern i första hand intressenternas ansvar och

närmast en fråga för berörda länsstyrelser att avgöra. Utskottet

gör samma bedömning som jordbruksministern och vill erinra om

att Laxfond Vänern våren 1990 erhöll 2milj.kr. av

regionalpolitiska medel. Riksdagen har nyligen beslutat uppdra

åt regeringen att närmare utreda frågan om införande av en

allmän fiskevårdsavgift (prop. 1990/91:100, bil.11, JoU22,

rskr. 202). En sådan metod för finansiering av angelägna

fiskevårdsåtgärder bör även kunna komma Laxfond Vänern till del.

I avvaktan på regeringens förslag i frågan avstyrker utskottet

motionerna Jo41 yrkande8, Jo430 och Jo435.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker

utskottet motionerna Jo45 yrkande5 och Jo452 delvis om

införande av laxfiskeavgift för Laxfond Vänern.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo452 delvis och Jo793

yrkande3 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om

medelstilldelning och finner -- i likhet med regeringen -- inte

anledning att inrätta ett nytt anslag för bidrag till Laxfond

Vänern. Motion Jo41 yrkande7 avstyrks således.

Främjande av fiskerinäringen och Isbrytarhjälp åt

fiskarbefolkningen (D2--D3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D2--D3

(s.250--251).

Bidrag till fiskets rationaliseringm.m.

Propositionen

Någon fördelning på olika ändamål under detta anslag bör inte

längre göras av statsmakterna. Medlen bör emellertid i ökad

utsträckning disponeras så att de främjar en strukturanpassning

av den svenska fiskeflottan.

Motionen

De betydande försämringar för det svenska sillfisket som

regeringens förslag enligt motionärerna i motion Jo47 (m)

innebär, kommer att få till följd att större delen av den

svenska fiskeflottan övergår till annat fiske. Det enda tänkbara

alternativet är torskfiske i Östersjön, där tyvärr kvoterna är

otillräckliga. Mot denna bakgrund bör 300000kr. ställas till

disposition för fraktstöd till foderfisk från Östersjön

(yrkande3).

Utskottets överväganden

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning av anslagsbehov

och disponering av medlen. I enlighet härmed och med hänvisning

till vad utskottet anför om konkurrensläget för den svenska

fiskenäringen nedan under punkten D6 (s. 48) avstyrker

utskottet motion Jo47 yrkande3.

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske(D5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D5

(s.252).

Prisreglerande åtgärder på fiskets område (D6)

Propositionen

I regeringens proposition 1989/90:123 om fisket sades bl.a.

att en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och

övrigt statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att

EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd

av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom

handelssnedvridande stödåtgärder. Riksdagen uttalade i

anslutning härtill bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla

jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder. Dessa

uttalanden och den osäkerhet som för närvarande råder

beträffande de övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder och de

pågående EES-förhandlingarna motiverar att prisregleringen på

fisk under budgetåret 1991/92 anpassas i något långsammare takt

än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen.

Den totala utgiftsramen för prisregleringen under regleringsåret

1991/92 bör minskas med 9milj.kr. till 111milj.kr. Inom

utgiftsramen bör 5milj.kr. avsättas för strukturella åtgärder

inom fiskeflottan på ostkusten. Jordbruksnämnden och

fiskeristyrelsen bör inom ramen för sitt nuvarande uppdrag att

utreda vissa frågor rörande fisket lämna närmare förslag till

hur medlen skall användas. Regeringen har tidigare under hösten

1990 i en skrivelse till riksdagen (skr.1990/91:50) förordat

att subventionen i fiskerilånen bör upphöra, vilket innebär att

lånen slopas. Subventionen uppgår till knappt 3milj.kr.

Fiskerilånen bör sålunda slopas fr.o.m. nästa budgetår.

Förslaget ingår som en del i regeringens ambitioner att

generellt minska det statliga branschstödet. Den föreslagna

sänkningen av normpriserna för sill/strömming bör inte

genomföras nu. Normpriserna bör fastställas till samma nivå som

under innevarande budgetår, dvs. för stor sill/strömming till

3,55 kr./kg och för liten sill/strömming till 2,75kr./kg.

Normpriser för övriggrupperna bör inte fastställas i

fortsättningen eftersom de har haft en mycket snabb

prisökningstakt. Vad gäller torsk bör samma system och nivåer

fastställas som gäller för innevarande regleringsår.

Normkvantiteten för sill bör fastställas till 40000ton mot

bakgrund av att normpriserna för sill/strömming är oförändrade.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om ökning av

normkvantiteten vid samtidig minskning av rambeloppen för stöd

till foderfisk och statshandelsexport.

Procentsatserna för rörliga pristillägg och procentsatsen för

överskottspris bör fastställas på det sätt som föreslagits.

Svensk fisk bör få besluta om avsättning av överskotten i samma

utsträckning som för närvarande.

De regionala pristilläggen och de fasta pristilläggen bör

fastställas på det sätt som föreslagits. Förslaget om att sänka

rambeloppet för stöd till statshandelsexport bör genomföras.

Exportstöd för sill från Nordsjön bör inte ges i fortsättningen.

Vidare bör rambeloppet för stöd till foderfisk minskas enligt

förslaget. Inom ramen 6,5 milj.kr. bör kunna lämnas ett särskilt

fraktstöd om högst 17 öre/kg för foderfisk som utgör bifångst

vid konsumtionsfiske i Östersjön och som levereras till

fiskmjölsfabrik på västkusten. Det bör ankomma på regeringen

att besluta om eventuell omfördelning av medel mellan

foderfiskstöd och statshandelsexportstöd. Den centrala

fiskemyndigheten bör av regeringen kunna bemyndigas att betala

ut 70milj.kr. till Svensk fisk för kostnaderna för

pristillägg, överskottshantering och Svensk fisks administration

m.m. För utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax bör

anvisas 6,8 milj.kr.

Som framgår av det föregående är regeringen inte nu beredd att

ta ställning till förslagen rörande de framtida fiskeripolitiska

medlen. Mot bakgrund härav är regeringen inte heller beredd att

ta ställning till förslaget om användning av medlen till

konsumentfrämjande åtgärder.

Motionerna

Vänsterpartiet anser att den internationella anpassningen på

fiskets område skall från svensk synpunkt ske ömsesidigt och i

samma takt i de olika länderna (Jo41 yrkande9). De svenska

fiskeriintressena bör enligt miljöpartiet inte bytas ut mot

andra handelsintressen (Jo54 yrkande7). Som villkor för

upplåtelse av fiskerättigheter bör enligt motion Jo425 (m)

yrkande2 gälla att upplåtelse får ske endast mot erhållande av

andra fiskerättigheter. Beträffande tredje lands

fiskerättigheter i den f.d. vita zonen måste i träffade avtal

alltid finnas ekonomisk balans (yrkande3), och den svenska

fiskerinäringen skall ha rätt att konkurrera på lika villkor med

omvärlden (yrkande4). Konkurrensneutralitet bör enligt

motionärerna i motion Jo413 (m) råda mellan EFTAs fiskenationer.

I motion Jo47 (m) yrkande5 begärs förlängning av nuvarande

prisregleringsavtal att gälla även budgetåret 1991/92.

Motionärerna i motion Jo49 (s) framhåller behovet av stöd för

att bibehålla och utveckla den svenska fiskeflottan och det

svenska yrkesfisket. Eftersom konkurrensvillkoren enligt

motionärerna i motion Jo432 (s) skiljer sig från grannländernas

måste produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och

omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt

prövas av regeringen.

Enligt motionerna Jo41 (v) yrkande3, Jo45 (fp) yrkande6,

Jo47 (m) yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo50 (v)

yrkande1, Jo53(c) yrkande1 (delvis), Jo54 (mp) yrkande 2,

Jo415 (c) och Jo447 (c) yrkande1 bör de statliga fiskerilånen

bibehållas. För ändamålet bör enligt motionerna Jo47 (m)

yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo52 (c) yrkande2,

Jo53 (c) yrkande1 (delvis) och Jo54 (mp) yrkande3 anvisas

40milj.kr. Vänsterpartiet begär i motionerna Jo41 yrkande4

och Jo50 yrkande2 att 60milj.kr. anvisas för ändamålet.

Lånebeloppet bör fastställas till 2,5milj.kr. -- motionerna

Jo41 (v) yrkande5, Jo47 (m) yrkande 2 och Jo50 (v) yrkande3.

Enligt motion Jo45 (fp) bör lånedelen av fiskerilånen inte

belasta statskassan (yrkande7) och 2,9milj.kr. bör anslås

för budgetåret 1991/92 på ett särskilt anslag "Subvention av

fiskerilån" (yrkande8). Miljöpartiet anser i motion Jo54

yrkande11 att fiskerilånen bör utredas så att de uppmuntrar en

utveckling mot ekologiskt anpassade fiskemetoder.

Utskottets överväganden

I proposition 1989/90:123 om fisket sade regeringen bl.a. att

en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och övrigt

statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att

EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd

av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom

handelssnedvridande stödåtgärder. I anslutning härtill uttalade

riksdagen bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla jämna

steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder

(1989/90:JoU22, rskr.341). Som anförs i den nu aktuella

propositionen råder för närvarande osäkerhet beträffande de

övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder på fiskets område. Det

är mot denna bakgrund och med hänvisning till pågående

EES-förhandlingar som regeringen anser att prisregleringen på

fisk under budgetåret 1991/92 bör anpassas i något långsammare

takt än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och

fiskeristyrelsen. Utskottet gör samma bedömning som regeringen

men anser inte att situationen är sådan att den motiverar en

förlängning av nuvarande avtal att gälla även nästa budgetår.

Utskottet avstyrker därmed motion Jo47 yrkande5.

Utskottet har tidigare uttalat sig om nödvändigheten av att

förändringarna i Sveriges politik håller jämna steg med andra

länders (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). För fiskets del

innebär detta att den svenska avregleringen bör ske i takt med

motsvarande process i övriga EFTA-länder. Utskottet förutsätter

emellertid att regeringen och berörda organ noga följer

utvecklingen på området när det gäller att anpassa systemet till

den förändrade EFTA-konventionen och att handelssnedvridande

åtgärder inte tillåts förstärka EFTA-ländernas ojämlika

konkurrensvillkor. Utskottet delar således de synpunkter på

handelssnedvridande åtgärder som förs fram i motion Jo413

men anser inte att motionen bör föranleda något särskilt

uttalande från riksdagens sida.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan anser utskottet

syftet med motion Jo41 yrkande9 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Med det anförda avstyrker utskottet även motionerna Jo54

yrkande7 och Jo425 yrkandena2, 3 och4 i den mån

motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan är ägnat att

tillgodose syftet även med motionerna Jo49 och Jo432. Motionerna

avstyrks.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag om

prisregleringen. Det innebär bl.a. att 5milj.kr. bör avsättas

inom utgiftsramen för strukturella åtgärder inom fiskeflottan på

ostkusten.

En effektiv fiskeflotta utgör en av flera förutsättningar för

svensk fiskerinärings möjlighet att hävda sig inför en alltmer

hårdnande konkurrenssituation. Ett tillmötesgående av

regeringens förslag om slopande av de statliga fiskerilånen

skulle enligt utskottet få menliga följder för fiskenäringen och

rimma illa med ambitionen om en avveckling av stödet till fisket

i samklang med motsvarande process i övriga fiskenationer inom

EFTA. Utskottet ansluter sig således till de motioner som har

förordat ett bibehållande av lånen. För ändamålet bör anvisas

40milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Jo41 yrkande3, Jo45 yrkande6, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50

yrkande1, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2

och 3, Jo415 och Jo447 yrkande1 bör ges regeringen till känna.

Motionerna Jo41 yrkande4 och Jo50 yrkande2 avstyrks.

Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion

Jo45 yrkande7.

I likhet med motionärerna i motionerna Jo41 yrkande5, Jo47

yrkande2 och Jo50 yrkande3 anser utskottet att högsta

tillåtna lånebelopp för fiskerilånen bör fastställas till

2,5milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandena bör ges regeringen till känna. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo45 yrkande8 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå yrkande11 i motion

Jo54 om en utredning om fiskerilånen. Motionsyrkandet avstyrks.

Övriga frågor

Motionerna

Krav på miljökonsekvensanalyser och

miljökonsekvensbeskrivningar av de varor som skall produceras

framförs i motion Jo55 (v) yrkande1. Miljöpartiet kräver i

motion Jo54 skärpning av vattenlagen så att vid omprövning skall

prövas om återskapande kan ske av möjliga reproduktionsplatser

för vandrande laxfisk (yrkande19).

En översyn av fiskerilagstiftningen i syfte att utfärda en

särskild sportfiskestadga gällande för hela landet efterlyses i

motion Jo402 (s) yrkande3. För att åstadkomma samordning och

utveckling av fiskevården bör enligt motion Jo409 (fp) ändring

ske i lagen om fiskevårdsområden så att området bl.a. omfattar

hela sjön. En översyn bör göras av gällande regler för rätten

till fiske på vissa fastigheter så att samtliga ägare till

fastigheter med tillhörande vatten och sjöbotten får rätt till

fiske på eget vatten -- motion Jo423 (c). Möjligheterna att till

Simrishamn lokalisera ett branschinstitut för sill, strömming

och skarpsill bör enligt motionärerna i motion Jo408 (c)

undersökas. Övervakningen till havs bör utökas och

fisketillsynen i skärgården och insjöarna förbättras -- motion

Jo425 (m) yrkande8. Nuvarande regler bör enligt motion

Jo815(m) yrkande1 omprövas med hänsyn till de bofasta

skärgårdsbornas rätt till såväl fiske med handredskap som till

nätfiske i egna och allmänna fiskevatten. Enligt motionens

yrkande2 bör det "fria fiskets" skador på flora och fauna i

naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar uppmärksammas och

nödvändiga åtgärder vidtas. Yrkesfiskare bör enligt motion

Jo504(fp) få rätt till ersättning för skadegörelse på fångst

och redskap. Sverige bör i internationella fora verka för ett

förbud mot drivnätsfiske -- motion Jo405 (v) yrkande2. För att

skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön bör enligt motion

Jo411(m) inga fler licenser för bomtrålfiske utfärdas,

trilaterala förhandlingar inledas och förbud införas mot

bomtrålning i den svenska fiskezonen i Östersjön. De negativa

följderna av trålfiske i Vänern bör uppmärksammas, och det är

angeläget att verksamheten avvecklas -- motion Jo451 (m). I

motion Jo425(m) yrkande1 framhålls betydelsen av aktivt

miljövårdsarbete för fiskets vidareutveckling. Åtgärder bör

enligt motion Jo447 yrkande4 vidtas för bevarande av

torskstammen i Östersjön.

I motion Jo54 (mp) framställs krav på ett flertal åtgärder på

fiskets område. S.k. bom och andra trålfiskemetoder som starkt

skadar havsbottnen bör inte få användas (yrkande9),

trålningsgränsen skall flyttas till minst 20m djup utanför

kusten och på känsliga grund/fiskebankar (yrkande10),

maskvidden för torsktrålar bör inte få understiga 10cm och

vitlingtrålar bör förbjudas helt (yrkande12), bara inhemska

arter, raser och stammar av fisk skall användas vid

utplanteringar (yrkande15), förbudet mot rotenonbehandling av

sjöar måste skärpas (yrkande16), huvudregeln skall vara att

fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av

fisk i insjöar (yrkande17), översyn bör ske av gränsvärden för

gifter i konsumtionsfisk (yrkande18), tillståndsgivningen för

kassodling av fisk bör skärpas (yrkande20) och användningen av

malakitgrönt inom fiskodlingen bör förbjudas (yrkande21). Från

samma parti kommer motion Jo427 med krav på att nya tillstånd

för fiskodling i kassar inte bör beviljas och att givna

tillstånd bör omprövas inom en tioårsperiod. Enligt motionären i

motion Jo404 (s) bör utvärdering ske av ålljustringen som

fiskemetod.

Utskottets överväganden

Regeringens proposition 1990/91:90 om miljöpolitiken som

nyligen framlagts för riksdagen behandlar bl.a. frågor om

miljökonsekvensbeskrivningar och den framtida

miljölagstiftningen. I avvaktan på utskottets beredning av

propositionen avstyrker utskottet motion Jo55 yrkande1.

Under förra riksmötet behandlade utskottet motionsyrkanden om

olika fiskefrågor som i huvudsak överensstämmer med ett stort

antal motioner som utskottet har att i detta sammanhang ånyo ta

ställning till (1989/90:JoU2 och JoU22). Övriga motionsyrkanden

avser i princip frågor som det i första hand ankommer på

regeringen eller vederbörande myndighet att besluta om (se

1990/91:JoU5y). Mot denna bakgrund finner utskottet inte

anledning att här inleda någon sakbehandling av de aktuella

yrkandena. Utskottet avstyrker således motionerna Jo54

yrkandena9, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 20 och 21, Jo402

yrkande3, Jo404, Jo405 yrkande2, Jo408, Jo409, Jo411, Jo423,

Jo425 yrkandena 1 och8, Jo427, Jo447 yrkande4, Jo451, Jo504

yrkande3 och Jo815.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i jordförvärvslagen (1979:239)

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo55 yrkande2 och

1990/91:Jo57,

2. beträffande målet för fiskeripolitiken

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande1,

res. 1 (v)

3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande8,

res. 2 (mp)

4. beträffande den svenska sockernäringenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo53 yrkande3,

1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och 1990/91:Jo275

yrkandena1, 2 och3,

res. 3 (c)

5. beträffande överskottslagret av sockerm.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo46 yrkande2,

res. 4 (m, c)

6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkande4 och

1990/91:Jo58 yrkande4,

res. 5 (v, mp)

7. beträffande Mörbylånga sockerbruk

att riksdagen godkänner regeringens förslag och avslår

motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46

yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53

yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och

1990/91:Jo275 yrkande4,

res. 6 (m)

res. 7 (c)

res. 8 (v)

res. 9 (mp)

8. beträffande Roma sockerbruk

att riksdagen godkänner regeringens förslag, avslår motionerna

1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1

delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis,

1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo58 yrkande3,

1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 samt som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 10 (c)

res. 11 (v)

res. 12 (mp)

9. att riksdagen godkänner förslaget till avveckling av stödet

till sockerbruken på Öland och Gotland i de delar som ej

omfattas av utskottets hemställan ovan,

10. beträffande konsekvensanalyserm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkandena1

och2 och 1990/91Jo58 yrkandena1 och2,

res. 13 (mp)

11. beträffande bibehållet regionalpolitiskt stöd efter

övergångsperioden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo59,

12. beträffande torskbeståndets utveckling i Östersjön

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande1,

13. beträffande vissa administrativa frågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande2,

1990/91:Jo44 yrkande2 och 1990/91:Jo402 yrkande1,

res. 14 (v)

14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkandena3 och4,

res. 15 (fp)

15. att riksdagen antar regeringens i bilaga1 intagna

förslag till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till

fiske med den ändringen att ingressen till lagförslaget erhåller

den som utskottets förslag betecknade lydelsen,

Regeringens förslag dels att i 39 och 41 §§

Utskottets förslag ordet "fiskeristyrelsen" i

olika böjningsformer skall

dels att i 39 och 41 §§ bytas ut mot "fiskeriverket" i

ordet "fiskeristyrelsen" i motsvarande form,

olika böjningsformer skall

bytas ut mot "fiskeriverket",

dels att i 41 § ordet dels att i 41 § ordet

"fiskenämnden" skall bytas "fiskenämnden" i olika

ut mot "länsstyrelsen", böjningsformer skall bytas

ut mot "länsstyrelsen" i

motsvarande form,

16. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1981:533) om fiskevårdsområden,

17. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

vattenlagen (1983:291),

18. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,

19. beträffande anslag till sockerbruken på Öland och

Gotlandm.m.

att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och

Gotlandm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 24500000kr.,

20. beträffande anslag till fiskeriverket

att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.,

21. beträffande den regionala fiskeadministrationen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo44 yrkande1

och med avslag på motionerna 1990/91:Jo43 och 1990/91:Jo54

yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 16 (m, fp, v)

res. 17 (c)

22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande9,

res. 18 (fp)

23. beträffande fond för yrkesfiskare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo52 yrkande3 och

1990/91:Jo54 yrkande13,

res. 19 (c)

res. 20 (mp)

24. beträffande omprövning av vattendomar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo44 yrkande3,

25. beträffande undersökningsfartyget Argos

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande6 och

1990/91:Jo47 yrkande4,

res. 21 (v)

26. beträffande fiskeriförsöksstationen i Kälarne

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo410,

27. beträffande laxfisket

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande2 och

1990/91:Jo54 yrkandena4, 5 och6,

res. 22 (fp)

res. 23 (mp)

28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo403, 1990/91:Jo422,

1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo428 yrkande2,

1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo447 yrkande3,

res. 24 (fp)

res. 25 (mp)

29. beträffande Projekt Västerbottenslaxm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo401, 1990/91:Jo420,

1990/91:Jo436, 1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo440

yrkande1,

30. beträffande handlingsprogram för havsörings- och

laxbestånd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo428 yrkande3,

31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande8,

1990/91:Jo430 och 1990/91:Jo435,

res. 26 (v)

32. beträffande laxfiskeavgift

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande5 och

1990/91:Jo452 delvis,

res. 27 (fp)

33. beträffande fiskevårdande åtgärderm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo452 delvis och

1990/91:Jo793 yrkande3,

34. beträffande Anslag för Laxfond Vänern

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande7,

res. 28 (v) - villk. 26

35. beträffande anslag till främjande av fiskerinäringen

att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

7865000kr.,

36. beträffande anslag till isbrytarhjälp åt

fiskarbefolkningen

att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslaganslag på 1000kr.,

37. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering

att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets

rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr.

under budgetåret 1991/92,

38. beträffande bidrag till fiskets rationaliseringm.m.

att riksdagen till Bidrag till fiskets

rationaliseringm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 9388000kr.,

39. beträffande fraktstöd till foderfisk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande3,

res. 29 (m)

40. beträffande anslag till täckande av förluster vid

statlig kreditgaranti till fiske

att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

41. beträffande anslag till prisreglerande åtgärder på

fiskets område

att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets

område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000kr.,

42. beträffande förlängning av nuvarande avtal

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande5,

res. 30 (m)

43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs

fiskenationerm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande9 och

1990/91:Jo413,

res. 31 (m)

res. 32 (v)

44. beträffande villkoren för upplåtelse av

fiskerättigheterm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo54 yrkande7 och

1990/91:Jo425 yrkandena2, 3 och4,

res. 33 (m)

res. 34 (mp)

45. beträffande förutsättningar för svenskt

vattenbrukm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo49 och

1990/91:Jo432,

46. beträffande lån till fiskerinäringen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:Jo41 yrkande3, 1990/91:Jo45 yrkande6,

1990/91:Jo47 yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkande1,

1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54

yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1

och med avslag på motionerna 1990/91:Jo41 yrkande4,

1990/91:Jo45 yrkande7 och 1990/91:Jo50 yrkande2 till Lån

till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 40000000kr. och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 35 (s)

47. beträffande högsta tillåtna lånebelopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41

yrkande5, 1990/91:Jo47 yrkande2, 1990/91:Jo50 yrkande3

samt med avslag på motion 1990/91:Jo45 yrkande8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. beträffande utredning om fiskerilånen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande11,

res. 36 (mp)

49. beträffande prisregleringen på fisk

att riksdagen medger att för tiden

den1juli1991--den30juni1992 reglering av priserna

på fiskm.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen

av medel i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan

ovan får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

50. beträffande vissa lagstiftningsfrågorm.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo55 yrkande1,

51. beträffande vissa fiskefrågori övrigtm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:JoJo54 yrkandena9,

10, 12, 15, 16, 17, 18, 20 och 21, 1990/91:Jo402 yrkande3,

1990/91:Jo404, 1990/91:Jo405 yrkande2, 1990/91:Jo408,

1990/91:Jo409, 1990/91:Jo411, 1990/91:Jo423, 1990/91:Jo425

yrkandena 1 och8, 1990/91:Jo427, 1990/91:Jo447 yrkande4,

1990/91:Jo451, 1990/91:Jo504 yrkande3 och 1990/91:Jo815.

Stockholm den 25 april 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Bengt

Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson

(s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg

(v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ove

Karlsson(s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger(fp).

Reservationer

1. Målet för fiskeripolitiken (mom.2)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14

börjar med "I likhet" och på s.15 slutar med "yrkande1" bort

ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo41 måste fiskeripolitiken ha som mål

att bevara och utveckla det svenska fisket. Det måste finnas en

självständig ambition härvidlag så att fiskeripolitiken inte i

efterhand anpassas uteslutande till resultaten av

internationella förhandlingar. För landet i dess helhet är

näringen liten men i vissa regioner har den stor betydelse. Även

i förädlingsledet skapas sysselsättning. I en modern

industrination måste det dessutom vara av värde att ursprungliga

sysselsättningar kan leva vidare om förutsättningar finns.

Utskottet kan konstatera att endast en tredjedel av landets

fiskförsörjning baseras på det svenska fisket. En näringspolitik

för fisket bör enligt utskottets mening syfta till att -- under

internationellt acceptabla former -- öka den svenska andelen av

fiskförsörjningen. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo41 yrkande1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande målet för fiskeripolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Sänkning av fiskekvoternam.m. (mom.3)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande8"

bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening uppenbart att fiskekvoterna

och fiskemetoderna måste ändras så att reproduktionen av fisk

inte störs. Både på nationell och internationell nivå måste

kvoterna utan undantag begränsas i avtal och licenser så att de

står i relation till det resursuttag som är möjligt även på lång

sikt. Härvid måste även behovet av zoner, trålningsgränser och

utökad fredning av olika fiskarter kartläggas i högre grad än

som sker i dag. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo54 yrkande8 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Den svenska sockernäringenm.m. (mom.4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.16

börjar med "I sitt" och på s.17 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Den svenska sockerproduktionen hanteras i dag av ett enda

företag och odlarna av sockerbetor är välorganiserade. Det kan

konstateras att sockernäringen är den del av jordbruket som har

minst problem i samband med en avreglering inom ramen för ett

bevarat gränsskydd. Satsningar måste emellertid göras för att

sockerbetan skall kunna användas i olika industriella processer

och inom vissa tekniska områden. I en situation med intern

avreglering kan samhället inte ha synpunkter på

självförsörjningsgraden av socker. Nuvarande

självförsörjningsgrad på 85% bör avskaffas eftersom den inte

längre fyller någon funktion. Det måste vara en fråga för

näringen att avgöra om man vill och kan producera och försörja

landet med en högre andel av konsumtionen. Möjligheter måste

skapas för svensk sockernäring att exportera ett eventuellt

överskott till världsmarknaden. Denna fråga avgörs enligt

utskottets mening smidigast genom överenskommelser inom

näringen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo53

yrkande3, Jo253 yrkande11, Jo266 och Jo275 yrkandena 1, 2

och 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande den svenska sockernäringenm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo53

yrkande3, 1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och

1990/91:Jo275 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Överskottslagret av sockerm.m. (mom.5)

Karl Erik Olsson (c), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m),

Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett"

bort ha följande lydelse:

Med anledning av motion Jo46 yrkande 2 vill utskottet utöver

det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i

propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en

avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av

betodlingen.

Utskottet finner att då regleringen upphör öppnas också

möjligheter för export av socker t.ex. av det överskott som f.n.

pressar ned odlingsarealen under den nivå som normalt motsvarar

det inhemska behovet. Därvid får sockernäringens parter --

odlare och industri -- själva bära kostnadsansvaret. Med detta

uttalande tillgodoses vad i motionen anförts angående vikten av

att odlingsarealen hålls uppe vid produktionsbalans, inte minst

för att möjliggöra ett bibehållande av svensk sockernäring även

efter ett eventuellt EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo46 yrkande2 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande överskottslagret av sockerm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo46 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sockerbolagets monopolsituation (mom.6)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motionerna Jo56 och Jo58 anser

utskottet att regeringen måste ta initiativ till åtgärder som

kan bidra till att häva Sockerbolagets monopol. Det finns enligt

utskottets mening all anledning att befara att monopolet har

inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen inte har

utvecklats. Detta gäller även verksamheter som är knutna till

förädlingen av sockerbetor. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56

yrkande4 och 1990/91:Jo58 yrkande4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av bl.a. arbetsmarknadsutskottets bedömning av

sysselsättningsläget på södra Öland vill utskottet anföra

följande. De resurser som står till länsstyrelsens förfogande,

tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget --

och som efter en eventuell nedläggning enligt regeringens

förslag avses användas för regional utveckling -- samt de medel

som Sockerbolaget avser att avsätta kan med fördel användas för

en alternativ lösning vad gäller Mörbylånga sockerbruk. En sådan

lösning bör innebära att en bestämd tidpunkt för nedläggningen

inte fastställs.

Det bör enligt utskottet lämpligen ankomma på ansvariga

länsmyndigheter, som är med problemen väl förtrogna, att i

samverkan med Sockerbolaget komma fram till den bästa lösningen.

Det bör vara det aktuella läget på arbetsmarknaden som avgör

omställningsperiodens längd. Dessa bedömningar bör givetvis

göras inom ramen för såväl de av staten anvisade som av

Sockerbolaget aviserade medlen. I sammanhanget bör hänsyn tas

även till den i övrigt aktuella omställningen inom jordbruket.

Utskottet förutsätter härvid att Sockerbolaget, inte minst med

hänsyn till företagets monopolställning på marknaden, tar sin

del av ansvaret för kommande förändringar. Det gäller såväl

utveckling av alternativ till dagens sockerproduktion som

tillskapande av alternativ sysselsättning. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo46 yrkande1 delvis bör ges

regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet

med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo52 yrkande 1 delvis, Jo53

yrkande 2 delvis, Jo56 yrkande 3, Jo228 och Jo275 yrkande4 i

allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon

riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Mörbylånga sockerbruk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:Jo46 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd

motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo52

yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo56

yrkande 3, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,

7. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

Sockerbruket i Mörbylånga har en mycket stor betydelse för

sysselsättningen och jordbruket på Öland. Därmed spelar bruket

en avgörande roll för den regionalpolitiska utvecklingen på ön.

En ytterligare neddragning och omfördelning av

sockerbetsodlingen skulle enligt utskottets mening få svåra

följder för jordbruket och olika till denna näring kopplade

näringar i hela sydösta Sverige. Sockerbetan är en naturlig del

av växtföljden, genom sockerbetsodlingen hålls landskapet öppet

och den långa vegetationsperioden orsakar minimalt

kväveläckage från den odlade arealen. Sockerbruket bör enligt

utskottets mening börja arbeta med alternativ utveckling av

sockerbetan som industri- och energiråvara, vilket är en viktig

framtidssatsning. Det anförda innebär att utskottet anser att

stödet till sockerbruket i Mörbylånga skall utgå även efter den

av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets upphörande. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo52 yrkande1

delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo275 yrkande4 bör ges

regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet

med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis, Jo56

yrkande3 och Jo228 tillgodosett. Motionerna bör inte medföra

någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Mörbylånga sockerbruk

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52

yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och

1990/91:Jo275 yrkande4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd

motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46

yrkande1 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3 och 1990/91:Jo228,

8. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo40 måste en större del av vår produktion

baseras på de areella näringarna. Sockerbetan är en råvara som,

förutom för sockerproduktion, också kan användas som

industriråvara och för framställning av energi. Genom sin långa

vegetationsperiod har sockerbetan även miljömässiga fördelar,

eftersom näringsämnesläckaget hålls nere. Ett uttalat och av

alla accepterat mål för den nya livsmedelspolitiken är ett

jordbruk som tar stor naturvårdshänsyn och där naturliga

betesmarker bevaras. En nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga

motverkar dessa ambitioner. Det nuvarande stödet till bruket är

en jämförelsevis billig och kostnadseffektiv naturvårdsinsats.

En framsynt näringspolitik kan inte koncentreras på etablerade

företag i de "mogna" branscherna utan måste satsa på utveckling

av det nya och framtidsinriktade. En nedläggning av sockerbruket

i Mörbylånga får långtgående konsekvenser inte bara för dem som

är direkt sysselsatta med odling eller förädling av sockerbetor.

En nedläggning skulle komma att påverka hela öns näringsstruktur

i ytterst ofördelaktig riktning. Det anförda innebär att

utskottet anser att stödet till Mörbylånga sockerbruk bör utgå

även efter den av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets

upphörande och att åtgärder bör vidtas för framtagande av nya

produkter från sockerbetan. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo40 delvis bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo46

yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2

delvis, Jo56 yrkande3, Jo228 och Jo275 yrkande4

tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens

vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Mörbylånga sockerbruk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo40 delvis som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt

lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo46

yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53

yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och

1990/91:Jo275 yrkande4,

9. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag att stödet till sockerbruket i Mörbylånga

skall upphöra inom två år är enligt utskottets mening

oacceptabelt. Orsaken till det akuta hotet mot sockerbruket är

den livsmedelspolitik som fastställdes i juni 1990 och som

kommer att leda till nedläggning av mindre jordbruk och till

sammanslagningar som skapar industrijordbruk, där all modern

teknik med bl.a. kemikalier kommer att användas i stor skala.

Sockerbruket är av stor vikt för det öländska näringslivet och

betodlingen är betydelsefull för relativt många djurhållande

gårdar. Om betodlingen upphör betyder detta att ytterligare

arealer av bl.a. betesmarker inte kommer att hävdas, en

utveckling som skulle vara mycket menlig för naturvården. En

fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas så att

odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs. att användningen av

konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel minskar för att på sikt

upphöra helt. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo56

yrkande3 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner

utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46

yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2

delvis, Jo228 och Jo275 yrkande4 tillgodosett. Någon vidare

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena är inte

påkallad.

dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Mörbylånga sockerbruk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo56 yrkande3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39,

1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis,

1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis,

1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,

10. Roma sockerbruk (mom.8)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"

bort ha följande lydelse:

Frågan om en framtida sockerbetsodling på Gotland innebär

enligt utskottets mening ett principellt ställningstagande vad

beträffar samhällets ansvar för det gotländska jordbrukets

möjligheter att kunna leva vidare och bidra till

sysselsättningen på ön och till en av allmänheten uppskattad

miljö. En mycket stor andel av öns yrkesverksamma befolkning har

sin utkomst från jordbruksnäringen, vilket medför att pågående

strukturomvandling inom svenskt jordbruk får mycket negativa

konsekvenser för länet. Jordbruksnäringen på Gotland kräver en

viss omfattning för att kunna drivas så konkurrenskraftigt som

möjligt. Med hänsyn till den kombinationseffekt som blir följden

av sockerbetsodling och animalieproduktion utgör

sockernäringen härvidlag en mycket viktig faktor. Dessutom vill

utskottet framhålla odlingens miljöaspekter och då framför allt

sockerbetans gynnsamma påverkan på växtnäringsläckaget,

växtföljden och det öppna landskapet. Roma sockerbruk har en god

standard och är landets enda sockerbruk med ett slutet

produktionssystem. Bruket ger därför inte upphov till några

miljöstörande utsläpp i närmiljön. Det anförda innebär

sammantaget att utskottet anser att stödet till sockerbruket bör

utgå även efter den av regeringen aviserade tidpunkten för dess

avveckling. Härutöver bör Sockerbruket enligt utskottets mening

inleda projekt med alternativ utveckling av sockerbetan som

industri- och energiråvara. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och

Jo59 bör ges regeringen till känna. Med detta uttalande

tillgodoses syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46

yrkande1 delvis, Jo58 yrkande3, Jo232 yrkande3 och Jo277.

Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Roma sockerbruk

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52

yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo59

och 1990/91:Jo277 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna

1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1

delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo58 yrkande3 och 1990/91:Jo232

yrkande3,

11. Roma sockerbruk (mom.8)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"

bort ha följande lydelse:

Samhällets produktion måste i framtiden i mycket högre grad än

i dag baseras på de förnyelsebara resurserna. Detta betyder att

jordbruket måste få ökad, inte minskad, betydelse inom det

svenska näringslivet. I det traditionella gotländska jordbruket

finns inslag som bör kunna utgöra en viktig grund för ett

framtidsinriktat jordbruk. Sockerbetan, en för öns jordbruk

mycket betydelsefull gröda, kan -- förutom för

sockerframställning -- med fördel användas för etanolproduktion

eller som bas för plasttillverkning, vilket kan bli ett

komplement till sockerproduktionen eller ersätta denna. Genom

politiska beslut, men även genom sitt delägande i Sockerbolaget,

har staten ett dubbelt ansvar för det särskilda stödet till

sockerbetsodlingen. En avveckling av stödet i enlighet med

regeringens förslag skulle innebära ett mycket allvarligt hot

mot hela det gotländska jordbruket. Som framhålls i motionerna

Jo40, Jo232 och Jo277 bör stödet till Roma sockerbruk kvarstå

och användas för framtidsinriktade satsninger för att -- i

enlighet med utskottets uttalande ovan -- utveckla den

gotländska betodlingen. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo40 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 bör ges

regeringen till känna. Det anförda tillgodoser enligt utskottets

mening syftet med motionerna Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51,

Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo58

yrkande3. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena anses inte påkallad.

dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Roma sockerbruk

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo40 delvis,

1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan

vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1

delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis,

1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och 1990/91:Jo58 yrkande3,

12. Roma sockerbruk (mom.8)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"

bort ha följande lydelse:

Den omdaning av det svenska jordbruket som statsmakterna

beslutade om våren 1990 kommer att drabba det gotländska

jordbruket mycket hårt. Roma sockerbruk har stor betydelse för

såväl den gotländska jordbruksnäringen som näringslivet i övrigt

på ön. Bruket sysselsätter 100 årsanställda och 732 odlare. Av

omsättningen går 53% tillbaka till odlarna, vilket är en

förhållandevis mycket hög andel. Sockerbruket svarar för drygt

7% av landets sockerförbrukning och med produktionen

sammanhängande frakter utgör viktiga intäkter för Gotlandslinjen

och öns åkerier. Den föreslagna respittiden på fem år måste

enligt utskottets mening användas för en översyn av

sockernäringen på Gotland. Om godtagbara lösningar eller

gynnsamma framtidsalternativ inte kan utarbetas inom tre år, bör

övergångsperioden förlängas. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo58 yrkande3 bör ges regeringen till känna. Det

anförda innebär att syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42,

Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53

yrkande2 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 tillgodoses.

Motionsyrkandena bör inte medför någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Roma sockerbruk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo58 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo40 delvis,

1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande 1, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52

yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo232

yrkande 3 och 1990/91:Jo277,

13. Konsekvensanalyserm.m. (mom.10)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Med vad" och slutar med "och 2" bort ha följande

lydelse:

En nedläggning av sockerbruken kommer att få negativa

konsekvenser för odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden. Ytterligare arealer betesmark kommer att

undantas från hävd, vilket får allvarliga verkningar för

naturvården. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt

att grundliga miljökonsekvensbeskrivningar upprättas innan

slutligt beslut fattas om avveckling av stödet till sockerbruken

på Öland och Gotland. Kompetenta arbetsgrupper måste tillsättas

med uppdrag att utarbeta förslag antingen om fortsatt drift av

bruken eller alternativ till sockerbetsodlingen. För detta

ändamål bör medel utgå ur det anslag om 3,5milj.kr. som

föreslås disponeras av resp. länsstyrelse. Vad utskottet anfört

med anledning av motionerna Jo56 yrkandena 1 och 2 och Jo58

yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande konsekvensanalyserm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56

yrkandena1 och2 och 1990/91:Jo58 yrkandena1 och2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Vissa administrativa frågor (mom.13)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med vänsterpartiet beklagar utskottet att regeringen

i förevarande sammanhang inte lämnade förslag om en samlad

handläggning av fiskefrågorna för de stora sjöarna. Risken är nu

uppenbar att fiskefrågorna för en sjö splittras på flera

länsstyrelser i stället för att få en samlad hantering. Detta

kan enligt utskottets mening få negativa konsekvenser för såväl

beståndsvård som näringsutövning. Regeringen bör därför få i

uppdrag att samordna fiskefrågorna för de stora sjöarna under

fiskeristyrelsen. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo41 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo44 yrkande2.

dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande vissa administrativa frågor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande2

och med avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande2 och

1990/91:Jo402 yrkande1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Handlingsprogram för insjöfisketm.m. (mom.14)

Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "I tidigare" och på s.22 slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att insjöfiskets

framtid ägnas större intresse från statsmakternas sida. Detta

gäller såväl laxfisket i älvarna som fisket efter bl.a. gädda,

gös, ål och sik i andra vatten. Vad beträffar kräftfisket krävs

en översyn av möjligheterna att bevara och utveckla bestånden av

flodkräfta. Fiskeristyrelsens arbete med ett samlat

handlingsprogram för insjöfisket bör prioriteras. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo45 yrkande3 bör ges

regeringen till känna.

Vattenregleringar, försurning och kvicksilver utgör hot mot

insjöfisket. I vissa delar av landet hämmas dessutom fisket av

höga halter radioaktivt cesium i fisken. I detta sammanhang vill

utskottet betona att större vikt måste läggas vid den fiskevård

som kraftproducenterna åläggs enligt vattendomar. Enligt

utskottets mening bör fiskeristyrelsen i samråd med

producenterna skärpa kraven på biologiskt riktad odling och

utsättning av fisk. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo45 yrkande4 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Den regionala fiskeadministrationen (mom.21)

Bengt Rosén(fp), Jens Eriksson(m), Ingvar Eriksson(m),

Annika Åhnberg (v), CarlG Nilsson(m) och Anders

Castberger(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24

börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med

"riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Fiskenämnderna har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på länsnivå.

Utskottet vidhåller denna uppfattning men anser att den

regionala kompetensen på området bör kunna bibehållas genom

utnyttjande av de effektivitetsvinster som beräknas uppkomma

till följd av den förändrade länsorganisationen på fiskets

område. Enligt utskottets mening kan syftet med motionerna Jo43,

Jo44 yrkande1 och Jo54 yrkande1 således uppnås utan någon

omfördelning av resurser från den centrala till den regionala

fiskeadministrationen. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda med

det anförda.

dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande den regionala fiskeadministrationen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo43, 1990/91:Jo44

yrkande1 och 1990/91:Jo54 yrkande1,

17. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander(bådac) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24

börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med

"riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att fiskenämnderna i dag utgör en

viktig regional kompetens på fiskets område. I våra glesbygds-

och kustområden pågår i nämndernas regi ett stort antal

utvecklingsprojekt i sysselsättningsskapande syfte och

nämndernas insatser på miljöområdet vad gäller vattenkvaliteten

i sjöarna, skyddet av utrotningshotade fiskarter och motverkande

av spridning av fisksjukdomar är mycket viktiga. Mot bakgrund

härav och av riksdagens uttalanden med anledning av förra årets

beslut om en samlad länsförvaltning finner utskottet det

angeläget att slå fast länsstyrelsernas ansvar för att den

regionala kompetensen på området bibehålls inom den nya

förvaltningen. De rationaliseringsvinster man hänvisade till när

beslutet om en samlad länsförvaltning togs, skall enligt

utskottet användas för att behålla fiskekompetensen vid

länsstyrelserna. Det anförda innebär att utskottet inte är

berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo44 yrkande1 om

överföring för ändamålet av resurser från den centrala till den

regionala fiskeadministrationen. Motionsyrkandet avstyrks. Det

anförda innebär även att utskottet motsätter sig regeringens

förslag om besparing såvitt avser de 3milj.kr. som hänför sig

till anslagen till fiskenämnderna. Utskottet anser således att

regeringen för budgetåret 1991/92 bör återkomma med förslag om

motsvarande höjning av anslaget till länsstyrelserna. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo43 bör ges regeringen

till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo54

yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande den regionala fiskeadministrationen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo43 och med

avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande1 och 1990/91:Jo54

yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Fiskarenas yrkesutbildning (mom.22)

Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "Utskottet har" och slutar med "verksamheten.

Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

På grund av fiskeristyrelsens otillräckliga resurser har den

mycket viktiga utbildningsform som yrkesutbildningen för

yrkesfiskarena utgör under en lång följd av år inte kunnat

motsvara behovet. Samtidigt som myndigheterna ställer större

krav på skeppare och maskinister framstår också behovet av

räddningskurser och kurser i ekonomi som mycket stort för denna

grupp småföretagare. Yrkesfiskarna har inte samma möjligheter

som de flesta andra yrkeskategorier att följa den undervisning

som anordnas av kommuner och studieförbund. Fiskeristyrelsen

utbildning däremot är anpassad såväl till fiskarenas arbetstider

som till behovet av räddnings- och ekonomikurser. Utskottet, som

därvid ansluter sig till motion Jo45 yrkande9, anser att

anslaget för detta ändamål för budgetåret 1991/92 bör höjas med

300000kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo45 yrkande9

till Fiskarenas yrkesutbildning för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 300000kr.,

19. Fond för yrkesfiskare (mom.23)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "Vid flera" och slutar med "yrkande3" bort ha

följande lydelse:

Havsföroreningarna har nu blivit så allvarliga att stora

havsområden saknar fisk, vilket medför ekonomiska förluster för

de yrkesverksamma fiskarena. Det är därför enligt utskottets

mening nödvändigt att ett ekonomiskt skydd införs för dem som

drabbas av allvarliga ekonomiska förluster orsakade av

miljöförstöring. Efter modell från den kompensation som utgick i

samband med Tjernobylkatastrofen bör ett katastrofskydd för

fiskerinäringen inrättas. Med det anförda tillstyrker utskottet

motion Jo52 yrkande3. För ändamålet bör således anslås

5milj.kr. för budgetåret 1991/92.

dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande fond för yrkesfiskare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo52 yrkande3

och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkande13 till Fond

för yrkesfiskare för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 5000000kr.,

20. Fond för yrkesfiskare (mom.23)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "På samma" och slutar med "yrkande13" bort ha

följande lydelse:

För fiskare som drabbas av korta eller långvariga störningar

av fisket på grund av miljöbelastningar bör enligt utskottets

mening samhället ha ett kollektivt ansvar. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa fiskare skall

kompenseras ekonomiskt. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo54 yrkande13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande fond för yrkesfiskare

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande13

och med avslag på motion 1990/91:Jo52 yrkande3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Undersökningsfartyget Argos (mom.25)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

För att övervakningen av den marina miljön och Sveriges

internationella åtaganden på detta område skall kunna fullgöras

på ett tillfredsställande sätt krävs nu en upprustning av

undersökningsfartyget Argos. Kostnaden, som beräknas till

12milj.kr., kan fördelas på två år. I enlighet med motion Jo41

yrkande6 bör för budgetåret 1991/92 6milj.kr. anslås för

ändamålet. Härutöver behövs ytterligare 2milj.kr. för driften

av fartyget. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo47

yrkande4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande undersökningsfartyget Argos

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande6

och med avslag på motion 1990/91:Jo47 yrkande4 till

Undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 8000000kr.,

22. Laxfisket (mom.27)

Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "Vid sin" och på s.26 slutar med "vidare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade,

och den kraftiga nedgången beror på en omfattande

vattenkraftutbyggnad som hindrat laxens vandringsmöjligheter och

ödelagt dess leklokaler. Den vildlekande laxen utgör en

synnerligen viktig biologisk resurs och det är inte möjligt att

på helt konstlad väg upprätthålla en laxstam i Östersjön. Som

anförs i motion Jo45 bör principerna för det fortsatta arbetet

på området därför vara att skydda och återställa leklokaler och

tillse att tillräckligt många lekmogna laxar når dessa lokaler.

Någon ytterligare utbyggnad av vattenkraft kan inte komma i

fråga. Det bör härutöver övervägas om inte fredningstiden för

lax bör förlängas sommartid och förkortas vintertid. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo45 yrkande2 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande laxfisket

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkande2

och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkandena 4, 5 och6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Laxfisket (mom.27)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "utskottet

anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att läget för den naturreproducerade

laxen i Östersjön i dag är akut. Som anförs i motion Jo54 bör en

total fredning av laxen genomföras i de till Sverige hörande

uppväxtområdena i södra Östersjön. Härutöver bör Sverige verka

för en internationell överenskommelse om fredning av laxens

uppväxtområden i hela Östersjön. Begränsningar för mängdfångande

redskap bör införas längs Norrlandskusten samt i och utanför

älvarna. Slutligen bör förhandlingar snarast inledas med

yrkesfiskets organisationer om de kompensationsåtgärder som

föreslogs av laxutredningen (DsJo1984:5) för att möjliggöra

ett yrkesfiske som inte äventyrar den naturreproducerade laxen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54

yrkandena4,5 och6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande laxfisket

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54

yrkandena4,5 och6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1990/91:Jo45

yrkande2 utan vidare åtgärd,

24. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)

Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26

börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade.

Allt färre laxar har möjlighet att reproducera sig i naturen.

Den vildlekande laxen utgör en synnerligen viktig biologisk

resurs och en naturlig genbank och avelsbas utan vilken odling

av lax skulle bli omöjlig. Det går inte att på konstlad väg

upprätthålla en laxstam i Östersjön. Sverige svarar för den

övervägande delen av laxyngelproduktionen i Östersjövattnen. Som

anförs i motion Jo428 bör Sverige efter avskaffandet av den s.k.

vita zonen i Östersjön och efter överenskommelsen om totalt

uttag (TAC) med framgång kunna driva en konsekvent laxvårdande

linje. Nästa steg bör enligt utskottet vara att eftersträva en

sänkning av TAC. Fiskeribiologerna hävdar att uttaget av lax

fortfarande är för stort. Nästa avtal bör därför begränsa fisket

till vad laxstammen naturligt tål, och resp. lands bidrag till

laxproduktionen bör avspeglas i kvoteringen. Det krävs enligt

utskottets mening åtgärder minst i nivå med fiskeristyrelsens

principprogram för att den naturreproducerade laxen

skall kunna skyddas. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo428 yrkande2 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo403, Jo422,

Jo425 yrkande7, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3 i allt

väsentligt tillgodosett. Någon riksdagens vidare åtgärd med

anledning av motionsyrkandena anses inte påkallad.

dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo428 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo403,

1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo439 delvis

och 1990/91:Jo447 yrkande3,

25. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26

börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att utsättningarna av laxungar har

mer än fördubblats under den senaste femtonårsperioden samtidigt

som utvandringen av naturreproducerade laxungar från de

"naturliga" älvarna successivt minskar. Under samma period har

laxfångsterna i Östersjöområdet ökat. Sverige bör därför i

internationella förhandlingar hävda behovet av en bibehållen

laxstam i Östersjön. Härutöver bör laxens

reproduktionsmöjligheter uppmärksammas. Om inte konkreta

åtgärder omgående vidtas till skydd för Östersjöns

naturreproducerade laxstammar finns det risk för att dessa inom

en snar framtid slås ut. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo403 och Jo447 yrkande3 bör ges regeringen till

känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna

Jo422, Jo425 yrkande7, Jo428 yrkande2 och Jo439 delvis i

allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon

riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo403 och

1990/91:Jo447 yrkande3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd

motionerna 1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7,

1990/91:Jo428 yrkande3 och 1990/91:Jo439 delvis,

26. Statligt stöd till Laxfond Vänernm.m. (mom.31)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Med anledning" och slutar med "och Jo435" bort ha

följande lydelse:

Projektet Laxfond Vänern syftar till att bevara de vilda lax-

och öringstammarna och att skapa utrymme för ökat fiske efter

dessa arter i Vänern. Enligt vad utskottet erfarit måste

utsättningen av smolt ökas från nuvarande 350000 per år till

ca500000per år och Laxfondens utsättning behöver

fördubblas. Förutom en statlig finansiering för nästa budgetår

erfordas att statliga medel även i fortsättningen ställs till

projektets förfogande. Ett förslag om mer långsiktig

finansiering av projektet bör därför utarbetas. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo41 yrkande8 och Jo435 bör

ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Jo430 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41

yrkande8 och 1990/91:Jo435 och med avslag på motion

1990/91:Jo430 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

27. Laxfiskeavgift (mom.32)

Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Med vad" och slutar med "Laxfond Vänern" bort ha

följande lydelse:

Regeringen aviserar i propositionen att fiskeristyrelsen för

avelsfiske skall få disponera de medel som Gullspångs kraft AB

ställt till förfogande. Detta strider enligt utskottets mening

inte mot fiskeristyrelsens förslag om införande av

laxfiskeavgift för Laxfond Vänern. Systemet med en avgift är en

långsiktig lösning för att på sikt trygga fondens fortsatta

verksamhet och bör därför genomföras på det sätt som

fiskeristyrelsen har föreslagit. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo45 yrkande 5 och Jo452 delvis bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande laxfiskeavgift

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo45

yrkande5 och 1990/91:Jo452 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Anslag för Laxfond Vänern (mom.34)

Under förutsättning av bifall till reservation26

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Med anledning av vad utskottet ovan anfört om behovet av

statliga medel till Laxfond Vänern tillstyrker utskottet motion

Jo41 även i den del motionen avser inrättande av ett nytt anslag

för fonden (yrkande7). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen

således anvisa 3750000kr. på nytt anslag för Laxfond

Vänern.

dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande anslag för Laxfond Vänern

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande7

till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 3750000kr.,

29. Fraktstöd till foderfisk (mom.39)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande3" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo47 har de låga priserna på foderfisk för

tillverkning av fiskmjöl och fiskolja tillsammans med de dyra

frakterna medfört att bifångsterna dumpas. Förutom att

förfarandet är lagstridigt, eftersom det råder dumpningsförbud i

Östersjön, skadas miljön genom den förruttnelseprocess den

dumpade sillen orsakar. Tidigare har fraktstöd utgått för

foderfisk från Östersjön till fabriken på Ängholmen, men detta

stöd slopades för några år sedan. Utskottet ansluter sig därför

till motionens yrkande3, vilket innebär att -- inom ramen för

bidraget till fiskets rationalisering (D4) -- 300000kr.

bör vara disponibla för fraktstöd i enlighet med vad som anförts

ovan. Vad utskottet uttalat med anledning av motionsyrkandet bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande fraktstöd till foderfisk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Förlängning av nuvarande avtal (mom.42)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.30

börjar med "I proposition" och slutar med "yrkande5" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att normpriserna på fisk har varit

oförändrade de senaste åren och att en viss försämring med bl.a.

lägre normkvantiteter har förekommit. Härigenom har fisket inte

kunnat kompenseras för ökade kostnader. För att vårt land skall

kunna behålla ett differentierat fiske med utnyttjande av

svenska kvoter och den begränsade fiskeflotta Sverige i dag

förfogar över (500skepp) är det enligt utskottets mening inte

rimligt att förändra prisregleringen på det sätt som föreslås i

propositionen. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo47

yrkande5 att innevarande års avtal förlängs att gälla även

under budgetåret 1991/92. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande

lydelse:

42. beträffande förlängning av nuvarande avtal

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m.

(mom.43)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.30

börjar med "Utskottet har" och på s.31 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Sverige har vid flera tillfällen bestämt hävdat att en

förutsättning för fri handel med fisk är att likartade

konkurrensförhållanden råder mellan de olika ländernas

fiskerinäringar. Konkurrensneutraliteten har emellertid fått en

dålig start för Sveriges del. Redan det första året togs rätten

att förhandla om fiskpriserna bort, och med skatteuppgörelsen

upphörde eller försämrades vissa möjligheter till avdrag för

fördyrade levnadskostnader för yrkesfiskarna. Utskottet kan

konstatera att andra EFTA-länder -- till skillnad från Sverige

-- väljer att skydda sitt fiske genom att förändra stöden i

stället för att avskaffa dem. Detta medför konkurrensfördelar

för dessa länders fiskerinäring framför den svenska. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo413 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs

fiskenationerm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo413 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt

lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo41 yrkande9,

32. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m.

(mom.43)

Annika Åhnberg(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den av uppgivenhet präglade underordnande attityd i

förhållande till omvärlden -- och då särskilt till EG -- som i

dag utmärker svensk politik är enligt utskottets mening

förödande. Vårt land behöver mångfalden, och många olika

näringar måste ges goda livsvillkor. Den biologiska produktionen

är den yttersta grunden för människans existens. Sverige behöver

för framtiden ett svenskt fiske och den internationella

anpassningen måste ske ömsesidigt och i samma takt i olika

länder. Vårt land skall inte gå före andra länder och därmed

utlämna det svenska fisket. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo41 yrkande9 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställanunder 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs

fiskenationerm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo413,

33. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m.

(mom.44)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort

ha följande lydelse:

Regeringen har förklarat att Sverige inte skall avveckla

stödet till den svenska fiskenäringen i snabbare takt än andra

länder och att konkurrensneutralitet skall råda. Trots dessa

försäkringar kan utskottet konstatera att den förda politiken

har gått i motsatt riktning. Även diskussionerna mellan EFTA och

EG om det s.k. EES-avtalet inger oro, eftersom EG -- för att ge

EFTA tillträde till den s.k. inre marknaden -- ställer krav på

tillgång till EFTAs fiskevatten. Enligt utskottets mening får

upplåtelse av svenska fiskerättigheter inte ske mot annat än

erhållande av andra fiskerättigheter. I träffade avtal om

fiskeutbyte måste vidare alltid råda ekonomisk balans. EGs

fiskerättigheter i den f.d. vita zonen skall -- i enlighet med

riksdagens beslut -- minskas till förmån för svenskt fiske och

för att skydda fiskbestånden i Östersjön och då främst torsk och

lax.

Enligt EFTA-överenskommelsen skall avregleringen av det

svenska fisket vara genomförd i och med utgången av år 1993. Det

är utskottets uppfattning att Sverige noggrant måste följa

utvecklingen i övriga EFTA-länder så att vårt land inte drabbas

ensidigt.

Förutom ömsesidig fri tillgång till medlemsländernas marknader

för fisk och fiskprodukter och avskaffande av tullhinder måste

ett svenskt medlemskap i EG även innebära att fiskevattnen blir

gemensamma och att Sverige får tillgång till EGs vatten i

Nordsjön. Det är enligt utskottets mening angeläget att Sverige

erhåller kvoter med hänsyn till vatteninnehav och fiskbestånd.

De svenska fisktillgångarna bör inte bytas mot annat än

fiskerättigheter. Denna princip bör gälla även för det EES-avtal

som diskuteras mellan EG och EFTA, och där EG begär tillgång

till EFTAs fiskevatten i utbyte mot annat än fiskerättigheter.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo425

yrkandena2,3 och4 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo54 yrkande7 i

allt väsentligt tillgodosett. Någon särskild riksdagens åtgärd

med anledning av motionsyrkandet anses inte påkallad.

dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande

lydelse:

44. beträffande villkoren för upplåtelse av

fiskerättigheterm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425

yrkandena2,3 och4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion

1990/91:Jo54 yrkande7,

34. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m.

(mom.44)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort

ha följande lydelse:

Med anledning av den debatt som pågår om Sveriges förhållande

till EG, EFTA och enskilda stater bör understrykas, att dagens

svenska fiskerättigheter inte får förhandlas bort i utbyte mot

andra handelspolitiska intressen. Detta skall enligt utskottets

mening gälla såväl fiskekvoter, fiskegränser, tullfrågor och

andra frågor som kan påverka det svenska fisket. Utskottet har

emellertid inte något att invända mot förhandlingar om ett

utvidgat framtida samarbete på fiskets område som kan garantera

ett framtida fiske och ge likvärdiga konkurrensförhållanden

gentemot andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo54 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo425

yrkandena2,3 och 4 i allt väsentligt tillgodosett.

Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens vidare

åtgärd.

dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande

lydelse:

44. beträffande villkoren för upplåtelse av

fiskerättigheterm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo425

yrkandena2,3 och4,

35. Lån till fiskerinäringen (mom.46)

Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin

Segerstedt, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Ove

Karlsson(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "En effektiv" och slutar med "2avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Som ett led i regeringens ambitioner att minska det statliga

branschstödet över huvud taget, föreslås i propositionen att

subventionen i fiskerilånen på knappt 3milj.kr. upphör, vilket

innebär att lånen slopas fr.o.m. nästa budgetår. Med anledning

av förslaget vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1990,

då utskottet bl.a. konstaterade att den mest genomgripande av de

stora förändringar som svensk fiskerinäring genomgått under

senare år är utvecklingen mot ett starkt internationellt

beroende. En väsentlig fråga i detta sammanhang är de pågående

förändringarna av handelsregleringarna, vilka berör oss globalt

genom de pågående överläggningarna inom GATT. Minst lika

betydelsefullt är emellertid vad som sker inom EFTA och mellan

EFTA och EG. En huvudlinje i samtliga dessa fall är att skapa en

friare handel även för fisk och fiskprodukter. Inom EFTA har en

överenskommelse träffats om full liberalisering av handeln med

fisk och marina produkter. Eftersom regleringar av olika slag

och generella subventioner i princip inte är förenliga med en

fri handel kräver överenskommelser på detta område förändringar

av de fiskeripolitiska medlen (prop. 1989/90:123, JoU22,

rskr.341). Utskottet vill i förevarande sammanhang upprepa sin

tidigare uttalade inställning att det är angeläget att den

strukturomvandling som den svenska fiskerinäringen står inför

inte fördröjs. Hänsyn måste tas till det behov samtliga berörda

har av att förutsättningarna för framtiden klarläggs så snart

som möjligt. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker

regeringens förslag att subventionen skall upphöra. Därmed

avstyrker utskottet motionerna Jo41 yrkandena3 och4, Jo45

yrkandena6 och7, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50 yrkandena1

och2, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2

och3, Jo415 och Jo447 yrkande1.

dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande lån till fiskerinäringen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkandena3

och4, 1990/91:Jo45 yrkandena6 och7, 1990/91:Jo47

yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkandena1 och2,

1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54

yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1,

36. Utredning om fiskerilånen (mom.48)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att mindre fiskefartyg under senare

år har tvingats att i allt högre grad upphöra med sitt selektiva

fiske. Orsakerna härtill är försämrade förutsättningar beroende

på såväl utfiskning som miljöförstöringen längs våra kuster.

Genom utflyttad trålningsgräns och bättre lånebestämmelser för

modernisering bör långsiktiga förutsättningar kunna skapas för

att stärka detta fiske. En utredning bör därför tillsättas med

uppgift att utarbeta förslag om utformningen av ett sådant stöd.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande11

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande

lydelse:

48. beträffande utredning om fiskerilånen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)

Marianne Samuelsson(mp) anför:

Som framhålls i motion Jo54 krävs stora insatser på det

regionala området för att värna om det framtida fisket, och

arbetet med fiskevård och miljöfrågor måste intensifieras. Det

är därför snarast fråga om en ökning än en minskning av

resurserna till de regionala fiskenämnderna. Frågor om

länsstyrelsernas anslag har emellertid nyligen behandlats av

bostadsutskottet (1990/91:BoU14), varvid utskottet tillstyrkte

regeringens förslag om medelstilldelning som innebar en

besparing för fiskenämnderna på 3milj.kr. för nästa budgetår.

I det sammanhanget reserverade sig miljöpartiet till förmån för

motion Bo26 (mp) där motionärerna bl.a. motsatte sig besparingen

(res.5). Mot denna bakgrund avstår jag från att i detta

sammanhang reservera mig till förmån för motion Jo54 yrkande1.

I detta sammanhang har jag dock valt att stödja en skrivning som

garanterar att den regionala kompetensen bevaras inom

länsstyrelserna.

2. Lån till fiskerinäringen (mom.46)

Annika Åhnberg (v) anför:

I betänkandet föreslås att fiskerilånen skall vara kvar,

vilket också vänsterpartiet har föreslagit. Vi har även fått

gehör för vårt krav att höja lånebeloppet. Däremot fick vårt

yrkande om höjning av anslaget med 20milj.kr. inte majoritet.

Jag vill därför markera att vi från vänsterpartiets sida anser

att en höjning i enlighet med vårt förslag hade varit att

föredra.

3. Vissa fiskefrågor i övrigtm.m. (mom.51)

Annika Åhnberg(v) anför:

Frågan om miljökonsekvensanalyser behandlas mer ingående i

samband med utskottets hantering av den miljöpolitiska

propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö. I detta sammanhang

återfinns yrkanden härom från vänsterpartiet. Jag har därför

avstått från att till detta betänkande avge en reservation till

förmån för yrkandet om miljökonsekvensanalyser, men givetvis

står vi från vänsterpartiets sida fast vid det krav som här

framförs.

Utskottet avstyrker utan ingående behandling vidare en rad

motionsyrkanden om fisket, som tidigare under mandatperioden har

behandlats av riksdagen. Flera av dessa yrkanden bör lämpligen

hanteras på myndighetsnivå, men jag vill med detta yttrande

markera att vänsterpartiet inte har ändrat uppfattning i

sakfrågorna. Varsamma fiskemetoder bör således gynnas,

maskstorleken på näten bör inte understiga 10 cm och

bottentrålning och andra metoder som ödelägger havsbotten bör

inte tillåtas. Trålgränserna bör flyttas längre ut och upprättas

utifrån ett långsiktigt ekologiskt perspektiv och -- som

tidigare framhållits -- måste fiskekvoterna balanseras så att

överfiskning undviks.

På det internationella planet bör Sverige kraftfullt agera för

att drivnätsfiske förbjuds.

Bilaga 1

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1990/91:AU4y

Bilaga 2

Sockernäringen

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har genom beslut den 14 mars 1991 berett

arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt i den del som avser

sockernäringen (avsnitt 7.5.2 Stöd till sockerbruken på Öland

och Gotland) samt följande motioner väckta med anledning av

propositionen, nämligen Jo39 (m), Jo40 (v), Jo42 (s), Jo46 (m),

Jo51 (m), Jo 52 yrkande 1 (c), Jo53 (c) yrkandena 2 och 3, Jo56

(mp), Jo58 (mp) och Jo59 (c) samt följande motioner väckta under

den allmänna motionstiden i år, nämligen Jo228 (s, m, fp, c),

Jo232 (v) yrkande 3, Jo253 (c) yrkande 11, Jo266 (c), Jo275 (c)

yrkandena 1--4 och Jo277 (v).

Arbetsmarknadsutskottet begränsar sitt yttrande till de delar

av avsnittet i propositionen och berörda delar i motionerna som

hör till utskottets beredningsområde.

I propositionen föreslås att det särskilda stödet till

sockerbruken på Öland och Gotland skall upphöra efter en

övergångsperiod.

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1990 på anförda skäl att avskaffa

såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor som

regleringen av betarealen fr.o.m. den 1 juli 1991. Härigenom

blev prisbildningen och produktionens storlek en fråga för

marknaden att lösa. Merkostnaderna för driften av sockerbruken

på Öland och Gotland samt arealbidragen till odlare som

levererar till dessa sockerbruk skulle finansieras över

statsbudgeten. Medel anvisades under ett särskilt anslag, Stöd

till sockerbruken på Öland och Gotland. Under innevarande år är

anslaget 28 milj.kr.

I beslutet konstaterades att sockerproduktionen på Öland och

Gotland spelar en regional- och sysselsättningspolitisk roll.

Den fortsatta betodlingen och driften vid de båda ö-bruken borde

därför bli föremål för regional- och sysselsättningspolitiska

överväganden. Statens industriverk (SIND) fick i uppdrag att

göra en utvärdering av det särskilda stödet till odlarna och

sockerbruken i dessa områden.

SIND konstaterar i sin utredning, som färdigställdes i

november 1990, att sammanlagt 600 personer är direkt berörda av

sockernäringen på Öland. Sockerbruket har därför stor betydelse

för sysselsättningen i området. Utredningen anser emellertid att

det nuvarande stödet har en konserverande effekt och att medlen

kan ge bättre resultat med en annan inriktning. Enligt

industriverkets mening bör därför Sockerbolaget inte få stöd för

fortsatt drift vid bruket. Ett nedläggningsbeslut kommer att

medföra stora omställningsproblem och svårigheter att finna

alternativ sysselsättning på orten. Utredningen pekar dock på

att det finns möjlighet att pendla till arbetsmarknaden i

Kalmartrakten. Broförbindelsen gör det också möjligt att frakta

betor till Skånebruken för tillverkning. Skulle det inte vara

möjligt att organisera transportfrågan betyder detta att

betodlingen måste upphöra samtidigt med en eventuell nedläggning

av bruket. I det läget anser utredningen att stödet bör utgå

under ytterligare ett år.

Beträffande sockerbruket på Gotland konstaterar utredningen

att en nedläggning av driften skulle innebära att ungefär 1 000

personer helt eller delvis blir av med sin utkomst.

Nedläggningen skulle därmed få mycket stora konsekvenser för

Gotland. Utredningen fortsätter: "I nuvarande ekonomiska läge

skulle det sannolikt innebära oöverstigliga problem att

åstadkomma nya sysselsättningstillfällen för att ersätta de som

försvinner. Även med mycket stora insatser för att stärka

näringslivsstrukturen ser industriverket inga konstruktiva

förslag som skulle leda till att intresserade företag i

tillräcklig utsträckning etablerar sig på Gotland i en period

med lågkonjunktur. Mot den bakgrunden anser SIND den enda

möjligheten för närvarande vara att fortsätta driften vid

sockerbruket i Roma. Detta bör gälla ett beslut för en begränsad

period om fem till tio år." Utredningen konstaterar också att

det samtidigt med ett beslut om fortsatt drift krävs beslut om

insatser för att utveckla näringslivet på Gotland. Om så inte

sker kommer länet aldrig att ha en chans till utveckling som ger

befolkningen en rimlig möjlighet att försörja sig genom arbete

på ön.

Flertalet remissinstanser delar i princip SINDs förslag om

avveckling av stödet till de båda sockerbruken. Sockerbolaget AB

vill emellertid lägga ned Roma sockerbruk redan om 2--3 år. En

del remissinstanser motsätter sig en omedelbar nedläggning av

Mörbylånga sockerbruk. De båda länsstyrelserna avvisar

nedläggning, länsstyrelsen på Gotland under motivering att SINDs

utredning inte kan ligga till grund för beslut.

I sitt yttrande till AMS över utredningen uppger

länsarbetsnämnden i Kalmar län bl.a. följande. Den begynnande

lågkonjunkturen har snabbt förändrat sysselsättningssituationen

i länet i sådan omfattning att den föreslagna tiden för

avvecklingen av sockerbruket är för kort. Skulle en hastigt

genomförd avveckling av sockerproduktionen i området genomföras

kan mycket hög kostnad inom den arbetsmarknadspolitiska sektorn

förutses. Länsarbetsnämnden menar att det krävs en övergångstid

om minst fem år efter beslut om nedläggning av sockerbruket och

att det ekonomiska stödet för utveckling av det öländska

näringslivet måste vara väsentligt högre än det utredningen

föreslagit.

I sitt yttrande till AMS över utredningen gjorde

länsarbetsnämnden på Gotland följande bedömning beträffande

sysselsättningseffekten av nuvarande verksamhet. Mer än

1 000 personer sysselsätts inom sockernäringen. Enbart inom

jordbrukarledet är mer än 700 jordbruksföretag direkt beroende

av inkomster från sockerbetsodlingen. Vidare är ett mycket stort

antal animalieproducerande jordbruksföretag beroende av det

kraftfoder som sockerbetsproduktionen genererar. Om

sysselsättningen i länet minskar påverkas också befolkningen

totalt. Länets ö-läge utesluter dagpendling till angränsande

arbetsmarknader.

Regeringens bedömning och förslag

Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra

erforderliga rationaliseringar. Om så inte sker kan hela

sockerproduktionen på sikt hotas, bl.a. som ett resultat av ökad

internationell konkurrens. Det särskilda regionalpolitiska

stödet till sockerbruken på Öland och Gotland bör upphöra efter

en övergångsperiod.

Enligt Sockerbolaget innebär en rationalisering att vissa

sockerbruk måste läggas ned. Sockerbruken på Öland och Gotland

är i dag de minsta sockerbruken. Sockerbolaget har ansett att

det i första hand är dessa två bruk som bör läggas ned.

Med hänsyn till den betydelse som sockerbruken har för

sysselsättningen på Öland och Gotland krävs särskilda

regionalpolitiska insatser vid nedläggningar där. Regeringen

bedömer att det inte är rimligt med en omedelbar nedläggning av

bruken utan anser att stödet till driften av bruken bör

fortsätta under en övergångsperiod. Denna period föreslås för

Roma sockerbruk vara högst fem år och för Mörbylånga sockerbruk

högst två år, dvs. som längst sträcka sig t.o.m. 1995 års resp.

1992 års sockerkampanj.

Som ett led i de arbetsmarknads- och regionalpolitiska

insatser som måste göras föreslår regeringen att de medel som i

dag betalas ut som arealbidrag redan från och med den 1 juli i

år skall användas för att förstärka länsanslagen i resp. län.

Dessutom kommer regeringen vid fördelningen av medel för

regionalpolitiska utvecklingsinsatser att beakta behovet av

insatser med anledning av kommande nedläggningar av sockerbruken

på öarna. AMS kan inom ramen för sin verksamhet vidta de

åtgärder som är befogade i samband med en nedläggning av

ö-bruken.

Sockerbolaget, som har en monopolställning på marknaden, tar

enligt uppgift i propositionen sin del av ansvaret för att skapa

alternativa sysselsättningsmöjligheter genom att för vart och

ett av sockerbruken dels ställa 10 milj.kr. till förfogande för

olika omställningsåtgärder, dels bilda en arbetsgrupp med

uppgift att arbeta fram åtgärder som skall underlätta

omställningen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en

redovisning av åtgärderna när resp. arbetsgrupp har slutfört

sitt arbete.

Motionerna

Innehållet i motionerna vad avser de sysselsättnings- och

regionalpolitiska aspekterna vid en nedläggning av de båda

ö-bruken kan mycket kort sammanfattas på följande sätt. I såväl

partimotion och kommittémotion som i enskilda motioner från

centern framhålls vikten av fortsatt drift av sockerbruken

på Öland och Gotland. Samma uppfattning förs fram av

vänsterpartiet i kommittémotioner. I en fyrpartimotion (s,

m, fp, c,) betonas nödvändigheten av fortsatt drift av

Mörbylånga sockerbruk. I enskilda motioner från moderata

samlingspartiet anser motionärerna att det inte är möjligt att

skapa alternativ under så kort övergångstid som föreslagits.

Samma uppfattning förs fram i motioner från miljöpartiet de

gröna och -- beträffande sockerbruket i Roma -- i en enskild

motion från (s).

Utskottet

Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland

konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela

1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län.

Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket

genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns

sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelsen finns tillgång

till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på

pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för

sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan

begränsas genom insatser med regional- och

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet föreslog i betänkandet 1989/90:AU13 i samband med

behandlingen av regionalpolitik för 90-talet att riksdagen

skulle anvisa ett anslag på 1 050 milj.kr. till regionala

utvecklingsinsatser, dvs. 78 milj.kr. utöver vad regeringen hade

föreslagit. Utskottet uttalade därvid att det belopp som sålunda

förordats utöver regeringens förslag enligt utskottets mening i

första hand borde användas för en ökad medelstilldelning till

länen i bl.a. sydöstra Sverige. För innevarande år har härefter

Kalmar län tilldelats ett länsanslag på 15 milj.kr. Dessutom kan

länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt använda anslaget till

glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande

fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Enligt regeringens

förslag skall det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget

efter nedläggningen användas för regional utveckling.

Arbetsmarknadsutskottet anser att dessa resurser tillsammans

med de resurser som ställs i utsikt från Sockerbolagets sida

skall medverka till att eliminera de negativa verkningarna av

nedläggningen av sockerbruket. Med de resurser som ställs till

förfogande borde även den aviserade arbetsgruppen kunna ta fram

förslag till åtgärder som kan underlätta omställningen. Såvitt

nu kan bedömas torde den föreslagna omställningstiden mot denna

bakgrund få anses rimlig.

Arbetsmarknadsutskottet kan därför -- utifrån de förhållanden

utskottet har att beakta -- biträda den föreslagna

övergångstiden för avveckling av stödet till sockerbruket i

Mörbylånga.

Vad härefter angår arbetsmarknadssituationen på Gotland vill

utskottet anföra följande.

Vid en underhandskontakt med länsarbetsnämnden på Gotland har

vad gäller ersättningsproduktion uppgetts att det krävs stora

insatser i form av bl.a. forskning och försöksverksamhet för att

få fram nya arbetstillfällen inom industrin. Det är inte möjligt

att under en så kort tid som fem år få fram alternativ

produktion och därmed alternativ sysselsättning för så många

människor. Till detta kommer att arbetsmarknaden redan nu är

begränsad och att de arbetstillfällen som under den angivna

tiden kan tillkomma genom satsningar på de befintliga

småföretagen är förhållandevis marginella.

Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda

betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är

speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå

strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella

förutsättningar är det enligt utskottets mening angeläget att

länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings-

och glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala

utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats

17 milj.kr.

Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör

blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet

kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för

att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på

denna arbetsmarknad.

Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit om svårigheterna

att under den angivna övergångstiden finna alternativa

verksamheter för de människor som kommer att drabbas i samband

med en nedläggning anser arbetsmarknadsutskottet att det finns

anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad ovan sagts om

möjligheterna att begränsa de negativa verkningarna av en

nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga gäller därför i än

högre grad sockerbruket i Roma. Målsättningen bör givetvis vara

att försöka få fram alternativ sysselsättning till den av

regeringen föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet.

Skulle det emellertid bli problem att hinna få fram alternativ

får regeringen återkomma i ärendet till riksdagen.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker slutligen att de 3,5

milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag

används till att förstärka länsanslaget i resp. län från och med

den 1 juli 1991.

Stockholm den 10 april 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell

Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G

Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s),

Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v),

Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m)

och Kjell Ericsson (c).

Avvikande meningar

1. Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v) och Kjell

Ericsson (c) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets

yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "juli 1991"

bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att avveckla stödet till sockerbruken på

Öland och Gotland kan inte accepteras. Beslutet kommer att få

katastrofala följder för sysselsättningen på de berörda orterna.

En nedläggning av bruken får långtgående konsekvenser inte bara

för dem som är direkt sysselsatta med odlingen eller

förädlingen. Hela näringsstrukturen på öarna påverkas ytterst

ofördelaktigt.

Bruken är den utan jämförelse största arbetsplatsen på resp.

ort och har därför en mycket stor betydelse för sysselsättningen

på de båda öarna. De spelar därmed en avgörande roll för den

regionalpolitiska utvecklingen. Regeringens förslag visar därför

på en bristande regionalpolitisk ambition.

Statens industriverk (SIND) konstaterade i sin utredning att

sysselsättningsstrukturen på öarna markant avviker från

genomsnittet i Sverige genom sin dominans av jord- och skogsbruk

och sin låga tjänsteandel. Båda öarna har fortfarande en jämfört

med övriga Sverige mycket stark inriktning på jordbruk och

livsmedelsindustri. Det betyder att näringslivet är mycket

sårbart. En nedläggning av ett sockerbruk får därför

utomordentligt stora konsekvenser för resp. ort.

Vad först angår en eventuell nedläggning av sockerbruket i

Mörbylånga vill utskottet anföra följande.

Industrin i hela Kalmar län präglas av att en mycket hög andel

av sysselsättningen finns i rena produktionsenheter tillhörande

storföretag med huvudkontor utom länet. Mycket stor del av den

totala sysselsättningen ligger inom branscher som hotas av

betydande strukturomvandling, exempelvis bilindustrin som ofta

är utan egen produktutveckling. Det finns mycket få företag inom

industrin på Öland som för närvarande skulle kunna utvecklas

genom regionalpolitiska insatser. Att i ett läge då allt talar

för att den närmaste perioden kommer att innebära stora

svårigheter för vårt land kunna lokalisera en ny

industrisysselsättning är mycket tveksamt. De negativa

ekonomiska konsekvenserna för hela södra Öland -- för odlare,

anställda vid bruket, transportörer, maskinhandeln samt privat

och offentlig service -- kan innebära att samhället totalt

kommer att åsamkas ökade kostnader i stället för att besparingar

görs. Till detta kommer att en nedläggning får svåra

konsekvenser för lantbruket och andra näringar inte bara på

Öland och i södra Kalmar län, utan också starkt negativt

påverkar omställningen och utvecklingen av jordbruket i östra

Blekinge.

Vad härefter angår nedläggning av sockerbruket på Gotland gör

utskottet den bedömningen att situationen om möjligt kan bli

ännu allvarligare än på Öland. Det geografiska läget gör att

förädlings- och förnödenhetsanläggningarna är helt hänvisade

till att drivas med det råvaruintag som finns på ön.

Gotland har en av de högsta arbetslöshetssiffrorna för länen i

landet. Om bruket läggs ned kommer det att innebära

sysselsättningssvårigheter för ca 1 000 människor. Inte minst i

den rådande arbetsmarknadssituationen har sockerbetsodlingen

mycket stor regional- och sysselsättningspolitisk betydelse. Det

är dessutom inte troligt att man inom överskådlig tid kan finna

alternativ sysselsättning för alla de människor som kan komma

att beröras av nedläggningen. De medel som i årets statsbudget

har anvisats för det särskilda stödet till sockerbruken på

Gotland och Öland måste ur statens synpunkt få anses vara

förhållandevis marginella arbetsmarknadspolitiska pengar, men

har för Gotland oerhört stor regionalpolitisk betydelse.

Den strukturomvandling som under flera år pågått inom svenskt

lantbruk har slagit hårt mot Gotland framför allt därför att en

stor andel av den yrkesverksamma befolkningen har sin

försörjning från jordbruksnäringen.

I detta sammanhang vill utskottet påtala att 1990 års

jordbrukspolitiska beslut inneburit att ca 4 000 ha åkermark på

Gotland anmälts till omställning under en femårsperiod. Skulle

därtill de 4 200 ha som i dag används till sockernäringen

ifrågasättas efter ytterligare fem år läggs en dubbel

omställningsbörda på de gotländska betodlarna.

Sammanfattningsvis anser utskottet att starka skäl talar emot

en nedläggning av de båda ö-bruken. De bör därför av såväl

regional- som sysselsättningspolitiska skäl vara kvar.

Utskottet tillstyrker motionerna Jo40 (v), Jo52 (c) i aktuell

del, Jo53 (c) i aktuell del, Jo59 (c), Jo228 (s, m, fp, c),

Jo232 (v) i aktuell del, Jo253 (c) i aktuell del, Jo266 (c) i

aktuell del, Jo275 (c) i aktuell del och Jo277 (v). Övriga i

sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

2. Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med

"till riksdagen" bort ha följande lydelse:

Sockerbruken på Öland och Gotland är av stor betydelse för

näringslivet på resp. ort.

Utskottet anser att det är oacceptabelt att lägga ner

sockerbruket i Mörbylånga inom två år. En förändring av detta

slag måste föregås av konsekvensbeskrivningar och sådana saknas

i detta fall. Det måste ta betydligt längre tid så att

alternativ kan utvecklas. Det måste tillsättas arbetsgrupper som

kan ta fram förslag till alternativa sysselsättningar, om

sockerbruket skall läggas ned.

Sockerbruket i Roma sysselsätter ca 1 000 personer. Av

omsättningen går 53 % tillbaka till odlarna. 30 000 ton socker

framställs i Roma och fraktas med 1 300 långtradare till

fastlandet. Det utgör mellan 7 och 8 % av hela landets

förbrukning. Frakten står för 2,1 milj.kr. av Gotlandslinjens

intäkter. Åkerier på Gotland får in närmare 4 milj.kr. per år

för sockertransporter förutom frakterna till fastlandet. Att

regeringen trots detta nu ger sockerbruket en respittid på fem

år måste utnyttjas för att se över sockernäringen på Gotland.

Även här bör arbetsgrupper tillsättas för att finna alternativ

till sockerbetsodlingen.

Det finns anledning anta att Sockerbolagets monopol har

inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen har bromsats.

Monopolet bör därför hävas. Man bör därvid undersöka om

verksamheten kan bedrivas i andra ägarformer.

Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna

Jo56 (mp) i aktuell del och Jo58 (mp) i aktuell del ävensom

motionerna Jo39 (m), Jo42 (s), Jo46 (m) och Jo51 (m), i

förekommande fall i aktuella delar. Övriga i sammanhanget

upptagna motioner avstyrks.