Bet. 1990/91:JoU3

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU03

Kemikaliekontroll

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1990. Bl.a. följande frågor behandlas:

Kemikalieinspektionen

Lagstiftningsarbetet

Förbud mot miljögifter

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning

till bl.a. kemikalieinspektionens verksamhet och pågående arbete

i övrigt på området.

Till betänkandet har fogats 18 reservationer och 6 särskilda

yttranden.

Motioner

1989/90:Jo723 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införande av gränsvärden för formaldehyd i kläder och textilier.

1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om märkning av miljöfarliga kemikalier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om materialbalanser,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om biologiska bekämpningsmedel,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationellt samarbete på

kemikalieområdet.

1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att förbjuda tillsatser av giftiga

eller miljöfarliga ämnen i drivmedel fr.o.m. den 1 januari 1991,

i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om begränsning av användningen av vissa

miljögifter, exempelvis klorerade kolväten och tungmetaller.

1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förbud mot import av freonprodukter

och produkter tillverkade med hjälp av freon.

1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med

förslag om skärpt lagstiftning för kemiska produkter.

1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lagen om kemiska produkter skrivs om

så att den blir mer lätttillgänglig för tillämpare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kemikalieinspektionen årligen

redovisar de kemikalier som är utbytbara,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kommuner får ökade möjligheter att

begränsa användningen av kemiska produkter i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de kemiska produkter som i dag är

utbytbara omedelbart skall förbjudas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kemikalieinspektionens register

görs offentligt och lättillgängligt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att import, export och inrikes

användning av miljöfarliga kemikalier årligen offentliggörs,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kommunerna skall upprätta en

åtgärdsplan för att minska användningen av kemiska produkter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att konkreta åtgärder bör vidtas för

att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket med 80 % fram

till år 1995,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kemiska bekämpningsmedel förbjuds

i hemträdgårdar, kommunala parker och grönområden.

1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin upphör

senast den 1 januari 1991.

1989/90:Jo870 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ansvariga myndigheter som

kemikalieinspektionen, konsumentverket och livsmedelsverket

skall få i uppdrag att göra en revision av vilka kemikalier som

skall vara tillåtna i Sverige med utgångspunkt från vad som är

förbjudet i andra länder,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att myndigheter som sätter gränsvärden som

skall kunna accepteras måste redovisa hur de har satts och hur

olika gifter i våra livsmedel samverkar samt att det måste göras

en översyn av nu tillämpade gränsvärden.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär att principen om den

omvända bevisbördan förs in i nuvarande kemikalielagstiftning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett öppet och

tillgängligt produktregister hos kemikalieinspektionen,

12. att riksdagen beslutar om generellt förbud för

produktion, import och användande av kemikalier i enlighet med

vad som i motionen anförts,

13. att riksdagen beslutar om avveckling av klorerade

organiska lösningsmedel i enlighet med vad som i motionen

anförts,

14. att riksdagen beslutar att klorutsläpp från

massaindustrin skall upphöra senast 1995,

15. att riksdagen beslutar att tillverkning av klorblekt

toalett- och hushållspapper skall upphöra,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

miljömärkning i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och

haloner skall förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av

användningen av fullständigt halogenerade freoner skall utökas

till att gälla även de freoner som inte är fullständigt

halogenerade.

1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att naturvårdsverket bör intensifiera

forskningen kring olika klorföreningars skadeverkningar,

10. att riksdagen beslutar att klorerade kolväten och

tungmetaller endast får användas då inga rimliga

ersättningsämnen eller metoder finns tillgängliga,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om svårnedbrytbara föreningar.

Utskottet

Kemikalieinspektionen

Motionerna

Krav på märkning av miljöfarliga ämnen framförs i motion Jo730

(fp) yrkande 7. Märkningen bör snarast komma till stånd och de

vetenskapliga kriterierna för miljöfarligheten bör samordnas med

dem inom EG. Enligt motionärerna i motion Jo879 (v) är det

viktigt ur konsumentsynpunkt att ett system med miljömärkning av

miljö- och hälsofarliga produkter införs. Systemet bör baseras

på de strängaste krav som råder inom något av de nordiska

länderna (yrkande 16).

Det arbete som pågår inom statens naturvårdsverk och

kemikalieinspektionen med att upprätta materialbalanser för de

mest farliga och använda ämnena måste enligt motion Jo730 (fp)

yrkande 8 påskyndas och ges nödvändiga resurser. I motionen

betonas även nödvändigheten av att kemikalieinspektionens

förhandsgranskning av bekämpningsmedel påskyndas och dessutom

utökas till att omfatta även andra kemikalier. Regeringen bör

därför i enlighet med motionens yrkande 9 snarast framlägga

förslag om förhandsgranskning av kemikalier liknande den som

förekommer i USA och inom EG. Med målsättningen att samtliga

högfrekventa ämnen skall vara tillfredsställande undersökta inom

en tioårsperiod bör Sverige enligt motionens yrkande 12 ta

ansvar för utforskning av några ämnens och produkters farlighet

och i internationella sammanhang ställa krav på andra länder att

göra detsamma. Det framhålls i motionen som självklart att

Sverige skall delta aktivt och pådrivande i OECD:s projekt på

området.

Kemikalieinspektionen skall enligt motion Jo847 (mp) yrkande 6

årligen redovisa utbytbara kemikalier liksom uppgifter om

produktion, import, export och inrikes användning av

miljöfarliga kemikalier (yrkande 11). Ansvariga myndigheter --

livsmedelsverket, konsumentverket och kemikalieinspektionen --

bör enligt motion Jo870 yrkande 1 från samma parti ges i uppdrag

att göra en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna

i Sverige. Utgångspunkt bör vara vad som är förbjudet i andra

länder. De myndigheter som fastställer gränsvärden måste

redovisa hur dessa har fastställts och hur olika gifter i

livsmedlen samverkar samt göra en översyn av gällande

gränsvärden (yrkande 3).

Miljöpartiet framför i motion Jo847 yrkande 10 krav på ett

offentligt och lättillgängligt produktregister. Ett fullständigt

och offentligt produktregister är enligt vänsterpartiets motion

Jo879 yrkande 10 en nödvändig del i en fungerande

kemikaliekontroll. Registret måste utformas så att det är

användbart även för den som saknar specialkunskaper.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis erinra om att enligt 8 § lagen

(1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall den som tillverkar,

importerar eller överlåter en kemisk produkt genom märkning

eller på annat sätt lämna uppgifter av betydelse från hälso-

eller miljöskyddssynpunkt (produktinformation). Vidare skall den

som yrkesmässigt hanterar en kemisk produkt lämna de uppgifter

som är av betydelse för en bedömning av hälso- och miljörisker.

Det ankommer på kemikalieinspektionen att se till att företagen

tar det ansvar som lagen förutsätter och att systemet av

åtgärder efterlevs och fungerar. Som utskottet tidigare anfört

(1989/90:JoU16) bör en vidareutveckling av uppgiftsskyldigheten

ske inom ramen för de regler som gäller enligt LKP.

Vid sin behandling av vissa avfallsfrågor (1989/90:JoU16,

rskr. 241) konstaterade utskottet att det nordiska arbetet med

vetenskapliga kriterier för miljöfarlighet samt regler för

klassificering och märkning torde komma att resultera i

väsentligt förbättrade förutsättningar för en utökad

konsumentinformation på kemikalieområdet. Utskottet erinrade i

sammanhanget om att riksdagen hösten 1989 tillstyrkte införande

av frivillig miljömärkning (1989/90:LU13, rskr. 81). Märkningen

organiseras inom ramen för Standardiseringskommissionens i

Sverige (SIS) certifieringsverksamhet och kommer att bli föremål

för en utvärdering som skall redovisas senast den 31 augusti

1994. Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom

Nordiska rådet nyligen slutfört en rapport om regler för

märkning av kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare

erfarit att kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med

ett svenskt regelsystem baserat på rapporten. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna Jo730 yrkande 7 och Jo879

yrkande 16 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör

således inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida.

Det krav på införande av materialbalanser som framförs i

motion Jo730 ingår som en viktig del i de ovan redovisade

ansträngningarna för ett förbättrat uppgiftslämnande. Syftet är

att få fram bättre kunskaper om hur och var man skall kunna

påverka och minimera produkternas och varornas innehåll av

miljöstörande ämnen. Som utskottet anförde våren 1990

(1989/90:JoU16) kan -- vid sidan av nuvarande uppgiftslämnande

till kemikalieinspektionen -- bl.a. materialbalanser utformas

och erforderlig information lämnas t.ex. genom

miljöfarlighetsmärkning. Enligt vad utskottet erfarit bereds

frågan om utformningen av materialbalanser i regeringskansliet.

Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730

yrkande 8 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör

således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Enligt vad utskottet erfarit kommer ett system med

förhandsanmälan av nya kemiska produkter att införas. Ett

förslag härom, som i stort överensstämmer med det regelsystem

som råder inom EG, har framlagts för regeringen och bereds i

regeringskansliet. Förhandlingar med Gemenskaperna förestår i

frågan. Beträffande gamla kemiska ämnen har utskottet erfarit

att -- i syfte att ta fram dokumentation och vidta erforderliga

åtgärder -- inom ramen för OECD har inletts ett omfattande

internationellt arbete beträffande de ca 1 000 s.k.

högvolymkemikalier som svarar för nästan 99 % av

kemikalieanvändningen. Kemikalieinspektionen tar mycket aktiv

del i detta arbete. Med det anförda finner utskottet syftet med

motion Jo730 yrkande 9 i allt väsenligt tillgodosett.

Motionsyrkandet bör således inte medföra någon riksdagens

ytterligare åtgärd.

Vid sin behandling av kemikaliefrågor hösten 1989 kunde

utskottet bl.a. konstatera att Sverige spelar en framträdande

och pådrivande roll i det internationella arbetet på

kemikaliekontrollens område och att kemikalieinspektionen aktivt

deltar i olika internationella sammanhang (1989/90:JoU3). För

bl.a. internationell samverkan erhöll kemikalieinspektionen vid

behandlingen av årets budgetproposition en viss förstärkning av

medel. I propositionen betonades även vikten av arbetet med

miljöfarliga kemikalier och EG/EFTA-samarbetet i

kemikaliekontrollfrågor (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU15,

rskr. 196). Utskottet har därefter erfarit att i mars 1990 hölls

på svenskt initiativ och inom OECD:s kemikaliearbete ett möte i

Stockholm om etablering av en samsyn på vilka kemikalier som bör

avvecklas. Mötet resulterade i ett av OECD initierat projekt

"Riskbegränsning" med målsättningen att till hösten 1990

åstadkomma en sammanställning av planerade eller vidtagna

åtgärder och att i november 1990 presentera förslag till ett

riskbegränsningsscenario som flera OECD-länder kan ansluta sig

till. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730

yrkande 12 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör

inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Vad utskottet ovan anfört om pågående arbete såväl inom landet

som internationellt är enligt utskottets mening ägnat att på

sikt bidra till en utveckling av kemikaliearbetet i den riktning

som anges i motion Jo847 yrkandena 6 och 11. Motionen avstyrks i

berörda delar.

På samma grund avstyrker utskottet motion Jo870 yrkandena 1

och 3.

Utskottet betonade hösten 1989 värdet av att

kemikalieinspektionens produktregister till utformning och

innehåll syftar till en så bred kunskapsspridning som möjligt om

kemiska ämnen (1989/90:JoU3). Utskottet kunde emellertid även

konstatera att allmänheten hittills utnyttjat registret endast i

begränsad utsträckning, vilket till stor del torde bero på dels

att möjligheterna till information är otillräckligt kända, dels

att det -- med hänsyn till ämnets natur -- erfordras vissa

kunskaper för erhållande av adekvat och begriplig information.

Enligt vad utskottet erfarit lämnade kemikalieinspektionen våren

1990 förslag till regeringen om fortsatt utbyggnad av registret.

Eftersom godtagbara kriterier för produkternas miljöfarlighet

hittills har saknats har registrets klassificeringssystem endast

omfattat produkternas hälsofarlighet. Kemikalieinspektionens

ovan nämnda förslag omfattar bl.a. en utvidgning av registret

till att avse även miljöfarliga ämnen samt dessutom bl.a.

noggrannare mängduppgifter, uppgifter om huvudkomponenter --

dvs. ämnen som utgör mer än 5 % av innehållet oberoende av

farlighet -- samt skyldighet att redovisa vissa miljöfarliga

ämnen enligt den s.k. 40-listan och kända allergi- och

cancerframkallande ämnen. Förslaget bereds i regeringskansliet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den databas -- Riskline

-- som arbetats fram i samarbete mellan kemikalieinspektionen

och medicinska informationscentralen vid Karolinska institutet.

Riskline är uppbyggt efter tre huvudprinciper: ämnesområdet

toxikologi, kemiskt ämne (ämnesgrupp) som viktigaste ingång samt

renodlat utvärderat material, dvs. rapporter som tillkommit

genom samförstånd (consensus) av en grupp forskare och

specialister, såväl utländska som inhemska. Riskline innehöll i

oktober 1989 ca 1 700 referenser och beräknas växa med 300--500

referenser per år. I stort sett samtliga referenser är till

engelskspråkiga rapporter. Uppdatering sker varje kvartal.

Vad utskottet ovan anfört tillgodoser enligt utskottets mening

i allt väsentligt syftet med motionerna Jo847 yrkande 10 och

Jo879 yrkande 10. Motionsyrkandena bör således inte medföra

någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Lagstiftningsarbetet

Motionerna

Som ett led i samordnandet av miljölagstiftningen bör

regeringen enligt folkpartiets motion Jo730 yrkande 11 lägga

fram förslag om en lag om bekämpningsmedel som reglerar både

kemiska och biologiska medel.

Krav på skärpt lagstiftning för kemiska produkter framförs i

motion Jo843 (c) yrkande 2, och enligt miljöpartiets motion

Jo847 yrkande 5 bör lagen om kemiska produkter skrivas om så att

den blir mer lättillgänglig för tillämpare. Vänsterpartiet anser

att principen om den omvända bevisbördan bör införas i

kemikalielagstiftningen (motion Jo879 yrkande 9).

Utskottets överväganden

Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande

Kontroll av kemiska produkter och varor (SOU 1988:44) en

särskild lag för både kemiska och biologiska bekämpningsmedel.

Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. I avvaktan

på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion Jo730

yrkande 11.

Med anledning av två motionsyrkanden om skärpt lagstiftning på

kemikalieområdet resp. en mer lättillgänglig lagtext vill

utskottet erinra om den parlamentariska kommitté som regeringen

tillsatte våren 1989 (dir. 1989:32). Kommittén har till uppgift

att utreda hur de olika lagarna på miljövårdens område skall

kunna samordnas och bli lättare att överblicka och skall

presentera förslag till skärpta miljökrav i lagstiftningen. Även

samordningen mellan myndigheterna berörs i översynen. Kommittén

skall redovisa ett principbetänkande före den 1 februari 1991. I

avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna Jo843 yrkande 2

och Jo847 yrkande 5 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande

(SOU 1988:44) att principen om den omvända bevisbördan förs in i

lagen (1985:426) om kemiska produkter. Med hänvisning till att

utredningens betänkande är föremål för beredning i

regeringskansliet avstyrker utskottet motion Jo879 yrkande 9.

Förbud mot miljögifter m.m.

Motionerna

Formaldehyd i kläder och textilier bör enligt motion Jo723

(fp) åsättas gränsvärden efter japansk förebild, dvs.

totalförbud beträffande kläder och textilier avsedda för barn

under två år och differentierade gränsvärden för kläder och

textilier avsedda för vuxna.

Miljöpartiet kräver i motion Jo770 yrkande 4 förbud mot

tillsatser av giftiga eller miljöfarliga ämnen i drivmedel

fr.o.m. den 1 januari 1991 och i motion Jo847 yrkande 9

omedelbart förbud mot utbytbara kemiska produkter.

Användningen av vissa miljögifter, t.ex. klorerade kolväten

och tungmetaller, bör enligt motionerna Jo773 yrkande 11 och

Jo883 yrkande 10 (båda m) i princip tillåtas endast då

realistiska ersättningsämnen eller alternativa

produktionsmetoder saknas. Samma princip bör gälla beträffande

svårnedbrytbara föreningar (Jo883 yrkande 13).

Centerpartiet begär i motion Jo822 yrkande 16 förbud mot

import av freonprodukter och produkter tillverkade med hjälp av

freon. Enligt motion Jo882 (mp) yrkande 14 skall användningen av

freoner och haloner förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992 och den

planerade avvecklingen av användningen av fullständigt

halogenerade freoner utökas till att gälla även icke

fullständigt halogenerade freoner (yrkande 16).

Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket

med 80 % fram till år 1995 efterlyses i motion Jo847 (mp)

yrkande 13, och i motionens yrkande 14 krävs förbud mot kemiska

bekämpningsmedel i hemträdgårdar, kommunala parker och

grönområden.

Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör

enligt motion Jo867 (mp) yrkande 11 upphöra senast den 1 januari

1991.

Vänsterpartiet begär i motion Jo879 yrkande 12 generellt

förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier

-- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium,

paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och

organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade

organiska lösningsmedel bör vara slutförd senast år 1995

(yrkande 13). Klorutsläppen från massaindustrin bör enligt

motionens yrkande 14 upphöra senast år 1995, och förbud mot

tillverkning av klorblekt toalett- och hushållspapper bör

förbjudas omedelbart (yrkande 15).

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo723 med krav på gränsvärden för

formaldehyd i kläder och textilier vill utskottet inledningsvis

erinra om att kemikalieinspektionen i sin rapport nr 2/87 har

publicerat en kartläggning av produkter och varor som innehåller

formaldehyd. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom

kemikalieinspektionen arbete med åtgärder beträffande

formaldehyd i kläder. I sitt slutbetänkande (SOU 1989:76)

föreslår allergiutredningen bl.a. införande av gränsvärden för

formaldehydavgivning från kläder och andra textilier.

Betänkandet är för närvarande föremål för beredning i

regeringskansliet. Med det anförda och med hänvisning till de

möjligheter till förbud mot hantering och import av kemiska

produkter som ges enligt 12 § lagen om kemiska produkter anser

utskottet syftet med motionen i allt väsentligt tillgodosett.

Motionen avstyrks.

Genom naturvårdsverkets föreskrifter om motorbensin sker redan

i dag en viss reglering av bensininnehållet, och i sin rapport

nr 3751 föreslår verket sådan utvidgning av förordningen

(1985:838) om motorbensin att verket får möjlighet att utge

föreskrifter på området. Förslaget bereds i regeringskansliet. I

avvaktan på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion

Jo770 yrkande 4.

I samband med förra årets behandling av ett antal

motionsyrkanden om kemikaliekontroll föreslog utskottet

tillkännagivande om substitutionsprincipens införande i lagen om

kemiska produkter (1989/90:JoU3, rskr. 8). Principen genomfördes

genom ändring i 5 § första stycket och 20 § första stycket samma

lag (SFS 1990:239). Med hänvisning härtill finner utskottet

syftet med motionerna Jo773 yrkande 11, Jo883 yrkandena 10 och

13 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena bör således

inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkande 9.

Med anledning av några motionsyrkanden om CFC-produkter m.m.

vill utskottet inledningsvis erinra om -- vilket även framfördes

vid utskottets behandling av liknande motionsyrkanden under

riksmötet 1989/90 (JoU3) -- att målet för avvecklingsprogrammet

för CFC är en total avveckling av användningen av

ozonnedbrytande ämnen inom alla användningsområden.

Avvecklingsplanen är tvingande och straffsanktionerad och bygger

på dagens förutsättningar, kunskaper och teknik samt på

tillgången till alternativa produkter m.m. Utskottet kan ånyo

konstatera att det svenska avvecklingsprogrammet internationellt

sett är mycket långtgående. Enligt vad utskottet erfarit följer

regeringen frågan med uppmärksamhet och erhåller fortlöpande

information om utvecklingen av alternativa produkter och

processer som kan påskynda avvecklingen av samtliga

ozonnedbrytande ämnen. I juli 1989 framlade naturvårdsverket

förslag om förbud mot import av sådana freonprodukter och

produkter tillverkade med hjälp av freon som avses omfattas av

det förbud som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1991. I sin

rapport nr 3716 redovisar naturvårdsverket åtgärder till skydd

för ozonskiktet och lämnar förslag om förbud mot

nyinstallationer och portabla halonbrandsläckare. Enligt vad

utskottet erfarit bereds frågan i regeringskansliet. Den

20 september 1990 fattade regeringen beslut om förbud mot import

fr.o.m. den 1 januari 1991 av vissa skumplastprodukter

tillverkade med hjälp av CFC. Naturvårdsverket har i uppdrag att

senast vid årsskiftet 1990-1991 avge förslag om vilka

ytterligare varugrupper som skall omfattas av ett eventuellt

importförbud fr.o.m. den 1 januari 1995. Som utskottet tidigare

(1989/90:JoU16) framhållit är det angeläget att detta arbete

snarast slutförs. I avvaktan på resultatet av nämnda beredning

anser utskottet emellertid inte att motion Jo822 yrkande 16 nu

påkallar någon riksdagens vidare åtgärd.

Med samma motivering anser utskottet motion Jo882 yrkande 14

inte påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Med anledning av motion Jo882 yrkande 16 vill utskottet

framhålla att naturvårdsverkets ovan nämnda uppdrag även

omfattar möjliga åtgärder för avvecklingen av icke fullständigt

halogenerade freoner (HCFC). Undantag har emellertid gjorts för

vissa speciella områden där alternativ saknas och där dessutom

en avveckling av CFC skulle försenas, t.ex. köldmedium,

isolergas i skumplast och produkter för vissa medicinska

ändamål. I sammanhanget bör erinras om att

miljöavgiftsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59) har

framlagt förslag om miljöavgift på inhemsk tillverkning och

import av HCFC och på HCFC i importerade varor. Med hänvisning

till pågående beredning av förslaget och till vad utskottet

anfört ovan finner utskottet syftet med motion Jo882 yrkande 16

i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte

föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Beträffande yrkande 13 i motion Jo847 vill utskottet erinra om

det särskilda handlingsprogram som har utarbetats för att minska

hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i

jordbruket och som innebär att en halvering av användningen

skall ha åstadkommits på fem år efter år 1985. Enligt vad

utskottet erfarit har användningen av s.k. aktiv substans

hittills minskat med 45 %, varav en tredjedel utgörs av

lågdospreparat. Utskottet vill även erinra om det uppdrag som

har lämnats berörda myndigheter om en ytterligare halvering. Med

det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i allt

väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte

medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Yrkande 14 i motion Jo847 ger utskottet anledning att --

utöver vad som anförts ovan -- erinra om det ansvar som

tillkommer miljö- och hälsoskyddsnämnderna när det gäller

tillsynen av kemikalieanvändningen inom kommunen. Utskottet vill

även erinra om att ca 200 bekämpningsmedel har undandragits s.k.

allmänt bruk och således endast får användas i yrkesmässig

verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit har naturvårdsverket

och kemikalieinspektionen i samarbete utarbetat en vägledning

för miljö- och hälsoskyddsnämnderna vad gäller tillsynen enligt

lagen om kemiska produkter. Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen har nyligen i sin

rapport Begränsningsuppdraget redovisat ett regeringsuppdrag om

förslag till åtgärder för att begränsa användningen av sådana

ämnen som kan ha särskilt skadlig inverkan på miljön. I en

första omgång har myndigheterna koncentrerat sitt arbete på

ämnen där aktiviteter redan pågått eller planerats.

Myndigheterna avser att i sin löpande verksamhet fortsätta

arbetet och att på ett mer systematiskt sätt identifiera nya

ämnen för begränsning av användningen. I rapporten föreslås

begränsningar av användningen genom föreskrifter beträffande

klorerade lösningsmedel, blyhagel och viss användning av

kvicksilver och kvicksilverhaltiga produkter. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo867 yrkande 11 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo879 yrkandena 12,

13, 14 och 15 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Övrigt

Motionerna

Enligt motion Jo847 (mp) bör kommunerna dels ges ökade

möjligheter att begränsa användningen av kemiska produkter

(yrkande 8), dels åläggas att upprätta åtgärdsplaner för minskad

användning av sådana produkter (yrkande 12).

Naturvårdsverket bör enligt motion Jo883 (m) yrkande 2

intensifiera forskningen om olika klorföreningars

skadeverkningar.

Utskottets överväganden

Enligt lagen om kemiska produkter (LKP) och enligt 26 §

förordningen (1985:426) till lagen kan och skall kommunerna

bedriva tillsyn på området. Kemiska produkter skall vara väl

utredda och leverantören är skyldig att lämna information om

produktens innehåll och eventuella aktsamhetsregler. En

grundtanke är även att farliga produkter skall ersättas med

mindre farliga om ändamålet ändå kan uppnås. Detta gäller även

ur såväl miljö- som hälsosynpunkt. Som ovan anförts (s. 9) har

den s.k. substitutionsprincipen nyligen genom ändring i 5 §

första stycket och 20 § första stycket LKP införts i lagtexten.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkandena 8 och

12.

Med anledning av motion Jo883 yrkande 2 om intensifierad

forskning vid naturvårdsverket om olika klorföreningars

skadeverkningar vill utskottet anföra följande. Enligt vad

utskottet erfarit bedrivs forskning inom tre av motionsyrkandet

berörda forskningsområden: Persistenta toxiska organiska

substanser (dioxinliknande föreningar) med ett anslag om

4 milj.kr. för budgetåret 1990/91, Säl- och sälskydd,

halogenerade föreningars påverkan på sälstammen med 1,9 milj.kr.

i anslag för samma tid samt Miljö/cellulosa med ett anslag om

3,5 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Dessutom pågår ett

pilotprojekt om okänt halogenerade material. För ändamålet har

avdelats 1 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Medlen har fördelats

genom beslut av naturvårdsverkets forskningsnämnd. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om den särskilda vikt som enligt

regeringens proposition om forskning bör läggas vid bl.a.

forskningen om den marina miljön (prop. 1989/90:90, JoU17,

rskr. 336). Vad utskottet anfört tillgodoser enligt utskottets

mening i allt väsentligt syftet med motionsyrkandet. Motion

Jo883 yrkande 2 bör således inte medföra någon riksdagens

ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo730 yrkande 7 och

1989/90:Jo879 yrkande 16,

res. 1 (v)

2. beträffande s.k. materialbalanser

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 8,

3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 9,

res. 2 (fp)

4. beträffande internationellt samarbete inom

kemikaliekontrollen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 12,

5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 6 och 11,

res. 3 (mp)

6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 1,

res. 4 (mp)

7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 3,

res. 4 (mp)

8. beträffande produktregistret

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo847 yrkande 10 och

1989/90:Jo879 yrkande 10,

res. 5 (v, mp)

9. beträffande lag om bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 11,

res. 6 (fp, v)

10. beträffande skärpt lagstiftning för kemiska produkter

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo843 yrkande 2 och

1989/90:Jo847 yrkande 5,

11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 9,

res. 7 (v, mp)

12. beträffande gränsvärden för formaldehyd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo723,

res. 8 (fp, v, mp)

13. beträffande förbud mot vissa tillsatser i drivmedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo770 yrkande 4,

14. beträffande användningen av vissa miljögifter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo773 yrkande 11 och

1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13,

res. 9 (m, mp)

15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 9,

res. 10 (mp)

16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo822 yrkande 16,

res. 11 (c, v)

17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo882 yrkandena 14 och 16,

res. 12 (c, mp)

18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom

jordbruket

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 13,

res. 13 (mp)

19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska

bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 14,

res. 14 (mp)

20. beträffande användningen av kvicksilver inom

kloralkaliindustrin

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo867 yrkande 11,

res. 15 (mp)

21. beträffande förbud mot produktion, import och användning

av vissa kemikalier m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 12 och 13,

res. 16 (v)

22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 14 och 15,

res. 16 (v)

23. beträffande kommunernas användning av kemiska

produkter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 8 och 12,

res. 17 (v, mp)

24. beträffande forskning om klorföreningars

skadeverkningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo883 yrkande 2.

res. 18 (m)

Stockholm den 26 september 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s),

Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad

(s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s),

Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),

Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj

Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens sida" bort ha

följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom Nordiska

rådet nyligen slutfört en rapport om regler för märkning av

kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare erfarit att

kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med ett svenskt

regelsystem baserat på rapporten. I likhet med vänsterpartiet

anser utskottet det viktigt ur konsumentsynpunkt att ett sådant

system snarast kommer till stånd och förutsätter att systemet

baseras på de strängaste krav som råder inom något av de

nordiska länderna. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motion Jo879 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 7 i

allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte

medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1989/90:Jo730 yrkande 7,

2. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "ytterligare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

För att få kontroll över utvecklingen på kemikalieområdet är

det enligt utskottets mening -- vilket även framförs i motion

Jo730 -- nödvändigt att kemikalier undersöks och testas innan de

släpps ut på marknaden. Utskottet har erfarit att

kemikalieinspektionen förelagt regeringen ett förslag om

förhandsgranskning av nya kemikalier. Utskottet ansluter sig

till motion Jo730 yrkande 9 och anser att regeringen snarast bör

framlägga förslag om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen,

liknande den granskning som redan förekommer i USA och inom EG.

Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Årlig redovisning av vissa kemikalier m.m. (mom.5)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Vad utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet anser utskottet att

kemikalieinspektionen årligen skall redovisa de miljöfarliga

kemikalier som den anser vara utbytbara och därmed möjliga att

förbjuda. Även uppgifter om produktion, import, export och

inrikes användning av miljöfarliga kemikalier bör offentliggöras

årligen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo847

yrkandena 6 och 11 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkandena

6 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Revision av i Sverige tillåtna kemikalier m.m. (mom. 6

och 7)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "På samma" och slutar med "och 3" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo870 bör aktsamhetsprincipen alltid vara

vägledande inom kemikaliekontrollen. Om det i ett annat land

råder förbud mot en viss kemikalie bör aktsamhetsprincipen gälla

även i vårt land. Det som är farligt i ett land är ju rimligen

farligt också i Sverige, varför vi skall avstå från att använda

i andra länder icke tillåtna kemikalier. Följaktligen bör

ansvariga myndigheter -- livsmedelsverket, konsumentverket och

kemikalieinspektionen -- ges i uppdrag att göra en revision av

vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med

utgångspunkt i vad som av hälso- eller miljöskäl är förbjudet i

andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo870

yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

För att gränsvärden skall kunna accepteras anser utskottet,

som därmed ansluter sig till motion Jo870 yrkande 3, att de

myndigheter som fastställer gränsvärden skall redovisa hur dessa

har fastställts och hur olika gifter i livsmedlen samverkar samt

göra en översyn av gällande gränsvärden. Vad utskottet anfört

med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Produktregistret (mom. 8)

Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet betonade" och på s. 7 slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

För att problem orsakade av miljöfarliga kemikalier skall

kunna lösas måste -- som anförs i motionerna Jo847 och Jo879 --

information ges till allmänheten om ämnenas skadlighet och

utbytbarhet. Företag har i dag skyldighet att anmäla sina

produkter till kemikalieinspektionens produktregister. De skall

emellertid inte kunna kräva sekretess med hänvisning till

"handelshinder" eller "affärshemligheter". För att en

inventering av de olika ämnena skall kunna göras anser utskottet

att uppgifter om industrins kemikalieanvändning måste vara

offentliga och lättillgängliga. Koncentreras informationen till

ett ställe blir uppgifterna lättare att sprida. Informationen

bör därför samlas i ett databassystem. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo847 yrkande 10 och Jo879 yrkande 10

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande produktregistret

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo847

yrkande 10 och 1989/90:Jo879 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Lag om bekämpningsmedel (mom. 9)

Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v) och Anders

Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och slutar med

"yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att biologiska bekämpningsmedel, vars

effekter och risker kan jämföras med de kemiska

bekämpningsmedlen, inte omfattas av förordningen om kemiska

bekämpningsmedel. Som anförs i motion Jo730 bör regeringen --

som ett led i samordningen av miljölagstiftningen -- återkomma

till riksdagen med ett förslag till lag om bekämpningsmedel som

reglerar både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Utskottet

ansluter sig härvid till förslaget som framlagts av utredningen

Kontroll av kemiska produkter och varor att reglerna i lagen

(1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark kan

inarbetas i en lag som omfattar både kemiska och biologiska

bekämpningsmedel. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motion Jo730 yrkande 11 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande lag om bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Den s.k. omvända bevisbördan (mom. 11)

Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och på s. 8 slutar

med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Principen om den omvända bevisbördan, vilket innebär att den

som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall kunna

visa att produkten är ofarlig för hälsa och miljö, fanns införd

i lagen om hälso- och miljöfarliga varor från år 1973, som

föregick den nuvarande lagen om kemiska produkter. Utskottet

ansluter sig till motion Jo879 yrkande 9 och anser att principen

bör föras in även i nu gällande lagstiftning. Vad utskottet

anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Gränsvärden för formaldehyd (mom. 12)

Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp) och

Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Med anledning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan -- i likhet med motionären i motion Jo723 --

konstatera att formaldehyd ökar riskerna för både allergier och

cancer. Enligt vad utskottet erfarit har i Japan och Finland

införts gränsvärden för ämnet i kläder och andra textilier. I

båda länderna använder man ett system med differentierade

gränsvärden med hänsyn till om plagget i fråga är avsett för

barn eller för vuxna. Ett system liknande det i Japan bör enligt

utskottets mening införas även i Sverige. Vad utskottet anfört

med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande gränsvärden för formaldehyd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo723 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Användningen av vissa miljögifter (mom. 14)

Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Åsa Domeij (mp)

och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "I samband" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo773 krävs dels omfattande

forskningsinsatser för att miljöproblemen skall kunna upptäckas

på ett tidigt stadium, dels ytterligare åtgärder för att olika

miljögifter skall kunna minimeras. Utskottet anser att strängare

regler är motiverade då det gäller användning av t.ex. klorerade

kolväten och tungmetaller. Kvicksilver i febertermometrar och

klorerade kolväten i hushållskemikalier är exempel på ämnen som

kan ersättas av andra ämnen med mindre miljöpåverkan.

Sammanfattningsvis anser utskottet att användningen av klorerade

kolväten och tungmetaller i princip bör tillåtas endast då

realistiska ersättningsämnen eller alternativa

produktionsmetoder saknas. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo773 yrkande 11 och Jo883 yrkandena 10 och 13 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande användningen av vissa miljögifter

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo773

yrkande 11 och 1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Förbud mot utbytbara kemiska produkter (mom.15)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Med det" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande

lydelse:

För att underlätta miljö- och hälsoskyddsmyndigheternas

tillsynsarbete måste enligt utskottets mening de centrala

tillsynsmyndigheterna omedelbart ställa krav på substitution hos

tillverkare och importörer av kemiska produkter. Utskottet

ansluter sig med detta uttalande till motion Jo847 yrkande 9 om

absolut förbud mot sådana kemiska produkter som i dag är

utbytbara. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Förbud mot import av freonprodukter m.m. (mom. 16)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika

Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Med anledning av några" och på s. 10 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Trots riksdagens beslut om avveckling av användningen av

freonprodukter nödgas utskottet konstatera att importen av

produkter tillverkade med hjälp av freon fortsätter. I likhet

med centerpartiet anser utskottet att Sverige bör ta till vara

den tekniska utveckling som sker i landet och påverka

internationella fora för att en global minskning av

freonanvändningen skall kunna åstadkommas. Utskottet ansluter

sig till motion Jo822 yrkande 16 om förbud mot import av freon

och av produkter som tillverkats med hjälp av freon. Vad

utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo822 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Avveckling av freoner och haloner m.m. (mom.17)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Med samma" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo882 anses det allvarligaste hotet mot

ozonskiktet komma från s.k. freoner. Utskottet anser att

användningen av freoner och haloner bör förbjudas fr.o.m.

den 1 januari 1992 och ansluter sig därmed till motionens

yrkande 14. I enlighet med motionens yrkande 16 bör den

planerade avvecklingen av användningen av fullständigt

halogenerade freoner utökas till att gälla även icke

fullständigt halogenerade freoner. Vad utskottet anfört med

anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo882 yrkandena

14 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Beträffande yrkande" och slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att användningen av kemiska bekämpningsmedel

inom jordbruket skall minska med 80 % fram till år 1995 och

ansluter sig därmed till motion Jo847 yrkande 13. Vid

bedömningen skall hänsyn tas inte bara till antalet kilo aktiv

substans utan även till den areal preparaten täcker och till

preparatens giftighet. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom

jordbruket

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Förbud i vissa fall mot kemiska bekämpningsmedel (mom. 19)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Yrkande 14" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet kan utskottet konstatera att stora

mängder bekämpningsmedel används i hemträdgårdar och parker.

Denna kemikalieanvändning är onödig och bör enligt utskottets

mening förbjudas omedelbart. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo847 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska

bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin

(mom. 20)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Naturvårdsverket och" och slutar med "anses

tillgodosett" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo867 anser utskottet att

användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör upphöra

senast den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkande 11 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande användningen av kvicksilver inom

kloralkaliindustrin

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo867 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Förbud mot produktion, import och användning av vissa

kemikalier m.m. (mom. 21 och 22)

Annika Åhnberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motion Jo879 yrkande 12 om

generellt förbud mot produktion, import och användning av vissa

kemikalier -- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium,

paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och

organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade

organiska lösningsmedel bör i enlighet med motionens yrkande 13

vara slutförd senast år 1995. Vad utskottet anfört med anledning

av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.

Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste enligt

utskottets mening upphöra. De senaste årens snabba utveckling av

teknik för rening och den minskade användningen av klorblekta

pappersprodukter gör det -- vilket även anförs i motion Jo879 --

fullt möjligt för massaindustrin att senast år 1995 helt upphöra

med utsläpp av klorerade organiska föreningar. Tillverkning av

klorblekt toalett- och hushållspapper bör förbjudas omedelbart.

Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden 14 och

15 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 och 22 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande förbud mot produktion, import och användning

av vissa kemikalier m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena

12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena

14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

17. Kommunernas användning av kemiska produkter (mom. 23)

Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Enligt lagen" och slutar med "och 12" bort ha

följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet anser utskottet att kommunernas

befogenheter på kemikaliekontrollområdet måste utvidgas.

Kommunerna bör ges bemyndigande att med direkt lagstöd meddela

generella föreskrifter om förbud mot användning av vissa kemiska

produkter. Varje kommun bör även upprätta en åtgärdsplan för

kraftigt minskad användning av miljöfarliga kemikalier. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo847 yrkandena 8 och

12 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande kommunernas användning av kemiska

produkter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847

yrkandena 8 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Med anledning" och på s. 12 slutar med "ytterligare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motion Jo883 yrkande 2 och anser

att naturvårdsverket bör intensifiera forskningen om olika

klorföreningars skadeverkningar. Vad utskottet anfört med

anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande forskning om klorföreningars

skadeverkningar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo883 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)

Åsa Domeij (mp) anför:

Enligt 8 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall

den som tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt

märka produkten med information om uppgifter av betydelse från

miljö- eller hälsosynpunkt. För vissa kemiska produkter finns

det ersättningsprodukter som inte är lika skadliga, medan sådana

substitut saknas för andra produkter. Miljöpartiet anser att

information om detta måste framgå av produktens märkning.

Kopplas kravet på produktinformation till

substitutionsprincipen i 5§ LKP blir resultatet krav på

information om för vilka ändamål produkten inte får användas.

Denna skyldighet föreligger alltså redan i lagen men den framgår

enligt vår mening inte tillräckligt tydligt! Vi anser att lagen

om kemiska produkter måste skrivas om på ett sådant sätt att den

som hanterar, importerar, tillverkar eller utövar tillsyn enligt

lagen klart kan se vilka krav lagen ställer.

Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier

presenteras framför allt i motion 1989/90:Jo847.

2. S.k. materialbalanser m.m. (mom. 2 och 3)

Annika Åhnberg (v) anför:

Många av de största miljökatastroferna är effekter av

kemikaliehantering: Minamata på 1950-talet, Seveso år 1976,

Bhopal år 1984, Sandoz år 1986 m.fl. Detsamma gäller även för

många "kontinuerliga" långsiktiga miljöproblem som orsakas av

t.ex. PCB, DDT och CFC.

Varje år släpps nya kemiska produkter ut på marknaderna i

Sverige och i andra länder. Myndigheterna har inte kontroll över

förloppet, och effekterna av vare sig produkterna var för sig

eller i samverkan med varandra är inte kända. Självfallet behövs

det förhandsgranskning från samhällets sida, med åtföljande rätt

att förbjuda olämpliga eller onödiga produkter. Detta är

emellertid inte tillräckligt. För att komma till rätta med

problemen behövs ett nytt system, en helt ny kedja av styrmedel,

vilket vänsterpartiet också har krävt. Det behövs enligt vår

mening miljökonsekvensanalyser, materialbalanser och

produktanalyser innehållande s.k. kvittblivningsspecifikation.

Därmed förläggs en stor del av ansvaret till producenten,

importören eller försäljaren av en produkt. Redskapen kommer att

fungera som styrmedel i kombination med myndigheters kontroll,

miljöavgifter, avfallsavgifter, information m.m. Dessa krav från

vår sida behandlas i annat sammanhang.

Jag har inte reserverat mig till förmån för folkpartiets

yrkanden 8 och 9 i motion Jo730 då yrkandena endast behandlar en

liten del av problematiken. Kontrollnivån i USA och inom EG är

enligt motionen tillräckligt hög, en uppfattning jag emellertid

inte delar.

3. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)

Åsa Domeij (mp) anför:

Någon förhandsgranskning av nya kemiska ämnen görs inte

förutom då det gäller införandet av ett nytt bekämpningsmedel.

Det åligger den som introducerar en kemisk produkt på marknaden

att själv kontrollera att bestämmelserna i lagen (1985:426) om

kemiska produkter (LKP) efterföljs. Den som tillverkar eller

importerar en kemisk produkt är enligt lagen skyldig att utreda

vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka.

Beträffande utredningsskyldigheten är bevisbördan omvänd.

Miljöpartiet anser att en bestämmelse om förprövningsplikt för

en kemisk produkt måste införas i LKP. Dessutom anser vi att

lagen tydligt skall visa att principen om den omvända

bevisbördan gäller även vid tillämpningen av

substitutionsprincipen. Detta innebär t.ex. att en tillverkare

har bevisbördan för att hans produkt är mindre skadlig än andra

motsvarande produkter.

Ett sätt att på ett tidigt stadium få uppgift om vilka kemiska

produkter som tillverkas eller hanteraras vid miljöfarlig

verksamhet är att redan vid prövningen enligt miljöskyddslagen

(1969:387) ställa krav på att tillståndsansökan skall innehålla

uppgifter om de kemiska produkter som skall tillverkas eller

hanteras inom den miljöfarliga verksamheten.

Vi anser att 13 § miljöskyddslagen bör ändras så att

tillståndsansökan även skall omfatta uppgifter om vilka kemiska

produkter som skall tillverkas eller hanteras inom den

miljöfarliga verksamheten.

Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier

presenteras framför allt i motion Jo847.

4. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)

Annika Åhnberg (v) anför:

Så till vida delar jag uppfattningen i motion Jo847 att det är

angeläget att användningen av bekämpningsmedel minskar inom

jordbruket. I likhet med motionärerna anser jag också att

beräkningen av bekämpningsmedelsanvändningens omfattning skall

grundas på bekämpad arealstorlek och inte på mängden substans,

eftersom nyare bekämpningsmedel är så grundläggande annorlunda

till sin uppbyggnad att en jämförelse med traditionella

bekämpningsmedel annars blir omöjlig. Denna åsikt har vid

åtskilliga tillfällen framförts i motioner från vänsterpartiet

och behandlats i andra sammanhang.

Användningen av bekämpningsmedel är en orsak både till

utarmning av flora och fauna och till förorening av vattendrag

och grundvatten -- och därmed också av vattentäkter. Dessutom

medför hanteringen av kemikalier arbetsmiljöproblem. Det bästa

sättet att minska användningen av bekämpningsmedel är en

planerad och genomtänkt övergång till ett jordbruk med bättre

ekologisk anpassning, vad som ibland kallas "alternativ odling"

och ibland "ekologiskt lantbruk".

Ett beslut om reduktion av bekämpningsmedelsanvändningen med

80 % till år 1995 -- det är oklart vilket utgångsår som avses --

som saknar förslag om hur minskningen skall åstadkommas kan

enligt min mening knappast anses vara ett meningsfullt

riksdagsbeslut. Det är snarare ytterligare en i raden av

innehållslösa deklarationer. Därför har jag i detta sammanhang

avstått från att reservera mig till förmån för yrkande 13 i

motion Jo847.

5. Klorutsläppen från massaindustrin m.m. (mom. 22)

Åsa Domeij (mp) anför:

I stort sett all verksamhet i samhället som påverkar den yttre

miljön påverkar också havet. Även kommunerna måste ta sin del av

ansvaret eftersom kommunala avloppsreningsverk tillför havet

kväve. Vi föreslår därför att alla kommunala reningsverk vid

Västerhavet och Östersjön skall införa kvävereduktion

motsvarande 60 % senast år 1992 och 75 % senast år 1995. För

övriga reningsverk skall krävas en reduktionsgrad på minst 50 %.

Utsläppen av fosfor leder även till övergödning och behöver

minskas. Vi anser att utsläppen av fosfor från reningsverken

skall halveras fram till år 1993. Vi föreslår också att varje

enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på

minst 95 %. En stor del av det fosfor som släpps ut kommer från

tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell miljöskatt på

fosfor i tvättmedel.

Massaindustrin släpper ut stora mängder klorhaltiga

föreningar. Utsläppen består av många olika ämnen av varierande

farlighet. Ett av de giftigaste ämnena som släpps ut är dioxin.

Utsläppen av klorhaltiga ämnen är så allvarliga att mycket

stränga krav måste ställas på industrin. Vi anser att

klorhaltiga utsläpp från massaindustrin skall upphöra senast

år 1995. För att stimulera en övergång till icke klorblekt

papper föreslår vi att försäljningen av klorblekt papper i

Sverige förbjuds fr.o.m. den 1 juli 1991.

Miljöpartiet har i motion Jo867 yrkat att varje

reningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst 95 % senast

den 1 juli 1993, att utsläppen av klorhaltiga ämnen från

massaindustrin skall ha upphört senast år 1995 samt att

klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli

1991. Dessa motionsyrkanden har inte behandlats i detta

betänkande utan kommer att behandlas i annat sammanhang.

6. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)

Åsa Domeij (mp) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion Jo883 yrkande 2 tagit

upp behovet av forskning om klorföreningars skadeverkningar. I

samband med den forskningspolitiska propositionen föreslog

miljöpartiet att medel skulle avsättas för forskning om

halogenerade, persistenta substanser, deras förekomst och

skadeverkningar. Förslaget avslogs av riksdagen.