Bet. 1990/91:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU04

Trädgårdsnäringen

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar ett antal motioner (m, c) om

trädgårdsnäringen från januari 1990 i detta betänkande.

Utskottet konstaterar att gällande riktlinjer för

trädgårdsnäringspolitiken lades fast av riksdagen år 1979.

Med hänsyn bl.a. till den utveckling som skett i

samhällsekonomin och inom näringen sedan dess med ändrade

konkurrensförhållanden som följd bör enligt utskottets mening en

ny trädgårdsutredning övervägas. Utskottet avser återkomma till

denna fråga sedan en inom lantbruksstyrelsen pågående

kartläggning av ekonomin inom trädgårdsnäringen slutförts och

sedan resultatet av de nu pågående internationella

överläggningarna inom GATT och inom de europeiska ekonomiska

samarbetsorganen blivit överblickbart. Något särskilt

riksdagsuttalande med anledning av motionerna finner utskottet

därför icke påkallat.

Till betänkandet har fogats sex reservationer (m, c, mp) och

tre särskilda yttranden (m, c, v).

Motioner

1989/90:Jo224 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att skydda svensk trädgårdsodling

mot sjukdomar och skadegörare, som kan komma med importerade

produkter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att skapa likvärdiga

konkurrensvillkor för den svenska trädgårdsodlingen,

4. att riksdagen begär att regeringen i anslutning till

förverkligandet av den nya länsförvaltningen skall göra en

översyn av den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en

parlamentarisk utredning för att utforma en ny

trädgårdsnäringspolitik i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1989/90:Jo233 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt

uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och skadegörare inom

trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om insatser för

ytterligare forskning kring biologisk bekämpning inom

trädgårdsproduktionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

medel för de i yrkande 1 angivna åtgärderna bör tas ur de

avgifter som trädgårdsnäringen inbetalar i form av

handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.

1989/90:Jo250 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen bör införas.

1989/90:Jo252 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med

trädgårdsnäringen skall klargöra konsekvenserna för näringen, på

kort och lång sikt, vid ett närmande till EG,

2. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn

och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli ur

växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till

EG,

3. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk

utredning om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens situation och

framtidsmöjligheter.

1989/90:Jo253 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående den svenska fruktodlingen.

1989/90:Jo266 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en trädgårdsnäringsutredning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av ökat anslag till

informationsinsatser för trädgårdsnäringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om registreringsavgifter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rådgivningsverksamheten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av olika förslag.

1989/90:Jo273 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att importutvecklingen följs

noggrant för trädgårdsnäringens huvudkulturer,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder

syftande till förbättrade exportmöjligheter för svensk

trädgårdsnäring.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sk702.

Utskottet

Växtskyddet

Motionerna

Förslag om starkare skydd för den svenska trädgårdsodlingen

mot växtsjukdomar som kommer in från utlandet ställs i ett par

motioner. I kommittémotionen Jo224 (c) framhålls att det i

Sverige bedrivs ett aktivt politiskt arbete för att reducera

användningen av kemikalier i bl.a. trädgårdsproduktionen.

Trädgårdsodlingens produktionssituation har därigenom blivit mer

riskfylld och hotfylld. Under den senaste femårsperioden har ett

stort antal nya karantänsskadegörare kommit in i vårt land vilka

blivit ett stort hot i odlingen genom sin motståndskraft mot det

begränsade antal bekämpningsmedel som numera finns att tillgå,

hävdar motionärerna. Mot den bakgrunden föreligger ett behov av

att skydda svensk trädgårdsodling mot sjukdomar och skadegörare

som kan komma in med importerade produkter (yrkande 2). Ett

motsvarande yrkande framställs i motion Jo233 (m) vari begärs

förslag om skärpt uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och

skadegörare. Motionärerna hävdar att eftersom det är en klar

samhällelig ambition att reducera kemikalieanvändningen måste

det också vara samhällets skyldighet att medverka till att

sjukdomar och skadegörare kan undertryckas med andra medel

(yrkande 1). Enligt motion Jo252 (m) bör riksdagen efterlysa en

översyn och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli från

växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till

EG. Motionärerna anser att just vår nationella suveränitet att

förbjuda import av dessa skadegörare och deras värdväxter är

skälet till att vi hittills varit förskonade från många av de

mycket svåra skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder

och där framtvingat ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier.

En anpassning till EG:s nya växtskyddspolitik är enligt motionen

helt oförenlig med våra egna strävanden mot en så långt möjligt

reducerad kemikalieanvändning (yrkande 2).

I motion Jo233 yrkas på insatser för ytterligare forskning

kring biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen (yrkande

2). Fördelarna med ökad användning av biologiska

bekämpningsmedel betonas även i motion Jo266 (c). För att

stimulera användningen av biologisk bekämpning måste liberala

registreringsavgifter tillämpas, anser motionärerna. Varje

biologiskt medel är avsett för en viss skadegörare, ibland i en

bestämd kultur. Därför kan en hög inregistreringskostnad medföra

en orimlig belastning på enskilda produkter (yrkande 4).

Gällande ordning, utredningsförslag

Grundläggande bestämmelser om växtskyddet återfinns i

växtskyddslagen (1972:318). Växtskyddslagen syftar till att

upprätthålla en effektiv kontroll och beredskap inom landet för

att bekämpa och hindra spridning av farliga växtskadegörare. I

lagen stadgas om åtgärder som samhället kan vidta i detta syfte.

Stora värden kan sparas om man kan förebygga att nya farliga

växtskadegörare införs i landet. I lagen anges olika åtgärder,

såsom föreläggande om bekämpning resp. bekämpning som skall

utföras av myndighet, om förbud mot sådd eller plantering, om

villkor för in- och utförsel av växter m.m. Ersättning av

statsmedel kan utgå för kostnad eller förlust som föranletts av

vissa beslut enligt växtskyddslagstiftningen.

I ett par andra lagar bemyndigas regeringen resp. berörd

myndighet -- i regel lantbruksstyrelsen-- att meddela

föreskrifter som rör trädgårdsnäringen. En sådan lag är lagen

(1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för

trädgårdsnäringen (för att främja resp. kontrollera kvaliteten

på trädgårdsprodukter). Med stöd av lagen (1975:85) med

bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel kan

utrikeshandeln med bl.a. växter regleras.

I växtskyddskungörelsen (1972:319) anges de s.k.

karantänsskadegörare som får bekämpas enligt växtskyddslagen.

I förordningen (1977:945) om plantskoleväxters sundhet,

sortäkthet och kvalitet lämnas regler om obligatorisk kontroll

av plantskoleväxter. Syftet är att åstadkomma ett

utplanteringsmaterial som är fritt från skadedjur och sjukdomar.

Lantbruksstyrelsen kan förordna om destruktion av

plantskoleväxter som är angripna eller behäftade med

skadegörare.

I förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. lämnas

föreskrifter som syftar till att förebygga att till riket införs

växtskadegörare som kan vålla allvarliga skador på inhemska

odlingar eller på växtprodukter som har lagrats inom landet.

Växtskyddet vid export av växter regleras av KK(1974:713) om

intyg vid utförsel av växter.

Lantbruksstyrelsen har i juni 1990 tillskrivit regeringen med

förslag om ny lagstiftning om införsel och utförsel av växter

m.m. Sedan riksdagen fastställt riktlinjerna för det

västeuropeiska integrationsarbetet har styrelsen enligt

skrivelsen intensifierat arbetet med att utreda hur en ökad

anpassning till EG:s regelsystem inom växtskyddsområdet kan

uppnås med bibehållen hög växtskyddsnivå. Lantbruksstyrelsens

förslag innebär en i det närmaste fullständig harmonisering med

gällande rådsdirektiv för området. Förslaget bereds i

regeringskansliet och är för närvarande på remiss.

Användning av kemiska bekämpningsmedel regleras i lagen

(1985:426) om kemiska produkter och förordningen (1985:836) om

bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel får inte importeras,

saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara godkända av

kemikalieinspektionen. Inspektionen får godkänna ett

bekämpningsmedel om det är godtagbart från hälso- och

miljöskyddssynpunkt och medlet behövs för bekämpningsändamål.

För närvarande är ca 600 kemiska bekämpningsmedel godkända. För

registrering av kemiska produkter och för tillsyn m.m. uttas

avgifter, dels ansökningsavgifter, dels årsavgifter.

För biologiska bekämpningsmedel finns icke någon motsvarande

reglering i Sverige. Kemikalieinspektionen har i oktober 1989

tillskrivit regeringen med förslag om sådana ändringar i

lagstiftningen om kemiska produkter att de biologiska

bekämpningsmedlen kommer att förhandsgranskas på samma sätt som

de kemiska. Enligt skrivelsen pågår biologisk bekämpning med

utnyttjande av naturligt förekommande organismer redan i viss

utsträckning i Sverige. Utvecklingen på växtodlingsområdet kan

komma att leda till att biologiska bekämpningsmedel kommer att

användas i ökad omfattning. Genteknikens möjligheter att flytta

egenskaper från en organism till en annan underlättar att få

fram biologiska bekämpningsmedel som är exakt avpassade för sitt

ändamål, framhåller inspektionen. I skrivelsen erinras om att de

kemiska bekämpningsmedlen sedan lång tid har omfattats av

rigorösa bestämmelser. Behovet är starkt också när det gäller

biologiska bekämpningsmedel. -- Kemikalieinspektionens skrivelse

bereds i regeringskansliet med sikte på ett eventuellt

lagförslag i samband med en aviserad miljöpolitisk proposition

våren 1991.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av

att växtskyddet värnas i Sverige. Den växtskyddskontroll och

bekämpningsverksamhet som utövas av lantbruksstyrelsens

växtskyddsinspektion torde också motsvara högt ställda krav.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit betydelsen av att

våra livsmedel och andra produkter från exempelvis

trädgårdsodlingen icke är belastade av bekämpningsmedelsrester.

Detta är viktigt även från miljösynpunkt. Utskottet har även

betonat värdet av att många växtskadegörare kan bekämpas med

relativt enkla medel i vårt nordliga klimat.

Sverige deltar i Uruguayrundan inom GATT där särskild vikt har

lagts vid strävan att främja en friare handel med

jordbruksprodukter och livsmedel. Sverige intar också en aktiv

position i EES-förhandlingarna mellan EFTA-länderna och den

europeiska ekonomiska gemenskapen EG. Som framgår av

redogörelsen för gällande växtskyddsbestämmelser pågår ett

arbete inom landet för att öka anpassningen av den svenska

införselförordningen till EG:s regelsystem för utrikeshandeln

med växter. Utskottet noterar att lantbruksstyrelsens förslag

innebär bibehållen hög växtskyddsnivå. Förslaget bereds i

regeringens kansli. Enligt utskottets mening saknas mot den

bakgrunden anledning för riksdagen att göra något uttalande till

följd av motionerna Jo224 yrkande 2 och Jo233 yrkande 1.

Med samma motivering avstyrks motion Jo252 yrkande 2.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna

Jo233 och Jo266 att det finns anledning ta till vara de

möjligheter som erbjuds att öka andelen biologiska

bekämpningsmedel i trädgårdsodlingen om bruket av kemiska medel

därigenom kan minskas. Enligt vad utskottet inhämtat har det

svenska arbetet att minska användningen av kemiska medel mött

betydande internationell uppmärksamhet. Vår inhemska forskning

på biologiska bekämpare är enligt uppgift ännu begränsad. I

sammanhanget kan dock nämnas att lantbruksuniversitet har en

framgångsrik forskning på feromoner vilket kan betecknas som en

sidogren till biologisk bekämpning. Utskottet vill även peka på

den resistensforskning som utförs inom växtförädlingen.

Det åligger i första hand vederbörande forskningsorgan att

prioritera sina forskningsområden. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motion Jo233 yrkande 2.

Förslaget i motion Jo266 yrkande 4 om låga

registreringsavgifter för biologiska bekämpningsmedel bör enligt

utskottets mening heller icke föranleda något riksdagsuttalande.

Som framgår av den inledande framställningen bereds hela frågan

om kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli.

Rådgivning

Motionerna

I motion Jo224 yrkas på översyn av den statliga rådgivningen

till trädgårdsnäringen i anslutning till förverkligandet av den

nya länsförvaltningen (yrkande 4). Ett likartat yrkande framförs

i motion Jo266 yrkande 6.

Utskottets överväganden

Trädgårdsverksamheten inom lantbruksverket är organiserad i

fem rådgivningsdistrikt med sammanlagt 44 tjänster.

Tjänstemännen är placerade i visst län men med

tjänstgöringsområden som består av ett eller flera distrikt.

Åtskilliga rådgivare är starkt specialiserade, en del har ett

geografiskt verksamhetsområde som innefattar hela landet.

Rådgivningen styrs centralt av lantbruksstyrelsen. Enligt vad

utskottet erfarit anser man inom trädgårdsnäringen att

rådgivningsverksamheten i stort sett fungerar mycket väl, och

man oroar sig för vad lantbruksnämndernas inlemmande i

länsstyrelserna på sikt kommer att få för följder för

rådgivningen till trädgårdsnäringen.

Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den 1

juli 1991 pågår mellan lantbruksverket och länsstyrelsernas

organisationsnämnd en diskussion om den framtida organisationen

av trädgårdsrådgivningen. Från lantbruksstyrelsen har i det

sammanhanget betonats vikten av att specialistfunktionerna inom

trädgårdsrådgivningen bevaras. Även om rådgivarna i

fortsättningen inordnas under länsstyrelserna bör

lantbruksstyrelsen ha fortsatt direktivrätt. Den nuvarande

verksamheten skulle i så fall kunna fortsätta ungefär som

hittills. Garanti skulle ges att trädgårdsnäringen i hela landet

får tillgång till en heltäckande specialistrådgivning.

Riksdagen har i ett par omgångar under föregående budgetår

framhållit behovet av en översyn av rådgivningen till

lantbruket(1989/90:JoU12, JoU25). I sistnämnda betänkande,

om livsmedelspolitiken, förordade utskottet en prövning av

möjligheten att bättre samordna utbildningen vid

lantbruksskolorna med rådgivningen till lantbruksföretagen i

länet. Denna prövning borde göras i anslutning till en översyn

av den landstingskommunala skogs- och lantbruksutbildningen.

I sammanhanget finns anledning betona att

rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna

sker under skilda förutsättningar. Utskottet finner för egen del

angeläget att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kan

organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de

ramar som ställts upp. Motionerna Jo224 yrkande 4 och Jo266

yrkande 6 avstyrks med hänvisning till vad som anförts om de

överläggningar som pågår mellan berörda myndigheter.

Utredning av den svenska trädgårdsnäringspolitiken

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden om tillsättande av en ny

trädgårdsutredning. Enligt motion Jo224 (c) har den svenska

trädgårdsodlingens internationella konkurrenssituation

försämrats till följd av de senaste årens kostnads- och

produktionsutveckling. Likvärdiga konkurrensvillkor bör därför

eftersträvas (yrkande 3). En parlamentarisk utredning bör

tillsättas för att utforma en ny trädgårdsnäringspolitik.

Omständigheterna -- bl.a. de förhandlingar som nu sker inom GATT

och mellan EFTA och EG -- kräver att ett omfattande och

framåtsyftande utredningsarbete görs, anser motionärerna

(yrkande 5). Likartade förslag framläggs i motion Jo252 (m) där

det yrkas att regeringen i samverkan med trädgårdsnäringen bör

klargöra konsekvenserna för näringen, på kort och lång sikt, vid

ett närmande till EG (yrkande 1) liksom att en parlamentarisk

utredning tillsätts om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens

situation och framtidsmöjligheter (yrkande 3). Även i motion

Jo266 (c) begärs utredning (yrkande 1). Enligt motion Jo273 (m)

bör importen av trädgårdsprodukter noga följas (yrkande 1) och

åtgärder vidtas för att förbättra den svenska trädgårdsnäringens

exportmöjligheter. Regeringen bör i sina marknadsförhandlingar

ställa krav på att det tullskydd, som länder i vår omvärld omger

sig med, inte är starkare än det svenska gränsskyddet

(yrkande2).

Utskottets överväganden

De nu gällande riktlinjerna för trädgårdsnäringspolitiken

fastlades genom beslut av riksdagen år 1979 (prop. 1978/79:136,

JoU29) på grundval av huvudbetänkandet (SOU 1978:51) från 1974

års trädgårdsnäringsutredning. Det framhölls då bl.a. att

Sverige har goda förutsättningar för en effektiv

trädgårdsproduktion. Produktionens omfattning skulle komma att

bli beroende av dess internationella konkurrenskraft.

Konsumtionen av trädgårdsprodukter väntades komma att öka i

framtiden. Denna ökade efterfrågan borde till stor del kunna

tillgodoses genom en ökad inhemsk produktion. Näringens

konkurrenskraft borde därför enligt riksdagsbeslutet stärkas

genom ökad forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd.

Under senare år har förslag om förnyad utredning av

trädgårdsnäringen avböjts av riksdagen. När frågan senast var

aktuell hösten 1988 betonade utskottet den betydelsefulla del av

livsmedelsförsörjningen som en inhemsk trädgårdsproduktion

utgör. Dock fanns det enligt utskottet ingen anledning att

frångå den tidigare uttalade uppfattningen att svensk

trädgårdsnäring hävdar sig tämligen väl i den internationella

konkurrensen (1988/89:JoU3).

Utskottet konstaterar att den samlade trädgårdsnäringens

situation kommer att påverkas av de handelspolitiska och

tullpolitiska överläggningar som nu pågår i olika

internationella fora. Det bör även noteras att samhällsekonomin

förändrats i åtskilliga hänseenden under den dryga tioårsperiod

som gått sedan nuvarande riktlinjer för trädgårdspolitiken lades

fast. Trädgårdsnäringens produktions- och konkurrensförhållanden

har också förändrats. Utskottet har erfarit att

lantbruksstyrelsen nyligen påbörjat en utredning om ekonomin

inom trädgårdsnäringen baserad på en kartläggning av enskilda

företag. Styrelsen siktar på att ha utredningen klar i december

1990. Utskottet har för avsikt att därefter, och sedan klarare

insikt vunnits om GATT- och EFTA/EG-förhandlingarnas

konsekvenser, ta upp trädgårdsnäringens situation och därvid

också överväga önskvärdheten av en bred utredning av

trädgårdsnäringen.

Vad utskottet anfört innebär att syftet med motionerna Jo224

yrkandena 3 och 5, Jo252 yrkandena 1 och 3, Jo266 yrkande 1 och

Jo273 i stor utsträckning tillgodosetts. Någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida med anledning av dessa

motionsyrkanden påkallas alltså icke.

Vissa andra frågor

Motionerna

Enligt motion Jo250 bör ett skördeskadeskydd för

trädgårdsnäringen införas.

I motion Jo253 begärs en förnyad analys av fruktodlarnas

marknads- och konkurrenssituation.

Enligt motion Jo266 föreligger behov av ökat anslag till

informationsinsatser för trädgårdsnäringen (yrkande 3). Vidare

yrkas att finansieringen av motionens olika förslag åtminstone

delvis finansieras genom att delar av de miljöskatter odlarna

årligen betalar skall gå tillbaka till näringen (yrkande 7). Ett

motsvarande yrkande återfinns i motion Jo233 yrkande 3.

Utskottets överväganden

Utredningen om skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen m.m. har

i sitt betänkande (1989:87) föreslagit att ett skördeskadeskydd

inrättas för trädgårdsnäringen. Det bör samordnas med

jordbruksnäringens skördeskadeskydd. Finansiering av skyddet bör

enligt utredningen ske genom att en fond på 30 milj.kr. per år

avsätts av i första hand de prisregleringsavgifter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel som varje år återförs till

trädgårdsnäringen. Betänkandet bereds i regeringskansliet. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Jo250.

Med anledning av yrkandet i motion Jo253 får utskottet anföra

följande.

Riksdagen anvisade under budgetbehandlingen för budgetåret

1989/90 en särskild budgetram om 12,5 milj.kr. under åren

1989--1991 till stöd för bl.a. stödåtgärder i fruktodlingen. I

propositionen om tilläggsbudget II för statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 föreslog regeringen att denna bidragsram

skulle öka med 8 milj.kr., varav 1 milj.kr. för marknadsföring

och kvalitetsfrämjande åtgärder. Jordbruksministern ansåg det

angeläget att lantbruksstyrelsen gör en utvärdering av de

stödåtgärder som vidtas för att bevara fruktodlingens

konkurrenskraft. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget

(prop. 1989/90:125, JoU19). Motionen är alltså numera

tillgodosedd.

Med anledning av motion Jo266 yrkande 3 får utskottet anföra

följande.

Utskottet godtog våren 1990 regeringens förslag att överföra

300 000 kr. från rationaliseringsramen till främjanderamen, inom

den ordinarie bidragsram om 7,9 milj.kr. som anslås för

trädgårdsnäringens rationalisering resp. trädgårdsnäringens

främjande (prop. 1989/90:100, JoU14). Som nämnts ovan har

ytterligare 1 milj.kr. därefter avsatts av nya budgetmedel för

marknadsföringskostnader m.m. inom fruktodlingen. Motionen är

alltså numera tillgodosedd.

Med anledning av motionerna Jo233 yrkande 3 och Jo266

yrkande7 får utskottet anföra följande.

Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel restitueras till näringen. De uppgår till

sammanlagt ca 7milj.kr. vad gäller den yrkesmässiga

trädgårdsodlingen. Under de år som gått sedan

prisregleringsmedlen infördes under första hälften av 1980-talet

har de influtna medlen kommit att betraktas som etablerade

finansieringskällor för vissa ändamål varför det anses vara

svårt få näringen att acceptera ändrade användningsområden.

Influtna miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

används i stor utsträckning till finansieringen av jordbruks-

och livsmedelsforskning samt av försurningsprogrammet. Utskottet

är icke berett att i förevarande sammanhang förorda ändrad

användning av avgiftsmedlen och avstyrker således motionerna i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande växtskydd

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 2 och

1989/90:Jo233 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande EGs växtskyddspolitik

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo252 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo233 yrkande 2,

res. 3 (m)

4. beträffande registreringsavgifter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 4,

res. 4 (c)

5. beträffande rådgivningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 4 och

1989/90:Jo266 yrkande 6,

res. 5 (c)

6. beträffande utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkandena 3 och

5, 1989/90:Jo252 yrkandena 1 och 3, 1989/90:Jo266 yrkande 1 och

1989/90:Jo273,

7. beträffande skördeskadeskydd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo250,

8. beträffande fruktodling

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo253,

9. beträffande anslag till informationsinsatser

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 3,

10. beträffande finansiering

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo233 yrkande 3 och

1989/90:Jo266 yrkande 7.

res. 6 (m, c)

Stockholm den 26 september 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s),

Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad

(s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s),

Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),

Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj

Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Växtskydd (mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Sverige deltar" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att

trädgårdsodlingens situation blivit mer riskfylld och hotfylld

med hänsyn till angrepp av svåra sjukdomar och skadegörare.

Under bara den senaste femårsperioden har ett stort antal nya

karantänsskadegörare kommit in i vårt land. Genom sin

motståndskraft mot det begränsade antal bekämpningsmedel som

numer finns att tillgå har de blivit ett stort hot i odlingen.

Som motionärerna framhåller finns det ett stort behov av att

skydda trädgårdsodlingen mot sådana skadegörare. Vad utskottet

anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Däremot påkallar motion Jo233 yrkande 1 icke något uttalande

från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande växtskydd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo224 yrkande 2

och med avslag på motion 1989/90:Jo233 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. EGs växtskyddspolitik (mom. 2)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Med samma" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo252 att det

just är vår nationella suveränitet att förbjuda import av

skadegörare och deras värdväxter som ligger till grund för att

vi hittills varit förskonade från många av de mycket svåra

skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder och där

framtvingar ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier. En

anpassning till EGs nya växtskyddspolicy är också helt oförenlig

med våra egna strävanden mot en så långt möjligt reducerad

kemikalieanvändning. Riksdagen bör göra ett uttalande härom med

anledning av motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande EGs växtskyddspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo252 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Forskning kring biologisk bekämpning (mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Det åligger" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet

motionärernas yrkande att riksdagen bör begära förslag hos

regeringen om insatser för ytterligare biologisk bekämpning inom

trädgårdsproduktionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo233 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Registreringsavgifter (mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Förslaget i" och slutar med "regeringens kansli" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av den inledande framställningen bereds frågan om

kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli.

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo266 att

regeringen i samband med introduktionen av en sådan kontroll

även fastställer avgifter som är så låga att de icke verkar

hindrande på användningen av biologiska bekämpningsmedel utan

tvärtom uppmuntrar sådan användning. Riksdagen bör göra ett

särskilt uttalande i frågan med anledning av motionen i berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande registreringsavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo266 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rådgivningen (mom. 5)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "I sammanhanget" och slutar med "berörda myndigheter" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att en

klar målsättning bör uttalas för den statliga

trädgårdsrådgivningen. Riksdagen bör beställa översyn av denna

hos regeringen. Utredningen bör även pröva att med statsstöd

överföra rådgivningen i näringens egen regi. Riksdagen bör göra

ett särskilt uttalande härom. Därmed tillgodoses även motion

Jo266 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande rådgivningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo224

yrkande 4 och 1989/90:Jo266 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Finansiering (mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson

(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Prisregleringsavgifterna på" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att det torde finnas

utrymme för att använda influtna medel från miljöavgifter m.m.

för forskningsändamål och andra angelägna åtgärder till stöd för

trädgårdsodlingen. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande

härom med anledning av berörda motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande finansiering

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo233

yrkande 3 och 1989/90:Jo266 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Växtskydd (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson

(allam) anför:

Trädgårdsnäringens produktionssituation har komplicerats

på grund av att nya växtsjukdomar och skadegörare allt oftare

kommer in i vårt land. Sverige har en mycket restriktiv hållning

vad gäller inregistrering av verksamma bekämpningsmedel. Risken

för att dessa sjukdomar och skadegörare kan få "fotfäste" och

bli svårare att bekämpa ökar därför.

Samhällets ambition att reducera kemikalieanvändningen så

långt möjligt är riktig. Skärpt uppmärksamhet är nu nödvändig om

den hittills höga nivån på det fytosanitära området skall kunna

upprätthållas.

Förslag från lantbruksstyrelsen om en framtida bibehållen hög

växtskyddsnivå bereds enligt uppgift i regeringskansliet. Vi

avvaktar därför kommande förslag från regeringen.

2. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Ända sedan den förra utredningen om trädgårdsnäringens

förutsättningar avgav sitt slutbetänkande (1982) har frågan om

en ny trädgårdsnäringsutredning varit aktuell.

Riksdagsmajoriteten har vid varje tillfälle avvisat kraven om

utredning. Centerpartiet har dock återkommit med kravet främst

med motivet att de förslag som fanns i den förra utredningen

aldrig genomfördes. Efter hand som tiden gått har de gamla

förslagen blivit mindre aktuella och trädgårdsnäringens

situation har förändrats. Motiven i dag för en utredning om

trädgårdsnäringens förutsättningar i framtiden är mycket starka.

Utskottet utgår nu från att det kommer en utredning och vi är

för tillfället nöjda med detta besked. I förhoppning om att det

äntligen blir en utredning.

3. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)

Annika Åhnberg (v) anför:

Den svenska frukt- och trädgårdsnäringens förutsättningar har

påverkats och kommer i än högre grad att påverkas både av den

pågående omställningen av det svenska jordbruket och av

avregleringen internationellt av handeln med jordbruksprodukter.

Vänsterpartiet delar därför uppfattningen (och har i annat

sammanhang framfört motionskrav om det) att en utredning kring

frukt- och trädgårdsnäringens framtid i Sverige är av högsta

prioritet. En sådan utredning måste beakta problem men också

lyfta fram möjligheter till positiv utveckling och behovet av

eventuella samhälleliga åtgärder för att stimulera en ökad

omfattning av inhemsk frukt- och trädgårdsnäring.

I en sådan utredning är konsumentperspektivet viktigt. Det

gäller kraven på och kontrollen av importerade frukters och

grönsakers kvalitet, de (alltför få) stickprov som

livsmedelsverket gör på importerade produkter visar alldeles för

ofta för höga resthalter av kemikalier. Det gäller också

kontroll av priser. Gång efter annan visar det sig att

konsumentpriserna på frukt och grönsaker ligger hundrafalt över

producentpriserna. Sådana prispåslag i mellanleden är definitivt

inte acceptabla.

De motionskrav som tas upp i detta betänkande,

skördeskadeskydd, forskning, biologiska bekämpningsmedel m.m.,

blir bäst tillgodosedda genom den helhetsbedöming en utredning

innebär.

I en moderat motion framförs krav om analys av eventuella

negativa konsekvenser för svensk trädgårdsodling av

harmoniseringen till EG, en väl- (dock något sen-) kommen

moderat insikt om att EG-närmandet innebär problem. (Det gäller

ju för övrigt fler områden än trädgårdsnäringen). Vi delar de

framförda farhågorna att ett närmande kan medföra ökad andel

växtsjukdomar och växtskadegörare i svensk odling. En utredning

bör givetvis också analysera konsekvenserna för frukt- och

trädgårdsnäringen av den pågående anpassningen till EG och

lämna förslag till hur sådana konsekvenser kan mötas, vilka

undantag från anpassning som behövs eller vilka krav vi kan

ställa på EG-länderna.