Bet. 1990/91:JoU6

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU06

Vatten- och luftvård

Innehåll

Motioner

Utskottet

Hemställan

1990/91

JoU6

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts beträffande kemiska och andra

bekämpningsmedel vid flygplatser och vid nyanläggningar av

flygplatser.

1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung

eldningsolja sänks till 0,5 % och i villaolja till 0,15 %.

1988/89:Jo511 av Carl Frick (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen i övrigt skall föra en aktiv antiförsurningspolitik

enligt de riktlinjer som anges i miljöpartiet de grönas

partimotioner om trafik, jordbruk och energi.

1988/89:Jo717 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en halvering av svavelhalten i

eldningsolja,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från

energianläggningar skall införas, för utsläpp av svavel vid

olje- och kolanläggningar och för kväveoxidutsläpp från

kolförbränning,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, om

att underlätta och stimulera till återkommande kontroll av

avgasreningssystem, samt om att införa gränsvärden för

avgasutsläpp för bensin och dieseldrivna fordon.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.

1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa

luftföroreningarna beaktas vid olika myndigheters arbete.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Jo739 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tankmuffar skall utgöra obligatorisk

utrustning på alla bensinpumpar senast 1990.

1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpning av gränsen för utsläpp av

kväveoxider,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta miljökrav för fartyg.

1988/89:Jo749 av Britta Bjelle och Hugo Bergdahl (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att Sverige upptar

förhandlingar med Sovjetunionen för att få till stånd en

minskning av utsläppen från framför allt nickel.

1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om återvinning

av bensinångor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T219.

1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående kontroll av rökgasrening

från krematorier.

1988/89:Jo795 av Bo Finnkvist och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om anordning för att ta till vara

bensinångor.

1988/89:Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av

konsekvenserna av växthuseffekten för Sveriges del i enlighet

med vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförs om initiativ för att sammankalla

världsklimatkonferens,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförs om analys av åtgärder för att bibehålla och på

sikt minska utsläppen av koldioxid i enlighet med vad som i

motionen anförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförs om tidpunkt och målsättning för

granskningskonferens om freonutsläpp,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

kväveutsläppen i Sverige skall kunna minska till under en nivå

naturen tål.

1988/89:Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om internationella åtgärder mot försurningen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa

koldioxidutsläppen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målsättningen för att begränsa

försurande luftföroreningar,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen från

trafiken,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att påskynda avvecklingen

av freonanvändningen.

1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpt mål för minskningen av utsläppen av

kväveoxider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpt gränsvärde för svavelutsläpp från

oljeeldade anläggningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkt svavelhalt i tung eldningsolja till

0,5 procent under 1990,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1

procent fr.o.m. 1990,

5. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

får i uppdrag att redovisa hur ytterligare begränsningar av

kolväte- och kväveoxidutsläppen skall kunna genomföras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete med Danmark för att minska

luftföroreningarna i södra Sverige,

8. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

tillsammans med skogsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett

förslag om hur lövskogsandelen i särskilt drabbade områden skall

kunna ökas,

9. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till handlingsplan

mot koldioxidutsläppen och andra hot mot atmosfären i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo800 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer

för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T222.

1988/89:Jo804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att obligatorisk avgasdeklaration

för motorfordon i annonser och försäljningsbroschyrer skall

införas enligt vad som angivits i motionen,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.

4. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna att

återvinning av bensinångor skyndsamt bör införas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.

1988/89:Jo809 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att miljökonsekvensutredningar

skall verkställas vid alla befintliga och planerade flygplatser,

2. att riksdagen beslutar att också själva flygningens

miljöpåverkan görs till koncessionsärende.

1988/89:Jo814 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regereringen begär att gränsvärden för

utomhusluft upprättas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att gränsvärden i

inomhusluften för formaldehyd och mögelsporer sätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att naturvårdsverkets luftkontrollprogram

utvidgas med flera mätstationer och fler ämnen som mäts,

4. att riksdagen hos regeringen begär att epidemiologiska

undersökningar utförs på befolkningen i starkt förorenade

områden för att upptäcka hälsorisker,

5. att riksdagen hos regeringen begär att ett nationellt

luftvårdsprogram upprättas och att kommuner och/eller län

upprättar egna luftvårdsplaner.

1988/89:Jo831 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att hindra spridning av

bensinångor vid tankning.

1988/89:Jo864 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen utarbetar ett underlag för

beslut om införande av de s.k. Kalifornienkraven för

avgasutsläpp från personbilar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att införa ett

kolväteåterföringssystem i hela bensinhanteringskedjan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att införa rökgasrening på

fartyg samt elanslutning av fartyg i hamn.

1988/89:Jo869 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationella överenskommelser på

luftvårdsområdet.

1988/89:Jo899 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för förbättrad miljö vid och

omkring Arlanda flygplats.

1988/89:Jo954 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i miljöskyddslagen eller lagen om kemiska produkter, att

återvinning av kolväten, i enlighet med vad i motionen anförts,

blir obligatorisk.

1988/89:Jo955 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär hos regeringen att den verkar för att

miljöavgifter införs även på utrikesflyget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om krav på utsläppsbegränsningar vid anskaffning av

nya flygplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om krav på kompletterande reningsutrustning på

befintliga flygplan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts angående omhändertagande av glykol,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om insamling och utvecklande av alternativ till urea

som avisningsmedel på landningsbanor,

1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar att skärpa kontrollen av

katalysatorbilar.

1988/89:Jo964 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om problemen med svavelhalten i båtars drivmedel.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fö729.

1988/89:Jo965 bilaga av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

koldioxidutsläppen inte bör få överskrida dagens nivå.

1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

målsättningen bör vara att halvera utsläppen av svaveldioxid

fram till år 1995,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

målsättningen bör vara att minska utsläppen av kväveoxider med

70 % fram till år 1995,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

målsättningen bör vara att minska utsläppen av kolväten med 75 %

fram till 1995,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

målsättningen bör vara att minska ozonbildningen vid markytan

med 75 % fram till år 1995,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre

eldningsoljor (E03-5) bör sänkas till 0,5 % senast den 1/1 1990,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre

eldningsoljor (EO3-5) bör sänkas till 0,3 % senast den 1/1 1991,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör skaffa

avsvavlingskapacitet för tyngre eldningsoljor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i lättare

eldningsoljor bör sänkas till 0,1 % senast den 1/1 1990,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen från

energianläggningar bör sättas till 0,05 g/MJ senast den 1/1

1991,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en övre gräns för

kväveoxidutsläppen bör sättas till 0,06 g/MJ för äldre

anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar senast den

1/1 1991,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lövskogsinslaget inom

försurningskänsliga delar av landet bör öka,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ändrad markanvändning från

jordbruksmark och lövskogsdominerad mark till barrskogsdominerad

mark förbjuds inom försurningskänsliga områden,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid,

kväveoxid, koloxid och kolväten i utomhusluften,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och

haloner bör förbjudas fr.o.m. den 1/1 1991,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av

användningen av fullständigt halogenerade freoner bör utökas

till att gälla även de freoner som inte är fullständigt

halogenerade,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett internationellt forskningsprogram

om dikväveoxid (lustgas).

1988/89:Jo969 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens

negativa miljöpåverkan,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppmuntring av alternativa

avgasreningsmetoder.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.

1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av en skärpning och kontroll av kolväteutsläpp från

framför allt raffinaderierna,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.

3. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

naturvårdsverket att kartlägga hur bensinhanteringen vid landets

tappstationer är ordnad och att riksdagen därefter ges tillfälle

ta ställning till de åtgärder redovisningen kan ge anledning

till.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.

1988/89:Jo972 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989/90

1989/90:Jo425 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att sand- och grustäkter skall förbjudas på ekologiskt känsliga

områden.

1989/90:Jo714 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående svenskt initiativ för bildande av en

Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående stängning av

upparbetningsanläggningen Sellafield i England,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående planerna på oljeutvinning i

Skagerrak,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt

nordiskt program för miljöförbättringar i Skagerrak--Kattegatt

och att för detta ändamål utnyttja den speciella låneordningen i

Nordiska Investeringsbanken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående naturvårdsverkets aktionsplan mot

havsföroreningar.

1989/90:Jo717 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett samlat åtgärdsprogram för

Mälaren och Hjälmaren.

1989/90:Jo724 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kantzoner (skyddszoner) som miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket.

1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationellt samarbete för att stoppa

dioxinutsläpp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hårda restriktioner mot kvicksilver och

dess föreningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationellt förbud mot kvicksilver och

dess föreningar.

1989/90:Jo734 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen har anförts om att industrier och offentlig

verksamhet som förbrukar processvatten i lag skall åläggas att

återföra detta till det egna vattenintaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen har anförts om att de reningsmassor som uppkommer

vid den interna reningen för att göra cirkulation möjlig skall

lagras av industrin så att miljöskadande ämnen inte kan läcka ut

till omgivningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen har anförts om att det utfärdas direktiv för

återförande av processvatten som leder till att detta har

genomförts i landet inom en femårsperiod,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen har anförts om att kommunerna skall bli befriade

från tvånget att ta hand om industriers vatten för rening såvida

det inte rör sig om vatten från kök och sanitetsanläggningar.

1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer

för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om att lägga

fram förslag till skärpta miljökrav för sjöfarten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ

till förnyade överläggningar med de länder som inte följer de

åtaganden de undertecknat i Nordsjökonventionen om förbud mot

dumpning av avfall.

1989/90:Jo743 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att utländska fartyg på besök

informeras om svenska bestämmelser på det sanitära området,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skyldighet för oljebolagen att snarast

förse bensinstationerna med ett återvinningssystem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

i handeln må finnas ökad tillgång på fosforfria tvättmedel,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att via information till markägare markera

betydelsen av att vattendrag får kväveskydd i form av lämplig

vegetation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att följa planerna inom den

norska regeringen på oljeutvinning i Skagerrak,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den marina forskningen skall ges resurser att bedriva

verksamheten under så goda betingelser som situationen i

Västerhavet uppfordrar till.

1989/90:Jo746 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot luftföroreningar och

försurning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad lövskogsandel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återskapande av våtmarker,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta

krav på en kvävereduktion vid reningsverken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förklarande av Kattegatt som

miljöskyddsområde,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målet skall vara att massaindustrins

utsläpp av klorföreningar är avvecklade vid sekelskiftet.

1989/90:Jo749 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skilda reningsverk för hushållsavlopp och

industriavlopp,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målsättningen skall vara att

klorutsläppen är avvecklade till 1995,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en plan för kvävereduktion i reningsverk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mottagningsstationer i svenska hamnar för

olje- och kemikaliespill.

1989/90:Jo751 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att starta försök med

restaurering och nyskapande av våtmarker och randzoner.

1989/90:Jo753 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utökad försöksverksamhet med tillsats av selen vid kalkning av

våra sjöar och vattendrag.

1989/90:Jo754 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder mot skogsskadesituationen i

regionen Lilla Edet--Trollhättan--Vänersborg.

1989/90:Jo759 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder mot havsföroreningarna i

Bottenhavet.

1989/90:Jo765 av Ingegerd Wärnersson och Anita Jönsson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav på rökgasrening från krematorierna.

1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att kraftigt skärpa

målsättningarna vad gäller att minska utsläppen av miljöfarliga

ämnen från bl.a. vägtrafiken,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1992, i enlighet med

vad som anförts i motionen, skärpa avgaskraven för personbilar

vad gäller kväveoxider resp. kolväten till 0,16 g/km och vad

gäller hållbarhetskravet till tio år eller 16 000 mil,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

återvinning av bensinångor m.m. skyndsamt skall införas i

enlighet med vad som anförts i motionen,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga

fordon,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav

på arbetsfordon m.m. som skall vara riksdagen till handa före

1990 års utgång.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

1989/90:Jo771 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav och krav

på bränslekvalitet för sjöfarten att införas senast den 1

januari 1991 och att kraven därefter trappas upp för att bli

minst motsvarande dem som gäller för den tunga vägtrafiken.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T619.

1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag till åtgärder som begränsar utsläppen av

skilda växthusgaser,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatta insatser för att skydda

ozonlagret,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsningar av utsläppen av försurande

ämnen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till väl

definierade normer för luft- och vattenkvalitet, i enlighet med

det system som EG håller på att utarbeta.

1989/90:Jo774 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statligt stöd till åtgärdsprogram för

Vättern.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo506.

1989/90:Jo775 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om alternativa reningssystem för bensindrivna fordon, exempelvis

Lemi-systemet.

1989/90:Jo781 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att lösa

problemen med krematoriernas kvicksilverutsläpp.

1989/90:Jo794 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot

försurningen i skogen.

1989/90:Jo795 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppmärksamt följa planerna på

oljeutvinning i Skagerrak.

1989/90:Jo804 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om restriktioner vid spridning av

naturgödsel.

1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (fp)

vari yrkas att riksdagen beslutar att en större andel av

avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel från

Östergötlands jordbrukare tilldelas länsstyrelsen i Östergötland

för den samordnade regionala miljökontrollen av sjöar,

vattendrag och kustvatten.

1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Vänersjöfartens betydelse från säkerhets-

och miljösynpunkt och statens eget ansvar att föregå med gott

exempel vid transportval,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västervattnens betydelse som

dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges

befolkning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande allvaret och omfattningen av

utsläpp, även som resultat av olyckor och tillbud,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program

för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå.

1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målsättningen för att begränsa försurande

luftföroreningar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa

koldioxidutsläppen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att avveckla

klorutsläppen till 1995,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att den bör vidta åtgärder för att klorutsläppen från

kärnkraftverken skall upphöra,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en plan för avveckling av

kvävetillförseln från avloppsreningsverk.

1989/90:Jo824 av Per Stenmarck m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hastighetens betydelse för avgasutsläppen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående betydelsen för miljön av

kringfartsleder och andra väginvesteringar.

1989/90:Jo827 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag på åtgärder

för att förse krematorier och sjukhus med godtagbar

reningsutrustning.

1989/90:Jo829 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för havsmiljösamarbete i

Bottenviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

inom naturvårdsverket upprätta fonder där länsstyrelserna kan

söka medel för miljöprojekt.

1989/90:Jo830 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet att utarbeta en handlingsplan mot

föroreningar i våra insjöar och vattendrag.

1989/90:Jo833 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att av regeringen begära ett forsknings- och

åtgärdsprogram som syftar till att minska näringsläckaget från

våra skogsmarker.

1989/90:Jo834 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att boverket och naturvårdsverket

får i uppdrag att analysera, utvärdera och redovisa hur och i

vilken takt ekologiska toalettsystem skall kunna ersätta den

vanliga vattentoaletten.

1989/90:Jo840 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att

utreda frågan om att ange precisa miljökrav på det bränsle som

används på i första hand våra fartyg och på sikt alla fartyg.

1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hushållsavlopp och industriavlopp

inte får blandas.

1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de kommunala avloppsreningsverken och

problemet med rötslammet.

1989/90:Jo856 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av insatser på miljöområdet i

Skåne för att förbättra naturmiljön i regionen,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

handlingsplan för miljöförbättrande åtgärder i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347.

1989/90:Jo857 av Carl Frick och Lars Norberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det skall göras en handlingsplan för

att snabbt komma bort från alla de utsläpp som äventyrar Vättern

som dricksvattentäkt och som uppskattat fiskevatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att planen måste innehålla restriktioner

för utsläpparnas verksamheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att planen skall börja få verkan senast

inom ett år från beslut och att den skall vara genomförd senast

tre år efter ikraftträdande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kostnaderna för planens genomförande i

allt väsentligt skall belasta förorenarna.

1989/90:Jo858 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om utökat skydd av skog,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om ökad kalkning m.m. mot försurning i Västernorrland,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om att göra Sundsvall--Timrå-området till särskilt

miljöskyddsområde.

1989/90:Jo859 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för

att göra miljön i Stockholmsregionen väsentligt bättre,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

för en säkrare och mer miljövänlig sjöfart, i enlighet med vad

som i motionen anförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om flygtrafiken i Stockholmsområdet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att kommunala

myndigheter i Stockholms län enligt lagen om kemiska produkter

ges befogenhet att vidta generella åtgärder.

1989/90:Jo860 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förläggandet av ett sötvattenslaboratorium

till Vättern vid Ödeshög.

1989/90:Jo861 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta krav på bensin- och dieseldrivna

fordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrad lagstiftning för trafik i

storstäderna.

1989/90:Jo862 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsningar av möjligheten att utöva

verksamhet med äldre bilar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.

1989/90:Jo863 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande kontinuerlig uppföljning av

skogsskadesituationen i Skåne och Sydsverige i övrigt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande ett åtgärdsprogram mot

skogsskador,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationella överenskommelser på

luftvårdsområdet.

1989/90:Jo865 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya utsläppskrav senast fr.o.m. 2000 års

modeller för nya fordon och senast fr.o.m. år 2010 för alla

fordon,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högsta föroreningsvärden till högst

WHO-nivå,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av utsläppskrav på färjor i

trafik på svenska hamnar,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsningen av glykol- och

ureaanvändningen på flygplatserna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall

ha infört kvävereduktion motsvarande minst 60 % senast den 1

juli 1992,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall

ha infört kvävereduktion motsvarande minst 75 % senast den 1

juli 1995,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommunala avloppsreningsverk vid Bottenhavet och Bottenviken och

i inlandet skall ha infört en kvävereduktion motsvarande minst

50 % senast den 1 juli 1992,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

målsättningen skall vara att utsläppen av fosfor skall ha

halverats senast den 1 juli 1993,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

varje enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad

på minst 95 % senast den 1 juli 1993,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin skall ha

upphört senast 1995,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli

199l,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade

organiska föreningar skall kartläggas i syfte att ompröva

koncessioner och därmed kraftigt reducera utsläppen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att kartläggningen enligt hemställan 9 används som grund för

införande av utsläppsskatter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att alla hamnar som tar emot miljöfarliga laster skall ha en

effektiv mottagning av spill och bra service för rengöring,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att jordbruksföretag med djurhållning bör ha en

lagringskapacitet för stallgödsel för minst 12 månader fr.o.m.

1993,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att jordbruksföretag i områden med stora problem med

vattenförorening bör vara koncessionspliktiga i enlighet med vad

som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att användningen av handelsgödselkväve bör minskas med 30 % inom

tre år och med 50 % inom fem år.

1989/90:Jo871 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att sanera Rolfstaån och att

nya pengar därför behöver tillföras det anslag för

återställningsåtgärder som finns inom SNV,

2. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med

kalkning skall fortsätta och utvecklas,

5. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av de

dioxinundersökningar i Bottenhavet som genomfördes 1989,

7. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så

att intensifierade analyser kan ske av skogsskadorna i

Gävleborg.

1989/90:Jo878 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljöskyddsförordningen ändras så att

större järnvägar, vägar och trafikleder blir tillståndspliktiga

enligt miljöskyddslagen,

1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar att år 2010 skall förbränning av

fossila bränslen i fordon upphöra,

18. att riksdagen beslutar att fr.o.m år 2000 skall inte nya

bilar med fossila bränslen som drivmedel tillåtas,

20. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys av

besluten om reduktion av kväveutsläpp och oförändrade

koldioxidutsläpp.

1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rening av avgaser från dieselfordon,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner

införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden av

särskild betydelse.

1989/90:Jo881 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kväverening vid reningsverken.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.

1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska

utsläppen av svaveldioxid med 75 % inom fem år, eller med 90 %

räknat på perioden 1980--95,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska

utsläppen av kväveoxider med 70 % inom fem år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska

utsläppen av kolväten med 75 % inom fem år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska

ozonbildningen vid markytan med 75 % inom fem år,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre

eldningsoljor (E03-5) skall sänkas till 0,5 % senast den 1

januari 1991,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att högsta tillåtna halt i lättare

eldningsoljor skall sänkas till 0,1 % senast den 1 januari 1991,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen

skall sättas till 0,05 g/MJ senast den 1 januari 1992,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en övre gräns för kväveoxidutsläppen

skall sättas till 0,06 g/MJ för äldre anläggningar och till 0,03

g/MJ för nya anläggningar senast den 1 januari 1992,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lövskogsinslaget inom försurningskänsliga delar av landet bör

öka i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pH-justering av vatten från kommunala

reningsverk,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid,

kväveoxid, koloxid, ozon och kolväten i utomhusluft,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att minska metanutsläppen.

1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att naturvårdsverket bör kartlägga hur

utsläppen förhåller sig i förhållande till de kritiska

belastningsgränserna och föreslå åtgärder då dessa gränser hotas

att överskridas,

14. att riksdagen hos regeringen begär kartläggning av

miljötillståndet i våra inre vatten och förslag om

åtgärdsprogram med anledning av denna.

Utskottet

På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet

beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas

högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa

motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett

förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt

innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål

för en fördjupad hantering inom en treårsperiod.

De frågor om vatten- och luftvård som tas upp i de nu aktuella

motionerna har behandlats utförligt vid flera tidigare

tillfällen under innevarande mandatperiod (se bl.a.

1989/90:JoU6). Under våren 1991 räknar utskottet med att dessa

frågor återkommer i samband med beredningen av en större

miljöpolitisk proposition. Mot angivna bakgrund har utskottet

beslutat föreslå att samtliga motionsyrkanden om vatten- och

luftvård nu lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens

sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T222 yrkande 11,

1988/89:N432 yrkande 5, 1988/89:Jo511 yrkande 3, 1988/89:Jo717

yrkandena 1, 2 och 5, 1988/89:Jo719 yrkande 3, 1988/89:Jo739,

1988/89:Jo748 yrkandena 2 och 4, 1988/89:Jo749, 1988/89:Jo771,

1988/89:Jo778, 1988/89:Jo795, 1988/89:Jo796 yrkandena 1--5,

1988/89:Jo797 yrkandena 8, 23, 24, 26 och 27, 1988/89:Jo799

yrkandena 1--5 och 7--9, 1988/89:Jo800 yrkande 1, 1988/89:Jo804

yrkandena 2 och 4, 1988/89:Jo809 yrkandena 1 och 2,

1988/89:Jo814 yrkandena 1--5, 1988/89:Jo831, 1988/89:Jo864

yrkandena 1--3, 1988/89:Jo869 yrkande 3, 1988/89:Jo899,

1988/89:Jo954, 1988/89:Jo955 yrkandena 1--5, 1988/89:Jo962

yrkande 14, 1988/89:Jo964, 1988/89:Jo965 yrkande 1,

1988/89:Jo967 yrkandena 1--10, 12, 13 och 18--21,

1988/89:Jo969 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Jo971 yrkandena 1

och 3, 1988/89:Jo972 yrkande 5, 1989/90:Jo425 yrkande 10,

1989/90:Jo714 yrkandena 1--5, 1989/90:Jo717,

1989/90:Jo724, 1989/90:Jo730 yrkandena 4--6, 1989/90:Jo734

yrkandena 1--4, 1989/90:Jo741 yrkandena 1 och 5,

1989/90:Jo742 yrkande 2, 1989/90:Jo743 yrkandena 1, 2, 4--7,

1989/90:Jo746 yrkandena 1, 2, 4--7, 1989/90:Jo749 yrkandena

1, 4--6, 1989/90:Jo751, 1989/90:Jo753, 1989/90:Jo754,

1989/90:Jo759, 1989/90:Jo765 yrkande 1, 1989/90:Jo770

yrkandena 1, 2, 5, 9 och 10, 1989/90:Jo771, 1989/90:Jo773

yrkandena 7--9 och 13, 1989/90:Jo774, 1989/90:Jo775,

1989/90:Jo781, 1989/90:Jo794, 1989/90:Jo795 yrkande 1,

1989/90:Jo804, 1989/90:Jo814, 1989/90:Jo818 yrkandena 1,

2, 4 och 5, 1989/90:Jo822 yrkandena 8, 10--13, 1989/90:Jo824

yrkandena 2 och 3, 1989/90:Jo827 yrkande 13, 1989/90:Jo829

yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo830, 1989/90:Jo833,

1989/90:Jo834, 1989/90:Jo840, 1989/90:Jo843 yrkande 12,

1989/90:Jo847 yrkande 1, 1989/90:Jo856 yrkandena 1 och 2,

1989/90:Jo857 yrkandena 1--4, 1989/90:Jo858 yrkandena 1--3,

1989/90:Jo859 yrkandena 1--4, 1989/90:Jo860, 1989/90:Jo861

yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo862 yrkande 2, 1989/90:Jo863

yrkandena 1--3, 1989/90:Jo865 yrkandena 2--5, 1989/90:Jo867

yrkandena 2--10 och 12--15, 1989/90:Jo871 yrkandena 1, 2, 5

och 7, 1989/90:Jo878 yrkande 4, 1989/90:Jo879 yrkandena 17,

18 och 20, 1989/90:Jo880 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Jo881

yrkande 3, 1989/90:Jo882 yrkandena 1--9, 11, 13 och 15 samt

1989/90:Jo883 yrkandena 3 och 14.

Stockholm den 9 oktober 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Grethe Lundblad

Närvarande: Grethe Lundblad (s), Håkan Strömberg (s), Sven

Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp),

Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge

Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika

Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Karin

Starrin (c), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).

Särskilda yttranden

1. Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson

(alla m) anför:

Jordbruksutskottet har beslutat att vatten- och

luftvårdsfrågor, som tas upp i en rad motioner från 1988/89 och

1989/90 års riksmöte, i avvaktan på den miljöpolitiska

propositionen som väntas våren 1991, nu behandlas summariskt. Vi

har på grund av utskottets arbetsbelastning tvingats acceptera

detta otillfredsställande förhållande. Det är olyckligt att

riksdagen inte får ta ställning till de förslag som vi lagt --

förslag som avsevärt skulle förbättra svensk miljöpolitik. I

detta särskilda yttrande kommer vi ändå att framföra våra

alternativ till regeringens politik på ett par viktiga

miljöområden.

Minska utsläppen av växthusgaser

Allt sedan Världskommissionen för miljö och utveckling angav

växthuseffekten som det största globala miljöhotet har vi i

riksdagen fört fram en rad förslag för att begränsa utsläppen av

växthusgaser i Sverige. Riksdagen har beträffande den viktigaste

växthusgasen, koldioxid, på moderat initiativ beslutat att

utsläppen skall vara oförändrade från år 1988.

Socialdemokraterna motsatte sig detta beslut och har aktivt sökt

påverka andra partier att överge riksdagens beslut.

Naturvårdsverket använder år 1987 som basår för riksdagsbeslutet

om oförändrade utsläpp. Såväl år 1988 som år 1989 kunde

koldioxidutsläppen minskas enligt nu tillgänglig statistik.

Detta har kunnat ske trots att bilismen har ökat. Moderata

samlingspartiet har, för att ytterligare minska

koldioxidutsläppen, i motion 1989/90:Sk108 föreslagit en

koldioxidavgift på 46 öre per kg emitterad koldioxid. Den skall

gälla alla fossila bränslen, även när de används för

elproduktion. Den koldioxidavgift som riksdagens majoritet

beslutat på 25 öre per kg gäller ej elproduktion. Den avgift vi

föreslagit skulle ge en kraftig stimulans till en övergång från

fossila bränslen till andra alternativ, t.ex. biobränslen, som

inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Även våra förslag att

inte momsbelägga fjärrvärmen kan pressa ned koldioxidutsläppen.

Inför FN-konferensen om miljö och utveckling år 1992 i

Brasilien bör Sverige verka för en internationell

överenskommelse om en långsiktig sänkning av koldioxidutsläppen

och kortsiktigt för en oförändrad utsläppsnivå i i-länderna.

Även för övriga växthusgaser bör internationella

överenskommelser träffas.

Minska luftföroreningarna och försurningen

Moderata samlingspartiet har givit många förslag till

riksdagen för att förbättra luftkvaliteten. Ett exempel är det

av riksdagen antagna förslaget att minska Sveriges svavelutsläpp

med 80% från år 1980 till år 2000. Runt om i världen pågår

intensiva ansträngningar för att minska luftföroreningarna. De

mest långtgående luftvårdsplanerna har tagits fram i södra

Kalifornien i USA, som på grund av klimatförhållandena är

särskilt känsligt för luftföroreningar. Det är viktigt att

Sverige noggrant följer utvecklingen i Kalifornien och drar

nytta av deras erfarenheter. När det gäller flera

luftföroreningar är Sverige starkt utsatt för utsläpp från

omvärlden. År 1986 föll det ned 330000 ton svavel i Sverige.

Endast 40000 ton härrörde från inhemska källor. Närmare 40%

av svavelnedfallet kommer från Västeuropa. Den svenska

försurningssituationen kan endast i ringa omfattning förbättras

genom åtgärder i Sverige. Därför är det angeläget att Sverige

internationellt fortsätter att verka för åtgärder som begränsar

utsläppen.

Inte heller en långtgående minskning av de svenska

svavelutsläppen enligt riksdagens beslut ger tillräcklig effekt

på nedfallet av svavel för att det skall understiga de kritiska

belastningsgränserna. Enda undantaget är Norrlands inland.

Tabell 1

50>Svavel, 70>Kväve,

50>kg/ha år 70>kg/ha år

00>A. 05>Kritisk belastning 50>3--8 70>5--15

00>B. 05>Belastningsviktvärde 50>5 70>10

00>C. 05>Aktuell belastning

05>Sydvästra Götaland 50>20--25 70>20--25

05>Svealand 50>10--12 70>= 10

05>Norrlands inland 50>= 5 70>= 3

Källa: SNV

Det är alltså nödvändigt att driva på det internationella

förhandlingsarbetet för att år 1993, när nuvarande

överenskommelse om svavelminskningar på 30 % mellan år 1980 till

år 1993 upphör, kräva sådana svavelutsläppsminskningar att

belastningen på sikt kommer under den kritiska gränsen.

Under perioden 1980--1988 har de flesta länder i Västeuropa

minskat svavelutsläppen med 20--60 % medan utsläppen i Östeuropa

i stort har varit oförändrade. Demokratiseringsprocessen i

Östeuropa öppnar nu möjligheten till en radikal förbättring av

miljösituationen, inte minst på luftföroreningsområdet. Sverige

bör aktivt delta i EGs aktioner för att stödja denna utveckling.

Största delen av luftföroreningarna härrör från förbränning.

Förbränning av kol, olja, torv och andra bränslen leder till att

en rad föroreningar bildas. Även trafiken ger upphov till

betydande luftföroreningar. Dessa kan påverka såväl hälsa som

miljö. De sura föroreningarna som bildas vid förbränning kan

försura sjöar, mark, skog och grundvatten. Knappt 20% av

Sveriges sjöar är försurade. Närmare 10% av den beskogade ytan

i Europa bedöms vara påverkad av skogsskador. År 2010 kan

energiproduktionen ge merparten av kväveoxidutsläppen. Om

kärnkraftsavvecklingen leder till att elvärme ersätts med

småskalig förbränning, kommer luftkvaliteten i tätorterna att

avsevärt försämras i förhållande till nuläget. Om cirka hälften

av kärnkraften ersätts med sådan förbränning kommer det att ge

ungefär lika stora kväveoxidutsläpp som vägtrafiken beräknas ha

år 2010. Ansträngningarna för att få ned skadliga

luftföroreningar riskerar att spolieras vid en

kärnkraftsavveckling. En av de mest effektiva

luftvårdsåtgärderna är att behålla kärnkraften. Enligt vår

mening skall kärnkraften avvecklas först då det finns andra --

miljömässigt och ekonomiskt -- godtagbara alternativ.

Följande åtgärder är nödvändiga för att minska

luftföroreningarna och därigenom motverka växthuseffekten,

försurningen och ozonlagrets uttunning:

Minskad svavelhalt i eldningsoljor och andra bränslen

Minskad förbränning av fossila bränslen

Bättre energihushållning

Fortsatt kärnkraftsanvändning

Rökgasavsvavling vid stora koleldade värmeverk och

kraftvärmeverk

Minskade utsläpp från trafiksektorn

Minskad användning av freon

Renare trafik

Trafiken svarar för en stor mängd luftföroreningar. Av

kväveutsläppen svarar trafiken för ungefär två tredjedelar och

av kolväte för ungefär hälften av de totala utsläppen. Under de

senaste åren har avgaskraven skärpts i såväl Sverige som andra

länder. Detta är ett steg i rätt riktning. Den skatterabatt som

infördes på moderat initiativ påskyndade övergången till

katalytiskt avgasrenade bilar. Den socialdemokratiska

politiken har inneburit att en rad pålagor lagts på bilismen.

Detta kan leda till att miljöförbättrande åtgärder, i form av

eftermontering av katalysatorer och nyanskaffande av bilar,

försenas. Det vore olyckligt eftersom nya bilar är utrustade med

katalytisk avgasrening och dessutom bränslesnåla vilket

därigenom ger upphov till mindre avgaser. Förnyelsen av

bilparken bör stimuleras. Därför anser vi att en temporär

höjning av bilskrotningspremien till 1500 kr. skall ske under

år 1991. I dag utgår ett stimulansbidrag om 1000 kr. till dem

som eftermonterar katalysatorer på sina bilar. Om det visar sig

att bidraget inte får önskat resultat bör en höjning till 3000

kr. övervägas. Med en fortsatt teknisk utveckling och successivt

skärpta utsläppskrav bör vi år 2010 kunna räkna med minskningar

på mellan 70 och 80 % för kväveoxider och minst 80 % för

kolväten. Motsvarande utveckling är att förutse i Västeuropa. EG

har nu antagit avgasreningskrav för personbilar som motsvarar de

svenska.

Vår politik för att främja minskade utsläpp från trafiken

innehåller bl.a. följande delar:

Åtgärder för att föryngra bilparken, dvs. få en större andel

nya fordon med effektiv avgasrening.

Ny teknik uppmuntras och stimuleras.

Trafiksystemet effektiviseras så att transportsträckorna

minskas och en jämnare hastighet uppnås. Detta skulle kunna

uppnås genom höjda väganslag, byggande av kringfartsleder och

realistisk trafikplanering i städerna m.m.

Bättre kund- och marknadsanpassning av tåg- och

kollektivtrafiken där nya transportlösningar utvecklas samt

punktlighet och komfort prioriteras.

Moderata samlingspartiet är främmande för att införa direkta

förbud på områden där stimulanser principiellt är att föredra.

Ett exempel på förbud vi motsätter oss är regeringens beslut att

i praktiken förbjuda import av fordon fr.o.m. 1976 års modell

som inte uppfyller 1989 års avgasreningskrav. Vi har därför i

motion Jo862 krävt att beslutet skall omprövas. Beslutet ger

knappt påvisbara miljöeffekter utan slår endast undan benen för

de motorintresserade. Regeringen har mandat att upphäva beslutet

om importrestriktionerna, och vi förutsätter att så sker. I

annat fall återkommer vi med kravet om ett upphävande av

beslutet under vårriksdagen.

Övrigt

I vår motion 1989/90:Jo773 har vi begärt att regeringen skall

fastställa väl definierade kvalitetsnormer för luft och vatten.

Inom EG pågår ett motsvarande arbete. Sådana normer kommer att

ge möjlighet att bedöma de miljökonsekvensbeskrivningar som vi

tillsammans med övriga borgerliga partier lyckats få riksdagen

att ställa sig bakom. Det kommer också att ge ökad stadga i

tillståndsgivningen för verksamhet som ger miljöpåverkan. Trots

att riksdagen formellt avslår denna begäran utgår vi från att

dess kvalitetsnormer ändå kommer till stånd. Vi konstaterar

också att regeringen i praktiken bifallit våra motionskrav på en

handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar och vattendrag och

att en första rapport nu avgivits. Vi utgår ifrån att detta

arbete fortsätter och ytterligare konkretiseras.

2. Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anför:

Den förenklade hanteringsordning som folkpartiet i

jordbruksutskottet ställt sig bakom motiverar en närmare

redovisning av några av folkpartiets utgångspunkter för den del

av miljöpolitiken som berör vatten- och luftvård.

Luftföroreningarna har mer än något annat lärt oss att

problemen är gränslösa. Utsläpp från bl.a. polska och engelska

industrier försurar den skånska jorden och bidrar till att döda

livet i många av sjöarna i västra Sverige. På samma sätt regnar

också utsläppen från svenska industrier och

förbränningsanläggningar ner hundratals kilometer österut.

Vattnet och luften hänger ihop med varandra. I sitt kretslopp

mellan himmel och hav sköljer vattnet med sig många av de

föroreningar som vi försöker bli av med. Under det senaste

decenniet har hotet från luftföroreningarna ändrat karaktär.

Från att ha varit lokalt och regionalt framstår det som ett

alltmer ödesmättat globalt hot mot mänsklighetens överlevnad.

Världens länder är alltså beroende av varandra. Kraven på

åtgärder för att rädda miljön ökar.

Ett marknadsekonomiskt synsätt i miljöfrågor är viktigt. Att

sätta ett pris på miljön blir allt viktigare som instrument för

att kunna få till stånd kraftfulla åtgärder. Regeringen har

alltför länge intagit en ljum hållning, vilket kan belysas med

exempel från transportpolitiken. Satsningar på järnvägen som ett

attraktivt transportalternativ bör kombineras med stimulanser

för införande av eftermonterad katalytisk avgasrening,

utskrotning av de äldsta bilarna, ökade krav på rening av nyare

bensin- och dieseldrivna vägfordon samt ansträngningar för att

forskningen om alternativa motorer och bränslen skall kunna slå

igenom i praktisk tillämpning. Regeringens inställning har

beträffande dessa åtgärder präglats av ovisshet, oklarhet,

senfärdighet och otillräcklighet.

Andra viktiga åtgärder i vatten- och luftvården är en utökad

lövskogsandel, återskapande av våtmarker, skärpta krav på

kvävereduktion i reningsverken, en förklaring om Kattegatt som

ett miljöskyddsområde och att som målsättning ha en avveckling

av massaindustrins utsläpp av klorföreningar vid sekelskiftet.

Detta framhålls i motion 1989/90:Jo749 av Lars Ernestam m.fl.

(fp).

Ett exempel på vattnens och luftens betydelse utgör

västervattnen. Vänern med tillflöden och Göta Älv med biflöden

utgör vattentäkt för 700000 människor. Vänern är även en

betydande faktor ur klimatologisk synpunkt och utgör grund för

många djurarters liv och fortbestånd. Dessa vattens förbindelse

med Västerhavet bildar ett sammanhållet system. Inkommande

luftföroreningar faller ned i vattenområdet, transporteras

tillbaka till Västerhavet och gör att gifter kan spridas över

stora områden. Västerhavet utsätts dessutom för en kraftig

miljöpåverkan genom andra länders utsläpp, dumpning och

nedskräpning. Vårt eget land bidrar med kvävenedfall, läckage,

urlakning av jordar och avloppsutsläpp.

Staten måste ta ansvar genom att föregå med gott exempel vid

bl.a. transportval. Vänersjöfartens betydelse från säkerhets-

och miljösynpunkt, västervattnens betydelse som dricksvattentäkt

för en stor del av Västsveriges befolkning, allvaret och

omfattningen av utsläppen samt resultatet av tidigare olyckor

och tillbud utgör utgångspunkter i en ansvarsfull politik. I

motion 1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) begärs

dessutom ett regeringsprogram för västervattnen, där i motionen

redovisade förslag bör ingå. Under flera år har även statliga

myndigheter hos regeringen hemställt om ett samlat grepp. Vi i

folkpartiet har påtalat detta och efterlyst åtgärder. Regeringen

har ännu inte visat något större intresse för västervattnen och

deras betydelse.

Mälaren och Hjälmaren är Sveriges tredje och fjärde insjöar i

storlek. Stora likheter föreligger med västervattnen då områdena

runt sjöarna hör till Sverigs mest tättbefolkade. I likhet med

västervattnen är miljöbelastningen kring sjöarna ovanligt stor.

Folkpartiet anser att en rad åtgärder snarast behöver vidtas för

att rädda Mälaren och Hjälmaren undan miljöförstörelse. Raden av

hot mot sjöarna är lång, bl.a. genom olje- och kemikalieutsläpp

till följd av godstransporter via farleden

Landsort--Södertälje--Västerås. Säkerheten vid fartygshaverier

måste garanteras. Ökad tillförsel av närsalterna kväve och

fosfor leder till övergödning och syrebrist. Giftutsläpp

tillförs sjöarna från industrier, dagvatten, avlopp och

jordbruk. Fara föreligger för att naturen utarmas och förstörs.

Mälarens lummiga insjöskärgårdar och strandområden och

Hjälmarens annorlunda karaktär med stora öppna vattenytor

hotas av expansiv bebyggelse och exploatering i form av

båthamnar m.m. Vad som behövs är ett samlat åtgärdsprogram för

Mälaren och Hjälmaren.

Såsom närmare beskrivs i motion 1989/90:Jo717 innefattar detta

insatser på områden såsom trafik -- med åtgärder för t.ex.

förbättrade farledsanordningar och miljösäkrade fartyg --,

jordbruk -- där prisstödet delvis ersätts av en arealersättning

med åtgärder t.ex. för att uppmuntra alternativ odling,

stimulans av naturvårdande insatser, stöd till lantbrukare som

hävdar äldre odlingslandskap, stimulans av extensiv

kreatursskötsel --, skogsbruk -- med åtgärder som t.ex.

avsättning av särskilt värdefulla skogsområden som

naturreservat, stimulansbidrag för markägare för frivilliga

insatser för bevarande av lövskog --, industrin -- med åtgärder

som t.ex. miljöavgifter på vissa industriutsläpp, större

resurser för länsstyrelsens arbete med miljötillsyn, inrättande

av system med miljörevisorer --, fiske -- med t.ex. utredning av

behov av förbättringar för det betydelsefulla insjöfisket-- och

kommunala avloppsreningsverk -- med åtgärder mot t.ex. läckande

vattenledningar och inventering av industriutsläpp i

avloppsnäten.

Trots åtskilliga utredningars klarläggande av miljösituation

och miljörisker samt vilka åtgärder som kan vidtas, och trots

konstruktiva förslag i riksdagen, saknas konkreta mål och

handlingskraft från regeringens sida. I avbidan på något

regeringens initiativ vill vi hänvisa till de, förutom härovan

berörda, ytterligare konkreta förslag från folkpartiet

beträffande luft- och vattenvård som återfinns i motionerna

1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl., 1988/89:Jo800 av Bengt

Westerberg m.fl., 1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl.,

1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl., 1988/89:Jo749 av

Britta Bjelle och Hugo Bergdahl, 1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman

m.fl., 1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting,

1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo717 av

Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo724 av Siw Persson, 1989/90:Jo730

av Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl.,

1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl., 1989/90:Jo743 av Leif

Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo753 av Siw Persson,

1989/90:Jo775 av Margitta Edgren, 1989/90:Jo795 av Leif Olsson

och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och

Karl-Göran Biörsmark och 1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl.,

vilka i detta betänkande endast summariskt noterats.

3. Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) anför:

De förslag som centerpartiet lagt om åtgärder för att

förbättra vatten- och luftvården behandlas i detta betänkande

enligt s.k. förenklad behandling. Vi vill därför utveckla våra

förslag i ett särskilt yttrande. Vi återkommer med förslag till

åtgärder om förbättrad vatten- och luftvård när dessa frågor

ånyo kommer att behandlas under vårriksdagen 1991.

Luftföroreningar

Mycket av luftföroreningarna kommer från andra länder. Sverige

måste aktivt medverka till att också andra stater investerar i

reningsteknik, övergår till miljövänliga energislag och gör

energieffektiviseringar. Centern har tidigare fått riksdagens

stöd för sitt krav på en internationell luftvårdsfond.

Regeringen måste med kraft driva detta krav. Nya internationella

överenskommelser om begränsning av svavel- och kväveoxider måste

initieras och utgå ifrån de kritiska belastningsgränserna.

Den svenska energipolitiken måste förändras så att den leder

till effektivisering och ökad användning av förnybara energislag

som biobränslen. Detta är en av de viktigaste insatserna, jämte

att begränsa föroreningarna från trafiken, som kan göras för att

begränsa koldioxidutsläppen. Sverige måste verka för att det

skapas en internationell miljöfond som bl.a. skall stimulera

till en ny miljövänlig energistrategi.

Trafiken står för en stor andel av luftföroreningarna.

Miljöskadliga transporter måste ersättas med ekologiskt riktiga

transportsystem. Vi anser att detta måste ha högsta prioritet i

miljöarbetet och har därför lagt fram en rad förslag till

åtgärder.

Flygtrafiken måste ta sitt miljöansvar. För att minska

utsläppen från flygtrafiken måste regeringen verka för att

miljöavgifter kan införas även på utrikesflyget.

Vi anser att Sverige inte skall tillåta import av produkter

som innehåller freon. Det svenska miljöarbetet måste drivas på

ett mer offensivt och engagerat sätt.

Havsföroreningar

Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av

klorföreningar och tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen

kraftigt begränsas. Kraven på transporter av farligt gods på

haven måste skärpas. Klorutsläppen från pappersmasseindustrin

måste avvecklas till 1995. Havet är en resurs och dess många

möjligheter skall tas till vara, inte förödas. Det är därför

angeläget att ordentliga resurser avsätts till arbetet med att

förbättra havsmiljön.

Avfallsfrågor

Dagens stora mängder avfall visar på hur felaktigt samhället

fungerar. Det är därför nödvändigt att Sverige och andra

industriländer förändrar sin livsföring så att man får ett mera

resurseffektivt samhälle.

Vår uppfattning är att samhället har en viktig uppgift att

skapa förutsättningar för att minska mängden avfall.

Centerpartiet har under lång tid ställt krav på en ny

avfallspolitik som innebär:

minskade avfallsmängder

minskad miljöfarlighet hos avfallet

ökad materialåtervinning, genom bl.a. sortering

prioritering av biologiska behandlingsmetoder, som

kompostering, rötning occh metanjäsning.

4. Annika Åhnberg (v) anför:

Under den allmänna motionstiden 1989 och 1990 har

vänsterpartiet lämnat en rad angelägna förslag som, om de

bifölls av riksdagen, skulle leda till väsentliga förbättringar

av miljön. Vi har särskilt tagit upp miljön i Stockholmsområdet.

Vi har föreslagit åtgärder som leder bort från fossilbränslen i

transportsystemet. Självfallet står vi i vänsterpartiet bakom de

krav som förs fram i våra motioner, men jordbruksutskottet har

inte kunnat sakbehandla dessa frågor. Den höga

arbetsbelastningen gör att detta oerhört viktiga område kommer

att ges en djupare behandling först under våren 1991 i samband

med att riksdagens miljöpolitiska beslut förnyas. Vi kommer då

att återkomma med ett samlat förslag till åtgärder för att få en

bättre luft- och vattenvård.

5. Marianne Samuelsson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att rätten till frisk luft och

rent vatten borde vara en självklarhet. Vi anser inte att

regeringens nuvarande åtgärder på detta område är tillräckliga.

Vi har i ett flertal motioner krävt åtgärder för att klara de

ofantliga problem vi står inför. Om inte regeringen kommer med

förslag som motsvarar våra krav kommer vi naturligtvis att

återkomma med våra motionsförslag.

Problemen med luftföroreningar är omfattande och sträcker sig

alltifrån lokala hälsoproblem i städerna till globala problem

som drivhuseffekten och omfattande försurning av mark och

vatten. Orsakerna till luftföroreningarna berör en mängd olika

samhällssektorer. För att lösa problemen med utsläppen i luften

måste politiken ändras på en rad områden. Vi har i vår finans-

och skattemotion redogjort för hur vi vill använda oss av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Försurning och skogsdöd

Skogsdöden orsakas både av förändringar i marken och direkt av

luftföroreningar. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider

orsakar både sänkta pH-värden, som leder till att aluminium

fälls ut, och förändrad näringsstatus i marken. Träden angrips

också direkt av fotokemiska oxidanter som t.ex. ozon. Utsläppen

av kolväten och kväveoxider gör att ozon bildas. För att

reducera ozonbildningen måste utsläppen av dessa ämnen minskas.

Ozon skadar inte bara skogen utan verkar också skördesänkande på

jordbruksgrödor. Försurningen av mark och vatten skadar inte

bara växtligheten utan löser också ut giftiga metaller som t.ex.

kvicksilver. Människans hälsa kan drabbas av höjda metallhalter

i dricksvatten och mat. Utsläppen av försurande ämnen måste

minska kraftigt för att nå ner till de nivåer som naturen kan

bära.

Utsläpp till vatten

I stort sett all verksamhet som påverkar den yttre miljön

påverkar också havet. Miljösituationen i haven är till stora

delar akut. Det beror både på utsläpp av miljöfarliga ämnen --

som giftiga metaller och halogenerade organiska ämnen -- och på

övergödning av kväve och fosfor.

De viktigaste orsakerna till övergödningen är kväve från

trafiken och jordbruket. Markberedning och dikning inom

skogsbruket har betydelse för urlakningen av kväve. Det är

därför viktigt att återskapa våtmarker i våra kustnära områden

då dessa binder kväve.

Reningsverk

De kommunala reningsverken tillför havet kväve och fosfor. Vi

anser att de kommunala reningsverken vid Västerhavet och

Östersjön skall införa en kvävereduktion motsvarande 75% till

år 1995. För övriga reningsverk skall reningen vara 50%. En

särskild miljöskatt på tvättmedel som innehåller fosfor skall

införas.

I framtidens reningsverk måste det som går att återföra till

jorden som jordförbättring tas till vara utan risk för att det

innehåller miljöförstörande ämnen. Toalettavfall bör separeras

och inte blandas med miljöskadliga ämnen, vilket vi tagit upp i

motionen om utveckling av ekologiskt toalettsystem.

I våra motioner föreslår vi kraftiga minskningar på

utsläppssidan, vilket är nödvändigt för ett ekologiskt hållbart

samhälle. Naturligtvis kommer vi att återkomma med våra krav, om

de inte ingår i kommande regeringsförslag.