Bet. 1990/91:JoU9

Jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JOU09

Strålskydd

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JoU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 12 motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden 1990 om strålskydd m.m. Motionerna

gäller bl.a. gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel, fasta

mätstationer för radioaktiv strålning och lågdosstrålningens

effekter. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats fem reservationer.

Motioner

1989/90:Jo703 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiv

strålning i Skaraborgs län.

1989/90:Jo718 av Eva Goës och Lars Norberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till

lagstiftning om att gränsvärdet för radioaktivitet i alla

livsmedel sänks,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

lågdosstrålningens effekter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om officiell redovisning av mätresultat

gällande strontium och plutonium,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återuppta flygkartering för att mäta

markstrålningen.

1989/90:Jo732 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar

Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

fast mätstation för radioaktiv strålning i Älvsborgs län.

1989/90:Jo758 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurser för forskning och praktiska försök

kring cesium i Gävleborgs och Västernorrlands län.

1989/90:Jo780 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att ett nät

av mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning

byggs ut i landet med länen som bas.

1989/90:Jo790 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Gävleborgs län måste ha en fast

mätstation för radioaktiv strålning.

1989/90:Jo811 av Hugo Andersson och Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiva ämnen i

Östergötland.

1989/90:Jo835 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om samordning av mätstationer.

1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att lagstiftningen

rörande joniserande strålning och radioaktiva ämnen behandlas i

den pågående utredningen om miljölagstiftningen.

Hearing

Utskottet har anordnat en utfrågning med generaldirektör

Gunnar Bengtsson, statens strålskyddsinstitut (SSI), i syfte att

erhålla information om olika strålskyddsfrågor m.m.

Utskottet

Strålskydd m.m.

Motionerna

Frågan om lågdosstrålningens effekter är föremål för ett antal

yrkanden i motion Jo718 (mp). Enligt motionärerna har Tjernobyl

lärt oss att räkna med nya nedfall. Folks oro och ångest är

stor. Lågdosstrålningens risker har inte tagits på allvar. Dess

effekter i Sverige för människors hälsa -- både den fysiska och

psykiska -- måste utredas och belysas. Regeringen bör utarbeta

ett förslag till lagstiftning om sänkt gränsvärde för

radioaktivitet i alla livsmedel (yrkande 1). Vidare bör

regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens effekter

(yrkande 2). Enligt motionärerna saknas en officiell redovisning

av mätresultat gällande strontium och plutonium efter

Tjernobylolyckan (yrkande 3). Vidare yrkas att flygkartering för

att mäta markstrålning återupptas (yrkande 4). Skadeverkningarna

från Tjernobyl har enligt motionärerna i motion Jo758 (s)

drabbat Gävleborgs och Västernorrlands län särskilt hårt. Den

omedelbara faran har avklingat, men omfattande och långsiktiga

problem kvarstår. Det är angeläget att särskilda insatser görs

beträffande forskning och praktiska försök i syfte att snabbt få

ned cesiumhalterna i framför allt fisk. Enligt motion Jo879 (v)

yrkande 3 gäller miljöskyddslagen inte joniserande strålning och

radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i

atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och

strålskyddslagen. Detta innebär enligt motionärerna att dessa

oerhört viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare

lagstiftning än annan miljöfarlig verksamhet. Dessa områden

skall beröras av miljöskyddslagen och bör därför hänskjutas till

den pågående utredningen om miljölagstiftningen.

Utskottets överväganden

Statens strålskyddsinstitut (SSI) utfärdar dosföreskrifter

beträffande radioaktiva ämnen. Föreskrifterna grundas på

internationella rekommendationer. Enligt gällande

livsmedelslagstiftning meddelar statens livsmedelsverk (SLV)

föreskrifter om bl.a. livmedlens beskaffenhet. Med hänsyn till

SSIs dosföreskrifter fastställer SLV de gränsvärden som skall

gälla för olika livsmedel.

Vid utskottets utfrågning av generaldirektören för SSI framkom

bl.a. följande. Frågan om gränsvärden för radioaktivitet i

livsmedel som ett strålskyddsproblem måste relateras till vad

medborgaren i allmänhet utsätts för i form av bl.a.

radonstrålning. Vid en sådan jämförelse framstår radioaktivitet

i livsmedel inte som ett strålskyddsproblem av betydelse. Vissa

befolkningsgrupper utsätts dock för betydligt större stråldoser

än andra. Enligt SSI bör resurserna koncentreras till dessa

grupper. Så sker också i dag, och ifrågavarande

befolkningsgrupper följs noga av berörda myndigheter. De av SLV

fastställda gränsvärdena skall i första hand tillämpas av

handeln och kommer därför inte att minska riskerna för de mer

utsatta befolkningsgrupperna. Den årliga stråldos som dessa

grupper utsätts för beror till mycket stor del på det totala

intaget. För att minska riskerna måste bl.a. arbetet med

information om lämpligt kosthåll förstärkas. Vid utfrågningen

framkom vidare att SSI under tiden efter Tjernobyl utförde

mätningar av strontiumhalten i mejerimjölk. Resultaten

överlämnades till SLV som i särskilda PM redovisade dessa till

samtliga kommuner. Inga större tillskott av strontium kunde

påvisas. Vidare har vissa studier gjorts beträffande bröstmjölk

hos ammande kvinnor. Plutoniumstudier har genomförts vid

universitetet i Lund. Resultatet av dessa studier visade ett

litet tillskott av plutonium efter Tjernobyl. Enligt SSI är

största faran med plutonium i dessa sammanhang om kroppen

utsätts för strålning genom inandning av plutoniumförorenade

dammpartiklar. När de förorenade partiklarna väl hamnat på

marken är de från strålskyddssynpunkt av mindre intresse.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att

föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av motion Jo718

yrkandena 1 och 3. Motionen avstyrks i berörda delar.

För att kunna bedöma lågdosstrålningens eventuella effekter

utgår man enligt SSI från en viss skadeförekomst i förhållande

till viss stråldos (direkt proportionalitet mellan skada och

dos). Problematiken kring lågdosstrålning och skadeförekomst

studeras fortlöpande av SSI. SSI deltar bl.a. i ett av SLV

anordnat projekt om fortplantning hos fisk. Ett omfattande

arbete bedrivs även internationellt. Forskning på detta område

bedrivs sålunda bl.a. av FNs vetenskapliga kommitté rörande

atomstrålningens verkningar (UNSCEAR ) och Internationella

strålskyddskommissionen (ICRB). Enligt SSI skulle en utredning i

enlighet med vad som föreslås i miljöpartiets motion Jo718 inte

tillföra frågan om lågdosstrålningens effekter några nya

vetenskapliga slutsatser. En utredning skulle eventuellt kunna

ge allmänheten en beskrivning av den aktuella vetenskapliga

kunskapsnivån beträffande lågdosstrålningens effekter. SSI har

anordnat flera offentliga diskussioner om lågdosstrålningens

eventuella risker, senast i maj 1990. Utskottet är mot bakgrund

av det anförda inte berett att tillmötesgå det krav på en

utredning om lågdosstrålningens effekter som förs fram i motion

Jo718 yrkande 2. Motionen avstyrks i berörd del.

SSI har tidigare låtit genomföra omfattande flygkartering i

forskningssyfte. Ett av huvudskälen för denna verksamhet har

varit att säkerställa kompetensen på området. Enligt SSI är

behovet av flygkartering störst direkt efter ett eventuellt

radioaktivt nedfall. Flygkartering tillfredsställer behovet av

en omedelbar och samlad överblick. I ett senare skede finns mer

tillförlitliga metoder att tillgå för kontroll av ett

radioaktivt nedfalls eventuella effekter. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo718 yrkande 4.

Enligt SSI pågår viss forskning och praktiska försök kring

cesium. En rad projekt har genomförts för att kartlägga den

aktuella situationen i olika sjöar. Beträffande mer

åtgärdsinriktad forskning kan bl.a. nämnas SSIs stöd till

naturvårdsverkets cesium/kvicksilver-projekt. SSI deltar även i

EGs forskningsprogram om strålskydd. Programmet omfattar bl.a.

cesiumforskning. Resultatet av den cesiumforskning som pågår kan

enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att

tillgodose syftet med motion Jo758. Motionen avstyrks.

I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen)

regleras all sådan verksamhet med däri ingående

avfallshantering. Införsel till riket av kärnämnen eller

kärnavfall är definitionsmässigt kärnteknisk verksamhet enligt

nämnda lag. Strålskyddslagens syfte är att utöver människor

skydda djur och miljö mot skadlig verkan av både joniserande och

icke-joniserande strålning. Strålskyddslagen (1988:220) är i

förhållande till kärntekniklagen subsidiär när det gäller

villkor och föreskrifter rörande radioaktivt avfall. Det

väsentliga vid all hantering inom kärnenergiområdet är att uppnå

största möjliga säkerhet. Detta sker bl.a. genom ett

sammanhållet lagsystem vari omfattningen av sådan verksamhet som

är tillståndspliktig anges. Uppdelningen av kontrollen över

kärnenergiverksamheten mellan kärntekniklag och tidigare

strålskyddslag var föremål för regeringens och riksdagens

överväganden i samband med kärntekniklagens tillkomst (prop.

1983/84:60, NU17, rskr.135). Vid behandlingen av förslaget till

nu gällande strålskyddslag konstaterade riksdagen att gällande

ordning i detta avseende skulle bibehållas (prop. 1987/88:88,

JoU19, rskr. 234). Med det anförda föreslår utskottet att motion

Jo879 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Mätstationer för radioaktiv strålning

Motionerna

I ett antal centerpartimotioner framförs krav på inrättandet

av fasta mätstationer för radioaktiv strålning. I motion Jo703

framhålls att en mätstation i varje län är den minsta

säkerhetsåtgärd människorna bör ha tillgång till. En fast

mätstation för radioaktiv strålning saknas i Skaraborgs län, och

enligt motionärerna har skaraborgarna rätt att kräva en sådan

fast mätstation. Enligt motion Jo732 måste allt göras för att

minimera skadorna när en olycka eller ett tillbud inträffar.

Första åtgärden är att omedelbart varna för utsläpp som

inträffat så att människor kan förflytta sig inomhus och

därigenom undgå det direkta radioaktiva nedfallet. För detta

krävs speciella mätinstrument. Varje län bör ha tillgång till en

fast mätstation för detta ändamål. Enligt motionärerna bör bl.a.

Älvsborgs län ha tillgång till en sådan mätstation. I motion

Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett nät av

mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning

byggs ut i landet med länen som bas. Enligt motionärerna finns i

Sverige inte mätstationer och kontinuerlig observans av

radioaktiv strålning mer än på två platser. En uppbyggnad av

mätstationer skulle mildra allmänhetens oro i någon mån, även om

den inte kan stillas förrän kärnkraften helt har avvecklats.

Detta är inte minst viktigt i Kalmar län dit tre kärnkraftverk

har lokaliserats. Gävleborgs län måste enligt motion Jo790 ha en

fast mätstation för radioaktiv strålning. Radioaktiviteten

känner inga gränser och kan spridas mycket långa sträckor.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl fick stora negativa konsekvenser

för invånarna i Gävleborg. Framför allt drabbades de östra

delarna av länet och kusten norrut. Länet gränsar dessutom till

kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Det anförda understryker

behovet av en mätstation i Gävleborgs län. Centerpartiet är

enligt motionärerna i motion Jo811 det parti som längst har

agerat mot kärnkraften. Även om man tappat tron på att

kärnkraften skall lösa den framtida energiförsörjningen kommer

reaktorerna att finnas kvar ett antal år. Allt måste göras för

att minimera riskerna. Ett sätt är att så tidigt som möjligt

varna för radioaktiva utsläpp. Härför krävs speciella

mätinstrument. Sådana finns utplacerade på ett antal platser men

saknas i Östergötland. En fast mätstation som har

direktförbindelse med befintliga larmanläggningar är det minsta

som östgötarna kräver. Enligt motion Jo835 har utredningen om

kärnkraftsberedskap visat på behovet av ett utökat antal

mätstationer för att åstadkomma större beredskap i landet vid

kärnkraftsolyckor. Enligt motionärerna har vägverket ett mycket

väl utbyggt system av mätstationer som ger information till

väderrapporter m.m. Dessa mätstationer kan med mycket små

investeringar mäta radioaktivt nedfall, gasutsläpp från

industrier m.m. En samordning med vägverkets mätstationer skulle

hålla nere kostnaderna för en utbyggnad av mätstationerna för

radioaktiv strålning.

Utskottets överväganden

Effektiv beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen

förutsätter ett heltäckande varningssystem. Efter Tjernobyl har

SSIs mätstationer utrustats med automatisk rapportering och

alarmering. Vidare har SSI beslutat öka antalet mätstationer

från 26 till 31. De nya stationerna placeras i södra Sverige med

hänsyn till närheten av utländska kärnkraftverk. SSI anser det

önskvärt att ifrågavarande mätstationer bemannas, och man

eftersträvar därför en samlokalisering med Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Enligt SSI är

vägverkets automatiserade mätstationer mindre lämpliga.

Utredningen om kärnkraftsberedskap (SOU 1989:86) föreslår att

antalet mätstationer ökas med ytterligare 10 för placering i

norra Sverige. Utredningens förslag är för närvarande föremål

för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet

härav anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo703, Jo732,

Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835. Motionsyrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel

m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkandena 1 och 3,

res. 1 (mp)

2. beträffande lågdosstrålningens effekter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 2,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande flygkartering

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 4,

res. 3 (mp)

4. beträffande forskning om cesium

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo758,

5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande

strålning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 3,

res. 4 (v, mp)

6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo703, 1989/90:Jo732,

1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och 1989/90:Jo835.

res. 5 (c, v, mp)

Stockholm den 6 november 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),

Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge

Carlsson (s), Sören Norrby (fp), Annika Åhnberg (v), Marianne

Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin

Starrin (c), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).

Reservationer

1. Gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel m.m. (mom. 1)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Statens strålskyddsinstitut" och slutar med "berörda

delar." bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo718 anser utskottet

att regeringen bör utarbeta ett förslag till lagstiftning om

sänkt gränsvärde för radioaktivitet i alla livsmedel. Vidare

anser utskottet att det saknas en godtagbar officiell

redovisning av mätresultat beträffande strontium och plutonium

efter Tjernobylolyckan. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo718 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkandena

1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Lågdosstrålningens effekter (mom. 2)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "För att" och slutar med "berörd del." bort ha följande

lydelse:

För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- strålskyddskommissionen

(ICRB). Tjernobyl har dock lärt oss att räkna med fortsatta

nedfall. Folks oro och ångest är stor. Lågdosstrålningens risker

har tidigare inte tagits på allvar. Mot bakgrund härav bör

regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens

effekter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo718

yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande lågdosstrålningens effekter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Flygkartering (mom. 3)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "SSI har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo718 yrkande 4 anser

utskottet att flygkartering för att mäta markstrålning måste

återupptas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande flygkartering

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöskyddslagstiftning och joniserande strålning (mom. 5)

Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "I lagen" och på s. 5 slutar med "vidare åtgärd." bort ha

följande lydelse:

Miljöskyddslagen gäller inte beträffande joniserande strålning

och radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i

atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och

strålskyddslagen. Detta innebär enligt utskottets mening att

viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare lagstiftning än

annan miljöfarlig verksamhet. Joniserande strålning och

hanteringen av radioaktiva ämnen borde omfattas av

miljöskyddslagstiftningen. Frågan bör därför hänskjutas till

den pågående utredningen om miljölagstiftningen. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo879 yrkande 3 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande

strålning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Mätstationer för radioaktiv strålning (mom. 6)

Karl Erik Olsson (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson

(mp) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Effektiv beredskap" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks." bort ha följande lydelse:

I motion Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär

åtgärder så att ett nät av mätstationer för kontinuerlig mätning

av radioaktiv strålning byggs ut i landet med länen som bas.

Enligt motionärerna finns i Sverige inte mätstationer och

kontinuerlig observans av radioaktiv strålning mer än på två

platser. Ett ökat antal mätstationer skulle i någon mån mildra

allmänhetens oro, även om den inte helt kan stillas förrän

kärnkraften har avvecklats. Detta är inte minst viktigt i de län

där kärnkraftverken är lokaliserade. En utbyggnad i enlighet med

vad som nu förordats innebär att flera län måste tillföras

mätstationer för radioaktiv strålning. Utskottet förutsätter att

de krav på stationernas lokalisering som framförs i motionerna

Jo703, Jo732, Jo790, Jo811 och Jo835 därvid kommer att

tillgodoses. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Jo703, Jo732, Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo703,

1989/90:Jo732, 1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och

1989/90:Jo835 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.