Bet. 1990/91:JuU10

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU10

Böter

Innehåll

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

JuU10

Propositionen m.m.

I proposition 1990/91:68 har regeringen

(justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta genom

propositionen framlagda förslag till lag om ändring i

brottsbalken och lag om ändring i rättegångsbalken jämte förslag

till lagar om ändring i ett stort antal andra författningar.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 96 f.

I samband med propositionen behandlar utskottet yrkanden i

motioner väckta under den allmänna motionstiden i år.

Motionsyrkandena redovisas på s. 95 f.

Lagförslagen, av vilka nr 1 och 2 har granskats av lagrådet,

har följande lydelse.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ju615 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

föreläggande av ordningsbot skall få utfärdas för snatteri i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rapporteftergift,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtalsunderlåtelse,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beloppsgränsen mellan snatteri och stöld.

1990/91:Ju621 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (båda

c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder mot snatteri.

1990/91:Ju629 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

föreläggande av ordningsbot skall få utfärdas för snatteri i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rapporteftergift,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtalsunderlåtelse,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränsen mellan snatteri och stöld.

1990/91:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskad användning av åtalsunderlåtelse

och rapporteftergift.

1990/91:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vad i

motionen anförts om återgång till reglerna om åtalsunderlåtelse

i den lydelse som gällde före 1 april 1985, dock med undantag

för de ändringar som skett i och med SFS 1988:822,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpningen av åtalsunderlåtelse och

rapporteftergift.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mer restriktiva regler för användningen

av institutet rapporteftergift,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mer restriktiv användning av

institutet åtalseftergift,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en skärpt kontroll av efterlevnaden av

meddelade föreskrifter när åtalsunderlåtelse meddelats,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i brottsbalken att värdegränsen mellan brotten snatteri

och stöld inte höjs,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av ett system med

ordningsbot vid snatteribrott.

1990/91:Ju823 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om

villkorad åtalsunderlåtelse i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Ju826 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskad användning av åtalsunderlåtelse

vid narkotikabrott.

Utskottet

Propositionen

Inledning

Böter är den vanligaste straffrättsliga påföljden. Enligt den

officiella kriminalstatistiken bestämdes påföljden till böter i

85% av alla lagföringar under år 1989.

De grundläggande bestämmelserna om böter finns i 25 kap.

brottsbalken (BrB). Här finns bl.a. regler som anger inom vilka

beloppsmässiga ramar dagsböter och penningböter får dömas ut.

Nuvarande minimi- och maximibelopp bestämdes genom lagändringar

som trädde i kraft den 1 januari 1982 (prop. 1980/81:38, JuU15,

rskr. 115).

Propositionen innehåller förslag om ändringar av

bötesstraffets utformning och tillämpningsområde.

Förslagen grundar sig huvudsakligen på

fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande (SOU 1986:13--15)

Påföljd för brott och remissbehandlingen av detta betänkande.

Till underlaget hör vidare skrivelser till regeringen från

rikspolisstyrelsen och trafiksäkerhetsrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De nuvarande bötesformerna dagsböter, penningböter och

normerade böter behålls. Maximum för penningböter föreslås bli

höjt från 1000 kr. till 2000 kr. vid ett brott och från

2000 kr. till 5000 kr. när penningböter tillämpas som

gemensamt straff för flera brott.

Även skalan för antalet dagsböter föreslås ändrad. Det lägsta

antalet dagsböter som kan dömas ut föreslås bli 30 dagsböter i

stället för som nu en dagsbot. Om ett brott för vilket böter är

föreskrivet bör föranleda ett lägre straff än 30 dagsböter,

skall i stället penningböter dömas ut.

Maximala antalet dagsböter föreslås bli höjt från 120 till 150

för ett brott och från 180 till 200 som gemensamt straff för

flera brott.

Minsta beloppet för en dagsbot föreslås bli 30 kr. mot

nuvarande 10 kr. Om särskilda skäl föreligger skall dagsbotens

belopp få jämkas.

Om böter skall dömas ut som ett gemensamt straff för flera

brott och det bland brotten ingår ett som bör föranleda

dagsböter, föreslås att det gemensamma straffet blir dagsböter.

Föreligger särskilda skäl, skall dock rätten kunna döma särskilt

för brott för vilka endast penningböter är föreskrivna.

Allmänna bötesminimum differentieras och höjs till 100 kr. vid

penningböter och normerade böter samt till 450 kr. vid

dagsböter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Överväganden

Utskottet delar den principiella syn på bötesstraffet och dess

fördelar framför frihetsberövande påföljder som kommit till

uttryck i propositionen. Bötesstraffets position bör således

stärkas i påföljdssystemet. Utskottet kan ställa sig bakom den

lösning som valts i propositionen för detta syfte och har,

utöver vad strax anförs, inte funnit anledning till erinran mot

de framlagda förslagen.

I propositionen föreslås en ändring i kungörelsen (1942:155)

angående förbud mot försäljning av vissa kemikalier, lagförslag

nr 20. Denna kungörelse upphörde att gälla den 1 juli 1989 (SFS

1988:1145). Lagförslag nr 20 bör därför avslås.

I 13 § förslaget till lag om ändring i förordningen (1956:413)

om klassificering av kött, lagförslag nr 36, bör vidtas en

justering på sätt framgår av utskottets hemställan.

I propositionen föreslås en ändring i taxeringslagen

(1956:623), lagförslag nr 38. Enligt övergångsbestämmelserna

till taxeringslagen (1990:324) upphörde 1956 års taxeringslag

att gälla den 30 juni 1990 men skall fortfarande tillämpas på

ärenden och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Den

nu föreslagna ändringen bör därför ske i övergångsbestämmelserna

till den nya lagen.

I propositionen föreslås en ändring i 11 § kungörelsen

(1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare

till flerfamiljshus, lagförslag nr 54. Vid genomförandet av

ändringen bör beaktas att lagrummet år 1974 givits ny lydelse

(SFS 1974:592).

Åtgärder mot snatteri m.m.

Inledning

I det följande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden

om ordningsbot för snatteri, användningen av åtalsunderlåtelse

och rapporteftergift vid sådana brott m.m.

Ordningsbot för snatteri m.m.

I ett flertal motioner (Ju615, Ju621, Ju629 och Ju821) begärs

att vissa okomplicerade fall av snatteri skall kunna beivras med

ordningsbot.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen och senast förra

våren avstyrkt bifall till liknande motionsyrkanden (se

1989/90:JuU23 s. 6 f, rskr. 156). Till stöd härför har utskottet

anfört bl.a. att resultatet av beredningen inom

regeringskansliet av fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande

borde avvaktas innan det kunde bli aktuellt för riksdagen att ta

ställning till frågan.

Fängelsestraffkommittén har i anslutning till sitt förslag om

ökad användning av penningböter, vilket förslag ligger till

grund för den nu aktuella propositionen, framhållit att det

därigenom skulle kunna öppnas möjligheter till en vidgad

användning av ordningsbot.

Även justitieministern anser (prop. s. 112 f) att systemet med

ordningsbot har uppenbara fördelar, inte bara genom att det är

resursbesparande utan även kriminalpolitiskt sett genom att

samhällsreaktionen sker i nära anslutning till brottet. Enligt

hennes mening finns det emellertid för närvarande inte

tillräckligt underlag för att öppna möjlighet att använda

ordningsbot vid snatterier eller annan brottslighet, som enligt

förslagen i propositionen i framtiden kan föranleda

penningböter. Enligt justitieministern bör erfarenheterna av den

nu föreslagna reformen få visa om det är lämpligt att utvidga

tillämpningsområdet för ordningsbot. Frågan kommer att övervägas

av åklagarutredningen (dir. 1990:27).

Utskottet, som utgår från att åklagarutredningen prövar frågan

i positiv anda, anser att motionsyrkandena med hänsyn till

sakens nuvarande beredningsläge inte bör leda till någon åtgärd

från riksdagens sida.

I motionerna begärs dessutom en sänkning av beloppsgränsen

mellan stöld och snatteri.

Inledningsvis vill utskottet i denna del peka på att inte

enbart värdet av det tillgripna inverkar på frågan om en gärning

skall bedömas som snatteri eller stöld. Olika omständigheter vid

gärningen inverkar. T.ex. kan snatteri i seriebrottslighet

bedömas som stöld. Tillvägagångssättet kan också ha betydelse.

Motionsönskemål om en sänkning av den i praxis använda

beloppsgränsen mellan stöld och snatteri har utskottet tidigare

behandlat (1989/90:JuU23 s. 6 f; jfr Högsta domstolens dom

1990-12-06, nr DB 33). Motionerna har avstyrkts under hänvisning

till att fängelsestraffkommittén behandlat frågan om

straffskalorna för stöld och snatteri och även berört

straffvärdet för de centrala förmögenhetsbrotten. I avvaktan på

resultatet av kommitténs förslag i dessa delar, vilket enligt

utskottets uppfattning kunde komma att innefatta även frågor om

gränsdragningen mellan de olika brotten, ansåg utskottet att

riksdagen inte borde göra något uttalande i saken.

Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning och

avstyrker bifall till motionerna Ju615, Ju621, Ju629 och Ju821

även i nu berörda delar.

Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse

I motionerna Ju802, Ju803 och Ju821 förordas en minskad

användning av rapporteftergift och åtalsunderlåtelse, och i de

två sistnämnda motionerna begärs en återgång till de

restriktivare regler om åtalsunderlåtelse som gällde före den 1

april 1985. Motionerna Ju615, Ju621, Ju629 och Ju821 förespråkar

en minskad användning av rapporteftergift och åtalsunderlåtelse

vid snatteribrott. I motion Ju826 förordas att åtalsunderlåtelse

i princip inte skall beviljas vid narkotikabrott.

Möjligheterna att besluta om åtalsunderlåtelse enligt

rättegångsbalken utvidgades år 1985. Den gällande regleringen

innebär sammanfattningsvis följande.

Åtalsunderlåtelse får beslutas om inte något väsentligt

allmänt eller enskilt intresse åsidosätts om det kan antas att

påföljden, om åtals väckts, skulle ha stannat vid böter eller,

om det finns särskilda skäl, vid villkorlig dom. Åtal får vidare

underlåtas om den misstänkte begått annat brott och det utöver

påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av

det föreliggande brottet. Åtalsunderlåtelse får också beslutas i

vissa fall om brottet begåtts under inflytande av psykisk

abnormitet m.m. Åtal får också underlåtas om det av särskilda

skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att

avhålla den misstänkte från vidare brottslighet.

Samtliga nu aktuella motionsönskemål har behandlats av

utskottet vid flera tidigare tillfällen och senast under

föregående riksmöte (se 1989/90:JuU23 s. 7 f och där gjord

hänvisning). Utskottet har i dessa fall i sina av riksdagen

godkända betänkanden avstyrkt bifall till motionerna. I sin

motivering har utskottet anfört i huvudsak att den nuvarande

regleringen får anses utgöra en rimlig avvägning mellan de

intressen av skilda slag som gör sig gällande inom

brottsbekämpningen.

Bakom 1985 års beslut låg i första hand processekonomiska

överväganden, och enligt utskottets uppfattning har

lagändringarna varit värdefulla som medel att koncentrera

rättsväsendets resurser till de mest angelägna områdena.

Reglerna har emellertid också ifrågasatts. Åklagarutredningen

skall enligt sina direktiv göra en samlad utvärdering av 1985

års förändringar för att bl.a. se över om nu gällande

bestämmelser om åtalsunderlåtelse är ändamålsenliga. Utredningen

skall också se över bestämmelserna om rapporteftergift. I detta

beredningsläge saknas det, enligt utskottets uppfattning,

anledning för riksdagen att göra några sådana uttalanden i fråga

om instituten åtalsunderlåtelse och rapporteftergift i allmänhet

som efterlyses i motionerna. Yrkandena avstyrks.

Det sagda gäller också yrkandet i motion Ju826 om en

restriktivare användning av åtalsunderlåtelse vid

narkotikabrott.

Motionerna Ju821 och Ju823 tar upp de särskilda reglerna om

åtalsunderlåtelse som finns i lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). I den förstnämnda

motionen föreslås att kontroll skall ske av huruvida den unge

iakttar det krav på skötsamhet som lagen uppställer då beslut om

åtalsunderlåtelse har meddelats. I motion Ju823 begärs ökade

möjligheter att meddela villkorad åtalsunderlåtelse för unga.

Enligt motionärerna är den nuvarande regeln om återkallelse av

beviljad åtalsunderlåtelse alltför restriktiv.

Under föregående riksmöte behandlade utskottet ett

motionsönskemål liknande det som nu framställts i motion Ju823.

Utskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande

(1989/90:JuU23 s. 7) bifall till motionen.

Nu gällande regler om åtalsunderlåtelse i LUL fick sin

nuvarande utformning genom lagstiftning som trädde i kraft den 1

juli 1988 (prop. 1987/88:135, JuU36, rskr. 403). De ändringar i

LUL som då företogs har, på regeringens uppdrag, varit föremål

för en utvärdering av brottsförebyggande rådet (BRÅ). I sin

utvärdering har BRÅ berört frågeställningar liknande dem som tas

upp i motionerna. Där har bl.a. anförts att det är nödvändigt

att reglerna om återkallelse av åtalsunderlåtelser utnyttjas

betydligt oftare än som sker i dag för att åtalsunderlåtelsen

skall ha i lagstiftningen avsedd status. Utvärderingen är

överlämnad till ungdomsbrottskommittén (dir. 1990:53).

Enligt direktiven skall ungdomsbrottskommittén se över

nuvarande reaktionssystem när det gäller brott av unga.

Utskottet utgår ifrån att kommittén kommer att behandla de i

motionerna upptagna spörsmålen. I rådande beredningsläge saknas

det enligt utskottets uppfattning anledning för riksdagen att

göra några särskilda uttalanden i dessa frågor. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna Ju821 och Ju823 i nu

behandlade delar.

Övrigt

I övrigt föranleder motionerna och propositionen inte några

särskilda uttalanden från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslag nr 20

att riksdagen avslår det i proposition1990/91:68 framlagda

förslaget till lag om ändring i kungörelsen (1942:155) angående

förbud mot försäljning av vissa kemikalier,

2. beträffande lagförslag nr 36

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i förordningen (1956:413) om klassificering

av kött, dock med den ändringen att i 13 § andra stycket orden

"stadgas i allmänna strafflagen" byts ut mot "finns föreskrifter

i brottsbalken",

3. beträffande lagförslag nr 38

att riksdagen dels avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 i övergångsbestämmelserna

till taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Den gamla lagen skall 2. Den gamla lagen skall

fortfarande tillämpas på fortfarande tillämpas på

ärenden och mål avseende ärenden och mål avseende

1990 och tidigare års 1990 och tidigare års

taxeringar. Vad som i den taxeringar. Vad som i den

gamla lagen sägs om gamla lagen sägs om

länsskattemyndighet och länsskattemyndighet och

lokal skattemyndighet skall lokal skattemyndighet skall

från och med den 1 januari från och med den 1 januari

1991 gälla skattemyndighet. 1991 gälla skattemyndighet.

Straffet för brott mot 120

§ andra stycket i gamla

lagen skall i stället

för böter, högst

femhundra kronor, vara

penningböter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

4. beträffande lagförslag nr 54

att riksdagen dels avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i kungörelsen (1966:37) om

statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till

flerfamiljshus, dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1966:37) om statistiska

uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus

Härigenom föreskrivs att 11 § kungörelsen (1966:37) om

statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till

flerfamiljshus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §1

Till böter högst 500 Till penningböter döms

kronor dömes den som den som

1. underlåter att 1. underlåter att

fullgöra sin fullgöra sin

uppgiftsskyldighet eller att uppgiftsskyldighet eller att

vidarebefordra mottagen vidarebefordra mottagen

uppgift till statistiska uppgift till statistiska

centralbyrån när centralbyrån när

sådan skyldighet åvilar sådan skyldighet åvilar

honom eller honom eller

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. uppsåtligen eller av 2. uppsåtligen eller av

oaktsamhet lämnar oriktig oaktsamhet lämnar oriktig

uppgift om ej gärningen uppgift om gärningen inte

är belagd med straff i är belagd med straff i

brottsbalken. Allmänt brottsbalken.

åtal för brott som avses

i första stycket får Allmänt åtal för

väckas endast efter brott som avses i första

anmälan av statistiska stycket får väckas

centralbyrån. endast efter anmälan av

statistiska centralbyrån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Senaste lydelse 1974:592.

5. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar följande i propositionen framlagda förslag

till

1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i kungörelsen (1885:56 s. 1) med vissa

föreskrifter till beredande av skydd för

undervattenstelegrafkablar,

4. lag om ändring i kungörelsen (1915:288) angående förbud att

utan särskilt tillstånd framdraga enskild telegraf-, telefon-

eller annan svagströmsledning över riksgränsen,

5. lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om

sjöfynd,

6. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled,

7. lag om ändring i lagen (1929:116) om tillsyn över

stiftelser,

8. lag om ändring i lagen (1932:55) om viktmärkning i vissa

fall av gods som skall inlastas å fartyg,

9. lag om ändring i checklagen (1932:131),

10. lag om ändring i lagen (1932:242) om skyldighet i vissa

fall att tillhandahålla förnödenheter m.m. för ordningsmaktens

behov,

11. lag om ändring i förordningen (1933:78) angående

beteckning för vissa slag av vin,

12. lag om ändring i skeppsklarerarförordningen (1934:119),

13. lag om ändring i kungörelsen (1935:47) angående viss

uppgiftsskyldighet i fråga om hamnar och lastageplatser ävensom

kanaler och andra vattentrafikleder,

14. lag om ändring i lagen (1935:113) med vissa bestämmelser

om arbetsförmedling,

15. lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall

mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

16. lag om ändring i kungörelsen (1939:707) angående

skyldighet för förvaltare av fastighet att biträda vid

utlämnande av inköpskort, m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser

om fraktfart med svenska fartyg,

18. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

19. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

21. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.,

22. lag om ändring i lagen (1942:723) om skyddsympning inom

försvarsväsendet,

23. lag om ändring i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar

och katter,

24. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

25. lag om ändring i kungörelsen (1945:174) med vissa

bestämmelser till skydd mot skada från gengasdrivet fordon eller

redskap,

26. lag om ändring i kungörelsen (1945:494) angående lån från

värnpliktslånefonden,

27. lag om ändring i lagen (1947:164) om förbud mot politiska

uniformer,

28. lag om ändring i kungörelsen (1947:175) angående

postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m.,

29. lag om ändring i lagen (1949:183) om flottningen i Torne

och Muonio gränsälvar,

30. lag om ändring i kungörelsen (1949:491) om förbud att

använda bensolhaltigt ämne vid tillverkning av läderskodon,

31. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,

32. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

33. lag om ändring i sjönödskungörelsen (1952:581),

34. lag om ändring i lagen (1952:270) om skyddsympning vid

krig eller krigsfara m.m.,

35. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet

rörande pris- och konkurrensförhållanden,

37. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

39. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),

40. lag om ändring i lagen (1959:118) om krigsansvarighet för

liv- och invaliditetsförsäkring,

41. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

42. lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall

mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

43. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling,

44. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av

teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

45. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

46. lag om ändring i lagen (1961:655) om undanförsel och

förstöring,

47. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

48. lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701),

49. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,

50. lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av

fideikommiss,

51. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),

52. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva

veterinäryrket m.m.,

53. lag om ändring i förordningen (1966:36) om vissa uppgifter

från näringsidkare,

55. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

56. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse,

57. lag om ändring i radiolagen (1966:755),

58. lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198),

59. lag om ändring i patentlagen (1967:837),

60. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

61. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

62. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för

trafikbrott som begåtts utomlands,

63. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt

samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,

64. lag om ändring i förordningen (1973:568) om vissa

uppgifter från rörelseidkare,

65. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),

66. lag om ändring i terrängkörningslagen (1975:1313),

67. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

68. lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för

arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga

arbetsförmedlingen,

69. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet,

70. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av

drycker, m.m.,

71. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

72. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar

för yrkesmässig sjöfart m.m.,

73. lag om ändring i jaktlagen (1987:259),

74. lag om ändring i lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister,

75. lag om om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

76. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon,

77. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

78. lag om ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),

79. lag om ändring i lagen (1990:1183) om tillfällig

försäljning,

6. beträffande ordningsbot för snatteri

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju615 yrkande 1,

1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629 yrkande 1 och

1990/91:Ju821 yrkande 16,

res. 1 (m, fp, c)

7. beträffande beloppsgränsen mellan stöld och snatteri

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju615 yrkande 4,

1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629 yrkande 4 och

1990/91:Ju821 yrkande 15,

res. 2 (m)

8. beträffande rapporteftergift och åtalsunderlåtelse

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju615 yrkandena 2 och

3, 1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629 yrkandena 2 och 3,

1990/91:Ju802 yrkande 9, 1990/91:Ju803 yrkandena 2 och 3 samt

1990/91:Ju821 yrkandena 9 och 10,

res. 3 (m, fp,c)

9. beträffande åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju826 yrkande 5,

res. 4 (m)

10. beträffande åtalsunderlåtelse för unga

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju821 yrkande 11 och

1990/91:Ju823 yrkande 7.

res. 5 (m, fp, c)

Stockholm den 5 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),

Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran

Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith

Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro

Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s) och Birgit Henriksson

(m).

Reservationer

1. Ordningsbot för snatteri (mom. 6)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 98 som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är här av annan åsikt. Eftersom butikstillgreppen

med tiden fått en sådan stor omfattning måste, som framhålls i

motionerna Ju615, Ju621, Ju629 och Ju821, nya vägar prövas så

snart det är möjligt, och erfarenheterna av den nu föreslagna

bötesreformen kan inte avvaktas. Utskottet är för sin del redan

nu berett att förorda ett system med ordningsbot för snatteri

och frågan behöver alltså inte bli föremål för ytterligare

utredning. Fängelsestraffkommitténs förslag kan här ligga till

grund för en regeländring. Det får ankomma på regeringen att

utarbeta ett lagförslag som möjliggör en sådan ordning.

Förslaget bör läggas fram till riksdagen i sådan tid att ett

system med ordningsbot för snatteri kan införas i samband med

att de nu antagna ändringarna beträffande bötessystemet träder i

kraft. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande ordningsbot för snatteri

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju615

yrkande 1, 1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629 yrkande 1

och 1990/91:Ju821 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

2. Beloppsgränsen mellan stöld och snatteri (mom. 7)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 98 som

börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet uttalat ovan skall frågan om en viss gärning

skall rubriceras som stöld eller snatteri inte bestämmas bara

utifrån det tillgripnas värde utan med beaktande av samtliga

omständigheter i ärendet. Förhållandena är emellertid ofta

sådana att inga särskiljande omständigheter av betydelse utöver

värdet föreligger. Rådande praxis vid domstolarna torde numera,

där inga andra omständigheter talar däremot, utgå från en

värdegräns mellan stöld och snatteri på 800 kr. enligt den ovan

av högsta domstolen nyligen meddelade domen. Som framförs i

motionerna Ju615, Ju621 och Ju629 är denna gräns för hög mot

bakgrund av det samhällsproblem som snatteribrotten utgör, och

den bör sänkas. Härför torde krävas lagstiftning. Enligt

utskottets uppfattning bör en sådan så snart som möjligt komma

till stånd i syfte att begränsa det straffbara området för

snatteri och i samma mån vidga området för stöld. Det får

ankomma på regeringen att snarast lägga fram ett lagförslag i

enlighet med vad som nu anförts. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande beloppsgränsen mellan stöld och snatteri

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:615 yrkande

4, 1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629 yrkande 4 och

1990/91:Ju821 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

3. Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse (mom. 8)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som

börjar med "Bakom 1985" och slutar med "Yrkandena avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Såvitt gäller de allmänna önskemålet om en återgång till gamla

regler om och minskad användning av åtalsunderlåtelse och

rapporteftergift vill utskottet anföra följande.

Brottsligheten i samhället har ökat på ett oroande sätt, och

rättsväsendets resurser är hårt ansträngda. Reglerna om bl.a.

åtalsunderlåtelse och rapporteftergift ingår i ett regelsystem

som syftar till en ändamålsenlig resursanvändning. Häremot kan i

princip inga invändningar riktas.

Utskottet anser emellertid att möjligheterna till

åtalsunderlåtelse och rapporteftergift har kommit att utvidgas

alltför mycket. Det är enligt utskottets mening befogat att nu

hävda vissa centrala straffrättsliga principer såsom likhet

inför lagen och förutsebarhet i rättskipningen. Dessa principer

är satta i fara och tilltron till rättsväsendet kan härigenom

komma att skadas allvarligt.

Utskottet vill vidare peka på vikten av att överträdelser av

straffrättsliga bestämmelser leder till en tydlig reaktion från

samhällets sida. Om sanktionerna uteblir förlorar de uppställda

reglerna sin trovärdighet, och respekten för rättssamhället

urholkas. I förlängningen ligger här stora faror för

upprätthållandet av den allmänna laglydnaden. En sådan

utveckling kan inte accepteras.

För unga människor särskilt är det nödvändigt att samhället

ger klara normer och konsekventa handlingsmönster. Ett system

som innebär att lagöverträdelser ofta inte beivras -- eller

beivras otydligt, inkonsekvent och ryckvis -- får en destruktiv

inverkan på ungdomars ofta ganska outvecklade rättsbegrepp. Nu

gällande generösa regler för åtalsunderlåtelse och tillämpningen

av dem kan närmast ge ett intryck av att samhället inte ser

allvarligt på ungdomars brottslighet.

Utskottet vill sålunda förorda att en återgång till tidigare

restriktivare regler för åtalsunderlåtelse m.m. sker så snart

som möjligt. Det sagda innebär emellertid inte att utskottet

anser att de skärpningar som år 1988 i fråga om

åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare bör tas bort. De bör

även i fortsättningen gälla och ytterligare skärpas i vissa

delar.

Saken behöver inte utredas. Regeringen bör i stället snarast

utarbeta förslag i enlighet med vad utskottet uttalat samt

återkomma till riksdagen.

Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande rapporteftergift och åtalslsunderlåtelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1990:91:Ju615

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ju621 i denna del, 1990/91:Ju629

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ju802 yrkande 9, 1990/91:Ju803

yrkandena 2 och 3 samt 1990/91:Ju821 yrkandena 9 och 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott (mom. 9)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som

börjar med "Det sagda" och slutar med "åtalsunderlåtelse vid

narkotikabrott" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är ordningen med möjlighet till

åtalsunderlåtelse för narkotikabrott kriminalpolitiskt felaktig.

För att kampen mot narkotikabrottsligheten skall tas på fullt

allvar och få allmän uppslutning får det enligt utskottets

mening inte vara så att de som ertappas med illegal befattning

med narkotika undslipper följden av sitt handlande; detta gäller

särskilt dem som första gången gör sig skyldiga till

narkotikabrott. I sådana situationer är det av särskild

betydelse att gärningsmannen får klart för sig att han gjort sig

skyldig till ett allvarligt brott. Med hänsyn härtill bör

åtalsunderlåtelse i princip inte kunna beviljas vid

narkotikabrottslighet. Vad utskottet nu anfört bör beaktas i det

pågående utredningsarbetet på området och bör för detta ändamål

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju826 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Åtalsunderlåtelse för unga (mom. 10)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henrikson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 100 som

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "behandlade delar"

bort ha följande lydelse:

En åklagare har stora befogenheter att meddela

åtalsunderlåtelse för ungdomar i åldersgruppen 15--17 år. För

att undvika att en meddelad åtalsunderlåtelse uppfattas som om

samhället inte reagerar på brott är det av yttersta vikt att

åklagarna är restriktiva i detta hänseende. En lämplig åtgärd

vore att använda villkorad åtalsunderlåtelse. Åklagarna skulle

då på ett mera entydigt sätt kunna göra klart för ungdomar att

de blir åtalade -- också för den gärning som avses med

åtalsunderlåtelsen -- om de fortsättningsvis inte sköter sig.

Visserligen finns redan nu en regel om återkallelse av beviljad

åtalsunderlåtelse. Denna möjlighet är emellertid alltför

restriktiv varför en ny betydligt mindre restriktiv regel, i

linje med vad som anförs i motion Ju823, bör införas i LUL. BRÅ

har också i sin utvärdering funnit att återkallelse mycket

sällan används trots uppenbar misskötsamhet från den unges sida.

För att en ny återkallelseregel skall kunna upprätthållas i

praktiken bör det i enlighet med de förslag som läggs fram i

motion Ju821 också införas en uppföljningsskyldighet för

åklagare och polis när det gäller skötsamhetskravet.

Saken brådskar och enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att snarast vidta dessa regeländringar utan att

avvakta ungdomsbrottskommitténs förslag. Det får ankomma på

regeringen att genast utarbeta förslag till regler i den

riktning som utskottet nu förordar. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande åtalsunderlåtelse för unga

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju821

yrkande 11 och 1990/91:Ju823 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Beloppsgränsen mellan stöld och snatteri (mom. 7)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anför:

Vi delar den i berörda motioner framförda åsikten att

snatteribrottsligheten nu blivit ett problem som kräver

särskilda överväganden. Om den beloppsmässiga gränsen mellan

snatteri och stöld ligger för högt kan snattaren få intryck av

att hans brottslighet bagatelliseras. En sådan utveckling vill

vi inte medverka till. För närvarande ligger värdegränsen vid

800 kr. Allmänt sett är denna för hög och bör sänkas. Vi har

emellertid valt att nu inte vidta några åtgärder i saken utan

avvaktar det arbete med gränsdragningsfrågor mellan de olika

brotten som pågår inom regeringskansliet. Skulle det visa sig

att resultatet av detta arbete inte går i den av oss skisserade

riktningen har vi dock för avsikt att återkomma.

Innehållsförteckning

Propositionen m.m. 1

Lagförslagen 2

Motionerna 95

Utskottet 96

Propositionen 96

Inledning 96

Propositionens huvudsakliga innehåll 96

Överväganden 97

Åtgärder mot snatteri m.m. 97

Inledning 97

Ordningsbot för snatteri m.m. 98

Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse 99

Övrigt 100

Hemställan 100

Reservationer 105

Särskilt yttrande 109