Bet. 1990/91:JuU11

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU11

Terroristlagstiftningen

Innehåll

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JuU11

Skrivelse

I skrivelse 1990/91:73 har regeringen

(arbetsmarknadsdepartementet) till riksdagen överlämnat en

redogörelse för tillämpningen av lagen (1989:530) om åtgärder

för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund

(terroristlagen) under tiden den 1 juli 1989 -- den 30 juni

1990.

Motioner

1990/91:Ju19 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

sådan ändring av terroristlagen bör ske att ärenden enligt denna

lag skall handläggas av allmän domstol,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beskrivningen av vad som betecknas som

terroristaktiviteter i Turkiet måste göras mot bakgrund av den

faktiska situationen i landet.

1990/91:Ju20 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett nytt nationellt program mot

terrorism.

Utskottet

Bakgrund

Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism

infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om

särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med

internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra

det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in

i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna

till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då

sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en

fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad.

År 1975 införlivades huvuddelen av lagens bestämmelser med den

då gällande utlänningslagen (1954:193). Samtidigt fick reglerna

om telefonavlyssning och vissa andra tvångsåtgärder bilda en

särskild lag, lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i

spaningssyfte i vissa fall, den s.k. spaningslagen. Lagen, som

var tidsbegränsad, gavs genom successiva beslut fortsatt

giltighet till den 1 juli 1989.

1954 års utlänningslag ersattes år 1980 av en ny lag till

vilken terroristbestämmelserna överfördes med i stort sett

oförändrat sakligt innehåll. Denna lag har från och med den 1

juli 1989 ersatts av utlänningslagen (1989:529). Samtidigt bröts

terroristbestämmelserna ut och bildar, tillsammans med

spaningslagens bestämmelser, den nu gällande lagen (1989:530) om

åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund

(terroristlagen). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1989;

samtidigt upphörde spaningslagen att gälla (prop. 1988/89:86,

SfU19 och 22, rskr. 325; jfr 1988/89:JuU25).

Regeringen har till riksdagen årligen lämnat redovisning för

tillämpningen av de aktuella bestämmelserna (se 1989/90:JuU21 s.

2 och där gjorda hänvisningar). Den nu ifrågavarande skrivelsen

avser tillämpningen under tiden den 1 juli 1989 -- den 30 juni

1990.

Gällande ordning

Terroristbestämmelserna ger möjlighet att under speciella

förutsättningar ingripa med åtgärder som syftar till att minska

riskerna för att våldsdåd utförs i Sverige av internationellt

förgrenade terroristorganisationer.

I första hand är det fråga om möjligheter att från Sverige

avvisa eller utvisa en utlänning som bedöms vara presumtiv

terrorist. För de mycket speciella fall då utlänningen trots

beslut om avlägsnande tillåtits stanna i landet finns regler om

villkor för utlänningens vistelse här och om viss kontroll och

övervakning av honom.

Enligt den sedan den 1 juli 1989 gällande terroristlagen skall

en utlänning avvisas vid ankomsten till Sverige eller, om han

redan uppehåller sig här, utvisas om två förutsättningar är

uppfyllda. För det första skall det finnas grundad anledning att

anta att han tillhör eller verkar för en sådan organisation

eller grupp som, med hänsyn till vad som är känt om dess

verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot

eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana

handlingar här i landet -- organisationsrekvisitet. För det

andra skall det, med hänsyn till vad som är känt om utlänningens

tidigare verksamhet eller i övrigt, föreligga fara för att han

här i landet medverkar till att använda våld, hot eller tvång

för politiska syften -- det personliga rekvisitet. Beslut om

avvisning eller utvisning meddelas av regeringen.

En förutsättning för att den som av regeringen har bedömts

vara terrorist skall kunna avlägsnas ur landet är dock att det

inte föreligger något hinder enligt 8 kap. 1--4 §§

utlänningslagen (1989:529) att verkställa beslutet om avvisning

eller utvisning. Om så är fallet -- eller om beslutet av någon

annan särskild anledning inte bör verkställas -- skall

regeringen förordna att verkställighet tills vidare inte får ske

(inhibition). Avvisnings- eller utvisningsbeslutet samt

förordnandet om inhibition skall prövas på nytt när det finns

skäl därtill. Har ett beslut om avvisning eller utvisning

inhiberats får regeringen, som nyss antytts, besluta om

inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens vistelseort,

byte av bostad och anställning samt anmälningsplikt. Det är

föreskrifter i fråga om vistelseort m.m. som allmänt kommit att

kallas "kommunarrest".

För handläggningen av ärenden av de slag som nu nämnts finns

detaljerade bestämmelser.

En sådan utlänning som det här gäller kan under sin vistelse i

landet bli föremål för viss kontroll och övervakning, t.ex. kan

polisen besluta om husrannsakan och domstol besluta om hemlig

teleavlyssning.

Lagstiftningen innehåller vidare bl.a. straffbestämmelser för

den som bryter mot sådana av regeringen meddelade föreskrifter

om vistelseort och anmälningsskyldighet m.m. som nyss nämnts.

Översyn av terroristbestämmelserna

Terroristlagstiftningen har nyligen setts över av en

parlamentariskt tillsatt kommitté --

terroristlagstiftningskommittén. Översynen har avsett både

reglernas effektivitet som ett skydd mot terrorismen och

möjligheterna att förena dem med en högre grad av rättssäkerhet.

Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1989:104)

Terroristlagstiftningen. Betänkandet, som innehåller bl.a.

förslag till en lag om särskild kontroll av utlänningar, har

remissbehandlats. En proposition i ämnet är aviserad till

innevarande riksmöte.

Regeringens skrivelse

Av den vid regeringens skrivelse fogade redogörelsen framgår

bl.a. följande.

Inga terrordåd hänförliga till begreppet internationell

terrorism har inträffat i Sverige under redovisningsperioden.

Regeringen har under perioden utvisat en person (palestinier)

med stöd av terroristlagen. En annan person aktualiserades

samtidigt, men lämnade Sverige frivilligt varför ärendet

avskrevs.

De särskilda möjligheterna till hemlig teleavlyssning m.m.,

som efter tillstånd av rätten kan företas med stöd av

terroristlagen, har inte använts.

År 1984 beslutade regeringen med stöd av 47 § utlänningslagen

(1980:376) att nio turkiska medborgare, medlemmar av Kurdistans

arbetarparti (PKK), skulle utvisas ur Sverige. Eftersom

verkställighetshinder ansågs föreligga beslöt regeringen att

utvisningsbesluten tills vidare inte skulle verkställas.

Regeringen föreskrev vidare att sådana inskränkningar som avsågs

i 48 § första stycket samma lag skulle gälla för samtliga.

Regeringen har genom beslut den 31 augusti 1989 upphävt

utvisningarna beträffande två av de turkiska medborgarna och

samtidigt mildrat inskränkningarna för två andra. Fyra av de

turkiska medborgarna som hade erhållit föreskrifter om

vistelseort har under den nu aktuella perioden överträtt

föreskrifterna. Också anmälningsplikten har vid upprepade

tillfällen åsidosatts. Säkerhetspolisen har vid två tillfällen

medgivit undantag från föreskrifterna.

Genom beslut den 11 oktober 1990 har regeringen upphävt alla

föreskrifterna utom avseende anmälningsplikten för sex av de

turkiska medborgarna.

I skrivelsen lämnas också en redogörelse för en av

utrikesdepartementet lämnad beskrivning av den internationella

terrorismens utveckling under den aktuella tidsperioden.

Utskottets överväganden

Redan i samband med terroristlagstiftningens tillkomst år 1973

framhöll utskottet att ett utmärkande drag i den intensifierade

terroristverksamheten var att den har internationell anknytning

och att bakom aktionerna inte sällan står internationellt

vittförgrenade, välorganiserade grupper (JuU 1973:18 s. 13 f).

Utskottet har därefter, senast förra året (1989/90:JuU21),

uttalat att utskottet saknar anledning att göra en annan

bedömning än att sådana särskilda regler som

terroristlagstiftningen innehåller alltjämt behövs.

Utskottet gör inte annan bedömning nu. Samtidigt vill

utskottet emellertid notera att riksdagen kan se fram emot att

inom kort få ta ställning till förslag om en nyreglering av

lagstiftningen på området som bl.a. syftar till att tillgodose

högt ställda krav på rättssäkerhet för den enskilde. Den i

motion Ju19 riktade kritiken mot redogörelsen i skrivelsen för

den internationella terrorismen kan utskottet inte biträda.

Med dessa uttalanden bör regeringens skrivelse läggas till

handlingarna.

Beträffande motionsönskemålen i övrigt kan utskottet

konstatera att de berörs av den aviserade propositionen om

terroristlagstiftningen och den förestående budgetregleringen

beträffande säkerhetspolisen. Även motionerna i dessa delar

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillämpning av terroristlagstiftningen

att riksdagen, med avslag på motion 1990/91:Ju19 yrkande 2,

lägger skrivelse 1990/91:73 till handlingarna,

res. 1 (v)

2. beträffande domstolsbehandling

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju19 yrkande 1,

res. 2 (v)

3. beträffande program mot terrorism

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju20.

Stockholm den 19 februari 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s),

Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s),

Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders

Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid

Bolkéus (s), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Tillämpning av terroristlagstiftningen (mom. 1)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet gör" och slutar med "till handlingarna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det i och för sig, såsom närmare utvecklas i

motion Ju19, vara av stort värde att riksdagen får en årlig

redogörelse för den internationella terrorismens utveckling.

Emellertid är, såsom också utvecklas i motionen, regeringens

redogörelse för den internationella terrorismen mycket

knapphändig och lämnar många obesvarade frågor. Särskilt

förvånande är beskrivningen av terroristaktiviteter i Turkiet.

Enligt utskottets mening kan det inte kallas för internationell

terrorism när en etnisk minoritet i ett land på grund av

långvarigt och svårt förtryck gör uppror mot landets regim.

Regeringen bör enligt utskottets mening för riksdagen redovisa

vilka ställningstaganden som föranleder den skillnad i

definition som görs mellan palestiniernas uppror och kurdernas.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därefter bör regeringens skrivelse läggas till handlingarna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande tillämpning av terroristlagstiftningen

att riksdagen dels med anledning av motion 1990/91:Ju19

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om redovisning av kurdernas situation i Turkiet, dels

lägger skrivelse 1990/91:73 till handlingarna.

2. Domstolsbehandling (mom. 2)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Beträffande motionsönskemålen" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Terroristlagen innehåller inte några regler om rätt att

överklaga ett av regeringen meddelat beslut om utvisning eller

om sådana föreskrifter som ålagts den utvisade när hinder för

utvisning föreligger. Enligt 2 kap. 9 § regeringsformen har

svensk medborgare som har berövats friheten med anledning av

eller misstanke om brott rätt att få sin sak prövad av domstol.

Utlänning här i riket är enligt 2 kap. 20 § regeringsformen i

detta hänseende likställd med svensk medborgare. Med hänsyn

härtill bör terroristlagen ändras på så sätt att ärenden enligt

lagen skall handläggas av allmän domstol. Vad utskottet nu med

anledning av motion Ju19 i denna del anfört bör ges regeringen

till känna. Önskemålet i motion Ju20 kan utskottet däremot inte

ställa sig bakom.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande domstolsbehandling

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju19 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Program mot terrorism (mom. 3)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anför:

Kraftfulla insatser krävs för att bekämpa terrorismen. Ingen

möda bör lämnas osparad och nya idéer kan behöva prövas för att

komma till rätta med den tilltagande internationella

terroristverksamheten. En proposition om terroristlagstiftningen

är emellertid aviserad till innevarande riksmöte, och hithörande

frågor kan också komma att aktualiseras vid den förestående

budgetregleringen beträffande säkerhetspolisen. Vi har därför

avstått från att framställa något yrkande i detta sammanhang.